Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon

Forskningsdata i Sverige

I Sverige pågår ett stort arbete med att bygga infrastruktur för att hantera och tillgängliggöra forskningsdata. Detta arbete är tätt kopplat till arbetet med forskningsinfrastruktur och öppen vetenskap inom EU.

Nationell infrastruktur för att tillgängliggöra forskningsdata

I Sverige skapar man just nu en infrastruktur för att tillgängliggöra forskningsdata. Umeå universitet ingår i konsortiesamarbetet kring Svensk nationell datatjänst (SND), som sedan tidigare står för en nationell katalog för forskningsdata.

I samband med den internationella utvecklingen, där forskningsdata får allt större synlighet och vikt, har SND:s verksamhet utvecklats till att ta ett helhetsgrepp om forskningsdatahantering och -infrastruktur på nationell nivå. Organisationen har fått ansvar för att driva och samordna det nationella utvecklingsarbetet i konsortieform. Mer information om vad SND gör och om forskningsdatahantering i allmänhet finns på SND:s hemsida.

Svensk nationell datatjänst (SND)

SND:s konsortium

SND-nätverket

Medlemmar i konsortiet

Förutom lärosätena som ingår i konsortiet finansieras SND av Vetenskapsrådet. Göteborgs universitet står som värd för konsortiet och SND:s huvudkontor finns i Göteborg.

Nationell katalog för forskningsdata

SND:s katalog utvecklas för att användas som publiceringsplattform för metadatabeskrivningar av forskningsdata i stor skala. Du som är forskare vid Umeå universitet kan logga in på "Mina sidor" på SND med ditt Umu-id och registrera forskningsdata.

När du skickar in din registrering genomgår den en granskning av bibliotekets team för forskningsdata, som säkerställer att registreringen uppfyller SND:s krav samt FAIR-principerna. Om det behövs kontaktar vi den som är ansvarig för registreringen för ytterligare information. Bibliotekets team är, tillsammans med andra delar av universitetet, en lokal nod i den nationella infrastrukturen.

Formuläret i användargränssnittet DORIS utgår från metadatastandarden DDI (Data documentation initiative), vilket är ett maskinläsbart format som är interoperabelt med andra system och databaser. Andra system kan hämta data från en metadatabeskrivning i SND:s nationella katalog, vilket innebär att synligheten, spridningen och sökbarhet för din forskning ökar.

Att publicera en forskningsdatabeskrivning i SND:s katalog betyder inte att du måste lägga dina forskningsdata öppet tillgängliga. Tillgången till forskningsdata kan av olika skäl vara begränsad. Däremot bör metadatabeskrivningarna vara öppet tillgängliga. Metadatabeskrivningar har ett värde i sig och bör bevaras även när forskningsdata gallras eller destrueras.

Beskriv och dela data (SND)

SND:s nationella forskningsdatakatalog

Utvecklingsområden

En rad relaterade arbets- och utvecklingsområden har framträtt för SND allteftersom behovet av infrastruktur för forskningsdatahantering har växt. Dels finns ett fokus på kompetenshöjande insatser, informations- och stödverksamhet kring forskningsdatahantering och -tillgängliggörande. Teknisk utveckling är ett annat fokusområde, inte minst vad gäller lokala repositorier för forskningsdata. Det pågår även juridiskt arbete inom SND-nätverket för att tolka lagstiftning och riktlinjer som berör forskningsdata och forskningsdatahantering.

Lokal nod vid Umeå universitet

De medarbetare vid universitetet som arbetar med att bygga upp vår infrastruktur för forskningsdatahantering gör det i anslutning till SND och det nationella nätverk som SND organiserar. Förutom biblioteket är universitetsjuristerna, ITS (IT-stöd och systemutveckling), arkivet och universitetets domänspecialister inblandade i arbetet. Specialiserad information inom deras områden hittar du inom deras respektive webbsidor eller genom att kontakta dem direkt.

Länkar och kontaktuppgifter finns här:

Organisation och kontakter

Vetenskapsrådets roll

Vetenskapsrådet (VR) är, förutom en viktig forskningsfinansiär, även en central nationell organisation i arbetet med FAIR data. Vetenskapsrådet har på regeringsuppdrag utformat kriterier utifrån FAIR-principerna för utvärdering av hantering och tillgängliggörande av offentligt finansierad forskningsdata. I förlängningen ska Vetenskapsrådet samverka med Kungliga biblioteket för att utveckla en metod för att undersöka i vilken utsträckning den samlade vetenskapliga produktionen uppfyller FAIR-principerna. År 2018 presenterades rapporten "Kriterier för FAIR forskningsdata", med kriterier för att bedöma om forskningsdata uppfyller FAIR-principerna.

Tidigare har Vetenskapsrådet arbetat fram rapporten "Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information", som överlämnades till Sveriges regering 2015. Förslaget baserades på de riktlinjer som EU-kommissionen hade utformat för medlemsländerna kring öppen vetenskap (Open science).

FAIR data

Kriterier för FAIR forskningsdata (rapport från VR)

Innehållet på denna sida ska ses som information och inte som en juridisk rekommendation. Kontakta universitetsjuristerna om du har behov av juridisk rådgivning kring forskning och publicering.

Universitetsledningens kansli