Inledning forskningsprojekt

Varför prioritera forskningsdatahantering?

Det finns fyra huvudsakliga anledningar till att det är viktigt att ha en god och genomtänkt hantering av forskningsdata.

1. Att uppfylla lagar, etiska riktlinjer, regler, krav och eventuella andra åtaganden som reglerar hantering och åtkomst till forskningsdata.
2. Att se till så att forskningsdata förvaras på ett sätt som både är säkert och långsiktigt hållbart, så att lösningen för lagring och förvaring inte är känslig för systemkrascher, lämnar öppet för datamanipulation eller liknande.
3. Möjligheten att återkoppla resultat och resonemang till forskningsdata är viktig för forskningens trovärdighet. För att detta ska vara möjligt måste forskningsdata vara organiserad och begriplig.
4. Det är en fördel om forskningsdata som produceras inom ett forskningsprojekt är möjlig att återanvända. Chanserna för detta ökar om hanteringen av forskningsdata är genomtänkt samt om forskningsdata hanteras på ett sätt som är interoperabelt med andra system.

Datahanteringsplanen - projektets röda tråd

I samband med medelsansökningar kräver många finansiärer en datahanteringsplan (data management plan, DMP). En DMP kan, förutom att vara ett underlag för medelstilldelning, även fungera som ett redskap i projektets styrning. En DMP är ett sätt att upprätthålla en strukturerad hantering av forskningsdata under projektets gång.

Om projektet innehåller flera medverkande är det dessutom ett praktiskt sätt att kommunicera

• arbetsgång
• rollfördelning
• ägarskap av data och datakällor
• synkroniserad bearbetning av data.

Arbetet med långsiktig och kontinuerlig planering kring forskningsdata är både ett sätt att försäkra sig om goda förutsättningar för konsekvent datahantering under projektet, och ett sätt att se till att projektets data är förberett för lagring och publicering vid projektets avslut. 

Det är bra att redan i början av forskningsprojektet fundera över vilken information som behöver dokumenteras för att du ska kunna registrera utförlig och genomarbetad metadata vid projektets avslut. Metadatabeskrivningen är central för att uppfylla FAIR-principerna, vilket flera forskningsfinansiärer förväntar sig av de forskningsprojekt som de finansierar.

Datahanteringsplanens utformning

Metadata

Metadatastandarder

Lagring, katalog, repositorium och arkiv - vad är skillnaden?

Läs mer om att planera för insamling av forskningsdata på Svensk nationell datatjänsts (SND) hemsida:

Planera för forskningsdatahantering (SND)

Frågor om datahanteringsplaner?

Bibliotekets team för forskningsdata läser din datahanteringsplan, ger feedback och svarar på frågor. Vi kan även lotsa vidare till specialister i andra delar av organisationen och den nationella infrastrukturen vid behov. SND kan också hjälpa till med råd och stöd.

Kontakta biblioteket

Kontakta SND

Det går också bra att kontakta specialister inom universitetets organisation eller den internationella infrastrukturen direkt:

Organisation och kontakter

FAIR data

FAIR-principerna syftar till att hög och konsekvent kvalitet ska hållas i hanteringen av forskningsdata. Tillgänglighet inom ramen för FAIR innebär inte att du måste göra din forskningsdata öppet tillgängliga. Däremot måste graden av tillgänglighet och hur man får tillgång till projektets forskningsdata kommuniceras på ett tydligt sätt med hjälp av metadata. 

FAIR data

Grad av tillgänglighet

SND:s informationsresurser

Svensk nationell datatjänst (SND) har arbetat fram användbara informationsresurser för forskare om hantering och tillgängliggörande av forskningsdata: 

Hantera data (SND)

Beskriv och dela data (SND)