Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Att läsa och skriva i utbildning och på fritiden

Under de senaste 10-15 åren har läsandet och skrivandet ökat explosionsartat, något som delvis förändrat dess förutsättningar på ett genomgripande sätt. Mer än någonsin skriver de flesta, speciellt ungdomar, på flera språk. Kontexten är i stort sett uteslutande digital. Man läser och skriver SMS, man bloggar och man deltar på sociala medier ofta flera timmar per dag och i såväl skolan som på fritiden. Detta innebär nya utmaningar för skolan/högskolan och undervisningen i läsande och skrivande.

Vid Umeå universitet finns flera forskare som arbetar med literacy i dessa kontexter.

Till exempel har Per-Olof Erixon studerat inflytandet av digitala medier på ungdomars skrivande, Ann-Catrine Edlund har stor erfarenhet av forskning om vardagligt skriftbruk, Berit Lundgrens forskning innefattar barns vardagliga skrivande i en skolkontext och Eva Lindgren har tittat på inflytandet av fritidsaktiviteter på barns läsförmåga på ett främmande språk, och Annika Norlund Shaswar forskar om sfi-studerandes skriftbruk i vardagslivet och i samband med studierna. Ett projekt undersöker den språkliga förmågan i relation till läs- och skrivsvårigheter samt hur språk-, läs- och skrivsvårigheter relaterar till skolresultat i nationella prov (Kirk Sullivan, Åke Olofsson och Maria Levlin).

Inom området högskoleutbildning leder Per-Olof Erixon ett VR-finansierat projekt om lärarstudenters skrivande i olika ämnen, Karyn Sandström studerar doktoranders väg in i den akademiska diskursen med hjälp av peer-feedback och Anita Malmqvist, Ingela Valfridsson tittar på interaktionens betydelse för lärande i språk. Monica Egelström undersöker och jämför aktiviteter och texter i ämneskontexter utifrån skolans arbete med att utveckla elevers läskompetens och i relation till texter som används i ämnesundervisning.