av karriärmedel, projektmedel och postdoktorsmedel
Den senaste (hösten 2022) utlysningen av karriärmedel, projektmedel och postdoktorsmedel har nu bedömts av externa granskare. Ansökningar som kommit in har administrerats av Majken Hjalmarsson och fyra externa granskare har först individuellt och därefter gemensamt bedömt varje ansökan i enlighet med kriterierna i utlysningstexten. Vid granskarnas beredningsmöte utsåg de inom gruppen en ordförande och därtill agerade Henrik Johansson extern observatör och Ingeborg Nilsson intern observatör.
Totalt inkom 23 ansökningar och fördelningen var 74% kvinnor och 26% män. 9 av 17 kvinnor (53%) och 1 av 6 män (17%) fick anslag.
SFO-V har i enlighet med granskningsgruppens förslag tilldelat 10,9 miljoner kronor mellan följande personer:
Beatrice Pettersson
Titel: Co-creation and initial evaluation of AI-powered behaviour change support for older adults’ self-management of physical activity
Syftet med projektet är att samskapa digitala beteendeförändringsstrategier som kan stötta seniora personer till bibehållen fysisk aktivitet. Målet är att stödet kan individanpassas med hjälp av artificiell intelligens. I ett första steg kommer beteendeförändringsstrategierna samskapas i en tvärprofessionell grupp av forskare tillsammans med seniorer. Beteendeförändringsstödet ska sedan testas av en grupp seniora personer för att se om de utvecklade strategierna bedöms stöttande för att genomföra en beteendeförändring och skapa vanor för fysisk aktivitet. Digitala beteendeförändringsstrategier för fysisk aktivitet har potential att nå många seniorer med individuellt anpassat stöd, vilket kan leda till ökad känsla av delaktighet i sin egen hälsa och hållbara vanor för fysisk aktivitet.
Projektledare: Beatrice Pettersson, Med. Dr, Fysioterapeut. Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, enheten för fysioterapi.
Eva Tengman
Foten i fokus ‐ Träning vid fotrelaterade besvär
Jonas Markström
Titel: Cognition and movement control during dual-task jump landing following ACL injury
Projektet syftar till att förbättra vår förståelse för hur en främre korsbandsskada påverkar idrottsrelevant rörelsekontroll. Vi använder avancerad rörelseanalys och ett nyutvecklat testprotokoll för att undersöka dels hur idrottsrelevanta kognitiva stimuli påverkar rörelsekontrollen under hopplandningar, dels hur kognitiva testresultat (via dator) och psykologiska utfall (via enkäter) hör samman med rörelsekontrollen. Undersökningen omfattar idrottare med och utan korsbandsskada. Resultaten bidrar till att förbättra såväl rehabiliteringen som de tester skadade idrottare gör för att rekommendera lämplig tid för återgång till idrott med minskad risk för återskada. Resultaten kan också bidra till att utveckla skadeförebyggande träningsprogram för oskadade idrottare.
Projektledare: Jonas Markström, PhD. Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Enheten för Fysioterapi.
Erik Rosendahl
Titel: High intensity training for older adults – from the laboratory to a home environment
Högintensiv träning (HIT) med mycket korta intervaller är en ny träningsmetod som antas ha stora hälsoeffekter. Trots lovande resultat för yngre personer har det saknats studier med god kvalitet om HIT för äldre personer. Vår tvärvetenskapliga forskargrupp har tidigare genom flera pilotstudier utvecklat en metod, anpassad för äldre personer genom att individuellt reglera träningsintensiteten. Träningsmetoden har nu utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie, med goda resultat.
Syftet med detta projekt är att undersöka om HIT kan anpassas till olika träningsmodaliteter och implementeras i hemmiljön hos personer över 65 år. Detta projekt är uppdelat i tre steg, där steg 1 handlar om att i workshops arbeta tillsammans med forskningspersonerna i en s.k. "participatory design" process för att komma fram till andra sätt att träna HIT i hemmet än på inomhuscykel. Steg 2 genomförs i labbmiljö med syfte att utvärdera om de träningsmodaliteter som föreslagits i workshoparna går att genomföra med liknande effekter som projektets tidigare HIT-protokoll på cykel. Steg 3 genomförs återigen tillsammans med forskningspersonerna, där vi i workshops diskuterar lämpliga instruktioner och träningsplattformer (exempelvis hemsida, mobilapp, broschyr) anpassade för personer i denna åldersgrupp. Projektets övergripande mål är att utveckla lämpliga och effektiva träningssätt för äldre personer att förebygga hälsorisker.
Projektledare: Erik Rosendahl, professor, fysioterapeut, institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering.
Jana De Brandt
The EPIC-study: muscle and systemic EPIgenetics in people with COPD
Karin Wadell
Titel: Development of sustainable care for people with COPD and frequent exacerbations by using structured co-creation methodology in eHealth tool development
Personer med KOL som behöver ligga på sjukhus på grund av en försämringsperiod i sin sjukdom behöver många gånger lämna sjukhuset (skrivs ut) innan de fått tillräckligt med insatser för att kunna klara sig hemma. Detta leder till stor oro för patienterna och ökad risk för återinläggning på sjukhus vilket leder till sämre prognos och stora kostnad. Syftet med projektet är att tillsammans med användarna (personer med KOL, anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal och chefer), utveckla ett hållbart e-hälsoverktyg som passar personer med KOL som har varit inlagda på sjukhus på grund av en försämringsperiod i sin KOL. Vi planerar genomföra workshops med specifika metoder för att stimulera samskapande och därefter utveckla och utvärdera det samskapade verktyget i klinisk verksamhet. Projektet drivs i samarbete med Region Västerbotten och ingår i ett EU-finansierat projekt, Health CASCADE (https://healthcascade.eu/). Health CASCADE är ett Marie Sklodowska Curie Innovative Training Network som syftar till att ta fram och skapa evidens kring samskapande av interventioner för att förbättra hälsan i befolkningen och Qingfan An är doktorand i projektet vid Umeå universitet.
Projektledare: Karin Wadell, professor, fysioterapeut, institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering samt Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Maria Lindqvist
Titel: Hyperemesis gravidarum - a register-based study on the current situation with in-depth interviews and metabolomics to explore the details and develop the field of knowledge
Hyperemesis gravidarum (HG) är en allvarlig sjukdom som orsakar kraftigt kroniskt illamående under graviditeten med ökad risk för uttorkning och undernäring samt posttraumatiskt stressyndrom hos modern och försenad neurologisk utveckling hos barnet. Syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att fördjupa kunskapen om kvinnor som lider av HG samt utforska olika aspekter av HG. För att uppnå detta kommer kvantitativa och kvalitativa metoder användas i form av registerstudier och enkätfrågor, kvalitativa djupintervjuer samt laborativa studier av biomarkörer för HG. Vår förhoppning är att resultaten från dessa studier kommer att; i) identifiera riskfaktorer för HG och förbättra kliniska utfall, ii) skapa diagnostiska verktyg genom upptäckt av nya biomarkörer för HG, samt iii) bidra till en ökad kunskap om HG i samhället och hos drabbade kvinnor såväl som hos vårdpersonal som möter dessa kvinnor.
Projektledare: Maria Lindqvist, medicine doktor, universitetslektor i Sexuell & Reproduktiv hälsa/barnmorska. Institutionen för Omvårdnad samt Institutionen för Klinisk vetenskap, enheten för obstetrik & gynekologi.
Birgitta Olofsson
The GERDA study, a population based longitudinal study in northern Sweden and western Finland
Titel: Depressive disorders and physical capacity among very old adults in northern Sweden – The GERDA study
Syftet med projektet är att utforska om trender av depressiva sjukdomar och fysisk kapacitet/fysisk aktivitet bland mycket gamla människor har förändrats över tid och om det finns skillnader mellan stad och landsbygd. Vi kommer även att undersöka om sambandet mellan depression och fysisk aktivitet/ fysisk kapacitet är olika mellan landsbygden och tätorter och mellan män och kvinnor. För att undersöka detta kommer vi att använda hembesöksmaterial från GERDA (GErontologisk Regional Databas) studien. Vi bjöd in mycket gamla människor (de som är 85år, 90 år och 95 år eller äldre) i Umeå och fem inlandskommuner i Västerbotten i Sverige samt i Vasa och fyra inlandskommuner i Österbotten i Finland. Datainsamling har genomförts fyra omgångar, vilket betyder att vi har longitudinella data på dessa individer. Vår forskning hoppas vi ska kunna öka kunskapen om depressiva sjukdomar och fysisk kapacitet/fysisk aktivitet, hälsosamt och aktivt åldrande, bland mycket gamla i norra Sverige. Dessa frågor är viktiga att studera för att kunna planera hälso- och sjukvården samt omsorgen i regioner och kommuner.
Projektledare: Birgitta Olofsson
Lenita Lindgren
Titel: Utvärdering av faktorer som kan förändra och prediktera smärtupplevelse
Syftet med projektet är att undersöka hur subjektiva upplevelser som stress och ångest påverkar smärtupplevelser och hur mänsklig beröring förändrar stress, ångest och smärta. Två transmittorsubstanser kommer att mätas i två smärtrelaterade hjärnregioner. Transmittorsubstansnivåer mäts med spektroskopi. Vi förväntar oss att det finns ett samband mellan stress, ångest och smärta vilket är associerat med minskning av en hämmande transmittorsubstans (GABA) och/eller ökade nivåer av en stimulerande transmittorsubstans (glutamat).
Projektledare: Lenita Lindgren
Marlene Sandlund
Titel: Digital träning för bättre balans – ett samskapande projekt med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera ett digitala träningsstöd anpassat till personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som behöver förbättra sin balans för att undvika fallolyckor, vilket är vanligt i målgruppen. Utvecklingen av träningsstödet genomförs genom en samskapande process tillsammans med personer med IF. I nästa steg utvärderas införandet av det nya träningsstödet i LSS-omsorgen. Förhoppningen är att det digitala träningsprogrammet ska motivera personer med IF till fysisk aktivitet med specifikt fokus på balansträning samt underlätta för personal inom LSS-omsorgen att stimulera till träning. Projektet bedrivs i samarbete med Östersunds kommun Vård-och omsorgsförvaltningen, sektor funktionshinder.
Projektledare: Marlene Sandlund, Docent, Fysioterapeut. Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, enheten för fysioterapi.