Forskningsinfrastruktur POPLINK är en longitudinell befolkningsdatabas, som innehåller länkade individdata från 1700-talet fram till ca 1950-talet.
Informationen är hämtad från den svenska kyrkobokföringen: husförhörslängder, församlingsböcker, flyttningslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker. Databasens design möjliggör länkning till andra moderna databaser, forskningsregister och biobanker. För närvarande omfattar databasen individdata från ett stort antal församlingar i Västerbotten samt från Karesuando församling i Norrbotten. Avsikten är att skapa synergier med de många populationsbaserade forskningsregister som finns vid UmU. POPLINK uppdateras kontinuerligt med nya församlingar, med målet att den på sikt ska omfatta hela Västerbotten. POPLINK är en forskningsdatabas som enbart är tillgänglig för forskare och för forskningsändamål. Eftersom databasen innehåller personuppgifter på individnivå med information om nu levande personer sker utlämning av data från POPLINK efter särskild prövning av den Regionala etikprövningsnämnden samt av CEDAR:s tillståndsgrupp. Utredare vid CEDAR erbjuder forskare hjälp med att specificera och strukturera önskade dataset. Med utgångspunkt i forskares önskemål tas en specifikation fram som fungerar som ett underlag för datauttag från den komplexa och detaljrika databasen. Datauttagen som utlämnas är avidentifierade, det vill säga det finns ingen information om personnummer, namn, adress etc. som kan identifiera individerna. Om en forskare önskar länka individer i POPLINK till eller från andra register kontaktas SCB, som har en nyckelfil som möjliggör länkning av individer i POPLINK till samma individer i andra register. POPLINK möjliggör länkning till moderna registerdata vilket gör den till en resurs för många skilda vetenskapsområden. Den erbjuder rik information om allt från boende, arbete, hälsa och familjebildning till sociala och ekonomiska villkor för omkring 350 000 individer. Dessa data kan till exempel hjälpa oss att förstå välfärdssamhällets framväxt, förändrade befolknings- och familjemönster, hur arv och miljö påverkar folksjukdomar som hjärt- och kärlåkommor, cancer och diabetes.
