Hoppa direkt till innehållet
printicon

Betydelsen av bakomliggande smärt- och vävnadsmekanismer samt rörelsemönster vid behandling av smärta och nedsatt funktion hos patienter med neuromuskuloskeletala besvär

Forskningsprojekt Projektet sker i samarbete med Norrlandskliniken AB och Institutionen för kirurgisk och preoperativ vetenskap (Björn Aasa). I de tidigare studierna var också Luleå Tekniska Universitet med i projektet.

Projektet inkluderar flera delstudier vilka undersöker (1) reliabilitet hos rörelsekontrolltester, (2) betydelse av rörelsekontrolltester vid undersökning och (3) betydelsen av specifik eller mer generell rörelsekontrollträning vid behandling av smärta/nedsatt funktion/aktivitetsförmåga hos patienter med neuromuskuloskeletal smärta. Detta projekt startade 2010. Hittills är sex artiklar publicerade. En av artiklarna tilldelades JOSPT (Journal of Ortopaedic and Sports Physical Therapy) Excellence in Research Award för bästa publicerade vetenskapliga artikeln under 2015. Resultatet i de publicerade studierna ligger nu till grund för två nya delprojekt som är i planeringsfas. I den ena delstudien vill vi undersöka om samma form av träning som i den lågbelastande rörelsekontrollgruppen genomförde kan genomföras även hos patienter med central sensitisering (efter Whiplash-skada) som dominerande underliggande smärtmekanism och om/hur ett fokus på smärt- och vävnadsmekanismer i kombination med rörelsekontrollträning används vid rehabilitering av elitaktiva personer.

Projektansvarig

Ulrika Aasa
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 92 73

Projektöversikt

Projektperiod

Startdatum: 2010-12-01

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Projektbeskrivning

Fysioterapeuter har unik kunskap om fysisk aktivitet, kroppsrörelser/rörlighet och hälsa utifrån individers förmåga/funktion. Fysioterapeuter utgår från att varje människa har individuella förutsättningar för aktivitet/rörelse och detta står alltid i centrum vid en bedömning av individens besvär och/eller dennes önskan att öka sin prestationsförmåga. Vad gäller åtgärdande metoder är fysioterapeutens uppgift att undervisa patienten om sambandet mellan rörelse och hälsa samt beskriva/förskriva övningar där rörelse används som medel för att minska smärta, bibehålla/öka prestation samt optimera ett aktivt liv med god livskvalitet.

Fysioterapeuter undersöker och behandlar patienter inom ramen för den bio-psyko-sociala modellen. Det innebär att kunskapen om att såväl biologiska, psykologiska och sociala förhållanden gör att frågor/tester inom ramen för alla dessa faktorer alltid ingår vid undersökning och behandling. För fysioterapeuter som arbetar inom områdena Ortopedisk manuell terapi (OMT) och Fysisk aktivitet och idrottsmedicin ingår det inom "biodelen" alltid analys och fastställande av vilka smärt- och vävnadsmekanismer som ligger bakom de upplevda besvären/nedsatta funktions- eller prestationsförmågan. En detaljerad hållnings- och rörelseanalys samt specifika manuella undersökningsmetoder ingår också som viktiga "bio-verktyg" i det kliniska resonemanget. I behandlingen ingår ofta specifikt riktade träningsövningar. Ibland understöds dessa av manuella tekniker. Forskning inom dessa områden har bedrivits framgångsrikt under de senaste 15 åren. De projekt vi genomför ingår i denna forskningslinje.

Resultaten av analyserna kan sägas visa (1) att fysioterapeuter med erfarenhet av bedömning av rörelse visar god bedömningsförmåga av de tester som ofta förekommer ute i klinisk verksamhet, men att ovana fysioterapeuter kan behöva handledning och träning för att reliabiliteten ska vara god. (2) Specifik lågbelastande rörelsekontrollträning och marklyft verkar kunna ge liknande resultat gällande positiva effekter på smärta, tester av fysisk prestation samt kunna påverka hållningen i ländryggen och tjockleken på ländryggens djupa muskellager vid behandling av patienter vars smärta domineras av perifert medierade nociceptiva smärtmekanismer. Det verkar dock som om att individanpassade lågbelastande övningar för rörelsekontroll är nödvändiga för att kunna förbättra vardagsfunktion och rörelsekontroll.