Hoppa direkt till innehållet
printicon

Fildelning och rättsmedvetande - postmodern normlöshet eller ny social rörelse?

Forskningsprojekt Fildelning via nätet innebär ofta spridning av upphovsrättsskyddat material såsom musik och film. Många svenskar bryter därmed regelmässigt mot lagen. Projektet ska ge fördjupad kunskap om fildelningens och piratkopieringens moraliska dimensioner.

Skapandet av Internet byggde på idén att resurserna på nätet var fritt tillgängliga, något som vi ofta förväntar oss än idag. När traditionella rättsliga ramverk och föreställningar om äganderätt möter ideologin om att nätets innehåll ska vara gratis uppstår ett fascinerande forskningsproblem. Projektets fokus riktas dels mot den samhällsdebatt som fildelningstekniken orsakat genom att tvinga fram lagändringar, dels anläggs ett användarperspektiv där intresset riktas mot strategier och förhållningssätt hos enskilda fildelare.

Projektöversikt

Projektperiod

2007-01-01 2009-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet, 2007-2009: 1 200 000 kr

Forskningsämne

Sociologi

Projektbeskrivning

En fungerande upphovsrättslagstiftning är beroende av människors rättsmedvetande, vilket i sin tur vilar på ett mer allmänt moraliskt medvetande. Detta medvetande formas förstås socialt och kulturellt, och fildelningskulturen utgör därför ett särskilt utpräglat och lämpligt case att studera: Här finner vi en tydligt moralisk fråga som debatteras i principiella termer på samhällsnivå, men som också konkret aktiverar frågan om rätt och fel hos den enskilda individen framför datorskärmen.

Detta forskningsprojekt avser att, genom kritisk kvalitativ analys, ge en detaljerad bild av fildelningens moraliska dimensioner på både samhälls- och individnivå. Med utgångspunkt i två förklaringsförsök – postmodernitets- respektive rörelsehypotesen – kommer fildelningens
kulturella förutsättningar och bevekelsegrunder att studeras och problematiseras. Fokus riktas dels mot den samhällsdebatt som fildelningstekniken orsakat genom att tvinga fram lagändringar, dels anläggs ett användarperspektiv där intresset riktas mot sociala drivkrafter och förhållningssätt hos enskilda fildelare.

Genombrottet för Internet under 1990-talets senare del, och därefter introducerandet av mp3-tekniken och det första brett använda fildelningsprogrammet, Napster, förvandlade fildelning från ett subkulturellt till ett allmänt förekommande fenomen. I och med att det som huvudsakligen sprids via dessa nätverk är upphovsrättsskyddat material i form av musik, film och programvara – och i och med att systemen bygger på att man inte bara laddar ner, utan samtidigt tillgängliggör data – innebär detta att en stor andel av landets befolkning regelmässigt bryter mot Upphovsrättslagen.

Frågan om att sysselsätta sig med fildelning är därför av moralisk och juridisk karaktär. Både etik och lag tycks dock sättas ur spel. Skapandet av Internet på 1960-och 1970-talen byggde på idén om att nätets resurser var fritt tillgängliga och som internetanvändare har vi än idag ofta förväntningen att innehållet ska vara gratis. När traditionella rättsliga ramverk och föreställningar om äganderätt möter ideologin om att nätets innehåll ska vara fritt uppstår ett
fascinerande forskningsproblem.

Detta projekts syfte består i att analysera hur såväl offentliga aktörers som enskilda individers artikuleringar av fildelningens förutsättningar, bevekelsegrunder och moraliska aspekter står i
relation till svensk upphovsrättslagstiftning, samt att spåra vilka praktiska följder detta kan få för lagarnas implementering. Målet är att bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna för moraliskt handlande i ett, påstått, "postmodernt samhälle".

Forskning omkring detta fenomen utifrån detta perspektiv har tidigare inte genomförts. Därför är det viktigt att i detta forskningsprojekt sträva efter att kunna ge en så detaljerad bild som möjligt av de processer, sammanhang och praktiker som studeras. En kvalitativ ansats
kommer därför att användas, där såväl individuella som institutionella praktiker kommer att undersökas i relation till mer övergripande politiska förhållanden och offentliga debatter.

Analyser av flera olika typer av material kommer att göras. För det första kommer textanalyser av debatten i anslutning till skärpningen av Upphovsrättslagen att göras. Regelverket uppgraderades den 1 juli 2005 för att bättre skydda upphovsrätten i "den digitala miljön". Materialet som ska analyseras här kommer att bestå av journalistiska och politiska dokument. För det andra kommer strategier, förhållningssätt och erfarenheter hos enskilda fildelare att studeras. Detta kommer att ske genom ordinära intervjuer, samt genom online-intervjuer och kompletterande webbetnografiskt arbete i de två P2P-miljöerna BitTorrent och DirectConnect. Webbetnografi
har kommit att bli en alltmer etablerad metod, och fler och fler forskare har i analyser av nätets symboliska och kulturella dimensioner visat hur "cyberspace" utgör ett lämpligt studieobjekt för att få kunskap om hur människor konstruerar sociala relationer och normer som är i allra högsta grad verkliga.