Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Flerspråkighet, utbildning och språkliga landskap

Doktorandprojekt Nästan alla svenska skolor har idag en stor andel flerspråkiga elever, vilket ställer nya krav på undervisningspraktik och organisation. En ofta förbisedd omständighet är emellertid att den fysiska miljö som omger skolan ännu präglas av en stark enspråkighetsnorm.

I detta projekt undersöker jag interaktionen mellan nyanlända gymnasieelever med svenska som andraspråk och det språkliga landskapet i två skolor i norra Sverige. Genom att fokusera nyanlända ungdomars upplevelser av språkpraktiker i ett geografiskt område som sällan uppmärksammas i dominerande diskurser om flerspråkighet, vill denna avhandling bidra till skapandet av nya rum för tänkande kring språk, undervisning och interkulturella relationer

Doktorand

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2018-08-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier, Lärarhögskolan

Forskningsämne

Språkvetenskap, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Svenska skolor präglas idag – liksom skolor över hela världen – av de senaste decenniernas intensifierade mobilitetsmönster. Människor rör sig över jordklotet, med varierande grad av frivillighet, i en aldrig tidigare skådad omfattning, vilket i kombination med förändrade kommunikationsteknologier enligt somliga forskare har fått stora konsekvenser för hur språk används. Med begrepp som translanguaging (García & Li Wei, 2018), polylingualism (Jørgensen, 2008), crossing (Rampton, 2005) och metrolingualism (Otsuji & Pennycook, 2010) – för att nämna bara några av de termer som för närvarande är i omlopp i det språkvetenskapliga fältet – försöker forskare hitta sätt att beskriva och förklara denna förmodat nya verklighet. Men kanske handlar det vi ser inte i första hand om förändrade kommunikationsmönster, utan minst lika mycket om ett alternativt sätt att konceptualisera och förstå språk – ett där enspråkighet inte är (den outtalade) utgångspunkten (jfr. Pennycook, 2010; Piller, 2016).

För en nationalstat som Sverige, med en förhållandevis stark enspråkighetsnorm, har denna så kallade ”multilingual turn” (May, 2013) inneburit en särskilt djupgående utmaning av den egna självbilden. Trots att Sverige i praktiken alltid har varit flerspråkigt, med exempelvis stora finsk- och samisktalande minoriteter, är det först med de senare decenniernas ökade invandring som skolgången för flerspråkiga elever på allvar har börjat uppmärksammas. Fördelningen av flerspråkiga och nyanlända elever är visserligen ojämn, präglad som den är av en tilltagande bostads- och skolsegregation, men i stort sett alla svenska skolor måste idag förhålla sig till att där finns elever med bredare språkrepertoar än den enspråkigt svenska.

I detta forskningsprojekt avser jag att ta denna flerspråkiga realitet som utgångspunkt. Genom att fokusera en region som traditionellt karaktäriserats av språklig diversitet, men bara sällan förekommer i den urbant inriktade flerspråkighetsforskningen, vill jag utforska interaktionen mellan nyanlända gymnasieelever och deras språkliga omgivning i två glesbygdsskolor i norra Sverige. Mitt perspektiv är att de texter, bilder och andra semiotiska artefakter som mer eller mindre medvetet har placerats i skolan och dess omgivning manifesterar sociala, politiska och ideologiska värderingar, samtidigt som de bara undantagsvis diskuteras och uppmärksammas explicit.

Inom det expanderande fältet språkliga landskap har det uttalade målet, alltsedan de första studierna för snart 20 år sedan, varit att utforska språkpraktiker i den fysiska miljön, och ofta även de maktrelationer som uttrycks och reproduceras genom dem (Shohamy, 2019; van Mensel, Vandenbroucke, & Blackwood, 2017). Även om språkliga landskapsstudier i första hand har fokuserat språk i offentliga, urbana miljöer, har det på senare tid även börjat vända sig mot icke-urbana och semi-offentliga kontexter. Inte minst har språkliga landskap i utbildningssammanhang börjat utforskas i allt större utsträckning (Gorter, 2018). Skolor i rurala kontexter tycks emellertid underrepresenterade, särskilt i relation till flerspråkighet och mobilitet.

Mot denna bakgrund är min plan att genomföra en nexusanalys (Scollon & Scollon, 2004) i två språkligt diversifierade glesbygdsskolor i norra Sverige. Syftet med studien är att utforska hur språkideologier och maktrelationer (re)produceras i det rurala språkliga landskapet, med särskilt fokus på hur nyanlända elevers språkliga repertoarer representeras. Ytterligare ett syfte är att utforska hur ett försök att skapa mer inkluderande semiotiska rum kan användas som ett kritiskt pedagogiskt verktyg, som möjliggör för minoritetselever att göra anspråk på rätten att tala (Bourdieu, 1991) i en glesbygdskontext, och appropriera det språkliga landskapet som ett levt rum (Lefebvre, 1991).

Handledare 

Huvudhandledare: Kirk Sullivan

Referenser

Bourdieu, P. (1991). Language and symbolic power. Cambridge: Polity in association with Basil Blackwell.

Garcia, O., & Li, W. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan.

Gorter, D. (2018). Linguistic landscapes and trends in the study of schoolscapes. Linguistics and Education, 44, 80–85. https://doi.org/10.1016/j.linged.2017.10.001

Jørgensen, J. N. (2008). Polylingual Languaging Around and Among Children and Adolescents. International Journal of Multilingualism, 5(3), 161–176. https://doi.org/10.1080/14790710802387562

Lefebvre, H. (1991). The production of space. Oxford: Basil Blackwell.

May, S. (2013). The multilingual turn: Implications for SLA, TESOL and bilingual education. Taylor and Francis.

Otsuji, E., & Pennycook, A. (2011). Social inclusion and metrolingual practices. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 14(4), 413–426. https://doi.org/10.1080/13670050.2011.573065

Pennycook, A. (2010). Language as a local practice. Routledge Taylor & Francis Group.

Piller, I. (2016). Linguistic diversity and social justice: An introduction to applied sociolinguistics (First edition..). New York, NY: Oxford University Press.

Rampton, B. (1995). Crossing: Language and ethnicity among adolescents. London: Longman.

Scollon, R., & Scollon, S. W. (2004). Nexus analysis: Discourse and the emerging Internet. London: Routledge.

Shohamy, E. (2019). Linguistic landscape after a decade: An overview of themes, debates and future directions. In M. Pütz & N. Mundt (Eds.), Expanding the Linguistic Landscape: Linguistic Diversity, Multimodality and the Use of Space as a Semiotic Resource (pp. 25–37). Bristol: Multilingual Matters.

van Mensel, L., Vandenbroucke, M., & Blackwood, R. (2017). Linguistic Landscapes. In O. García, N. Flores, & M. Spotti (Eds.), The Oxford Handbook of Language and Society (pp. 423–450). Oxford University Press.