Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

“Jag har aldrig tid att skriva om veckorna”. Vardagligt skrivande i Västerbotten under sent 1800-tal – ett editionsprojekt med bondedagböcker och visböcker.

Forskningsprojekt Projektet syftar till att publicera en kritisk utgåva av dagböcker och visböcker från en gård i norra Västerbotten 1878–1901. I ett första skede rör det sig om utgivningen av en kritisk utgåva av dagböckerna, tillkomna 1891–1901. Utgivningsprojektet placerar sig innanför forskningsområdet ”the social history of literacy”. 2020–2021 Utgivning av edition jämt kommentarer Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

Dagböckerna och visböckerna utgör exempel på vardagligt skrivande. Texterna – en blandning av dialekt och riksspråk – presenteras här i renskrift och översättning. Utgåvan vänder sig både till vetenskapssamhället, till lokalforskare och den intresserade allmänheten. Denna kritiska utgåva av vardagligt skrivande har stort vetenskapligt värde för studier av språknormer, identitet och modernisering. Texterna utgör bl.a. viktigt material för att kunna etablera en alternativ språkhistoria ur språkbrukarnas eget perspektiv – ”from below”.

Projektansvarig

Ann-Catrine Edlund
Övrig/annan befattning
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2015-01-01 2016-01-31

Finansiering

Riksbankens Jubileumsfond, 2015: 1 012 000 kr

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Forskningsområde

Moderna språk

Projektbeskrivning

Detta projekt utgör en kritisk edition av dagböcker och visböcker från en gård i norra Västerbotten 1878–1901: ”Jag får aldrig tid att skriva om veckorna”. Vardagligt skrivande i Storkågeträsk under sent 1800-tal. Projektet är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå universitet och Skellefteå museum. Professor Ann-Catrine Edlund vid Mittuniversitetet är huvudredaktör för editionen, från Umeå universitet deltar professor Lars-Erik Edlund, från Skellefteå museums sida fil. dr och lokalhistorikern Ulf Lundström samt från Västervik bibliotek bibliotekarien och visforskaren Marcus Brännström.

 

Utgåvan utgör en vetenskaplig utgåva av dagböcker och visböcker skrivna av två systrar, Lovisa och Greta Dahlqvist, vid gården Ante-Noors i Storkågeträsk från sent 1800-tal, ca 230 handskrivna sidor. Utgåvan vänder sig inte enbart till vetenskapssamhället utan också till lokalforskare och den intresserade allmänheten. Folkliga dagböcker och visböcker är två exempel på det vardagliga skrivande som växer fram i Sverige när allmänheten får tillgång till skriftteknologin genom den utbyggnad av skolväsendet som gjordes under sent 1800-tal. Under 1800-talet tycks dock dagboksskrivande i jordbruksmiljö vara en aktivitet mestadels reserverad för jordägande män. Utifrån sitt innehåll kan de folkliga dagböckerna närmast beskrivas som väder- och arbetsböcker där den rådande väderleken och det utförda arbetet på gården noterades. Systrarna Dahlqvists dagboksanteckningar innehåller förvisso detaljerade uppgifter om arbete och väder, men deras anteckningar utgör därtill en detaljerad och intressant krönika med berättelser om det som sker på gården, i byn och t.o.m. i bygden.

          Dagboksanteckningarna är skrivna på en blandning av standardsvenska och dialekt. De kommer att publiceras i både originalversion och översättning. Textutgåvan har ett vetenskapligt värde för studier där frågor om språknormer, identitet och modernisering aktualiseras. Texterna kan bland annat användas för språksociologiska studier med ambitionen att etablera en alternativ språkhistoria ur språkbrukarnas eget perspektiv – en språkhistoria ”from below”. Utgivningsarbetet har finansierats via Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Sabbatical (A.-C. Edlund) och editionen utges av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur i Akademiens Acta-serie. Även Vitterhetsakademien har ekonomiskt bidragit till utgivningen.

          Projektet har presenterats i olika sammanhang. Två vetenskapliga artiklar från projektet kommer ut under 2020. 1) Artikeln ”Den 1 mars då dog och stran fredrika”. Ortografiska val och språklig identifikation i en folklig dagbok från 1890-talet. Här utforskas den språkliga identifikation som skribenternas ortografiska val i dagboksskrivandet möjliggör. Har utkommit i Hägerdal, Hans (huvudred.); Ewa Bergh Nestlog, Astrid Skoglund, Peter Ström & Ola Svensson (gästred.), Nordiska – på gång och på språng! Vänbok till Gunilla Byrman (HumaNetten, 44). Växjö: Linnéuniversitetet, s. 45–75. 2) Artikeln Basttulijan och Janosa Eva. Personnamn och identifikation i Kågeträskdagboken 1891–1901. Studien placerar sig inom det socio-onomastiska området där namn och namnvariation undersöks utifrån sociala, kulturella och interaktionella utgångspunkter. I studien diskuteras på vilket sätt namnen positionerar namnbärarna socialt. Plats och genus är bärande analyskategorier. Utkommer från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg i serien NORNA-rapporter.