Hoppa direkt till innehållet
printicon

Bedömning och behandling av muskeldysfunktion vid KOL

Forskningsprojekt Den kliniska och prognostiska relevansen av muskelfunktionen vid KOL motiverar fortsatt forskning kring att finna kliniskt relevanta metoder för undersökning samt effektiva och genomförbara träningsmetoder. Innan det kan bli verklighet inom klinisk praxis måste viktiga kunskapsluckor fyllas.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är en av våra vanligaste folksjukdomar. Över 500 000 personer lider av KOL i Sverige och den årliga kostnaden för svenska hälso- och sjukvården beräknas till 13.9 miljarder kronor.

Projektöversikt

Projektperiod

Startdatum: 2017-07-01

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin, Klinisk medicin

Projektbeskrivning

En försummad aspekt av sjukdomen är att den innebär manifestationer utanför lungorna som har en enorm negativ inverkan på livskvalitet och överlevnad. Exempelvis har tidigare forskning visat att personer med KOL med försämrad muskelfunktion (minskad styrka och uthållighet i skelettmuskulaturen) - oavsett grad av lungfunktionsnedsättning - har lägre livskvalitet, större användning av hälso- och sjukvård, minskad fysisk aktivitet samt ökad dödlighet än personer med god muskelfunktion.

Detta till trots görs inte undersökningar och bedömningar av muskelfunktion rutinmässig i vården idag, vilket kan förklaras av att viktiga kunskapsluckor fortfarande behöver fyllas innan en sådan bedömning blir verklighet i klinisk praxis. Exempelvis saknas det idag normalvärden och prediktiva ekvationer avseende såväl muskelstyrka som uthållighet vid KOL.

Vidare, om målet är att förbättra muskelfunktionen vid KOL prioriteras styrketräning högt (prioritet 3 i socialstyrelsens nya riktlinjer vid KOL). Trots att effekterna av styrketräning är goda på gruppnivå så är effekterna långt ifrån optimala på individnivå och upp till varannan person med KOL får ingen eller en mycket liten effekt av genomförd träning. Detta tror vi framför allt kan förklaras av att det saknas tydliga strategier för hur styrketräning ska individanpassas samt undermålig kunskap beträffande vilka faktorer som är associerade med en optimal behandling av nedsatt muskelfunktion vid sjukdomen.

Slutligen saknas det även en förståelse för hur muskeldysfunktionen vid KOL kan kopplas till dyspné (andfåddhet) vid KOL, vilket är av betydelse då andfåddhet vid aktivitet är en av de mest besvärande konsekvenserna av sjukdomen och den största anledningen till farmakologisk behandling och rehabilitering inom patientgruppen.

Tillsammans med europeiska och kanadensiska forskningskollegor är vår övergripande målsättning att resultaten av detta projekt ska leda till att hälso-och sjukvårdspersonal rutinmässigt kommer att utvärdera muskelfunktion i sin vardagliga kliniska miljö samt påverka hur vi på bästa sätt kan förbättra muskelfunktionen hos personer med KOL.

Den kliniska och prognostiska relevansen av muskelfunktionen vid KOL motiverar fortsatt forskning kring att finna kliniskt relevanta metoder för undersökning samt effektiva och genomförbara träningsmetoder.

Innan det kan bli verklighet inom klinisk praxis måste viktiga kunskapsluckor fortfarande fyllas. De avser vi att åstadkomma genom att:

  1. utveckla prediktiva ekvationer för att ta fram normalvärden för muskelfunktion,
  2. validera dessa normalvärden bland personer med KOL.

I projektet kommer vi att randomisera personer med KOL till 8 veckor av styrketräning utförd utefter nuvarande rekommendationer eller till ett innovativt styrketräningsupplägg som samskapats tillsammans med kliniska experter inom KOL och som består av individ-anpassad, icke-linjär, periodiserad styrketräning vilka kommer jämföras avseende 3) muskelfunktion, 4) funktionell förmåga, livskvalitet, andfåddhet och antal "responders" (personer som får märkbar effekt av träningen), 5) genomförbarhet samt 6) intramuskulära adaptationer (metabola och strukturella förändringar inom muskulaturen).

Vi kommer även att 7) undersöka kopplingen mellan andfåddhet, funktionella förmåga, muskelfunktion, och strukturella och metaboliska egenskaper av skelettmuskulaturen.

För att uppnå mål 1-2) kommer 240 friska äldre vuxna och 120 patienter med KOL kommer att rekryteras över sex europeiska och kanadensiska centra. För mål 3-7 kommer 64 personer med KOL att rekryteras över fyra europeiska och kanadensiska centra.

Resultaten av vårt projekt kommer kunna leda till bättre diagnostisering och adekvat behandling i hälso- och sjukvården, vilket är av betydelse för livskvalitet och prognos för den individuella patienten. Exempelvis kommer projektet ge ökad kunskap kring hur styrketräning kan individanpassas vid KOL - vilket har potential att öka antalet individer som får effekt från utförd träning – samt ökad förståelse för hur strukturella förändringar i muskulaturen är kopplad till effekter av träning såväl som till andfåddhet.