Forskningsprojekt Den övergripande målsättningen med detta projekt är att studera utvecklingen (sammansättning och diversitet) i mikrofloran från tidig spädbarnsålder till tidig barndom och utvärdera detta i relation till etablering av opportunistiska bakteriearter, kariesutveckling och andra hälsofaktorer hos barn där den orala mikrofloran kan ha betydelse för utfallet, såsom utveckling av allergi. Hypotesen är att den tidiga bakterieekologin i munnen har långsiktiga gynnsamma/ogynnsamma hälsoeffekter.
Kolonisation och stabilisering av mikrofloran i tarmen tillskrivs stor betydelse för det lilla barnets framtida hälsa. Däremot är kunskaperna om den tidiga kolonisationen och stabilisering av den orala mikrofloran inte lika väl studerad. Karies i barndomen kan vara ett allvarligt tillstånd med värk och svårighet att äta, kopplat till obehagliga och kostsamma behandlingar samt att det predisponerar för karies senare i livet. Tidig etablering av mutans-streptokockerna har bland annat kopplats till risk för karies. Förekomst av mutans streptokocker förklarar dock bara en del av sjukdomsvariationen i populationen. Genom att samtidigt betrakta och bedöma den totala sammansättningen i biofilmerna i munnen, vilket är möjligt med de nya molekylärbiologiska och statistiska modelleringsmetoderna, kommer vi att få ökad kunskap om biofilmens ekologi i relation till hälsa respektive sjukdom, både allmänt och lokalt i munnen.
Christina West, Magnus Domellöf
Tänder och slemhinnor i munnen och övriga mag-tarmkanalen täcks av en "matta" med bakterier som är arrangerade i en s.k. biofilm. Sammansättningen i biofilmens bakteriesamhälle varierar mellan individer och ytor och har kopplats till att vara frisk men också att utveckla sjukdom, t.ex. karies. Totalt har mer än 700 arter identifierats i biofilmen i munnen, varav vissa ännu inte är möjliga att odla. Vissa menar att detta är en underskattning. Under senare årtionden har möjligheten att studera biofilmens många bakteriearter samtidigt utvecklats med metoder där bakterie-DNA karakteriseras. En sådan metod NGS (New Generation Sequencing).
Målsättningen med detta projekt är att studera diversitet i munbiofilmer och utvecklingen från tidig spädbarnsålder till tidig barndom och utvärdera detta i relation till kariesutveckling och allmän hälsa. Hypotesen är att tidig bakterieekologi i munnen, i likhet med vad som rapporterats för tarmen, har långsiktiga gynnsamma/ogynnsamma hälsoeffekter.
I en kohort på drygt 200 barn studeras dessa faktorer. Barnens mun svabbas vid 48 timmar, 3 och 18 månader, och vid 3 och 5 år biofilm samlas saliv och biofilm från tänderna och karies registreras. Andra prover som samlas in är faeces (3 mån och 5 år), bröstmjölk (3 mån) och blod (vid 5 år). Biofilm samlas från mammorna vid 48-timmars besöket. Bakterier odlas vid 3 och 5 år, 16S rDNA amplifieras och kommer att analyseras med NGS. Information om kost, munhygien, antibiotikaintag, etc. samlas in med enkäter och från journaler. Genom att samtidigt betrakta den totala sammansättningen i biofilmerna i munnen, kommer kunskap om biofilmens ekologi i relation till hälsa respektive kariessjukdom att genereras och därmed också underlaget för tidig hälsopromotion. Studien förväntas öka kunskapen om utvecklingen av det mycket unga barnets orala mikroflora samt amningens betydelse för etablering av kariesbakterier, och därmed möjlighet till förbättrad kariespreventiv information till gravida kvinnor och småbarnsföräldrar.
