Hoppa direkt till innehållet
printicon

SPAF 1958 – en andra uppföljning 2010 av personer som testats 1972 och 1994

Forskningsprojekt Projektet bedrivs i samarbete med Karolinska Institutet (Prof. Eva Janson och Lektor Maria Westerståhl).

Hittills är fyra artiklar publicerade. Dessa handlar om (1) vilka kohortmedlemmar som väljer att inte komma till uppföljning i en studie som handlar om fysisk aktivitet/kapacitet, (2) vilka faktorer som över tid kan påverka besvär i nacke/skuldra eller (3) påverka rörelsekontroll i ländryggen och (4) vad som påverkar utveckling av fysisk kapacitet i ett livsperspektiv. Analys pågår av faktorer som påverkar fysisk aktivitet från 16-årsålder till 52 år.

Projektansvarig

Ulrika Aasa
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 92 73

Projektöversikt

Projektperiod

Startdatum: 2010-12-01

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Projektbeskrivning

Fysioterapeuter har unik kunskap om fysisk aktivitet, kroppsrörelser/rörlighet och hälsa utifrån individers förmåga. Därmed är fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse kan användas som medel för att leva ett aktivt liv med god livskvalitet. Fysioterapeuter utgår från att varje människa har individuella förutsättningar för aktivitet/rörelse och detta står alltid i centrum vid en bedömning av individens besvär och/eller dennes önskan att öka sin prestationsförmåga.

Detta projekt är en longitudinell studie. Det övergripande syftet är att undersöka om fysisk aktivitet/kapacitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling i ett livsperspektiv. Det unika med denna studie är att både livsstilsfaktorer, miljö, fysisk kapacitet och olika mått på hälsa kan följas under en mycket lång tid hos samma personer.

När studien påbörjades 1974 testades 425 slumpmässigt uttagna svenska ungdomar (16 år) från strategiskt utvalda orter (Stockholm, Falun, Hudiksvall, Vänersborg, Karlshamn och Norrköping) med tester för att mäta uthållighet, styrka, attityder till och intresse för olika fysiska aktiviteter. Hela gruppen undersöktes igen 1992 med hjälp av enkäter och tester av fysisk kapacitet, blodtryck, längd och vikt samt blodprov (kolesterolnivå). Då fick man reda på hur man på ett tidigt stadium kan identifiera individer som kommer att vara fysiskt inaktiva i vuxen ålder, samband mellan inaktivitet/låg kapacitet och olika mått på hälsa i yngre vuxenålder samt vilka faktorer i vuxen ålder som har samband med den fysiska aktivitetsnivån i ungdomsåren.

Den andra uppföljningen genomfördes 2010. Vid denna studerar vi även riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom genom omfattande blodprovsanalys och kärlelasticitetsmätning samt vanligt förekommande genvarianter som kan antas ha effekt på fysisk kapacitet och påverka utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. I korthet kan nämnas att i studien som undersökte om deltagarna vid den andra uppföljningen kunde anses representera den ursprungliga kohorten visade resultaten av analyserna att de gjorde det gällande de flesta utfallsvariablerna. Men, hos kvinnorna i kohorten visade det sig att det var en större risk för avhopp hos dem som hade lägre kondition vid baslinjemätningarna.

I studien om besvär i nacke/skuldra hos 52-åringar visade resultat av analyserna att socialt stöd på arbetet och BMI vid 34 år samvarierade med besvär vid 52 år. I studien om rörelsekontroll visade det sig att om man var mer "fit" så påverkar det positivt förmågan att kunna styra ryggens rörelser genom livet.