Förlossningsbristningar grad 3 eller 4 opereras i anslutning till förlossningen, men tidigare forskning visar att många drabbade kvinnor får kvarstående besvär. Det finns kunskapsluckor gällande långtidskonsekvenser av förlossningsbristningar grad 3 eller 4, men internationella och även några mindre nationella studier indikerar att dessa förlossningsbristningar kan leda till smärttillstånd, inkontinens, avföringsproblem, framfall och sexuella problem. Forskning visar motstridiga resultat ifall kvinnornas livskvalitet påverkas av kvarstående besvär från dessa bristningar och det existerar ingen forskning kring eventuella följder för arbetslivet vid de allvarligare förlossningsbristningarna.
Varför behövs forskning om kvarstående besvär efter sfinkterruptur?
Cirka en av tre kvinnor med förlossningsbristningar av tredje eller fjärde graden uppger att de har kvarstående problem ett år efter förlossningen. Detta forskningsprojekt kan bidra med ny kunskap för att fylla existerande kunskapsluckor och bidra till att skapa förbättrad förståelse hur kvinnors vardag och arbetsliv påverkas på längre sikt än ett år. Vidare bidrar kunskap från forskningsprojektet till att eftervården för kvinnor med förlossningsbristningar av tredje och fjärde graden kan förbättras och att konsekvenser för arbetslivet och eventuell inverkan på sjukförsäkringssystemet synliggörs.
Vad gör vi i detta projekt?
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att beskriva och jämföra upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga ett till fem år efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden. Projektet ska dessutom undersöka om, hur och i vilken omfattning sjuklighet relaterat till en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden påverkar det dagliga livet och arbetsförmåga.
Tillvägagångsätt (datainsamling)
Forskningsprojektet samlar in material bestående av både kvantitativa och kvalitativa data. Rekrytering av deltagare kommer att ske på nationell nivå genom sociala medier, intresseorganisationer, och register.
I delstudie 1 och 2 har intervjuer genomförts med ett urval av kvinnor som har kvarstående besvär. Intervjufrågorna berör kvinnornas upplevelse av det dagliga livet samt arbetsförmåga och om och hur de har anpassat sin situation på grund av kvarstående problem efter förlossningsbristningen. Ett viktigt bifynd i intervjuerna var kvinnornas kontakter med sjukvården vilket undersöks i delstudie 2.
För att delta i individuella intervjuer ska deltagarna uppfylla följande kriterier:
Uppleva kvarstående besvär efter bristning på anala slutmuskeln (förlossningsbristning grad 3 eller grad 4)
Det har gått minst 1,5 år sedan förlossningen där skadan uppstod, men inte mer än 5 år
Deltagarna får inte vara föräldralediga eller åter igen gravida
Intervjuerna genomfördes via digitalt mötesverktyg och datainsamling avslutades våren 2021 (delstudie 1) respektive våren 2022 (delstudie 2).
Dataanalys och hantering av data
Delstudie 1 är en grounded theory studie och delstudie 2 analyserar intervjudata med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Alla insamlade data förvaras enligt gällande etiska rekommendationer (Helsingfors deklarationen) samt regelverk och är enbart tillgängligt för forskargruppens medlemmar. Insamlade data avidentifieras och förses med identifieringskod så att forskningspersonernas konfidentialitet tillgodoses. Kodnyckeln förvaras separat från personuppgifterna i arkiv på Umeå universitet under huvudansvarig forskares ansvar, dvs. att enbart huvudansvarig forskare kommer att ha tillgång till kodnyckeln som kopplar samman enskild individs identitet med insamlade data. Därutöver hanteras alla personuppgifter i enlighet med GDPR. Utifrån gällande forskningsetiska riktlinjer sparas forskningsdata i 10 år.
Alla forskningsresultat som projektet genererar i form av vetenskapliga, populärvetenskapliga och muntliga presentationer redovisas enbart på sådana sätt att ingen enskild deltagare kan identifieras.
