Artificiell intelligens , AI, eller maskinintelligens är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorprogram med intelligent beteende.
Att definiera AI
Att definiera AI är inte det lättaste. Forskningsområdet AI grundades, enligt Wikipedia, på påståendet att en central egenskap hos människan, nämligen intelligens, "går att beskrivas exakt, vilket gör det möjligt för en maskin att simulera den."
Detta väcker filosofiska frågor om själen och om etiken kring att skapa konstgjorda varelser utrustade med människoliknande intelligens, frågor som har tagits upp i myter, fiktion och filosofi sedan antiken. AI har varit föremål för en enorm optimism, men har också drabbats av häpnadsväckande motgångar.
I dag har AI blivit en viktig del av teknikindustrin och utför de tyngsta uppgifterna kring många av de mest utmanande problem inom datavetenskap.
AI smyger sig också mer eller mindre obemärkt in i vår vardag. Några exempel är: Näthandel och marknadsföring, webbsökningar, digitala personliga assistenter i våra smartphones, automatiska översättningar, smarta prylar i hemmet, funktioner i bilar och navigering samt cybersäkerhet.
Europeiska Kommissionen definierar olika typer av AI:
Mjukvara: virtuella assistenter, bildanalysverktyg, sökmotorer, igenkänningssystem för röster och ansikten
Förkroppsligad AI: robotar, självkörande bilar, drönare, Internet of Things
Hårdvara och mjukvara
AI-baserade system kan bäddas in i hårdvaruenheter – du har säkert sett robotar inom industri, gruvor och lantbruk. AI finns även i autonoma fordon som drönare, självkörande bussar, dammsugare och gräsklippare och utvecklas snabbt inom vård och sjukvård.
AI-baserade system kan också vara mjukvarubaserade och t ex finnas inbyggt i våra smartphones, där AI räknar ut hur många steg vi tar eller svarar på frågor. Många företag och organisationer använder sig också av AI för att marknadsföra sig optimalt efter dina sökningar på nätet eller rikta information till dig, baserat på de kakor du accepterat. Andra exempel där AI används är röstassistans, tal- och ansiktsigenkänning och bildanalys.
AI, etik och samhällsfrågor
Just nu tittar våra forskare bland annat på hur man kan utveckla tekniken och göra den bättre, mer effektiv och tillförlitlig. Vi undersöker också hur man säkerställer att AI-teknik och system följer lagar, etiska riktlinjer och kan förklaras. Samtidigt studerar vi hur utvecklingen mot digitalisering och AI påverkar politik, utbildning, lagstiftning, arbetsliv och medier. Och vad innebär förändringarna rent idéhistoriskt, språkligt och kulturellt?
Stora, nationella forskningsprogram
Umeå universitet deltar i Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Programme, WASP, det största nationella forskningsprogram som någonsin finansierats av en privat forskningsstiftelse med målet att föra Sverige som land till en ledarroll inom AI.
Umeå universitet är också värd för och koordinerar det nationella forskningsprogrammet The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, WASP-HS.
Visionen är att nå ökad kunskap om möjligheter och utmaningar med AI och autonoma system med grund i excellent forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
