Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon

Kursplan för forskarutbildning i allmänmedicin

Fastställd av forskarutbildningsnämnden 1994-11-28.

1. Examina

Forskarutbildning i ämnet allmänmedicin kan avslutas med medicine licentiatexamen eller medicine doktorsexamen. Medicine licentiatexamen kan också utgöra ett etappmål på väg mot doktorsexamen.

2. Syftet med utbildningen

Forskarutbildning i ämnet allmänmedicin har till sitt syfte att ge den studerande
breda och fördjupade ämneskunskaper inom allmänmedicin samt orientering om forskningsutvecklingen inom ämnesområdet samt färdigheter i forskningsmetodik
och erfarenheter av forskning.

Målet med utbildningen är att utveckla den studerande till en kritisk och självständig forskare i allmänmedicin med förmåga att planlägga, slutföra och publicera forskningsresultat.

3. Krav på förkunskaper

Behörighet att antas till forskarutbildning i allmänmedicin har den som uppfyller dels villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet enligt Hf 10 kap 2 §. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att genomgå forskarutbildning. Behörighetskraven för antagning till forskarutbildning är desamma oavsett om forskarutbildningen avslutas med medicine licentiatexamen eller medicine doktorsexamen.

3.1 Allmän behörighet

Allmän behörighet har, enligt Hf 10 kap 3§, den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng. 120 poäng motsvarar de 6 första terminerna i läkarutbildningen. Allmän behörighet har också den som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper.

Om särskilda skäl föreligger får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på allmän behörighet. (Se dispens, p 4.)

3.2 Särskild behörighet

För särskild behörighet gäller följande krav för medicine studerande och läkare.
Godkänd kurs och godkänd tentamen i allmänmedicin I.

Följande behörighet gäller för studerande med annan bakgrund än studier på läkarlinjen:

Institutionsstyrelsen prövar i varje enskilt fall den sökandes reella kunskaper och ifall dessa anses motsvara de förkunskaper som krävs för att tillgodogöra sig forskarutbildningen kan sökanden antas. Ifall den sökande inte besitter sådana förkunskaper kan ytterligare utbildning föreskrivas. Därvid skall beaktas den sökandes tidigare utbildning och planerade forskningsprogram. Exempel på sådan ytterligare utbildning kan vara ordinarie grundkurser till läkarexamen.

4. Ansökan om dispens från kraven på allmän behörighet

Om särskilda skäl föreligger kan fakultetsnämnden för enskild studerande medge undantag från villkor för allmän behörighet.

Ansökan om dispens skall göras på särskilt formulär. Ansökan insändes till medicinska fakultetens kansli.

5. Urval

Enligt Hf 10 kap 5§ skall grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning vara graden av förmåga att tillgodoräkna sig sådan utbildning. 6.

6. Antagningsförfarande

6.1 Antagning

Ansökan om antagning till forskarutbildning ställs till institutionsstyrelsen som ansvarar för antagning av forskarstuderande.

Till ansökan skall bifogas

vidimerade kopior på grundläggande högskoleutbildning
övriga handlingar som den sökande önskar åberopa som bekräftar uppfyllda krav på allmän och särskild behörighet
ev dispensansökan
individuell studieplan.

Ansökan sker på särskild blankett till vilken övriga handlingar och den individuella studieplanen skall bifogas.

6.2 Handledning

I samband med antagning till forskarutbildning utses en eller flera handledare. Utses flera handledare skall en utses som huvudhandledare och övriga utses som biträdande handledare. Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för avhandlingsarbetet. Huvudhandledare och biträdande handledare har till uppgift att bistå den forskarstuderande i avhandlingsarbetet. Det ankommer på huvudhandledaren att skriva det utlåtande som skall bifogas ansökan om disputation.

6.3 Examinator

Examinator bör utses i samband med antagning till forskarutbildning. Examinator ansvarar för examination och godkännande av de prov som ingår i litteraturkurser och forskarutbildningskurser. Examination av licentiatavhandling och doktorsavhandling sker i särskild ordning (se p 10.3 och 10.4).

6.4 Individuell studieplan

Varje student som antas till forskarutbildning skall ha en individuell studieplan. Före antagning till forskarutbildning upprättar presumtiv handledare och den sökande gemensamt en individuell studieplan. Studieplanen skall innehålla namn på handledare (el huvudhandledare och biträdande handledare) och ev examinator, uppgifter om litteraturkurs, förslag på forskarutbildningskurser samt en plan för avhandlingsarbetet.

6.5 Ändring i individuell studieplan

Modifiering av den individuella studieplanen liksom byte av eller utseende av ytterligare handledare eller byte av examinator kan ske under utbildningens gång. Byte av handledare/huvudhandledare, examinator och/eller avhandlingsprojekt skall godkännas av institutionsstyrelsen. Vid byte av projekt skall den individuella studieplanen revideras. Kopia på beslut samt kopia på den modifierade studieplanen skall insändas till FUN. Likaså skall beslut om byte av handledare och examinator skriftligen meddelas FUN.

7. Normalstudietid

Utbildningen för medicine doktorsexamen kräver normalt 4 års heltidsstudier. Utbildningen omfattar totalt 160 poäng fördelade på en kursdel och en avhandlingsdel.

Forskarutbildningen kan även avslutas med medicine licentiatexamen. Utbildningen för licentiatexamen kräver normalt 2 års heltidsstudier och omfattar totalt 80 poäng fördelade på en kursdel och en avhandlingsdel.

Forskarutbildningen kan också genomgås i etapper om vardera 80 poäng, så att den studerande först avlägger medicine licentiatexamen (etapp I) och därefter fullföljer utbildningen till doktorsexamen i etapp II.

8. Utbildningens huvudsakliga innehåll

Forskarutbildningen består av tre delmoment oavsett slutexamen; fördjupade litteraturstudier, forskarutbildningskurser och avhandlingsarbete.

8.1 Litteraturkurs

Innehållet i litteraturkursen fastställes av institutionsstyrelsen/prefekten efter förslag av huvudhandledaren, den studerande och ev examinator i samband med antagning till forskarutbildning. Litteraturen inom aktuellt forskningsområde skall kontinuerligt följas. Större förändringar i litteraturkursen skall föras in i den individuella studieplanen. Valet av litteratur skall dels syfta till att ge den studerande allmänna och fördjupade kunskaper inom ämnesområdet i sin helhet och dels belysa utvecklingen inom det eller de områden som berör avhandlingsprojektet.

Hur litteraturstudierna skall tenteras beslutas av examinator i samråd med handledare och den forskarstuderande. För att erhålla godkänd examen skall intyg som bekräftar godkänd tentamen på litteraturkursen bifogas ansökan om examensbevis.

8.2 Forskarutbildningskurser

Den sammanlagda volymen av litteraturkurs och forskarutbildningskurser som ingår i utbildningen bör motsvara minst en termins heltidsstudier dvs 20 poäng för doktorsexamen och 10 poäng för licentiatexamen. Valet av lämpliga kurser dikteras av den studerandes forskningsinriktning. Val av forskarutbildningskurser samt ämnesområden inom vilka den forskarstuderande bör genomgå forskarutbildningskurser ska framgå av den individuella studieplanen i samband med antagning till forskarutbildning. Större ändringar i studieplanens förslag skall föras in i den individuella studieplanen. Även andra kurser t ex vissa SK-kurser kan räknas som forskarutbildningskurser.

Intyg över godkänd forskarutbildningskurs utfärdas av respektive kursgivare. Vilka kurser däremot som kan tillgodoräknas som forskarutbildningskurs för en enskild forskarstuderande avgörs av examinator.

Förutom att gå ett antal forskarutbildningskurser förväntas den forskarstuderande att aktivt delta i institutionens seminarieverksamhet under hela sin utbildningstid.

8.3 Avhandlingsarbete

Huvuddelen av tiden skall ägnas åt själva avhandlingsarbetet vilket gäller för såväl licentiatexamen som doktorsexamen. Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete och innehålla nya forskningsresultat av betydelse för utvecklingen av ämnesområdet. Val av ämne för avhandlingen sker i samråd med den blivande handledaren.

En heltidsstuderande har rätt till handledning under 2 år för licentiatavhandling och 4 år för doktorsavhandling. Deltidsstuderande har rätt till handledning i motsvarande omfattning.

9. Uppföljning av forskarutbildning

Doktorandens vetenskapliga arbete skall via handledare och prefekt kontinuerligt följas upp. Detta bör ske i form av regelbundet återkommande presentationer av forskningsresultat för institutionens medarbetare. När handledare och doktorand bedömer att avhandlingsarbetet har kommit ungefär halvvägs bör doktoranden genomföra ett doktorandseminarium. Syftet med doktorandseminariet är att ge den forskarstuderande möjlighet att presentera sitt projekt och sina uppnådda resultat inför ett större auditorium samt ett antal seniora forskare. Dessa forskare har till uppgift att bedöma avhandlingsarbetet och uppnådda resultat samt komma med konstruktiv kritik och synpunkter till stöd för handledare och doktorand .

Doktorandseminariet skall ses som ett positivt etappmål på väg mot disputationen. Ett annat alternativ är att avlägga en formell licentiatexamen vilken också kan betraktas som ett etappmål.

10. Avhandling

10.1 Allmänna krav

En avhandling kan utformas som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk

monografiavhandling eller som
sammanläggningsavhandling

Avhandlingens utformning är densamma för såväl licentiatavhandling som doktorsavhandling. Sammanläggningsavhandling är det vanligaste alternativet inom medicinska fakulteten. En sammanläggningsavhandling utgörs av ett antal vetenskapliga arbeten (publikationer) samt en ramberättelse sammanbundna till en bok. I ramberättelsen skall de i arbetena ingående resultaten, analyseras, diskuteras och sammanfattas.

En licentiatavhandling bör omfatta 2-3 arbeten samt en ramberättelse. Kravet på en doktorsavhandling är 4-6 arbeten samt en ramberättelse. Antalet arbeten som ingår i licentiat- respektive doktorsavhandling är riktlinjer. Av avgörande betydelse är de enskilda arbetenas omfattning och kvalitet. (Se förhandsgranskning p 10.2.)

När samma arbete(n) används som examensprov av flera licentiander och/eller doktorander måste de enskilda forskarstuderandes insatser kunna urskiljas.

10.2 Förhandsgranskning

Förhandsgranskning av avhandling för såväl licentiatexamen som doktorsexamen bör äga rum när avhandlingen

utgörs av en monografi
när mindre än 50% av de i avhandlingen ingående arbetena är accepterade eller publicerade i en internationell tidskrift med refereesystem.

Förhandsgranskning är en mycket stark rekommendation av fakultetsnämnden/FUN men ej ett formellt krav.

10.3 Licentiatseminarium

Licentiatavhandlingen framläggs vid ett seminarium på institutionen. Licentiatavhandlingen samt licentiandens presentation av sitt avhandlingsarbete betygsätts av en av forskarutbildningsnämnden utsedd betygsnämnd. Avhandlingen åsätts betyget godkänd eller ej godkänd.

10.4 Disputation

Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation på sätt som framgår av högskoleförordningen 9 kap, 13-19§§. Betygsnämnden skall bestå av fem ledamöter. Avhandlingen åsätts betyget godkänd eller ej godkänd

11. Examensbevis

Bevis över avlagd medicine licentiatexamen och medicine doktorsexamen utfärdas av högskolan efter ansökan. Till ansökan skall bifogas:

Kopia på betygsnämndens protokoll
Intyg från examinator över godkänd litteraturkurs
Intyg från examinator över godkända forskarutbildningskurser
Personbevis

Ansökan skickas till Examensenheten, Umeå universitet, 901 87 UMEÅ

12. Promotion

Den som har avlagt medicine doktorsexamen kan, efter anmälan till akademiintendenten promoveras. Promotion anordnas av universitetet och är gemensam för alla fakulteter.