Hoppa direkt till innehållet
printicon

Om institutionen för geografi och ekonomisk historia

Institutionen för geografi och ekonomisk historia är en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Institutionen har cirka 70 anställda, varav en klar majoritet både forskar och undervisar. Det innebär att det finns en stark koppling mellan den undervisning som ges och den forskning som bedrivs vid institutionen, vilket är viktigt för att våra studenter ska få aktuella kunskaper och kunna utbyta tankar med lärare som har lång erfarenhet inom området.

Institutionen erbjuder en rad program och kurser. Våra två ämnen (kulturgeografi och ekonomisk historia) ingår dessutom som kurser på flera andra program som ges av andra institutionen vid Umeå universitet.

Institutionen för geografi och ekonomisk historia håller till i samhällsvetarhuset på campusområdet. Våra studenter har tillgång till datorlabb. Det finns ett trettiotal datorer där det är möjligt att arbeta med GIS och andra moderna analys- och planeringsprogramvaror.

Ämnet Ekonomisk historia

I ekonomisk historia studeras i ett långsiktigt perspektiv hur samhällsutvecklingens materiella villkor och människans möjligheter till försörjning hänger samman med ekonomiska förändringsprocesser och sociala och politiska förhållanden under olika perioder.

Teoretiskt och metodiskt har forskningen rötter i historia och samhällsvetenskap och ger långsiktiga perspektiv på samhällsutvecklingen. Ämnet använder både ekonomisk teori och andra samhällsvetenskapliga teorier, samt kvantitativa och kvalitativa metoder av olika slag.

Kunskaper om historiska exempel av ekonomisk utveckliing liksom förmågan att samla in och källkritiskt värdera tolka olika typer av historiska data, gör att ekonomisk - historikern har en unik kompetens när det gäller att studera och analysera komplexa relationer i det nutida samhället.

Kulturgeografi

Kulturgeografi är ett samhällsvetenskapligt ämne som handlar om mänskliga aktiviteters utbredning och samspel med företeelser som finns i geografin på såväl nära som långt håll. De övergripande vetenskapliga frågor som kulturgeografer arbetar med handlar om hur vi människor använder jordens resurser, vilka relationer det finns mellan oss människor och vår omgivning, och varför platser skapar geografiska särdrag. Utifrån dessa problemområden undersöker kulturgeografer bland annat hur och varför befolkningens utbredning och storlek förändras. Vidare studeras också sociala, ekonomiska och kulturella processer och hur dessa samspelar med lokala och regionala särdrag.

Inom kulturgeografi finns en mängd olika inriktningar som fokuserar på speciella områden inom ämnet. Vid institutionen i Umeå bedrivs kulturgeografisk forskning inom inriktningarna befolkningsgeografi, ekonomisk geografi, turismgeografi, transportgeografi och samhällsplanering. Några exempel på forskningsfrågor presenteras nedan.

Hur påverkar bostadens läge och avstånden till andra människor, verksamheter och orter individens utbildning, jobb, inkomst, bostad, familj, resor och flyttningar? Hur påverkar detta den sociala, ekonomiska och politiska organisationen av regioner och länder? Hur påverkar detta människors platsanknytning och identitet? Hur utvecklas regioners och länders befolkning och bebyggelse via naturlig befolkningsförändring och omflyttning? Var, hur och varför utvecklas och avvecklas produktion och sysselsättning?

Vad betyder infrastrukturen och olika politiska ingrepp för den regionala utvecklingen? Hur utvecklas städernas och landsbygdens inre miljö? Hur förändras transporter och resmönster? Hur kan villkoren för boende och företagande i olika stadsdelar och orter påverkas? Vilken betydelse har enskilda personers beteende för klimatet och miljön i övrigt jämfört med effekten av de stora energi- och produktionssystemen? Hur sårbart är det svenska samhället? Vad skiljer villkoren för social och ekonomisk utveckling i fattiga och rika länder i olika delar av världen? Vilka krafter påverkar globaliseringen?

De nämnda forskningsprofilerna kombineras med ett speciellt intresse för metodutveckling. Geografiska informationssystem (GIS) och geografisk systemanalys är viktiga och växande inslag i utbildning och forskning, liksom metoder för att analysera registerdata med lokaliserad individ- och företagsinformation samt utveckling av modeller för geografisk konsekvensanalys Forskningen vid institutionen bedrivs också med kvalitativa analysmetoder såsom diskursanalys och narrativ analys och textanalys.