Nyheter

Nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usSun, 31 May 2026 00:56:02 +0200https://www.umu.se/nyheter/digitalisering-av-skogen-missar-viktiga-varden_12175178/Digitalisering av skogen missar viktiga värdenDigital teknik kartlägger i dag skogar i detalj. Men ny forskning visar att hur data samlas in och väljs ut avgör hur naturen framträder i digitala system. Resultatet blir ofta en ensidig bild, där viktiga natur- och kulturvärden faller bort.Tue, 26 May 2026 15:52:29 +0200<p class="quote-center">När data om skogar i huvudsak samlas in och kontrolleras av stora kommersiella aktörer tenderar de representationer som skapas att spegla deras intressen. Men när fler kunskaper och perspektiv får utrymme i systemen förändras också resultatet.</p><p>Satelliter, sensorer och appar används i allt större utsträckning för att övervaka och förvalta naturmiljöer. Men vad händer när naturen översätts till data i ett forskningsfält som främst har studerat digital teknik i organisationer och affärsprocesser snarare än i naturen?</p><p>I sin doktorsavhandling i informationssystem visar Malaika Torto, utifrån flera års studier av digitaliseringsprojekt i den svenska skogsindustrin, vad som händer när naturmiljöer blir data.</p><p>– Informationssystemforskning har traditionellt handlat om företag och organisationer, där processer är relativt stabila och definierade. När samma logik appliceras på naturen uppstår en krock, eftersom naturliga miljöer beter sig på ett helt annat sätt än de människoskapade miljöer vi vanligtvis studerar. Skogar är till exempel mer dynamiska och förändras med årstiderna, rymmer komplexa ekologiska samband och har olika betydelser för olika människor, säger Malaika Torto.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Data formar bilden av skogen</h2><p>Avhandlingen visar att digitalisering i praktiken formas genom en rad konkreta val: vad som mäts, hur det mäts och av vem. Dessa val avgör i sin tur hur skogen framträder i digitala system. När data samlas in främst för kommersiella ändamål tenderar vissa aspekter att bli synliga, medan andra lämnas osynliga.</p><p>– Det framstår ofta som att data är något neutralt som bara finns där. Men i själva verket är de resultatet av många beslut. I de projekt jag följde handlade det ofta om att optimera produktionen, vilket innebar att sådant som timmervolym och träkvalitet prioriterades, medan andra värden helt enkelt inte mättes.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inom skogsindustrin ökar användandet av självlärande datorprogram som samverkar med sensorer på skogsmaskiner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Image’in/Adobe Stock</span></div></div><p>Konsekvensen blir att naturens komplexitet reduceras. Skogar är inte bara råvaruresurser, utan även ekologiska system och kulturella landskap som förändras över tid, rymmer biologisk mångfald och har olika betydelse för olika grupper – från skogsindustri till friluftsliv och samiska samhällen.</p><p>Detta blir särskilt tydligt i digitala representationer som kartor och visualiseringar. I avhandlingen analyseras bland annat användningen av LiDAR-teknik, som kan skapa mycket detaljerade bilder av vegetation och terräng.</p><p>– Kartorna kan vara tekniskt avancerade och mycket exakta inom sitt område, men de visar bara det de är designade för att visa. Om utgångspunkten är kommersiella värden ser man en viss sorts skog. Om man i stället utgår från ekologiska eller kulturella perspektiv framträder en helt annan bild. Det handlar alltså inte bara om teknik utan om urval, säger Malaika Torto.</p><p>Forskningen visar att dessa urval också är kopplade till frågor om inflytande. Olika aktörer har olika intressen i hur skogen definieras och representeras.</p><p>– När vissa perspektiv dominerar i datainsamlingen blir andra osynliga. Det kan handla om biologisk mångfald som inte registreras eller om samernas användning av mark som inte syns i kartor. På så sätt påverkar digitaliseringen inte bara hur vi beskriver naturen, utan också vilka beslut som framstår som rimliga.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vem bestämmer vad som syns i systemen?</h2><p>Studien visar också att alternativa angreppssätt är möjliga. När fler aktörer involveras i hur data samlas in och används, till exempel miljöorganisationer eller samiska samhällen, blir bilden mer nyanserad.</p><p>– När data om skogar i huvudsak samlas in och kontrolleras av stora kommersiella aktörer tenderar de representationer som skapas att spegla</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Drönare används bl a för uppgifter som inventering, planering, uppföljning och hantering av skador efter stormar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Image’in/Adobe Stock</span></div></div><p>deras intressen. Men när fler kunskaper och perspektiv får utrymme i systemen förändras också resultatet. Då kan samma skog rymma information om både produktion, biologisk mångfald och kulturell användning, vilket gör representationerna både rikare och mer legitima, säger Malaika.</p><p>Digitalisering av naturmiljöer är inte bara en teknisk fråga, utan också en social och politisk process. Spänningen mellan en kommersiellt driven och en mer inkluderande digitalisering av naturliga miljöer handlar i grunden om makt. De val som görs i dag får därför långsiktiga konsekvenser.</p><p>– Det avgörande är att inkludering byggs in från början. Annars riskerar vi att skapa digitala system som ger en alltför snäv bild av naturen och därmed också påverkar hur den förvaltas i framtiden, säger Malaika Torto.</p><p> </p><p><a href="https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=7&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=torto&language=en&pid=diva2%3A2057306&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=9126">Länk till avhandlingen</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/digitalisering-av-skogen-missar-viktiga-varden_12175178/https://www.umu.se/nyheter/digital-aktivism-och-demokratins-villkor-infor-valet-2026_12171560/När samhällsfrågor blir ”politiska”: digital aktivism, plattformar och demokratins villkor inför valet 2026Under det senaste decenniet har sociala medier ofta beskrivits som kraftfulla verktyg för gräsrotsrörelser och civilsamhället. Kampanjer som #MeToo och #BlackLivesMatter visar hur digitala plattformar kan mobilisera engagemang och sätta samhällsfrågor på den politiska agendan. Inför valet 2026 präglas dock det digitala landskapet av nya och mer begränsande förutsättningar.Mon, 18 May 2026 17:32:59 +0200<p>Skärpt lagstiftning, förändrade plattformsregler och snävare tolkningar av vad som räknas som politiskt innehåll har på kort tid förändrat möjligheterna att nå ut med samhällsrelaterade budskap. Utvecklingen väcker frågor om hur det demokratiska samtalet formas när den digitala infrastrukturen spelar en allt större roll.</p><p>– Sociala medier har länge fungerat som en central infrastruktur för civilsamhället. Det är där organisationer har byggt relationer och kommunicerat direkt med sina följare, säger Julia Andersson, som forskar om digital aktivism vid Institutionen för informatik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ny lag ger förändrat spelrum</h2><p>Hösten 2025 trädde EU:s förordning om politisk reklam i kraft med syfte att stärka demokratin genom ökad transparens kring vem som står bakom politiska annonser och hur de riktas. Förordningen kräver dock inte att lagligt innehåll ska tas bort. </p><p class="quote-left">Organisationerna hamnar i ett moment 22. Sponsring krävs för att nå ut, men innehållet tillåts inte längre</p><p>Trots detta har flera globala plattformar valt att begränsa eller stoppa politisk reklam helt. I vissa fall har även annonser om bredare samhällsfrågor som klimat, jämställdhet och mänskliga rättigheter omfattats, och där är bolaget Meta, som äger både Instagram och Facebook, ett uppmärksammat exempel. Med ett generellt stopp för både politisk reklam och samhällsannonser blir resultatet ett både fragmenterat och svåröverskådligt landskap för organisationer som vill nå ut digitalt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Infrastruktur som demokratifråga</h2><p>Forskning om digital aktivism visar att nätbaserat engagemang kan ta många former – från hashtagkampanjer och antirasistiska initiativ till influencerdrivna opinionsyttringar och lokala mobiliseringar. Under lång tid har sociala medieplattformar fungerat som relativt öppna arenor för sådana uttryck.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="639c202e-ce13-4f7f-82e4-eae149c699de" data-contentname="Bild - MeToo">{}</div><p>Samtidigt pekar forskare på att digital aktivism behöver förstås utifrån flera dimensioner: motivation, kultur, språk och inte minst infrastruktur (Hansson, Cerratto Pargman & Bardzell, 2021).</p><p>I dag har plattformarnas villkor, algoritmer och affärsmodeller fått en avgörande betydelse för vilket samhällsengagemang som syns och får genomslag. Och när samhällsfrågor klassas som politiska och därmed begränsas i betald spridning, förskjuts makten från avsändarna till de aktörer som förvaltar de stora digitala arenorna.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stora utmaningar för mindre aktörer</h2><p>För många ideella organisationer har digital annonsering tidigare varit ett kostnadseffektivt sätt att mobilisera stöd och när dessa möjligheter begränsas riskerar särskilt mindre aktörer att få svårare att synas och höras.</p><p>Rättighetsorganisationer pekar också på problematiken i att frågor om jämställdhet eller HBTQI-rättigheter ofta inte går att skilja från politik – något som direkt påverkar möjligheterna till opinions- och folkbildning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="52afc1e5-7347-47bb-b537-fe06d4727f97" data-contentname="Julia - bild på kontor">{}</div><p>Samtidigt har algoritmiska förändringar minskat den organiska räckvidden så för att nå ut krävs numera ofta betald spridning. Men, sponsrade inlägg om just samhälls- och politiska frågor blockeras då i många fall helt.</p><p>– Organisationerna hamnar i ett moment 22. Sponsring krävs för att nå ut, men innehållet tillåts inte längre, säger Julia Andersson.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En öppen fråga inför valet 2026</h2><p>Utvecklingen synliggör en bredare spänning i dagens demokratier och ambitioner om transparens och reglering får konsekvenser när privata plattformars tolkningar av regelverk får stort genomslag.</p><p>Inför valet 2026 aktualiserar detta frågor om jämlika förutsättningar för deltagande, yttrandefrihetens praktiska villkor och hur framtidens demokratiska engagemang kan ta form i ett alltmer reglerat digitalt landskap.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2d7a3752-2f18-459b-b8c2-f6b69ef54282" data-contentname="Fakta TTPA">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="762e03e2-099b-4e1b-8fec-ae8a63758d8c" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/digital-aktivism-och-demokratins-villkor-infor-valet-2026_12171560/https://www.umu.se/nyheter/studenter-moter-seniorer-och-minskar-det-digitala-utanforskapet_12171398/Studenter och seniorer möts – minskar digitalt utanförskap på SeniortorgetHur installerar man BankID? Varför ser datorn plötsligt helt mörk ut? Och hur tar man egentligen bort alla de där irriterande skräppostmejlen? På Seniortorget i Umeå finns numera extra stöd att få – tack vare ett samarbete där studenter kliver in och hjälper seniorer att bli tryggare i den digitala vardagen. Fri, 24 Apr 2026 09:32:16 +0200<p>Som en del av sitt engagemang erbjuder studenter från de tre kandidatprogrammen vid Institutionen för informatik (Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer, Systemvetenskapliga programmet och Digital medieproduktion) regelbundet drop-in-hjälp med IT‑frågor på Seniortorget.</p><p class="quote-center">I telefon är det ofta svårt att lösa problem, här fick jag hjälp på riktigt</p><p>Här möts olika generationer kring allt från mobiltelefoner och surfplattor till datorer och olika typer av digitala tjänster. Med lika delar nyfikenhet, tålamod och gott humör får de närvarande seniorerna hjälp att komma vidare med sina digitala utmaningar.<br>– Det är fantastiskt, de är vänliga, tillmötesgående och hjälpsamma på alla sätt, säger Margaretha Antonsson, 83 år, som fått hjälp vid flera tillfällen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Små insatser – stor skillnad</h2><p>Behovet av digitalt stöd är stort och frågorna många. Under ett och samma tillfälle kan studenterna bland annat hjälpa till med att:</p><ul><li>installera nya appar och program</li><li>felsöka problem med sms, mejl eller internet</li><li>rensa bland bilder och skräppost</li><li>komma igång med e‑tjänster som BankID eller biljettappar</li></ul><p>För seniorerna betyder det ökad självständighet och för studenterna värdefull erfarenhet.</p><p>– Vi får vara med och minska det digitala utanförskapet och öka seniorernas tilltro till tekniken samtidigt som vi får träna på bemötande, problemlösning och felsökning, vilket är ovärderligt inför framtiden, berättar Elis Ewald, en av de studenter som deltar i projektet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9e3069d7-5bc3-432d-bb59-1c360761ce2d" data-contentname="Bild Elis">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mötet som gör skillnad</h2><p>Birjo Lammi, 69 år, har själv upplevt hur avgörande det personliga mötet kan vara.<br>– I telefon är det ofta svårt att lösa problem och man förlorar dessutom den mänskliga kontakten. Här fick jag hjälp på riktigt.</p><p>Hon sammanfattar sin upplevelse med en mening:</p><p>– Medmänsklighet är nyckeln till framtiden.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ett fruktbart samarbete</h2><p>Initiativet är ett samarbete mellan BIT-föreningen och Umeå kommun som pågår under vårterminen. Studenterna finns på plats varje onsdag kl. 11.00–14.30 i Seniortorgets lokaler på Renmarkstorget i centrala Umeå. Hjälpen är kostnadsfri och ingen föranmälan krävs.</p><p>Genom satsningen stärks seniorers digitala kompetens samtidigt som studenter får möjlighet att använda sina kunskaper i praktiken och bidra till samhället.</p><p>Ett win-win, helt enkelt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1d28b33b-475f-4921-abce-18fd1cca1cee" data-contentname="Fakta Seniortorget">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/studenter-moter-seniorer-och-minskar-det-digitala-utanforskapet_12171398/https://www.umu.se/nyheter/techsnack-kopplar-samman-studenter-och-arbetsliv_12170323/En timme som gör skillnad – TechSnack kopplar samman studenter och arbetslivNär studenter och yrkesverksamma möts kring skarpa frågor uppstår nya perspektiv. Under TechSnack möter akademisk kunskap verkliga case – och både studenter och organisationer vinner på samarbetet. Fri, 17 Apr 2026 17:07:19 +0200<p>Hur står sig egentligen teorierna när de möter verkligheten? Det var den gemensamma utgångspunkten när TechSnack – en ny seminarieserie från Institutionen för informatik – genomförde sin premiärträff.</p><p class="quote-center">Här möts nyfikenhet, kompetens och verkliga behov – och det gynnar alla parter</p><p>TechSnack är utformat som en prestigelös mötesplats där studenter, näringsliv och offentlig sektor möts i ett kort och fokuserat format. Under en intensiv lunchworkshop bollar deltagarna verklighetsnära utmaningar, testar idéer i realtid och bygger relationer som kan leva vidare bortom seminarierummet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skarpa perspektiv från regionens digitalisering</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="624f9be3-bf08-450f-8be7-950cf8e69ecd" data-contentname="Sara">{}</div><p>Premiären gästades av Sara Winqvist, enhetschef och programägare, och Emina Kovacevic, verksamhetsutvecklare, båda från Region Västerbotten. De delade med sig av erfarenheter från arbetet med ett av Europas största digitaliseringsprojekt, det omdebatterade vårdinformationssystemet Cosmic – och tog aktivt hjälp av de drygt 20 studenterna genom en workshop.</p><p>– Det är väldigt spännande att få träffa möjliga framtida kollegor och höra deras perspektiv på våra utmaningar. Med deras insikter ska vi försöka att både inspirera och utmana vår egen organisation, säger Emina Kovacevic.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="536642b8-76e8-425b-bae3-9c86c6f79652" data-contentname="Emina">{}</div><p>Även Sara Winqvist lyfter värdet av mötet med studenterna:<br>– Det är helt enkelt väldigt roligt och ger mycket energi. Samtidigt är det viktigt för oss att visa upp regionens uppdrag, bygga relationer och bädda för framtida samarbeten genom t ex examensarbeten eller olika typer av utredningar, säger Sara.</p><p> </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Studenter som aktiva deltagare – och arrangörer</h2><p>TechSnack arrangeras i nära samverkan med tre studenter från BIT-programmet – Nora Lydig, Hanna Tunell och Sofia Stenklyft – som förutom att ha varit med och både planerat och genomfört eventet även deltog i premiär-workshopen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1167bb08-8a15-4e1c-bca4-8da0a162d255" data-contentname="Sofia">{}</div><p>– Det har varit jätteroligt att få vara med och arrangera. Att få testa sina kunskaper i verkliga frågor tillsammans med aktörer från arbetslivet är både stimulerande och inspirerande. Det korta formatet och att det dessutom ligger vid lunchtid gör att det både är ett effektivt sätt att jobba på samtidigt som man inte missar något annat, säger de.</p><p> </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En viktig brygga mellan utbildning och arbetsliv</h2><p>Initiativtagaren Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik, ser TechSnack som ett viktigt komplement till den ordinarie utbildningen – och dessutom som en naturlig brygga mellan akademi och samhälle.</p><p class="quote-center">Här möts nyfikenhet, kompetens och verkliga behov – och det gynnar alla parter</p><p>– För studenter är det oerhört värdefullt att få möta företag och organisationer under prestigelösa former. Det ger ett kvitto på att det man lär sig faktiskt har bäring utanför universitetet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ba8cdfad-32e2-4274-b2d1-f6d94af0e9ae" data-contentname="Annakarin">{}</div><p>Samtidigt skapas kontakter och nätverk som kan bli avgörande för framtida karriärval. Här möts nyfikenhet, kompetens och verkliga behov – och det gynnar alla parter, säger Annakarin Nyberg.</p><p>Efter den lyckade premiären är planen att genomföra en TechSnack-träff till innan sommaren, även den kring teman där akademi och samhälle gemensamt utforskar framtidens digitala lösningar.</p>https://www.umu.se/nyheter/techsnack-kopplar-samman-studenter-och-arbetsliv_12170323/https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-ai-forma-riksdagsvalet--utan-att-vi-marker-det_12167712/Det osynliga skiftet: Så kan AI forma riksdagsvalet – utan att vi märker detNär Sverige går mot riksdagsval 2026 ligger hotet mot demokratin inte längre i kulisserna. Det ligger rakt framför oss – i våra flöden, i våra algoritmer och i vår uppmärksamhet. Det stora skiftet handlar inte om hackade röster, utan om hur generativ AI kan förskjuta samtalen, förstärka konflikter och påverka vad vi uppfattar som viktigt.Mon, 30 Mar 2026 16:05:19 +0200<p>– Vi lever i en mycket komplicerad informationsvärld, säger Mikael Wiberg, professor i informatik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett informationslandskap vi aldrig sett förut</h2><p>AI-botar och agenter kan i stor skala manipulera vilka frågor som uppfattas som mest angelägna genom att förstärka vissa ämnen och dränka andra i automatiserat innehåll. Effekten kan bli att både medier, kampanjer och väljare styrs av en syntetisk slagsida.</p><p>Den största risken är inte manipulation av själva rösträkningen – som i flera omdiskuterade processer i exempelvis USA – utan manipulation av förtroendet. Valet 2026 präglas av en dubbel förändring: ett snabbt teknikskifte och en värld som samtidigt blivit mer instabil.</p><p class="quote-left">Vi lever i en mycket<br>komplicerad<br>informationsvärld</p><p>– Vi har de senaste decennierna gått igenom ett flertal större skiften som påverkat politiken i både Sverige och internationellt. Från webbens genomslag kring millennieskiftet, de smarta mobilernas intåg och senast från den breda användningen av sociala medier vid senaste valen. Den här gången är det generativ AI som i olika former påverkar både politikers möjligheter att nå ut och medborgares möjligheter att värdera flödet, säger Mikael Wiberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Det fria ordet är kvar – men synligheten är kapad</h2><p>Det fria ordet handlar idag inte bara om att ha möjlighet att uttrycka sig – utan om synlighet. Vem lyckas tränga igenom bruset? Det avgörs allt oftare av algoritmer, plattformar och marknadsbudgetar – inte av demokratiska ideal.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ad1fcb4f-d40a-4446-a154-fedde0fd5b81" data-contentname="Generativ fyllning">{}</div><p>Samtidigt ökar mängden syntetiskt skapat innehåll. AI-genererat material kan förstärka vinklingar, presentera alternativa versioner av händelser eller skapa sådant som aldrig ägt rum. Det slår direkt mot demokratins kärna: vår förmåga att dela en gemensam verklighet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Digitalisering – fler röster och fler syntetiska verkligheter</h2><p>Våra fysiska och digitala världar är i dag tätt sammanflätade. Mobilen vi filmar med, AI-verktyget som redigerar materialet och plattformen där allt publiceras gör att verkligt och artificiellt material flyter samman – ofta helt sömlöst.</p><p>Att interagera och sprida saker vidare blir dessutom allt enklare när all typ av digital friktion byggs bort. Med smartare flöden och färre klick blir delning något nästan reflexmässigt.</p><p>– Digitaliseringen öppnar för fler röster, men också för syntetiska sådana. Därför måste vi synliggöra tekniken och inte låta den försvinna i bakgrunden, säger Mikael Wiberg.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">När AI-bruset styr det vi tror är viktigt</h2><p>Det parlamentariska klimatet beskrivs ofta som polariserat. Debatter störs av personangrepp, dramaturgiska inslag och taktiska utspel. Med generativ AI riskerar just det bruset att ta över.</p><p>Bara omfattningen av digitalt genererat material kan skapa illusionen av att en viss fråga är större eller viktigare än den egentligen är. Det blir en kapplöpning mellan teknikutvecklingen och människans förmåga att avgöra vad som är äkta. Att ta in, bearbeta och bedöma trovärdighet i det dagliga informationsflödet blir allt svårare.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Var avgörs framtidens förtroende?</h2><p>Demokratin vilar inte bara på fria val, utan även på legitimitet. För att människor ska acceptera beslut behöver processerna vara rättvisa, transparenta och begripliga.</p><p>Det gäller inte minst när AI används i beslutsfattande. Hur ska medborgare kunna förstå och verifiera algoritmiska beslut när systemen ofta beskrivs som svarta lådor – slutna och helt insynsskyddade, ibland även av de som utvecklat dem?</p><p class="quote-right">Vi måste arbeta aktivt<br>för att synliggöra den<br>osynliga tekniken</p><p>Riksdagen har redan lyft behovet av att utreda hur AI påverkar mänskliga rättigheter och demokrati. Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har samtidigt publicerat riktlinjer för ansvarsfull AI i offentlig sektor, med fokus på transparens, rättvisa och spårbarhet.</p><p>– Vi måste arbeta aktivt för att synliggöra den osynliga tekniken. Fysiska möten, där vi diskuterar och debatterar ansikte mot ansikte, blir allt viktigare när digital friktion försvinner, säger Mikael Wiberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="445ab475-882d-4f59-8315-2f6f50b7f583" data-contentname="Fakta inför valet">{}</div><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Historisk forskning aktuell på nytt</h2><p>Forskningen visar att just de fysiska mötena spelar en avgörande roll i polariserade tider. Inom Intergroup Contact Theory (Gordon Allport, 1954) betonas att förtroende mellan grupper inte byggs genom algoritmer eller informationsflöden, utan genom mänskliga möten – där vi ser varandra, hör varandra och delar samma rum.</p><p>Det är i de mötena som missförstånd kan redas ut och motsättningar minska, något som blir allt viktigare när våra sociala, digitala kontaktytor fylls av syntetiskt brus.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Tekniken formar valet – vi avgör riktningen</h2><p>När vi går mot riksdagsvalet 2026 står en sak klar: tekniken kommer att spela en roll. Men det är hur vi som samhälle hanterar den som avgör om demokratin stärks eller skadas.</p><p>Demokrati avgörs inte av mest effektiva system eller snabbast processor – utan av högst förtroende.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="46aae004-ca14-4ec3-a48a-29b4ea6a9df0" data-contentname="Fakta Micke">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6f6a961b-bf0c-49c3-ae0c-fafe7c1ae780" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-ai-forma-riksdagsvalet--utan-att-vi-marker-det_12167712/https://www.umu.se/nyheter/teknik--beteendevetenskap-en-vinnande-kombination-for-per-stoor_12163283/Teknik + beteendevetenskap: en vinnande kombination för Per StoorNär Per Stoor tog examen från Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT‑miljöer vid Umeå universitet visste han att han ville arbeta i skärningspunkten mellan människa och teknik. I dag gör han det – på riktigt. Som IT‑specialist vid IVL Svenska Miljöinstitutet, ett av Sveriges ledande forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet, spelar han en nyckelroll i organisationens tekniska ekosystem.Fri, 20 Feb 2026 09:21:23 +0100<p>IVL är ett fristående och oberoende forskningsinstitut som bedriver både forskning och konsultuppdrag inom hela hållbarhetsområdet, från vatten- och luftkvalitet till livscykelanalyser och cirkulär ekonomi.</p><h3>Arbetar mitt i miljöforskningens tekniknav</h3><p>Arbetet på IVL är långt ifrån en traditionell IT‑tjänst. I labbmiljöerna i Göteborg ansvarar han för att få avancerad mätutrustning och laboratorieinstrument att kommunicera sömlöst med den underliggande IT‑infrastrukturen. En annan dag kan fokus ligga på helt andra tekniska utmaningar – från kraschar i serversystem till att hjälpa medarbetare som helt enkelt tappat sin laptop i golvet.</p><p class="quote-right">BIT‑programmet har förberett mig på ett alldeles fantastiskt sätt. Jag använder nästan allt jag lärde mig – varje dag</p><p>– Det är just bredden som gör jobbet så roligt. Ena dagen handlar det om högteknologiska mätinstrument, nästa om att rädda en hel organisation vars kontoserver lagt av, berättar Per Stoor. </p><p>IVL bedriver tillämpad forskning i samarbete med både akademi, näringsliv och offentliga aktörer och fungerar som en brygga mellan forskning och samhälle.</p><h3>BIT‑programmet: en träffsäker förberedelse för arbetslivet</h3><p>När han blickar tillbaka på sina tre år vid Umeå universitet är han tydlig med vilken betydelse utbildningen haft.</p><p>– BIT‑programmet har förberett mig på ett alldeles fantastiskt sätt. Jag använder nästan allt jag lärde mig – varje dag, säger Per.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="11d10c16-bd9d-42cc-8eeb-cbb91e85d096" data-contentname="Bild Per Stoor">{}</div><p>Programmet kombinerar beteendevetenskapliga perspektiv med informatik och ger studenterna verktyg att förstå både människor och teknik. Det är en unik utbildning i Sverige där studenterna lär sig hur digitalisering påverkar organisationer och användare, och hur teknik bör utformas för att vara användbar och meningsfull. </p><p>– Jag är bryggan användarna kan förlita sig på. De tekniska kunskaperna gör att jag kan fördjupa mig i system och teknik, medan beteendevetenskapen hjälper mig att förstå och förklara problem och lösningar, förklarar Per.</p><p>BIT‑programmet har ett starkt arbetslivsfokus där många studenter gör projekt och examensarbeten i samverkan med externa organisationer – en erfarenhet som ofta leder direkt vidare in i arbetslivet.</p><h3>Ett råd till den som funderar på att söka</h3><p>Inför att ansökan öppnar i mitten av mars vill han skicka med en uppmuntran till blivande studenter:</p><p>– Sök, det är ett väldigt unikt program som förbereder dig otroligt bra på både arbetsliv och livet i stort. Kombinationen av att förstå människor och samtidigt förstå tekniken vi omger oss med – det är ovärderligt, avslutar Per.</p><h3>Lite snabb info om Per</h3><p><strong>Ålder</strong>: 38 år (fyller 39 senare i år)<br><strong>Födelseort</strong>: Född och uppvuxen i Umeå, bott i Japan i sex år efter examen och därefter på västkusten.<br><strong>Senast lästa bok</strong>: Superintelligence av Nick Boström (värdeful att ha läst i dagens A.I samhälle)<br><strong>Fritidsintressen</strong>: heltidspappa, så fritiden spenderas med min fru Nikki och vår fyraåriga son Lucas. Skulle sagt musik och att spela elgitarr men det har inte hunnits med på åratal (<em>skribentens kommentar: det hoppas vi det blir tillfälle till senare!</em>)<br><strong>Det bästa med Umeå Universitet</strong>: Studenterna skulle jag säga, speciellt studentlivet såsom studentorkestern och spexet.</p>https://www.umu.se/nyheter/teknik--beteendevetenskap-en-vinnande-kombination-for-per-stoor_12163283/https://www.umu.se/nyheter/informatikforskare-i-storsatsning-om-digitalt-skogsbruk_12157852/Informatikforskare i storsatsning om digitalt skogsbrukHur påverkar digitalisering och nya digitala verktyg framtidens skogsbruk – och vilka möjligheter och risker följer med utvecklingen? Med stöd från AFA Försäkring och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse driver forskare vid bland annat Institutionen för informatik vid Umeå universitet två projekt som belyser hur digital teknik kan bidra till ett säkrare, mer rättvist och hållbart skogsbruk. Projekten samlar forskare från flera lärosäten och visar styrkan i tvärvetenskapligt samarbete.Thu, 29 Jan 2026 16:50:30 +0100<p>Digitaliseringen förändrar skogsbruket i grunden. Drönare, avancerade beslutsstöd och stora datamängder används i allt större utsträckning för planering, övervakning och genomförande av skogliga åtgärder.</p><p>Vid Umeå universitet pågår två forskningsprojekt som ur olika perspektiv undersöker hur denna utveckling påverkar arbetsmiljö, styrning och rättvisa inom skogssektorn. Båda projekten leds av Daniel Nylén, docent vid Institutionen för informatik, som tidigare också forskat om möjligheter och risker med AI-automation i skogsbruket.</p><h3>Samverkande drönare</h3><p>I det ena projektet, finansierat av AFA Försäkring, studeras hur drönarteknik påverkar säkerheten i skogsbrukets arbetsmiljö. Drönare används i dag bland annat för inventering, planering och hantering av storm- och brandskador, men utvecklingen går snabbt mot system där flera typer av drönare – flygande, rullande och autonoma – samverkar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c554bd61-3dde-4be5-bf97-818cb4643157" data-contentname="Drönarbild">{}</div><p>Projektet analyserar hur dessa tekniska system påverkar risker, ansvarsfördelning och samspelet mellan människa och teknik i praktiskt skogsarbete.</p><h3>Transparent och inkluderande</h3><p>Parallellt leder Daniel Nylén även ett projekt finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse med fokus på rättvisa och inkludering i det digitala skogsbruket.</p><p class="quote-left">- Digital teknik uppfattas ofta som neutral, men speglar alltid värderingar och prioriteringar.</p><p>Projektet undersöker hur digitala beslutsstöd, data och modeller påverkar vem som får inflytande över skogliga beslut, och hur sådana system kan utformas för att skapa mer transparenta och inkluderande processer för skoglig planering och förvaltning.</p><h3>Speglar värderingar</h3><p>– Digital teknik uppfattas ofta som neutral, men de system vi utvecklar speglar alltid vissa värderingar och prioriteringar. Därför behöver vi förstå både de tekniska, organisatoriska och samhälleliga konsekvenserna av digitaliseringen av skogsbruket, säger Daniel Nylén, docent vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet.</p><p>De två projekten genomförs vid Institutionen för informatik i nära samverkan med nationella och internationella forskare, arbetsmarknadens parter och aktörer med koppling till skogssektorn.</p><p>Tillsammans visar satsningarna hur Umeå universitet kombinerar teknisk spetskompetens med samhällsvetenskapliga perspektiv för att ta sig an komplexa framtidsfrågor inom skogsbrukets digitala omställning.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="90a1b918-d00d-43d9-8709-9a04eba5baea" data-contentname="Projektfakta">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/informatikforskare-i-storsatsning-om-digitalt-skogsbruk_12157852/https://www.umu.se/nyheter/nya-zeeland-fick-inspiration-fran-norrlandsk-utbildningsmodell_12156850/Nya Zeeland fick inspiration från norrländsk utbildningsmodellForskning vid Institutionen för informatik, Umeå universitet, har nyligen uppmärksammats internationellt. En datadriven modell för kompetensförsörjning i norra Sverige presenterades i november på ICDE World Conference – världens största konferens inom distansutbildning – i Wellington, Nya Zeeland.Mon, 19 Jan 2026 11:31:45 +0100<p>Modellen som uppmärksammats visar hur lokala data, samverkansstrukturer och forskningsbaserade metoder kan kombineras för att bättre förstå framtida behov av utbildning och arbetskraft – särskilt i glesbygd.</p><p>– Att vår forskning uppmärksammas internationellt visar att de utmaningar vi arbetar med här i norra Sverige är högst relevanta även i ett globalt sammanhang. Det är ett erkännande av både den vetenskapliga kvaliteten och den samhällsnytta som forskningen bidrar med, säger Ulf Hedestig, universitetslektor vid Institutionen för informatik på Umeå universitet.</p><p class="quote-left">De utmaningar vi arbetar med här i norra Sverige är högst relevanta även i ett globalt sammanhang</p><h3>Internationellt erkännande av norrländsk forskning</h3><p>Forskningsartikeln har antagits till ICDE (International Council for Open and Distance Education), som samlar forskare och beslutsfattare från hela världen. Av nära 400 inskickade bidrag valdes drygt 120 ut.</p><p>Artikeln beskriver ett flerårigt samverkansarbete där forskare vid Umeå universitet tillsammans med kommunala aktörer utvecklat en modell för mer träffsäker och långsiktig kompetensplanering.</p><p>– Vi visar hur forskning i samverkan kan bidra till konkreta lösningar på komplexa samhällsutmaningar. I stället för att förlita sig på bred nationell statistik har vi arbetat med lokala och regionala data som bättre speglar faktiska behov, säger Ulf Hedestig.</p><h3>Datadriven kompetensförsörjning i glesbygd</h3><p>Modellen har utvecklats i samarbete med tolv kommuner i norra Sverige som delar liknande utmaningar kring kompetensförsörjning, demografi och tillgång till utbildning.</p><p>Genom att samla in och analysera data gemensamt har kommunerna fått ett mer robust beslutsunderlag för såväl utbildningssatsningar som regional utveckling.</p><p>– Ett enskilt litet samhälle har ofta svårt att få genomslag i nationella analyser. Genom att samla data över större geografiska områden kan vi identifiera mönster och behov som annars riskerar att bli osynliga. Det öppnar också för nya former av utbildning, till exempel flexibla distanslösningar, säger Martin Bergvall, förbundschef på Akademi Norr som var på plats och presenterade arbetet i Wellington i november.</p><h3>Forskning som länkar samman akademi och praktik</h3><p>Arbetet är resultatet av ett nära samarbete mellan Umeå universitet, Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund, med finansiering från Europeiska socialfonden.</p><p class="quote-right">Det här är ett tydligt exempel på hur akademisk forskning kan fungera som en brygga mellan teori och praktik</p><p>För Umeå universitet är projektet ett exempel på hur forskning vid Institutionen för informatik bidrar till samhällsutveckling långt utanför universitetets campus.</p><p>– Det här är ett tydligt exempel på hur akademisk forskning kan fungera som en brygga mellan teori och praktik. Genom att arbeta tillsammans över organisations- och kommungränser har vi kunnat ta fram kunskap som är direkt användbar för beslutsfattare, säger Ulf Hedestig.</p><h3>Nästa steg: mot kontinuerligt uppdaterade kompetensbehov</h3><p>Målet är att vidareutveckla modellen till en mer långsiktig och löpande dataplattform där kommuner, företag och andra aktörer regelbundet kan uppdatera sina behov av kompetens och utbildning.</p><p>– Vi vill ligga steget före. Om vi bättre kan förutse framtida kompetensbehov kan utbildningsutbudet anpassas i tid, i stället för att reagera först när bristen redan är ett faktum. Det gynnar både individer, arbetsgivare och samhällsutvecklingen i stort, säger Ulf Hedestig.</p><p>Arbetet fortsätter nu inom projektet Operativ kompetensförsörjning, där Umeå universitet tillsammans med regionala och nationella aktörer vidareutvecklar den datadrivna modellen.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-zeeland-fick-inspiration-fran-norrlandsk-utbildningsmodell_12156850/https://www.umu.se/nyheter/sex-forskare-far-wallenberganslag-for-skoglig-samhallsforskning-_12154304/Sex forskare får Wallenberganslag för skoglig samhällsforskning Sex forskare vid Umeå universitet får 38 miljoner kronor i anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med skoglig relevans. Nästan hälften av de tretton beviljade projekten går till Umeå universitet, vilket visar universitetets styrka och bredd inom området. Thu, 29 Jan 2026 16:51:21 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Den svenska skogsfrågan har i stor utsträckning lutat sig mot forskning inom naturvetenskap och teknik, men skogsfrågan är ju verkligen en samhällsfråga och en humanistisk fråga, så därför är denna utlysning både relevant och nytänkande. Och att vi får med hela sex projekt i denna framsynta satsning är verkligen ett fint kvalitetstecken på hur bred forskning vi bedriver inom området, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning.</p><p>Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi, får ett anslag om sex miljoner kronor till ett projekt som kort förklarat ska undersöka acceptans för klimatanpassad skogsskötsel.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Eftersom skogsskötsel kan väcka starka reaktioner och till och med leda till konflikter mellan olika intressen och olika grupper är det viktigt att förstå vilken roll det sociala sammanhanget har för vår inställning till hur skogen sköts. Detta är särskilt viktigt när skogsskötseln förändras för att möta stora utmaningar såsom ett förändrat klimat. Dessa medel ger oss möjlighet att utveckla förståelsen för hur sociala processer bidrar till att forma människors inställning till skogsskötsel. De hjälper också till att stärka kompetensen kring miljöpsykologiska perspektiv på skötsel av naturresurser, säger Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi.</p><p>Daniel Nylén, docent och universitetslektor vid Institutionen för informatik får ett anslag om sju miljoner kronor till ett projekt som ska kika på hur all data om skogen som samlas in egentligen presenteras och för vem?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Nylén, universitetslektor vid Institutionen för informatik. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Det finns i dag enorma mängder data om den svenska skogen. Tack vare satelliter, drönare och andra digitala teknologier kan skogens tillstånd kartläggas på sätt som tidigare inte var möjliga. Denna information är avgörande för skoglig planering, avverkning och logistik. Samtidigt är de digitala systemen som används i dag svåra att använda för icke-experter, och både data och modeller bygger ofta på stora aktörers prioriteringar. Det är olyckligt, eftersom en rad aktörer då kan få svårt att påverka beslut, trots att den digitala mognaden är hög i Sverige Digitaliseringen har skapat nya möjligheter, men också utmaningar. Det är detta vi vill titta närmare på i projektet, förklarar Daniel Nylén, docent och universitetslektor vid Institutionen för informatik.</p><p> </p><p><strong>Samtliga forskningsprojekt vid Umeå universitet som tilldelas medel:</strong></p><p><strong>Louise Eriksson</strong>, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi, får ett anslag om 6 miljoner kronor till projektet: Bridging the Gaps: Social Dynamics in Climate-Adapted Forest Management.</p><p><strong>Britt-Inger Keisu</strong>, docent i Sociologi och universitetslektor vid Sociologiska institutionen får ett anslag om 7 miljoner för projektet: Changing Northern Landscapes: Forestry and Reindeer Husbandry in Sweden.</p><p><strong>Camilla Sandström</strong>, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, får ett anslag om 8 miljoner kronor till projektet: Changing Northern Landscapes: Forestry and Reindeer Husbandry in Sweden.</p><p><strong>Daniel Nylén</strong>, docent och universitetslektor vid Institutionen för informatik får ett anslag om 7 miljoner kronor till projektet: One Forest, Many Voices: Leveraging Digital Forestry to Promote Environmental Justice.</p><p><strong>Erland Mårald</strong>, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, får ett anslag om 5 miljoner kronor till projektet: Forests of Emotions: Merging Historical and Philosophical Perspectives to Understand the Role of Emotions in Forest Debates.</p><p><strong>Janina Priebe</strong>, docent och universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, får ett anslag om 5 miljoner kronor till projektet: Optimized trees: The intersection of scientific knowledge and public discourse in the transition from natural to artificial methods of tree improvement.</p><p> </p><p>Om WIFORCE: <br><em>Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, är en strategisk satsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Forskningsprogrammet spänner över variationsrikedom inom enskilda arter till diversitet av hela skogslandskap. Fokus ligger på grundvetenskaplig forskning inom genetik, genomik, bioteknik, biodiversitet samt framtidens skogsskötsel. Inom programmet finns även en forskarskola. Stiftelsen har avsatt 513 miljoner kronor under tolv år under perioden 2019–2030.  </em></p>https://www.umu.se/nyheter/sex-forskare-far-wallenberganslag-for-skoglig-samhallsforskning-_12154304/https://www.umu.se/nyheter/framtidens-kriskommunikation-mycket-mer-an-bara-teknik_12149335/Umeå-forskare studerar framtidens kriskommunikation: Rakel G2 - mer än teknikSedan 2006 har Rakel-systemet varit ryggraden för robust och krypterad kommunikation mellan polis, räddningstjänst, ambulans, Försvarsmakten och drygt 650 andra samhällsviktiga aktörer. Men mycket hinner hända på närmare 20 år så nu är det dags för driftsättning av nästa generations system.Fri, 14 Nov 2025 08:49:35 +0100<p>I juni 2020 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppdrag av regeringen att uppgradera såväl tjänsteutbud som infrastruktur för att svara upp mot nya krav från användarorganisationerna.</p><p class="quote-center">Vår forskning ska bidra till att förstå både möjligheter och utmaningar</p><p>Med nya versionen av Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) – Rakel G2 – blir kommunikationen både mer flexibel och dessutom framtidssäkrad. Förutom röstsamtal möjliggör systemet delning av data, video och lägesbilder i realtid, vilket är avgörande för effektiv samverkan vid kriser och störningar.</p><h3>Forskning följer förändringen</h3><p>För att förstå hur denna övergång påverkar användare, organisationer och myndigheter genomförs ett forskningsprojekt vid Umeå universitet, Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Leif Sundberg, docent i informatik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>– Införandet av Rakel G2 är inte bara en teknisk uppgradering – det är ett bredare förändringsarbete och en process som påverkar hur aktörer samverkar i kritiska situationer. Vår forskning ska bidra till att förstå både möjligheter och utmaningar med denna utveckling, säger Leif Sundberg, docent vid Institutionen för informatik på Umeå universitet, som bl a forskar om digital förvaltning och riskhantering i samhällskritiska miljöer.</p><h3>Varför är Rakel G2 viktigt?</h3><p>Systemet är avgörande för att säkerställa trygg och robust kommunikation när samhället utsätts för störningar, kriser eller krig. Genom modern mobilteknologi och ett robust kärnnät får aktörerna tillgång till bredbandstjänster som dagens system saknar.</p><p>Detta stärker Sveriges totalförsvarsförmåga och gör kommunikationen mer säker och framtidssäker.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e6de389b-7e7f-4248-944e-d441babab586" data-contentname="Fakta om Rakel">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/framtidens-kriskommunikation-mycket-mer-an-bara-teknik_12149335/https://www.umu.se/nyheter/prestigefyllt-pris-till-forskare-i-informatik_12147908/Prestigefyllt pris till forskare i informatikAdrian Bumann, postdoc vid Institutionen för informatik, får det prestigefyllda Börje Langefors-priset 2025 för sin avhandling om hur kunskap formas och delas i digitala innovationsnätverk.Fri, 31 Oct 2025 13:39:43 +0100<p>Adrian Bumann, postdoktor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, har tilldelats Börje Langefors-priset 2025. Priset delas varje år ut av Svenska informationssystemföreningen (SISA) till den bästa doktorsavhandlingen inom ämnet informationssystem. </p><h3>Samarbeten driver innovation</h3><p>I sin avhandling “Generating Architectural Knowledge in Digital Innovation Networks” (Chalmers Tekniska högskola 2024) undersöker Adrian hur samarbeten mellan olika aktörer driver digital innovation – och hur ny kunskap uppstår när teknik, organisationer och människor möts.</p><h3>Utveckling över tid</h3><p>Genom att följa två digitala innovationsnätverk inom den maritima sektorn har han kunnat visa hur idéer, erfarenheter och tekniska lösningar utvecklas över tid.</p><p class="quote-left">Jag är ytterst tacksam för det stöd jag fått från kollegor och forskar-communityt i Umeå</p><p>– Det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen och jag är ytterst tacksam för det stöd jag fått från kollegor och forskar-communityt i Umeå. Jag hoppas att jag med min forskning kan bidra till en djupare förståelse för hur vi kan skapa hållbara och framgångsrika samarbeten i en digitaliserad värld, säger Adrian Bumann, postdoc vid Institutionen för informatik.</p><h3>Flera tidigare pristagare från Umeå</h3><p>Börje Langefors-priset delas ut till minne av professor Börje Langefors (1915–2009), som var en pionjär inom svensk och internationell informatikforskning. Senast Börje Langeforspriset gick till en forskare verksam vid Umeå universitet var 2020 när Daniel Skog vid Institutionen för informatik tilldelades utmärkelsen.</p><p>Mer information om priset finns på organisationens webbplats <a href="https://sisa-org.se/borje-langeforspriset/" target="_blank" rel="noopener">www.sisa-org.se</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/prestigefyllt-pris-till-forskare-i-informatik_12147908/https://www.umu.se/nyheter/forskarfredag-bjod-pa-hisnande-vr-och-skarpa-sinnen_12144358/ForskarFredag bjöd på hisnande VR och skarpa sinnenUnder ForskarFredag 2025, Sveriges mest spridda vetenskapsfestival, var intresset på topp och skratten ekade genom korridorerna. I Umeå hölls evenemanget på Curiosum. Där bjöd forskare från Umeå universitet, FOI och SLU in allmänheten till en kväll fylld med aktiviteter.Fri, 03 Oct 2025 09:25:14 +0200<p>Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet bidrog med ett eget rum med interaktiva stationer som lockade många besökare. Forskarna Anders Lundström och kommunikatören Magnus Mikaelsson från Institutionen för Informatik visade hur VR-teknik bland annat kan användas i syfte att bota fobier.</p><p>Köerna ringlade sig långa till VR-stationen. Där fick du ta på dig VR-glasögon, åka hiss högt upp i en skyskrapa och sedan gå ut på en planka. Den skräckblandade förtjusningen lockade både unga och vuxna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Lekfull introduktion visar hjärnaktivitet</strong></h2><p>Hos forskaren Linus Andersson från Institutionen för psykologi kunde du testa ditt luktsinne genom olika experiment, bland annat genom att välja ditt favoritgodis och smaka. Här kunde du också ta på dig en hetta som visade din hjärnaktivitet, samtidigt som han gav en lekfull introduktion till hur hjärnan arbetar under olika moment. Även här ringlade sig köerna långa med både barn och vuxna.</p><p>ForskarFredag är en del av den europeiska vetenskapsfestivalen, European Researchers’ Night, och arrangeras årligen under samma datum i hela EU. I Sverige deltar ett trettiotal orter. Evenemanget riktar sig till allmänheten med särskilt fokus på att inspirera unga till högre utbildning och forskning.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskarfredag-bjod-pa-hisnande-vr-och-skarpa-sinnen_12144358/https://www.umu.se/nyheter/student-blir-doktorand--jennifer-fordjupar-sig-i-datakulturer_12141335/Student blir doktorand – Jennifer fördjupar sig i hållbara datakulturerEfter att tidigare ha läst BIT-programmet vid Umeå universitet återvänder Jennifer Israelsson nu till Institutionen för informatik som doktorand. I samarbete med det kommunala bolaget Vakin ska hon utforska hur datadrivna arbetssätt och AI kan användas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.Tue, 02 Dec 2025 13:33:24 +0100<p>Att påbörja forskarutbildningen är något som Jennifer Israelsson sett fram emot.</p><p>– Det känns verkligen härligt att få börja! Det är superspännande och utmanande på samma gång då jag får en otrolig möjlighet att fördjupa mig i frågor där teknik möter både organisation och samhälle i en kommunal kontext, säger Jennifer Israelsson, doktorand vid Institutionen för informatik och Företagsforskarskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hållbara datakulturer</h2><p>Hennes doktorandprojekt fokuserar på hållbara datakulturer och här kommer Vakin, Umeåregionens vatten- och avfallsbolag, in som samarbetspartner. Projektet är en del av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, som tillsammans med Vakin finansierar doktorandtjänsten.</p><p>– I korta drag kommer jag att undersöka hur Vakin arbetar datadrivet och hur de kan implementera AI på ett både effektivt och ansvarsfullt sätt i organisationen. Jag planerar att genomföra workshops, intervjuer och observationer på plats. Förmånligt att både ha en engagerad kontakt på Vakin, Ingrid Undén Lindehall och två erfarna och kompetenta handledare på universitetet, professorerna Mikael Wiberg och Johan Sandberg, berättar Jennifer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bra grund inför doktorandstudierna</h2><p>Intresset för teknikens påverkan på organisationer väcktes redan under BIT-programmet, där hon tog sin kandidatexamen.</p><p>– Under utbildningen fick jag möjlighet att fördjupa mig i hur teknik påverkar organisationskulturer och medarbetare i olika kontexter. Det blev en bra grund som jag nu tar med mig in i forskarutbildningen, avslutar Jennifer Israelsson, doktorand vid Institutionen för informatik.</p>https://www.umu.se/nyheter/student-blir-doktorand--jennifer-fordjupar-sig-i-datakulturer_12141335/https://www.umu.se/nyheter/teknologin-som-utestanger-och-exkluderar_12099126/Teknologin som utestänger och exkluderarDigital teknik genomsyrar allt fler delar av samhället. Men hur påverkar den redan marginaliserade grupper? I sin doktorsavhandling undersöker Linnea Öhlund, doktorand i informatik, hur systemiskt förtryck tar sig uttryck i samspelet mellan teknik och samhälle, så kallade socio-tekniska system. Hon visar hur digital teknik kan både förstärka och motverka orättvisor.Thu, 22 May 2025 07:00:00 +0200<p>I centrum står det socio-tekniska systemen, hur systemiskt förtryck såsom marginalisering, diskriminering, och stigmatisering tar sig i uttryck genom digital teknik. Öhlunds forskning visar att digitala lösningar inte bara kan exkludera redan utsatta grupper, utan i vissa fall också bidra till att förankra eller förstärka förtryckande strukturer.</p><p>Ett exempel är äldre personer som utestängs från samhällstjänster när dessa digitaliseras. Ett annat rör människohandel för sexuella ändamål, där digitala plattformar spelar en allt större roll. Samtidigt undersöker avhandlingen hur digitalisering av samiskt kulturarv kan ske utan att befintlig diskriminering förstärks.</p><p>– Avhandlingen presenterar en teori för att bidra till känslighet i ämnet och förebygga att digital teknik skapar negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mot en mer rättvis och digital framtid</h2><p>Avhandlingen vilar på sex vetenskapliga artiklar inom det växande forskningsfältet Social Justice inom Human-Computer Interaction (HCI). Fältet kombinerar teknisk förståelse med socialt ansvar, och syftar till att utveckla digital teknik med rättvisa som mål.</p><p>Artiklarna undersöker bland annat rätten till samiskt kulturarv i digitala miljöer, hur ålderism kan förstärkas genom teknisk design, och behovet av socio-politisk medvetenhet för att motverka sextrafficking via digitala kanaler. Ett annat tema är hur digitala verktyg kan utformas för att stötta kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.</p><p>– Förhoppningen är att forskare, teknikutvecklare och beslutsfattare ska genom min forskning kunna se hur mycket makt som finns inom socio-tekniska system och att vi tillsammans behöver arbeta aktivt för att parera negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund.</p><p>Trots ämnenas bredd förenas artiklarna av en gemensam utgångspunkt, att synliggöra och förstå hur digital teknik påverkar marginaliserade grupper. De visar också hur skadliga praktiker kan uppstå och upprepas i den digitala världen.</p><p>– Utan att vara känslig inför detta kan forskare, trots motsatt avsikt, bidra till systemiskt förtryck, säger Linnea Öhlund.</p><p>Forskningen riktar sig i första hand till forskare och utvecklare inom digital teknik. Men resultaten är också relevanta för grupper och individer som själva upplevt diskriminering och marginaliering, i såväl digitala som analoga sammanhang.</p><p>– Det är svårt att separera människors liv från digital teknik i dag. Den genomsyrar det mesta vi gör, och därmed också de orättvisor vi möter, säger Linnea Öhlund.</p>https://www.umu.se/nyheter/teknologin-som-utestanger-och-exkluderar_12099126/https://www.umu.se/nyheter/nya-hedersdoktorer-vid-samhallsvetenskapliga-fakulteten_12099755/Nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakultetenÅrets hedersdoktorer vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, är Olof Kleberg och Anette Novak. De hedras för betydande bidrag till forskning, innovation, demokratisering och samhällsutveckling.Thu, 26 Jun 2025 12:58:57 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Olof Kleberg</h2><p>Fakulteten hedrar Olof Kleberg, f.d. chefredaktör för Västerbottens-Kuriren, för sin framträdande roll för att Umeåregionen fått en stark position såväl</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>publicistiskt som inom svenskt kulturliv, något som Umeå universitet har kunnat glädjas åt vid rekrytering av studenter, lärare och forskare. Hans intresse för utbildning och forskning har, tillsammans med ett engagemang för och kunskap om den nordiska och östeuropeiska samhällsutvecklingen, varit en inspiration för både akademin och det omgivande samhället. Kleberg har även under många år varit en mycket god vän till Statsvetenskapliga institutionen, såväl som gästföreläsare och sakkunnig, som inspiratör till forskare och lärare. I dessa tider när den akademiska friheten utmanas och forskningsetiska värden diskuteras, så bidrar han också med problematiserande förhållningssätt och skarpa analyser i frågor som berör både demokrati och samhälle. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Anette Novak</h2><p>Med titlar som generaldirektör för Statens medieråd, vd för Interactive Institute (senare RISE Interactive), vd för Svenska Filminstitutet och</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Birgersdotter </span></div></div><p>chefredaktör för Norra Västerbotten (Norran), hedras Anette Novak för sitt visionära ledarskap och tongivande kraft inom digital transformation, medieinnovation och demokratifrågor. Genom sina kunskaper om AI och digitalisering bidrar hon till både akademisk och industriell utveckling, och hennes omfattande nationella och internationellt nätverk främjar samverkan och samarbete mellan akademi och näringsliv. Novak medverkar till att stärka forskningens tillämpning i praktiken. Hennes arbete präglas av ett starkt fokus på teknikens samhällspåverkan och dess potential att stärka demokrati och yttrandefrihet, och hon har haft en stark röst i den offentliga debatten om AI:s etiska implikationer, behovet av reglering och hur tekniken kan användas för att stärka demokratin. Hennes bakgrund inom både journalistik och strategisk ledning gör att hon har en unik förmåga att kommunicera komplexa frågor på ett tillgängligt och engagerande sätt. </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-hedersdoktorer-vid-samhallsvetenskapliga-fakulteten_12099755/https://www.umu.se/nyheter/arbetar-proaktivt-for-doktoranders-psykiska-valmaende_12066801/Umeå universitet arbetar proaktivt för doktoranders psykiska välmåendeEnligt ett flertal studier försämras doktoranders psykiska hälsa påtagligt under doktorandtiden. Prestationsångest, stress och osäkerhet inför framtiden är några av de faktorer som spelar in när det kommer till det psykiska måendet. På Umeå universitet har man sedan 2019 arbetat med frågorna genom ett utvecklingsprogram för doktorander. Thu, 20 Mar 2025 14:33:25 +0100<p>I senaste numret av tidningen Universitetsläraren har man under temat ”Den mörka tiden” intervjuat tre doktorander samt en person på en nyinrättad mentorstjänst vid Lunds universitet som ska arbeta med doktoranders psykiska mående. Bilden som förmedlas känns väl igen av Rikard Harr, universitetslektor vid Institutionen för informatik och ansvarig för utvecklingsprogrammet för doktorander vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">Vårt mål har från starten för snart sex år sedan varit att skapa en mer stödjande miljö</p><p>– Vi vet, precis som det beskrivs i artiklarna i Universitetsläraren, att doktorandlivet kan vara utmanande på många sätt. Vårt mål har från starten för snart sex år sedan varit att skapa en mer stödjande miljö där studenterna, och deras handledare får verktyg för att kunna må bra, lyckas med studierna och nå framgång i sina fortsatta karriärer, säger Rikard Harr.</p><h3>Oklara förväntningar och ensamhet</h3><p>Många doktorander påverkas negativt av höga krav, oklara förväntningar och en känsla av ensamhet under sina studier. Programmet som initierades 2019 tar sig an dessa utmaningar genom seminarier om stresshantering, gränssättande, prokrastinering och imposter-syndrom.</p><p class="quote-right">Programmet gav mig möjlighet att bygga en verktygslåda med tekniker</p><h3>Egna verktyg för att hantera utmaningarna</h3><p>Tidigare deltagare vittnar om en rad positiva effekter både på kortare och längre sikt såsom förbättrade relationer med handledare, utvecklade strategier och en bättre balans mellan arbete och privatliv.</p><p>- Programmet gav mig möjlighet att bygga en verktygslåda med tekniker för att bättre hantera min tid, stress, energi och mina relationer på jobbet, säger en av de doktorander som deltagit på programmet.</p><h3>Ger bättre förutsättningar att lyckas</h3><p>Med utvecklingsprogrammet ger Umeå universitet sina doktorander förutsättningar att skapa en starkare gemenskap och bättre förutsättningar att lyckas – både under och efter sina studier.</p><p>Läs mer om programmet och hur du anmäler dig <a href="https://umeauniversity.sharepoint.com/sites/stod-till-utbildning-pa-forskarniva/SitePages/Utvecklingsprogram-för-doktorander.aspx">här</a> (OBS, gäller bara dig som är anställd vid Umeå universitet).</p><p><a href="https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/83375/846.%20The%20Impact..%20Bergvall%20et%20all.pdf?sequence=1&isAllowed=y" target="_blank" rel="noopener">Artikel om psykisk ohälsa bland doktorander från Göteborgs universitet</a></p>https://www.umu.se/nyheter/arbetar-proaktivt-for-doktoranders-psykiska-valmaende_12066801/https://www.umu.se/nyheter/mindset-projektet-for-digital-och-gron-omstallning_12040187/MINDSET-projektet för digital och grön omställningInstitutionen för Informatik vid Umeå universitet kommer att vara en del av MINDSET-projektet – ett treårigt initiativ som syftar till att stärka innovationsförmågan och möta samhällsutmaningar i Northern Periphery and Arctic-regionen (NPA). Projektet, med titeln "Mission-oriented innovation towards digital and green transitions in the NPA communities", fokuserar på att utveckla hållbara och missionsdrivna innovationsmodeller på lokal och regional nivå.Thu, 13 Feb 2025 13:12:44 +0100<p>MINDSET-projektet koordineras av ERNACT (European Regions Network for the Application of Communications Technology) i Irland och involverar flera internationella partners inklusive Donegal County i Irland, Helsingfors universitet samt kommuner i Savolax. Från Sverige deltar Örnsköldsviks kommun, Kommunförbundet Västernorrland och Akademi Norr.</p><h3>Projektets syfte och målsättningar</h3><p>MINDSET-projektet ska stärka innovationskapaciteten i NPA-regionen genom att implementera Mission-Oriented Innovation (MOI)-metoder anpassade till lokala behov.</p><p><strong>Projektet syftar till att:</strong></p><ul><li>Bygga innovationskapacitet – Ge lokala aktörer verktyg och strukturer för att hantera samhällsutmaningar och stärka regionernas attraktivitet.</li><li>Införa Regional Mission-Oriented Innovation (RegMOI) – En metod som anpassar regionala innovationsinsatser till globala, EU- och nationella strategier med fokus på konkreta lokala problem.</li><li>Främja transnationellt samarbete – Genom att samla kunskap och erfarenheter från Finland, Irland, Norge och Sverige utvecklas robusta och effektiva innovationsstrategier.</li></ul><h3>Förväntade resultat</h3><p><strong>Projektet ska bidra till:</strong></p><ul><li>Ett förbättrat innovationssystem – Öka samverkan mellan olika sektorer och bryta silo-strukturer för att skapa starkare innovationsnätverk.</li><li>Utveckling av digitala färdigheter – Förbereda regionala aktörer för att implementera digitala innovationer.</li><li>Gröna och hållbara omställningar – Understödja den europeiska gröna given genom att tillhandahålla verktyg och kunskap för hållbar utveckling.</li></ul><h3>Informatiks roll i projektet</h3><p>Från Institutionen för informatik deltar forskarna Ulf Hedestig och Mikael Söderström, som genom projektet fortsätter arbetet med att sprida metoder för systeminnovation och missionsdriven innovation.</p><p>Deras insatser bidrar till att stärka lokal och regional utveckling inom digitalisering och hållbarhet.</p><h3>Vill du veta mer?</h3><p>För mer information om MINDSET-projektet och Umeå universitets roll, besök vår <a href="~/link/7efa697fa7294c7494524b2d55ad220c.aspx">projektsida</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/mindset-projektet-for-digital-och-gron-omstallning_12040187/https://www.umu.se/nyheter/miljoner-till-forskningsprojekt-om-vr-och-sakerhet_12031440/3,7 miljoner till forskningsprojekt om VR-teknik för säkrare byggarbetsplatserUmeå universitet, Byggföretagen, Byggbranschens utbildningscenter och KTH, startar upp ett banbrytande forskningsprojekt, finansierat av AFA Försäkringar (3,7 Msek), som ska göra byggarbetsplatser säkrare. Genom att använda virtuell verklighet (VR) som ett utbildningsverktyg, hoppas forskarna Anders Lundström och Daniel Nylén vid Institutionen för informatik på sikt kunna minska antalet allvarliga olyckor i byggbranschen. Wed, 15 Jan 2025 10:54:27 +0100<p>År 2020 sysselsatte byggbranschen 242 000 personer, vilket var åtta procent av det totala antalet sysselsatta i privat sektor. Statistik visar att verksamma i byggbranschen löper väsentligt högre risk att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet.</p><p class="quote-right">Genom att använda VR och 360-video kan utbildningsinslagen både bli verkligare och mer engagerande.</p><p>Forskarna Anders Lundström och Daniel Nylén vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, vill nu med stöd från AFA Försäkringar, undersöka om ny digital VR-teknik kan bidra till att utveckla säkerhetsutbildningar för byggbranschen.</p><h3>Realistiskt och interaktivt</h3><p>Projektet, som pågår mellan april 2025 och december 2027, syftar till att utforska potentialen hos VR-teknik för att förbättra säkerhetsutbildning. Genom att skapa realistiska och interaktiva VR-miljöer kan byggnadsarbetare träna på olika riskfyllda situationer på ett säkert och effektivt sätt. Att utbildningarna på sikt ska kunna genomföras på distans eller i fält gör att tillgängligheten ökas västentligt. </p><p>– Genom att använda VR och 360-video kan utbildningsinslagen både bli verkligare och mer engagerande vilket vi hoppas ska leda till en ökad medvetenhet om risker och säkrare arbetsmetoder, säger Anders Lundström, projektledare och docent i Informatik vid Umeå universitet.</p><h3>Kompetenta partners</h3><p>Tack vare samarbetet med Byggföretagen, Byggbranschens utbildningscenter och Byggbranschens säkerhetspark kan projektet dra nytta av såväl gedigen branschkunskap som infrastruktur och kompetens kring utbildningar.</p><p>- Vi förväntar oss bl a att projektet kommer att leda till en ökad förståelse för hur VR kan användas för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatser samt att det kommer att kunna lägga grund för nya, effektiva VR-verktyg för säkerhetsutbildning, säger Daniel Nylén, docent vid Institutionen för informatik på Umeå universitet.</p><p>Enligt Phillip Hayes, chef för Byggbranschens utbildningscenter, kan nya utbildningsmetoder enklare sprida säkerhetsarbetet till fler byggnadsarbetare, oavsett var i landet de befinner sig. </p>https://www.umu.se/nyheter/miljoner-till-forskningsprojekt-om-vr-och-sakerhet_12031440/https://www.umu.se/nyheter/utveckling-av-en-regional-ai-strategi-i-vasterbotten-_12020732/Utveckling av en regional AI-strategi i Västerbotten Umeå universitet i samarbete med projekten Digital Impact North, AI Policy Lab och ENAIBLER anordnade nyligen ett seminarium för att diskutera möjligheten till att ta fram en regional AI-strategi och ett ramverk för Västerbottens län för att främja utveckling och användning av AI. Evenemanget samlade nyckelaktörer från hela regionen och var en fortsättning på dialogen som påbörjades i september i samband med en av workshoparna på Digital Impact North Summit 2024.Thu, 23 Jan 2025 15:27:13 +0100<p>Seminariet modererades av Ulf Hedestig, Digital Impact North/Enaibler, och Henry Lopez Vega, AI Policy Lab, som tidigare i år arrangerade workshopen Hur kan vi stärka AI-drivna initiativ och bli en föregångare i regionen? Programmet innehöll en inspirerande föreläsning av professor Virginia Dignum, som är en framstående medlem av FN:s rådgivande organ för AI och EU:s expertgrupp på hög nivå för AI. Under workshopen deltog deltagarna i djupgående diskussioner om de aktuella AI-utmaningarna i regionen. De utforskade också samarbetsstrategier för att utnyttja befintliga resurser och tillgångar för att stärka AI-kapaciteten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Hur ser deltagarna på betydelsen av att ha en regional samordning i användningen av AI?</strong></h2><p>”Att utbyta erfarenheter kring ett så snabbutvecklande område som AI är avgörande. Även om olika organisationer har olika behov, finns det alltid likheter som gör att vi kan dra värdefulla lärdomar av varandra,” konstaterar Fredrik Lekander, Norra Skog.</p><p>”Regional samordning stärker det nationella genom att sätta fokus på lokala behov, som ofta hamnar i skuggan av storstadsregionerna. För att lyckas är det avgörande att akademi, forskning och offentlig sektor samverkar. Vi på RISE vill vara med och aktivt bidra för att utveckla en regional AI-strategi,” säger Susanne Thurén, RISE</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fortsättning på arbetet</h2><p>Mötet avslutades med planer på en uppföljande workshop under första kvartalet 2025, som kommer att fokusera på ledarskap i utvecklingen av ett regionalt AI-ramverk. Den kommande workshopen kommer att prioritera initiativ och fokusområden för att främja innovation och ökad användning av AI bland små och medelstora företag samt offentliga myndigheter i Västerbotten.</p>https://www.umu.se/nyheter/utveckling-av-en-regional-ai-strategi-i-vasterbotten-_12020732/https://www.umu.se/nyheter/digitala-plattformar-for-likvardiga-digitaliseringsmojligheter_12015490/Digitala plattformar för likvärdiga digitaliseringsmöjligheter på landsbygdDet digitaliseringsprojekt som tillsammans med Umeå kommun har bedrivits mellan 2023–2024 med fokus på små företag på landsbygd, har nu resulterat i en digital plattform vid namn Bygdetorget. Jenny Karlsson och Per Levén vid Institutionen för informatik har stöttat projektet från start till slut.Tue, 17 Dec 2024 11:18:15 +0100<p>Som en del av Umeå kommuns arbete med landsbygdsutveckling har ett digitaliseringsprojekt bedrivits 2023–2024 med fokus på små företag på landsbygd. Målet med projektet har handlat om att öka kunskapen om hur kommuner tillsammans med andra företagsfrämjare kan samverka för att skapa lokala digitala plattformar som stärker små företag på landsbygd i deras digitaliserande. Projektet har finansierats genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via Tillväxtverket.</p><p>Satsningen har tagit plats i orterna Sörmjöle och Holmön och resulterat i att projektparterna tillsammans med lokala företagare testat och utvecklat en digital plattform som fått namnet Bygdetorget. Plattformen har fungerat som ett digitalt skyltfönster och en marknadsplats för bygdens företagare. </p><p>Bygdetorget har byggts upp utifrån dialoger med företagarna, med målet att svara på flera olika behov och funktioner. Umeå universitet har via Jenny Karlsson och Per Levén vid Informatik varit med och stöttat hela projektet från behovskartläggning och analys till planering, struktur, design, plattformsutveckling och utvärdering.</p><p>Hör mer om projektet och hur Bygdetorget utvecklats och utformats i projektfilmen.</p><p><a href="https://umea.bygdetorget.se/">Besök plattformen här.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/digitala-plattformar-for-likvardiga-digitaliseringsmojligheter_12015490/https://www.umu.se/nyheter/stark-umea-representation-vid-internetdagarna_12011461/Stark Umeå-representation vid InternetdagarnaInternetdagarna, som arrangeras årligen av Internetstiftelsen sedan år 2000, är en av Sveriges mest framstående konferenser om digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Årets upplaga innehöll ett särskilt fokus på artificiell intelligens (AI), där Umeå universitet genom ett VR-finansierat samarbete med DIGSUM gjorde ett starkt avtryck genom sitt deltagande i tre djuplodande seminarier.Tue, 03 Dec 2024 08:35:49 +0100<p>Det första passet för AI-spåret utforskade det högaktuella ämnet desinformation och hur generativ AI påverkar hur vi söker, tar emot och sprider information. Även frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet stod i centrum. Simon Lindgren, professor i sociologi och föreståndare för <a title="Digsum" href="~/link/1a67b96c837c4364bc276b58591a5d60.aspx" target="_blank" rel="noopener">DIGSUM</a>, representerade Umeå universitet tillsammans med Carl Heath, senior forskare inom digital resiliens vid RISE och <a title="SCDI" href="~/link/d43e159a69554113b13aa7cd553a8a79.aspx" target="_blank" rel="noopener">SCDI</a>.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="05ce23f4-00d9-4181-80a6-f8144e1addd2" data-contentname="Bildblock internetdagarna">{}</div><p>– Det är helt avgörande att det bredare kritiska samhälleliga och politiska perspektivet finns med när vi pratar om AI, inte bara det tekniska, men det har länge varit långt ifrån självklart. Våra paneler var väldigt angelägna och lyckade i det avseendet, säger Simon Lindgren, professor i sociologi och föreståndare för DIGSUM (Centre for Digital Social Research at Umeå University)</p><p class="quote-center quote-left">Dessa samtal har verkligen visat på styrkan i att sammanföra olika perspektiv och discipliner</p><h3>AI och offentlig sektor</h3><p>I det andra passet diskuterades hur offentlig sektor kan rustas för en framtid där AI spelar en allt större roll. Diskussionerna rörde sig kring hur digitaliseringen ser ut idag, vilka användningsområden som redan implementerats och vad som kan väntas framöver inom offentliga verksamheter.</p><h3>AI:s påverkan på demokrati</h3><p>Det avslutande passet tog upp AI-teknikens demokratiska implikationer, från automatiserade beslutsprocesser till AI-stödd sjukvårdsrådgivning. Hur påverkas beslutsfattandet och våra grundläggande demokratiska värderingar av AI? Här bidrog Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och affilierad professor vid Umeå universitet, med insiktsfulla reflektioner.</p><h3>Erfaret och energigivande</h3><p>En röd tråd genom alla tre passen var den starka närvaron från Umeå universitet, inte minst genom Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik. Med lång erfarenhet som moderator lyfte hon diskussionerna på scenen, medan Felicia Lundstedt, doktorand inom DIGSUM och i sociologi, skapade engagemang i den digitala chatten.</p><p>– Att moderera dessa samtal har verkligen visat på styrkan i att sammanföra olika perspektiv och discipliner. Bidragen var såväl nyanserade och kritiska som framåtblickande, och det stora publikengagemanget var givetvis extra glädjande, säger Annakarin Nyberg.</p><p class="quote-right">Det är helt avgörande att det bredare kritiska samhälleliga och politiska perspektivet finns med när vi pratar om AI</p><p>Internetdagarna 2024 blev en framgång för både arrangörer och deltagare – och Umeå universitet cementerade sin position som en central aktör i diskussionen om AI och dess framtida roll i samhället.</p>https://www.umu.se/nyheter/stark-umea-representation-vid-internetdagarna_12011461/https://www.umu.se/nyheter/utbildningar-ger-varierande-livsloner--systemvetare-vinnare_12009061/Utbildningar ger varierande livslöner – systemvetare vinnareEn ny rapport från Saco avslöjar att avkastningen på en högskoleutbildning i genomsnitt ligger på 9 procent jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet. Men lönsamheten varierar stort.Thu, 28 Nov 2024 14:11:37 +0100<p>Bland de mest lönsamma utbildningarna sticker systemvetenskap och allmän datautbildning ut, med en livslön som är cirka 25 procent högre än genomsnittet för dem med samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.</p><p>Gilbert Fontana, ansvarig för Sacos livslönerapport, menar att den största potentialen för att öka lönsamheten ligger i att höja lönerna inom de utbildningsområden som idag är olönsamma.</p><p>Han påpekar dock att utbildning inte bara handlar om ekonomi – högre studier ger även möjligheter till personlig utveckling och ett breddat arbetslivsperspektiv.</p><p>Dan Johansson, programansvarig för Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och innovation tycker att rapporten rimmar väl med vad han själv ser. </p><p>– Jag är inte förvånad. Utvecklingstakten när det kommer till digitaliseringen av samhället är hög, och det finns inga tecken på att den skulle avstanna, snarare tvärtom. Det gör att våra systemvetare blir mycket eftertraktade efter examen, då det är de som ska driva denna utveckling på ett hållbart sätt.</p><p>På Sacos <a href="https://www.saco.se/yrkesliv/lon/livsloner-for-akademiker/" target="_blank" rel="noopener">webbsida</a> kan du själv testa hur lönsamma olika utbildningar är.</p><p><a href="https://www.saco.se/contentassets/4bbffce65770476c8289b21cfca095c9/2024-saco-livslonerapport.pdf" target="_blank" rel="noopener">Läs hela rapporten på SACOS-hemsida.</a></p><p> </p><p><em><strong>Livslön</strong>: Den samlade lönen över livet mellan 19 och 85 års ålder. Månadslöner, arbetslöshetsrisk, studietid, studiemedel, skatter och pensioner. Studiebidrag och studielån räknas som inkomst under studietiden, men återbetalningen av lånet har dragits av från nettolönen under amorteringstiden. I pensionen ingår både den allmänna pensionen från staten samt den kollektivavtalade tjänstepensionen.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/utbildningar-ger-varierande-livsloner--systemvetare-vinnare_12009061/https://www.umu.se/nyheter/narmare-16-miljoner-till-samhallsvetenskaperna-fran-rj_11998586/Närmare 16 miljoner från Riksbankens jubileumsfondFyra projekt inom det samhällsvetenskapliga området vid Umeå universitet beviljas medel från Riksbankens jubileumsfond i årets utlysning för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Fri, 25 Oct 2024 19:16:30 +0200<p>Medlen tilldelas:</p><ul><li><strong>David Granlund</strong> vid Handelshögskolan får 3 579 727 kronor för projektet <em>Hur initieras prissamordningar? Empirisk analyser baserat på prisdata från hundratals marknader (eng.How is collusion initiated? Empirical analyses based on price data from hundreds of markets).</em></li><li><strong>Markus Naarttijärvi</strong> vid Juridiska institutionen får 3 471 283 kronor för projektet <em>Det digitala våldsmonopolet (eng. Conceptualizing a Digital Monopoly of Force).</em></li><li><strong>Jonny Holmström</strong> vid Institutionen för informatik får 2 723 403 kronor för projektet <em>Att delegera eller inte delegera? En utforskning av den roll delegering spelar i AI-baserat beslutsfattande (eng.To delegate or not to delegate? An exploration into the role delegation plays in AI-based decision-making).</em></li><li><strong>Dieter K. Müller</strong> vid Institutionen för geografi får 5 961 385 kronor för projektet <em>Zoomstäder, mobilitet och landsbygdens "osynliga" befolkning (eng. Zoomtowns, Mobility, and the ‘Invisible’ Population of the Countryside).</em></li></ul><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/narmare-16-miljoner-till-samhallsvetenskaperna-fran-rj_11998586/https://www.umu.se/nyheter/leif-sundberg-ny-docent-i-informatik_11993662/Leif Sundberg, ny docent i informatikLeif Sundberg har nyligen blivit utsedd till docent i informatik vid Umeå universitet. Sundbergs forskningsintressen inkluderar bland annat AI management, kodfri artificiell intelligens, digital förvaltning och digitaliseringens påverkan på samhället.Thu, 17 Oct 2024 11:06:12 +0200<p>Efter sin doktorsexamen vid Mittuniversitetet 2019 har han haft flera akademiska roller, inklusive som postdoktor vid Umeå universitet och vikarierande universitetslektor vid Mittuniversitetet.</p><p>Sedan 2023 har han varit universitetslektor vid institutionen för informatik vid Umeå universitet samtidigt som han också forskar på deltid vid Mittuniversitetet.</p><p>Sundberg har publicerat ett flertal artiklar i internationella journaler och presenterat sin forskning vid flera internationella konferenser. </p>https://www.umu.se/nyheter/leif-sundberg-ny-docent-i-informatik_11993662/https://www.umu.se/nyheter/vi-vill-bygga-en-miljo-dar-studenter-stottar-varandra_11995141/"Vi vill bygga en miljö där studenter stöttar varandra"Marcus Strandgren och Johan Bodén blev utnämnda till pedagogiska pristagare 2024. En av deras drivkrafter är att ge studenter de bästa möjliga förutsättningarna för ett livslångt lärande och utveckling. Fri, 15 Aug 2025 08:03:26 +0200<p>Lärarna Marcus Strandgren och Johan Bodén arbetar vid Institutionen för informatik och undervisar primärt inom områdena digital produktion, UX (användarupplevelse) och 3D. Det är samhällsvetenskapliga fakulteten som utsett dem till pedagogiska pristagare 2024. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6d87ef6c4b684f22907c6f55cf7264fe/pedagogiska_pristagare_2024samfak.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6d87ef6c4b684f22907c6f55cf7264fe/pedagogiska_pristagare_2024samfak.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6d87ef6c4b684f22907c6f55cf7264fe/pedagogiska_pristagare_2024samfak.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6d87ef6c4b684f22907c6f55cf7264fe/pedagogiska_pristagare_2024samfak.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6d87ef6c4b684f22907c6f55cf7264fe/pedagogiska_pristagare_2024samfak.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6d87ef6c4b684f22907c6f55cf7264fe/pedagogiska_pristagare_2024samfak.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Bodén och Marcus Strandgren, lärare vid Institutionen för informatik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eva Stoianov</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad driver er när det gäller att undervisa?</h2><p>– Att se studenter utvecklas och växa är en av de mest givande delarna av att undervisa. Det är fantastiskt att följa deras framsteg, från de första stegen till att de börjar få en djupare förståelse för ämnet. Men kanske det mest tillfredsställande är när de upptäcker vad som verkligen driver dem, vad som ger dem motivation och riktning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad vill ni ge era studenter?</h2><p>– Vi vill ge våra studenter de bästa möjliga förutsättningarna för ett livslångt lärande och utveckling. Det handlar inte bara om att förmedla kunskap för stunden utan att hjälpa dem utveckla färdigheter och en inställning som gör dem nyfikna och engagerade i sitt eget lärande över tid.</p><p class="quote-center">På så sätt främjar vi ett klimat där erfarenheter och kunskap delas fritt och där alla kan utvecklas tillsammans.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Har ni någon metod eller tankesätt som genomsyrar er undervisning?</h2><p>– Vår undervisning bygger på ett tankesätt där samarbete och stöd mellan studenterna är centralt. Vi jobbar aktivt och nära studenterna, inte bara under kurserna, utan också utanför dem för att skapa en stark gemenskap. Det handlar om att bygga en miljö där studenter stöttar varandra, inte bara inom samma klass, utan även mellan olika årskullar. På så sätt främjar vi ett klimat där erfarenheter och kunskap delas fritt och där alla kan utvecklas tillsammans.</p><p><a title="Länk till artikel" href="~/link/3d45f6e6b30e41bdb093581f75308ff1.aspx">Läs mer om ett koncept och en digital plattform som de skapat</a></p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">På vilket sätt påverkar forskning er undervisning?</h2><p>– Vi själva bedriver inte primärt forskning, men vi ser till att dra nytta av forskningen som våra kollegor bedriver när det är relevant för undervisningen och kopplar ihop det till vår praktiska erfarenhet och branschkunskap för att hålla utbildningen aktuell och relevant. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bfa46703-fc9e-4bad-a202-132d02e9e756" data-contentname="Motivering samhällsvetenskapliga fakultetens pris">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d31cd815-c6aa-4444-92a9-ab8c980eb31a" data-contentname="KOntakt Johan och Marcus">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/vi-vill-bygga-en-miljo-dar-studenter-stottar-varandra_11995141/https://www.umu.se/nyheter/ai-och-digitalisering-i-fokus-pa-digital-impact-north-summit-2024_11991222/AI och digitalisering i fokus på Digital Impact North Summit 2024Den 24 september firade Digital Impact North ett år som en Europeisk Digital Innovationshub (EDIH) genom att arrangera sin första årskonferens: Digital Impact North Summit 2024. Dagen var fylld av inspirerande föreläsningar, engagerande workshops och möjligheter att nätverka med likasinnade och ledare i branschen. Teman som AI, digital transformation, smarta samhällen, hållbar industri och framtidens hälsa stod i fokus och skapade en plattform för nätverkande och diskussioner. Thu, 03 Oct 2024 15:40:26 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att skapa positiv samverkan mellan den gröna och digitala omställningen</h2><p>En av föreläsarna under förmiddagen var Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet som pratade om den dubbla omställningen och sökandet efter ”the sweet spot” för ett 80-tal deltagare. I denna föreläsning lyfte Sandström fram hur den gröna och digitala omställningen förväntas förstärka varandra. Det kan exempelvis ske genom användningen av digitala tvillingar för att modellera hållbart skogsbruk eller optimera trafikflöden för minskade utsläpp. Samtidigt betonade hon riskerna med att dessa omställningar kan kollidera, där digitaliseringens behov av el och resurser kan leda till ökad resursförbrukning och avfall, samt övervakning som kan hota integriteten.</p><p>För att hitta "the sweet spot" där de två omställningarna samverkar positivt, krävs en integrerad och proaktiv förvaltning där både privat sektor och statligt engagemang behövs för att hantera de negativa effekterna och främja en grönare ekonomi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Föreläsning av Camilla Sandström, Institutionen för Statsvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Workshop om AI-drivna initiativ för att bli en föregångare i regionen</h2><p>Som en del av evenemanget höll Ulf Hedestig och Mikael Söderström, Informatik vid Umeå Universitet, tillsammans med Henry Lopez Vega från AI Policy Lab och Handelshögskolan vid Umeå Universitet, en workshop med fokus på att utveckla en regional AI-strategi.</p><p>Under workshopen diskuterade deltagarna möjliga funktioner för en framtida regional AI-strategi för Västerbotten, där de prioriterade nyckelkomponenter för AI-driven innovation och debatterade vilka aktörer som bör ha betydande roller i ett sådant omställningsarbete. Diskussionerna resulterade i ett första utkast till en handlingsplan som syftar till att vägleda kommuner och regioner i att hantera AI och andra disruptiva teknologier i framtiden.</p><p>Deltagarna inkluderade representanter från Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun samt representanter från flera olika företag i regionen. Resultaten från denna workshop kommer att bidra till fortsatt dialog och samarbete i regionen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulf Hedestig och Mikael Söderström, Institutionen för Informatik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om Digital Impact North</h2><p>Digital Impact North arbetar för att hjälpa företag och organisationer med digital och grön omställning och är etablerad för att bidra till norra Sverige som en av Europas ledande regioner inom IT, artificiell intelligens och digitalisering.</p><p>Initiativet är taget av Umeå universitet och dess IT-institutioner, tillsammans med Region Västerbotten, Umeå kommun, Sveriges lantbruksuniversitet och RISE Umeå.</p><p><a href="https://digitalimpactnorth.se/">Läs mer om Digital Impact North här.</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stort intresse bland deltagarna under föreläsningarna på Digital Impact North Summit 2024</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ai-och-digitalisering-i-fokus-pa-digital-impact-north-summit-2024_11991222/https://www.umu.se/nyheter/dubbelt-jubileum-hos-informatik_11986063/Dubbelt jubileum hos InformatikI år firar institutionen för informatik dubbla jubileum; institutionen firar 30 år och Systemvetenskapliga programmet 50 år. Detta uppmärksammas på flera sätt under vecka 40 och avslutas med en halvdag med aktiviteter i och kring Aula Nordica. Thu, 03 Oct 2024 10:02:16 +0200<p>Systemvetenskapliga programmet, eller Dataekonomlinjen som den hette från början, tog emot sina första 30 studenter i augusti 1974. Tjugo år senare, i juni 1994, delades Institutionen för informationsbehandling upp i två delar, den ena med ett mer tekniskt fokus - Institutionen för datavetenskap och den andra med en samhällsvetenskaplig inriktning - Institutionen för informatik. </p><p>Mycket har hänt sedan dess.</p><p>I dagsläget har institutionen närmare ett 60-tal anställda, bedriver grundutbildning på tre kandidatprogram och två program på avancerad nivå, har fostrat och utbildat ett antal framstående forskare inom ämnet och fortsätter att lämna avtryck såväl inom akademin som inom både offentlig och privat sektor. </p><p>Och 50 år efter starten, är det systemvetenskapliga kandidatprogrammet, minst lika aktuellt och relevant som det var då det instiftades. </p><p>Under jubileumsveckan kommer vi både att titta tillbaka och uppmärksamma det som varit men också blicka framåt mot de utmaningar och möjligheter vi står inför kopplat till den allt snabbare digitaliseringen av samhället.</p><p>Firandet avslutas fredag den 4 oktober med en eftermiddag fylld med aktiviteter för både insikter och inspiration. Intressanta presentationer och engagerande panelsamtal kring både dåtid, nutid och framtid samt en utställning med ett urval av den teknik som passerat institutionen genom åren.  </p><p>Aktiviteterna riktar in sig till såväl befintlig och tidigare personal, studenter och alumner som allmänheten. </p><p>Är du intresserad av att få en liten inblick i ämnet informatik? Kom förbi, fira och inspireras tillsammans med oss!</p><p><strong>PROGRAM</strong></p><p>• 10:30 - Registrering - Kaffe – Ljusgården, MIT-huset<br>• 10:45 - Välkommen, alumner i rampljuset – Ulrika H. Westergren, biträdande prefekt<br>• 11:00 - Alumnpresentationer Digital Medieproduktion – MA121, MIT-huset<br>• 11:00 - Alumnpresentationer Systemvetenskap – Ljusgården, MIT-huset<br>• 11:00 - Alumner i fokus, Beteendevetenskap och IT – Rotundan, Universum<br>• 12:00 - Lunch samt teknikuställning – Brashörnan, Universum<br>• 13:00 - Informatik i Samhället – Aula Nordica, Universum, moderator: Annakarin Nyberg<br>- Inledning – Katrin Jonsson, prefekt<br>- Inbjudna huvudtalare – Helena Holmström Olsson, professor Malmö Universitet, Henrik Wimelius, Investeringsansvarig, Fort Knox<br>- Bensträckare<br>- Panelsamtal "Hållbar tillväxt med teknik som motor” med bla våra huvudtalare och Peter Juneblad, näringslivsdirektör Umeå kommun<br>15:15 - Fika</p><p>Deltagande är kostnadsfritt men anmälan krävs, vi bjuder på både lunch och fika.</p><p><a href="https://informatics-30-student.confetti.events/signup" target="_blank" rel="noopener">Är du student och vill komma - anmäl dig här!</a></p><p><a href="https://informatics2024.confetti.events/signup" target="_blank" rel="noopener">Övriga kan anmäla sig här. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/dubbelt-jubileum-hos-informatik_11986063/https://www.umu.se/nyheter/starkt-samarbete-for-att-bevara-och-sprida-samisk-kultur-med-ai_11960221/Stärkt samarbete för att bevara och sprida samisk kultur med AII det nya projektet "Indigenous Digital Storytelling with New Media" vill Lapplands universitet och Umeå universitet stärka både den samiska kulturens och de samiska språkens ställning med hjälp av digital teknik.Mon, 24 Jun 2024 08:12:10 +0200<p>Projektet kommer att ledas av professor Jonna Häkkilä, University of Lapland, som tidigare ledde Interreg-projektet "Digital Access to the Sámi Heritage Archives" där Institutionen för informatik vid Umeå universitet, med co-project leader, professor Mikael Wiberg, var projektpartner.</p><p>Umeå universitet kommer i detta fortsättningsprojekt att utforska nya digitala tekniker som t ex artificiell intelligens för att utveckla det digitala berättandet och erbjuda nya möjligheter för bevarande av kulturella arv.</p><p>-AI-teknologin kan t ex användas för att omvandla skrivna berättelser till videoinnehåll, bilder, talat ord och animationer, vilket gör traditionella berättelser och kunskap mer tillgängliga och engagerande för såväl yngre generationer som för en bredare publik i allmänhet, säger professor Mikael Wiberg på Institutionen för informatik vid Umeå universitet.</p><p>Genom att använda AI för att skapa kulturellt media i olika format kan det samiska kulturarvet både förtydligas och bevaras och dessutom tillgängliggöras på ett enklare sätt.</p><p>Mer information om de nya Interreg-projektet hittar ni <a href="https://www.interregaurora.eu/interreg-aurora-approves-15-new-cross-border-projects/" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/starkt-samarbete-for-att-bevara-och-sprida-samisk-kultur-med-ai_11960221/https://www.umu.se/nyheter/pedagogiskt-pris-for-breddat-studentengagemang_11956440/Pedagogiskt pris för breddat studentengagemangBreddad rekrytering var temat när årets pedagogiska pristagare vid samhällsvetenskapliga fakulteten skulle utses. Pristagarna Johan Bodén och Marcus Strandgren från Institutionen för informatik, har med hjälp av en ny digital plattform skapat förutsättningar för ett brett deltagande under studenternas utbildning.Wed, 17 Sep 2025 14:07:17 +0200<p>Efter pandemin var det många utbildningar som upplevde att det var svårt att få studenterna tillbaka till campus. Distansstudier i alla ära, lärarna Johan Bodén och Marcus Strandgren upplevde ett behov av att få studenterna att samlas igen och skapa nya kunskaper och färdigheter tillsammans.</p><p>– Vi kom på idén med en digital plattform som skulle locka studenterna tillbaka till campus! Plattformen fick namnet .lab [uttalas "dot lab"]. Tanken var att skapa förutsättningar för lärande vid sidan om det ordinarie kursutbudet som både kunde stärka studenternas kunskaper, men även skapa förutsättningar för studenterna att själva kunna driva sitt lärande inom områden och riktningar som är relevanta för dem själva, berättar Johan Bodén och Marcus Strandgren.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gemensamt lärande för alla studenter</h2><p>En grundtanke med konceptet är att möten mellan studenter från institutionens samtliga fem program (Systemvetenskapliga programmet, Digital medieproduktion och BIT-programmet på kandidatnivå, samt Masterprogrammet i IT Management och Masterprogrammet för människa-datorinteraktion och användarupplevelse på avancerad nivå) möjliggör lärandeprocesser som annars inte hade uppstått.</p><p>–   I .lab finns möjlighet att bjuda in gästföreläsare som fördjupar eller breddar kunskaper från ordinarie kurser, tar upp ämnen som ligger utanför ordinarie kursutbud, eller är relevanta för studenters framtida arbetsliv. Vi har till exempel haft föreläsare med specialkompetens inom ett visst yrke som delat med sig av egna personliga erfarenheter och råd. Det kan ha handlat om alltifrån hur man tar sig fram i en viss bransch till hur man bör bete sig på ett nytt jobb, säger Marcus Strandgren.</p><p>Konceptet innefattar även en del där de med intresse för testning av digitala produkter får möjlighet att delta i workshoppar. Där finns också en del som ger möjlighet att mötas och utvärdera sina egna produktportföljer inför arbetsmarknaden. Mötesplatsen utmanar studenternas kreativa ambitioner.</p><p>–  Studenterna följer varandras arbeten och lär sig att ge och ta emot kritik. Eftersom våra utbildningar har en kreativ inriktning, måste studenterna få något kreativt att ta tag i och arbeta med. Numera sitter många fler studenter i datasalarna på ledig tid och diskuterar problem och idéer med varandra som de laddat upp i .lab.  Vi har märkt en ökad kreativitet bland studenterna när det ges fritt utrymme utanför kursernas innehåll, säger Johan Bodén.</p><p>En viktig länk i lärandeprocessen är att kunna reflektera över sin kunskap. Då alla program och årskurser på institutionen involveras, skapas kunskap utöver kursplanernas mål.</p><p class="quote-center">”Målet är att få konceptet studentdrivet. Vi märker att studentengagemanget växer hela tiden.</p><p>–  Eftersom inriktningarna på programmen skiljer sig samtidigt som de går ihop på många sätt, uppstår nya vinklar på frågor och problem som kanske inte uppmärksammas inom programmen och kurserna. Det utmanar och utvecklar studenterna, säger Marcus Strandgren. .lab öppnar även upp för studenternas möjligheter att både bredda och påverka innehållet i institutionens utbildningsmiljö som helhet, där även lärarna ingår.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Studentdrivet initiativ</h2><p>Ett av de viktigaste målen med konceptet är att det ska vara studentdrivet. Studenterna träffas fysiskt och ger själva önskemål om föreläsare och ämnen.</p><p>– Vi har testat olika varianter och uttryck för att få ett ökat studentengagemang tidigare, men vi ville att det skulle bli ännu bättre. Studenterna måste trivas i formatet. Det måste fungera för dem vid sidan av själva utbildningen, säger Johan Bodén.</p><p>Förståelsen för kopplingarna mellan studenternas olika kompetenser har ökat bland såväl studenter som lärare, liksom insikten om hur stora likheter det finns mellan de olika programmen i form av grundläggande antaganden om utformning och användning av digital teknik i olika sammanhang.</p><p>– Campusnärvaron har ökat markant och vi ser en tydlig ökning av samarbete och relationer över både årskurs- och programgränser, säger Johan Bodén och Marcus Strandgren.</p>https://www.umu.se/nyheter/pedagogiskt-pris-for-breddat-studentengagemang_11956440/https://www.umu.se/nyheter/fyra-forskare-om-ai-och-samverkan-pa-umeagalan_11912051/Fyra forskare om AI och samverkan på UmeågalanUnder rubriken ”Hur kommer AI att påverka företagen, skapandet och människan?” kommer fyra forskare från Umeå universitet att medverka i en så kallad breakout session under Umeågalan den 21 mars. Syftet är att förklara för näringsliv och andra intressenter vilket stöd det finns att hämta från den omfattande forskningen om artificiell intelligens (AI) vid Umeå universitet, som idag har nästan 100 forskare inom området. Mon, 18 Mar 2024 16:19:31 +0100<p>– Jag ser i princip dagligen i mitt kliniska arbete på sjukhuset hur forskningen om artificiell intelligens (AI) skulle kunna bidra och stötta, men det finns ett glapp mellan forskning och praktik som är både intressant och frustrerande. Det känns bra att få delta på Umeågalan och försöka förstärka bron mellan forskning och praktik, säger Sara Lundsten som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad samt specialistsjuksköterska inom intensivvård och anestesi och forskar om AI inom sjukvården.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/96b5f8507b164c01a20d8ffb18d22f76/lundsten_sara_4094_230926_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/96b5f8507b164c01a20d8ffb18d22f76/lundsten_sara_4094_230926_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/96b5f8507b164c01a20d8ffb18d22f76/lundsten_sara_4094_230926_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/96b5f8507b164c01a20d8ffb18d22f76/lundsten_sara_4094_230926_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/96b5f8507b164c01a20d8ffb18d22f76/lundsten_sara_4094_230926_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/96b5f8507b164c01a20d8ffb18d22f76/lundsten_sara_4094_230926_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Lundsten, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, är en av föreläsarna vid Umeågalan den 21 mars.</p><span class="bildPhotografer">Fotograf: Mattias Pettersson</span></div></div><p>Övriga forskare som deltar är Jonny Holmström, professor vid Institutionen för informatik, som pratar om digital innovation, digital transformation samt digitalt entreprenörskap där AI idag ständigt finns med som en följeslagare.</p><p>Karin Danielsson, universitetslektor vid Institutionen för informatik, kommer att prata om när humaniora möter kultur och informationsteknik i en AI-kontext.</p><p>Martin Servin, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kommer att fokusera på fordon, robotar och AI-baserad styrning och perception.</p><p>Moderator för Umeå universitets breakout session är Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik. Annakarin Nyberg modererar även Umeågalans dagsprogram.</p><p>Umeå universitet kommer även att ha en monter där besökarna får möta och ställa frågor till framtidens arbetskraft i form av studenter, informeras om samverkansdagen AIMday samt om andra möjligheter att samverka med universitetet.</p><p>Umeågalan äger rum den 21 mars i Aula Nordica vid Umeå universitet och universitetets breakout session äger rum i samma lokal klockan 10.45.</p>https://www.umu.se/nyheter/fyra-forskare-om-ai-och-samverkan-pa-umeagalan_11912051/https://www.umu.se/nyheter/workshop-om-platsbaserade-digitala-plattformar_11898272/Workshop om platsbaserade digitala plattformarDen andra sessionen i Digital Impact North’s workshopserie Thursday Insights ägde rum den 8 februari. Under workshopen presenterades och diskuterades det hur digitala plattformar i grunden håller på att förändra våra platser och samhällen, och hur kommuner, men också företag och entreprenörer, kan nyttja dessa teknologier för att snabbare utvecklas och ställa om till attraktiva hållbara samhällen. Wed, 22 Jan 2025 16:06:39 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Framtidens samhällen formade av digitala plattformar</h2><p>Per Levén, som under många år har forskat och driver projekt om digitala plattformar vid Umeå universitet, inledde workshopen med en presentation som utforskade potentialen med platsbaserade plattformar.</p><p>Efter presentationen följde en djupgående diskussion med en expertpanel bestående av: </p><ul><li>Albert Edman – Senior Projektledare, RISE Research Institutes of Sweden</li><li>Camilla Jägerving Isaksson – Utvecklingsstrateg, Umeå kommun</li><li>Katrin Jonsson – Prefekt, Informatik, Umeå universitet</li><li>Linn Alexandersson – Landsbygdsstrateg, Umeå kommun</li><li>Maria Olofsson – Verksamhetsledare, Uminova Innovation</li><li>Roger Filipsson – Verksamhetsledare, Coompanion Västerbotten</li><li>Sune Westberg – Kultur- och fritidschef, Örnsköldsviks kommun</li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En värld dominerad av tekniska jättar</h2><p>Gigekonomier och stora dominerande teknikplattformar har i hög grad förändrat storstäder genom att absorbera fysiska resurser. Denna omvandling har lett till en skiftning mot en accessekonomi, där delning av produkter mellan individer är centralt. Plattformsekonomier har således förändrat ägande och tillgänglighet till resurser genom digitala medel, speciellt i större städer. Många mindre samhällen har uteslutits från dessa stora digitala plattformar ägda av dominerande techföretag. Det blir allt svårare för små företag i mindre samhällen då allt mer konsumtion importeras eller exporteras långt utanför samfunden. Per Levén lyfter frågeställningen om att alla borde kunna ha en plattform, inte bara de stora teknikjättarna.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Lokala plattformar</h2><p>Samverkansplattformar har visat sig vara otroligt viktiga för att bygga samarbeten och öka den lokala samarbetsförmågan. Samverkan mellan population, föreningar och företag kan bidra till färre transporter, importer och ett stärkt lokalsamhälle. Att arrangera fysiska möten i städer och samfund är kostsamt och det är svårt för mindre samhällen att kontinuerligt anordna träffar. Digitala plattformar, såsom exempelvis platsbaserade hemsidor där människor kan utbyta varor och tjänster, erbjuder ett högt värde för låga kostnader. Digitala plattformar har god möjlighet att skalas upp och presentera områdens utbud på ett lättillgängligt sätt. För producenter jämnar digitala plattformar ut förhållanden mellan aktörer och synliggör lokala produkter och tjänster. För kommuner och regioner möjliggörs en digital omställning som kan öka platsens konkurrenskraft.</p><p>Endast 3 % konsumeras lokalt i Stöcke även fast det finns god potential för intern produktion lokalt. Digitala platsbaserade plattformar har förmågan att framhäva lokala behov och konsumentmöjligheter. I sin tur kan konsumentbehov plockas upp av lokala producenter och kulturskapare och öka det lokala utbudet. Digitala plattformar skapar helt enkelt incitament ett leverera lokalt värde och ger fler möjligheter för lokalt ägande och förvaltande. Det har tidigare lokalt bevisats hur lokala delningsplattformar som Digitala Seniortorget har stärkt det lokala samarbetet i Umeå kommun. Det finns en särskilt stor möjlighet för regioner med starka civilsamhällen där lokalbefolkningen är engagerad att bygga upp plattformar tillsammans med plattformsskaparna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-05.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-05.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-05.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-05.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-05.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-05.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Bild</span></p><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Jenny Karlsson</span></p></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Expertpanelens perspektiv</h2><h3>Kommunens initiala roll och övergång till civilsamhället</h3><p>Från panelen uttryckte Camilla Jägerving Isaksson från Umeå kommun hur Digitala Seniortorget varit ett uppskattat tillskott. Under Seniortorgets projekt har hon noterat hur viktigt det är att plattformsägaren ses som tillförlitlig och att kommuner här har en särskild förmåga att vara lämpliga plattformsägare, åtminstone i början. Camilla menar att det viktigaste med lokala plattformar är att etablera trygghet, men också enkelhet. Hon menar att det är lönlöst att ha funktioner bara för att det är möjligt, funktioner som inte är direkt relaterat till behovet på plattformen borde därför undvikas. Utöver uttrycker hon att en lokal delningsplattform borde ”bygga bort sig själv”, det vill säga att ägandet borde till slut flyttas från kommunen till civilsamhället för att förbättra potentialen för en långsiktig överlevnad.</p><h3>Vikten av mellanmänsklig infrastruktur</h3><p>Roger Filipsson lyfter fram behovet av att bygga en stark mellanmänsklig infrastruktur som en förutsättning för framgångsrika digitala plattformar. Han nämner den belgiska plattformen Open Collective som ett exempel på hur digitala initiativ kan generera betydande ekonomiskt värde för regioner, men att sådana engagemang aldrig skulle fungera om det inte fans en vilja och potential för medmänskligt samarbete.</p><h3>Forskning och socialt kapital</h3><p>Albert Edman påpekade vikten av ytterligare forskning kring samhällen med hög tillit och hur detta sociala kapital kan utnyttjas för att stärka digitala plattformars effektivitet och acceptans.</p><h3>Finansiering och ekonomiskt stöd</h3><p>Panelen underströk att digitala plattformar ibland kan kräva ankarinvesteringar och kontinuerligt ekonomiskt stöd för att säkerställa deras utveckling och underhåll. Detta kan vara avgörande för att maximera deras potential att bidra till lokal ekonomisk tillväxt och agera som ett demokratiskt stödmedel. Goda resultat av ankarinvesteringar har setts i London, däremot påvisades det att sådana investeringar inte alltid är möjligt och att privata aktörer och civila engagemang då kan vara avgörande. </p><h3>Avslutande tankar</h3><p>Workshopen avslutades med en stark konsensus om att digitala plattformar erbjuder en god möjlighet att omforma framtidens samhällen. Genom samverkan mellan kommuner, civilsamhället och privata sektorn kan dessa plattformar stärka lokala ekonomier, främja hållbar utveckling och bygga starkare gemenskaper. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-043.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-043.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-043.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-043.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-043.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/025664791dd54487b903cfb86958b365/thursday-insights-043.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albert Edman och Camilla Jägerving Isaksson. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Digital Impact North</h2><p>Workshopen arrangerades som en del i Digital Impact North's workshopserie Thursday Insights. En ny workshop arrangeras varje torsdag klockan 15:00.</p><p><a title="Läs mer om Thursday Insights." href="https://digitalimpactnorth.se/thursday-insights/">Läs mer om Thursday Insights.</a></p><p>Digitial Impact North kommer snart erbjuda ett omställningspaket som bland annat erbjuder hjälp med konsultativ översyn, designsprintar, pilotstudier och verifieringsprojekt. Ett av våra tjänsteerbjudanden är att stötta små och medelstora företag och myndigheter i utvecklings- och omställningsprojekt. </p><p>Är du intresserad av att samarbeta med Digital Impact North? Välkommen att skicka ett mail till <a title="info@digitalimpactnorth.se" href="mailto:info@digitalimpactnorth.se">info@digitalimpactnorth.se</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/workshop-om-platsbaserade-digitala-plattformar_11898272/https://www.umu.se/nyheter/forskare-samlades-for-att-diskutera-queera-perspektiv-pa-ai_11896180/Forskare samlades för att diskutera queera perspektiv på AIUnder två dagar samlades forskare inom AI, digital humaniora samt genus- och queerstudier, för att diskutera queera perspektiv på AI: vilka möjligheter, begränsningar och risker finns när AI på många olika sätt integreras i samhället?Mon, 26 Feb 2024 09:45:03 +0100<p>– Queerteori kan användas för att identifiera var risker kan uppstå och för att hitta nya sätt att bygga AI-teknologier och system för en inkluderande framtid. Genom att anordna konferensen ville vi bygga forskningsnätverk kring dessa frågor, säger Evelina Liliequist, universitetslektor vid Humlab.</p><p>Konferensen inkluderade föreläsningar av inbjudna forskare från olika områden, bland annat informatik, genusvetenskap och datavetenskap, som på olika sätt problematiserade AI-tekniken så som den ser ut idag.</p><p>– När AI på lika sätt tar större plats i våra liv blir det angeläget att reflektera över de problematiska strukturer och normer som finns inbyggt i systemen, säger Evelina Liliequist.</p><p>Initiativtagare till konferensen var forskargruppen Queer AI som består av medlemmar från olika kompetensområden – informatik, AI, etnologi och digital humaniora. Gruppen leds av Karin Danielsson, föreståndare för Humlab och docent i informatik.</p><p>– I Sverige har AI inte utforskats från ett queerperspektiv i större omfattning vilket är ett skäl till att vi formade den här gruppen. Den tvärvetenskapliga kompetensen som medlemmarna har är en styrka för att utforska det här området, säger Karin Danielsson.</p><p>Konferensen finansierades av TAIGA mikroprojekt finansiering relaterad till fokusområdet CELS-AI och Umeå universitets konferensmedel.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-samlades-for-att-diskutera-queera-perspektiv-pa-ai_11896180/https://www.umu.se/nyheter/bade-mojligheter-och-risker-med-ai-baserad-automation-i-skogsbruk_11885058/Både möjligheter och risker med AI-baserad automation i skogsbrukDen teknologiska utvecklingen inom självgående maskiner accelererar i en rasande takt och skogsbranschen står inte på sidan av. Inom en överskådlig framtid förväntas automatisering kunna minska riskerna i skogsbruket men samtidigt saknas kunskap om de potentiella nya risker som kan uppstå. Ett nytt forskningsprojekt vid Institutionen för Informatik undersöker hur AI-baserad automatisering påverkar säkerheten inom skogsbruket.Thu, 29 Jan 2026 16:56:06 +0100<p>Artificiell intelligens, robotisering och automatisering möjliggör inte bara förbättrad effektivitet utan även ökad säkerhet inom många branscher. Inom skogsindustrin förutspås en betydande ökning av användningen av AI-baserad automatisering, där självlärande datorprogram samarbetar med skogsmaskiner.</p><p class="quote-center">AI-baserad autonomi kan förbättra säkerheten men samtidigt introducera nya risker</p><p>Daniel Nylén, forskare vid Institutionen för Informatik, har tilldelats 3 668 000 kronor från AFA Försäkring för att studera hur AI-baserad automation kan påverka säkerheten inom skogsbruket.</p><h3>Självlärande program för att upptäcka faror</h3><p>I både skogsbruk och andra tunga industrier handlar arbetet ofta om hantering av tunga och komplexa fordon och maskiner. Nya tekniker som AI-baserad automation kan vara en effektiv lösning för att minska antalet arbetsplatsolyckor genom att delvis eller helt ersätta mänsklig inblandning. Självlärande program som analyserar och bearbetar data från sensorer, styrsystem och annan teknik i skogsmaskiner kan användas för att upptäcka riskabla avvikelser och faror snabbare och mer systematiskt än vad människor kan åstadkomma.</p><p>- Ursprunget till projektet kommer från iakttagelsen att AI-baserad autonomi inte bara erbjuder möjligheter att förbättra säkerheten på arbetsplatser, utan också kan medföra oavsiktliga konsekvenser och introducera nya risker, säger Daniel Nylén, forskare vid Institutionen för Informatik vid Umeå universitet.</p><h3>Nya insikter från erfaren projektgrupp</h3><p>Genom att få en djupare förståelse för de komplexa processerna som automation inom skogsbruket innebär hoppas projektet kunna bidra med nya insikter för att främja säkra implementationer av AI-baserad automatisering i framtiden.</p><p>Projektgruppen, som kommer att arbeta med detta fram till januari 2027, inkluderar förutom Daniel Nylén även Aron Lindberg - Associate Professor vid Stevens Institute of Technology, USA och gästlektor vid Umeå universitet, Maria Åkesson - professor vid Högskolan i Halmstad och gästprofessor vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/bade-mojligheter-och-risker-med-ai-baserad-automation-i-skogsbruk_11885058/https://www.umu.se/nyheter/pitcha-amnesforslag-till-examensarbeten_11878076/Pitcha ämnesförslag till examensarbetenNärmare 100 kandidatstudenter påbörjar nu sin sista termin i ämnet Informatik och är för närvarande på jakt efter intressanta uppslag och ämnesförslag kopplat till utmaningar och möjligheter inom digitalisering och digital omställning. Fri, 12 Jan 2024 15:28:53 +0100<p>Studenterna som läser på programmen Digital Mediaproduktion, Systemvetenskap och Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer kommer under våren att leverera ett 40-tal examensarbeten.</p><p>- De flesta studenterna som påbörjar examensarbetet gör det tillsammans med ett extern företag eller offentlig organisation, säger Ulf Hedestig, kursansvarig för examensarbetet på kandidatnivå. I fjol var det 42 av totalt 44 examensarbeten som omfattade ett samarbete med ett externt företag eller offentlig verksamhet.</p><p>Ta chansen att komma i kontakt med informatikstudenterna och föreslå ämnesförslag eller presentera utmaningar eller problem som din verksamhet står inför. Vem vet - några studenter kanske nappar på era förslag! Dessutom är många studenter på jakt efter sitt första jobb, så det är även ett utmärkt tillfälle ifall ni står inför rekryteringsbehov och vill rekrytera IT-studenter i regionen. </p><p><strong>Datum och tid<br></strong>26 januari kl 16:00-17:00<br>2 februari kl 16:00-17:00</p><p><strong>Plats<br></strong>Delta på plats i MIT-A.121, MIT-huset vid Umeå Universitet eller digitalt via Zoom.</p><p><a title="Anmäl dig här." href="http://www.amnesforslag.confetti.events">Anmäl dig här.</a></p><p>Evenemanget arrangeras av Institutionen för Informatik, Umeå Universitet i samarbete med Digital Impact North.</p>https://www.umu.se/nyheter/pitcha-amnesforslag-till-examensarbeten_11878076/https://www.umu.se/nyheter/samverkansprojekt-mellan-umea-universitet-och-umea-kommun-_11877454/Samverkansprojekt mellan Umeå Universitet och Umeå kommun Ett projekt med Umeå Universitet och Umeå kommun bidrar till samverkan mellan akademi och samhälle. Under december har drygt 25 informatikstudenter vid Systemvetenskapliga programmet på Umeå Universitet genomfört verksamhetsmodellering och undersökt hur bl a artificiell intelligens kan användas i rekryteringsprocessen hos Umeå kommun.Thu, 25 Jan 2024 09:04:09 +0100<p>Under hösten 2023 har Rikard Harr, Ulf Hedestig och Mikael Wiberg från Informatik tillsammans med HR-enheten vid Umeå kommun etablerat ett samverkansprojekt där de tar sig an en konkret samhällsutmaning som omfattar det stora framtida rekryteringsbehovet och etableringen av en attraktiv arbetsplats. Projektet syftar till att identifiera nya former där bl a disruptiv teknologi kan effektivisera och förbättra en rekryteringsprocess. Inom ramen för projektet har studenterna vid systemvetenskapliga programmet genomfört en processöversyn och analyserat fyra delprocesser inom HR-området vilket har innefattat chefsrekrytering, personalplanering, annonsering och urvalsprocessen. </p><p>I samband med terminsavslutet presenterade studenterna utmaningar och förbättringsåtgärder för representanter från Umeå kommun. Utfallet från redovisningarna resulterade i flera nya insikter och bidrag med en tydlig koppling till verksamhetens behov.  Både studenterna vid Umeå Universitet och representanterna från Umeå kommun känner sig nöjda med projektets utfall. Studenterna tycker att de har fått med sig viktiga verktyg som kommer kunna användas senare i arbetslivet. Jennie Israelsson, HR-konsult på Umeå kommun tycker att studenternas bidrag har varit väldigt givande. </p><p>– Det är kul att få förbättringsförslag från andra ögon. Dels att få ta del av nytänkande, dels att få bekräftelse på att man är inne på rätt spår. Det här är en jättebra möjlighet att få någonting som man kan ta med sig hem för att diskutera och ifrågasätta. Studenterna har gett väldigt bra underlag för vidare diskussion, säger Jennie Israelsson.</p><p>För universitetets del har samarbetet mellan studenterna och kommunen förstärkt inlärningen och berikat innehållet i undervisningen. Ulf Hedestig, ansvarig lärare för kursen Verksamhetsmodellering är väldigt nöjd med samarbetet.</p><p>– Det är alltid bra om studenterna får tillgång till riktiga problem och case och få chansen att intervjua externa personer när de ska lära sig hantera nya verktyg och metoder i ett socialt sammanhang.  Jag är därför mycket tacksam till att Umeå kommun har levererat fyra relevanta delprocesser och att Skellefteå kommun har bidragit med två delprocesser, säger Ulf Hedestig.</p><p>Nästa steg i samarbetsprojektet är att vidareutveckla och planera för framtida pilotprojekt baserat på studenternas redovisningar samt det förstudiearbete som genomförts vid HR-enheten.</p>https://www.umu.se/nyheter/samverkansprojekt-mellan-umea-universitet-och-umea-kommun-_11877454/https://www.umu.se/nyheter/universitetsforskning-kopplat-till-vinnaren-av-guldmolnet-2023_11867776/Universitetsforskning kopplat till vinnaren av Guldmolnet 2023I samband med Mötesplats Digitala Västerbotten den 5–6 december utsågs Digitala Seniortorget till vinnare av Guldmolnet 2023. Digitala Seniortorget, som är utvecklat av Umeå kommun och inkubatorbolaget Umigotech, är en webbtjänst baserat på en teknologi och en ansats utvecklad genom mångårig forskning vid Umeå Universitet.Tue, 19 Dec 2023 13:27:13 +0100<p>Digitala Seniortorget är en webbtjänst som tagits fram för att inspirera fler äldre att delta i hälsofrämjande aktiviteter, baserad på en webb- och platsbaserad plattformsteknologi som tagits fram av forskare vid Institutionen för Informatik vid Umeå Universitet. Det är en teknologi som, tillsammans med missionsorienterade ansatser förenklar för bland annat offentliga att genomföra större omställningsprocesser. Till exempel som i Seniortorgets fall, att öka andelen seniorer som kan leva ett självständigt och gott liv högt upp i åren.</p><p>”En viktig del i utvecklingen av Digitala Seniortorget var att ha regelbundna avstämningar med utgångspunkt i vår missionsorienterade ansats, och den samhällsutmaning som projektet fokuserade på. Dels med ansvariga vid äldreomsorgen på Umeå kommun, men även med representanter för de seniorer och arrangörer som skulle nyttja tjänsten” berättar Julia Andersson, doktorand vid Institutionen för Informatik.</p><p>Arbetet med Digitala Seniortorget började under hösten 2022 med målsättningen att inspirera fler äldre att delta i aktiviteter för ett aktivt och hälsosamt seniorliv. Idag fungerar tjänsten bland annat som en digital anslagstavla som förenklar för seniorer och deras anhöriga att hitta lockande aktiviteter, föreläsningar, mötesplatser och frivilliga uppdrag.</p><p>”Den forskning som nu kommit till användning genom Digitala Seniortorget påbörjades redan 2016 med projekt fokuserade på större industrietableringar, volontärplattformar och resurs- och tjänstedelning i lokalsamhällen. Nu blir det spännande att se hur teknologi och ansats ska komma av tillämpas på ytterligare samhällsutmaningar. Till exempel för plats- och gräsrotsdriven landsbygdsutveckling, gränsöverskridande inkludering och lokala kulturlyft” säger Per Levén, forskare vid Institutionen för Informatik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4c42f4f0f3b4469ab4a3bf27877dc2c/gulmolnet-digitala-seniortorget.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4c42f4f0f3b4469ab4a3bf27877dc2c/gulmolnet-digitala-seniortorget.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4c42f4f0f3b4469ab4a3bf27877dc2c/gulmolnet-digitala-seniortorget.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4c42f4f0f3b4469ab4a3bf27877dc2c/gulmolnet-digitala-seniortorget.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4c42f4f0f3b4469ab4a3bf27877dc2c/gulmolnet-digitala-seniortorget.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4c42f4f0f3b4469ab4a3bf27877dc2c/gulmolnet-digitala-seniortorget.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Finalisterna vid utdelningen av Guldmolnet 2023.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Westling</span></div></div><h3>Om Guldmolnet</h3><p>Guldmolnet är ett pris som är instiftat av Strategirådet för digital utveckling med syfte att uppmärksamma goda exempel och sprida kunskap som leder till ökad jämlikhet i den digitala utvecklingen. </p><h3>Juryns motivering:</h3><p>”En tjänst som är lätt att ta del av oavsett digital vana, intresse och språk. Vid framtagandet har invånare och medarbetare involverats och varit medskapande av webbtjänsten/plattformen. Det ger kommuninvånarna förutsättningar att leva ett självständigt och gott liv i ett socialt hållbart samhälle.”</p>https://www.umu.se/nyheter/universitetsforskning-kopplat-till-vinnaren-av-guldmolnet-2023_11867776/https://www.umu.se/nyheter/digitala-pts-for-mer-hallbara-val_11859183/Digitala PT’s för mer hållbara valTillsammans med representanter från teknikbolaget Knightec har förstaårsstudenterna på Digital medieproduktion vid Umeå universitet fått ta fram designkoncept kring idén med ”Hållbarhets PT’s”. Digitala lösningar som ska fungera som personliga tränare, men i stället för att hjälpa oss gå ner i vikt, springa ett maraton eller öka i muskelmassa ska de hjälpa användarna bli mer hållbara. Mon, 04 Mar 2024 09:38:25 +0100<p>Projektet, som är kopplat till FN’s 17 globala hållbarhetsmål, genomfördes som grupparbeten där studenterna fick börja med att välja ut två av målen att arbeta med. Därefter genomfördes förstudier som analyserades och utmaningarna prioriterades, designkoncept och prototyper togs fram samt att de framtagna koncepten sedan diskuterades för att utröna om och hur de skulle kunna bidra till mer hållbara beteenden.</p><p class="quote-left">Att få vara med som panel och lyssna på presentationerna har överträffat förväntningarna</p><p>- Att samarbeta med näringslivet är ett mycket bra sätt för studenterna att få omsätta det de lär sig under utbildningen i praktiken. Det blir också en försmak av hur det kommer att kunna bli för dem efter utbildningen. Även för oss inom akademien är det oerhört viktigt med externa samarbeten så vi är jätteglada att Knightec nappade på vår idé, säger Mikael Wiberg, professor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet.</p><h3>Smart plugin till webbläsare</h3><p>En av grupperna som presenterade en hållbarhets-PT för panelen bestod av Tilda Eriksson-Lind, Andrea Fält Pedeira, Isabel Kensson, Noah Blomberg, Fredrik Figaro och Isak Sjöström. Deras idé, ett plugin för webbläsare, som visar hur hållbart företaget eller varumärket är när du besöker deras webbsida. Med tydliga ikoner och förklarande text kan besökaren direkt få en uppfattning om hur bra eller dåligt företaget är sett till Fair Trade-organisationens index.</p><p>- Det har varit både roligt och utvecklande att jobba med ett case tillsammans med Knightec. Att få möjlighet att använda det vi lärt oss hittills under utbildningen och sedan få feedback och kommentarer från panelen är verkligen nyttigt, säger Andrea Fält Pedeira, student vid Digital medieproduktion.</p><h3>Feedback från experter</h3><p>Ett av teknikbolaget Knightecs mål är att driva deras kunders hållbarhetsagenda genom att bl a stärka den egen expertisen på området, men också genom att utveckla erbjudanden som stödjer omställningen kopplat till Agenda 2030, samtidigt som de skapar mervärden för kunderna.</p><p>- Vi har tillsammans med Mikael Wiberg och Anna Croon, som var den som kom på grundidén, vid institutionen för informatik utvecklat innehållet för studenterna till en: "Digital PT för hållbarhet", med avsikt att koppla designteorin till professionell och hållbar verksamhet. Att få vara med som panel och lyssna på presentationerna har överträffat förväntningarna och resultaten har varit såväl överraskande kreativa lösningar som smarta implementationer. Vi hoppas också att vår feedback har gagnat studenterna i deras fortsatta studier inom detta spännande ämnesområde, säger Lotta Quist, Advisor Design and UX på Knightec, Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e5237606c8c7458e9c58932d1c08ac85/panelen.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5237606c8c7458e9c58932d1c08ac85/panelen.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5237606c8c7458e9c58932d1c08ac85/panelen.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e5237606c8c7458e9c58932d1c08ac85/panelen.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5237606c8c7458e9c58932d1c08ac85/panelen.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5237606c8c7458e9c58932d1c08ac85/panelen.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Panelen bestående av Mikael Wiberg, Institutionen för informatik samt Lotta Quist och Jennifer Folin från Knightec.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>Har du idéer, tankar eller funderingar kring hur din organisation skulle kunna samarbeta med oss? Hör av dig till Mikael Wiberg för mer information – kontaktuppgifter nedan.</p>https://www.umu.se/nyheter/digitala-pts-for-mer-hallbara-val_11859183/https://www.umu.se/nyheter/omstallningar-i-japanskt-och-svenskt-skogsbruk-uforskas-pa-mirai-2.0_11855885/Omställningar i japanskt och svenskt skogsbruk utforskas på MIRAI 2.0Under MIRAI 2.0 Research and Innovation Week 2023 undersöktes omställningar inom japanskt och svenskt skogsbruk i en tvärvetenskaplig workshop.Thu, 23 Nov 2023 16:06:08 +0100<p><strong>Under <a href="https://www.mirai.nu/ri-week-2023/">MIRAI 2.0 Research and Innovation Week 2023</a> undersöktes omställningar inom japanskt och svenskt skogsbruk i en tvärvetenskaplig workshop.</strong></p><p>Workshopen med titeln "Forests at a Crossroads: Sustainable Pathways for Sweden and Japan" initierades av professor <a href="https://www.hhs.se/sv/persons/b/bianchi-mattia/">Mattia Bianchi</a>, Matts Carlgren Chair i företagsadministration och professor i Innovation Management vid House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm (SSE), och organiserades gemensamt med <a href="~/link/347ae93ac6e24cb79957cb0861b4a08e.aspx">Janina Priebe</a> för Future Forests och forskningsprojektet <a href="~/link/7e33d931d4ac465f8337a8d3fdf5835c.aspx">Route to Paris</a>. Utbytet av olika perspektiv betonade vikten av att samarbeta för att utforma hållbara metoder och innovativa lösningar för skogsbrukssektorerna i både Japan och Sverige.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7379b848-2f45-4914-81b6-fb45b655565a" data-contentname="PIC MIRAI 2.0 2023">{}</div><p>Workshopen tog sin utgångspunkt i observationer från professor Mattia Bianchis senaste besök i Japan, som visade på både likheter och skillnader i Japans och Sveriges skogsbrukssystem. Medan båda länderna betonar hållbara metoder, underströk Bianchi särdragen i deras naturliga förhållanden och skogsbruksstrategier. Janina Priebe presenterade sina resultat från pågående forskning om historiska omställningar i den svenska skogssektorn, vilka satte scenen för att utforska aktuella omställningar i båda ländernas skogssektorer.</p><p>Professor <a href="https://www.slu.se/cv/peichen-gong/">Peichen Gong</a> (SLU) talade om att uppnå en optimal balans mellan skogens ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar, och om betydelsen av faktorer på systemnivå, såsom kulturella och institutionella förhållanden.</p><p>Ett annat viktigt bidrag handlade om Japans innovativa användning av skogsbruk för landsbygdsutveckling, presenterat av <a href="https://www.hhs.se/en/persons/s/sanada-kie/">Kie Sanada</a> (Ritsumeikan Asia Pacific University, College of Asia Pacific Studies). Diskussionen kretsade kring hur Japan utnyttjar skogsbrukssektorn för att driva på den socioekonomiska tillväxten på landsbygden, och presenterade potentiella modeller för hållbar landsbygdsutveckling.</p><p><a href="~/link/b67c580bc4e6480db6e7bc11a4a01082.aspx">Leif Sundberg</a> (UMU) undersökte integrationen av AI i skogsbruksdataanalys och erkände dess potential för att optimera förvaltningsmetoder. Samtalen kretsade kring att utnyttja AI för förbättrat beslutsfattande och prediktiv analys, och betonade dess roll för att förbättra hållbarhetsarbetet men också utmaningar med att använda AI-metoder.</p><p>Workshopen utforskade omställningarna inom båda ländernas skogsbrukssektorer. Sammanfattningsvis fungerade MIRAI 2.0-workshopen som en plattform för kunskapsutbyte för att koppla samman skogliga omställningar i olika globala sammanhang, vilket gav värdefulla insikter om hållbara metoder och innovativa tillvägagångssätt.</p>https://www.umu.se/nyheter/omstallningar-i-japanskt-och-svenskt-skogsbruk-uforskas-pa-mirai-2.0_11855885/https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-digitalisering-skapa-hallbara-mervarden_11853052/Hur kan digitalisering skapa hållbara mervärdenHur kan offentliga organisationer bygga upp förmågor för kontinuerlig och ändamålsenlig digital innovation som bemöter aktuella utmaningar som minskande resurser, ökade behov och hållbar utveckling? Det är utgångspunkten i det arbete Hannes Sjöström, doktorand på Institutionen för informatik och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, precis inlett.Wed, 17 Apr 2024 11:24:55 +0200<p class="quote-left">Jag ser verkligen framemot att, tillsammans med Umeå kommun, kunna bedriva min forskning i en skarp miljö.</p><p>I samarbete med Umeå kommun kommer Hannes Sjöström under fyra år att undersöka och utvärdera möjligheter och risker med digital innovation och transformation inom kommunal verksamhet.</p><p>– Jag ser verkligen framemot att, tillsammans med Umeå kommun, kunna bedriva min forskning i en skarp miljö. Det känns inspirerande att få lära känna både verksamheten och människorna som jobbar med dessa frågor på Umeå kommun bättre samt att få möjlighet att bidra till forskning med hög relevans för såväl forskningsfältet som för Sveriges kommuner, säger Hannes Sjöström.</p><p>Projektet, som är ett samarbete mellan Umeå kommun och Institutionen för Informatik samt Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, syftar till att ta fram ny kunskap om hur digitalisering och digital innovation kan användas av organisationer i offentlig sektor för att främja en hållbar utveckling.</p><p>– Vi är mycket glada att som första verksamhet någonsin i Umeå kommun samarbeta och medfinansiera en doktorand. Det är en förmån att kunna bidra till och ta del av den forskning som Hannes kommer bedriva hos oss, säger Mattias Wallmark, tf enhetschef Digitalisering och verksamhetsutveckling.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-digitalisering-skapa-hallbara-mervarden_11853052/https://www.umu.se/nyheter/pensionerade-public-service-anstallda-fordjupade-sig-i-ai_11853081/Pensionerade public service-anställda fördjupade sig i AIRadions och Televisionens pensionärsklubb besökte Humlab, där forskare från Institutionen för datavetenskap och Institutionen för informatik presenterade olika aspekter av AI. Bland annat fick besökarna lära mer om utvecklingen av Artificiell intelligens – från dess att den endast levde i litteratur genom monster och maskiner med mänskliga förmågor – till dagens ChatGPT.Fri, 01 Dec 2023 09:39:45 +0100<p>– Det var väldigt intressant och fascinerande att vi har sådan spjutspets i grannkvarteren. Det var fördjupande presentationer och väldigt bra föreläsare, säger Kjell Oscarsson som har jobbat som musikproducent på Sveriges radio P2.</p><p>Besöket inleddes med att Virginia Dignum, professor i ansvarsfull artificiell intelligens, introducerade ämnet och berättade om sitt uppdrag i Förenta nationernas expertorgan för artificiell intelligens.</p><p class="quote-center">Den uppfattning vi har om att ChatGPT resonerar som en mänsklig samtalspartner är alltså inte korrekt, utan främjas medvetet av OpenAI.</p><p>Därefter talade Frank Dignum, professor vid Institutionen för datavetenskap, om Artificiell generell intelligens, ansvarsfull artificiell intelligens och ChatGPT. ChatGPT lanserades 2022 av OpenAI och marknadsförs under parollen <em>Ask me anything</em>. Användaren får svar direkt och kan ha en konversation med chattroboten som kan uppfattas ha människolik intelligens.</p><p>– Ibland ger vissa förprogrammerade fraser sken av att ChatGPT är verkligt socialt medveten. I allmänhet kommer ChatGPT att förutsäga vad en genomsnittlig person skulle producera som text baserat på en stor mängd indata. Den uppfattning vi har om att ChatGPT resonerar som en mänsklig samtalspartner är alltså inte korrekt, utan främjas medvetet av OpenAI genom det gränssnitt de tillhandahåller, säger Frank Dignum.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI:s årstider</h2><p>Karin Danielsson, föreståndare för Humlab och docent i informatik, presenterade perspektiv på AI i historisk och nutida kontext. Hon beskrev de faser som lett till AI:s framväxt, så kallade årstider: Våren, fram till 1960-talet, när artificiellt liv främst beskrevs inom litteraturen, samt om den första vetenskapliga sammankomsten där begreppet Artificiell intelligens myntades. Sommaren, som sträcker sig från 1960-talet och kännetecknades av två decennier med framsteg, där datorprogrammet ELIZA, en av de första chatbottarna, skapades. Under 1970-talet som kan beskrivas som AI:s vinter växte istället en misstro fram och samhället började ifrågasätta den positiva inställningen till AI som fanns.</p><p>Vår nutid kan beskrivas som AI:s höst – skördetid. Karin beskrev vidare hur forskning om AI rört sig från att fokusera på vad kan vi, med stöd av AI lära oss om människan, till att försöka skapa system som ska påminna om eller ersätta människan.</p><p class="quote-center">Det är också många frågor vi ännu inte har svaret på, till exempel vad innebär det att växa upp med AI-system som efterliknar mänskliga beteenden, våra sätt att kommunicera?</p><p>– Vi börjar nu se effekter av att växa upp och leva med digital teknik, exempelvis AI-system. Vi har erfarenheter med oss från tidigare digitalisering i samhället, så som skolan. Förhoppningsvis innebär det att vi, när vi väljer att använda dessa system, funderar över, inte vad dessa system kan ersätta, utan hur de kan komplettera vad som redan är bra och fungerar. Det är också många frågor vi ännu inte har svaret på, till exempel vad innebär det att växa upp med AI-system som efterliknar mänskliga beteenden, våra sätt att kommunicera? Kan det påverka hur vi utvecklar våra relationer till andra människor, hur vi lär oss förstå och tolka känslor och intentioner?</p><p>Radions och Televisionens Pensionärsklubb finns i hela landet och har totalt 1 200 medlemmar varav 47 av dem finns i Umeå. En av som var med och lyssnade på föredragen var Sonja Mannberg som haft ett långt yrkesliv inom TV.</p><p>– Att vi har sådana forskare är imponerande. Det är skönt att höra att man också förstår farorna med AI, vart ska det här leda någonstans och hur ska det gå med mina barn och barnbarn? Jag blev lite lugnare, säger hon.  </p>https://www.umu.se/nyheter/pensionerade-public-service-anstallda-fordjupade-sig-i-ai_11853081/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-publicerar-artiklar-om-interaktion-och-automation_11847479/Umeåforskare publicerar artiklar om interaktion och automationMikael Wiberg, professor på Institutionen för informatik vid Umeå universitet, har tillsammans med sina medförfattare fått två artiklar accepterade för publicering i den internationella tidskriften Personal and Ubiquitous Computing. Artiklarna handlar om hur interaktionsdesign möter utmaningar och möjligheter med automation och artificiell intelligens.Sun, 29 Oct 2023 08:00:00 +0100<p>Den första artikeln, “Automation of Interaction – Interaction Design at the crossroads of User Experience (UX) and Artificial Intelligence (AI)”, diskuterar hur interaktionsdesign kan bidra till att skapa bättre användarupplevelser i en tid då allt fler system och tjänster blir AI-baserade.</p><p>Artikeln ger exempel på olika typer av AI-stödd interaktion, såsom ChatGPT, en chattbot som använder en avancerad språkmodell för att generera naturliga dialoger. Artikeln är skriven i samarbete med professor Erik Stolterman, Indiana University, USA.<br> <br>Den andra artikeln, “Design friction in autonomous drive - Exploring transition between autonomous and manual drive in non-urgent situations”, handlar om en empirisk studie som utförts i samarbete med Volvo Cars.</p><p>Studien undersöker hur användare upplever att växla mellan manuell och autonom körning i icke-akuta situationer s k TOR-lösningar (Take Over Request), som när man t ex vill njuta av landskapet eller ta en paus från trafiken. </p><p>Båda artiklarna är accepterade till ett kommande specialnummer av Personal and Ubiquitous Computing med temat “Interaction and Automation”, en ledande tidskrift inom forskningsområdet människa-datorinteraktion.</p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-publicerar-artiklar-om-interaktion-och-automation_11847479/https://www.umu.se/nyheter/tva-nya-docenter-pa-informatik_11845939/Två nya docenter på Institutionen för InformatikUmeå universitet har utnämnt Karin Danielsson och Ted Saarikko till docenter i informatik vid Institutionen för informatik. Båda har gjort betydande insatser för såväl forskning som undervisning inom ämnet.Fri, 27 Oct 2023 12:08:55 +0200<p>Karin Danielsson är universitetslektor i informatik och föreståndare för Humlab, ett tvärvetenskapligt centrum för digital humaniora vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på medskapande metoder för design och utvärdering av digitala material i olika sammanhang och miljöer, såsom artificiell intelligens, hälso- och sjukvård och kultur. Hon har även en pedagogisk meritering som excellent lärare1.</p><p>Ted Saarikko är universitetslektor i informatik och programsamordnare för masterprogrammet i IT Management. Hans forskningsintressen inkluderar digitala plattformar, digital transformation och sakernas internet (Internet of Things). Han har undersökt hur olika aktörer samverkar och skapar värde i plattformsekosystem, samt hur organisationer anpassar sig till de nya möjligheter och utmaningar som digitaliseringen medför2.<br> <br>Karin Danielsson disputerade 2010 vid Umeå universitet med avhandlingen “Att främja medverkan: Utmaningar och möjligheter för barns och ungdomars delaktighet vid design av digitala edutainmentproduktioner”, där hon studerade hur barn och ungdomar kan medverka i tillämpade designprojekt. Avhandlingen bidrar till diskursen om hur traditionella designperspektiv kan tillämpas vid design av digitala edutainmentproduktioner.”.<br> <br>- Att bli docent känns både värdefullt och givande. Docenturen är en meritering som visar värdet av min forskning inom användarmedverkan, men även att mina insatser inom undervisning granskats, säger Karin Danielsson, docent vid Institutionen för informatik.<br> <br>Ted Saarikko disputerade 2016 vid Umeå universitet med avhandlingen “ An inquiry into the nature and causes of digital platforms.”, där han analyserade hur en svensk telekomoperatör blev en plattformsleverantör genom att involvera externa utvecklare.<br> <br>- Är både glad och hedrad över att blivit utnämnd till docent och ser framemot att fortsätta utveckla både mig själv, utbildningarna vid institutionen och ämnet informatik överlag, avslutar Ted Saarikko, docent vid Institutionen för informatik.<br> <br>Vi gratulerar Karin Danielsson och Ted Saarikko till deras docenturer och ser fram emot deras fortsatta bidrag till både forskning och utbildning vid Umeå universitet. </p>https://www.umu.se/nyheter/tva-nya-docenter-pa-informatik_11845939/https://www.umu.se/nyheter/drivkrafter-bakom-digital-transformation-i-offentlig-sektor_11834661/Drivkrafter bakom digital transformation i offentlig sektorI sin avhandling "Disentangling digital transformation: mechanisms of change in institutional logics" har Hugo Hedlund, doktorand vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, undersökt hur digital transformation påverkar den offentliga sektorn. Han har studerat vad som driver dessa förändringsprocesser och hur nya tekniska lösningar påverkar institutionella sätt att tänka och handla.Wed, 27 Sep 2023 15:48:38 +0200<p>Avhandlingen handlar om digital transformation och vad som driver den, genom specifik teknikanvändning. Genom en långsiktig studie i en kommunal organisation har Hugo Hedlund identifierat mekanismer som driver dessa digitala förändringsprocesser.</p><p>–  För att identifiera mekanismer har jag undersökt digitaliseringsprocesserna inom offentlig sektor, där man använder teknik i verksamheten. Tekniken har olika värden kopplade till sig och har även stor betydelse för hur organisationerna utvecklas. Min forskning har resulterat i en ny teori som definierar vad digital transformation är och hur den går till, säger Hugo Hedlund.</p><p>Exempelvis har han identifierat att en offentlig aktör stereotypt tenderar att använda sig av teknik för att öka spårbarhet och tillgängligheten av digitala tjänster, medan aktörer inom näringslivet i större utsträckning använder sig av teknik för att stimulera ekonomiska transaktioner. Det som komplicerar saker i dag är att dessa kontexter interagerar och till viss del flyter ihop, säger Hugo Hedlund.</p><p>Digitaliseringsprojekt som ska göra offentliga tjänster mer tillgängliga för medborgare fokuserar på att använda digital teknik för att stödja demokratiska mål. Å andra sidan, när teknik används främst för att förbättra ett företags interna arbete, syftar digital transformation hellre till att göra organisationen mer effektiv.</p><p>Hedlund har skapat en ny teori om digital transformation, som bygger på idén om transposition. Det betyder att normer och metoder från en kontext överförs till en annan med hjälp av digital teknik, som från företag till den offentliga sektorn.</p><p>– Teorin har utvecklats mot fonden av offentlig sektor men är generell och handlar om hur det går till när teknik förflyttas mellan olika samhällsdomäner. När tekniken förflyttas och används förändras även vad man gör inom verksamheten. Det här är något som redan påverkar samhället i stort på flera plan, säger Hugo Hedlund.</p><p>Forskningsresultaten kan ge värdefull inblick för aktörer inom komplex digitalisering. Det inkluderar entreprenörer inom digital innovation samt verksamheter inom offentlig sektor som använder digital teknik för myndighetsutövning. Dessa resultat kan förenkla förståelsen av komplicerade utvecklingsprocesser för båda grupperna.</p><p>Forskningen ger oss ett sätt att förstå hur digital teknik påverkar olika sammanhang och institutioner. Det är viktigt att kunna skilja mellan verklig förändring genom digitalisering och att enbart förbättra befintliga processer med hjälp av IT. Dessutom understryker avhandlingen vikten av noggranna utvärderingar för att förstå de faktiska resultaten av digitala initiativ.</p><p>– Jag hoppas att min avhandling ska kunna bidra med ökad förståelse men också med samsyn kring de mekanismer som är drivande när det handlar om digital transformation, säger Hugo Hedlund.</p><p><strong>Om disputationen</strong></p><p>Fredag den 29 september försvarar Hugo Hedlund, Institutionen för informatik vid Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Disentangling digital transformation: mechanisms of change in institutional logics”</p><p>Opponent: Professor Tina Blegind Jensen, Copenhagen Business School</p><p>Disputationen hålls kl 12.15 i Lindellhallen 4.</p><p>Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.</p><p>Läs hela avhandlingen:<br><a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-213840">https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-213840</a></p>https://www.umu.se/nyheter/drivkrafter-bakom-digital-transformation-i-offentlig-sektor_11834661/https://www.umu.se/nyheter/nu-lanseras-digital-impact-north--digital-och-gron-transformation_11829656/Digital Impact North - driver digital och grön transformation Nu lanseras norra Sveriges innovationshubb för att driva digital och grön transformation för små och medelstora företag och kommuner: Digital Impact North. Wed, 15 Jan 2025 09:51:40 +0100<p>Tisdag den 19 september lanseras Digital Impact North (DIN-EDIH), ett innovativt nav dedikerat till att gå i spetsen för digitalisering och hållbar utveckling. Initiativet består av en regional kraftsamling där RISE, Umeå Universitet, Region Västerbotten och SLU, tillsammans med sina samarbetspartners lovar att bli en game-changer och erbjuda stöd, expertis och resurser för att ge små och medelstora företag (SMF) och kommuner möjlighet att sträva efter en digital och grön framtid.</p><p>Digital Impact Norths fokus är tydligt: Framtidens Hälsa, Smarta Samhällen och Hållbara Industrier. Med passion och innovation som vår drivkraft, är vi redo att omforma landskapet för att skapa en mer hållbar och intelligent värld.</p><p><strong>• Framtidens Hälsa:</strong> Vi strävar efter att revolutionera vården och hälsan genom digitala lösningar som inte bara förbättrar patientvård och sjukvårdssystem utan också gör det mer tillgängligt för alla. Med avancerad teknik och forskning är vi redo att ta framtidens hälsa till nästa nivå.</p><p><strong>• Smarta Samhällen:</strong> Våra ambitioner sträcker sig långt bortom det nuvarande samhället. Vi arbetar för att göra städerna smartare, mer hållbara och anpassade för framtiden. Genom smarta stadsplanering och innovativa lösningar, skapar vi en miljö där människor kan leva och arbeta mer effektivt, tryggt och hållbart.</p><p><strong>• Hållbara Industrier:</strong> Vi är övertygade om att företag kan driva hållbar tillväxt och samtidigt minska sin miljöpåverkan. Med vårt fokus på hållbara industrier, kommer vi att stödja företag i att ta det stora steget mot gröna och hållbara affärsmodeller, där innovation och ekonomisk framgång går hand i hand.</p><p>Vårt team av experter, forskare och innovatörer är engagerade i att forma en bättre framtid för oss alla. Vi är redo att utforska nya horisonter, skapa banbrytande teknik och driva förändring i riktning mot en mer hållbar, intelligent och hälsosam värld.</p><p>– Samarbete mellan akademi och industri är avgörande för innovation. Vi är glada över att kunna bidra med vår kunskap och forskning för att driva framsteg genom Digital Impact North, säger Lennart Edblom, Umeå Universitet.</p><h3>Välkommen till lanseringen av DIN-EDIH</h3><p>Digital Impact North riktar en varm inbjudan till små och medelstora företag, kommuner, akademiska institutioner, investerare och alla intressenter som är intresserade av att arbeta med digitalisering och hållbarhet att följa med oss på denna spännande resa.</p><p><strong>Datum:</strong> 19 september<br><strong>Tid:</strong> Kl 9.45-11.10<br><strong>Plats:</strong> MIT-place, MIT-huset. Campustorget 5 Umeå eller via Zoom</p><h3>Om Digital Impact North</h3><p>Digital Impact North är en digital innovationshubb, etablerad för att bidra till norra Sverige som en av Europas ledande regioner inom IT, artificiell intelligens och digitalisering, känd för att leverera och attrahera genom gränsöverskridande samverkan. Sedan hösten 2023 är DIN en del av det europeiska digitala innovationshubbnätverket EDIH.</p><p>Mer information finns på <a href="http://www.din-edih.se">www.din-edih.se</a></p>https://www.umu.se/nyheter/nu-lanseras-digital-impact-north--digital-och-gron-transformation_11829656/https://www.umu.se/nyheter/samarbete-ska-framja-saker-ai-inom-offentlig-sektor_11792497/Samarbete ska främja säker AI inom offentlig sektorEffektivare processer, bättre beslutsunderlag och snabbare service. Det är några fördelar som AI kan erbjuda offentlig sektor. Men det kräver att policyer och kunskap hinner ifatt den snabba teknikutvecklingen. Projektet Enaibler vill bygga upp regioners och kommuners kapacitet att införa AI-lösningar på ett etiskt, rättvist och säkert sätt. Thu, 29 Jun 2023 15:49:30 +0200<p>När Umeå universitet och Skellefteå kommun ingick ett strategiskt partnerskap 2020 beslöt man att fördjupa samarbetet kring ansvarsfull digitalisering och AI i norra Sverige. Via projektet Enaibler breddar parterna perspektivet till EU. Med finansiering från <a title="Läs mer om Interreg Europe" href="https://www.interregeurope.eu" target="_blank" rel="noopener">Interreg Europe</a> ska de tillsammans med regioner och kommuner i Polen, Irland, Frankrike och Spanien ägna de kommande fyra åren åt att ge den offentliga sektorn verktyg för att ta steget in i en framtid där AI spelar en central roll. I juni möttes parterna på campus i Umeå.</p><p>– På sistone har det rasat intensiva debatter om AI – om risker, vinster och det växande behovet av styrning och samordning. Inte bara i Sverige, utan runtom i världen. Det här projektet ligger verkligen helt rätt i tiden, inledde Mikael Söderström, universitetslektor vid Institutionen för informatik som stod värd för mötet.</p><p>Enaibler strävar efter att bygga upp den offentliga sektorns förmåga att dra nytta av AI:s fördelar, leda införandet av etiska policyer och tjänster och främja ansvarsfull användning av artificiell intelligens i samhället. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mycket att vinna  </h2><p>Under dagarna i Umeå pratades mycket om norra Sveriges pågående samhällsomvandling. Här brottas vi just nu med en kombination av snabb tillväxt, kompetensbrist och låg arbetslöshet. Skellefteå har rentav lägst arbetslöshet i hela landet. Samtidigt ökar välfärdskostnaderna i takt med att befolkningen åldras och färre arbetsföra behöver ta hand om fler. Det är en tuff ekvation att få ihop.</p><p>– Sverige har en otroligt låg nivå av automatisering i offentlig verksamhet. Knappt hälften av vad den kunde vara. Därför är vi är ett av de länder som har mest att vinna på att automatisera mer. Till exempel för att underlätta sådant som schemaläggning, planering, logistik och beslutsfattande, sade en av de inbjudna talarna, Theo Andersson, omvärldsbevakare på Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).</p><p class="quote-center">Sverige har en otroligt låg nivå av automatisering</p><p>Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att det måste rekryteras 500 000 personer till skola, vård och omsorg fram till 2026. Den arbetskraften finns inte att tillgå. Inte pengarna heller. Men enligt DIGG:s beräkningar skulle offentlig sektor kunna spara 140 miljarder kronor på att införa AI-teknik.</p><p>Rätt använd skulle AI alltså kunna frigöra nödvändiga resurser för att möta svåra samhällsutmaningar. Men hur säkerställer man att AI-lösningar faktiskt gör nytta istället för skada när tekniken utvecklas snabbare än de guidande riktlinjerna? Det är ett frågetecken som projektet Enaibler hoppas räta ut. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Rustar inför världens första AI-lag </h2><p>– För oss på Umeå universitet är det särskilt intressant att samarbeta med Skellefteå kommun, då de ligger tämligen långt framme inom AI-området. Vi kan både studera och utveckla praktiska tillämpningar tillsammans och föra mer strategiska diskussioner, fortsatte Mikael Söderström.</p><p>Samtidigt underströk han att det är högintressant att samarbeta med partners inom EU.</p><p>– Vi väntar alla på att EU-parlamentet ska fastställa världens första förordning för artificiell intelligens, <a title="Läs mer om AI Act" href="https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20230601STO93804/eu-s-ai-akt-forsta-forordningen-om-artificiell-intelligens?&at_campaign=20226-Digital&at_medium=Google_Ads&at_platform=Search&at_creation=RSA&at_goal=TR_G&at_advertiser=Webcomm&at_audience=ai%20förordning&at_topic=Artificial_intelligence_Act&at_location=SE&gclid=EAIaIQobChMIve249ZHm_wIVSA8GAB1vewOrEAAYASAAEgLbEfD_BwE" target="_blank" rel="noopener">AI Act</a>. Den väntas innebära rätt långt gångna regleringar av applikationer och system som kan innebära oacceptabla eller höga risker.</p><p>När AI-lagstiftningen träder i kraft framåt 2026 blir det upp till verksamheter själva att se till att alla system och applikationer man använder överensstämmer med reglerna. Annars finns risk för kännbara böter.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Dags att lämna baksätet</h2><p>Men att ha järnkoll på hur system tränats att fatta beslut eller vilka data de bygger på är inte helt enkelt. Särskilt som offentlig sektor sällan utvecklar sin IT själv. Skellefteå kommuns strategiska IT-chef, Michael Carlberg Lax, berättade hur man inom alla kommunens uppdrag uppvaktas av leverantörer som vill sälja in AI-lösningar. Över en natt kan AI-funktioner dessutom ha tillkommit i system som de redan har köpt in.</p><p class="quote-center">Vi måste börja nu och hitta sätt att hantera detta idag</p><p>– Det är som att dammen har brustit. Vi kan inte vänta i tre år på att få det perfekta ramverket på plats. Vi måste börja nu och hitta sätt att hantera detta idag. Att någonstans sätta en accepterad förstanivå för allt från kravställningar i IT-upphandlingar till vårt sätt att jobba med AI i vardagen, konstaterade han.</p><p>Många deltagare delade känslan av att befinna sig i baksätet. Att överrumplade titta på medan utvecklingen skenar framåt.</p><p>– För ett år sedan kändes det som att det var för tidigt för oss att jobba med AI-frågor. Nu känns det nästan som att det är för sent, instämde Tomas Relin från Digital Nièvre Joint Authority i Frankrike.</p><p>Via Enaibler vill parterna ta kontroll för att kunna styra över den egna digitaliseringsresan. Här lyfte Michael Carlberg Lax att universitetets forskare framför allt bidrar med värdefull kunskap kring de ”mjukare frågorna”. Där man inte enbart fokuserar på tekniken i sig, utan också på sammanhanget och relationen med användarna.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Användningen i fokus</h2><p>Umeå universitet är framstående inom etisk AI och människa-AI-interaktion. En av flera forskare som presenterade under mötet var Mikael Wiberg, professor i informatik. Han har följt samhällets digitalisering under de senaste tjugo åren och menar att användningen av AI bör vara föremål för eftertanke och kritisk analys.</p><p>– Att försöka stoppa AI är som att försöka stänga ner internet. Det går inte. Däremot behöver vi öka medvetenheten om riskerna och fördelarna och föra en diskussion kring när, hur och varför vi använder AI, sade han.</p><p class="quote-center">Att försöka stoppa AI är som att försöka stänga ner internet</p><p>Medan somlig säkerhet kan byggas in i system och applikationer är annan avhängig användare och policyer. Det kan till exempel behöva klargöras att kommunmedarbetare inte bör lägga in vissa uppgifter i en stor språktjänst som ChatGPT, eftersom man inte kan vara säker på hur informationen nyttjas eller av vem.</p><p>Flera var överens om att de tuffaste frågorna inte nödvändigtvis handlar om verktygen i sig, utan om hur vi använder dem. Men då den offentliga sektorn långtifrån är homogen hade vissa ändå lättare att se nyttan med AI än andra. </p><p>– I skolans värld ligger vi steget efter hela tiden. Hur ska vi exempelvis kunna examinera och undvika fusk med tjänster som ChatGPT, Bing och virtuella tangentbord som gör det möjligt att söka info på nätet och svara på frågor samtidigt? Skolverket har inte heller hängt med, så just nu finns få riktlinjer att gå efter, suckade gymnasieläraren Daniel Strömberg från Skellefteå kommun. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vill föregå med gott exempel</h2><p>I Enaibler möter regioners och kommuners verklighet den senaste AI-forskningen. Förväntan samsas med frågor och farhågor, precis som i den senaste tidens debatter. Men om projektet lyckas med sin föresats kan det ge ringar på vattnet.</p><p>Den offentliga sektorn har generellt sett stort förtroende bland medborgarna. Genom att agera tidiga användare som visar vägen till att införa AI-lösningar på ett ansvarsfullt sätt är förhoppningen att kunna sprida kunskap om etisk AI i samhället, samt gå i bräschen för en bredare acceptans och användning.</p><p>– Att satsa på AI kan förstås innebära ökad kvalitet och effektivitet inom den offentliga sektorn. Men Enaibler handlar om mer än att förbättra den egna verksamheten. Vi vill skapa en miljö där AI medvetet används för att främja en hållbar och inkluderande digitalisering som gynnar hela samhället, avrundade Mikael Söderström. <br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/samarbete-ska-framja-saker-ai-inom-offentlig-sektor_11792497/https://www.umu.se/nyheter/framtidsinriktade-samarbeten-vid-informatik_11769103/Framtidsinriktade samarbeten vid InformatikHur kommer AI, machine learning, AR och annan teknik påverka såväl företag, organisationer och branscher som samhällen och individer? Hur kommer framtiden egentligen att se ut? Dessa och liknande frågeställningar har ett trettiotal avgångsstudenter från Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interaktion och innovation fått arbeta med tillsammans med representanter från inkubatorn eXpression och lokala företag. Fri, 12 May 2023 11:45:11 +0200<p class="quote-center">Att få möjlighet att bolla idéer med engagerade människor som dessutom har ett utifrånperspektiv har varit både givande och intressant.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="85efcc26-069a-421f-bd3b-ad3227317862" data-contentname="Bild på P-O">{}</div><p>–Att få lära sig framtidsstudiemetodik genom att träna på att genomföra framtidsstudier ger studenter goda förutsättningar att systematiskt arbeta med framtidsfrågor och i förlängningen skapas en beredskap att arbeta med strategiskt beslutsfattande i ett framtida yrkesliv, säger Per-Olof Ågren, universitetslektor vid Institutionen för informatik.</p><p>Under rubriken "Att skapa framtidsscenarier” fick studenterna denna gång arbeta med hur företaget Klockworks och grundaren Anton Klocks möjliga framtid skulle kunna se ut. Vilka möjligheter, vilka utmaningar och vilka potentiella scenarier går det att måla upp för denna specifika verksamhet.</p><p>Att ge studenterna möjlighet att jobba med riktiga case är något Annakarin Nyberg, Universitetslektor vid Institutionen för informatik och programansvarig vid inkubatorn eXpression, gärna ser mer av.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3685beb9-30f2-4301-b133-51c084822399" data-contentname="Annakarin Nyberg">{}</div><p>–För mig som pedagog är det ytterst värdefullt att studenterna arbetar med högaktuella frågor i nära samarbete med de som frågorna berör. Det blir samverkan och kunskapsöverföring åt alla håll och vi får inblick i relevanta samhällsutmaningar. Det kan både utveckla våra utbildningar och skapa uppslag till nya forskningsansökningar samtidigt som deltagande företag får tillgång till kompetens och erfarenhet från akademin. För studenternas del är det nyttigt att få träffa representanter för företag och näringsliv samtidigt som de får en inblick i hur en av universitetets inkubatorer fungerar, utvecklar Annakarin Nyberg.</p><p>Företaget Klockworks som arbetar med videoproduktion och visualiseringslösningar representerar en bransch som står inför enorma utmaningar genom den explosionsartade teknikutvecklingen.</p><p>–Sett till hur t ex artificiell intelligens redan nu påverkar och kommer att kunna påverka verksamheter framöver har det här samarbetet verkligen varit spännande. Att få möjlighet att bolla idéer med engagerade människor som dessutom har ett utifrånperspektiv har varit både givande och intressant, konstaterar Anton Klock, grundare av Klockworks.</p>https://www.umu.se/nyheter/framtidsinriktade-samarbeten-vid-informatik_11769103/https://www.umu.se/nyheter/hjalper-naringslivet-i-inlandet-oka-sin-digitala-mognad_11751115/Hjälper näringslivet i glesbygd öka sin digitala mognadSmå och medelstora företag i norra Sveriges glesbygd kan få en rejäl skjuts i arbetet med att öka sin digitala mognad de närmsta åren. Det står klart sedan Regionalfonden Övre Norrland nu har beviljat delfinansiering av Digital Impact Norths satsning att vara en av de digitala innovationshubbarna inom EU-programmet Digital Europe.Thu, 06 Apr 2023 08:16:58 +0200<p>– Dagens besked ger oss möjlighet att sätta igång ett riktat operativt arbete för att erbjuda stöd och utbildning till företag och offentliga organisationer i vår region. Det stärker vår konkurrenskraft, säger Lennart Edblom, universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet och en av de drivande krafterna bakom Digital Impact North.</p><p>Digital Impact North är ett initiativ taget av Umeå universitet, Region Västerbotten, Umeå kommun, SLU, RISE och Umeå Science Park som tillsammans med bland andra länsstyrelsen, Akademi Norr och Företagarna i Norrbotten respektive Västerbotten strävar efter att etablera regionen som ett internationellt starkt område för utveckling av det framtida digitala samhället.<br>– För oss, liksom för EU, har det blivit allt tydligare att det finns ett behov att skynda på digitaliseringen – inte minst när det kommer till små och medelstora företag. Om Europa, Sverige och regionen ska ligga i framkant gentemot vår omvärld när det gäller innovation måste vi kraftsamla kring det, säger Lennart Edblom och fortsätter:<br>– Vår unika kompetens är att vi är speciellt inriktade på att anpassa dessa tjänster för glesa områden. Lösningar som fungerar i till exempel Stockholm kan inte nödvändigtvis tillämpas i glesbygd, säger Lennart Edblom.<br>Kommunalförbundet Akademi Norr, som representerar 12 inlandskommuner i norra Sverige, ser mycket fram emot satsningen.<br>– Det här är precis vad näringslivet och kommunerna efterfrågar när det kommer till kompetensförsörjning. Vi har redan nu bokat in möten med näringslivskontoren för att jobba vidare med detta, säger Martin Bergvall, förbundschef Akademi Norr.</p><h3>Ger förutsättningar att lyckas</h3><p>Att man kvalificerat sig för att vara en så kallad European Digital Innovation Hub, EDIH, har stått klart sedan tidigare. Men konsortiet har fram till nu saknat nödvändig finansiering för att implementera programmets mål och syfte. Med de strukturfondsmedel motsvarande drygt 7,8 miljoner kronor som nu tillskjuts är cirka 40 procent av projektet, som initialt pågår under tre år, finansierat. Totalt ligger budgeten på cirka 19,5 miljoner kronor.<br>– Det ger oss en rejäl skjuts och förutsättningar att lyckas. Som europeisk digital innovationshubb blir vi en del av ett internationellt nätverk där vi kan bidra med viktiga kunskaper, men framför allt kan vi snabbare och mer samordnat att erbjuda viktiga tjänster till små och medelstora företag samt organisationer inom den offentliga sektorn, säger Ulf Hedestig, universitetslektor vid institutionen för informatik.</p><h3>Enorm utmaning för en småföretagare i Sorsele</h3><p>Tjänsterna handlar bland annat om analys, utvecklingsarbete, utbildningsinsatser, nya metoder och tillvägagångssätt samt möjligheter att testa teknik och lösningar innan investering, men också hjälp med att söka finansiering.<br>– Som en småföretagare i Sorsele kan dessa frågor vara en enorm utmaning. Där kan vi hjälpa, säger Lennart Edblom och förklarar att ett antal projektkontor kommer att etableras i Umeå där organisationerna bakom Digital Impact North har sina huvudsäten och expertis regionalt.<br>Men det innebär inte att alla aktiviteter sker där.<br>– Nej, tvärtom, vi kommer att ägna oss åt uppsökande verksamhet i många kommuner. Där ansvarar Akademi Norr för att bland annat driva utvecklingen och planera events. Det är också grundläggande för oss att vi ska vara lätta att komma i kontakt med.</p><h3>Skapar nya vägar</h3><p>Ytterligare en viktig aspekt när Digital Impact North nu blir en del av EDIH-nätverket är att det skapar naturliga vägar ut i Europa.<br>– Dels kan företag som har behov som inte kan tillgodoses av oss få möjlighet att till hjälp av andra innovationshubbar, dels kan företag som har attraktiva tjänster och produkter få hjälp att nå ut på den europeiska arenan, säger Mats Johansson, projektsamordnare vid institutionen för datavetenskap.</p>https://www.umu.se/nyheter/hjalper-naringslivet-i-inlandet-oka-sin-digitala-mognad_11751115/https://www.umu.se/nyheter/digitala-vardmoten-med-dietister-okar-tillgangligheten_11751193/Digitala vårdmöten med dietister ökar tillgänglighetenVärldshälsodagen 7 april, firar 75 år med temat Hälsa för alla. Digitalisering av hälso- och sjukvård är ett sätt för vårdaktörer att göra vården mer tillgänglig – idag erbjuder många aktörer vårdbesök genom videosamtal. Karin Danielsson, föreståndare för Humlab och lektor i informatik, leder ett arbetspaket inom projektet Dietist på distans som undersöker hur dietisters arbete har förändrats med hjälp av digitala verktyg. Sun, 09 Apr 2023 22:10:31 +0200<p>– Digitaliseringen ger möjligheter som främjar tillgänglighet inom dietistbehandling på olika sätt. Det blir till exempel möjligt för dietister att bosätta sig i glesbygden och ändå kunna erbjuda vård till människor i större städer, vilket minskar resande för både dietisten och patienten. För patienten blir det lättare att ta med sig en anhörig till vårdmötet eller att visa upp sin hemmiljö utan att dietisten gör ett fysiskt hembesök, säger Karin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samtal och kommunikation viktig del av dietisters arbete</h2><p>En dietist arbetar med att förebygga, utreda och behandla ohälsa som är relaterad till kost- och näringsintag. Samtalsmetodik och kommunikation är en mycket viktig del av arbetet och i uppdraget ingår både individuella möten och gruppträffar.  </p><p>– Jag upplever att dietister är en ambitiös och människocentrerad profession. Jag är väldigt imponerad över hur de som har deltagit i studien har förmåga att skapa förutsättningar för ett personligt samtal i den digitala miljön, trots utmaningen med att till exempel känna av en patients sinnesstämning som ju är enklare vid ett fysiskt möte.</p><p class="quote-center">Många dietister ser möjligheter med digitala vårdmöten och har tagit sig an den här utvecklingen på ett mycket bra sätt, även om det i vissa fall borde ha erbjudits utbildning i högre grad.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Pandemin skyndade på utvecklingen</h2><p>Det finns idag flera systemstöd i Sverige som erbjuder olika lösningar och verktyg. För dietister bidrog pandemin till att utvecklingen skedde snabbare än vad den troligtvis skulle ha gjort i annat fall. Skyndsamheten har inneburit att systemstöden implementeras samtidigt som de också ska användas, vilket gör att det för många dietister handlar om att lära sig under tiden och av varandra.</p><p>– Många dietister ser möjligheter med digitala vårdmöten och har tagit sig an den här utvecklingen på ett mycket bra sätt, även om det i vissa fall borde ha erbjudits utbildning i högre grad.  </p><p>Digital kommunikation blev vardag under pandemin, kanske särskilt för den äldre befolkningen som tidvis rekommenderades att hålla en striktare social distansering än yngre åldersgrupper.</p><p>– Det var många som behövde bli digitalt aktiva under pandemin för att hålla kontakt med sina nära och kära så den digitala kompetensen bland seniorer finns idag i hög utsträckning.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om Dietist på distans</h2><p>Syftet med projektet är att undersöka hur effektivitet och interaktion påverkas när mötet mellan dietist och patient äger rum på distans med hjälp av videosamtal. Forskningsprojektet leds av Petra Rydén, universitetslektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap. Sarah Persson, legitimerad dietist och numera doktorand, ingår i det arbetspaket som Karin Danielsson leder.<br><a href="~/link/e592c6dbf944464d890d4278030c17bd.aspx">Dietist på distans</a></p>https://www.umu.se/nyheter/digitala-vardmoten-med-dietister-okar-tillgangligheten_11751193/https://www.umu.se/nyheter/forskar-om-valmaendeteknologi-med-ett-feministiskt-perspektiv_11733700/Forskar om välmåendeteknologi med ett feministiskt perspektivInternationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammar ojämlikhet och kvinnors situation runt om i världen. Irene Kaklopoulou, doktorand vid Institutionen för informatik och anknuten till Humlab, är en interaktionsdesigner med ett specifikt intresse för välbefinnandeteknologi och deltagande praktiker.Thu, 09 Mar 2023 07:31:58 +0100<p>– Jag ser genus på ett intersektionellt sätt. Jag är intresserad av att engagera mig i människor och utforska vem vi designar för när vi designar teknik.</p><p>Irene flyttade från Grekland till Sverige för att studera interaktionsdesign vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon är särskilt intresserad av deltagande och förkroppsligade metoder för design av datadrivna system, vilket ledde henne till doktorandstudier vid Umeå universitet. I sin forskning använder hon designpraxis för att problematisera och utforska teknologi för välbefinnande – en teknik som många gånger förbiser genusperspektivet.</p><p class="quote-center">Jag är intresserad av att engagera mig i människor och utforska vem vi designar för när vi designar teknik.</p><p>– Det finns exempel på appar för välbefinnande som inte inkluderar personliga erfarenheter i designprocessen, vilket leder till fall av uteslutningar. För inte så länge sedan saknades menstruationscykeln i teknologier där användaren själv registrerar hälsa och välbefinnande. I vissa andra fall lämnas användaren endast med ett binärt - ja eller nej-alternativ - när personen tillfrågas om datainmatning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utforskar hur teknik kan utformas inkluderande</h2><p>Datadrivna system spelar en roll i att stödja individer och samhällen i förändringsprocesser för att uppnå välbefinnande. Irene arbetar i forskningsprojektet <em>Människocentrerad AI för hälsa, autonomi och välbefinnande</em> – ett projekt som syftar till att utveckla verktyg och metoder för att stödja deltagande datadriven design för hälsa.</p><p>– Datoranvändning, AI och biosensorer är allestädes närvarande vilket gör att det finns ett behov av att utforska hur denna nya våg av teknik kan utformas för att vara inkluderande. När det kommer till välbefinnande och teknik ignoreras aspekter av etnicitet, ålder, funktionsförmåga, sexuell läggning och kön många gånger, men välbefinnande är en personlig, intim upplevelse som gör det viktigt att ta hänsyn till flera kroppar.</p><p>Irenes forskningsmetoder är förankrade i feministisk epistemologi och inkluderar ett samspel av deltagande metoder och autoetnografi.</p><p>– Designmetoderna för att producera teknologi måste tillåta aspekter av klass, ålder, kön, mental och fysisk förmåga och sexuell läggning eftersom det påverkar hur vi förstår världen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om Människocentrerad AI för hälsa, autonomi och välbefinnande</h2><p>Projektet finansieras av the Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (WASP-HS) och leds av Pedro Sanches, biträdande universitetslektor vid Institutionen för informatik. Det syftar till att utveckla verktyg och metoder för att stödja deltagande datadriven design för hälsa. Särskilt intressant är övergångs- och/eller rehabiliteringsprocesser, där datadrivna system kommer att spela en roll för att stödja individer eller samhällen i transformativa processer för att uppnå välbefinnande.</p><p><a href="~/link/f0db75d52e984247be9870d76e977491.aspx">Människocentrerad AI för hälsa, autonomi och välbefinnande</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/forskar-om-valmaendeteknologi-med-ett-feministiskt-perspektiv_11733700/https://www.umu.se/nyheter/intelligenta-robotar-behover-inte-alltid-bli-mer-intelligenta_11723559/Intelligenta robotar behöver inte alltid bli mer intelligentaVi är på väg mot alltmer autonoma system – datorer och robotar som ska klara mänskliga färdigheter, gärna bättre än oss själva. Men dessa system behöver inte alltid mer "intelligens" för att lösa ett problem. – De behöver bara förstå att de har ett problem och att de behöver hjälp, säger Kai-Florian Richter, universitetslektor i datavetenskap vid Umeå universitet.Wed, 22 Feb 2023 14:07:06 +0100<p>I takt med att hushållsrobotar, självkörande fordon och smarta appar i våra mobiltelefoner nu börjar införas i allt större utsträckning kommer de snart att bli en del av vår vardag. Utvecklingen kommer dock att bero på hur väl systemen fungerar och på i vilken utsträckning vi människor litar på, och vill samarbeta med dem.<br>– Alla som har har en konversation med Siri eller interagerar med en chatbot upptäcker att tekniken inte alltid är så "smart". Det är ofta svårt för oss människor att förstå vad systemet kan och inte kan göra, eller vad vi kan göra tillsammans med dem, säger Kai-Florian Richter.</p><h3>Lösa missförhållanden</h3><p>I det nya forskningsprojektet "Strategies for autonomous systems to resolve ambiguities in human-system interaction", vilket finansieras med 3 700 000 kronor av Vetenskapsrådet, kommer Richter att studera hur robotar och autonoma fordon bättre kan förstå den miljö vi lever i. Han vill göra det möjligt för ett system att lösa missförhållanden mellan hur systemet ser världen – och hur användaren ser den. Målet är att utveckla en uppsättning strategier för att lösa fel och tvetydigheter i interaktioner för vissa scenarier.</p><p>– Det kan exempelvis vara att titta på en scen igen under antagandet att systemet missade något från början. T ex, om människan talar om en kopp borde den finnas där någonstans. Eller att be användaren om hjälp i en förtydligande dialog; "Jag ser tre koppar, vilken av dem menar du?", förklarar Kai-Florian Richter.</p><h3>Välfungerande interaktion</h3><p>Med projektet vill man bidra till att skapa en välfungerande, förtroendeingivande och användarvänlig interaktion med autonoma system.<br>–  Ska robotar interagera med oss i olika situationer så måste det finnas någon form av ”gemensam” förståelse. Annars blir kommunikationen riktigt svår, förklarar Kai-Florian Richter.</p><p>Det är bland annat viktigt att den nya tekniken klarar av att uppfatta omgivningen och resonera kring en given situation – i samspel med människan. Detta kan t ex handla om att få maskinen att ”kartlägga” sin uppfattning av miljön, till begrepp som vi skulle använda, t ex att förstå ”vänster” eller ”höger”. <br> – Men det kan också vara mer komplicerat och vagt, som ”där borta” eller ”ta mig till stranden”. Vilken strand? Det borde systemet kunna fråga dig om, säger Kai-Florian Richter.</p><p>På många sätt har tidigare AI-forskning och dagens djupa maskininlärning utgått från att metoderna för att bearbeta och tolka informationen behöver förbättras. <br>– I stället är det kanske så att systemen inte behöver bli mer ”intelligenta” för att lösa ett problem, de behöver bara förstå att de har ett problem och att de behöver hjälp, säger Kai-Florian Richter.</p>https://www.umu.se/nyheter/intelligenta-robotar-behover-inte-alltid-bli-mer-intelligenta_11723559/https://www.umu.se/nyheter/ny-gastprofessor-pa-institutionen-for-informatik_11718631/Ny gästprofessor på institutionen för informatikMaria Åkesson, till vardags verksam vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad, är ny gästprofessor vid Institutionen för informatik. Tue, 07 Feb 2023 18:16:01 +0100<p>Maria har både en kandidatexamen i företagsekonomi samt en i informatik, båda från Högskolan i Halmstad. Sin magisterexamen tog hon vid Göteborgs universitet där hon också disputerade 2009 på avhandlingen ”Digital Innovation in the Value Networks of Newspapers”.</p><p>– Det känns jätteroligt att få engagera sig på Institutionen för informatik i Umeå då jag ser dem som en av de starkaste i landet och jag hoppas att min bakgrund, inriktning och erfarenhet ska kunna hjälpa till att ytterligare utveckla verksamheten, såger Maria Åkesson, gästprofessor vid Institutionen för informatik på Umeå universitet.</p><p>I dagsläget är hon programansvarig för Masterprogrammet i digital tjänsteinnovation, ledamot i högskolestyrelsen, sitter i ledningsgruppen för forskarutbildning vid Akademin för informationsteknologi samt biträdande forskningsledare för det högskoleövergripande forskningsprogrammet Lärande i ett digitalt samhälle (LeaDS).</p><p>- Vi är både glada över att fått Maria hit till oss och verkligen peppade på att komma igång och jobba. Marias kompetens kommer att kunna vara viktig inom många områden på institutionen bl a när det handlar om forskarutbildning och forskning men också på en mer övergripande nivå för såväl våra utbildningar som för institutionen överlag, säger Katrin Jonsson, docent och prefekt för Institutionen för informatik. </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-gastprofessor-pa-institutionen-for-informatik_11718631/https://www.umu.se/nyheter/studenter-hjalper-kvarken-ports-att-bli-mer-hallbara_11710148/Studenter hjälper Kvarken Ports bli mer hållbaraSjötrafik har genom historien varit avgörande för samhällets utveckling. Att effektivt kunna frakta stora volymer av gods långa sträckor har gjort sjötrafiken överlägset störst när det gäller globala varutransporter. Men det finns en baksida; utsläppen av växthusgaser från fartyg och hamnar. Kvarken Ports Umeå tillsammans med studenter från Umeå universitet försöker nu hitta lösningar för att minska de delar av utsläppen som hamnen själva står för. Wed, 01 Feb 2023 16:08:48 +0100<p>Nya krav, lagar och regelverk sätter allt hårdare press på både rederier, speditörer och hamnar att minska sina utsläpp. En hamnverksamhet är komplicerad med många olika processer, aktörer, funktioner och intressenter så elektrifiering och digitalisering är viktiga verktyg i hållbarhetsarbetet. Det sistnämnda blev därför temat på det arbete som studenter från Institutionen för Informatik vid Umeå universitet gjort åt Kvarken Ports. Hur kan modern teknik hjälpa en hamn att bli mer effektiv?</p><p class="quote-center">Det har varit oerhört nyttigt att få möjlighet att jobba med riktiga case tillsammans med ett företag. </p><p>Studenterna ställdes inför ett antal utmaningar, t ex hur effektivisering av processer, elektrifiering av kranar och andra maskiner samt uppsättning av laddstationer för godsbilar skulle kunna påverka både effektivitet och ekonomi samtidigt som det minskar utsläppen av växthusgas. Med hjälp av data från verksamheten fick studenterna göra analyser, ta fram förslag på åtgärder, beskriva effekterna och slutligen presentera sina arbeten för representanter från både Kvarken Ports och ett av ägarbolagen, UKF.</p><p> <br>– Det har varit oerhört nyttigt att få möjlighet att jobba med riktiga case tillsammans med ett företag för att tidigt får testa och befästa sina kunskaper i en verklig miljö. Och dessutom känna att det vi gjort faktiskt kan bidra till någonting positivt, säger William Ekenberg, student vid Masterprogrammet i människa-datorinteraktion och användarupplevelse, som i sin grupp jobbade med effektivisering av processer.  </p><h3>Uthållig och hållbar plattform</h3><p>Kvarken Ports Umeå är en multifunktionshamn som i första hand hanterar skogsbaserade produkter som står för ungefär hälften av den totala godsvolymen, men även foder och spannmål, energiprodukter samt projektlaster, t ex produkter till vindkraftsindustrin, lastas och lossas i hamnen i Holmsund. <br> <br>– Vårt mål är att bli en stark, uthållig och hållbar plattform för utveckling av transporter och logistik i regionen och då är digital teknik en viktig pusselbit. Tack vare samarbetet med studenterna har vi fått ny kunskap kring vår egen verksamhet samtidigt som de har kunnat använda och förädla våra data på ett sätt som ligger i linje med deras utbildning. Resultatet skulle t ex kunna används som delar av beslutsunderlag för prioriteringar av framtida investeringar, säger Christer Nederstedt, marknads- och försäljningschef vid Kvarken Ports.</p><h3>Positivt på flera nivåer</h3><p>Samarbeten med aktörer inom näringslivet är något som Institutionen för informatik ser som ett win-win-win-samarbete med fördelar för såväl kursen eller programmet som för de berörda studenterna men också för de deltagande företagen.</p><p>– Att arbeta med människor med olika bakgrunder, olika kompetenser och erfarenheter gör att det är lättare att se både utmaningar och möjligheter på olika sätt, vilket också förbättrar slutresultatet, säger Johan Sundström, student vid institutionen för Informatik. <br> <br>– Jag tror att många företag och organisationer skulle ha mycket att vinna på att samarbeta mer med universitetet. Oavsett om det handlar om ämnen till en uppsats eller mer omfattande projekt som det här så finns det stora fördelar med att kunna nyttja den kompetens och den erfarenhet vi har. Det är inte heller så komplicerat som det kan låta att samarbeta med oss, säger Johan Sandberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik.</p><h3>Vad kan vi göra tillsammans? </h3><p>Har ditt företag eller din organisation funderingar kring hur ni skulle kunna samarbeta med Institutionen för informatik? Kontakta oss så berättar vi mer om vad vi gör och hur vi tillsammans skulle kunna utveckla både er verksamhet och våra utbildningar. </p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-hjalper-kvarken-ports-att-bli-mer-hallbara_11710148/https://www.umu.se/nyheter/ar-ai-verkligen-bra--temat-for-invigningen-av-nytt-ai-center-_11673988/Är AI verkligen bra? – det är temat för invigningen av nytt AI-center i UmeåNågra av världens främsta AI-experter deltar vid öppnandet av TAIGA, det nya centret för transdisciplinär AI For the Good of All vid Umeå universitet. Harvard-professorn Milind Tambe, Ana Paiva, AI-professor vid Lissabons Universitet och Paul Lukowicz, projektledare för Europas största forskningsnätverk inom AI håller föredrag. Thu, 01 Feb 2024 07:46:37 +0100<p><br>Till invigningen av det nya centret kommer också H&M Group, Boliden, IKEA, Zalando, Sogeti och andra för att medverka i utställning, rundabordssamtal och paneldebatter. I fokus är också AI inom konst och kultur, lagstiftning och management.</p><p> – TAIGA sammanför forskare från olika discipliner som tar med sig sin expertis och förenar dem med andras kunskap för att på så sätt utveckla AI som bidrar till en positiv samhällsutveckling – AI for The Good of All. <br>Det är världsunikt, säger Frank Dignum, AI-professor och centrets föreståndare.</p><h3>Ekosystem av AI-forskning</h3><p>Under hösten 2021 klubbade universitetsstyrelsen igenom sin strategi för att utveckla ett starkt, hållbart och universitetsövergripande ekosystem av AI-forskning vid Umeå universitet.</p><p>– Ett år senare kan vi nu inviga det nya fakultetsövergripande centret som under ledning av Frank Dignum kommer att bli ett starkt nav för såväl interna som internationella samarbeten med en tydlig profil – att ta oss an forskningsfrågor och samhällsproblem som annars inte är möjliga. Det känns mycket tillfredsställande, säger <a href="~/link/f3a7d86e814b402fac7447cc632a8d87.aspx">Katrine Riklund</a>, prorektor vid Umeå universitet.</p><h3>För samhällets bästa</h3><p>Invigningskonferensen av TAIGA den 26–28 oktober rymmer ett brett spektrum av aktiviteter öppna för alla. Besökarna får ta del av det allra senaste inom AI med några av världens främsta experter; <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Milind Tambe</a>, professor vid Harvard University talar om hur AI kan användas för att förbättra kvinnors hälsa på en internationell nivå. <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Ana Paiva</a>, AI-professor vid Lissabons universitet och huvudtalare vid världens största AI-konferens – International Joint Conference of AI – talar om sociala agenter, chat-bottar och sociala robotar och konsten att bygga in sällskaplighet och samarbete i AI-lösningar. <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Paul Lukowicz</a>, professor och chef på German Research Center for AI, (DFKI) talar om människocentrerad AI. Lukowicz leder också arbetet i Europas största forskningsnätverk.  <br><br>– Det här är några av världens främsta forskare som kommer för att tala om hur man utvecklar AI för samhällets bästa – och det i Umeå, säger <a href="~/link/7c1d151779104ce782f403dbf1cb096f.aspx">Frank Dignum</a>, föreståndare för TAIGA.</p><h3>Kritiskt förhållningssätt</h3><p>Viktiga frågor om AI, dess estetik och politik diskuteras under en paneldebatt med Sara Cook, professor i museistudier vid Glasgows universitet och Marion Carré, konstnär och AI-expert. Det är en diskussion som leds av <a href="~/link/d3f6ed0b88f5432da0ad7f408c87e0d6.aspx">Ele Carpenter</a>, professor vid Arkitekthögskolan. Det kritiska behovet av kritisk AI-forskning är också temat under ett av TAIGAs rundabordssamtal som leds av docent <a href="~/link/aaee942f4dbc45aea768f69993879497.aspx">Markus Naartijäärvi</a>, juridiska institutionen. Gigantiska datamängder, GDPR, liksom stora förändringar när mänskligt omdöme ska samverka med AI är något som påverkar oss alla och där behovet av forskning är stort.<br><br>– Detta varvas med senaste nytt vad gäller t ex AI inom vård, utbildning, konst, management och samhälle liksom AI vid Umeå universitet. Besökarna får bl a möta dagens robotar och teknik, säger Frank Dignum.</p><h3>H&M Group, Boliden och Umeå kommun</h3><p>Att arbetslivet förändras är något som redan sker och här leder <a href="~/link/df48f1a6316d464a8fd46712047efa3f.aspx">Virginia Dignum</a> – professor vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet och medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI, en paneldebatt där representanter från H&M Group, Boliden, sjukvården, forskare inom arbetsliv samt Umeå kommun medverkar. Och om AI kan ta beslut både snabbare och mer logiskt – behövs då de högsta företagsledningarna? Om detta pratar <a href="https://alfrehn.com/">Alf Rehn</a>, uppskattad talare och professor i innovation, design och management vid Syddansk Universitet.</p><h3>Umeå på AI-kartan</h3><p>– Vi som leder TAIGA strävar efter att utveckla kontakter inom universitetet och i forskarvärlden och bygger också ett starkt samarbete med samhälle, näringsliv och industri. Flera företag kommer för att visa nya AI-lösningar i vårt Exhibiton Space, säger Frank Dignum.</p><p>Det blir också ett hackaton främst för Umeå universitets studenter, liksom ett rundabordssamtal kring Social AI med beteendevetare, psykologer och samhällsvetare.</p><p>– AI påverkar oss alla och TAIGAs transdisciplinära förhållningssätt är starten på något nytt för alla forskare vid Umeå universitet men också för regionens Sveriges företag och samhällsaktörer. Vi befäster Umeå universitets position på den internationella AI-kartan, säger Frank Dignum.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f5d8e792-d3d9-4495-962f-d2fd9f8cfdf5" data-contentname="Frank Dignum">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ar-ai-verkligen-bra--temat-for-invigningen-av-nytt-ai-center-_11673988/https://www.umu.se/nyheter/hjalp-oss-hjalpa-ake-och-erik_11673273/Hjälp oss hjälpa Åke (och Erik)!Personerna på bilden är två av våra hjältar, Åke Holmlund och Erik Grahn Järlund. Utan dem skulle stora delar av vår verksamhet stanna omgående. Vår utmaning just nu är att Åke vill gå i pension. Det vill dock inte Erik att han gör. I alla fall inte innan vi hittat någon som kan ta Åkes plats. Och det är just där du kanske har en roll att spela.Fri, 14 Oct 2022 08:28:47 +0200<h3>Vad gör Åke?</h3><p>Åkes eget svar skulle nog låta ungefär: ”Vad gör jag inte?!”. Men, för att vara lite mer konkreta håller han t ex koll på våra datasystem och servrar, på personalens och studenternas arbetsstationer och annan utrustning, på att nätverk och skrivare fungerar samt en hel del annat.</p><h3>Vår utmaning?</h3><p>Att Åke snart vill gå i pension, leva livet och njuta av välförtjänt ledighet. Han vill umgås med fru, släkt och vänner, kanske mata änderna i universitetsdammen eller vara ljudtekniker på något kulturevenemang. </p><h3>Vad är Erik utan Åke?</h3><p>Även om Erik både är kompetent, lyhörd och omtyckt så är han en lagspelare. Ensam är inte stark så nu letar vi en person som tillsammans med honom kan bilda vår nya dynamiska duo. Erik utan "en Åke" är helt enkelt inte lika bra. </p><h3>Vårt drömscenario!</h3><p>Att hitta någon som, precis om Erik, både är praktisk och kan se till att IT-miljön fungerar på bästa sätt men som också tycker om att vara proaktiv och strategisk för att slippa släcka bränder senare.</p><p>En flexibel och teknisk person med en diplomatisk ådra och stark känsla för service då det är det mycket handlar om; att ge support och service.</p><h3>Är det här du?</h3><p>Kontakta oss (eller tipsa någon att göra det) så bjuder vi på fika samtidigt som vi presenterar oss själva lite bättre och berättar mera om våra behov.</p><p>Med lite tur kanske både Erik och Åke är på plats.</p><p>Skicka ett mail till <a href="mailto:tina.lundmark@umu.se">tina.lundmark@umu.se</a> med en kort beskrivning av varför du skulle passa som vår "nya Åke" så återkommer vi inom kort. </p><p><strong>Hoppas vi hörs snart! </strong></p>https://www.umu.se/nyheter/hjalp-oss-hjalpa-ake-och-erik_11673273/https://www.umu.se/nyheter/ny-teknik-kan-minska-polarbrods-svinn-under-bakprocessen_11672604/Ny teknik kan minska svinn under bakprocessenUmeå universitet, SLU och Prediktera AB har tillsammans med Polarbröd startat ett projekt för att med hjälp av infrarött ljus kunna läsa av och analysera brödets kvalitetsparametrar. Ju tidigare i processen brister och avvikelser kan identifieras, desto snabbar kan dessa kompenseras. Målet är att den nya tekniken kunna minska andelen svinn redan under bakprocessen.Thu, 13 Oct 2022 11:17:49 +0200<p>NIR eller Nearinfrared spectroscopy är en kamerateknik som idag framför allt används inom läkemedelsindustrin men som också testas av ett antal livsmedelsaktörer, däribland mejeriproducenten Norrmejerier. </p><p class="quote-center">- Målet är att få en snabb, beröringsfri, effektiv och automatisk kvalitetsmätning i bakprocessen.</p><p>Polarbröd, en av Sveriges tredje största tillverkare av matbröd, har som mål att vara helt cirkulära inom tio år men precis som i många andra industrier finns det utmaningar i flera led. För att på sikt kunna bli cirkulära behöver problemet med spill inom produktionsprocessen få en effektiv och säker lösning.</p><p>Med hjälp av infrarött ljus kan NIR-kameran fånga bilder av den kemiska strukturen hos de produkter som analyseras och utifrån dessa kan sedan avvägningar kring kvalitet och eventuella brister göras. <br> <br>- Målet är att få en snabb, beröringsfri, effektiv och automatisk kvalitetsmätning i bakprocessen och därefter styra processens parametrar för att få en hög och jämn kvalitet på brödet med så lite spill som möjlig, berättar Ida Bodén, projektledare och adjungerad universitetslektor vid Institutionen för informatik på Umeå universitet.<br> <br>Projektet, som är ett PiiA-projekt med Polarbröd AB och samarbetspartners Prediktera AB, SLU och Umeå Universitet, satte i gång den 15 september. Vid projektet slut om tre år kommer hyperspektral NIR-kamerateknik ha testats i produktion och ha analyserats noggrant. <br> <br>– Vi kommer att provbaka och samla in data i Polarbröds nya fabrik i Älvsbyn de kommande åren och ser verkligen framemot att få se slutresultatet. Förhoppningen är sedan att den teknik och kunskap vi bygger upp även kan komma andra brödproducerande industrier till gagn, säger Ida Bodén.<br> <br>Projektet finansieras av parterna tillsammans med PiiA, Sveriges nationella innovationsprogram för processindustriell IT och automation, som är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-teknik-kan-minska-polarbrods-svinn-under-bakprocessen_11672604/https://www.umu.se/nyheter/it-institutionerna-pa-foretagsbesok-i-overkalix_11671014/IT-institutionerna på företagsbesök i ÖverkalixSom startskott på projektet "Kunskapsplattform för digital mognad hos företag och offentliga organisationer i glesbygd" var representanter från Umeå universitet på företagsbesök i Överkalix den 5 oktober. Thu, 10 Nov 2022 10:49:34 +0100<p>Tillsammans med både kommunalråd och lokala näringslivsrepresentanter fick Ulf Hedestig, Institutionen för informatik och Mats Johansson, Institutionen för datavetenskap möjlighet att såväl informera om projektet "Kunskapsplattform för digital mognad hos företag och offentliga organisationer i glesbygd" som att samtidigt få matnyttig information med sig tillbaka hem.  </p><p>Projekt, finansierat av Europeiska jordbruksfonden, är ett samarbete mellan Umeå universitet, Akademi Norr samt Företagarna i Västerbotten och Norrbotten syftar till att öka den digitala förmågan hos främst småföretag i de tre pilotkommunerna Överkalix, Arvidsjaur och Åsele.</p><p>Värd för frukostmötet i Överkalix, var kommunalrådet Niclas Hökfors, som tillsammans med ett 15-tal deltagare fick lyssna på dragningar kring det aktuella läget och senaste forskningsrönen inom digital/grön transformation. </p><p>Martin Bergvall och Sara Kandel från Akademi Norr informerade sedan deltagarna om projektaktiviteterna innan det genomfördes en kartläggning och en behovsinventering av den aktuella digitala förmågan hos de deltagande företagen.</p><p>Efter den gememsamma träffen erbjöds deltagarna såväl individuella samtal med universitetsrepresentanterna som möjlighet att låta projektgruppen göra studiebesök ute på sina företag.</p><p>En av de organisationer som tog tillfället i akt att visa upp sin verksamhet var Överkalix Maskinstation AB som förutom att bjuda projektgruppen på en rundtur också gavs möjlighet att mer ingående diskutera möjligheter och utmaningar med den digitala tekniken.</p><p>- Det är verkligen både intressant, nyttigt och lärorikt att få vara ute och träffa representanter för det lokala näringslivet. Att få en bild av hur de som verkar lokalt ser på både möjligheter och utmaningar är ovärderligt för oss, säger Ulf Hedestig vid Institutionen för informatik på Umeå universitet. </p>https://www.umu.se/nyheter/it-institutionerna-pa-foretagsbesok-i-overkalix_11671014/https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-digital-teknik-satta-mer-an-manniskor-i-centrum_11660792/Hur kan digital teknik sätta mer än människor i centrum?Ny avhandling undersöker hur samspelet mellan teknik, djur, växter och andra organismer i omgivningen kan tas på allvar när man designar digital teknik.Thu, 22 Sep 2022 11:55:46 +0200<p>Hur ska man tackla dagens hållbarhetsproblem när man designar och utvecklar ny digital teknik? Anton Poikolainen Rosén, doktorand i informatik vid Umeå universitet och Södertörns högskola, har i sin avhandling<em> Noticing Nature: Exploring More-Than-Human-Centered Design in Urban Farming</em> utvecklat konceptet ”mer-än-mänsko-centrerad design”. Det är en designprocess där samspelet mellan teknik, djur, växter och andra organismer i omgivningen tas på allvar.</p><p>– I min avhandling visar jag hur det ”mer-än-människo-centrerade” perspektivet skapar en förståelse av det ömsesidiga beroendet mellan människor, andra organismer och teknologier. Detta innebär ett steg bort från att se andra organismer som underlägsna människor eller endast värdefulla som resurser. Avhandlingen fokuserar också särskilt på hur människor relaterar till naturen genom digital teknik. </p><p>I sin avhandling har Anton Poikolainen Rosén genomfört en rad studier och designexperiment, deltagarobservationer, intervjuer, enkäter och workshops, bland annat vid en stadsodling i Stockholm. Resultaten lyfter fram praktiska utmaningar för trädgårdsskötsel och stadsodling. Givet dessa utmaningar identifieras möjligheter för digital teknik som exempelvis att anpassa materialval till utomhuskontext, automatisera trädgårdsarbete och underlätta datadelning. Avhandlingsarbetet har också resulterat i ett antal interaktiva prototyper för att stödja stadsodling (exempelvis ett system för att organisera odlingar med QR-kod-skyltar).</p><p>– Jag analyserar hur stadsodlare använder informationsteknologi för att uppmärksamma och ta hand om naturen. Jag nyanserar bilden av vilken typ av informationsteknologi som är användbar för stadsodlare och visar på utmaningar och möjligheter kring teknikanvändning i en stadsolingsgrupp.  </p><h3>Designmanifest för mer omsorgsfull och generös designpraktik</h3><p>Med sin forskning vill Anton Poikolainen Rosén bidra till en pågående diskussion som fokuserar på att omformulera vad design och en designer är.</p><p>– Jag har skrivit ett "mer-än-människo-centrerat” designmanifest som förespråkar en mer omsorgsfull och generös designpraktik. Jag försöker också nyansera den mänskliga upplevelsen av att vara en del av naturen. Här är det viktigt hur digital teknik bättre kan utformas för att inte stå i vägen för människors upplevelser av naturen. Exempelvis genom att undvika skärmar och i stället skapa interaktion som bygger på ljud eller taktila upplevelser.</p><p>Avhandlingen diskuterar vidare ett förhållningssätt till design som är inriktat på att stödja flera organismers ömsesidiga beroende. Anton Poikolainen Rosén föreslår konkreta metoder för att skissa och rita ut dessa ömsesidiga beroenden i ”mer än mänsko-centrerade” system. Detta hjälper designers och andra beslutsfattare att förstå vad som skapar en balans mellan levande organismer, teknologier och planeten. Han utvecklar hur resultaten kan tas vidare:</p><p>– Forskningsresultaten från min avhandling kan komma till nytta för alla som jobbar med design och stadsutveckling, till exempel designforskare, praktiserande designers, politiker, beslutsfattare samt engagerade medborgare. Jag har tagit fram ett material som ger verktyg för att dessa personer i sitt vardagliga beslutsfattande lättare skall kunna ta in ett ”mer-än-människo-centrerat” perspektiv. Materialet kan fungera som stöd för att artikulera egenskaper och behov hos de organismer som berörs av designerns beslut samt hur dessa behov samspelar med andra.</p><p>Läs avhandlingen: <a href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-199076"><em>Noticing Nature:</em></a><a href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-199076"><em> Exploring More-Than-Human-Centered Design in Urban Farming</em> </a></p><p>Lär mer om Anton Poikolainen Roséns projekt på: <a href="https://poiros.com/Design-probes-for-more-than-human-centered-design">https://poiros.com/Design-probes-for-more-than-human-centered-design</a></p>https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-digital-teknik-satta-mer-an-manniskor-i-centrum_11660792/https://www.umu.se/nyheter/15-arsjubileum-for-karriardagen-it-_11655912/IT-institutionernas och företagens mötesplats firar 15 år!Algoryx, Nasdaq, Volvo Trucks, Vitec Software Group, Codemill, Oryx Simulations och Sogeti – det är bara några av de som anmält sig till Karriärdagen IT den 15 september för att få tillfälle att möta Umeås IT-studenter. Thu, 01 Feb 2024 07:44:49 +0100<p>Karriärdagen IT är mötesplatsen med stort M för Umeås IT-studenter och regionens Tech-industri. Det är här som företagen får möjlighet att presentera sin verksamhet och samtidigt knyta kontakter med både första- och sistaårsstudenter vid civilingenjörs- och kandidatprogrammen i datavetenskap, informatik, elektronik och datorteknik, vid Umeå universitet.</p><p>– Det handlar om högst välutbildade och motiverade studenter som vet sitt värde och är nyfikna på sin framtid. Många av dem får möjlighet att ta del av branscher de kanske inte tidigare tänkt sig, säger <a href="~/link/86f8a91420e1409c935990e701024012.aspx">Thomas Mejtoft</a>, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i interaktion och design och ansvarig för Karriärdagen IT sedan 2007.</p><h3>Snabba pitchar</h3><p>På plats i <a href="https://link.mazemap.com/uclHkGVO">Brashörnan</a> vid Aula Nordica, Umeå universitet, får företagen möjlighet att pitcha sin verksamhet gentemot studenterna på en minut. Därefter kan studenterna gå runt och mingla samt ställa sina frågor och det blir också en allmän frågestund.</p><p>– Under pandemin genomförde vi Karriärdagen som lunchevent. Nu när vi äntligen får träffas på plats har intresset från företag och organisationer varit rekordstort, säger Thomas Mejtoft.</p><h3>Stark utveckling</h3><p>Under Karriärdagen IT:s 15-åriga historia har IT-branschen i Umeå växt i rekordfart. Studenter och forskare från Umeås institutioner ligger idag bakom flera framgångsrika internationella bolag, där många har sitt huvudsäte i Umeå. Som exempel nämner Thomas Mejtoft <a href="https://elastisys.com/">Elastisys</a>, som i somras utsågs till Årets <a href="https://umeagalan.se/priskategorier/">University Spin-off</a> vid Umeågalan, <a href="https://www.algoryx.se/agx-dynamics/?utm_term=algoryx&utm_campaign=Algoryx+-+General&utm_source=adwords&utm_medium=ppc&hsa_acc=3676762440&hsa_cam=10057701568&hsa_grp=105105051270&hsa_ad=459843279580&hsa_src=g&hsa_tgt=kwd-907434713998&hsa_kw=algoryx&hsa_mt=b&hsa_net=adwords&hsa_ver=3&gclid=EAIaIQobChMIhLawy9WR-gIVhvdRCh3QygTVEAAYASAAEgIt8PD_BwE">Algoryx</a>, med kunder som Toyota, Komatsu och Honda, och <a href="https://www.codemill.se/">Codemill</a>, som fördubblade sin omsättning under första kvartalet.</p><p>– Vi får heller inte glömma våra kontaktnät med företag och industri i norra Sverige, där det just nu pågår mycket stora investeringar. Vi har till exempel ett starkt samarbete med skogsnäringen liksom ett mycket gott samarbete med tex Boliden och LKAB, säger Thomas Mejtoft. Han menar att Karriärdagen IT skapat stora samarbets- och exjobbsmöjligheter.<br><br>– Läser man våra utbildningar vid Umeå universitet, så har man en gyllene framtid framför sig, oavsett bransch och var man vill arbeta. </p><h3>Tid och plats</h3><p>Karriärdagen IT 2022 äger rum torsdagen den 15 september klockan 09.00 – 15.00. Medverkar gör alla inbjudna IT-studenter samt 30 företag. <a href="~/link/dd74a9b165944d28a45d66a1fb9daccc.aspx">Se hela listan och programmet här.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/15-arsjubileum-for-karriardagen-it-_11655912/https://www.umu.se/nyheter/fran-umea-universitet-till-disneyproduktioner_11610494/Från Umeå universitet till att producera material till Marvel StudiosEfter tre år på programmet för Digital medieproduktion startade Jakob Nyström och Sofie Edvardsson animationsstudion Soja. Nu är de aktuella med produktioner för nya Disneyserien ”Ms Marvel”.Tue, 14 Jun 2022 09:05:24 +0200<p>Jakob Nyström och Sofie Edvardsson läste utbildningen Digital medieproduktion vid Umeå universitet mellan åren 2007 och 2010.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Startade upp eget företag efter examen</h2><p>Både två hade ett särskilt intresse för animation. Efter att de tagit examen från utbildningen startade de tillsammans upp företaget Soja. Företaget finns i både Stockholm och Skärhamn. I dag är de nio anställda och producerar animationer till stora företag som SVT och Plan international.</p><p>Det senaste halvåret har Soja varit upptagna med ett väldigt stort projekt. Det har länge varit hemligt, men nu får de äntligen berätta att de har tagit fram 2d-animation till den nya Disneyserien Ms Marvel som nyligen hade premiär på Disney+. </p><p>På grund av rättighetsskäl kan Soja i dagsläget inte berätta närmare om produktionen, men de skriver på sociala medier att de är mycket glada och stolta för denna möjlighet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om utbildningen Digital medieproduktion</h2><p>I utbildningen digital medieproduktion får man lära sig om användarupplevelser och människa-datorinteraktion inom olika områden. Efter utbildningen kan man få jobb inom till exempel UX, webbdesign, formgivning och animation.</p><p>Blir du intresserad av att jobba med animationer eller andra användarupplevelser? <br><a title="Digital medieproduktion" href="~/link/6eab10fc33d54f83a55771d1801cfd87.aspx">Kolla in programmet för Digital medieproduktion.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/fran-umea-universitet-till-disneyproduktioner_11610494/https://www.umu.se/nyheter/sakernas-internet--mycket-mer-an-sensorer-och-smarta-bilar_11601982/Sakernas internet – mycket mer än sensorer och smarta bilarSakernas internet eller Internet of Things (IoT), blir en allt vanligare del av våra liv. Från enkla saker som att robotdammsugaren håller koll på att katten kommit hem eller kylskåp som påminner oss om att mjölken är slut till att vara viktiga delar i stora industriella processer. Inom näringslivet kan IoT påverka såväl arbetssätt och organisation som strukturer och kultur, något som Viktor Mähler, doktorand vid Institutionen för informatik på Umeå universitet, visar på i sin avhandling.Wed, 25 May 2022 09:50:21 +0200<p class="quote-center">Implementeringen av IoT-system i en organisation kan fungera som en katalysator och möjliggörare av digital transformation sett ur ett större perspektiv.</p><p>– Förutom de direkta effekterna av införandet av ett IoT-system i en verksamhet – t ex sensorer som samlar in relevant data för att kontrollera en specifik process – får implementationen ofta andra, indirekta effekter, på både organisationen och på människorna som arbetar i den, berättar Viktor Mähler.</p><p>IoT-systemet kan generera stora mängder data som i sin tur kan leda vidare och både ge ny relevant information och påvisa nya möjligheter men som också kan leda till andra frågeställningar och nya utmaningar.</p><p>– Implementeringen av IoT-system i en organisation kan fungera som en katalysator och möjliggörare av digital transformation sett ur ett större perspektiv. Tillgång till data som tidigare varit svår, ibland omöjlig att samla in, kan t ex ge en företagsledningen nya insikter som kan fungera som beslutsstöd i strategiska och på så sätt skapa nya värden, säger Viktor Mähler.</p><p>Samtidigt som IoT-implementationer kan effektivisera, förenkla och utveckla såväl processer som verksamheter och organisationer så finns det utmaningar som behöver belysas och arbetas igenom för att få bästa möjliga resultat och minimera risken för konflikter och spänningar. Transparens och delad förståelse för de både direkta och indirekta effekter som införandet kommer att ge kan i många fall vara avgörande för ett lyckat resultat.</p><p>– Ökad förståelse hos både ledning och personal kring hur implementationen kommer att påverka, på både organisations- och personnivå, minskar riskerna för såväl missförstånd och potentiellt motstånd som ökad osäkerhet och stress, berättar Viktor Mähler.</p><p>Avhandlingen pekar också på att det ofta råder brist på data, information och forskning kring de samhällsvetenskapliga aspekterna av IoT; hur människor som använder eller ”utsätts” för tekniken faktiskt påverkas.</p><p>– Genom att belysa både akademiska och praktiska aspekter av hur IoT-implementationer kan påverka en organisation hoppas jag att avhandlingen kan bli användbar för såväl offentliga verksamheter och aktörer inom privat sektor som för andra forskare, avslutar Viktor Mähler.</p><p><a href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1658784/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="noopener">Läs hela avhandlingen.</a> </p><h3>Om disputationen</h3><p><em>Fredag den 10 juni försvarar Viktor Mähler, Institutionen för informatik vid Umeå universitet sin avhandling med titeln Succeeding Implementation – The Internet of Things as a Digitally Transformative Technology. Opponent är p</em><em>rofessor Karin Hedström, Örebro Universitet.</em></p><p><em>Disputationen hålls kl 9.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset.</em></p><p><em>Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/sakernas-internet--mycket-mer-an-sensorer-och-smarta-bilar_11601982/https://www.umu.se/nyheter/digital-tvilling-av-umea-universitet-skapas_11550803/Digital tvilling av Umeå universitet skapasEn digital skanning genomförs nu av Umeå universitet i samarbete med Akademiska hus för att skapa en digital tvilling. Den digitala tvillingen kommer i huvudsak användas inom fastighetsdriften för att kunna öka lokalnyttjandet och energieffektiviseringen, men den ger även unika möjligheter för framtida forskningsprojekt. Thu, 31 Mar 2022 12:41:08 +0200<p>Sedan början av 2022 pågår ett omfattande skanningsarbete av alla byggnader och ytor på Umeå Universitet för att skapa en digital tvilling. Arbetet är ett led i Akademiska Hus digitalisering av hela sitt fastighetsbestånd. Genom att skanna och fota lokalerna med en speciell kamerautrustning kan materialet sammanfogas till en digital kopia av verkligenheten som visualiserar byggnaderna i en 3D-modell, en digital tvilling. Den digitala tvillingen kommer i ett första skede användas för drift och förvaltning av universitets fastigheter, men på sikt är möjligheterna nästan oändliga.</p><p>– Det här är en teknisk lösning som vi välkomnar med öppna armar, digitala tvillingar har visat på stort genomslag i andra branscher och det är dags att vi inom fastighetsförvaltningen får ta del av dess möjligheter nu. Vi kommer kunna ha stor användning av tekniken när vi arbetar med vårt lokalutnyttjande och hur vi kan effektivisera vår energianvändning, säger Richard Olsson, fastighetschef vid Umeå universitet.</p><p>Den digitala tvillingen kommer kopplas upp mot nätverk med befintliga databaser och sensorer med fastighetsrelaterad information. Detta för att kunna dra slutsatser och se den fysiska miljöns utveckling på campus. Ett gemensamt mål för Umeå universitet och Akademiska Hus är att utnyttja de lokaler som finns på ett så smart sätt som möjligt. Därmed kan man minska lokaler som står tomma och även i framtiden slippa bygga nytt. Richard Olsson ser stor potential i den nya tekniken.</p><p>–  I den digitala tvillingen kommer vi ha bättre möjligheter att på lokal nivå kunna se mönster över hur våra lokaler nyttjas i realtid. Därefter kan vi koppla det till behov och kunna ta strategiska beslut vid lokalplanerandet.</p><h3>Kan liknas vid Google Street View</h3><p>Skanningsarbetet utförs av ett externt företag som med hjälp av en skanningsrigg skannar de nästan 245 000 m2 stora ytorna. Skapandet av den digitala tvillingen sker i två nivåer. I den första nivån punktskannas lokalerna med laser som mäter avståndet mellan olika objekt. Miljardtals punkter med en precision på ett par centimeter bildar en färglös 3D-modell av lokalen. För den andra nivån används en 360-graders kamera som fotar och filmar ytan. När dessa två sammanfogas bildas en 3D-bild av miljön. Fotona som tas kommer att sparas separat och vid ett senare skede kan dessa komma att bilda en virtuell verklighet som kan liknas vid ”Google Street View”.</p><p>–  På sikt kan tvillingen komma att användas utanför fastighetsdriften för att låta användaren vandra runt i ett virtuellt campus eller för att se och boka lokaler. Möjligheterna är många och vi har mycket kompetens inom universitet där intresset av tekniken är högt. Vi har en spännande utveckling framför oss, avslutar Richard Olsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5bfb40c4-2148-40a3-8104-f635fcafc49f" data-contentname="Bilder digital tvilling">{}</div><h3>En unik möjlighet</h3><p>Den digitala tvillingen kommer genom avtal med Akademiska Hus kunna användas inom olika forskningsprojekt på Umeå universitet. Mikael Wiberg, professor vid institutionen för Informatik har ett särskilt intresse för samspelet mellan digital teknik, arkitektur och hur IoT -internet of things kan användas.</p><p>–  Frågor om hur vi kan integrera det fysiska och det digitala är något jag intresserat mig för länge och där jag haft stort intresse för hur IoT kan agera som brygga mellan den fysiska världen och den digitala tvillingen. Det finns mycket forskning inom området men väldigt lite empiriska studier med fullskalemodeller. Den digitala tvillingen kommer här vara en unik möjlighet för forskningen då vi får ett skarpt case att studera och följa, säger Mikael Wiberg och fortsätter förklara.</p><p>–  Med denna form av digitalisering kan vi lägga ett digitalt raster över vår fysiska omvärld. Precis som att mobilen, eller våra aktivitetsarmband kan hålla koll och räkna de steg vi tar i vår vardag kan vi med uppkopplade sensorer koppla samman det fysiska och det digitala. Här skapas spännande möjligheter till vidare forskning kring användandet och scenarioanalyser av en digital tvilling. Bland annat kan det handla om byggnationer, fastighetsplanering, drift, arkitektur och vidare även till tjänsteutveckling för de som vistas och rör sig på campus.</p><p>Skanningen beräknas vara avslutad i april. När den manuella genomgången av allt material är färdigställt kan Umeå universitet genom avtal med Akademiska hus få tillgång till den slutgiltiga produkten.</p>https://www.umu.se/nyheter/digital-tvilling-av-umea-universitet-skapas_11550803/https://www.umu.se/nyheter/namnkunniga-talare-pa-dbosi22_11369464/Namnkunniga talare på DBOSI'22På torsdag och fredag 10-11 februari går fjärde upplagan av Nordic Workshop on Digital Foundations of Business, Operations, Strategy and Innovation - DBOSI’22 - av stapeln. Förutom ett digert program för workshopdeltagarna finns även möjlighet för andra intresserade att ta del av de offentliga programpunkterna med ett antal namnkunniga talare. Mon, 07 Feb 2022 11:14:00 +0100<p>Efter välkomstanförande av Umeå universitets rektor, Hans Adolfsson och Jonny Holmström, professor vid Institutionen för informatik samt föreståndare för och grundare av Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) inleds torsdagen av <a href="https://mendoza.nd.edu/mendoza-directory/profile/nicholas-berente/" target="_blank" rel="noopener">Nick Berente</a>, Associate Professor of IT, Operations & Analytics, Notre Dame University, med presentationen: Managing AI: Opportunities and Challenges for Research and Practice.</p><p>Nick Berente är verksam vid University of Notre Dame, har fått ett flertal utmärkelser för både sin forskning och sin undervisning och är dessutom huvudutredare för ett antal projekt för U.S. National Science Foundation. Innan sin akademiska karriär var Berente entreprenör och ligger bl a bakom uppstarten av två techbolag.</p><p>På fredag ger sedan <a href="https://peltarion.teamtailor.com/people/29242-bjorn-brinne" target="_blank" rel="noopener">Björn Brinne</a>, Chief AI Officer, Peltarion presentationen Leverage Your Data: How a No-Code AI Platform Can Revitalize Firms.</p><p>Björn som forskat inom området teoretisk fysik är idag bl a med och driver utvecklingen kring machine learning och deep learning på Peltarion. </p><p>Mer information om eventet, tider samt Zoom-länk hittar ni på SCDI's webbplats - <a href="https://www.scdi.se">www.scdi.se</a></p>https://www.umu.se/nyheter/namnkunniga-talare-pa-dbosi22_11369464/https://www.umu.se/nyheter/tidigare-dmp-student-delaktig-i-svts-julkalender_11275872/Tidigare DMP-student delaktig i SVT’s julkalenderAlla som sett något avsnitt av den senaste julkalendern i SVT har också sett arbetet av en tidigare student, numera även lärare, vid programmet Digital Medieproduktion på Umeå universitet. Introsekvensen med ett lås som dyrkas upp, avslöjar numret på aktuell lucka och slutligen visar den ovärderliga Rosen från Sinai är nämligen skapat av Marcus Strandgren, adjunkt vid Institutionen för informatik och företagare i det egna bolaget It’s McCoy. Mon, 10 Jan 2022 10:18:53 +0100<p class="quote-center">– DMP-programmet ger dig som student fantastiska möjligheter att utveckla dina färdigheter och göra dig redo för såväl en yrkeskarriär som för vidare studier.</p><p>Tillsammans med kollegorna Niklas Lundberg och Magnus Näsström har It’s McCoy tidigare arbetat med visuella uppdrag åt internationellt namnkunniga kunder och varumärken som t ex Cisco, Brother, Red Bull och Husqvarna men någon julkalender har hittills inte funnits med bland referensproduktionerna. Förrän nu.</p><p>– Produktionsbolaget Unlimited Stories frågade om vi var intresserade av att göra intro och outro till ”En hederlig jul med Knyckerts” och det är ju en förfrågan man inte kan svara nej till. Att få vara delaktig i produktionen av en drygt 60-årig TV-tradition är verkligen ett hedersuppdrag och vi är både supernöjda och stolta över resultatet, berättar Marcus Strandgren, adjungerad adjunkt vid Institutionen för informatik.</p><p>Förutom att kreera och producera rörlig grafik till kända internationella kunder spenderar Marcus också en del tid i klassrum och föreläsningssalar på Institutionen för informatik vid Umeå universitet. Som lärare på den utbildning han tidigare varit student på; Digital medieproduktion.</p><p>Digital medieproduktion (180 hp) är ett brett utbildningsprogram med ett genomgående fokus på användarupplevelser (UX) och vänder sig till den som vill vara med och utforma framtidens digitala upplevelser. Under programmet studeras allt från designteori till postproduktion genom en kombination av teoretiska och praktiska moment.</p><p>– DMP-programmet ger dig som student fantastiska möjligheter att utveckla dina färdigheter och göra dig redo för såväl en yrkeskarriär som för vidare studier. I våra moderna salar finns all relevant hårdvara och mjukvara och dessutom har man tillgång till ett dedikerat DMP-labb, ett UX-labb samt utrustning i alla former, berättar Marcus Strandgren.</p><p>Här kan du se introt och läsa mer om <a title="Länk till It's McCoy" href="https://itsmccoy.com" target="_blank" rel="noopener">It’s McCoy</a></p><p>Är du intresserad av att veta mer om vårt program <a title="Länk till programsida för Digital Medieproduktion" href="~/link/6eab10fc33d54f83a55771d1801cfd87.aspx">Digital medieproduktion</a> hittar du det här.</p>https://www.umu.se/nyheter/tidigare-dmp-student-delaktig-i-svts-julkalender_11275872/https://www.umu.se/nyheter/bor-och-kan-vi-betygsatta-studenter-med-ai-verktyg_11192032/Bör och kan vi betygsätta studenter med AI-verktyg?Skulle du låta en robot bestämma om du ska få din examen? Hur ska den då styras? Studenter, lärare och allmänhet ska fördjupa sig i frågan under AutogrAIde – ett hackaton onsdagen den 19 januari där Umeå universitet använder ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Tue, 02 May 2023 10:14:40 +0200<p>– Det finns intressanta möjligheter med artificiell intelligens, men vi måste vara mycket försiktiga när det gäller att diskutera AI för betygsättning, säger projektledare Loïs Vanhée, universitetslektor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I dag används redan många automatiserade verktyg för att underlätta i lärandemiljön. Nu är frågan; kan man använda AI-teknik som stöd för betygsättning och bedömning av studenter och hur kan vi i sådant fall göra det? Vilka är fördelarna och vilka är svårigheterna? Frågeställningen kommer att lyftas under AutogrAIde, ett universitetsövergripande hackaton.</p><h3>Känsligt ämne</h3><p>– Det är viktigt att vi diskuterar dessa frågor på en universitetsövergripande nivå. Det är ett känsligt ämne som är kopplat till såväl juridiska som etiska, pedagogiska och sociala frågor, säger Loïs Vanhée. <br>Hackatonet syftar till att utveckla studenternas medvetenhet, kritiska tänkande och ansvar i frågan tillsammans med lärare och deltagare även utanför universitetet.</p><p>– Tekniska frågor är bara en aspekt av detta hackaton. Vi hoppas kunna lära oss av deltagarnas kunskaper och synvinklar, om betygsättningen ska förändras måste allas röster göras hörda, säger Loïs Vanhée.</p><h3>Hackaton – mer än bara programmering</h3><p>Vanligtvis är hackaton ett evenemang där experter samlas i samarbetsgrupper och arbetar intensivt för att försöka lösa ett konkret (programmerings)problem. Loïs Vanhée förtydligar att numera handlar hackaton om mer än bara programmering.</p><p>Under detta hackaton ska deltagarna inte bara diskutera, utan också arbeta med olika uppgifter för att skapa en känsla av att man har åstadkommit något i slutet av dagen. Det blir ett engagerande och spännande samarbete där deltagarna får möjlighet att utveckla olika lösningar.</p><p>– Jag hoppas att deltagarna ska återvända hem och säga ”vi hittade en möjlig användning av AI för betygsättning och min synpunkt tillförde något viktigt till diskussionen”. Man behöver inte vara datavetare för att ha viktiga saker att säga om AI och dess användning i samhället, säger Loïs Vanhée.</p><h3>Universitetsövergripande</h3><p>Eftersom AI håller är en allt viktigare samhällsfaktor så måste diskussionerna om AI belysas från flera olika synvinklar. Rådet för artificiell intelligens vid Umeå universitet, RAI, arbetar för att stärka och utveckla tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom AI vid universitetet och de har finansierat projektet.</p><p>– Vi uppmuntrar samarbete över ämnesgränserna när det gäller AI eftersom detta område måste belysas från flera olika håll, säger Katrine Riklund, prorektor och ordförande för RAI.</p><p>Hackatonet är ett universitetsövergripande samarbete mellan sex institutioner. Genom att i framtiden skapa fler tvärvetenskapliga evenemang kan heterogena grupper mötas och diskutera viktiga frågor som gynnar forskning och beslutsfattande.</p><p>– Inkluderande mångfald är nyckelbegreppet här, säger Loïs Vanhée.</p>https://www.umu.se/nyheter/bor-och-kan-vi-betygsatta-studenter-med-ai-verktyg_11192032/https://www.umu.se/nyheter/teknik-bara-en-del-av-framgangsrik-digitalisering_11155430/Teknik bara en del av framgångsrik digitaliseringSmarta produkter som klockor, högtalare och tvättmaskiner är numera vardagsmat och begrepp som smarta hus, städer och kommuner blir allt vanligare. Offentliga tjänster förlitar sig allt oftare på uppkopplad teknik för att bli mer effektiva, flexibla och användarvänliga men själva tekniken är bara en del av lösningen för framgångsrik digitalisering. Det visar en avhandling av Ott Velsberg, doktorand på Institutionen för informatik vid Umeå universitet. Wed, 08 Dec 2021 11:42:29 +0100<p class="quote-left">– För att lyckas med all typ av digitalisering behöver man se saker ur ett större perspektiv än att bara använda ny teknik.</p><p>Termen Internet of Things (IoT) eller sakernas internet beskriver i korthet en produkt, ett system eller en tjänst – allt från konsumentprodukter som kylskåp och termostater till system för t ex lokaltrafik eller avloppshantering – som är uppkopplade mot internet. IoT gör det möjligt att lösa allt från enkla saker som att skicka en notis när tvätten i torktumlare är torr till att t ex skapa beslutsunderlag för justeringar av tidtabeller för kollektivtrafikaktörer.</p><h3>Mer revolutionerande än AI och nanoteknologi</h3><p>IoT ses av många som mer revolutionerande för hur verksamheter drivs och organiseras än såväl AI som molninfrastruktur och nanoteknologi. I samma takt som digitaliseringen ökar kommer IoT i allt större utsträckning också att påverka och förändra våra samhällen. Tekniken är dock bara en del i ett mer omfattande pussel där andra faktorer, ibland i större utsträckning än tekniken själv, påverkar hur lyckad en digitaliseringsprocess blir.</p><p>– För att lyckas med all typ av digitalisering behöver man se saker ur ett större perspektiv än att bara använda ny teknik. Verksamhet inom offentlig sektor är ofta komplex, interagerar med många olika typer av aktörer, system och intressenter och påverkar såväl individ som organisation på flera nivåer, säger Ott Velsberg.</p><p>Avhandlingen visar att implementation av IoT-system inom offentlig sektor är mer utbredd än tidigare forskning visat men också att man ofta befinner sig i tidiga faser i processen. Inom vissa verksamhetsområden, t ex infrastruktur och transporter, har man dock i flera fall kommit längre och implementerat IoT-lösningar som skapar mervärden i olika former.</p><h3>Digital omställning är en omfattande process</h3><p>En av de utmaningar som identifierats i avhandlingen är det faktum att många befintliga IoT system inte svarar upp mot de behov som finns och de krav som ställs från verksamheter inom offentlig sektor. Effekten av det är att omställningen till smartare lösningar ofta både blir mer komplicerad och tar längre tid. Att det dessutom är stor skillnad mellan såväl behov och kravbild som resurser och mognad hos offentliga aktörer tillför ytterligare en dimension att ta hänsyn till.</p><p>–Alla offentliga aktörer har sina egna behov, utmaningar och möjligheter så det är omöjligt att reducera omställningen till smarta samhällen till en isolerad insats, det är en process i flera steg och inom flera olika områden, säger Ott Velsberg.</p><p>För en lyckad omställning till ett mer digitalt samhälle och en smartare offentlig sektor krävs både förståelse för helhetsbild och kontext – vilka behov ska tillgodoses, vilka problem ska lösas och vilka värden ska skapas – och kunskap kring den teknik som ska användas samt kanske viktigast av allt; insikter kring hur dessa faktorer samverkar och interagerar.</p><h3>Pandemin har blottat brister</h3><p>Hur insamlade data hanteras, hur användningen av tekniken kan avgränsas och hur personlig eller organisationsrelaterad integritet kan skyddas är några av de etiska aspekter som också måste vägas in vid omställning till ett smartare och mer uppkopplat samhälle.</p><p>Den rådande pandemin har gjort att digitalisering av vissa offentliga tjänster påskyndats för att tillgodose de ökande behoven, något som sin tur identifierat omständigheter som påverkar hur effektiv digitaliseringen kan bli. Ojämlik tillgång till det offentliga tjänsteutbudet, bristande åtkomst eller begränsad möjlighet till återanvändning av data samt obefintlig integration mellan verksamheter och system är några exempel på dessa och något som på sikt behöver ses över.</p><p><a href="#mce_temp_url#">Läs hela avhandlingen.</a></p><h3><br>Om disputationen</h3><p><em>Onsdagen den 8 december försvarar Ott Velsberg, Institutionen för informatik vid Umeå universitet sin avhandling med titeln In The Age of IoT: Exploring Public Sector Smartness. Opponent är Professor, Ulf Melin, Avdelningen för Informationssystem och digitalisering, Linköpings Universitet</em></p><p><em>Disputationen hålls kl 9.00 i Triple Helix, Universitetsledningshuset</em></p><p><em>Avhandlingen kommer att försvaras på engelska</em></p>https://www.umu.se/nyheter/teknik-bara-en-del-av-framgangsrik-digitalisering_11155430/https://www.umu.se/nyheter/360-video--ett-effektivt-verktyg-for-att-behandla-fobier_11117374/360-video – ett effektivt verktyg för att behandla fobierPsykisk ohälsa som fobier och andra ångestsymtom är ofta oerhört handikappande för de drabbade. Förutom personens egen hälsa påverkas vanligtvis såväl arbetssituation som sociala aktiviteter och relationer negativt, något som på sikt kan få både andra och svårare konsekvenser. Tidig diagnos och rätt vårdinsats är förutsättningar för en god behandlingsprognos och det är här modern teknik i form av virtual reality och 360°-video kan bli ett nytt, revolutionerande verktyg.Fri, 19 Nov 2021 13:33:14 +0100<p class="quote-center">Den VR-lösning vi testat kan både tillgängliggöra resurser och reducera kostnader samtidigt som det minskar lidandet för patienterna.</p><p>En lösning baserad på filmade scenarios med 360°-video, framtagen av bl a informatikforskaren Anders Lundström, docent i informatik vid Institutionen för informatik, har nu testats som behandling på en grupp patienter med specifika fobier med mycket lovande resultat.</p><p>–Med den lösning vi tagit fram går det att spara både tid, resurser och onödigt lidande genom att tillgängliggöra behandling på ett helt nytt sätt. Antal och längd på resor går att minska, exponeringsövningar, som är en stor del i behandlingen av fobier, kan göras på ett tryggt och flexibelt sätt samt att lösningen är både lättanvänd, billig och mobil, berättar Anders Lundström, forskare vid Institutionen för informatik på Umeå universitet.</p><p>Med hjälp av ett VR-headset som visar filmade miljöer och scenarios med 360-gradersfilmer får patienten möjlighet att, med stöd och guidning från sin behandlande terapeut/psykolog, besöka och utsätta sig för de situationer, platser eller saker man den fobier för.</p><p>Globalt räknar man att mellan 5 och 15% av befolkningen, sett till hela sin livstid, drabbas av fobier eller ångestsymtom i någon form. Svårighetsgrad, typ och under hur lång tid besvären pågår varierar beroende på t ex ålder, kön och var i världen man bor. Gemensamma nämnare är dock det lidande, de både kort- och långsiktiga hälsoeffekterna samt, sett ur ett större perspektiv; de kostnader det genererar till samhället.</p><p>–Resursbrist och tillgänglighet är ständiga utmaningar för vårdsektorn. Det saknas ofta resurser att kunna hjälpa alla som behöver det, när de behöver det och där de behöver det. Den VR-lösning vi testat är ett både effektivt och ekonomiskt komplement till konventionella behandlingar. En lösning som både kan tillgängliggöra resurser och reducera kostnader samtidigt som det minskar lidandet för patienterna, säger Anders Lundström.</p><p>Förutom att fungera som ett komplementverktyg för vårdaktörer skapar lösningen dessutom möjligheter att kunna erbjuda specialistvård i områden där patienterna i dagsläget har långt till vårdinrättningar.<br><br>–Med digital teknik spelar det mindre roll om du bor i Dikanäs, Nordmaling eller i centrala Umeå, du kan erbjudas samma vård oavsett, utan att kanske behöva transportera dig 70 mil till och från ett besök hos en specialist, säger Anders Lundström.</p><p>Förhoppningen är nu att kunna fortsätta utveckla lösningen och på sikt kunna testa den i större skala, på fler typer av fobier samt inom fler geografiska områden.</p><p>Resultatet av studien är publicerat i den vetenskapliga tidskriften ”<a title="Länk till artikel" href="https://www.cambridge.org/core/journals/behavioural-and-cognitive-psychotherapy/article/using-360degree-videos-for-virtual-reality-exposure-in-cbt-for-panic-disorder-with-agoraphobia-a-feasibility-study/5D757DAA3A12D1B675DA632BC60684AC" target="_blank" rel="noopener">Behavioural and Cognitive Psychotherapy</a>”</p>https://www.umu.se/nyheter/360-video--ett-effektivt-verktyg-for-att-behandla-fobier_11117374/https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-om-artighet-och-rattvisa-hos-smart-teknik_11106395/Kan smart teknik vara artig och rättvis ?Att med rösten styra teknik i form av t ex smarta högtalare, utrustning i hemmet och sociala robotar blir allt vanligare. Tekniken utvecklas i rekordfart, blir alltmer tillgänglig och spås spela en allt större roll i våra liv framöver. Men samtidigt som de både kan underlätta och effektivisera vår vardag väcker tekniken också ett antal frågeställningar kring potentiella negativa konsekvenser.Tue, 16 Nov 2021 11:08:30 +0100<p class="quote-center">– Det som kan anses vara fördelaktigt i en-användar-interaktion kan mycket väl vara helt olämplig när flera användare är engagerade</p><p>– När intelligenta agenter i form av olika typer av smart teknik ska börja fungera i sociala sammanhang där kommunikation och samarbete är viktigt dyker en ytterst relevant fråga upp: kan de uppvisa någon form av social kompetens, säger Victor Kaptelinin, professor på Institutionen för informatik vid Umeå universitet och forskningsledare i SCAI-projektet.</p><h3>Oskrivna sociala regler</h3><p>De allra flesta sociala aktörer följer vissa, mer eller mindre, oskrivna regler för att både upprätthålla ordningen och för att t ex undvika att kränka andra. När digitala lösningar i form av intelligenta agenter blir sociala aktörer bör de då också följa dessa regler? Hur man får dem att fungera på ett socialt acceptabelt sätt är en både viktig och svår fråga.</p><p>Forskning kring detta bedrivs idag inom områden som Human-Computer Interaction (HCI) och Human-Robot Interaction (HRI) men oftast handlar det om interaktion mellan en användare och en agent, något som många gånger inte är tillräckligt.</p><p>– Det som kan anses vara fördelaktigt i en-användar-interaktion kan mycket väl vara helt olämplig när flera användare är engagerade och det är just fleranvändarperspektivet vi vill studera närmare inom SCAI-projektet, berättar Victor Kaptelinin.</p><h3>Kan smart teknik agera socialt acceptabelt</h3><p>Genom att studera hur människor bedömer intelligenta agenters beteende i sammanhang med flera användare vill projektet SCAI ta reda på mer om vad användare anser vara socialt acceptabelt, mindre acceptabelt eller helt oacceptabelt. Hypotesen som kommer att testas i studierna är om ”artighet” och ”rättvisa” från ett användarperspektiv är viktiga aspekter av ett socialt acceptabelt beteende hos intelligenta agenter.</p><h3>Tre typer av studier ska genomföras inom SCAI-projektet.</h3><p>• Människor som redan använder smart teknik kommer att studeras för att ta reda på vad de tycker om socialt lämpligt och olämpligt beteende hos sådana agenter.</p><p>• Metoden ”User Enactments” kommer att användas för att konstruera virtuella miljöer för olika interaktionsscenarier mellan människor och agenter.</p><p>• Prototyputveckling och testning av olika interaktionsdesignlösningar för att göra agenternas beteende i fleranvändarsammanhang artigt och rättvist.</p><h3>Finansiering från Vetenskapsrådet</h3><p>Projektet med det fullständiga namnet ”Med sikte på socialt kompetent AI - Att stödja artighet och rättvisa i fleranvändarinteraktion med förkroppsligade intelligenta agenter (SCAI)”, där också Thomas Hellström, professor och Suna Bensch, universitetslektor, båda vid institutionen för datavetenskap ingår, beviljades i början av november finansiering från Vetenskapsrådet med 3 700 000 kronor.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-om-artighet-och-rattvisa-hos-smart-teknik_11106395/https://www.umu.se/nyheter/digitalt-stetoskop-skapar-nya-mojligheter-for-vard-pa-distans_11044736/Digitalt stetoskop skapar nya möjligheter för vård på distansRobyn Schimmer från institutionen för informatik är en del av teamet som, genom det Vinnova-finansierade projektet "Västerbotten utan gränser", gör det möjligt för läkaren Yanira de la Tora att hjälpa sina patienter i Skellefteå från kontoret i Malaga. Thu, 28 Oct 2021 14:07:36 +0200<p>SVT Västerbotten var på besök när läkaren Yanira de la Tora testade att från sitt kontor i Malaga undersöka en patient i Skellefteå med ett digital stetoskop.</p><p>Robyn Schimmer vid institutionen för informatik är en av deltagarna i teamet som utvecklat lösningen. </p><p>– Det här är ett utmärkt exempel på hur ny teknik både kan tillgängliggöra specialistvård på ett helt nytt sätt och samtidigt kunna tillvarata och utnyttja kompetens bättre, säger Robyn Schimmer. </p><p>Se inslaget från SVT Västerbotten:</p><p><a title="Digitalt stetoskop" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lakaren-sitter-i-spanien-men-gar-ronden-i-skelleftea" target="_blank" rel="noopener">https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lakaren-sitter-i-spanien-men-gar-ronden-i-skelleftea</a></p>https://www.umu.se/nyheter/digitalt-stetoskop-skapar-nya-mojligheter-for-vard-pa-distans_11044736/https://www.umu.se/nyheter/nuohtti---digital-tillgang-till-samiskt-kulturarv_10911996/Nuohtti - digital tillgång till samiskt kulturarvSöktjänsten Nuohtti ger digital access till en unik samling material kring den samiska kulturen från ett antal Europeiska arkiv. Tjänsten är utvecklad inom projektet Digital Access to the Sámi Heritage Archives finansierat av EU-programmet Interreg Nord.Wed, 22 Sep 2021 10:27:31 +0200https://www.umu.se/nyheter/nuohtti---digital-tillgang-till-samiskt-kulturarv_10911996/https://www.umu.se/nyheter/karin-danielsson-ny-forestandare-vid-humlab_10593205/Karin Danielsson ny föreståndare vid HumlabI mitten på november firar Humlab 20 år. Första augusti får enheten en ny föreståndare i Karin Danielsson. Hon kommer närmast från Institutionen för informatik samt WASP-HS och ser fram emot att få vara med och fortsätta utvecklingen av Digital humaniora vid Umeå universitet.Mon, 21 Jun 2021 12:35:56 +0200<p class="quote-center">Vi behöver utforska humaniorans roll i nuvarande utveckling. Vilka samtal för vi med vår digitala samtid, vilka tankar och förståelser behöver vi ta med oss in i vår framtid?</p><p>Hon berättar att det som lockar henne att bli föreståndare för Humlab är mycket den fantastiska miljö som hon menar att Humlab är:</p><p>– Jag har följt Humlab under de 20 år som miljön funnits. Jag anser att de föreläsningar, workshops, den forskning och det undervisningsstöd som finns i labbet är imponerande och viktig. Den kompetens personalen har inom digital humaniora, gällande systemutveckling, metoder och teorier, är mycket betydelsefull, säger Karin Danielsson och fortsätter:</p><p>– Jag ser fram emot att få vara med och fortsätta denna resa och riktning för Humlab under de kommande åren. Jag ser Humlabs tydliga roll inom Digital Humaniora och den digitala transformation vårt samhälle står inför och de frågor vi måste ställa oss för att hålla ett mer inkluderande perspektiv. </p><h3>Humanioras roll</h3><p>Karin Danielsson menar vidare att Humlab är viktig både som plats och som sammanhang. Hon pekar på hur vi i dagens digitala samhälle, där tekniska lösningar implementeras i allt större utsträckning, behöver utforska vad det innebär för forskning och undervisning inom Humaniora.</p><p>– Hur kan forskning och undervisning utvecklas? Vi behöver också utforska humaniorans roll i nuvarande utveckling. Vilka samtal för vi med vår digitala samtid, vilka tankar och förståelser behöver vi ta med oss in i vår framtid?</p><p>Karin Danielssons akademiska bakgrund är inom systemvetenskap och människa-dator interaktion. 2010 disputerade hon i informatik vid Samhällsvetenskapliga fakulteten med avhandlingen <a href="https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A345487&dswid=-5452"><em>Att främja medverkan Utmaningar och möjligheter för barns och ungdomars delaktighet vid design av digitala edutainmentproduktioner</em></a>, som fokuserade på hur representanter från målgruppen kunde delta i och bidra till en designprocess.</p><h3>Användning av teknik</h3><p>I avhandlingsarbetet samarbetade hon med UR, BBC och Sveriges Riksdag, samt med designföretagen North Kingdom och Paregos.</p><p>– Fokus för min forskning är metoder för design och utvärdering av digital material i olika sammanhang och för olika målgrupper. De sammanhang jag studerat och utvecklat metoder och verktyg inom rör sig mellan utbildning, arbete, fritid samt hälsa- och sjukvård.</p><p>– Jag har arbetat med olika målgrupper för teknik, så som barn, ungdomar, vuxna, seniorer, yrkesverksamma, studenter, patienter och de som vill använda teknik under sin fritid. </p><p>– Den röda tråden i min forskning är som sagt metoder, verktyg och tekniker för design och utvärdering av digitala material i olika sammanhang för olika målgrupper. Jag undersöker hur medskapande designprocesser kan utformas.</p><h3>Forskning och undervisning</h3><p>Hon berättar vidare hur hon under ett antal år var programansvarig för kandidatprogrammet Digital medieproduktion vid Umeå Universitet, ett program där studenterna arbetar både teoretiskt och tillämpat med att utveckla och förmedla information och berättande i ett digitalt format. Och att hon idag undervisar främst inom interaktionsdesign och artificiell intelligens för studenter vid <a href="~/link/c9bdd9259ae34ec285a7bb9facae4b96.aspx">Institutionen för informatik</a>.  </p><p>– Sedan 2019 är jag programsamordnare för The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (<a href="https://wasp-hs.org">WASP-HS</a>) ett fantastiskt forskningsprogram finansierat av Wallenbergstiftelserna, där Umeå Universitet är värd för programmet. Men detta uppdrag kliver jag av i och med att jag böjar som föreståndare för Humlab.</p><p>– Jag ser att den forskning och det arbete som bedrivs inom WASP-HS kommer ha stor betydelse för utveckling av forskning inom AI, samhällsvetenskap och humaniora i Sverige, men även inom samhällsutvecklingen som sådan. </p><p>– Informatik är mångt och mycket ett tvärvetenskapligt ämne där vi forskar om samhällets digitalisering, från individ till samhällsperspektiv, och hur denna teknik utformas. Med detta hämtar vi stöd från filosofi, pedagogik, psykologi, sociologi, m.m.</p><h3>20 år i november</h3><p>På frågan vad hon ser för potentialer och utvecklingsbara områden vad det gäller verksamheten vid Humlab säger Karin Danielsson att hon ser flera möjligheter och har med sig en del tankar och idéer.</p><p>– Men detta är något jag i första hand vill samtala med personalen om, för att se hur vi tillsammans arbetar vidare med Humlab. </p><p>– Men, Humlab firar som sagt 20 år i höst och jag vill passa på och lyfta fram vår kommande konferens <a href="~/link/670dea98c5c048808faafef8a20953fc.aspx">Digital Transformations</a> i november, den går online och gratis för alla att vara med på.</p>https://www.umu.se/nyheter/karin-danielsson-ny-forestandare-vid-humlab_10593205/https://www.umu.se/nyheter/digital-teknik-ger-forenklad-bild-av-halsa-och-prestation_10470643/Digital teknik ger förenklad bild av hälsa och prestationIntresset för teknik som loggar data om vår hälsa är stort inom både vården och i vardagen. Men tekniken påverkar vår syn på oss själva och ger en ofullständig bild av kroppen som endast kvantifierbar och mätbar, det visar en ny avhandling från Umeå universitet. Tue, 18 May 2021 10:57:17 +0200<p>Personlig informatik är teknik som används för att logga data om våra kroppar, beteenden och prestationer. Många har nog stött på denna teknik i form av träningsappar och aktvitetsarmband. I sin avhandling har Robyn Schimmer studerat personlig informatik, både när den används inom sjukvården och i vardagen. Han har tagit reda på mer om vad tekniken har för betydelse för vår förståelse av oss själva och våra kroppar.</p><p>– Det finns ett stort intresse för den här typen av teknik, inte minst från sjukvården. Tekniken kan vara ett sätt att möjliggöra egenvårdslösningar, som till exempel för personer med diabetes som kan få automatiska blodsockermätare och insulinpumpar kopplade till kroppen. Även personer som inte har någon sjukdom använder ofta den här typen av teknik för att mäta puls, klocka sin löprunda och mycket annat, säger Robyn Schimmer.</p><p>Resultaten från Robyn Schimmers avhandling pekar mot ett flertal utmaningar med användandet av personlig informatik.</p><p>– Tekniken är utformad på ett sätt som sätter det mätbara och spårbara i fokus, det ger en kvantifierbar och förenklad bild av en människa. Man får också uppfattningen att den data som tekniken förmedlar är en objektiv representation av användaren, när den i själva verket behöver sättas i en kontext för att kunna tolkas. Vad som påverkar en persons hälsa och prestation beror mycket på parametrar som inte kan mätas och kvantifieras, som till exempel känsloläge, positiva eller negativa erfarenheter och så vidare.</p><h3>Litet stöd för konsekvenser som inte kan mätas</h3><p>En annan utmaning med personlig informatik är att tekniken alltid påverkar på ett synliggörande sätt och på ett osynliggörande sätt. En egenskap hos en produkt kan uppmuntra och synliggöra en viss förståelse och användande men samtidigt osynliggöra andra förståelser och möjliga val.</p><p>– Detta blir särskilt kritiskt när personlig informatik används för medicinska ändamål men i en vardaglig kontext. Att sätta fokus på kvantifierbara värden såsom blodsockernivåer ger information om kroppens status, vilket i sig kan vara viktigt, men det riskerar samtidigt att osynliggöra personens upplevelser i en vidare bemärkelse. I en av studierna i min avhandling visas hur personer med typ 1 diabetes har ambivalenta upplevelser av livet med automatiska blodsockermätare och insulinpumpar. De möjliggör å ena sidan ett enklare, och i vissa avseenden ”normalare”, liv men kan samtidigt också vara en påminnelse om en kronisk sjukdom. Tekniken stödjer i detta fall hanterandet av sjukdomen på ett bra sätt men det ger sämre, eller inget, stöd för att hantera livet i övrigt och de konsekvenser både sjukdomen och tekniken har på relationen till andra, i arbetet, på fritiden och så vidare, säger Robyn Schimmer.</p><p>Robyn Schimmer hoppas att hans forskningsresultat ska hjälpa till att öka kunskapen om hur den digitala tekniken påverkar förståelsen av oss själva.</p><p>– Jag hoppas kunna hjälpa interaktionsdesigners och andra som utformar teknik att i större utsträckning möjliggöra för en användare att leva ett meningsfullt liv tillsammans med tekniken. Detta kan göras genom att utforma verktyg som synliggör att den tänkta användaren alltid är en person och en individ, i ett sammanhang och med egna mål och riktningar i sitt liv. Man borde utforma teknik som inte reducerar personer till enbart kvantifierbara parametrar och spårbara beteenden. Dessutom finns ett stort behov av ytterligare kritisk forskning om personlig informatik. </p><p><strong>Läs avhandlingen:</strong> <a href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182625"><em>Between health and healthcare: a lifeworld perspective on personal informatics</em></a></p>https://www.umu.se/nyheter/digital-teknik-ger-forenklad-bild-av-halsa-och-prestation_10470643/https://www.umu.se/nyheter/fertilitetsappar-delar-kansliga-data-fran-miljontals-anvandare_10421192/Fertilitetsappar delar olovligen känsliga uppgifter från miljontals användareEn majoritet av de mest populära fertilitetsapparna samlar in och delar känsliga data, utan användarnas vetskap eller godkännande. Det visar en ny studie från Umeå universitet och Newcastle University. För att användarnas personliga och ofta intima uppgifter inte ska missbrukas uppmanar forskarna nu till en hårdare kontroll och mer korrekt kategorisering av apparna.Tue, 04 May 2021 13:33:01 +0200<p>Miljontals kvinnor använder fertilitetsappar när de försöker bli gravida, öka sin fertilitetsförståelse eller följa sin graviditet. Nu kan forskare visa att de flesta av de mest populära fertilitetsapparna samlar in och delar vidare känslig och privat information utan användarnas medgivande.</p><p>I fertilitetsappar kan användarna ange uppgifter som rör både privatliv och hälsa, som exempelvis information om aborter, infertilitet och graviditet. Maryam Mehrnezhad, Newcastle University’s School of Computing, och Teresa Almeida, Institutionen för informatik, Umeå universitet, har analyserat sekretessnotiser och dataspårningsmetoder hos 30 fertilitetsappar. Alla appar var gratis och listades högst vid en sökning i Google Play Butik. Apparna lät användarna regelbundet rapportera in privat information som psykiskt mående, kroppstemperatur, sexuell aktivitet, orgasmer och andra hälsouppgifter. När forskarna hade laddat ner apparna kunde de se att majoriteten av dem inte följer kraven i Dataskyddsförordningen (GDPR). De kunde också se att apparna i genomsnitt aktiverade 3.8 spårningsprogram direkt efter att de installerats, även om användaren inte hade godkänt sekretessnotiserna.</p><p>Maryam Mehrnezhad och Teresa Almeida kommer att presentera sina resultat vid konferensen CHI (Computer Human Interaction) 8-13 maj 2021. De varnar för att sättet som apparna används kan få konsekvenser för kvinnors hälsa och rättigheter.</p><p>– De kvinnor som använder fertilitetsappar räknas ofta som extra utsatta användare och den data som de matar in är mycket känslig. Datan kategoriseras i GDPR som ”känsliga personuppgifter” och bör hanteras med extra stor försiktighet, säger Maryam Mehrnezhad.</p><p>– Uppgifterna som användarna matar in förvaras på ett mycket osäkert sätt och standardinställningarna medför att appen kan dela data vidare utan användarens godkännande. Detta gör användarna sårbara och exponerade på ett sätt som de inte inser. Till exempel kan information om en abort nå obehöriga och därmed innebära en risk för användaren, i andra fall kan en våldsam eller kontrollerande partner ta del av kvinnans bild av sitt fysiska och psykiska mående. Digital teknik kan hjälpa människor att bättre förstå och följa sin reproduktiva hälsa. Men när så känsliga uppgifter inte skyddas kan till och med användarnas personliga säkerhet hotas, säger Teresa Almeida.</p><p>Trots att de innehåller känslig information om exempelvis hälsa sorteras de flesta fertilitetsapparna som forskarna har undersökt in under kategorin ”Hälsa och motion” i Google Play Butik. Maryam Mehrnezhad och Teresa Almeida menar att denna felkategorisering är ett sätt för apputvecklarna att undvika uppmärksamhet. Den gör det enklare att sälja data från fertilitetsapparna till tredje part för att användas på en rad otillåtna sätt, till exempel för annonsering eller för apputveckling. För att skydda kvinnors privatliv menar forskarna att det behövs en mer korrekt process när man hanterar så känslig data. En process där både lagliga och etiska aspekter tas i beaktande.</p><p>– Myndigheter som hanterar den här typen av frågor måste bli bättre på att förstå de brister i dagens regler som möjliggör dessa appar. Myndigheterna bör också fånga upp användarnas upplevelse för att få en bättre förståelse av problemet, säger Teresa Almeida.</p><h3>Referens:</h3><p>Maryam Mehrnezhad and Teresa Almeida. 2021. Caring for Intimate Data in Fertility Technologies. In <em>CHI Conference on Human Factors in Computing Systems</em> (CHI '21), May 8–13, 2021, Yokohama, Japan. ACM, New York, NY, USA 11 Pages. </p>https://www.umu.se/nyheter/fertilitetsappar-delar-kansliga-data-fran-miljontals-anvandare_10421192/https://www.umu.se/nyheter/kempestiftelserna-satsar-pa-digitaliseringsforskning_9903832/Kempestiftelserna satsar på digitaliseringsforskningKempestiftelserna har beviljat 1 6000 000 kr för finansiering av två postdok-tjänster vid Swedish Center for Digital Innovation (SCDI), Umeå universitet. Mon, 14 Dec 2020 13:50:25 +0100<p>Syftet med projektet är att undersöka digitaliseringen av det svenska skogsbrukets värdekedja. Specifikt syftar projektet till att undersöka de möjligheter till värdeskapande som är förknippade med ett integrerat digitalt informationsflöde.</p><p>- En välkommen och glädjande satsning, säger Jonny Holmström, föreståndare för SCDI, den digitala värdekedjan är fragmenterad och även om intresset för digitalisering och AI är stort bland aktörer inom skogsindustrin, har de digitala omvandlingsprocesserna knappt börjat.</p><p>Satsningen kompletterar SCDI AI Business Lab som etablerades genom finansiering av Kempestiftelserna.</p>https://www.umu.se/nyheter/kempestiftelserna-satsar-pa-digitaliseringsforskning_9903832/https://www.umu.se/nyheter/daniel-skog-tilldelas-borje-langeforspriset-2020_9819109/Daniel Skog tilldelas Börje Langeforspriset 2020Daniel Skog är den fjärde forskaren från Umeå universitet som tilldelas priset.Fri, 20 Nov 2020 10:54:36 +0100<p>Börje Langefors var en pionjär inom IT och skapare av ämnet Informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling (ADB) som sedermera blivit Informatik. Han var den förste professorn i informationssystem i Sverige och en av de första i världen. För att hedra Börje Langefors och för att för att uppmuntra och visa på föredömliga forskningsinsatser inom informatik delar Svenska informationssystemakademin, SISA, ut ett pris för årets bästa avhandling i informatik.</p><p>Daniel Skog, Institutionen för informatik och the Swedish Center for Digital Innovation, tilldelas Börje Langeforspriset 2020 för sin avhandling ” The Dynamics of Digital Transformation: the Role of Digital Innovation, Ecosystems and Logics in Fundamental Organizational Change”. Daniel Skog är den fjärde pristagaren från Umeå Universitet, tidigare har Henrik Wimelius (2012), Johan Sandberg (2015) och Daniel Nylén (2016) tilldelats priset.</p><p>SISA:s prismotivering:<br>“The dissertation addresses a relevant and timely theme at the heart of the information systems discipline, namely digital transformation. Based on solid empirical research from a rich source of primary and secondary data, the thesis provides a coherent argument for how the dynamics of digital transformation can be understood and conceptualized, and does it in a way that increases our understanding for how organizational change is driven by digital innovation, inside and outside of organizational boundaries. The main contribution, the digital transformation framework, builds on a well described and motivated theoretical foundation with challenging implications for both research and practice.”<br> </p>https://www.umu.se/nyheter/daniel-skog-tilldelas-borje-langeforspriset-2020_9819109/https://www.umu.se/nyheter/28-miljoner-till-nytt-forskningsprogram-vid-umea-universitet_9691887/28 miljoner till nytt forskningsprogram vid Umeå universitetKnut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 28 miljoner till ett nytt forskningsprogram med fokus på digital innovation inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) vid Umeå universitet. Programmet leds av Jonny Holmström, professor vid institutionen för Informatik. Forskningsprogrammet bedöms ha möjlighet att kombinera vetenskaplig excellens med samhällelig nytta.Tue, 13 Oct 2020 15:27:25 +0200<p>– Fleråriga anslag av den här storleken betyder mycket för möjligheterna att bedriva långsiktig forskning med internationell spets. Det beviljade forskningsprogrammet bygger på och vidareutvecklar den forskning som redan bedrivs inom digital innovation vid SCDI, så det här är ett välkommet besked! säger rektor Hans Adolfsson.</p><p>Det nya forskningsprogrammet – Wallenbergprogrammet i digital innovation – ska på vetenskaplig grund i samarbete med industri och offentliga aktörer bedriva forskning och policyskapande verksamhet. Programmet placeras vid Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) som är ett samarbete mellan Umeå universitet, Handelshögskolan i Stockholm Göteborgs universitet samt RISE Digital Innovation.</p><p>Satsningen utgörs av tvååriga postdoktortjänster tillsammans med samverkansinitiativ som vetenskapliga konferenser och samverkanssymposier med industri och offentlig sektor.</p><p>– Detta program ger oss möjlighet att utveckla både forskning och samverkan inom digital innovation och digital transformation och att ha en fortsatt ledande position i Europa. Samtidigt är det en nyckel för svensk industri och offentlig sektor att lyckas med den digitala transformationen. SCDIs forskningsexcellens tillsammans med RISE Digital Innovations kompetens i tillämpad forskning utgör en bas för digital förnyelse av svensk industri och offentlig sektor, säger professor Jonny Holmström.</p>https://www.umu.se/nyheter/28-miljoner-till-nytt-forskningsprogram-vid-umea-universitet_9691887/https://www.umu.se/nyheter/sveaskog-accelererar-sin-digitaliseringsprocess-genom-internship_9510894/Sveaskog accelererar sin digitaliseringsprocess genom internshipUnder en redovisning av masterstudenter väcktes idéen hos Sveaskog om att erbjuda en praktikplats till en av studenterna – och i dagarna är nu är det dags för Malaika Torto, student på masterprogrammet i IT Management vid Umeå universitet, att påbörja sitt internship hos Sveriges största skogsägare – en av de deltagande parterna i Mistra Digital Forest.Mon, 24 Aug 2020 14:42:20 +0200<p>– Vi hade ett samarbete med Umeå universitet där vi på Sveaskog deltog med ett så kallat live case på en kurs i digital strategi. Vi tyckte det var en spännande grupp studenter som gav oss intressanta synpunkter. Under redovisningen så väcktes tanken att erbjuda en praktikplats till en student, säger Johan Ekenstedt på Sveaskog.</p><p>Masterstudenterna på kursen Digital Strategy, som leds av professor Jonny Holmström – tillika en drivande part i Mistra Digital Forest, hade fått i uppdrag att jobba fram en digital strategi för Sveaskog. De olika framarbetade förslagen redovisades för Sveaskog under ett Zoom-möte i början av sommaren. Efter presentationerna lade Sveaskog fram möjligheten om ett internship – en tanke som väcktes hos Johan och hans kollegor under redovisningarna. Detta då de blev så pass inspirerade att de snabbt ville sy ihop ett internship som avrundning på seminariet.</p><p>Malika Torro går på masterprogrammet i IT Management vid Umeå universitet.<br>Efter en kort process med ansökning och intervju erbjöds en av studenterna, Malaika Torto, en praktikplats under hösten. Tanken är att hon ska hjälpa Sveaskog att utforska olika alternativ för att samla in skogliga data – både genom manuella och digitala verktyg samt fjärranalys.</p><p>– Under detta internship hoppas jag kunna lära mig mer om hur teknik och digitala verktyg används i skogsindustrin. Jag hoppas också kunna utöka mitt nätverk och utveckla de färdigheter som krävs för en karriär inom IT management, säger Malaika Torto som går på masterprogrammet i IT Management vid Umeå universitet.</p><p>”Aldrig gjort något liknande tidigare”<br>För Sveaskog är denna typ av internship något de aldrig har gjort förut, men något de ser fram emot och tycker ska bli spännande.</p><p>– Vi ser det här som en bra möjlighet att få in nya synsätt och vinklar på vår verksamhet från en ambitiös och lovande student. Vi vill bredda vår rekrytering och få hjälp med några uppgifter kring digitalisering, både vad gäller data- och UX-analys. Samtidigt som vi vill ge en student möjlighet att få erfarenhet och insikt i en av Sveriges basnäringar, förklarar Johan Ekenstedt.</p><p>Och just erfarenheten är något som Malaika Torto värdesätter.</p><p>– För mig betyder det mycket att få omsätta de mer de teoretiska aspekterna av min utbildning i praktiken. Så när jag väl kommer ut i arbetslivet kommer jag förhoppningsvis snabbare att kunna tillämpa det jag har lärt mig, avslutar hon.</p>https://www.umu.se/nyheter/sveaskog-accelererar-sin-digitaliseringsprocess-genom-internship_9510894/https://www.umu.se/nyheter/digitala-ekosystem-staller-andra-krav-pa-ledarskap-_9225348/Digitala ekosystem ställer andra krav på ledarskap Digitaliseringen gör att digitala ekosystem växer fram – som ställer särskilda krav på samarbets- och ledningsformer. Det visar ny avhandling vid Umeå universitet.Thu, 04 Jun 2020 13:30:29 +0200<p>Hosea Ofe är forskare i informatik och beskriver i sin avhandling hur digitalisering driver företag mot ett mer aktivt deltagande i ekosystem centrerade runt digitala plattformar. Digitala ekosystem är nätverk av aktörer som samarbetar för att ta fram tjänster och erbjudanden med hjälp av digital teknik.</p><p>Hosea har studerat upprättandet av Trafiklab, en plattform för öppna data inom kollektivtrafiken. Studien  synliggör att uppstarten av en ny plattform ställer särskilda krav på ledarskap:  </p><p>– Att leda nya digitala ekosystem handlar inte bara om teknikdesign – det handlar också om att bygga relationer mellan olika aktörer. Studien visar att ledarskapet handlar mer om  ”orkestrering” än det som vi brukar beteckna som traditionellt ledarskap, säger Hosea Ofe.</p><p>Orkestrering innefattar en omfattande samordning mellan parterna som ingår i ekosystemet.</p><p>– Vid etablerandet av en ny plattform är  värdet av tjänsten okänt och maktförhållandena är heller inte etablerade. Det handlar om att identifiera och tydliggöra potentiella värden, och samtidigt hantera maktförhållanden och konkurrerande perspektiv, säger Hosea Ofe.</p><p>Avhandlingen synliggör att leverantörerna balanserar mellan tre delvis konkurrerande mål - locka användare, samordna användaraktiviteter samt skapa och fånga värde. Det gäller att skapa värde för såväl användare som leverantörer.</p><p>Hosea menar att plattformsleverantörer bör se på det digitala ekosystemet som en helhet.</p><p>– Orkestrering innefattar att skapa en förståelse för den unika situationen hos involverade aktörer och synliggöra vinsten av samarbete. Möten är viktiga för att skapa förståelse för varandra och ta del av varandras intressen, kunskap och perspektiv, avslutar Hosea Ofea.</p><p><a title="länk till avhandling" href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A1430421&dswid=233">Länk till avhandling</a></p><p><a title="pressbild" href="https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/detail/Hosea+Ofe/25716">Länk till pressbild</a></p><p><strong>För mer information kontakta gärna:</strong></p><p>Hosea Ofe<br>Institutionen för informatik vid Umeå universitet<br>E-post: <a href="mailto:ofe.hosea.ayaba@umu.se">ofe.hosea.ayaba@umu.se</a><br>Telefon: 090 786 97 91, 073-877 41 84<br> </p>https://www.umu.se/nyheter/digitala-ekosystem-staller-andra-krav-pa-ledarskap-_9225348/https://www.umu.se/nyheter/scdi-ai-business-lab-etablerat-genom-stod-fran-kempestiftelserna_9122414/SCDI AI Business Lab etablerat genom stöd från KempestiftelsernaSwedish Center for Digital Innovation (SCDI) har med stöd från Kempestiftelserna etablerat ett unikt AI-labb med fokus på de affärsmässiga aspekterna av AI.Thu, 23 Apr 2020 09:07:26 +0200<p>– SCDI AI Business Lab kommer att fokusera på hur AI skapar värde i verksamheter, säger Jonny Holmström, professor i informatik och föreståndare för SCDI. Labbet etableras genom ett stöd på 2,7 miljoner från Kempestiftelserna och möjliggör för SCDI att vidareutveckla sin AI-forskning genom finansiering av infrastruktur till labbet samt post doc positioner med ett fokus på skogsindustrin.</p><p>– Vi ser hur våra externa partners i industrin antingen jobbar med AI eller är på väg att lansera satsningar inom AI. I en ny rapport har vi pekat på hur kompetensfrågan är den huvudsakliga flaskhalsen för att skapa värde från AI. Vi fokuserar på den frågan i vår forskning och SCDI AI Business Lab kommer att vara en nyckel för att lyckas med det, säger Jonny Holmström.</p><p>Labbet kommer att vara en resurs både för att genomföra forskning men även en resurs för att genomföra workshops med externa partners för att bygga kompetens runt AI.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/scdi-ai-business-lab-etablerat-genom-stod-fran-kempestiftelserna_9122414/https://www.umu.se/nyheter/digital-transformation--inte-bara-effektivisering_9017930/Digital transformation – inte bara effektiviseringLars Öbrand, lektor vid institutionen för informatik, har precis inlett en uppdragsutbildning inom digital transformation för Holmen Skog. Under 2020 ska han hjälpa ledningsgruppen att forma en digital strategi. – Man måste tänka på ett annat sätt än man gjort de senaste 100 åren, säger Lars. Mon, 23 Mar 2020 11:39:18 +0100<p>Holmen Skog sköter Holmen-koncernens skogar som omfattar ungefär en miljon hektar. De köper virke och utför avverknings- och skogsvårdsuppdrag.</p><p>– Den här verksamheten sköts ungefär som den alltid har gjort – man träffas, dricker kaffe, kommer överens om ett pris och skakar hand. Men det finns en enorm potential att utvecklas. Holmen Skog har till exempel väldigt mycket kartdata som man skulle kunna utnyttja, men man gör inte så mycket mer med den än man gjorde på 70-talet. Utmaningen i det här arbetet är att lyfta blicken och tänka om kring sådant som gjort en framgångsrik tidigare, säger Lars Öbrand.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Det är inte en IT-fråga</h2><p>Lars Öbrand kommer träffa ledningsgruppen ett antal gånger under 2020 och arbetet ska utmynna i en digital strategi. Lars menar att en nyckel till att lyckas med den digitala transformationen är att se det just som en transformation.</p><p>– Det handlar inte om att bara effektivisera den befintliga verksamheten utan om att verkligen transformera den. Man måste också förstå att det här inte är en IT-fråga utan en fråga om verksamhetsutveckling. Att genomföra ett projekt är en sak, det är enkelt, men att ställa om en redan välfungerande verksamhet till något annat är svårare, säger Lars Öbrand.</p><p>Utbildningen bygger till stor del på att ledningen får ett nytt sätt att tänka och nya verktyg för att analysera sin verksamhet. Under den första träffen fick gruppen exempel från organisationer och verksamheter som liknar deras egen för att förstå vad en digital transformation kan leda till.</p><p>– Många värdeskapande processer är fundamentalt annorlunda idag om man jämför med hur det har sett ut tidigare. Nästan vilken bransch man än tittar på så har aktörer som Apple och Google en roll. Man kan inte bara tänka utifrån en värdekedja av underleverantörer och liknande utan man behöver se hela ekosystemet, säger Lars Öbrand.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett långsiktigt arbete</h2><p>Det första steget för ledningsgruppen kommer vara att kartlägga verksamheten och analysera sig själva och sin omgivning. De kommer få en vokabulär och referensramar för hur man kan tänka kring digitalisering, och därefter jobba mer i workshops utifrån sin egen verksamhet.</p><p>– Det kommer nog inte att vara så stor skillnad hos dem om ett år men däremot om fem år eller tio år. Många organisationer står inför samma utmaningar, så om den här utbildningen visar sig vara ett bra format för att jobba med digital transformation så kanske vi kan ha fler utbildningar framöver, säger Lars Öbrand.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/digital-transformation--inte-bara-effektivisering_9017930/https://www.umu.se/nyheter/unik-samverkan-kring-it-och-artificiell-intelligens_8901213/Unik samverkan kring IT och artificiell intelligensFramtidens fabriker, smarta städer, digitala vårdtjänster och sociala robotar är några exempel på konkreta resultat som kraftsamlingen Digital Impact North ska bidra till. Satsningen invigs fredag 21 februari i MIT-huset, Umeå universitet, med bland andra Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet, och Peter Juneblad, näringslivschef, Umeå kommun.Wed, 19 Feb 2020 15:36:58 +0100<p>Regionen är redan i dag stark vad gäller digitalisering och artificiell intelligens, något som kommer att förstärkas under de närmaste åren. Umeå universitet är ett av de ledande universiteten i Sverige inom digitalisering och AI, och storsatsar med rekrytering av över 100 nya AI-forskare, varav ett flertal internationellt välkända forskare redan har anlänt till Umeå. Digital Impact North, som invigs 21 februari, kommer att stärka satsningen med stort fokus på samhällsnytta och utveckling av framtidens teknologi i samverkan med regionala aktörer.</p><p>Initiativet drivs av ett antal starka regionala partners och kommer att bilda en dynamisk organisation där relevanta partners kan välja att ingå fullt ut eller bara delta i mindre omfattning. Till exempel deltar Umeå universitetet genom ett samarbete mellan institutionerna för Datavetenskap, Informatik och Tillämpad fysik och Elektronik.</p><p>– Ambitionen med Digital Impact North är att skapa en extremt stark drivkraft för regionens utveckling. Ett syfte är att regionen som helhet ska kunna dra maximal nytta av de stora satsningar som många aktörer gör inom IT-området i stort och AI i synnerhet, samtidigt som vi på universitetet ser att det bidrar till att göra vår forskning och utbildning så stark och relevant som möjligt, säger Erik Elmroth, prefekt för Institutionen för datavetenskap.</p><p>Satsningen bygger på en kraftfull tillväxt inom AI, autonoma system och programvara, något som förväntas ge regionen en stark utgångspunkt för nya innovationer med AI-tillämpningar inom många prioriterade områden.</p><p>– Våra tre IT-institutioner kompletterar varandra väl. Tillsammans kan vi ännu bättre ta tag i samhällets digitaliseringsutmaningar, säger Katrin Jonsson, prefekt vid Institutionen för informatik, Umeå universitet.</p><p>– En bred samverkan innebär att vi kan formulera nya frågeställningar och anta nya utmaningar som ger unika och kanske oväntade lösningar, säger Per Hallberg, prefekt vid Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik.</p><p>Digital Impact North accelererar flera stora nationella satsningar vid Umeå universitet, där många är finansierade av Wallenbergstiftelserna. Ett exempel är WASP, en satsning på sammanlagt 5,5 miljarder kronor för hela Sverige inom AI, autonoma system och mjukvara. Umeå universitet har även fått ett särskilt uppdrag i att koordinera WASP-HS, som är ett tioårigt nationellt forskningsprogram på 670 miljoner kronor som fokuserar på AI och autonoma system ur ett humanistiskt och samhällsperspektiv.</p><p><strong>Tid:</strong> 21 februari kl 09.30-15.00<br><strong>Plats:</strong> MIT-Space, MIT-huset, Umeå universitet.</p><p><strong>Program:</strong></p><p>09:30 - 10:00 Kaffe och registrering</p><p>10:00 - 10:15 Inledning av Erik Elmroth, Katrin Jonsson, Per Hallberg, prefekter vid Umeå universitet</p><p>10:15 - 10:45 Invigning av Digital Impact North: Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet, och Peter Juneblad, näringslivschef, Umeå kommun</p><p>10:45 - 12:00 Presentationer av bl.a. Göran Ståhl, dekan, Sveriges lantbruksuniversitet, Magnus Rudehäll, IT-strateg, Region Västerbotten, Clas Ahlm, Forsknings- och utvecklingsdirektör, Region Västerbotten.</p><p>12:00 - 15:00 Lunchmingel med inslag av korta presentationer av forskare och industrirepresentanter</p><p>För detaljerat program och anmälan, se <a title="https://digital-impact-north.confetti.events/" href="https://digital-impact-north.confetti.events/">https://digital-impact-north.confetti.events/</a>.</p><p><em>Journalister hälsas välkomna att delta i invigningen av Digital Impact North.</em></p><p><br><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></p><p>Mikael Hansson, kommunikatör, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet<br>Telefon: 070-553 06 18<br>E-post: mikael.hansson@umu.se</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/unik-samverkan-kring-it-och-artificiell-intelligens_8901213/https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-etablerat-om-ai-inom-e-handeln_8563080/Forskningssamarbete etablerat om "AI inom e-handeln"Institutionen för Informatik vid Umeå universitet etablerar ett nära forskningssamarbete med det svenska teknikföretaget PriceIndx AB. Syftet med samarbetet är att tillsammans arbeta med frågor som rör tillämpningar av AI - Artificiell Intelligens inom e-handelsområdet.Fri, 08 Nov 2019 09:12:45 +0100<p>-”E-handeln växer starkt, och för den fortsatta utvecklingen behövs digitala plattformar som bygger på den senaste tekniken för att möta konsumenternas behov. Ett nära samarbete med akademin blir ett sätt för oss att tillsammans utforska AI-teknikens möjligheter i en skarp praktik” säger Curt Luks, VD för PriceIndx AB.</p><p>Vid institutionen för Informatik bedrivs forskning om samhällets digitalisering, och en närhet till ledande praktik är viktig för att kunna följa, studera och bidra till kunskapsproduktion om hur ny digital teknik kan används och hur den kan nyttjas för att lösa olika samhällsutmaningar.</p><p>-”För oss på informatik har frågor om utveckling av digitala handelsplatser varit i fokus under de senaste 20 åren. Mellan åren 2000 - 2006 hade vi till exempel ett nära samarbete med Handelshögskolan vid Umeå universitet samt ett flertal företag då vi etablerade Centrum för Digitala Affärer, och allt sedan dess har vi bedrivit forskning i gränslandet mellan affärer, digitala plattformar, innovationer, ny teknik och framväxande användnings- och tillämpningsområden som möjliggörs i den digitala teknikens kölvatten” säger Mikael Wiberg, professor vid institutionen för informatik, Umeå universitet.</p><p>Samarbetet kommer fokusera på tillämpningar av AI - Artificiell Intelligens, och berör således ett brett spektrum av frågor - från maskinlärning, och hur det kan nyttjas för utveckling av digitala handelsplatser, till frågor om design med AI som del av interaktion med konsumenter, till utveckling av affärsmodeller där AI är en viktig komponent för plattformslösningar inom e-handel, exempelvis för ”intelligent pricing" och effektiv lagerhantering.</p><p>-”Umeå universitet har ett stort fokus på AI just nu, och för oss är det glädjande att etablera ytterligare ett nära forskningssamarbete med en aktör som står för ledande praktik, specifikt med avseende på hur AI-tekniken kommer till användning inom e-handel” säger Katrin Jonsson, prefekt vid institutionen för informatik, Umeå universitet.</p><p>Målsättningen är att det etablerade samarbetet ska möjliggöra ett nära forskningssamarbete kring tillämpad AI, ge uppslag till vidare forskningsprojekt, samt möjliggöra spännande case för studenter. Förhoppningen är att det möjliggör forskning om AIs tillämningar i vardagen, och att det även kan leda till nya innovationer som får direkt betydelse i praktiken.</p><h3>För mer information kontakta</h3><p>Mikael Wiberg, Professor, Inst för Informatik</p><p>Katrin Jonsson, Prefekt, Inst för Informatik</p><p>Curt Luks, VD, PriceIndx AB</p>https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-etablerat-om-ai-inom-e-handeln_8563080/https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-data-analyseras-mer-effektivt-_8547597/Hur kan data analyseras mer effektivt? Ny avhandling från Umeå universitet utforskar möjligheterna för hur företag kan använda webbaserade data. Mon, 04 Nov 2019 13:37:27 +0100<p>Företag och individer interagerar mer än någonsin via internet. Dessa interaktioner kan potentiellt leda till nya innovationer – nya digitala produkter och tjänster. Men för att kunna utveckla nya innovationer behöver företagen använda sig av de spår som användare lämnar efter sig på diverse digitala plattformar: digital spårningsdata.</p><p>- Data som skapas när företag och individer interagerar på nätet har stor potential. Men att skapa något användbart ur all data är ingen enkel uppgift. Bara att mängden data är så enorm gör att den är svår att samla in, för att inte tala om hur svår den är att tolka. Därför behöver företag strategier för hur de ska hantera (samla in, filtrera, tolka och använda) de enorma mängder data som finns tillgängliga, säger Vasili Mankevich, forskare i informatik vid Svensk centrumbildning för digital innovation, Institutionen för informatik, Umeå universitet.</p><p>I sin nyligen publicerade avhandling undersöker Vasili Mankevich digital spårningsdatas potentiella användningsområden.</p><p>- Den explosiva tillväxten av spårningsdata kommer att fortsätta och intensifieras. Förmågan att samla in och använda dessa data kommer att bli allt mer avgörande för många företags ekonomiska utveckling. Min studie möjliggör reflektion över både vilka begränsningar och möjligheter digital spårningsdata medför.</p><p>Avhandlingen bygger på fyra studier av företag som interagerar med webbplattformar som genererar mycket digital spårningsdata.</p><p>- Jag har studerat företag som utvecklar nya digitala produkter genom att interagera med olika onlinemiljöer. I en av studierna undersökte jag hur data används av entreprenörer som använder storytelling på plattformen Kickstarter. I en annan studie undersökte jag hur ett av de ledande företagen inom dataanalys, Tableau Software, jobbade med digital innovation. Det finns idag en förståelse för att digital spårningsdata kan innehålla mycket olika typer av information, och att den informationen kan användas för nya innovationer i varierande grad. Men det finns trots detta mycket liten vägledning i hur företag ska angripa all data, säger Vasili Mankevich.</p><p>Vasili Mankevich pekar på att det fram till nu har funnits ett starkt fokus på de tekniska aspekterna av hur man ska hantera stora mängder data, men ett mindre fokus på hur man ska tolka innebörden av samma data.</p><p>- När data samlas in görs den ofta om till abstrakta kvantifierbara mängder, och då riskerar man att mycket värdefull information går förlorad. Hur kan man till exempel omvandla en persons svar i ett supportforum till mätbar data utan att tappa viktig information? Vi behöver angripa dessa datamängder genom att sätta in dem i en kontext, de som arbetar med dataanalys behöver bättre förstå hur omständigheterna var när data samlades in för att kunna förstå hur den ska kunna användas i framtiden. </p><p>För att företag ska kunna använda sig av den fulla potentialen av digital spårningsdata tror Vasili Mankevich att det kommer att krävas organisatoriska förändringar.</p><p>- Hittills har företag mest använt sig av onlinedata för de mest ”säkra” projekten, som till exempel utvärdering och rapportering. För att verkligen utnyttja den rika informationskälla som digital data är tror jag att företag måste våga experimentera mer och våga vara öppna med sitt arbete på ett sätt som kan komma att utmana många invanda arbetssätt, avslutar Vasili Mankevich.</p><p><a title="läs avhandlingen" href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A1348148&dswid=650">Läs avhandlingen "Digital innovation management: investigating digital trace data in online communities"</a></p>https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-data-analyseras-mer-effektivt-_8547597/https://www.umu.se/nyheter/vinnona-visit_7962139/Vinnona visitVinnova representatives Darja Isaksson (director general) and Maria Landgren (chief strategy officer) met up with DIGSUMs Digital Innovation research group last week.Wed, 29 May 2019 10:45:50 +0200<p>At the visit to <a href="~/link/806fc3862a7f49a2b0865e313df5fb21.aspx">SCDI</a>, creative discussions were held on how to address key societal challenges in the wake of digitalisation, and how hubs like DIGSUM, through its various clusters, can work mindfully to help develop digital capabilities in organisations in the public and private sector.</p>https://www.umu.se/nyheter/vinnona-visit_7962139/https://www.umu.se/nyheter/kreativ-utmaning-for-studenter-pa-digital-medieproduktion_7664092/Kreativ utmaning för studenter på digital medieproduktionFör sjunde året i följd arrangerades tävlingen Utmaningen vid Umeå universitet. På 48 timmar har studenter på Digital medieproduktion skapat produktioner inspirerade av barnboken ”Handbok för superhjältar”.Fri, 01 Mar 2019 10:38:15 +0100<p>Ett stort antal studenter samlades i MIT-place på Umeå universitet för att se resultatet av den 48 timmar långa tävlingen Utmaningen. Eftermiddagen inleddes med visning av årets bidrag, därefter bjöds det på godis och mingel följt av prisutdelning.</p><p>Utmaningen är ett återkommande koncept där studenter på Digital Medieproduktion (DMP) uppmuntras att producera något inom ramen för utbildningen kopplat till ett givet tema under 48 timmar. Årets tema var barnboken "Handbok för superhjältar" av Elias och Agnes Våhlund, samt rollspelet som är inspirerat av boken och framtaget av Daniel Lehto.</p><p>Med tio inlämnade bidrag valde en jury bestående av fyra DMP alumner ut ett vinnande bidrag och ett hedersomnämnande. Juryn som bestod av Emma Jonsson, junior 2D artist, Jonas Lampe, visual designer & design team lead, Hanna Johansson, 3D generalist/character animator och Jonas Eriksson, photographer, bedömde bidragen utifrån:</p><ul><li>Hantverk</li><li>Budskap</li><li>Förhållning till angivna ramar</li><li>Koncept och idé</li></ul><h3>Första pris</h3><p>Första pris för Utmaningen gick till Jonathan Nilsson, som går år tre på DMP. Juryns motivering:</p><p>Det vinnande bidraget ifrågasätter temat. Det är ett provokativt bidrag som väcker tankar hos betraktaren. Dess estetik är tidsenlig, med bra färgval och perspektiv. Hantverket håller hög kvalitet.</p><h3>Hedersomnämnande</h3><p>Juryn gav ett hedersomnämnande till Petra Blomqvist, som går år två på DMP. Juryns motivering:</p><p>En stark historia som knyter ann till inre hjältemod. Det inre modet blir allt viktigare i en allt ytligare värld. Bidraget är visuellt intressant, om än att det saknar digitalt inslag.</p>https://www.umu.se/nyheter/kreativ-utmaning-for-studenter-pa-digital-medieproduktion_7664092/https://www.umu.se/nyheter/sa-behalls-kunniga-it-studenter-i-umea_7617795/Så behålls kunniga IT-studenter i UmeåHur kan vi säkerställa kompetensförsörjningen inom IT-branschen och bidra till att kunniga studenter väljer Umeå före andra städer efter avslutade universitetsstudier? Det var frågor som Therese Strandberg och Annakarin Nyberg ställde sig, vilket utgjorde startskottet för pilotprojektet Ada Akademi.Thu, 14 Sep 2023 15:06:00 +0200<p>Ada Akademi är ett samarbete mellan ITS och Informatik vid Umeå universitet, som syftar till att skapa en språngbräda från universitetet och ut i arbetslivet. IT-branschen i Umeå utmanas idag av frågor som rör kompetensförsörjning och hur arbetsgivare ska vara attraktiva och konkurrenskraftiga i relation till andra städer.</p><p>– Vi ser att behovet på arbetsmarknaden är stort, inte minst när det gäller kvinnor med stark IT-kompetens. Vi ser också att det blir allt viktigare att uppvisa en heterogen arbetsplats för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det här är frågor vi tog fasta på när vi utformade piloten för Ada Akademi, berättar Therese Strandberg, biträdande enhetschef vid ITS.</p><p>Under våren har kvinnor som studerar sista terminen vid utbildningar i informatik erbjudits möjlighet att söka till Ada akademi. Mer konkret har studenterna ansökt om 20%-tjänster vid ITS och möjligheten att arbeta med skarpa systemutvecklingsprojekt. Deras jobb innebär att på olika sätt stödja forskning och lärande genom IT-lösningar i teknikens framkant. Tillgång till mentorer har bedömts som en viktig förutsättning och därför får varje antagen student en egen mentor, en erfaren systemutvecklare att vända sig till i olika frågor. Ambitionen är att deltiden ska bli till heltid så snart studierna är avslutade, men även att bibehålla viktig kompetens i Umeå.</p><p>Annakarin Nyberg, lärare och forskare vid informatik, Umeå universitet, ser stort värde i samverkansprojektet och hoppas kunna utvidga det framöver och inkludera både kvinnor och män samt fler aktörer inom näringslivet. Men det är samtidigt viktigt, menar Nyberg, att satsningen inte lockar studenterna att lämna universitetet innan de har avslutat sina studier och tagit sin examen.</p><p>– För studenternas framtida möjligheter på arbetsmarknaden är det oerhört viktigt att fullfölja sina studier och att anställningen inte äventyrar möjligheten att ta examen. Av den anledningen har vi byggt in en stor flexibilitet och möjlighet att anpassa arbetet efter studierna – inte tvärt om! Och för att studenterna överhuvudtaget ska bli aktuella för en heltidsanställning till sommaren krävs att de har fullföljt sina studier och kan uppvisa sitt examensbevis. Det är naturligtvis ett viktigt och gemensamt ansvar vi måste ta, säger Annakarin Nyberg.</p><p>Projektet har snabbt gått från idéfas i november 2018, till konkreta anställningar i februari 2019. Initiativtagarna uttrycker att de är överraskade över välkomnandet och det stora söktrycket. Till en början var ambitionen mer blygsam, att erbjuda två studenter plats, men det slutade med att fem studenter nu inleder sitt arbete vid ITS.</p><p>– Vi mötte så många fantastiska studenter att de två platserna i stället snabbt blev till fem. Det är så klart oerhört roligt att se att det finns så många duktiga studenter och att många av dem står riktigt bra rustade inför språnget ut i arbetslivet, menar Nyberg och Strandberg.</p><p>Ada Akademi är ett samverkansprojekt mellan institutionen för informatik, Umeå universitet och ITS - Enheten för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå Universitet. Vid ITS arbetar idag över 200 personer med att utveckla, förvalta, sköta drift och support för IT-system mot högre utbildning. Kundbasen utgörs av allt från enskilda forskare till stora nationella aktörer. ITS i Umeå har med åren vuxit till den enskilt största och viktigaste IT-aktören för landets alla universitet och högskolor.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-behalls-kunniga-it-studenter-i-umea_7617795/https://www.umu.se/nyheter/digital-transformation-kraver-stora-forandringar_7581486/Digital transformation kräver stora förändringarFöretag som vill dra nytta av ny digital teknik för att kontinuerligt skapa nya produkter, tjänster och affärsmodeller behöver förändras över tid. Det visar ny forskning vid Umeå universitet. Den nya tekniken kräver betydligt större omställningar än tidigare IT-satsningar, som främst handlade om nya sätt att jobba mot redan fastställda mål.Tue, 05 Feb 2019 13:38:53 +0100<p>I en ny doktorsavhandling i informatik beskriver Daniel Skog hur den digitalisering som skett under de senaste två årtiondena ställer höga krav på företag att kontinuerligt förändra sig. En organisationsförändring är ofta nödvändig för att företag ska kunna tillvarata de möjligheter som ny digital teknik erbjuder, men också för att de ska kunna hantera de utmaningar som nya digitala produkter och tjänster från externa företag kan innebära. Genom studier av företag och digitala innovationer inom mediabranschen och vad som har kommit att kallas den digitala kreativa industrin visar Daniel Skog i sin avhandling hur digital transformation ska ses som en distinkt typ av förändringsprocess.</p><p>–  IT-system har traditionellt införts i organisationer främst för att stödja deras befintliga verksamhet och ofta för att göra dem mer effektiva i att uppnå redan fastställda syften. De organisationsförändringar som följt har varit primärt interna processer, ofta begränsade till specifika organisationsenheter. Vad vi kan se nu är hur organisationer i allt större utsträckning använder sig av digital teknik för att skapa nya tjänster, produkter och affärsmodeller. Resultatet av detta är snabbare och mer fundamentala organisationsförändringar som har sin utgångspunkt i vad organisationen gör och varför, säger Daniel Skog.</p><p>I sin avhandling beskriver Daniel Skog de huvudsakliga faktorerna som påverkar hur digitala transformationsprocesser utvecklas över tid.</p><p>– För att förstå digital transformation måste vi dels förstå hur digitala innovationsprocesser är kopplade till varandra över tid, det vill säga hur en innovationsprocess och dess resultat skapar förutsättningar eller begränsningar för nästkommande innovationer. Förutom detta är det viktigt att vi förstår de relationer och interaktioner som uppstår mellan en organisation och den digitala affärskontext som den befinner sig i. Slutligen pekar min forskning på vikten av att förstå hur aktörer genom att använda och utforska digital teknik formar nya idéer om hur värdeskapande ska uppnås. Det är ofta sådana idéer som ligger till grund för förändringar som görs inom en organisation, för hur digitala produkter och tjänster utformas, och för hur en produkt eller tjänst kan komma att utmana eller skapa möjligheter för externa parter.</p><p>Daniel Skogs avhandling främjar fortsatt forskning genom att tillhandahålla ett ramverk som underlättar för forskare att förstå, förklara och generera kunskap om de organisationsförändringsprocesser som digital transformation innebär. Resultaten bidrar också till att företag lättare kan förstå, planera och hantera sina egna digitala transformationsprocesser.</p><p>Daniel Skog är född och uppvuxen i Kalvträsk. Han är utbildad till beteendevetare med inriktning mot IT-miljöer vid Umeå universitet och doktorand vid institutionen för informatik.</p><p><a href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155437">Avhandlingen</a></p><p><a href="~/link/f1d8862a9b064f3b8ce0773efb476e95.aspx">Information om disputationen</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/digital-transformation-kraver-stora-forandringar_7581486/https://www.umu.se/nyheter/showcase-day-med-sensorer-i-fokus_7512081/Showcase day med sensorer i fokusFör andra året i rad anordnades en Showcase day på institutionen för Informatik, då studenter presenterade och visade upp arbeten de jobbat med under höstterminen 2018. Thu, 17 Jan 2019 12:55:02 +0100<p>Under årets Showcase day stod sensorer i fokus, då masterstudenter på IT Management och Människa-datorinteraktion och sociala medier presenterade arbeten de gjort i samarbete med projektet WeBeamit. WeBeamit, som bedrivs av Norsjö kommun i samarbete med Umeå universitet, går ut på att samla in data med hjälp av sensorer för att möta medborgarbehov i Norsjö. Studenternas arbeten har baserats på riktiga case som WeBeamit tagit fram, studenterna har fått i uppgift att visualisera sensordata samt att gömma sensorer för att undvika sabotage från individer och slitage från hårt väder.</p><p>Även studenter på Digital medieproduktion stod för innehåll under dagen, då de visade filmer som de producerat under höstterminen. Filmerna är framtagna som en del av pitchmaterial för TV-koncept som studenterna själva tagit fram och pitchat för SVT.</p><p>Dagen avslutades med en presentation av Inger Johansson, Norsjö kommun, följt av en paneldiskussion. Inger berättade bland annat om hur Norsjö kommun använder sensorer, vilka utmaningar de stått inför samt hur insamlad data influerat besluttagande. Panelen fortsatte sedan att diskutera några av de ämnen Inger berättat om och avslutade med att reflektera kring framtiden för designers inom området.</p><p>Fatemeh Moradi, initiativtagare till Showcase day och lärare på Informatik, är mycket nöjd med dagen och hoppas kunna fortsätta med konceptet i framtiden.</p><p>– Att ha en sån här dag är väldigt fördelaktigt för både våra studenter och våra externa samarbetsparter. Det är en suverän plattform för våra studenter att träffas tvärs över programmen och dela sina perspektiv med varandra. Det är också fint för våra samarbetsparter att få vara med och se vad studenterna arbetat fram. Jag ser gärna att vi fortsätter med en Showcase day, min förhoppning är att vi kan attrahera fler deltagare och samarbeten nästkommande år, säger Fatemeh Moradi.</p>https://www.umu.se/nyheter/showcase-day-med-sensorer-i-fokus_7512081/https://www.umu.se/nyheter/natforskare-ger-ut-bok-om-nathat_7317817/Nätforskare ger ut bok om näthatAnnakarin Nyberg, Institutionen för Informatik, släpper ny bok tillsammans med Elza Dunkel, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, om hur vi kan förstå och hantera hat, hot och maktutövare på nätet. Thu, 29 Nov 2018 09:59:18 +0100<p>I dagarna presenteras boken Näthat – strategier och förhållningssätt vid den pedagogiska IT-konferensen SETT i Oslo. Boken är ett samarbete mellan Annakarin Nyberg och Elza Dunkels, båda verksamma vid Umeå universitet och syftar till att bidra till ett bättre klimat på nätet. Målgruppen för boken är både enskilda individer och grupper, som till exempel skolpersonal, idrottsföreningar eller förtroendevalda.</p><p>– Boken om näthat passar olika sammanhang, åldrar och professioner. Till exempel personer som i sitt arbete eller privatliv tillbringar tid på nätet, eller för den som arbetar med barn och unga och vill diskutera hur vi enskilt och tillsammans kan motverka negativa maktuttryck på nätet. Vi vill bidra till reflektion och diskussion och att vi lär av varandra. Målet är att komma tillrätta med en del av de utmaningar som samtida teknik medför, berättar Annakarin Nyberg.</p><p>Tillsammans med förslag på strategier och förhållningssätt presenterar Nyberg och Dunkels också diskussionsfrågor med ambitionen att synliggöra läsarens egna förståelse, erfarenhet och kunskap om ämnet.</p><p>Frågor om maktutövande och näthat har på senare tid utvecklats till ett omdiskuterat och komplext fenomen och står idag inför svåra utmaningar.</p><p>– Negativa maktuttryck på nätet tar sig idag många uttryck. En del av dem kan vi öva på att hantera tillsammans och utveckla strategier för. Men näthat är svårt och komplext och det finns ingen enskild lösning eller enkel genväg till ett bättre samtalsklimat på nätet. Det är inte heller så att en strategi som passar en person kommer passa alla. Det betyder också att vi behöver närma oss frågorna med stor ödmjukhet, menar Elza Dunkels.</p><p>Boken bygger på nätforskarnas samlade erfarenheter av att ha utforskat människors nätanvändning och frågor om hat, hot och maktutövande på nätet bland barn, unga och så kallade influencers, det vill säga nätprofiler med stor digital räckvidd. Boken finns på svenska och norska samt även tillgänglig i digital form som fritt nedladdningsbar.</p><p><strong>Kontaktuppgifter:</strong><br>Annakarin Nyberg, <a href="mailto:annakarin.nyberg@umu.se">annakarin.nyberg@umu.se</a><br>Elza Dunkels, <a href="mailto:elza.dunkels@umu.se">elza.dunkels@umu.se</a></p>https://www.umu.se/nyheter/natforskare-ger-ut-bok-om-nathat_7317817/https://www.umu.se/nyheter/informatiklektor-tilldelades-umeagalans-huvudpartnerpris_7248903/Informatiklektor tilldelades Umeågalans huvudpartnerprisAnnakarin Nyberg, universitetslektor och biträdande prefekt vid Institutionen för informatik, tilldelades Årets huvudpartnerpris vid den årliga Umeågalan som gick av stapeln i går, torsdag.Fri, 09 Nov 2018 10:29:24 +0100<p>– Det här känns givetvis helt fantastiskt. Jag blev både glad, överraskad och överväldigad när jag fick beskedet under galan, säger Annakarin Nyberg.</p><p>Prisjuryns motivering lyder:</p><p>Årets pristagare är mångfacetterad och hemmastadd i flera av de delar som utgör kärnan i och essensen av Umeå. Forskare och lärare på universitetet – och samtidigt verksam med engagemang i unga entreprenörer, själv en entreprenör och med olika styrelseuppdrag. </p><p>Uppskattad moderator på stora arenor och mötesplatser för näringsliv och offentlig sektor – och samtidigt i etern som sommarpratare, internetforskare och med studier av sociala medier. </p><p>Aktiv och efterfrågad i hela Sverige, en självklar ambassadör för Västerbotten med ett hjärta klappande för Umeå. Årets pristagare inledde också året glittrande – som Umeås nyårstalare. Med bredd och djup och kristallklar: Annakarin Nyberg</p><p>Även priset Årets avknoppningsföretag var kopplat till Umeå universitet. Martin Rosvall mottog priset tillsammans med Robert Åkerblom–Andersson. De driver företaget Infobaleen, som är ett avknoppningsbolag inom nätverksteori vid Umeå universitet.<br><br>"Spjutspetskunnande i forskningens framkant" framhålls i juryns motivering.</p>https://www.umu.se/nyheter/informatiklektor-tilldelades-umeagalans-huvudpartnerpris_7248903/https://www.umu.se/nyheter/informatik-besoker-nanyang-technological-university_5811814/Informatik besöker Nanyang Technological UniversityUlf Hedestig, Daniel Skog och Mikael Söderström, institutionen för Informatik, besökte partneruniversitetet Nanyang Technological University i Singapore.Wed, 20 Jun 2018 10:18:22 +0200<p>I samband med att Ulf Hedestig, Daniel Skog och Mikael Söderström besökt Singapore för att delta i konferensen IoT Asia, besökte de även Nanyang Technology University (NTU). På plats fick de en introduktion om universitetet av den svenska direktören för International Office Jenny Hällen Hedberg, som har ett förflutet från Lund och Luxemburg.</p><p>Under besöket fick sällskapet bland annat reda på att NTU är ledande i världen och rankas som nummer ett inom områden som AI och nanoteknologi. Efter rundturen fick de träffa Dr Peter Looker, ansvarig chef för Teaching, Learning & Pedagogy Division, som visade upp deras satsning på flip classroom på NTU. I Sverige finns enstaka lärandemiljöer, medan Singapore satsar på att bygga så många som möjligt. Ulf, Daniel och Mikael fick även besöka The Hive och The Arc som båda inrymmer ett 60-tal lärandemiljöer vardera, och fick en inblick i den pedagogiska ansats man har arbetat med för att bland annat utbilda hela personalen i att verka och arbeta i dessa lärandemiljöer.</p><p><strong>Bild ovan: Ulf Hedestig, Mikael Söderström och Jenny Hällen Hedberg. </strong></p><p><strong>Bild: Insidan av The Hive.</strong></p><p><strong>Bild: Utsidan av The Hive.</strong></p><p><strong>Bild: Dr Peter Looker, Daniel Skog och Mikael Söderström i lektionssal.</strong></p><p class="textright">Redaktör: Fanny Routovaara</p>https://www.umu.se/nyheter/informatik-besoker-nanyang-technological-university_5811814/https://www.umu.se/nyheter/kickoff-for-bitstream-ii_5817248/Kickoff för Bitstream IISvensk-norska projektet Bitstream II har nyligen haft kickoff. Projektet ska verka för digitalisering av offentlig verksamhet.Wed, 20 Jun 2018 10:58:53 +0200<p>Institutionen för informatik är en av de drivande aktörerna i svensk-norska projektet Bitstream II som ska verka för digitaliseringen av offentliga tjänster. Projektet har fått ett anslag på 2,34 miljoner euro, motsvarande 21,6 miljoner kronor, under 2016 – 2019.</p><p>Läs mer på projektets webb <a href="https://bitstreamproject.org/" target="_blank">Bitstream II</a>.</p><p>Nyligen samlades de deltagande parterna, se bilden, till en kickoff och ett första sammandrag inför det kommande arbetet.</p><p>Projektet Bitstream II är en fortsättning på Bitstream, och är ett svensk-norskt projekt finansierat av Botnia-Atlantica, som är ett gränsöverskridande program som finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond. Deltagare från Sverige är Institutionen för informatik vid Umeå universitet, Umeå kommun, Norsjö kommun, Åsele kommun och Länsstyrelsen i Västerbotten. Från Norge ingår Bodø kommun, Hemnes kommun, Nord universitet, Handelshögskolan, Bodø, och Statens Innkrevingssentral, Mo i Rana.</p><p><strong>Bilden ovan: </strong>Deltagare på bilden, från vänster sittande: Christer Bruheim, Hemnes kommun, Bjørn Inge Furunes, Bodø kommun, Mikael Söderstrøm, Umeå universitet, Susanna Lanz, Länsstyrelsen i Västerbotten.</p><p>Bakre raden, från vänster: Widar Aakre, Statens Innkrevingssentre, Mo i Rana, Katarzyna Wikström, Norsjö kommun, Dan Gideonsson, Umeå kommun, Inger Johansson, Norsjö kommun, Kennet Johansson, Länsstyrelsen i Västerbotten, Terje Fallmyr, Nord universitet, Ulf Hedestig, Umeå universitet, Daniel Skog, Umeå universitet, Amund Eriksen, Hemnes kommun, Tony Johansson, Åsele kommun, Kjell Ellingsen, Nord universitet, Kari Lillebjerka, Hemnes kommun, Robert Borgén, Åsele kommun, samt Thomas Forsberg, Umeå kommun. <br>På bilden saknas Anna Croon Fors, Umeå Centrum för Genusstudier, samt Nils-Petter Grenholm, Åsele kommun.</p><p class="textright">Redaktör: Mikael Hansson</p>https://www.umu.se/nyheter/kickoff-for-bitstream-ii_5817248/https://www.umu.se/nyheter/over-21-miljoner-kronor-till-digitalisering-av-offentlig-sektor-_5817630/Över 21 miljoner kronor till digitalisering av offentlig sektor Institutionen för informatik är en av de drivande aktörerna i svensk-norska projektet Bitstream II. Digitalisering av offentlig verksamhet står på programmet.Wed, 20 Jun 2018 11:01:27 +0200<p>Utveckling av nya tjänster, nya arbetssätt och nya samarbetsformer innebär utmaningar, men är samtidigt helt nödvändigt för att möta de prövningar som offentlig verksamhet står inför. För att öka takten på digitaliseringen av offentliga tjänster har projektet BitStream II fått ett anslag på 2,34 miljoner euro, motsvarande 21,6 miljoner kronor, under 2016 – 2019.</p><p>Inom projektet används verksamhetsmodellering som metodik när organisationer ska dokumentera och analysera sammanhang, kontext, intressenter, tjänster och verksamhetsprocesser. Den ger ett helhetsperspektiv på hur verksamheten fungerar, och är ett nödvändigt tillägg till de kunskaper som normal planering och budgetering ger.</p><p>Samtidigt visar verksamhetsmodellering även sambandet mellan strategisk och operativ nivå, och hur IKT kan stödja processer för att skapa värde för organisationen utifrån ett leanperspektiv där utgångspunkten är medborgarens behov.</p><p><strong>Fakta om projektet:</strong><br>Projektet Bitstream II är en fortsättning på Bitstream, och är ett svensk-norskt projekt finansierat av Botnia-Atlantica, som är ett gränsöverskridande program som finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond. Deltagare från Sverige är Institutionen för informatik vid Umeå universitet, Umeå kommun, Norsjö kommun, Åsele kommun och Länsstyrelsen i Västerbotten. Från Norge ingår Bodø kommune, Hemnes kommune, Nord universitet, Handelshögskolan, Bodø, och Statens Innkrevingssentral, Mo i Rana.</p><p><strong>Bilden ovan: Från Informatik medverkar Mikael Söderström, Ulf Hedestig och Daniel Skog i projektet.</strong></p><p class="textright">Redaktör: Mikael Hansson</p>https://www.umu.se/nyheter/over-21-miljoner-kronor-till-digitalisering-av-offentlig-sektor-_5817630/https://www.umu.se/nyheter/stort-intresse-nar-foretag-moter-bit-studenter_5818432/Stort intresse när företag möter BIT-studenterIntresset är stort från både företag och studenter att få mötas när den årliga BIT-dagen anordnades av studenter på Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer.Wed, 20 Jun 2018 11:07:58 +0200<p>Att få möta företag och höra mer om näringslivets förväntningar lockade ett 60-tal studenter till den årliga BIT-dagen. Capgemini, Previa, Sogeti, AdviceU och CGI fanns på plats för att svara på studenternas frågor. </p><p>BIT-dagen är ett årligt arrangemang anordnat av studenter på Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer. Då bjuds företag in för att ge studenterna en inblick i vad som väntar efter utbildningen. Ofta är det tidigare studenter på BIT-programmet som då kommer tillbaka för att berätta om sin yrkesbana. </p><p>– Allt har rullat på bra och vi har fått härlig feedback av de som är här. Vårt mål var att ha bredd och jag tror vi lyckats med det, säger Olivia Lundberg, som är en av årets arrangörer.</p><p>– Vissa av oss lutar mer åt teknik och IT, vissa mer åt beteende. Vi ville få med en blandning från näringslivet som kan representerar båda lägren, säger Jesper Eriksson, också arrangör.</p><p>Intresset för att delta har varit mycket stort från företagen. Det råder stor efterfrågan på medarbetare inom IT-branschen och därför är det intressant att få träffa studenter redan under deras utbildning.</p><p>– Företagen har varit jätteöppna och intresserade av att komma. Vi är oerhört tacksamma. Vi har till och med fått tacka nej till företag, säger Brenda Lebel, som liksom Olivia Lundberg och Jesper Eriksson ingår i arrangörsgruppen.</p><p>– Alla som föreläser här under dagen brinner för det som de jobbar med. Det är en energi som smittar av sig på oss, fortsätter Brenda Lebel.</p><h2 id="info0">Vägval</h2><p>En av de inbjudna föreläsarna är Maria Eliasson, organisationskonsult på Previa. Hon tog sin examen från BIT-programmet 2004 och fick nu möjlighet att berätta om sina vägval genom arbetslivet och hur utbildningen legat som en grund för henne.</p><p>– Det är otroligt roligt att få ha den här dialogen med studenterna. Jag hoppas få ge dom vad som hänt under de tolv år med mig sedan jag gick ut utbildningen. Att dela med mig av arbetslivet, vad man kan mötas av och vad kan man använda sin kompetens till, säger Maria Eliasson.</p><p>Förutom Maria Eliasson deltog under dagen även Conny Björnehall, Sogeti, Jonas Nilsson, AdviceU, Mats Wilhelmsson, AdviceU, Lina Fredriksson, Capgemini, Johan Vesslén, CGI, och Daniel Skog, Informatik.</p><p><strong>Bilden ovan: BIT-studenter bänkade för att lyssna till företag under BIT-dagen. Längst fram arrangörerna av dagen: Brenda Lebel, Jesper Eriksson och Olivia Lundberg.</strong></p><p class="textright">Redaktör: Mikael Hansson</p>https://www.umu.se/nyheter/stort-intresse-nar-foretag-moter-bit-studenter_5818432/https://www.umu.se/nyheter/ny-ledning-for-informatik_5828705/Ny ledning för InformatikInstitutionen för informatik har fått ny ledning från och med januari 2013. Ny prefekt är Mikael Wiberg med biträdande prefekt Daniel Skog och ställföreträdande prefekt Annakarin Nyberg vid sin sida.Wed, 20 Jun 2018 12:42:22 +0200<p>Med stor entusiasm ser de fram mot arbetet med att vara med och forma instituionens framtid.</p><p class="textright">Redaktör: Mikael Hansson</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ledning-for-informatik_5828705/https://www.umu.se/nyheter/full-fart-med-nya-studenter_5830029/Full fart med nya studenterNytt läsår börjar och intresset för it-utbildningar är mycket stort vid Umeå universitet. Det märktes inte minst när de nya studenterna i veckan anlände till institutionen för informatik.Wed, 20 Jun 2018 12:53:51 +0200<p>Antalet förstahandsansökningar till it-utbildningar vid Umeå universitet har fördubblats från 2009 till 2012. För Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot it-miljöer har till och med en tredubbling skett, vilket innebär att många konkurrerar om platserna på utbildningarna.</p> <p>Under veckan har de nya studenterna tagits emot och fått sin första introduktion. För Informatik innebär det att alla platser är fulla på de tre grundutbildningarna Systemvetenskapliga programmet (40 platser), Digital medieproduktion (30 platser) och Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot it-miljöer (20 platser).</p> <p>– Ni har kommit in i ganska hög konkurrens så ni har redan kommit långt ni som är här, säger studierektor Daniel Skog när han hälsar alla nya studenter välkomna.</p> <p>Välkomstarrangemangen sker under flera dagar då de nya studenterna får sin första introduktion till sina program, får möta programansvariga och inte minst de studenter som redan läst något år på programmen.</p> <p>Nu väntar en spännande tid med att utforska hur it och digitala tjänster och produkter förändrar människors vardag, yrkesliv och organisationer.</p><p class="textright">Redaktör: Mikael Hansson</p>https://www.umu.se/nyheter/full-fart-med-nya-studenter_5830029/