Bild: Ulrika Bergfors Kriström
Kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKM) är ett kunskapscentra inom det katastrofmedicinska området. Vi är en forskargrupp som arbetar i separat lokal på campusområdet (KBC-huset). KcKM har utvecklats tillsammans med Socialstyrelsen och har som syfte att dels forska om katastrofmedicin, dels utbilda personal inom räddningstjänst och ambulanssjukvård i att ge bästa möjliga vård till människor som drabbats i svåra olyckor.
För att stimulera katastrofmedicinsk forskning och utveckling har Socialstyrelsens enhet för krisberedskap initierat och gett stöd till utvecklingen inom olika grenar av den katastrofmedicinska arenan. Katastrofmedicinskt kunnande utgör basen för sjukvårdens hantering av stora skadehändelser och katastrofer.
De nuvarande forsknings- och utvecklingsområden som KcKM i Umeå fokuserar på är allvarliga skadehändelser i otillgängliga och extrema miljöer.
Utbildning
Kunskapscentrat är involverad i undervisningen på Läkarprogrammet vid Umeå universitet. Under termin 7 ingår kursavsnittet Katastrofmedicin. I detta kursavsnitt får läkarstudenterna en inblick i vilka organisationer som arbetar på skadeplats, vad sjukvårdens roll är på skadeplatsen, samt principer för hur skadade sorteras. Avsnittet innehåller även katastrofmedicinska exempel som exempelvis en stor busskrasch. Detta ger läkarstudenterna en förståelse för den prehospitala länken i sjukvårdskedjan, vilka möjligheter samt vilka utmaningar som förekommer. När läkarstudenten i framtiden står i akutrummet och tar emot larminformation – flera ambulanser på väg med skadade från en busskrasch, har studenten genom detta kursavsnitt fått en basal förståelse för vilka typskador som kan ha uppstått samt vilka prehospitala interventioner som kan ha genomförts.
Nuvarande inriktning är:
I projektet fokuseras det medicinska omhändertagandet vid allvarliga händelser i denna extrema och otillgängliga miljö som tunnlar representerar. Projektets övergripande syfte är att utveckla kunskap för att öka förmågan till god medicinsk hantering av skadehändelser i samband med allvarliga incidenter i tunnlar. Genom en effektiv räddningsinsats minimeras konsekvenserna av inträffade skador hos allmänheten i tunnlar.
Aktuella forskningsprojekt inom området:
Masskadehändelser i underjordsmiljö - Allvarliga händelser i vägtunnlar
CRN-sjukvårdsnoden innebär att nationellt öka vår kunskap och förmåga avseende prehospital räddningsinsats och akut hospital sjukvårdsinsats i samband med kemiska händelser (C-händelse) behövs. Detta ska ske genom att bygga upp och underhålla ett nationellt nätverk för aktörer involverade vid en sådan insats.
I verksamheten ingår en utbildning för att nationellt öka kunskapen kring kemhändelser för insatspersonal. Detta för att rädda liv och minska lidande med bibehållen säkerhet för insatspersonalen.
Konceptet bygger på att insatspersonal säkrare och effektivare ska kunna hantera händelser med drabbade i riskfylld miljö, oavsett om det är kemisk olycka eller antagonistisk händelse. Insatspersonalen ska kunna känna igen en kemhändelse, genomföra riskbedömning, använda lämplig personlig skyddsutrustning och genomföra livräddande åtgärder.
Konceptet innehåller en utbildning på grundnivå som riktar sig till samtlig insatspersonal som kan hamna först på plats vid en kemhändelse. Det finns även en instruktörsutbildning som riktar sig till blivande regionala instruktörer inom konceptet. Se www.ormconcept.se
Samarbetet genomförs mellan Universitetet (Kunskapscentrum Katastrofmedicin Umeå, Kunskapscentrum katastroftoxikologi och European CBRNE center), MSB (via Umeå kommun räddningstjänsten), FOI, SkyddC, Polisen och Västerbottens läns landsting (demolandsting de första åren) m.fl.
För mer information kontakta projektledare Per-Erik Johansson
Aktuella forskningsprojekt inom området:
Omhändertagande i Riskfylld Miljö (forts. C-sjukvårdsnoden)
VR Träning/Mixed Reality
Forskningsområdet syftar till att träna Medical First Responders i Mixed Reality (MR) miljöer för att förbättra deras situationsmedvetenhet, resilience och effektiva omhändertagande i akuta och komplexa masskadesituationer och katastrofer.
Aktuella forskningsprojekt inom området:
Masskadehändelser i gruvor
Gruvor anses vara en av de farligaste arbetsmiljöerna i världen där många skadehändelser inträffar. I Sverige är incidenterna sällsynta, men konsekvenserna kan bli allvarliga om t.ex. ett fordon börjar brinna eller det sker ett ras några hundra meter under jord. Ett snabbt och effektivt omhändertagande av skadade är viktigt och projektet avser att studera detta utifrån gruvindustrins, räddningstjänsten och ambulansens perspektiv.
Läs mer om Sofia Karlssons projekt "Masskadehändelser i gruvor - Sjukvårdens och gruvindustrins beredskap och omhändertagande av skadade"
Tågkrascher är relativt sällan förekommande i Sverige, men med ständigt ökande tågtrafik och hastighet ökar risken för sådana masskadehändelser. Med anledning av detta har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts för att finna metoder för adekvata räddningsinsatser. Ett utbildningsprogram, "Räddning vid stor tågkrasch", för personal inom berörda myndigheter belyser en säker och effektiv räddningsinsats vid händelser som drabbar spårbunden trafik. Detta utbildningsprogram har färdigställts och kurser har genomförts. Rebecca Forsberg disputerade 2012 på sin avhandling Train Crashes - Consequences for Passengers och efter det har ett antal ytterligare studier genomförts.
Finansiering av projektet har främst kommit via Socialstyrelsen och MSB.
Busskrascher
Busskrascher utgör i Sverige en källa till återkommande masskadehändelser. Under en tioårsperiod har i medeltal en stor krasch med 20-60 skadade och upp till nio omkomna inträffat årligen. Inte sällan inträffar dessa händelser i glesbygd, vilket ställt stora krav på den lokala prehospitala sjukvården och räddningstjänsten. KcKM Umeå har tillsammans med MSB:s verksamhetsställe i Sandö genomfört ett utvecklingsarbete inom området som mynnat ut i en kunskapssammanställning avseende "Räddning vid stora busskrascher". Se länkar nedan för material.
Kunskapsdokument - Räddning vid stora busskrascher
Lärarhandledning - Kunskapsdokument och bildmaterial
Attentat mot kollektivtrafik har framkommit som ett nytt problemområde. Ett modernt samhälle är avhängigt av bra kommunikationer för sina medborgare, vilket medför att höga krav ställs på att kollektivtrafiken fungerar och är säkert att resa med. Skadehändelser med antagonistisk grund medför också en bredare riskbild för räddningspersonal, vilket medför att taktik och hantering av situationen måste anpassas och skilja sig ifrån icke-avsiktliga skadehändelser.
KcKMs forskning kring skadehändelser mot allmänna transportmedel visar på utvecklingen av krishanteringsteorier på ett bredare internationellt, akademiskt plan, samt att utveckla en bättre praktisk förmåga att hantera antagonistiska handlingar mot kollektivtrafik.
Veronica Strandbergs doktorsavhandling behandlar terroristattentat mot spårbunden trafik för att nå ökad kunskap om hur ett krishanteringssystem kan konstrueras för att möta hot från antagonistiska handlingar mot tåg och tunnelbana. Annelie Holgersson doktorsavhandling handlar om antagonistiska handlingar mot kollektivtrafik, med avsikt att utveckla en bättre praktisk förmåga hos räddningspersonal att hantera dessa händelser samt ge förslag till preventiva och skademinimerande åtgärder inom transportområdet.
Hypotermi och kylskador har belysts av beredskapsöverläkare Helge Brändström i SoS rapport "Hypotermi – kylskador och drunkningstillbud i kallt vatten". Läkarna Peter Lundgren och Otto Henriksson har sedan 2006 fokuserat sin forskning till de områden som berör isolering mot kyla samt aktiv värmetillförsel vid prehospitalt omhändertagande i kall miljö, med målsättning att utvärdera och utveckla materiel och metoder för att minska kylstress och nedkylning hos drabbade i masskadesituationer.
Peter Lundgren och Otto Henriksson avlade medicine doktorsexamen 2012.
Sofia Karlsson
Isabell Doohan
Rebecca Forsberg
Veronica Strandh
Annelie Holgersson
Peter Lundgren
Otto Henriksson
Pontus Albertsson
KBC-huset, våning 7, Umeå universitet
Ulf Björnstig berättar om höjdpunkterna ur sitt yrkesliv samt om vad han ser mest fram emot som pensionär.