Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kunskapscentrum i katastrofmedicin

Kunskapscentrum i katastrofmedicin är sedan år 2002 ett av Socialstyrelsens kunskapscentra inom det katastrofmedicinska området. Vi en forskargrupp som arbetar i separat lokal på campusområdet (KBC-huset). KcKM har utvecklats tillsammans med Socialstyrelsen och har som syfte att dels forska om katastrofmedicin, dels utbilda personal inom räddningstjänst och ambulanssjukvård i att ge bästa möjliga vård till människor som drabbats i svåra olyckor.

Om kunskapscentrat (KcKM)

För att stimulera katastrofmedicinsk forskning och utveckling har Socialstyrelsens enhet för krisberedskap initierat och gett stöd till utvecklingen inom olika grenar av den katastrofmedicinska arenan. Katastrofmedicinskt kunnande utgör basen för sjukvårdens hantering av stora skadehändelser och katastrofer.

De nuvarande forsknings- och utvecklingsområden som KcKM i Umeå fokuserar på är allvarliga skadehändelser i extrema och komplexa miljöer.

Forsknings-och utvecklingsområden:

Masskadehändelser i underjordsmiljö

Detta innefattar två inriktningar:

  • A: Masskadehändelser i gruvor – sjukvårdens och gruvindustrins beredskap och omhändertagande av skadade

  • B: Allvarliga händelser i tunnlar.

I båda delprojekten fokuseras det medicinska omhändertagandet vid allvarliga händelser i denna extrema och komplexa miljö som gruvor och tunnlar representerar. Projektets övergripande syfte är att utveckla kunskap för att öka förmågan till god medicinsk hantering av skadehändelser i samband med allvarliga incidenter i både gruvor och tunnlar. Genom en effektiv räddningsinsats minimeras konsekvenserna av inträffade skador hos allmänhet i tunnlar och anställda i gruvor. Detta uppnås genom flera delstudier, t.ex. litteraturstudier och intervjuer (individuella och i grupp) samt utvärderingar efter övningar i gruvmiljö (tabletop och fullskaleövningar. Flera nationella och internationella kontakter har tagits. Inom detta projekt finns en doktorand, Sofia Karlsson (sofia.karlsson@umu.se) och ansvarig forskare är Lina Gyllencreutz (lina.gyllencreutz@umu.se)

Projektet finansieras förutom av Socialstyrelsen även av Europeiska regionala utvecklingsfonden inom programmet Safety & Security Test Arena.

Nationell samverkansnod kring sjukvårdsfrågor inom C-området

C-sjukvårdsnoden innefattar att nationellt öka vår kunskap och förmåga avseende prehospital räddningsinsats och akut hospital sjukvårdsinsats i samband med kemiska händelser (C-händelse) behövs. Detta ska ske genom att bygga upp och underhålla ett nationellt nätverk för aktörer involverade vid en sådan insats. För mer information kontakta projektledare Per-Erik Johansson (per-erik.johansson@umu.se).

I verksamheten ingår även utveckling av en utbildning ur ett medicinskt och vårdande perspektiv: "Nationell utbildning för regionala instruktörer och insatspersonal i akut omhändertagande av skadade vid C-händelser". Den innebär att regionala instruktörer utbildas som sedan utbildar lokala aktörer inom prehospital och akutsjukvård, polis och räddningstjänst. Utvecklingen av utbildningen sker med hjälp av anslag från MSB (2:4 krisberedskap). I utbildningskonceptet ska det också finnas ett civilmilitärt perspektiv. För mer information kontakta utbildningssamordnare Erik Palmcrantz, (erik.palmcrantz@umu.se).

Samarbetet genomförs mellan Universitetet (Kunskapscentrum Katastrofmedicin Umeå, Kunskapscentrum katastroftoxikologi och European CBRNE center), MSB (via Umeå kommun räddningstjänsten), FOI, SkyddC, Polisen och Västerbottens läns landsting (demolandsting de första åren) m.fl.

Busskrascher

Busskrascher utgör i Sverige en källa till återkommande masskadehändelser. Under en tioårsperiod har i medeltal en stor krasch med 20-60 skadade och upp till nio omkomna inträffat årligen. Inte sällan inträffar dessa händelser i glesbygd, vilket ställt stora krav på den lokala prehospitala sjukvården och räddningstjänsten. KcKM Umeå har tillsammans med MSB:s verksamhetsställe i Sandö genomfört ett utvecklingsarbete inom området som mynnat ut i en kunskapssammanställning avseende "Räddning vid stora busskrascher". Se länkar nedan för material.

Avslutade forskningsområden

Oavsiktliga händelser med tåg

Tågkrascher är relativt sällan förekommande i Sverige, men med ständigt ökande tågtrafik och hastighet ökar risken för sådana masskadehändelser. Med anledning av detta har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts för att finna metoder för adekvata räddningsinsatser. Ett utbildningsprogram, "Räddning vid stor tågkrasch", för personal inom berörda myndigheter belyser en säker och effektiv räddningsinsats vid händelser som drabbar spårbunden trafik. Detta utbildningsprogram har färdigställts och kurser har genomförts. Rebecca Forsberg disputerade 2012 på sin avhandling Train Crashes - Consequences for Passengers och efter det har ett antal ytterligare studier genomförts.

Finansiering av projektet har främst kommit via Socialstyrelsen och MSB.

Avsiktliga skadehändelser mot kollektivtrafik

Attentat mot kollektivtrafik har framkommit som ett nytt problemområde. Ett modernt samhälle är avhängigt av bra kommunikationer för sina medborgare, vilket medför att höga krav ställs på att kollektivtrafiken fungerar och är säkert att resa med. Skadehändelser med antagonistisk grund medför också en bredare riskbild för räddningspersonal, vilket medför att taktik och hantering av situationen måste anpassas och skilja sig ifrån icke-avsiktliga skadehändelser.

KcKMs forskning kring skadehändelser mot allmänna transportmedel visar på utvecklingen av krishanteringsteorier på ett bredare internationellt, akademiskt plan, samt att utveckla en bättre praktisk förmåga att hantera antagonistiska handlingar mot kollektivtrafik.

Veronica Strandbergs doktorsavhandling behandlar terroristattentat mot spårbunden trafik för att nå ökad kunskap om hur ett krishanteringssystem kan konstrueras för att möta hot från antagonistiska handlingar mot tåg och tunnelbana. Annelie Holgersson doktorsavhandling handlar om antagonistiska handlingar mot kollektivtrafik, med avsikt att utveckla en bättre praktisk förmåga hos räddningspersonal att hantera dessa händelser samt ge förslag till preventiva och skademinimerande åtgärder inom transportområdet.

Avhandlingar
Rebecca Forsberg
Veronica Strandh
Annelie Holgersson

Hypotermi och kylskador

Hypotermi och kylskador har belysts av beredskapsöverläkare Helge Brändström i SoS rapport "Hypotermi – kylskador och drunkningstillbud i kallt vatten". Läkarna Peter Lundgren och Otto Henriksson har sedan 2006 fokuserat sin forskning till de områden som berör isolering mot kyla samt aktiv värmetillförsel vid prehospitalt omhändertagande i kall miljö, med målsättning att utvärdera och utveckla materiel och metoder för att minska kylstress och nedkylning hos drabbade i masskadesituationer.

Peter Lundgren och Otto Henriksson avlade medicine doktorsexamen 2012.

Avhandlingar
Peter Lundgren
Otto Henriksson

Hitta till oss

KBC-huset, våning 7, Umeå universitet

Personal KcKM

Personalbild saknas Ulf Björnstig Professor, senior
Personalbild saknas Erik Palmcrantz Samordnare, projekt
Personalbild Lina Gyllencreutz Lina Gyllencreutz Universitetslektor, förenad anställning