Här samlas information som kan vara relevant för forskare som är intresserade av att använda data från högskoleprovets databas i sin forskning.
Möjligheter och begränsningar med HP-data
Högskoleprovets databas innehåller stora mängder data och inkluderar resultat och information om provdeltagarna sedan provets första tillfälle, våren 1977. Detta gör det möjligt att undersöka många olika typer av forskningsfrågor, men provets utformning och utveckling medför även en del begränsningar som är viktiga att ta i beaktande när man utformar sin forskningsfråga. Sedan 1977 har provet genomgått en rad förändringar. Vissa provdelar har tagits bort medan andra har tillkommit vilket komplicerar möjligheten att göra jämförelser över tid med högskoleprovets data. Provet kan delas upp i fem distinkta ”perioder” med varierande antal delprov, uppgifter och tid att lösa uppgifterna, och redovisas kort sammanfattat i följande tabell:
Förändringar av högskoleprovet 1977–2011
En viktig egenskap hos ett prov som används vid antagning till högre utbildning är att provresultaten måste vara jämförbara över tid. Eftersom det är en omöjlig uppgift att skapa prov med exakt samma svårighetsgrad om och om igen så uppnås jämförbarhet, och därmed rättvisa, genom att resultaten normeras. Sedan höstprovet 2011 normeras även resultatet på provets två delar – den kvantitativa samt den verbala delen. De individuella delproven normeras dock inte vilket gör att jämförelser av delprovsresultat över tid kan bli missvisande då svårighetsgraden på uppgifterna kan variera.
Ytterligare en viktig aspekt är att pandemin medförde restriktioner som kom att få konsekvenser för provdeltagarna och provadministrering under åren 2020-2022. Detta påverkar möjligheten att använda sig av data från denna tid tillsammans med data från tidigare eller senare prov.
Via länkarna här nedan finns information om den data som finns i databasen, hur man går till väga för att begära ut data, samt exempel på tidigare forskning och rapporter om högskoleprovet.