I samband med konstruktionen av högskoleprovet förekommer ett omfattande uppföljnings- och forskningsarbete. Varje genomfört prov följs upp avseende eventuella förändringar i provdeltagargruppen och resultat för olika undergrupper av provdeltagare. Resultatet från detta uppföljningsarbete har presenterats i ett stort antal rapporter. Utöver detta har den gedigna databasen använts till forskning inom olika områden som publicerats i vetenskapliga tidskrifter.
Bakgrundsvariabler/kön
Ett stort forskningsområde berör hur bakrundsvariabler såsom ålder, utbildningsnivå eller kön påverkar resultatet på högskoleprovet. Wikström och Wikström (2017) undersökte hur skillnader mellan personers gymnasiebetyg och resultat på högskoleprovet är relaterat till bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, studiebakgrund, invandrarstatus, samt socioekonomisk bakgrund. Studien visade att den variabel som starkast påverkar skillnader mellan betyg och HP-resultat är kön – män presterar generellt sämre än kvinnor när det kommer till gymnasiebetyg men får bättre resultat på högskoleprovet.
Upprepat testande/Strategier
Det är tillåtet att genomföra högskoleprovet hur många gånger som helst och vid flera provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller. Denna regel har lett till att ett flertal studier har genomförts av effekterna av upprepat provdeltagande och av vilka som utnyttjar möjligheten att göra provet flera gånger. Det är ett välkänt fenomen att många provdeltagare förbättrar sitt resultat från första till andra gången de skriver provet, men vid hur många upprepningar ser man den effekten? Detta har undersökts genom att följa personer som har deltagit i högskoleprovet vid två eller fler tillfällen.
Antagningsgrupper
Ett antal studier har undersökt hur studenter som antas till högskolan på olika meriter klarar sig under utbildningen. Dahlin et al. (2012) undersökte om läkarstuderande som antagits antingen via akademiska meriter eller intervju presterade olika bra när det kom till kommunikation med patienter. Dessa visade att studenter som antagits utifrån intervju hade signifikant lägre risk att uppvisa otillfredsställande kommunikativ förmåga jämfört med studenter som antagits via betyg eller resultat på högskoleprovet. I en annan studie undersöktes validiteten hos gymnasiebetyg och högskoleprovet som antagningsinstrument och om dessa två skiljer sig åt när det gäller hur prediktiva de är för framgång i högre studier på olika program (Cliffordson, 2008). Resultaten visade att den prediktiva validiteten hos resultat på högskoleprovet var svagare än den för gymnasiebetyg, och att för högskoleprovsresultatet fanns det stora skillnader i prediktiv validitet mellan olika studieprogram, medan dessa skillnader var betydligt mindre för gymnasiebetyg.
Användning av resultat på delprov/uppgifter från prov
Vissa studier använder sig av resultat på specifika delprov eller samlar in egen data med hjälp av uppgifter som har använts i tidigare prov. Ett exempel på sådan användning är Tinghög et al. (2021) som använt sig av data från delprovet LÄS vid ett specifikt prov för att undersöka om kvinnor presterar annorlunda än män på en text med innehåll relaterat till ekonomi. Syftet var att undersöka om stereotype threat, som innebär att fördomar om kön och ekonomi negativt påverkar kvinnors prestation på uppgifter relaterade till ekonomi, gick att identifiera med hjälp av HP-data.
Statistik/ekvivalering
Det finns en mängd studier som med avancerad statistik undersöker provets egenskaper.
Strategier
Några studier undersöker vilka strategier testdeltagarna har och hur strategierna påverkar resultaten. Stenlund med kollegor undersökte i två studier dels om olika grupper – baserade på kön och prestation – använde olika strategier och dels om det går att hitta grupper som har olika strategier utifrån hur riskbenägna, motiverade och oroliga de säger sig vara.
Poäng/Normerad poäng
Många studier använder resultatet på högskoleprovet som en kontrollvariabel eller för jämförelse. Ett exempel på detta är studier som undersöker betygsinflation som då använder HP-resultatet för att undersöka om de betyg som ges ut är rimliga i jämförelse.
Här nedan hittar du texter skrivna om högskoleprovet, både rapporter producerade vid institutionen samt vetenskapliga artiklar publicerade i externa tidskrifter.
Publicerade artiklar
Humphries, J. E., Joensen, J. S., & Veramendi, G. F. (2024). The Gender Wage Gap: Skills, Sorting, and Returns. AEA Papers and Proceedings, 114, 259–264. https://doi.org/10.1257/pandp.20241026
Wallmark, J., Josefsson, M., & Wiberg, M. (2024). Introducing Flexible Monotone Multiple Choice Item Response Theory Models and Bit Scales. https://doi.org/10.48550/arXiv.2410.01480
Wallmark, J., Ramsay, J. O., Li, J., & Wiberg, M. (2024). Analyzing Polytomous Test Data: A Comparison Between an Information-Based IRT Model and the Generalized Partial Credit Model. Journal of Educational and Behavioral Statistics, 49(5), 753–779. https://doi.org/10.3102/10769986231207879
Graetz, G., Öckert, B., & Skans, O. N. (2023). Parental Education and the Responses to Higher SAT Scores. Journal of Human Resources, 0420-10824R2. https://doi.org/10.3368/jhr.0420-10824R2
Humphries, J., Joensen, J., & Veramendi, G. (2023). Complementarities in High School and College Investments. https://doi.org/10.2139/ssrn.4560152
Löwenadler, J. (2023). Trends in Swedish and English Reading Comprehension Ability among Swedish Adolescents: A Study of SweSAT Data 2012–2018. Scandinavian Journal of Educational Research, 67(4), 591–606. https://doi.org/10.1080/00313831.2022.2042841
Wallin, G., & Wiberg, M. (2023). Model Misspecification and Robustness of Observed-Score Test Equating Using Propensity Scores. Journal of Educational and Behavioral Statistics, 48(5), 603–635. https://doi.org/10.3102/10769986231161575
Bendtz, K., Ericsson, S., Schneider, J., Borg, J., Bašnáková, J., & Uddén, J. (2022). Individual Differences in Indirect Speech Act Processing Found Outside the Language Network. Neurobiology of Language, 3(2), 287–317. https://doi.org/10.1162/nol_a_00066
Fjelkner-Pihl, A. (2022). The Constructive Overlap: A Study of Multiplex Ties in Students’ Study-Related Networks and Academic Performance. Innovative Higher Education, 47(2), 273–295. https://doi.org/10.1007/s10755-021-09576-4
Graetz, G., & Karimi, A. (2022). Gender gap variation across assessment types: Explanations and implications. Economics of Education Review, 91, 102313. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2022.102313
Karlsson, L., & Wikström, M. (2022). Admission Groups and Academic Performance: A Study of Marginal Entrants in the Selection to Higher Education.The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy, vol. 22, no. 1, pp. 155-191. https://doi.org/10.1515/bejeap-2020-0434
Wiberg, M., Li, J., Lyrén, P.-E., & Ramsay, J. O. (2022). Relationship Between Students’ Test Results and Their Performance in Higher Education Using Different Test Scores. 393, 39–49. https://doi.org/10.1007/978-3-031-04572-1_4
Hjärne, M. S. (2021). Just Enough Time to Level the Playing Field: Time Adaptation in a College Admission Test. Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), 941–955 .https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1788143
Tinghög, G., Ahmed, A., Barrafrem, K., Lind, T., Skagerlund, K., & Västfjäll, D. (2021). Gender differences in financial literacy: The role of stereotype threat. Journal of Economic Behavior & Organization, 192, 405–416. https://doi.org/10.1016/j.jebo.2021.10.015
Wiberg, M., Lyrén, P.-E., & Lind Pantzare, A. (2021). Schools, Universities and Large-Scale Assessment Responses to COVID-19: The Swedish Example. Education Sciences, 11(4). https://doi.org/10.3390/educsci11040175
CHARLES, N., & DELÈS, R. (2020). LES CONCEPTIONS DE LA JUSTICE SOCIALE EN EUROPE. LE CAS DE L’ACCÈS AUX ÉTUDES SUPÉRIEURES. L’Année sociologique (1940/1948-), 70(2), 313–336. https://doi.org/10.3917/anso.202.0313.
Graetz, G., Nordström Skans, O., & Öckert, B. (2020). Hur påverkas ungdomars utbildningsval av ett bättre resultat på högskoleprovet? [Elektronisk resurs]. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2020/r-2020-9-hur-paverkas-ungdomars-utbildningsval-av-ett-battre-resultat-pa-hogskoleprovet.pdf
Hjärne, M. S., & Lyrén, P.-E. (2020). Group Differences in the Value of Subscores: A Fairness Issue. Frontiers in Education, 5. https://doi.org/10.3389/feduc.2020.00055
Graetz, G., & Karimi, A. (2019). Könsskillnader i skolbetyg och resultat på högskoleprov. Betydelsen av kognitiva egenskaper och motivation [Elektronisk resurs]. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-09-konsskillnader-i-skolbetyg-och-resultat-pa-hogskoleprov_betydelsen-av-kognitiva-egenskaper-och-motivation.pdf
Löwenadler, J. (2019). Patterns of variation in the interplay of language ability and general reading comprehension ability in L2 reading. Language Testing, 36(3), 369–390. https://doi.org/10.1177/0265532219826379
Nordin, M., Heckley, G., & Gerdtham, U. (2019). The impact of grade inflation on higher education enrolment and earnings. Economics of Education Review, 73. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2019.101936
Wallin, G., & Wiberg, M. (2019). Kernel Equating Using Propensity Scores for Nonequivalent Groups. Journal of Educational and Behavioral Statistics, 44(4), 390–414. https://doi.org/10.3102/1076998619838226
Stenlund, T., Lyrén, P.-E., & Eklöf, H. (2018). The successful test taker: Exploring test-taking behavior profiles through cluster analysis. European Journal of Psychology of Education, 33(2), 403–417. https://doi.org/10.1007/s10212-017-0332-2
Tellhed, U., & Adolfsson, C. (2018). Competence and confusion: How stereotype threat can make you a bad judge of your competence. European Journal of Social Psychology, 48(2), O189–O197. https://doi.org/10.1002/ejsp.2307
Wedman, J. (2018). Reasons for Gender-Related Differential Item Functioning in a College Admissions Test. Scandinavian Journal of Educational Research, 62(6), 959–970. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1402365
Ramsay, J. O., & Wiberg, M. (2017). A Strategy for Replacing Sum Scoring. Journal of Educational and Behavioral Statistics, 42(3), 282–307. https://doi.org/10.3102/1076998616680841
Stenlund, T., Eklöf, H., & Lyrén, P.-E. (2017). Group differences in test-taking behaviour: An example from a high-stakes testing program. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 24(1), 4–20. https://doi.org/10.1080/0969594X.2016.1142935
Söderlind, J., & Geschwind, L. (2017). More students of better quality? Effects of a mathematics and physics aptitude test on student performance. European Journal of Engineering Education, 42(4), 445–457. https://doi.org/10.1080/03043797.2017.1295921
Wiberg, M., & von Davier, A. A. (2017). Examining the Impact of Covariates on Anchor Tests to Ascertain Quality Over Time in a College Admissions Test. International Journal of Testing, 17(2), 105–126. https://doi.org/10.1080/15305058.2016.1277357
Wikström, C., & Wikström, M. (2017). Group Differences in Student Performance in the Selection to Higher Education: Tests vs Grades. Frontiers in Education, 2. https://doi.org/10.3389/feduc.2017.00045
Åberg-Bengtsson, L. (2017). Exploring the Effects of Following Different Tracks of Study in Upper Secondary Education on Cognitive Test Performance. I Methodology of Educational Measurement and Assessment (s. 173–188). https://doi.org/10.1007/978-3-319-43473-5_9
Börjesson, M., & Broady, D. (2016). ELITE STRATEGIES IN A UNIFIED SYSTEM OF HIGHER EDUCATION. THE CASE OF SWEDEN. L’Année sociologique (1940/1948-), 66(1), 115–146. https://doi.org/10.3917/anso.161.0115.
Hur använder lärosätena högskoleprovet utöver provurvalet? [Elektronisk resurs]. (2016). Universitets- och högskolerådet. https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2016/hur-anvander-larosatena-hogskoleprovet-utover-provurvalet.pdf
Madison, G. (2016). Sex Differences in Adult Intelligence in Sweden. Mankind Quarterly, 57, 9–24. https://doi.org/10.46469/mq.2016.57.1.2
Vad händer i antagningen om högskoleprovet viktas? [Elektronisk resurs]. (2016). Universitets- och högskolerådet. https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2016/delrapport-flexibel-anvandning-av-hogskoleprovet-dnr-1.1.1.-264-2016.pdf
Wedman, J., & Lyrén, P.-E. (2015). Methods for examining the psychometric quality of subscores: A review and application. 20(20). https://doi.org/10.7275/ng3q-0d19
Annell, S., Sjöberg, A., & Sverke, M. (2014). Use and interpretation of test scores from limited cognitive test batteries: How g + Gc can equal g. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), 399–408. https://doi.org/10.1111/sjop.12140
Mežek, Š. (2013). Multilingual reading proficiency in an emerging parallel-language environment. Journal of English for Academic Purposes, 12(3), 166–179. https://doi.org/10.1016/j.jeap.2013.02.001
Dahlin, M., Söderberg, S., Holm, U. et al. (2012). Comparison of communication skills between medical students admitted after interviews or on academic merits. BMC Med Educ 12, 46 (2012). https://doi.org/10.1186/1472-6920-12-46
Wiberg, M. (2012). Can a multidimensional test be evaluated with unidimensional item response theory? Educational Research and Evaluation, 18(4), 307–320. https://doi.org/10.1080/13803611.2012.670416
Bränberg, K., & Wiberg, M. (2011). Observed Score Linear Equating with Covariates. Journal of Educational Measurement, 48(4), 419–440. https://doi.org/10.1111/j.1745-3984.2011.00153.x
Lyrén, P.-E., & Hambleton, R. K. (2011). Consequences of Violated Equating Assumptions Under the Equivalent Groups Design. International Journal of Testing, 11(4), 308–323. https://doi.org/10.1080/15305058.2011.585535
Wolming, S., & Wikström, C. (2010). The concept of validity in theory and practice. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 17(2), 117–132. https://doi.org/10.1080/09695941003693856
Berggren, C. (2008). Horizontal and vertical differentiation within higher education—Gender and class perspectives. Higher Education Quarterly, 62(1–2), 20–39. https://doi.org/10.1111/j.1468-2273.2008.00381.x
Cliffordson, C. (2008). Differential Prediction of Study Success Across Academic Programs in the Swedish Context: The Validity of Grades and Tests as Selection Instruments for Higher Education. Educational Assessment, 13(1), 56–75. https://doi.org/10.1080/10627190801968240
Lyrén, P. (2008). Prediction of Academic Performance by Means of the Swedish Scholastic Assessment Test. Scandinavian Journal of Educational Research, 52(6), 565–581. https://doi.org/10.1080/00313830802497158
Berggren, C. (2007). Broadening recruitment to higher education through the admission system: Gender and class perspectives. Studies in Higher Education, 32(1), 97–116. https://doi.org/10.1080/03075070601099499
Berggren, C. (2006). Labour Market Influence on Recruitment to Higher Education: Gender and Class Perspectives. Higher Education, 52(1), 121–148. https://doi.org/10.1007/s10734-004-5793-y
Cliffordson, C. (2006). Selection effects on applications and admissions to medical education with regular and step-wise admission procedures. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(4), 463–482. https://doi.org/10.1080/00313830600823811
Cliffordson, C., & Askling, B. (2006). Different Grounds for Admission: Its effects on recruitment and achievement in medical education. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(1), 45–62. https://doi.org/10.1080/00313830500372026
Svensson, A., & Nielsen, B. (2006). Vilka utnyttjar högskoleprovet? : En studie av tretton årskullar. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. https://libris.kb.se/bib/10299728?vw=full
Andersson, E. (2005). Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning. Pedagogisk Forskning i Sverige 10 (2), 81-98. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1277/1122
Carlstedt, B., & Gustafsson, J.-E. (2005). Construct validation of the Swedish Scholastic Aptitude Test by means of the Swedish Enlistment Battery. Scandinavian Journal of Psychology, 46: 31-42. https://doi.org/10.1111/j.1467-9450.2005.00432.x
Svensson, A., & Nielsen, B. (2005). Toppresultat—Men ej antagen till högskolan: Studier av takeffekter hos gymnasiebetyg och högskoleprov. Univ., Inst. för pedagogik och didaktik.
Wikström, C., & Wikström, M. (2005). Grade inflation and school competition: an empirical analysis based on the Swedish upper secondary schools. Economics of Education Review, 24(3), 309-322. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2004.04.010
Åberg-Bengtsson, L. (2005). Separating quantitative and analytic dimensions in the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). Scandinavian Journal of Educational Research, 49(4), 359–383. https://doi.org/10.1080/00313830500202892
Cliffordson, C. (2004). Effects of Practice and Intellectual Growth on Performance on the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). European Journal of Psychological Assessment, 20:3, 192-204. https://doi.org/10.1027/1015-5759.20.3.192
Reuterberg, S.-E. (2003b). Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultatet på högskoleprovet? II. Högskoleverket. https://www.uka.se/download/18.3024c77018b37fb62411a388/1697548524673/0323R.pdf
Olsson, N. (2002). Högskoleprovet: Effekter på antagningen av uppdelning i verbal och kvantitativ del. Högskoleverket. https://www.uka.se/download/18.3024c77018b37fb62411a36c/1697548513022/0225R.pdf
Reuterberg, S.-E. (2002). Tre studier kring de språkliga delproven i högskoleprovet. Institutionen för pedagogik och didaktik , Göteborgs universitet.
Koivula, N., Hassmén, P., & Hunt, D. P. (2001). Performance on the Swedish Scholastic Aptitude Test: Effects of Self-Assessment and Gender. Sex Roles, 44(11), 629–645. https://doi.org/10.1023/A:1012203412708
Reuterberg, S.-E. (2001). Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultatet på högskoleprovet? Högskoleverket. https://www.uka.se/download/18.3024c77018b37fb62411a353/1697548501400/0103R++Vilken+betydelse+har+utl%C3%A4ndsk+bakgrund+f%C3%B6r+resultatet+p%C3%A5+h%C3%B6gskoleprovet.pdf
Svensson, A., Gustafsson, J.-E., & Reuterberg, S.-E. (2001). Högskoleprovets prognosvärde [Elektronisk resurs] samband mellan provresultat och framgång första studieåret vid civilingenjörs-, jurist- och grundskollärarutbildningarna. Högskoleverket. http://hdl.handle.net/2077/26948
Högskoleprovet: Gårdagens mål och framtida inriktning. (2000). Högskoleverket.
Wolming, S. (1999). Validity issues in higher education selection: A swedish example. Studies in Educational Evaluation, 25(4), 335–351. https://doi.org/10.1016/S0191-491X(99)00034-6
Åberg-Bengtsson, L. (1999). Dimensions of performance in the interpretation of diagrams, tables, and maps: Some gender differences in the Swedish scholastic aptitude test. Journal of Research in Science Teaching, 36(5), 565–582. https://doi.org/10.1002/(SICI)1098-2736(199905)36:5<565::AID-TEA4>3.0.CO;2-L
Henriksson, W., & Wolming, S. (1998). Academic performance in four study programmes: A comparison of students admitted on the basis of GPA and SweSAT scores, with and without credits for work experience. Scandinavian Journal of Educational Research, 42(2), 135–150. https://doi.org/10.1080/0031383980420203
Mäkitalo, Å. (1996). Gender differences in performance on the DTM Subtest in the Swedish scholastic aptitude test as a function of item position and cognitive demands. International Journal of Phytoremediation, 40(3), 189–201. https://doi.org/10.1080/0031383960400301
Mäkitalo, Å., & Reuterberg, S.-E. (1996). Who takes the Swedish scholastic aptitude test? A study of differential selection to the SweSAT in relation to gender and ability. https://api.semanticscholar.org/CorpusID:59473606
Henriksson, W., & Bränberg, K. (1994). The Effects of Practice on the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). Scandinavian Journal of Educational Research, 38(2), 129–148. https://doi.org/10.1080/0031383940380205
Mäkitalo, Å. (1994). Non-comparability of female and male admission test takers. https://api.semanticscholar.org/CorpusID:58938420
Stage, C. (1992). How Important are Age and Education for Gender Differences in Test Results? Scandinavian Journal of Educational Research, 36(3), 223–235. https://doi.org/10.1080/0031383920360305
Bränberg, K., Henriksson, W., Nyquist, H., & Wedman, I. (1990). The Influence of Sex, Education and Age on Test Scores on the Swedish Scholastic Aptitude Test. Scandinavian Journal of Educational Research, 34(3), 189–203. https://doi.org/10.1080/0031383900340302
Rapporter BVM-serien
2023
BVM nr 72. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2022. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Christina Wikström, Inga Laukaityte, Per-Erik Lyrén
BVM nr 71. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2021. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Christina Wikström, Inga Laukaityte, Per-Erik Lyrén
2022
BVM nr 70. HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 2020. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Christina Wikström, Inga Laukaityte
2021
BVM nr 69. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2019. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Christina Wikström, Inga Laukaityte
2020
BVM nr 68. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2018. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Per-Erik Lyrén, Inga Laukaityte
2018
BVM nr 67. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2017. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Per-Erik Lyrén
2017
BVM nr 65. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2016. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Per-Erik Lyrén
2016
BVM nr 63. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2015. Provtagargruppens sammansättning och resultat. Per-Erik Lyrén
2015
BVM nr 61. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2014. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Gunilla Ögren
2013
BVM nr 59. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2013. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Gunilla Ögren
BVM nr 56. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2012. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
2012
BVM nr 52. DET NYA HÖGSKOLEPROVET. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat hösten 2011. Christina Stage, Gunilla Ögren
2011
BVM NR 49. HÖGSKOLEPROVET VÅREN 2011. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
2010
BVM NR 43. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2010. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
BVM NR 42. ETT NYTT HÖGSKOLEPROV. Bakgrund och konsekvenser. Christina Stage, Gunilla Ögren.
2009
BVM NR 40. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2009. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
2008
BVM NR 34. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2008. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
2007
BVM NR 31. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2007. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
BVM NR 29. SEKVENTIELLA EFFEKTER I HÖGSKOLEPROVET AVSEENDE DELPROVET NOG. Anders Lexelius
2006
BVM NR 25. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2006. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
BVM NR 19. VIKTNING AV DELPROVEN I HÖGSKOLEPROVET. Christina Stage, Mats Hamrén, Christina Jonsson
2005
BVM NR 17. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2005. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
BVM NR 11. SOCIALGRUPPSSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET. Christina Stage
2004
BVM NR 8. HÖGSKOLEPROVET OCH DE MÅLRELATERADE BETYGEN. En studie av de första eleverna med de nya gymnasiebetygen. Anders Lexelius
BVM NR 7. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2004. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
BVM NR 4. ATT MÄTA SKRIVFÖRMÅGA. En forskningspresentation om provformat, reliabilitet, validitet samt sociala aspekter. Marit Sigurdson
BVM NR 2. ORDFÖRSTÅELSE. En litteraturstudie med anknytning till högskoleprovets ORD-prov. Sandra Scott
Rapporter PM-serien
2004
PM NR 193. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2003. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
PM NR 192. GRUPPSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET.
Christina Stage
2003
PM NR 188. MODELLERER FÖR JUSTERING AV UTPRÖVNINGSDATA FÖR DELPROVEN ORD OCH NOG. Anders Lexelius, Christina Jonsson
PM NR 185. NORMERING, EKVIVALERING ELLER KALIBRERING AV DELAR AV HÖGSKOLEPROVET. Christina Stage
PM NR 184. VAN-PROVET. Ett utvecklingsarbete av ett verbalt analytiskt prov.
Gunilla Ögren, Anders Lexelius
PM NR 180. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2002. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
2002
PM NR 172. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2001. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson
2001
PM NR 170. ÖKAR RELIABILITETEN VID DIFFERENTIELL POÄNGSÄTTNING?. En delstudie av delproven NOG och LÄS i högskoleprovet. Anders Lexelius, Stig Eriksson
PM NR 169. HÖGSKOLEPROVETS UTVECKLING UNDER ÅREN 1977-2000. Provets sammansättning och provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren
2000
PM NR 163. En översikt av forskningsrapporter om högskoleprovet 1969-1999. Stig Eriksson
PM NR 162. Placering av uppgifter och rätt svarsförslag i högskoleprovet. Positionens betydelse för svårighetsgraden. Ewa Andersson (red)
1999
PM NR 161. Att mäta språkförmågan. Rapport från en konferens i Umeå 10 juni 1999. Kerstin Andersson
PM NR 160. DTK-provet Ett andra försök avseende antalet uppgifter och antalet svarsförslag. Gunilla Ögren
PM NR 159. HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1999. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson
PM NR 154. HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1999. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson
PM NR 151. 100 PROVDELTAGARE MED 2,0 - VAD BLEV DET AV DEM? En intervjustudie av 100 personer som våren 1992 fick 2,0 på högskoleprovet. Kerstin Andersson
PM NR 148. RÄTT ELLER FEL? Ett försök med ett nytt verbalt prov för högskole-provet. Kerstin Andersson
1998
PM NR 147. HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1998. Provdeltagargruppens samman-sättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson
PM NR 146. KVINNOR OCH MÄN PÅ EKONOM- OCH LÄKARLINJEN. - En studie av antagna och deras studieprestationer på några utbildningsorter. Ewa Andersson, Anders Lexelius, Kristian Ramstedt
PM NR 140. UTPRÖVNING AV UPPGIFTER TILL HÖGSKOLEPROVET. Utvärdering av försöksverksamheten med en ny utprövningsmodell. Gunilla Ögren
PM NR 139. HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1998. Provdeltagargruppens samman-sättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson
1997
PM NR 131. HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1997. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl
PM NR 125. HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1997. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl
1996
PM NR 115. HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1996. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Charlotta Jarl
1995
PM NR 110. HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1995. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Charlotta Jarl
PM NR 102. HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1995. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Charlotta Jarl
Rapporter EM-serien
2008
EM NR 63. NOTES FROM THE TWELFTH INTERNATIONAL SweSAT CONFERENCE. Umeå, June 15-17, 2008. Christina Stage
EM NR 61. SYSTEMATIC EQUATING ERROR WITH THE RANDOMLY-EQUIVALENT GROUPS DESIGN: AN EXAMINATION OF THE EQUAL ABILITY DISTRIBUTION ASSUMPTION. Per-Erik Lyrén, Ronald K. Hambleton
2006
EM NR 58. NOTES FROM THE ELEVENTH INTERNATIONAL SweSAT CONFERENCE. Umeå, June 12-14, 2006. Christina Stage
EM NR 56. VALIDITY ISSUES CONCERNING REPEATED TEST TAKING OF THE SWESAT. Birgitta Törnkvist, Widar Henriksson
2004
EM NR 52. NOTES FROM THE TENTH INTERNATIONAL SWESAT CONFERENCE. Umeå, June 1-3, 2004. Christina Stage
EM NR 51. ENTRANCE TO HIGHER EDUCATION IN SWEDEN. Christina Stage
EM NR 49. THE SWEDISH SCHOLASTIC ASSESSMENT TEST (SweSAT). Development, Results and Experiences. Christina Stage, Gunilla Ögren
EM NR 47. REPEATED TEST TAKING. Differences between social groups. Birgitta Törnkvist, Widar Henriksson
EM NR 46. SweSAT REPEAT. Birgitta Törnkvist, Widar Henriksson
2003
EM NR 42. CLASSICAL TEST THEORY OR ITEM RESPONSE THEORY: The Swedish Experience. Christina Stage
2001
EM NR 40. NOTES FROM THE NINTH INTERNATIONAL SWESAT CONFERENCE. Umeå, June 4-6, 2001. Christina Stage
1999
EM NR 35. NOTES FROM THE SEVENTH INTERNATIONAL SWESAT CONFERENCE. Umeå, June 3-5, 1999. Christina Stage
EM NR 34. PREDICTING GENDER DIFFERENCES IN WORD ITEMS. A Comparison of Item Response Theory and Classical Test Theory. Chrisina Stage
EM NR 33. A COMPARISON BETWEEN ITEMS ANALYSIS BASED ON ITEM RESPONSE THEORY AND ON CLASSICAL TEST THEORY. A Study of the SweSAT Subtest READ. Chrisina Stage
1998
EM NR 31. NOTES FROM THE SIXTH INTERNATIONAL SWESAT CONFERENCE. San Diego, April 12, 1998. Christina Stage
EM NR 30. A COMPARISON BETWEEN ITEMS ANALYSIS BASED ON ITEM RESPONSE THEORY AND ON CLASSICAL TEST THEORY. A Study of the SweSAT Subtest ERC. Chrisina Stage
EM NR 29. A COMPARISON BETWEEN ITEMS ANALYSIS BASED ON ITEM RESPONSE THEORY AND ON CLASSICAL TEST THEORY. A Study of the SweSAT Subtest WORD. Chrisina Stage
1997
EM NR 28. NOTES FROM THE FIFTH INTERNATIONAL SWESAT CONFERENCE. Umeå, May 31 - June 2, 1997. Christina Stage
EM NR 26. THE APPLICABILITY OF ITEM RESPONSE MODELS TO THE SweSAT. A Study of the WORD Subtest. Christina Stage
EM NR 25. THE APPLICABILITY OF ITEM RESPONSE MODELS TO THE SweSAT. A Study of the READ Subtest. Christina Stage
EM NR 24. THE APPLICABILITY OF ITEM RESPONSE MODELS TO THE SweSAT. A Study of the ERC Subtest. Christina Stage
EM NR 23. DO MALES AND FEMALES WITH IDENTICAL TEST SCORES SOLVE TEST ITEMS IN THE SAME WAY? Cristina Stage
EM NR 21. THE APPLICABILITY OF ITEM RESPONSE MODELS TO THE SweSAT. Christina Stage
1996
EM NR 19. AN ATTEMPT TO FIT IRT MODELS TO THE DS SUBTEST IN THE SweSAT. Christina Stage