Högskoleprovet bestod ursprungligen av 150 uppgifter fördelade på sex delprov: ORD, som mäter svensk ordförståelse; NOG, som mäter kvantitativ resonemangsförmåga; LÄS, som mäter svensk läsförståelse; DTK, som mäter förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor; AO, som mäter allmänorientering och STUF som mäter allmän studiefärdighet. Samtliga dessa delprov konstruerades vid Umeå universitet.
Från våren 1991 har högskoleprovet varit öppet för alla, vilket har medfört att antalet provtagare ökat från ca 10 000 per år till som mest ca 130 000.
År 1992 byttes delprovet STUF ut mot ett prov i engelsk läsförståelse, ELF, som konstrueras vid Göteborgs universitet. 1996 togs även delprovet AO bort, samtidigt som ORD-provet utökades från 30 till 40 uppgifter.
Från 1996 bestod högskoleprovet av 122 flervalsuppgifter fördelade på fem delprov, samt ett ”extra” block med nykonstruerade provuppgifter – från något av de fem delproven – som prövas ut inför senare provtillfällen, men inte räknas in i deltagarnas resultat. För att provtagarna ska göra sitt bästa även på utprövningsuppgifterna får de inte veta i förväg vilket block som innehåller sådana.
Den senaste större förändringen av provet ägde rum 2011. Från hösten det året består provet av 160 flervalsuppgifter fördelade på åtta delprov, samlade till två verbala och två kvantitativa provpass om vardera 55 minuter.
De verbala passen innehåller uppgifter från ORD, LÄS, ELF och det nya delprovet MEK, meningskomplettering. De kvantitativa passen innehåller uppgifter från XYZ, KVA, NOG och DTK, samt de nya delproven KVA, kvantitativa jämförelser, och XYZ, matematiska problem. Dessutom ingår ett femte pass med ett utprövningsblock.
Normerad poäng
För att underlätta jämförelser av resultat från olika provtillfällen – resultaten är giltiga under fem år – normeras råpoängen (antalet rätta svar) mot en skala från 0,00 till 2,00, med steg om 0,05 poäng.
Den genomsnittliga normerade poängen för testet ligger vanligen runt 0,87 och standardavvikelsen är cirka 0,40, vilket resulterar i att ungefär två tredjedelar av provtagarna får ett normerat resultat i intervallet 0,50–1,30 och att 95 % får ett resultat mellan 0,20 och 1,70. För att nå det bästa resultatet, 2,00, krävs vanligtvis 145–150 poäng av 160 möjliga, vilket omkring 0,1 % av provtagarna lyckas med.
Användning som urvalsinstrument
I skrivande stund, hösten 2024, fördelas platserna till en högskoleutbildning på grundnivå så att minst 1/3 går till sökande med betyg* och minst 1/3 till sökande som gjort högskoleprovet. Utöver detta får högst 1/3 av platserna tillsättas utifrån de förutsättningar eller urvalsgrunder varje universitet eller högskola beslutat om, till exempel utifrån intervjuer eller kompletterande prov.
Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att även sökande med gymnasiebetyg eller motsvarande ska ha gjort högskoleprovet med ett resultat på minst 1,25 normerade poäng. De nya kraven gäller sökande från höstterminen 2025.
