Om man söker ”fake news” hittar Google ca en miljard träffar. Google föreslår bl a sökordskombinationer fake news Sverige, fake news facebook, fake news corona och fake news demokrati. Man hittar även en rad fake news generators. Ordet ”fake news” omfattar dock allt möjligt från satir till avsiktliga desinformationskampanjer. Så, allt som sägs vara ”fake” är inte alltid det. Det gäller att förstå 1) hur nyhetsjournalistiken fungerar, 2) vad som är skillnaden mellan olika typer av icke sakligt korrekt innehåll, 3) ha is i hatten och inte genast klicka på ”dela” knappen. I detta föredrag tas upp argumentationsfel och olika typer av mis- och desinformation.
Föredrag 2 – Hannes Sonnenschein
Följ med en resa från det historiska till den dagsaktuella där ”fake news” visar sig i gränssnittet mellan religion och samhälle. Jag belyser varför (1) ”fake news” ofta handlar om religioner, (2) varför religiöst troende ofta är målgruppen och (3) vilken fundamentalistisk religionskontext bidrog till uppväxten av fenomenet såsom vi känner det idag. Vi kommer att bl.a. fråga vad McDonalds har att göra med Kinas kamp mot kontroversiella ny-religiösa rörelser (dvs. kult/sekt), varför påven kände sig tvungen att kommentera på Lionel Messi och Gud, och vi tar reda på varför 70% av de Corona-smittade i Israel är ultraortodoxa judar. Slutligen, och utifrån ett religionspsykologiskt perspektiv, tar vi reda på den roll som ”fake news” kan spela i radikaliseringsprocesser, där individer (och grupper) engagerar sig i konflikt och våld.
