Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Pass 36: Medicin

Onsdag 28 oktober

kl. 12.30

Bildbaserad information som metod för att förbättra riskkommunikation och motivation i hjärtsjukvården

I skolan är motivation en grundbult för lärande och utveckling. Så är det också i sjukvården. Motivation, kunskap och riktlinjer behövs för bästa möjliga vård. Även patienterna behöver vara motiverade att leva hälsofrämjande och att följa insatta behandlingar. Det gäller särskilt vid förebyggande behandling.

Information om riskfaktorer för sjukdom, till exempel hjärtinfarkt, ges idag som abstrakt svårbegriplig text eller muntligt med många ord. Föreställningen finns att vården blir jämlik om vi ger lika till alla. I själva verket blir det ojämlikt, de språkbegåvade, välutbildade och med god kognitiv funktion tar till sig budskapet bäst. De andra riskerar bara bli ointresserade eller förvirrade.

En bild säger mer än tusen ord. är en gammal devis som håller och som studien Vipviza arbetar efter för att optimera prevention av hjärtkärlsjukdom.

Ulf Näslund

är professor i kardiologi, läkare och prefekt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

13.15

Keratokonus – ögonsjukdomen som slår till när man är som friskast

Keratokonus är en sjukdom i ögats hornhinna, som drabbar cirka 1500 personer årligen. Orsaken är delvis okänd, men ärftliga komponenter finns. Keratokonus är vanligare hos män, och brukar vanligen börja i slutet av tonåren, en period i livet då de allra flesta människor är helt friska. Vid keratokonus förtunnas hornhinnan, vilket gör den mekaniskt instabil. Det naturliga trycket i ögat kan då ”pressa ut” hornhinnan, som får en ”toppigare” form. Resultatet blir nedsatt syn p.g.a. gradvis ökande oregelbundna brytningsfel. Ofta uppdagas detta vid skolarbete eller vid andra synkrävande situationer, som när man ska ta körkort. Den vanligaste orsaken till gradvis försämrad syn i denna ålder är annars okomplicerad närsynthet, som är mycket vanligt. Symtomen vid närsynthet och keratokonus kan vara ganska likartade, med gradvis sämre syn främst på långt avstånd. I det moderna samhället använder vi ju synen till stor del för aktiviteter på nära håll, vilket kan göra att man kanske inte så snabbt upptäcker att synen på långt håll försämrats och uppsöker en optiker. När man väl kommit så långt brukar optikern vara observant på tecken som tyder på keratokonus, och skicka remiss till ögonklinik. Detta är viktigt, då det finns effektiv behandling som hejdar sjukdomens förlopp.

Anders Behndig

är professor i oftalmiatrik och prefekt vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet med kombinerad tjänst vid Ögonkliniken NUS, Umeå. Anders Behndigs forskning handlar dels om hornhinnesjukdomen keratokonus och olika tillämpningar av corneal crosslinking (CXL), dels bedriver han registerforskning inom Nationella Kataraktregistret, där han också är registerhållare. Kliniskt ligger också Anders Behndigs intresse inom samma områden: olika hornhinnesjukdomar , med speciellt fokus på keratokonus, men även katarakt (grå starr), inklusive kirurgi. Han föreläser regelbundet nationellt och internationellt, undervisar vid bl.a. läkarprogrammet, och ansvarar sedan länge för SK-kursen för blivande ögonspecialister om linsens sjudomar och refraktiv kirurgi. 

Länk till Pass 36:

https://umu.zoom.us/j/63640921800?pwd=QTEzNnp2YXJnMXc2dEpwcjY5RXNNdz09

Lösenord: KV2020