Nyheter

Nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usWed, 14 Oct 2026 02:18:56 +0200https://www.umu.se/nyheter/synliggor-luftfororeningarnas-dolda-halsoborda_12196788/Synliggör luftföroreningarnas dolda hälsobördaLuftföroreningar bidrar varje år till tusentals fall av sjukdom och förtida död i Sverige. I en ny rapport har forskare vid bland annat Umeå universitet kartlagt hur luftföroreningar påverkar hälsan och visat att effekterna är mer omfattande än vad som ofta uppmärksammas.Fri, 09 Oct 2026 13:50:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/1038483-road-rush.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/1038483-road-rush.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/1038483-road-rush.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/1038483-road-rush.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/1038483-road-rush.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/1038483-road-rush.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Partiklar från väg-, däck- och bromsslitage finns kvar även när fordonsflottan elektrifieras. De väntas få större betydelse för folkhälsan framöver.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a4007973d72545c9a06982c553dfe802/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="white-space-collapse: collapse; font-weight: 300;">Bild</span></p><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Trots att luftkvaliteten i Sverige är relativt god visar rapporten att långvarig exponering för luftföroreningar fortfarande medför betydande hälsorisker, säger Johan Nilsson Sommar, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>Forskarna uppskattar i rapporten att luftföroreningar under 2023 kan kopplas till närmare 6 000 dödsfall i landet, men också till ett stort antal fall av kroniska sjukdomar och hälsoproblem. Rapporten har tagits fram av Umeå universitet och SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bredare bild av luftföroreningarnas hälsokonsekvenser</h2><p>Forskarna har beräknat hur många sjukdomsfall som kan tillskrivas exponering för olika luftföroreningar. Resultaten visar bland annat omkring 1 100 fall av KOL, 720 fall av demens, 370 fall av diabetes och 250 fall av stroke varje år. Analysen pekar också på effekter hos barn, där luftföroreningar kan bidra till bland annat barnastma och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.</p><p>Studien visar dessutom att hälsopåverkan får konsekvenser utanför sjukvården. Luftföroreningar bidrar till omfattande sjukfrånvaro från arbete och ett stort antal förlorade skoldagar varje år.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ny kunskap om trafikens slitagepartiklar</h2><p>Forskarna har också analyserat hälsorisker kopplade till partiklar som uppstår när vägar, däck och bromsar slits. Till skillnad från traditionella avgasutsläpp finns dessa utsläpp kvar även när bensin- och dieselfordon byts ut mot elbilar.</p><p>– Vi ser att elektrifieringen av fordonsflottan kommer att minska utsläppen från avgaser, men den löser inte problemet med partiklar från väg-, däck- och bromsslitage. De här partiklarna väntas få en allt större betydelse för folkhälsan framöver, säger Johan Nilsson Sommar.</p><p>Resultaten understryker att arbetet för bättre luft och bättre hälsa behöver omfatta fler källor än avgaser. Genom att kombinera avancerade exponeringsberäkningar med den senaste epidemiologiska forskningen ger studien en mer heltäckande bild av hur luftföroreningar påverkar människors hälsa genom livet, från barndom till hög ålder.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8720b510-13b6-45d1-899b-91c4bceb3a0d" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/synliggor-luftfororeningarnas-dolda-halsoborda_12196788/https://www.umu.se/nyheter/tva-projekt-far-stod-fran-sustaingov_12196728/Två projekt får stöd från SustainGovTvå projekt som leds av forskare vid Umeå universitet har beviljats finansiering genom SustainGov, en del av den nationella innovationssatsningen Impact Innovation. Projekten ska bidra med kunskap och nya arbetssätt för att möta samhällsutmaningar kopplade till vård, hälsa och åldrande.Fri, 09 Oct 2026 11:08:29 +0200<p>Ett av projekten leds av Magnus Zingmark som är forskare vid Östersunds kommun och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Projektet <em>Innovativa rehabiliterande arbetssätt – en avgörande komponent i omställningen mot proaktiv primärvård</em> har beviljats 3,9 miljoner kronor och pågår fram till oktober 2028. Projektet är ett så kallat genomförandeprojekt som ska utveckla, testa och implementera rehabiliterande arbetssätt för personer som får tidiga insatser från hemtjänsten. Målet är att stärka individens funktionsförmåga och förebygga framtida vårdbehov genom att identifiera och möta behov i ett tidigt skede.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Zingmark är universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Den långsiktiga ambitionen är att etablera en modell där rehabilitering blir en självklar del av en mer proaktiv primärvård. Det är offentlig sektor som har initierat och driver det här projektet tillsammans med forskare, och det finns ett mandat att förändra arbetssätt och organisering i den ordinarie verksamheten, säger Magnus Zingmark.</p><p>Projektet genomförs i samarbete mellan Östersunds kommun, Skellefteå kommun, Centrum för hälsa i glesbygd vid Region Västerbotten samt forskare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Lunds universitet.</p><p><a href="https://www.vinnova.se/e/impact-innovation-sustaingov-utlysningar/impact-innovation-genomforandeprojekt-2026-00330/">Läs mer om projektet</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus på ett gott åldrande i Norrland</h2><p>Det andra projektet är ett så kallat förberedelseprojekt och leds av Ingeborg Nilsson, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Det handlar om hur fysiska och sociala livsvillkor kan främja gott åldrande i ett Norrland som präglas av demografiska förändringar, långa avstånd och pågående industrialisering. Projektet pågår under sex månader och ska utveckla kunskap i samverkan mellan glesbygdskommuner, akademi, seniorer och andra lokala aktörer. Det är ett samarbete inom Region 10 med kommunerna Norsjö, Lycksele och Åsele.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de54feb3136c4bb28f3d54913ef6283a/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ingeborg Nilsson är professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Äldre riskerar att hamna i ett strukturellt utanförskap i och med de komplexa samhällsutmaningarna som finns idag. Vi vill att seniorer ska vara medskapare och inte bara mottagare i det här projektet. Då får vi kunskap som är förankrad i lokala behov och erfarenheter, säger Ingeborg Nilsson.</p><p><em>Projekten finansieras via SustainGov – en del av innovationssatsningen Impact Innovation som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/tva-projekt-far-stod-fran-sustaingov_12196728/https://www.umu.se/nyheter/nya-ron-om-lakemedel-vid-tvangsmassig-sexuell-beteendestorning_12196490/Nya rön om läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörningLäkemedel mot beroende är inte mer effektivt än antidepressiva läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det visar en ny studie från Umeå universitet och Karolinska institutet. Däremot skiljer sig läkemedlen åt när det gäller biverkningar och hur symtomen förbättras över tid.Thu, 08 Oct 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studiens resultat kan bidra till mer individanpassade val i medicineringen. Eftersom läkemedlen ger ungefär samma effekt på symtomen kan läkare och patienter tillsammans diskutera vilket som är mest lämpligt utifrån behov och biverkningar. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér bildbyrå AB, Huett Lundström</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Josephine Savard är forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge samt överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>RTW Photography</span></div></div><p>– Vi har fortfarande begränsad kunskap om hur läkemedelsbehandling fungerar vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det här är den första studien som jämför dessa två läkemedel, säger Josephine Savard, forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge och överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.</p><p>Det finns idag inga läkemedel speciellt utvecklade för tvångsmässig sexuell beteendestörning. I den aktuella studien jämfördes fluoxetin, ett antidepressivt läkemedel, med naltrexon, ett läkemedel som används vid beroendetillstånd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jussi Jokinen, professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Viktoria Johansson</span></div></div><p>– SSRI-preparat, som är antidepressiva, minskar impulsivitet och dämpar tvångsmässiga tankar. De är vanligtvis förstahandsvalet vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Men eftersom de bakomliggande neurobiologiska mekanismerna har likheter med andra beroendesjukdomar används även beroendeläkemedlet naltrexon, säger Jussi Jokinen som är överläkare och professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ingen skillnad i hur mycket symtomen minskar</h2><p>I studien deltog 80 personer som lottades till antingen fluoxetin eller naltrexon. Efter åtta veckor kunde forskarna inte se någon betydande skillnad i hur mycket symtomen hade minskat. Däremot fanns tecken på att läkemedlen verkade olika snabbt.</p><p>– Det verkar som att naltrexon skulle kunna ge snabbare symtomlindring, men studien är inte utformad för att undersöka sådana skillnader och därför bör man se de resultaten som preliminära, säger Josephine Savard.</p><p>Resultaten kan istället bidra till mer individanpassade val i medicineringen. Eftersom läkemedlen ger ungefär samma effekt på symtomen kan läkare och patienter tillsammans diskutera vilket som är mest lämpligt utifrån behov och biverkningar. Båda läkemedlen kan ge trötthet och minskad sexlust, men rapporterades i olika omfattning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktigt med fortsatta studier på läkemedel</h2><p>Tvångsmässig sexuell beteendestörning har nyligen klassificerats som en sjukdom av Världshälsoorganisationen och påverkar uppskattningsvis 2–3% av befolkningen. Diagnosen kännetecknas av återkommande svårigheter att kontrollera sexuella impulser och beteenden, trots att det har negativa konsekvenser för individen. Ofta erbjuds patienter både läkemedel och olika former av samtalsterapi.</p><p>– Många patienter vill ha läkemedelsbehandling och därför är det viktigt att fortsätta med väl genomförda läkemedelsstudier. Vi har gjort en omfattande provtagning inom ramen för vår studie så nästa steg blir att se om vi kan hitta kliniska och neurobiologiska prediktorer på behandlingsrespons, alltså om det finns något sätt att förutse hur en patient svarar på en viss behandling, säger Jussi Jokinen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c99df468-bf6c-400b-9f5b-67c97e601e74" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nya-ron-om-lakemedel-vid-tvangsmassig-sexuell-beteendestorning_12196490/https://www.umu.se/nyheter/matallergier-vanligare-hos-barn-med-eksem-pa-huvud-hals-hander_12196037/Matallergier vanligare hos barn med eksem på huvud, hals och händerSpädbarn som har eksem på huvud, hals och händer utvecklar oftare matallergier än de som bara har eksem på kroppen. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Wed, 07 Oct 2026 09:08:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/ima1918352.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/ima1918352.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/ima1918352.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/ima1918352.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/ima1918352.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/ima1918352.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Resultaten från studien ger underlag för rätt uppföljning och rådgivning kring eksem och allergi redan i ett tidigt skede.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Gunnarsson</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Bodén är forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap och leg. dietist vid Östersunds sjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi vet sedan tidigare att eksem under spädbarnstiden är kopplat till matallergi. Men de här resultaten tyder på att det inte bara är förekomsten och svårighetsgraden av eksem som är relevant, utan även var på kroppen eksemet sitter, säger Stina Bodén, forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap samt legitimerad dietist på Östersunds sjukhus.</p><p>Studien omfattar ungefär 4 500 barn från den prospektiva Northpop-kohorten. När barnen var nio månader gamla rapporterade föräldrarna om barnet hade eksem och var på kroppen det satt. Vid 18 månaders ålder undersökte forskarna förekomsten av matallergi och så kallad allergisk sensibilisering, vilket innebär att det finns allergiantikroppar mot vanliga livsmedel i blodet. Resultaten visar att eksem som involverade huvud, hals, händer och kroppen var kopplat till fyra gånger högre risk för matallergi vid 18 månader jämfört med barn utan eksem. Även eksem på enbart huvud, hals och händer var kopplat till matallergi, medan eksem som enbart förekom på kroppen inte var det.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viktigt att barn får utforska mat</h2><p>En möjlig förklaring till resultaten är att eksem innebär en försämrad hudbarriär. Om ett barn är allergiskt mot något livsmedel kan eksemen blossa upp på de ställen som kommer i kontakt med mat, vilket för spädbarn ofta innebär ansikte och händer. Studien är en observationsstudie och kan inte visa att det är hudkontakten i sig som orsakar allergi, så forskarna betonar därför att föräldrar bör låta barn själva utforska och äta mat, även om de har eksem.</p><p>– Att låta barnet kladda med och utforska maten är en viktig del av att lära sig äta. Resultaten understryker däremot vikten av att tidigt uppmärksamma och behandla eksem hos spädbarn för att stärka hudbarriären, säger Stina Bodén.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b97dfbf760c540eba091462a4acc454d/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina West är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Studien ger ny kunskap som kan vara värdefull inom barnhälsovården. Genom att bedöma både eksemets svårighetsgrad och dess anatomiska utbredning kan vi erbjuda rätt uppföljning och rådgivning i ett tidigt skede, säger Christina West, professor i pediatrik vid Umeå universitet och huvudansvarig för astma- och allergiforskningen i NorthPop.</p>https://www.umu.se/nyheter/matallergier-vanligare-hos-barn-med-eksem-pa-huvud-hals-hander_12196037/https://www.umu.se/nyheter/ett-nobelpris-som-tande-lampan-i-hjarnforskningen_12196149/Ett Nobelpris som tände lampan i hjärnforskningenNobelpriset i fysiologi eller medicin 2026 går till Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för utvecklingen av optogenetik. Tekniken har revolutionerat neurovetenskapen och används i dag av forskare världen över, däribland Olof Lagerlöf, vid Umeå universitet, vars forskargrupp har identifierat nervceller som styr mättnadskänslan.Tue, 06 Oct 2026 13:57:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olof Lagerlöf och hans forskargrupp använder optogenetik för att undersöka hur hjärnan styr när, vad och hur mycket vi äter. Med hjälp av tekniken har forskarna kunnat identifiera nervceller som bidrar till mättnadskänslan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Vi ställde fem frågor till Olof Lagerlöf, läkare och biträdande lektor i psykiatri, om Nobelpriset och optogenetikens betydelse för forskningen.</p><p class="quote-center">Äntligen!</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad var din första reaktion när du hörde att Nobelpriset gick till forskningen bakom optogenetik?</h2><p>– Äntligen! Det var väntat sedan flera år att optogenetik skulle få Nobelpriset och var en förhandsfavorit i år igen. Men att det skulle ske just i år var förstås okänt. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad är optogenetik?</h2><p>– Optogenetik är en metod där forskare använder ljus för att styra och studera utvalda nervceller i hjärnan. Genom att ge cellerna ljuskänsliga proteiner kan de aktiveras eller stängas av med stor precision. Det gör det möjligt att undersöka hur enskilda nervceller och nervkretsar påverkar beteenden, känslor och kroppsfunktioner.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Varför har metoden blivit så betydelsefull? Vad kunde forskare inte göra före optogenetiken som nu är möjligt?</h2><p>– Optogenetik är en molekylär strömbrytare som revolutionerat neurovetenskapen. Med hjälp av optogenetik är det nu möjligt att med mycket hög precision kartlägga funktionen hos nervceller och vid exakt rätt tidpunkt och på rätt plats i hjärnan styra specifika nervceller. Genom att kunna stänga av och på strömbrytaren går det att koppla nervcellens funktion till enskilda beteenden hos individen utan att väsentligen skada hjärnans struktur. </p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vilket resultat eller forskningsframsteg inom ditt eget område har varit möjligt tack vare optogenetik?</h2><p>– Vi har använt optogenetik till att identifiera nervceller i hjärnan som styr mättnadskänsla. Med hjälp av optogenetik och andra tekniker går det nu att använda dessa celler till att öka och minska matintaget. Andra grupper har också använt optogenetik till att exempelvis identifiera vilka celler i hjärnan det är som får oss att bli hungriga.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vilka nya möjligheter ser du för forskningsfältet de kommande tio åren?</h2><p>– Optogenetik har redan med framgång kunnat användas på människor. Forskare har kunnat hjälpa personer som ser mycket dåligt att kunna se mycket bättre. Då har tekniken använts på ögat. Förhoppningsvis kommer optogenetik inom tio år också kunna användas på mer komplexa tillstånd som drabbar större neuronala nätverk i hjärnan såsom ätstörningar, depression, tvångssyndrom och andra psykiatriska tillstånd. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/optogenetik.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/optogenetik.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/optogenetik.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/optogenetik.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/optogenetik.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635c2488f6d148469658d4aa8a955f86/optogenetik.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Optogenetik är en molekylär strömbrytare som revolutionerat neurovetenskapen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>© Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Ill. Mattias Karlén</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ett-nobelpris-som-tande-lampan-i-hjarnforskningen_12196149/https://www.umu.se/nyheter/forsta-landet-att-vanda-trenden-for-typ-2-diabetes_12196026/Första landet att vända trenden för typ 2-diabetesMauritius är det första landet i världen som lyckats minska förekomsten av typ 2-diabetes efter decennier av ökning, visar en ny studie från bland annat Umeå universitet. Minskningen syns i samtliga befolkningsgrupper och bland både kvinnor och män.Wed, 07 Oct 2026 13:28:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d21cb084084e4a49b0a42fe506b71106/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d21cb084084e4a49b0a42fe506b71106/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d21cb084084e4a49b0a42fe506b71106/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d21cb084084e4a49b0a42fe506b71106/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d21cb084084e4a49b0a42fe506b71106/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d21cb084084e4a49b0a42fe506b71106/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Söderberg är professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Våra resultat visar att det finns hopp för alla länder runtom i världen som kämpar med de humanitära och ekonomiska kostnaderna för typ 2-diabetes, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Förekomsten av typ 2-diabetes har ökat stadigt i hela världen de senaste decennierna. Mauritius, en önation i Indiska oceanen med ungefär 1,2 miljoner invånare, har liksom många liknande länder sett en dramatisk ökning av både obesitas och typ 2-diabetes sedan 1980-talet. Vad som gör Mauritius unikt är att de har följt utvecklingen sedan 1987 med hjälp av ett oralt glukostoleranstest, OGTT.</p><p>– I många länder använder man sig av tester som riskerar att missa fall av typ 2-diabetes och prediabetes där personerna inte upplever några symtom. Därför är det troligtvis många studier som underskattar den sanna förekomsten, säger Stefan Söderberg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Systematiskt arbete kan vända negativ utveckling</h2><p>OGTT innebär att man kontrollerar blodsockret när personen har fastat minst 8 timmar. Därefter får personen får dricka en lösning med en specificerad mängd glukos, och sedan kontrolleras blodsockret igen efter två timmar. Mauritius är det enda landet i världen som systematiskt använt sig av den här metoden för att övervaka och uppskatta förekomsten av typ 2-diabetes och prediabetes. Forskarna har nu kunnat visa att förekomsten av typ 2-diabetes i landet ökade med 61% bland män och 56% bland kvinnor mellan 1987 och 2009. Mellan 2009 och 2021 minskade förekomsten i stället med 11% bland män och med 16% bland kvinnor.</p><p>– Mauritius har arbetat systematiskt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, både genom lagstiftning, policy och samverkan med lokalsamhällen. Tidigare erfarenheter har också visat att det är möjligt att vända en negativ utveckling på folkhälsoområdet, som man till exempel gjort med hjärt-kärlsjukdomar, säger Stefan Söderberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f0164eaa-9de7-4539-8d69-c4912fa80763" data-contentname="Kontaktq">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forsta-landet-att-vanda-trenden-for-typ-2-diabetes_12196026/https://www.umu.se/nyheter/sanningskommissionen-avslutad-arbetet-fortsatter_12195847/Sanningskommissionen avslutad, arbetet fortsätter– Det känns skönt att vi är färdiga, säger Krister Stoor, forskare vid Várdduo och sedan 2023 ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket. Den 30 september överlämnade kommissionen sin slutrapport under en ceremoni i Staare (Östersund). Efter flera års arbete med att dokumentera samers erfarenheter av statens politik markerade överlämningen en viktig milstolpe i Sveriges arbete för sanning, upprättelse och försoning.Mon, 05 Oct 2026 13:47:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Krister Stoor (till höger), Várdduo/samiska studier, som varit ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket sedan 2023, kopplar av efter ceremonin i Staare tillsammans med Jon Petter Stoor (till vänster), samisk hälsoforskare vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><p>Umeå universitet har haft en stark närvaro i Sanningskommissionens arbete. Krister Stoor, forskare vid Várdduo och samiska studier vid Institutionen för språkstudier samt ledamot i kommissionen sedan 2023, närvarade vid ceremonin i Staare. Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Institutionen för språkstudier och ledamot i kommissionen sedan 2022, betonade i sitt anförande utbildningens centrala betydelse för försoningsprocessen. Kunskap om samisk historia, kultur och rättigheter är, framhöll hon, en grundläggande förutsättning för långsiktig förståelse och försoning. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/globalassets/mediaflowpro/sanningskommissionen_anna-lill_drugge.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /globalassets/mediaflowpro/sanningskommissionen_anna-lill_drugge.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /globalassets/mediaflowpro/sanningskommissionen_anna-lill_drugge.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/globalassets/mediaflowpro/sanningskommissionen_anna-lill_drugge.jpg?mode=crop&width=640 640w, /globalassets/mediaflowpro/sanningskommissionen_anna-lill_drugge.jpg?mode=crop&width=854 854w, /globalassets/mediaflowpro/sanningskommissionen_anna-lill_drugge.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet, under sitt anförande vid ceremonin i Staare, där hon lyfte fram utbildningens betydelse för försoningsprocessen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson </span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Röst åt berättelser </h2><p>Ceremonin innehöll också en rad inslag som gav röst åt de berättelser som samlats in under kommissionens arbete. Marja Skum, Patricia Fjellgren och Lena Kroik framförde berättelser baserade på dokumenterade vittnesmål. De var tre av de totalt elva personer som medverkat i arbetet med att samla in, analysera och dokumentera samiska erfarenheter inom ramen för kommissionens verksamhet. </p><p><br>Ett starkt ögonblick under ceremonin var när kommissionens ordförande Lena Nyberg överlämnade slutrapporterna till företrädare för Sáminuorra. I sitt tacktal riktade Mirja Fjellgren Utsi, Tyra Fjellgren och Ella Kristoffersson blicken mot framtiden. Med tydliga och konkreta krav på förändring betonade de att rapportens rekommendationer nu måste omsättas i handling. Talet möttes av stående ovationer från publiken. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ce2addaeb4fa42d488f71cda85cb0989/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid ceremonin överlämnade Lena Nyberg, ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket, slutrapporterna till tre företrädare för Sáminuorra: Mirja Fjellgren Utsi, Tyra Fjellgren och Ella Kristoffersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forskning behövs </h2><p>Överlämningen av slutrapporten innebär att kommissionens uppdrag nu är avslutat. Samtidigt markerar dagen början på nästa fas: att omsätta kunskapen från vittnesmålen och rekommendationerna till konkreta åtgärder för rättvisa, förståelse och försoning. För Umeå universitet och dess medarbetare, inte minst genom Várdduo - Centrum för samisk forskning, innebär detta ett fortsatt ansvar att bidra med forskning, utbildning och kunskapsutveckling i nära dialog med det samiska samhället. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/sanningskommissionen-avslutad-arbetet-fortsatter_12195847/https://www.umu.se/nyheter/darfor-kan-en-matforgiftningsbakterie-orsaka-svara-sarinfektioner_12195665/Därför kan en matförgiftningsbakterie orsaka svåra sårinfektionerNheABC-toxinet från bakterien Bacillus cereus blir särskilt aktivt under de pH-förhållanden som råder i öppna sår. Forskare vid Umeå universitet har visat att toxinet skadar både cellmembran och mitokondrier, cellernas energikraftverk, och hjälper bakterien att etablera sig i sårvävnad.Fri, 02 Oct 2026 14:29:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ny forskning förklarar varför en matförgiftningsbakterie kan orsaka svåra sårinfektioner. Forskargruppen bakom studien. Från vänster: Aftab Nadeem, Abdelbasset Yabrag, Naeem Ullah, Anne Yska och Michael Philips.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Veronica Moscone</span></div></div><p>NheABC-toxinet från bakterien<em> Bacillus cereus</em> blir särskilt aktivt under de pH-förhållanden som råder i öppna sår. Forskare vid Umeå universitet har visat att det skadar både cellmembran och mitokondrier, cellernas energikraftverk, och hjälper bakterien att etablera sig i sårvävnad.</p><p>– Våra resultat stärker bilden av att fynd av sjukdomsframkallande bakterier inom <em>B. cereus</em>-gruppen i djupa eller infekterade sår inte alltid bör avfärdas som ofarlig kontaminering, säger Abdelbasset Yabrag, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och en av studiens två förstaförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6c2a1989efd4ef69299c54e070af835/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Abdelbasset Yabrag är doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Veronica Moscone</span></div></div><p>Bakterier inom <em>B. cereus</em>-gruppen finns nästan överallt i jord, damm och livsmedel och är mest kända för att orsaka matförgiftning. Samma bakteriegrupp kan också ge upphov till allvarliga infektioner utanför tarmen, bland annat i öppna sår. Däremot har det hittills varit oklart vilka faktorer som gör att bakterien kan orsaka dessa skador.</p><p>Forskarna visade att toxinet NheABC bildar små hål i cellmembranen och orsakar omfattande skador på mitokondrierna. Experiment med artificiella membran visade att vissa fetter i mitokondrierna, särskilt kardiolipin, förstärker toxinets skadliga effekter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sårmiljön avgör toxinets effekt</h2><p>Det mest överraskande resultatet gällde surhetsgraden. Toxinets skadliga aktivitet var betydligt lägre i sur miljö än vid neutralt och basiskt pH. Kroniska sår kan utveckla en mer basisk miljö, bland annat genom förekomsten av blod, vävnadsvätska och ämnesomsättningsprodukter som ammoniak. Det kan skapa förhållanden som gynnar bakteriers tillväxt och kolonisering. I en musmodell för sårinfektion bidrog NheABC till ökad bakteriekolonisering och en starkare lokal inflammatorisk reaktion.</p><p>Detta skiljer sig från MakA-toxinet hos kolerabakterien Vibrio cholerae, som forskargruppen tidigare har visat aktiveras i sur miljö.</p><p>– Om toxinets aktivitet beror på den omgivande miljön kan det öppna för nya sätt att minska skadorna vid infektioner. Då kan man i framtiden försöka påverka förhållandena i såret, inte bara bakterien i sig, säger Aftab Nadeem, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet och Lunds universitet och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Communication and Signaling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om studien:</h2><p>Forskarna kombinerade flera experimentella modeller, bland annat mänskliga celler odlade i två- och tredimensionella system, laboratorieodlade mini-tarmar, artificiella cellmembran, avancerad mikroskopi och en musmodell för sårinfektion.</p>https://www.umu.se/nyheter/darfor-kan-en-matforgiftningsbakterie-orsaka-svara-sarinfektioner_12195665/https://www.umu.se/nyheter/felaktiga-diagnoser-med-vanliga-blodtrycksmatningar_12195434/Felaktiga diagnoser och missvisande riskbedömning med vanliga blodtrycksmätningarVanliga blodtrycksmätningar i primärvården visar ofta ett högre blodtryck och varierar betydligt mer än mätningar med standardiserad mätteknik. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Det kan leda till fel diagnos och onödiga uppföljande mätningar, men också en felaktig bild av risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.Fri, 02 Oct 2026 08:05:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Idag görs ofta upprepade mätningar av blodtrycket med tveksam kvalitet. Det kostar onödiga resurser och leder till en fördröjd diagnos, säger Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar och ligger till grund för beslut om diagnos och behandling för miljontals människor. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag. I den aktuella studien jämförde forskarna blodtryck som registrerats vid vanliga besök i primärvården med blodtryck som mätts enligt ett standardiserat protokoll inom Västerbottens hälsoundersökningar. Av dem som bedömdes ha hypertoni, högt blodtryck, vid rutinmätningen hamnade 41% i en lägre blodtryckskategori när blodtrycket mättes standardiserat.</p><p>Rutinmätningar kan alltså bidra till att vissa personer felaktigt klassificeras som att de har högt blodtryck. Den stora variationen innebär samtidigt att personer med ett verkligt förhöjt blodtryck också kan missas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52fd3c55c6604e1e8ed411f86b6d63c4/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivia Gästgivars är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Det stora problemet i Sverige idag är en betydande underdiagnostik och underbehandling av högt blodtryck. Budskapet är därför inte att vi ska mäta eller behandla mindre, utan att vi ska mäta korrekt och behandla rätt personer, säger Olivia Gästgivars, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bättre mätningar ger tydligare bild av risker</h2><p>Den standardiserade mättekniken har också ett betydligt starkare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom. I studien kunde forskarna se att standardiserade mätningar förklarade ungefär 40% av framtida hjärt-kärlsjukdom medan mätningar i rutinsjukvården bara kunde förklara ungefär 20%.</p><p>– Skillnaden beror troligtvis på att det blir svårare att skilja på personer med hög respektive låg risk för hjärt-kärlsjukdom när rutinmätningarna klassificerar fel, säger Mattias Brunström.</p><p>Forskarna hoppas att de nya resultaten ska bidra till att blodtrycksmätningarna och diagnostiken av hypertoni blir bättre. Om mätningarna utförs korrekt och värdena blir mer tillförlitliga kan vården behandla rätt patienter och minska antalet vårdkontakter.</p><p>– Gränsen för behandling vid högt blodtryck bygger till stor del på studier där blodtrycket har mätts under noggrant standardiserade förhållanden. Om samma gränsvärden ska användas i rutinsjukvården måste även mätningarna hålla tillräckligt hög kvalitet, säger Olivia Gästgivars.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="05c516c2-29af-4fae-aa89-526ef11c6dd5" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/felaktiga-diagnoser-med-vanliga-blodtrycksmatningar_12195434/https://www.umu.se/nyheter/komplikationer-kan-paverka-viktnedgang-efter-gastric-bypass_12195252/Komplikationer kan påverka viktnedgång efter gastric bypassGastric bypass-operationer har visat sig ge effektiv viktnedgång vid obesitas. Men komplikationer efter operationen kan få betydelse för vikten på lång sikt, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Wed, 30 Sep 2026 14:09:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7fe2782884e455da0e0fb1b3e425d9e/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jeff Wennerlund är med. dr. vid Institutionen för diagnostik och intervention samt överläkare vid Kirurgiskt centrum Södra Lappland, Lycksele sjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Clister / Umeå universitet</span></div></div><p>– En sällsynt men problematisk komplikation efter gastric bypass är att det blir sår i kopplingen mellan magsäcken och tunntarmen. Patienter som drabbas av det kan få sämre viktnedgång efter operationen, säger Jeff Wennerlund som nyligen disputerat vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Tillståndet behandlas med syradämpande mediciner, och en del kliniker använder också sådana mediciner i förebyggande syfte vid gastric bypass. Avhandlingen visar dock att det inte minskar risken för komplikationer. Det är istället andra faktorer, till exempel rökning och diabetes, som har större betydelse. Det fanns också ett samband mellan att vara född utanför Sverige och en ökad risk för komplikationer i samband med gastric bypass, men det beror främst på skillnader i levnadsvanor och andra bakomliggande faktorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viktigt att vara fysiskt aktiv</h2><p>Den som går ner i vikt efter en gastric bypass-operation behöver också fortsätta vara fysiskt aktiv. Många av deltagarna i studien upplevde att deras fysiska förmåga blev bättre efter operationen och att fysisk aktivitet blev mer givande.</p><p>– Efter gastric bypass och viktnedgång tappar man inte bara fett utan även muskler. Vi kunde se att styrkan i bukväggen var ungefär samma som före operationen, medan styrkan i lårmuskeln minskade. Men deltagarna uppgav också att tiden som de var måttligt fysiskt aktiva ökade, och att de kände att de fått en helt annan frihet och ett nytt liv efter operationen, säger Jeff Wennerlund.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="618d2a86-9c57-441d-b187-8dd7f0059cd0" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/komplikationer-kan-paverka-viktnedgang-efter-gastric-bypass_12195252/https://www.umu.se/nyheter/forsoning-viktigt-nar-barn-med-diabetes-blir-vuxna_12194964/Försoning viktigt när barn med diabetes blir vuxnaTyp 1-diabetes är en sjukdom som ställer krav på komplex egenvård. När det händer mycket i livet, under så kallade övergångar, blir patienter med typ 1-diabetes extra sårbara. En ny avhandling vid Umeå universitet har undersökt vilket stöd som behövs för patienter, anhöriga och vårdpersonal i samband med att diabetespatienter går från barn- till vuxenmottagning.Mon, 28 Sep 2026 11:30:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att försonas med insikten att man lever med en livslång sjukdom är viktigt för den existensiella och känslomässiga hälsan för patienter med diabetes typ 1.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Suriyawut Suriya</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/85e1083d1d5e4f2794c45adb3db3f5a0/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Olsson, Institutionen för omvårdnad.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Olsson</span></div></div><p>– Det händer många saker samtidigt i livet för en ung vuxen. Har man typ 1-diabetes kan man känna sig överväldigad av hur sjukdomen påverkar livet och många unga får sämre blodsockerkontroll under perioden mellan 18–29 år, säger Sara Olsson, nyligen disputerad vid Institutionen för omvårdnad.</p><p>Överföringen från barn- till vuxenmottagning innebär nya rutiner och förväntningar. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i stödet som erbjuds efteråt, utöver de direkt diabetesrelaterade delarna. Föräldrar kan också behöva stöd i samband med övergången till vuxenmottagning, och det nationella kunskapsstöd som finns kring överföring skulle behöva utvecklas för att även fokusera på de ungas känslomässiga och existensiella hälsa, säger Sara Olsson.</p><p>– För många är det komplicerat att försonas med sjukdomen, att landa i känslan av att de kan växa och frodas i livet och nå sin fulla potential trots att de lever med en livslång sjukdom. Diabetessjuksköterskor skulle kunna stärka unga och deras föräldrar genom att ge stöd och fokusera på hopp och på framtiden, säger Sara Olsson.</p><p>Avhandlingen innehåller också en skiss på ett rådgivningsstöd ämnat för diabetessjuksköterskor där begripliga och brobyggande vårdstrukturer, guidning av unga vuxna i självständighetsutveckling, flexibelt och personcentrerat bemötande med fokus på försoning och existentiella delar av livet beskrivs som centrala.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="60af79e1-b766-4c4e-b37c-1f172d5f6568" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forsoning-viktigt-nar-barn-med-diabetes-blir-vuxna_12194964/https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-forskning-om-djup-hjarnstimulering_12194656/Prisas för forskning om djup hjärnstimuleringMarwan Hariz, adjungerad professor i funktionell neurokirurgi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, får Svenska Läkaresällskapets Ingvarpris 2026 för sin forskning om djup hjärnstimulering. Hans forskning har bland annat bidragit till att förbättra behandling och livskvalitet för patienter med Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar.Fri, 25 Sep 2026 16:43:32 +0200<p>Svenska Läkaresällskapet skriver i sin motivering bland annat att "Marwan Hariz belönas för sina banbrytande insatser inom funktionell och stereotaktisk neurokirurgi, med särskilt fokus på behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar. Genom mångårig forskning om och utveckling av deep brain stimulation (DBS), har han bidragit till att förbättra behandlingen och livskvaliteten för patienter världen över."</p><p>Djup hjärnstimulering, eller DBS, innebär att hjärnan stimuleras med elektriska impulser från en liten elektrod som placeras inne i hjärnan. Impulserna styrs från en pacemaker som opereras in nedanför nyckelbenet. DBS används bland annat för att minska skakningar hos personer som lider av Parkinsons sjukdom eller andra rörelserubbningar, men kan också användas vid psykiatriska tillstånd som OCD eller Tourettes syndrom.</p><p><a href="~/link/186a798ed0c9415f86940d12283d0b9b.aspx">Läs mer om DBS-forskning vid Umeå universitet</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bfc394ff-a373-4e14-9ebb-f56fc4bf1d9d" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-forskning-om-djup-hjarnstimulering_12194656/https://www.umu.se/nyheter/abortfragan-i-fokus-svenska-reformer-och-internationell-aktivism_12194506/Abortfrågan i fokus: svenska reformer och internationell aktivismDen 28 september uppmärksammas rätten till säker, laglig och fri abort världen över. En ny abortlag är också en av de första frågorna som den nyvalda svenska riksdagen ska fatta beslut om. Vid Umeå universitet pågår forskning om hur aktivistorganisationer runtom i världen arbetar för att förbättra tillgången till abortvård.Mon, 28 Sep 2026 10:58:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Isabel Goicolea är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vår forskning undersöker inte bara arbetet för ny lagstiftning, utan också de praktiska stödnätverk som hjälper människor att få tillgång till abort när juridiska, sociala eller geografiska hinder står i vägen, säger Isabel Goicolea, professor i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>Kampanjen ”September 28” uppstod i Latinamerika och Karibien som en del av feministiska gruppers krav på att avkriminalisera abort, säkerställa tillgång till säker abortvård till rimlig kostnad samt motverka stigmatisering och diskriminering av personer som väljer att göra abort. I dag är det ett globalt initiativ som omfattar 85 länder.</p><p>– De latinamerikanska feministiska rörelserna är ett tydligt exempel på solidaritet och aktivism för säker, laglig och fri abort, både genom direkt stöd till personer som behöver abort och genom påverkansarbete. Mobiliseringen har lett till progressiva reformer av abortlagstiftningen i länder som Argentina, Colombia och Mexiko, säger Isabel Goicolea.</p><p>Hon påpekar samtidigt att det fortfarande finns många länder i regionen med restriktiv lagstiftning och att förändringar i det politiska landskapet kan få stor betydelse för aborträtten.</p><p>– Det är osäkert hur hållbara de juridiska framsteg som gjorts i många länder är, med tanke på framväxten av högerextrema regeringar och fundamentalistiska grupper. Sådana grupper utgör också ett hot mot de aktivistorganisationer som ger praktiskt stöd till personer som behöver abort, säger Isabel Goicolea.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Europeiska initiativ möter andra utmaningar</h2><p>Feministiska kollektiv och aktivistgrupper runt om i Europa möter andra typer av utmaningar i arbetet för att stärka rätten till god abortvård. Länder som Malta och Polen har strikt lagstiftning medan andra länder begränsar tillgången genom exempelvis samvetsfrihet inom vården. Begränsad tillgång till abortvård för vissa grupper, till exempel papperslösa migranter, är också ett problem i många europeiska länder.</p><p>– Precis som i Nord- och Sydamerika innebär framväxten av högerextrema och fundamentalistiska grupper i Europa ett hot mot reproduktiv rättvisa, inklusive tillgången till säker abort, säger Isabel Goicolea.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Reformer för stärkt aborträtt på gång i Sverige</h2><p>Sverige har nyligen föreslagit ett grundlagsskydd för aborträtten samt reformer av abortlagen från 1974. Reformerna skulle innebära att abortvården i högre grad anpassas till dagens medicinska kunskapsläge, bland annat genom den utbredda användningen av medicinsk abort, där en större del av vården ska kunna genomföras i hemmet. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för personer som bor i landsbygds- och glesbygdsområden där tillgången till specialistkliniker är mer begränsad. Riksdagen väntas rösta om propositionen i höst och förändringarna väntas träda i kraft 2027.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11bb4174cd8d488aa63a180c0ebe7daa/ida-linander.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ida Linander är docent i folkhälsa och lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Linander</span></div></div><p>– Den nya lagen innebär en bättre anpassning både till medicinsk evidens och till människors faktiska livsvillkor. Möjligheten till vård i hemmet är viktig för en mer jämlik vård oavsett bostadsort, men i vilken utsträckning det kommer hjälpa kommer att bero på hur lagen tillämpas, säger Ida Linander, docent i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Juridisk terminologi väcker debatt</h2><p>Den statliga utredning som låg till grund för förslaget rekommenderade att ordet ”kvinna” skulle ersättas med formuleringen ”den som är gravid”, för att tydliggöra att lagen omfattar alla som kan bli gravida, oavsett juridiskt kön eller könsidentitet. Regeringen valde dock att inte gå vidare med den delen av förslaget i propositionen, utan behåller ordet ”kvinna”. Detta är nu en av de frågor där det råder oenighet i riksdagen.</p><p>– Utifrån min egen forskning om transpersoners tillgång till vård vill jag tillägga att inkluderande juridiskt språk kan vara viktigt. Om lagstiftningen endast nämner ”kvinnor” osynliggörs transmän och icke-binära personer som kan bli gravida, vilket kan få konsekvenser för deras möjligheter att få tillgång till abort, säger Ida Linander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2064d08c-2c5b-4179-92dc-379fb7d379b4" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/abortfragan-i-fokus-svenska-reformer-och-internationell-aktivism_12194506/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-tar-hem-pris-med-bett_12194453/Umeåforskare tar hem pris med bettJan Oscarsson, forskare inom odontologi vid Umeå universitet, och kollegor vid Karolinska Institutet har i ett samarbete tilldelats IADR/AADOCR William J. Gies Award i kategorin biologisk forskning. Priset går till de bästa artiklarna i Journal of Dental Research från föregående år.Thu, 24 Sep 2026 13:36:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/08792d6a53ac4f92b5480733e0ece0ad/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Oscarsson, forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det känns hedersamt och inspirerande</p><p>– Det känns hedersamt och inspirerande att forskningen vi gör uppmärksammas på detta sätt, säger Jan Oscarsson, forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Den prisbelönta artikeln, <em>Aggregatibacter aphrophilus T6SS Effectors in Host–Bacterial Interactions</em>, visar hur bakterier i munhålan konkurrerar med varandra och påverkar kroppens egna celler. Resultaten ger ökad förståelse för de bakteriella processer som ligger bakom sjukdomar i tandens stödjevävnader och kan på sikt bidra till nya sätt att förebygga eller behandla tandlossning.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.</p><p>Utmärkelsen består av ett pris på 1 000 amerikanska dollar och en plakett.</p><p>Priset är uppkallat efter William J. Gies, grundaren av tidskriften Journal of Dental Research, och delas ut årligen till de bästa vetenskapliga artiklarna som publicerats i tidskriften.</p><p><a href="http://Länk till den vetenskapliga artikeln https//journals.sagepub.com/doi/10.1177/00220345251337745" target="_blank" rel="noopener">Läs Jan Oscarssons vetenskapliga publikation</a></p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-tar-hem-pris-med-bett_12194453/https://www.umu.se/nyheter/ny-integration-mellan-samtyckesplattform-ocn-inca-forenklar-klinisk-forskning_12194372/Ny integration mellan samtyckesplattform och INCA förenklar klinisk forskningSPRINTR-studien vid Umeå universitet har tillsammans med RCC i samverkan lanserat en integration som automatiskt överför information om vilka patienter som samtyckt till deltagande i studien till INCA-plattformen. Lösningen förenklar för vården att delta i forskning genom att göra samtyckesinformationen tillgänglig direkt i ett system som redan används i den kliniska verksamheten.Thu, 24 Sep 2026 09:52:59 +0200<p>I kliniska studier är patienternas samtycke en viktig del av forskningsprocessen. Samtidigt behöver samtyckena kunna samlas in och hanteras på ett patientsäkert och smidigt sätt, utan att skapa en alltför stor administrativ belastning för den kliniska personalen. SPRINTR-studien är ett nationellt forskningsprojekt för bland annat utveckling och validering av biomarkörer för precisionsmedicin.</p><p>Umeå universitet har under en tid testkört en pilot för digital signering av samtycken. Syftet är att göra det smidigt och säkert för både studiedeltagare och sjukvårdspersonal. I SPRINTR-studien fanns också ett behov av att koppla de digitala samtyckena till ett system som klinikpersonalen redan har tillgång till.</p><p>Tillsammans med ITS har man nu hittat en teknisk lösning, som skapar en digital överföring mellan samtyckesapplikationen och studiemodulen i INCA, den nationella plattform som används för register och datahantering inom svensk cancervård och cancerforskning.</p><h3>System som integrerar med varandra</h3><p>Genom den nya kopplingen kan digitala samtycken automatiskt överföras mellan samtyckesplattformen och INCA. Tekniken kan även användas för liknande lösningar i andra studier som har samma behov. SPRINTR-studien har varit drivande i arbetet och bidragit till att tekniken tagits fram.</p><p>– Umeå universitet och SPRINTR har banat väg, och det är ju en ny möjlighet som nu lanseras som fler kan dra nytta av, säger Mikael Gustavsson, systemutvecklare vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet.</p><p>Studien har visat att systemen behöver fungera bättre tillsammans. I samarbete med RCC i samverkan har SPRINTR bidragit till en lösning där digitala forskningssamtycken förs över automatiskt. Sjuksköterskorna kan då snabbt se samtycken för sin egen klinik.</p><p>– Umeå universitetets generella samtyckesplattform utvecklades utifrån ett behov vid universitetet. Men SPRINTR blev det första projektet och piloten som möjliggjorde både universitetets samtyckesplattform och integrationen med INCA-plattformen, förklarar Mikael Gustavsson.</p><p>SPRINTR har en nationell inklusion där flera kliniker deltar. INCA säkerställer att kliniker endast kan se sina egna samtycken. Den digitala kopplingen mellan samtyckesplattformen och INCA gör också arbetet enklare för sjuksköterskorna och minskar behovet av manuell hantering. När de loggar in i INCA med sitt SITHS-kort kan de direkt se om patienten har samtyckt till att delta.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eab8c1837e664b9294cfee7e0c753057/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det underlättar administrationen, särskilt för klinikerna. De kan snabbt se att patienten har samtyckt och behöver inte lägga extra tid på att kontrollera det. Det blir också säkrare, eftersom det finns spårbarhet i de elektroniska samtyckena. Man vet exakt vilken version av samtycket som använts och när det gjordes, förklarar Pernilla Andersson, projektsamordnare för SPRINTR vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><h3>Smidigare administrativ hantering</h3><p>Den digitala samtyckeslösningen är fortfarande en pilot. Tanken är att den på sikt ska kunna användas av alla forskningsprojekt vid Umeå universitet som ett komplement till papperssamtycke.</p><p>– Man måste alltid erbjuda papperssamtycke också, för det är en tillgänglighetsfråga. Men som projekt ser man gärna att merparten av samtyckena genomförs digitalt. Man kan hänvisa folk till det digitala primärt. Men det kräver att man har ett BankID, vilket inte alla har, säger Mikael Gustavsson.</p><p>Länken mellan samtyckesplattformen och INCA minskar den administrativ bördan för studiepersonal, säkrare hantering och mindre risk för felaktigheter. Gränssnittet för den här typen av hantering är nytt för INCA, men med ITS nya lösning öppnar det upp möjligheten för fler studier att göra liknande med sina forskningsprojekt. Den digitala lösningen mellan universitets generella plattform och INCA samutvecklades tillsammans med SPRINTR-projektet.</p><p>– Behovet var redan etablerat men startskottet blev när SPRINTR studien ville vara med och trodde på lösningen, förklarar Mikael Gustavsson.</p><p>En viktig förutsättning för att fler kliniker ska kunna delta i forskningsstudier är att den administrativa hanteringen är så enkel som möjligt. Eftersom kopplingen mellan samtyckesplattformen och INCA minskar behovet av extra administration blir det enklare att integrera studien i det dagliga arbetet. Det har i sin tur skapat bättre förutsättningar för fler kliniker att delta i SPRINTR.</p><p>– Det har varit efterfrågat och många kliniker är positiva till detta, berättar Pernilla Andersson.</p><p> </p><p><em>Är du intresserad av den nya samtyckeslösningen, och/eller integrationen med INCA? Kontakta ITS: 090-786 63 00 eller lägg ett <a href="~/link/50b91f3261cb47fda1543af2179162f2.aspx">ärende</a>.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-integration-mellan-samtyckesplattform-ocn-inca-forenklar-klinisk-forskning_12194372/https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-stressas-berattar-rna-och-proteiner-olika-historier_12194077/När bakterier stressas berättar RNA och proteiner olika historierForskare vid Umeå universitet har identifierat stressförhållanden där kopplingen mellan RNA- och proteinnivåer bryts hos sjukdomsframkallande bakterier. Under osmotisk stress minskar produktionen av proteiner, vilket visar att mätningar av RNA inte alltid räcker för att förstå vad som händer i bakteriecellen. Wed, 23 Sep 2026 15:14:41 +0200<p>När bakterier infekterar människor utsätts de för snabbt skiftande och ofta stressande miljöer i kroppen. För att förstå hur bakterier reagerar mäter forskare ofta nivåerna av budbärar-RNA (mRNA), molekyler som förmedlar genetisk information som kan användas för att tillverka proteiner. Men även om RNA ger viktig information är det proteinerna som utför många av cellens funktioner, och deras nivåer påverkas av flera processer efter att RNA har bildats.</p><p>Forskare har länge vetat att mängden mRNA inte alltid speglar mängden protein i en cell. Däremot har det varit oklart hur sambandet påverkas av olika typer av stress och om mönstret ser likadant ut hos olika bakteriearter.</p><p>I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna tre mänskliga sjukdomsframkallande bakterier: <em>Salmonella enterica </em>Typhimurium, <em>Yersinia pseudotuberculosis </em>och <em>Staphylococcus aureu</em>s. Genom att utsätta bakterierna för tio olika förhållanden som liknar dem de möter under en infektion studerade forskarna hur väl nivåerna av RNA och protein överensstämde.</p><p class="quote-center">Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Sena Gizem Süer vid Institutionen för molekylärbiologi och IceLab arbetar med bakterieodlingar i laboratoriet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>Resultaten visade att RNA- och proteinnivåer oftast följde samma övergripande mönster. Men under de stressförhållanden som orsakade störst förändringar i bakteriernas genuttryck var överensstämmelsen betydligt sämre. Med andra ord gav RNA i vissa av de mest utmanande situationerna bara en begränsad bild av vad som faktiskt pågick inne i cellen.</p><p>– När bakterier får en plötslig varningssignal från sin omgivning börjar de omedelbart förändra de instruktioner som styr vad cellen ska göra härnäst. Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem, säger Sena Gizem Süer, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.</p><p>En typ av stress utmärkte sig särskilt: osmotisk stress. Den uppstår när förändringar i koncentrationen av lösta ämnen runt en cell rubbar dess vattenbalans. Sådana miljöer kan bakterier möta i kroppen, exempelvis i tarmen. Gener som aktiverades av osmotisk stress visade genomgående en svag koppling mellan RNA- och proteinnivåer hos samtliga tre bakteriearter.</p><p>För att förstå varför kombinerade forskarna datorbaserade analyser med laboratorieexperiment. Analyserna pekade mot förändringar i translationen, den process där cellens ribosomer läser av mRNA och bygger proteiner.</p><p>Experimenten bekräftade att bakterierna fortsatte att producera proteiner under osmotisk stress, men i betydligt lägre omfattning hos både <em>Yersinia</em> och <em>Salmonella</em>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd623f67d18b41b795dc3663f095de16/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Kemal Avican, Sena Gizem Süer och Jérôme Arnoux utanför den tvärvetenskapliga forskningsmiljön IceLab vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>– Att resultaten från de datorbaserade analyserna stämde överens med laboratorieexperimenten stärkte vår tilltro till resultaten, säger Jérôme Arnoux, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi  vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.</p><p>Forskarna vet ännu inte exakt varför produktionen av proteiner går långsammare under osmotisk stress. I studien diskuteras flera möjliga förklaringar, bland annat förändringar i bakteriernas cellhölje och i transporten av molekyler in i cellen. Mer forskning krävs dock för att klarlägga den underliggande mekanismen.</p><p class="quote-center">Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion</p><p>– Många forskare använder mRNA som en indikator på vad som händer på proteinnivå. Våra resultat visar att vi behöver förstå osäkerheterna i det sambandet bättre, särskilt när vi studerar sjukdomsframkallande bakterier under stress och infektion, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.</p><p>Forskargruppen arbetar nu vidare med att undersöka fler typer av stress som liknar de miljöer bakterier möter i kroppen under en infektion.</p><p>– Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion. Det kan vi inte göra i dag med enbart proteomik, säger Kemal Avican.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fded0236-ef5a-47b1-b328-b27848e3dfd2" data-contentname="Proteomics">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-stressas-berattar-rna-och-proteiner-olika-historier_12194077/https://www.umu.se/nyheter/automatisk-monitorering-av-vardskador-blir-verklighet-_12193783/Automatisk monitorering av vårdskador blir verklighet – svensk plattform stärker vårdens kvalitetsarbeteDen forskningsbaserade plattformen Speja från P3S – Patient Safety Surveillance Solutions tas nu i klinisk drift i stor skala på ett svenskt universitetssjukhus. Speja identifierar automatiskt vårdskador som sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer i patientdata och ger vårdpersonalen daglig statistik ner på avdelningsnivå – i stället för punktvisa mätningar någon gång om året. Thu, 17 Sep 2026 16:00:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9b5b3ef50af405fb86bf3ff59385a60/p3s2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>P3S plattform Speja analyserar vårddata och identifierar automatiskt bland annat sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>P3S</span></div></div><p>Införandet sker samtidigt som regeringen gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en nationell struktur för uppföljning av vårdskador och vårdrelaterade infektioner, med särskilt fokus på digitalisering och automatisering.</p><p>– I dialogen med vårdgivare märker vi ett stort behov av att gå från punktvisa mätningar till kontinuerlig uppföljning. Med vår lösning får vårdpersonal helt nya möjligheter att arbeta datadrivet och proaktivt med patientsäkerhet. Vi är väldigt glada att Karolinska Universitetssjukhuset valt vår plattform, säger Tobias Tovedal, vd på P3S.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sepsis – en av vårdens dödligaste komplikationer</h2><p>I Sverige insjuknar omkring 40 000 personer i sepsis varje år och fler än 6 000 avlider. Tidig upptäckt är avgörande för överlevnaden, men sepsis är samtidigt svårt att fånga i den löpande uppföljningen eftersom fallen sällan syns förrän långt i efterhand.</p><p>Speja identifierar sepsisfall automatiskt i vårddata och gör det möjligt att följa utvecklingen dag för dag, ner på enskild avdelning.</p><p>– Sepsis är ett tydligt exempel på varför tempot i uppföljningen spelar roll. Ju snabbare en vårdgivare ser var problemen uppstår, desto snabbare kan man sätta in åtgärder som faktiskt gör skillnad för patienterna, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Automatiserad analys baserad på validerad forskning</h2><p>Speja analyserar automatiskt patientdata för att identifiera vårdskador, såsom sepsis, kirurgiska komplikationer och vårdrelaterade infektioner. Systemet bygger på validerade algoritmer och omfattande forskningsdata.</p><p>Grunden är det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv, med en budget på 68 miljoner kronor. Inom projektet byggdes en databas med information från över 20 miljoner vårdtillfällen – underlaget för de algoritmer som i dag används för att övervaka och identifiera vårdskador.</p><p>Till skillnad från traditionella metoder, som bygger på manuell journalgranskning eller årliga punktprevalensmätningar, ger tjänsten dagliga uppdateringar ner på avdelningsnivå.</p><p>– Vårdgivare får ett helt annat statistiskt underlag, där de snabbare kan identifiera risker och sätta in åtgärder där de gör störst nytta, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Svar på ett växande behov i vården</h2><p>Varje år drabbas omkring 100 000 patienter i Sverige av vårdskador, vilket leder till lidande, förlängda vårdtider och stora kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för en betydande del av dessa och uppskattas kosta samhället flera miljarder kronor årligen.</p><p>Samtidigt konstaterar regeringen att dagens metoder för uppföljning är resurskrävande och att det finns ett tydligt behov av ökad digitalisering och automatisering.</p><p>– Den här lösningen ligger helt rätt i tiden för de vårdgivare som både vill använda och utveckla nya verktyg för att stärka sjukvårdens kapacitet och effektivitet, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Från pilot till klinisk drift</h2><p>Speja används i dag i pilotprojekt på flera sjukhus i Sverige. Med införandet på Karolinska Universitetssjukhuset tar lösningen steget från pilot till klinisk användning i stor skala.</p><p>P3S är i början av sin resa och ambitionen är att göra automatiserad övervakning av vårdskador till en ny standard inom vården – i Sverige och internationellt.</p><p>– Potentialen är enorm. Om vi kan identifiera och förebygga fler vårdskador i tid kan vi både rädda liv och frigöra stora resurser i vården, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Om P3S</h2><ul><li>P3S – Patient Safety Surveillance Solutions utvecklar Speja, en forskningsbaserad plattform för automatiserad övervakning och uppföljning av vårdskador. Lösningen har sin grund i det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv.<br><br></li><li>P3S får affärsstöd av Uminova Innovation.<br><br></li><li>P3S är ett exempel på hur forskning, kliniskt behov och innovation kan mötas i konkreta lösningar som stärker patientsäkerheten och gör skillnad i vården. Det är också ett exempel på den typ av samverkan och innovationsdriven utveckling som Support Office for Life Science & Health (SOLH) vill främja – där akademi, region och näringsliv tillsammans bidrar till en smartare, säkrare vård.<br> </li></ul>https://www.umu.se/nyheter/automatisk-monitorering-av-vardskador-blir-verklighet-_12193783/https://www.umu.se/nyheter/nya-visioner-for-europeisk-excellens-inom-molekylarmedicin_12193234/<description>Den här veckan inleds det 14:e årliga mötet för de ledande nordiska instituten inom molekylärmedicin, med MIMS vid Umeå universitet som värd. Konferensen presenterar de senaste forskningsframstegen och skapar möjligheter för tvärvetenskapliga möten mellan forskare.</description><pubDate>Fri, 11 Sep 2026 13:58:11 +0200</pubDate><atom:content type="html"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eee6123b6e3d42cf9592190bb5d1ee67/dsc003134.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare i strategimöte mellan Umeå universitet, MIMS, EMBL och NEP.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sofia Nordin / Chillimedia</span></div></div><p> </p><p>Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) grundades vid Umeå universitet 2007. MIMS är en del av Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine, ett samarbete mellan forskningsinstitut inom livsvetenskap i Danmark, Finland, Norge och Sverige under paraplyorganisationen European Molecular Biology Laboratory (EMBL). Varje år anordnar partnerskapet en konferens där deltagarna möts för att diskutera de senaste framstegen inom molekylärmedicin och utforska möjligheter till nya samarbeten. </p><p>– Sedan starten 2007 har MIMS bidragit till att förändra forskningslandskapet i Umeå genom att attrahera framstående internationella forskare och skapa en miljö där forskare kan samarbeta och utvecklas. Genom MIMS och Nordic EMBL Partnership får forskare tillgång till internationella nätverk, utbildning och perspektiv som sträcker sig bortom den egna institutionen. Den här typen av samarbete är avgörande för att europeisk forskning inom livsvetenskap ska förbli innovativ, öppen och världsledande, säger Umeå universitets rektor Tora Holmberg. </p><p>För Janna Saarela, chef för Norwegian Centre for Molecular Biosciences and Medicine (NCMBM) och talesperson för Nordic EMBL Partnership, visar mötet vad partnerskapet kan åstadkomma när medlemsorganisationerna arbetar tillsammans.</p><p>– Det här är vad Nordic EMBL Partnership handlar om: att samla våra kompetenser, resurser och vår expertis för att skapa en starkare kraft för europeisk livsvetenskap. Genom att samarbeta i stället för att agera som enskilda aktörer kan vi bidra till att Europa fortsätter ligga i forskningsfronten globalt, säger Janna Saarela.</p><h3> </h3><h3>Fokus på Norden inom livsvetenskap</h3><p>En särskild höjdpunkt vid årets möte är besök av EMBL:s nya generaldirektör, professor Anthony Hyman. EMBL grundades 1974 som en motvikt till den då starkt USA-dominerade forskningen inom molekylärbiologi. Hyman tillträdde sitt uppdrag i slutet av mars 2026, och mötet gav en möjlighet för EMBL:s generaldirektör att träffa nordiska universitetsledare, finansiärer och beslutsfattare.</p><p>Detta understryker också den växande betydelsen av Norden i det europeiska forskningslandskapet inom livsvetenskap. Genom att stå värd för konferensen stärker Umeå universitet sin roll som en samlande kraft för strategisk dialog och samverkan mellan EMBL och den nordiska forskningsmiljön inom molekylärmedicin. Den här arenan för samtal skapar möjligheter till framtida vetenskapliga samarbeten, strategiska investeringar och ökad internationell synlighet för nordisk forskning.</p><p>I sin föreläsning, som officiellt invigde Nordic EMBL Partnerships årliga vetenskapliga möte, lyfte Anthony Hyman fram betydelsen av artificiell intelligens som drivkraft för nästa era av vetenskapliga upptäckter. Han beskrev AI som ett metodologiskt skifte, som förändrar hur centrala frågor inom molekylärbiologi kan angripas och som gör det möjligt att formulera och testa allt mer komplexa hypoteser. </p><p> </p><h3>Ramverk för vetenskaplig excellens </h3><p>Vid Umeå universitet använder MIMS forskargruppsledare en bred uppsättning genetiska, biokemiska, beräkningsbaserade och cellbiologiska metoder för att förstå sjukdomsframkallande processer, immunitet och antibiotikaresistens. Forskningen sträcker sig från Nobelprisbelönad forskning om bakteriers försvarsmekanismer (CRISPR/Cas9) till senare genombrott inom förståelsen av de biologiska mekanismer som ligger bakom antibiotikas effekt, nya behandlingsstrategier för klamydiainfektion och hur TBE-virus infekterar hjärnan.</p><p>För MIMS är samarbetet med Nordic EMBL Partnership och EMBL avgörande för att skapa ett ramverk för vetenskaplig excellens. Det gör det möjligt för forskare att delta i banbrytande samarbeten, ta del av internationell expertis och bidra till utvecklingen av molekylärmedicin som möter stora samhällsutmaningar. Samarbetet stärker också den internationella synligheten för både MIMS och Umeå universitet och positionerar norra Sverige som en viktig aktör inom molekylärmedicin och forskning inom livsvetenskap i Europa.</p><p>– Att samla alla här i Umeå ger en möjlighet att ta ett steg tillbaka, fundera över vart den europeiska forskningen inom livsvetenskap är på väg och tänka kring vad vi kan åstadkomma tillsammans. Nordic EMBL Partnership erbjuder en stark plattform för de samtalen, men också för själva forskningen, genom att knyta samman forskare, forskargruppsledare och institutioner och omvandla gemensamma ambitioner till nya idéer och samarbeten, säger Oliver Billker, föreståndare för MIMS. </p></atom:content><link>https://www.umu.se/nyheter/nya-visioner-for-europeisk-excellens-inom-molekylarmedicin_12193234/</link></item><item xml:base="nyheter/prisad-for-forskning-om-herpesvirus-och-alzheimers-sjukdom_12192991/"><guid isPermaLink="false">https://www.umu.se/nyheter/prisad-for-forskning-om-herpesvirus-och-alzheimers-sjukdom_12192991/</guid><title>Prisad för forskning om herpesvirus och Alzheimers sjukdomHugo Lövheim, professor i geriatrik vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet samt överläkare vid Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, tilldelas Inga Sandeborgs pris 2026 från Svenska Läkaresällskapet. Han belönas för sin omfattande forskning om sambandet mellan herpesinfektioner och Alzheimers sjukdom.Thu, 10 Sep 2026 14:05:14 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75816d6c6dd84f4d80820a344b743c82/lovheim_hugo_04525_240527_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hugo Lövheim tilldelas Inga Sandeborgs pris 2026 för sin forskning om betydelsen av herpesvirus för utvecklingen av Alzheimers sjukdom.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Hugo Lövheim har under lång tid studerat vilken betydelse vanliga herpesvirus kan ha för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Arbetet har bidragit till ökad kunskap om hur virusinfektioner, genetiska faktorer och risken för demenssjukdom kan hänga samman.</p><p>I epidemiologiska och kliniska studier har Hugo Lövheim och hans forskargrupp bland annat visat hur genetiska faktorer och virusbärarskap samverkar. Forskningen har också pekat på att behandling med antivirala läkemedel kan minska risken för Alzheimers sjukdom.</p><p>Forskningsområdet har fått ytterligare aktualitet genom studier som tyder på att vaccination mot bältros kan vara kopplad till en minskad risk för demens. Hugo Lövheims forskning bidrar till förståelsen av de biologiska mekanismer som kan ligga bakom sådana samband.</p><p>– Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis. Att tilldelas Inga Sandeborgs pris är uppmuntrande och ger ny energi att fortsätta arbetet. Jag hoppas att fler forskare intresserar sig för kopplingen mellan infektioner och Alzheimers sjukdom, säger Hugo Lövheim.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fbad231b-f069-493a-b293-3ad7056033da" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/prisad-for-forskning-om-herpesvirus-och-alzheimers-sjukdom_12192991/https://www.umu.se/nyheter/forskare-hittar-akilleshal-hos-antibiotikaresistenta-bakterier_12192775/Forskare hittar akilleshäl hos antibiotikaresistenta bakterierÄven bakterier med hög antibiotikaresistens blir mer känsliga när deras transportsystem för byggstenar till cellväggen störs, enligt en ny studie från Umeå universitet. Upptäckten pekar på en tidigare okänd svaghet som kan bana väg för nya strategier mot antibiotikaresistens.Thu, 10 Sep 2026 08:15:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/torrens_gabriel_8983_220926_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> SSMF-finansierade potdoktorn Gabriel Torrens har tillsammans med professor Felipe Cava visat att resistenta bakterier är beroende av lipidmolekylen undecaprenylfosfat för att transportera byggstenar till cellväggen. När transporten stördes försvagades bakteriernas resistens kraftigt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Jakten på nya antibiotika är fortfarande avgörande, men vi behöver också smartare sätt att förlänga livslängden på de antibiotika vi redan har.</p><p>– Jakten på nya antibiotika är fortfarande avgörande, men vi behöver också smartare sätt att förlänga livslängden på de antibiotika vi redan har. Vi ville ta reda på om resistenta bakterier kunde pressas in i en evolutionär återvändsgränd där de mekanismer som hjälper dem att överleva i stället gör dem sårbara för befintliga antibiotika, säger Felipe Cava, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Antibiotikaresistens är ett växande globalt hälsoproblem. När bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel blir infektioner svårare att behandla, vilket ökar risken för allvarlig sjukdom och död. Nu har forskare vid Umeå universitet identifierat en oväntad svaghet hos vissa resistenta bakterier som skulle kunna utnyttjas för att åter göra dem känsliga för antibiotika.</p><p>Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, leddes av Felipe Cavas forskargrupp vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid Spaniens nationella forskningsråd (CSIC) och Norrlands universitetssjukhus i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a5c9a30d9d1146a59bf7f2d78d42ebd8/cava_felipe_4155_220422_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Felipe Cava är professor på Institutionene för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Hans forskning syftar till att dechiffrera ny kunskap om en av de mest anmärkningsvärda bakteriestrukturerna – deras cellvägg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>Bakterier skyddas av en stark cellvägg som hjälper dem att överleva i krävande miljöer. Cellväggen är också målet för β-laktamantibiotika, en grupp antibiotika som bland annat omfattar penicilliner och som hör till de mest använda läkemedlen mot bakterieinfektioner. Vissa bakterier har dock utvecklat förmågan att fortsätta bygga sin cellvägg trots behandling, vilket gör dem resistenta.</p><p>Ett välkänt exempel är meticillinresistenta<em> Staphylococcus aureus</em> (MRSA), som orsakar svårbehandlade infektioner världen över. Med tiden kan dessa bakterier dessutom utveckla ännu starkare resistens genom nya mutationer.</p><p>Forskarna upptäckte att de resistenta bakterierna är beroende av en liten lipidmolekyl, undecaprenylfosfat, som fungerar som ett transportband för de byggstenar som behövs för att bygga cellväggen. När denna transport stördes blev det betydligt svårare för bakterierna att behålla sin resistens.</p><p>I studien följde forskarna hur MRSA utvecklades under antibiotikabehandling. De kunde identifiera genetiska förändringar som gjorde det möjligt för bakterierna att återfå resistens. Men när transporten av byggstenar till cellväggen stördes blockerades denna möjlighet.</p><p>Forskarna såg också att bakterier som utvecklade nya resistensmutationer ofta växte sämre och hade svårare att orsaka infektion.</p><p>– Det som förvånade oss var att vissa mutationer som hjälper bakterier att överleva antibiotikabehandling samtidigt skapar nya svagheter. I stället för att bli starkare på alla sätt verkar bakterierna tvingas kompromissa, säger Gabriel Torrens, studiens försteförfattare och postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Fenomenet observerades inte bara hos MRSA utan även hos bakterien <em>Streptococcus pneumoniae</em>, som är en vanlig orsak till bland annat lunginflammation. Det tyder på att samma sårbarhet kan finnas hos många antibiotikaresistenta grampositiva bakterier, en grupp som bland annat omfattar stafylokocker och pneumokocker.</p><p>Forskarna menar att upptäckten öppnar en ny väg för framtida behandlingar som syftar till att återställa effekten hos befintliga antibiotika. Upptäcktens potential att leda till nya behandlingar har redan lett till att en patentansökan lämnats in.</p><p>Studien har finansierats av Vetenskapsrådet (<em>research environment grant within infection and antibiotics</em>), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kempestiftelserna. Gabriel Torrens rekryterades till Umeå universitet genom postdoktorprogrammet ’Excellence by Choice’ och finansieras i dag av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).</p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-hittar-akilleshal-hos-antibiotikaresistenta-bakterier_12192775/https://www.umu.se/nyheter/forsta-doktoranden-fran-arktiska-forskarskolan-disputerar_12192632/Första doktoranden från Arktiska forskarskolan disputerarFyra år efter starten är det dags för den första disputationen vid Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet. Först ut att försvara sin avhandling är Rebecca Tapper. Disputationen är ett viktigt steg för en fakultetsövergripande satsning som samlat doktorander från olika ämnesområden med fokus på Arktis och hållbar utveckling.Thu, 10 Sep 2026 10:39:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/tapper_rebecca_4347_220831_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rebecca Tapper är doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Hennes avhandling, ArctiHealth – Fördjupad kunskap om riskhantering, hälsoeffekter och upplevelser av kyla i arbetslivet, handlar om att arbeta utomhus i arktiskt klimat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Rebecca Tappers avhandling handlar om att arbeta utomhus i arktiskt klimat. I sin forskning har hon bland annat kartlagt tidigare forskning och annan litteratur om riskhantering vid arbete i kyla. Med hjälp av personburna mätare har hon också undersökt hur förskolepersonal, park- och underhållsarbetare samt distributionselektriker i norra Sverige exponeras för kyla och kartlagt deras rörelsemönster under utomhusarbetet.</p><p>Genom personburna mätare, hälsodata och intervjuer har hon undersökt köldrelaterade symtom, komfort, prestationsförmåga och hur arbetsplatser hanterar riskerna med kyla. Resultaten visar bland annat att ansvaret för att hantera köldrisker i stor utsträckning läggs på den enskilda arbetstagaren snarare än på organisationen. Rebecca pekar därför på behovet av ett förändrat perspektiv, där arbete i kalla miljöer inte tas för givet som en naturlig omständighet utan erkänns som en arbetsmiljörisk som behöver hanteras organisatoriskt och förebyggande.</p><p>I studien tillbringade deltagarna i genomsnitt 29 procent av arbetsdagen, motsvarande 2,2 timmar, i temperaturer under 10 grader. Omkring en tredjedel uppgav att de ofta eller alltid frös på arbetet. Köldrelaterat obehag var också kopplat till bland annat muskuloskeletala besvär, onormal köldkänslighet i händerna samt försämrad koncentration och rörlighet.</p><p>Resultaten visar också på brister i strukturerad vägledning och rutiner för upphandling av arbetskläder. Kvinnor rapporterade i högre grad än män negativ påverkan av kyla och otillräckligt skydd, vilket väcker frågor om jämställdhet inom arbetarskyddet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/park.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer">Många som arbetar utomhus utsätts för kyla under flera timmar varje dag, visar studien. </span></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><strong>Bild</strong>: Rebecca Tapper</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En interdisciplinär satsning på Arktis</h2><p>Arktiska forskarskolan initierades av rektor 2022 med uppdraget att samla och koordinera forskning om Arktis vid universitetet samt skapa en plattform där hållbar utveckling i Arktis står i fokus. Forskarskolan är en del av Arktiskt centrum och samlar doktorander från olika institutioner och ämnesområden vid samtliga fakulteter.</p><p>– Det ena är att man skulle försöka samla forskningen. Men också att man skulle försöka hitta en plattform där det här med hållbar utveckling kunde bli ett viktigt ben, säger Linda Lundmark, ansvarig för forskarskolan.</p><p>Fjorton doktorander är aktiva i forskarskolan. Att de också kommer från olika ämnesområden, är något Linda Lundmark lyfter som en av satsningens styrkor.</p><p>– Vi har en bred rekrytering från olika ämnen. Det tycker jag har fungerat superbra. Och jag tycker att det visar att forskning om, i och kring Arktis är någonting som pågår över hela universitetet, säger hon.</p><p>Linda Lundmark lyfter också vikten av att forskarskolan är interdisciplinär. Frågor om hållbar utveckling i Arktis rymmer sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella dimensioner och forskarskolan omfattar forskning inom vitt skilda områden.</p><p>– Där har ju alla discipliner någonting att komma med. Och därför är det ju också viktigt att det här är en interdisciplinär satsning, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6fd6884c4534134a1417dfcf3051c87/lindalundmark.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linda Lundmark är universitetslektor vid Institutionen för geografi och forskarutbildningsansvarig för den Arktiska forskarskolan med inriktning mot hållbar utveckling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Lundmark</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förbereder doktorander för nya sätt att forska</h2><p>Linda Lundmark ser också forskarskolan som ett sätt att förbereda doktoranderna för ett forskningslandskap där arbete över ämnesgränser och tillsammans med aktörer utanför universitetet blir allt viktigare.</p><p>Hon beskriver hur det har blivit vanligare med forskningsutlysningar som kräver att forskare arbetar tillsammans för att ta sig an samhällsövergripande frågor. För den som fortsätter inom akademin kan erfarenheten av att samarbeta med andra discipliner och samhällsaktörer vara viktig när forskningsmedel söks. Kunskaperna kan också komma till nytta utanför akademin, där doktoranderna enligt Linda Lundmark kan fungera som länkar mellan forskningen och den verksamhet där de arbetar.</p><p>I forskarskolans kurser får doktoranderna öva på samverkan med det omgivande samhället. De får bland annat identifiera vilka samhällsaktörer som är relevanta för den egna forskningen, fundera över hur de kan komma i kontakt med dem och på vilka sätt de kan arbeta tillsammans.</p><p class="quote-center">Vi har en bred rekrytering från olika ämnen. Det tycker jag har fungerat superbra. Och jag tycker att det visar att forskning om, i och kring Arktis är någonting som pågår över hela universitetet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Möten över ämnesgränserna</h2><p>För Rebecca har mötet med doktorander från andra vetenskapliga discipliner varit en viktig del av tiden i forskarskolan. Hon beskriver hur olika discipliner har sina egna språk, metoder och sätt att skriva och hur kontakten med andra forskningsområden har gett möjlighet att se den egna disciplinen ur andra perspektiv.</p><p>– Att få en inblick i detta tycker jag är otroligt lärorikt för att förstå att vetenskapen du lär dig i din disciplin inte är den enda sanna. Jag tror det skapar distans och reflektion till det egna, att kunna värdera och navigera i akademins värld, säger Rebecca.</p><p>Mötet mellan olika discipliner har också gett nya sätt att närma sig forskningsfrågor och skapat kontakter och nätverk. Doktoranderna har bland annat rest tillsammans, deltagit i konferenser och stöttat varandra under doktorandtiden.</p><p>Forskarskolan innehåller också gemensamma kurser, seminarier och internationella inslag. En seminarieserie genomförs tillsammans med universiteten i Rovaniemi och Tromsø inom The Arctic Six. Genom fältresor har doktoranderna också fått möjlighet att möta forskare och doktorander vid andra universitet.</p><p>Rebecca lyfter även fram sådant som doktoranderna själva har byggt upp under tiden. Tillsammans har de bland annat återstartat APECS Sweden och arrangerat en egen tvärvetenskaplig konferens för unga forskare.</p><p>– Detta hade inte varit möjligt om vi inte hade fått denna tvärvetenskapliga plattform att bygga på, säger Rebecca</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Först ut att disputera</h2><p>Nu blir Rebecca den första av forskarskolans doktorander som når fram till disputation. Själv konstaterar hon att de fyra åren har gått fort och lyfter framför allt gemenskapen med de andra doktoranderna, trots att de arbetar inom olika forskningsdiscipliner och med olika projekt.</p><p>– Det har varit roligt att kunna följas åt, trots att vi alla har så olika projekt och forskningsdiscipliner. Jag uppskattar verkligen de vänner jag fått, de resor och konferenser vi varit på, och att vi kunnat stötta varandra under doktorandtiden, säger hon.</p><p>Att vara först innebär också att hon blir den som lämnar gruppen först.</p><p>– Att jag är först ut innebär att jag nu lämnar dem, och inte de mig. Vem vet vad som händer efter att man har disputerat? säger Rebecca.</p><p>För Linda Lundmark är den första disputationen en viktig milstolpe för forskarskolan.</p><p>– Ja, men det betyder allt, säger hon.</p><p>Hon beskriver en stark stolthet, samtidigt som hon betonar att det är Rebecca som har gjort arbetet.</p><p>– Jag har ändå en väldigt liten del i det hela. Hon har ju gjort allt arbete, men jag känner ändå en stolthet. Hon har gjort ett så fantastiskt fint jobb. Och hon har varit viktig för forskarskolan genom att vara närvarande i det vi har gjort, säger Linda Lundmark.</p>https://www.umu.se/nyheter/forsta-doktoranden-fran-arktiska-forskarskolan-disputerar_12192632/https://www.umu.se/nyheter/sma-proteiner-i-fokus-vid-nobelsymposium-i-umea_12192611/Små proteiner i fokus vid Nobelsymposium i UmeåVilken roll spelar några av de allra minsta proteinerna i levande organismer? Mikroproteiner betraktades länge som biologiskt ”brus”, men får nu allt större uppmärksamhet när forskare upptäcker deras betydelse för allt från utveckling och evolution till hälsa och sjukdom. Den 14–16 september samlas ledande forskare inom området vid Umeå universitet för ett Nobelsymposium om detta snabbt växande forskningsfält.Wed, 09 Sep 2026 08:51:49 +0200<p>Mikroproteiner är mycket små proteiner som länge har undgått forskarnas uppmärksamhet. Vissa bildas från delar av vårt genetiska material som tidigare inte ansågs kunna koda för proteiner, medan andra kan uppstå på oväntade sätt från samma genetiska instruktioner som ger upphov till större proteiner.</p><p>Nya metoder för att analysera genetisk information och proteiner gör det nu möjligt för forskare att upptäcka mikroproteiner hos många olika typer av organismer. Forskning tyder på att dessa små proteiner kan påverka hur celler fungerar, hur organismer utvecklas och hur de reagerar på sin omgivning.</p><p class="quote-center">Det blir allt tydligare att frågorna vi ställer är förvånansvärt lika oavsett om vi studerar växter, djur eller mikroorganismer.</p><p>Nobelsymposiet <em>Decoding Microproteins – From Basic Biology to Biotechnological Innovations</em> samlar forskare från hela världen för att diskutera hur mikroproteiner kan identifieras och studeras, hur de har utvecklats och vilken roll de spelar i olika organismer.</p><p>Tredagarsprogrammet omfattar forskning om bakterier, svampar, växter och människor, med ämnen som sträcker sig från grundläggande mekanismer och evolution till samspelet mellan mikroorganismer och deras värdar, stressreaktioner och cancer. Nya metoder för att upptäcka proteiner som döljer sig i det som forskare ibland kallar den ”mörka proteomen” kommer också att diskuteras.</p><p>– Mikroproteiner har stått i centrum för min forskning under de senaste två decennierna, och det blir allt tydligare att frågorna vi ställer är förvånansvärt lika oavsett om vi studerar växter, djur eller mikroorganismer. Genom att föra samman dessa perspektiv kan vi lära oss hur mikroproteiner fungerar och vilka unika möjligheter olika organismer ger oss att förstå dem, säger Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik och gruppledare vid Umeå Plant Science Centre.</p><p class="quote-center">Det är ett stort privilegium att få samla forskare från hela världen och från olika forskningsområden för att utforska en av biologins nyaste forskningsfronter, här i Umeå.</p><p>Symposiet organiseras av Stephan Wenkel tillsammans med Iker Valle Aramburu, MIMS-gruppledare vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Båda kommer att presentera sin forskning under mötet: Stephan Wenkel om mikroproteiner i växter och Iker Valle Aramburu om den ”mörka proteomen” hos svampar och samspel mellan värd och patogen.</p><p>– Det är ett stort privilegium att få samla forskare från hela världen och från olika forskningsområden för att utforska en av biologins nyaste forskningsfronter, här i Umeå, säger Iker Valle Aramburu.</p><p>Symposiet äger rum på Umeå universitets campus den 14–16 september. Det är det andra Nobelsymposiet som universitetet står värd för i år, efter ett symposium inom fysik om metamaterial i juni.</p><p>Deltagande i symposiet sker endast efter inbjudan. Journalister som är intresserade av att bevaka symposiet är välkomna att kontakta Iker Valle Aramburu och Stephan Wenkel för mer information eller för att boka intervjuer.</p><p><a href="https://www.upsc.se/about-upsc/events/6654-decoding-microproteins-from-basic-biology-to-biotechnological-innovations.html">Mer information om symposiet och programmet finns på Umeå Plant Science Centres webbplats.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/sma-proteiner-i-fokus-vid-nobelsymposium-i-umea_12192611/https://www.umu.se/nyheter/aggressiva-metastaser-i-levern-stressar-granncellerna_12185124/Aggressiva metastaser i levern stressar granncellernaForskare vid Umeå universitet har med hjälp av en spatial metod kunnat analysera RNA i cancerceller. Med hjälp av den har de kunnat identifiera skillnader mellan metastaser i levern som har god respektive sämre prognos. På sikt kan det innebära mer träffsäkra behandlingar och förbättrad överlevnad i tjock- och ändtarmscancer.Tue, 08 Sep 2026 08:15:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hanna Nyström är docent och överläkare i kirurgi vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi har fått en bättre förståelse för de biologiska mekanismer som skiljer levermetastaser med god prognos från dem som är mer aggressiva. Det kan ge viktiga ledtrådar för framtida behandlingar, säger Hanna Nyström, docent och överläkare i kirurgi vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Varje år insjuknar omkring 8 000 personer i Sverige i tjock- eller ändtarmscancer. Hos en del av dem sprids cancer till levern där det bildas fler tumörer, så kallade metastaser. Vid sådana tillfällen är kirurgi ofta det enda alternativet. Men alla levermetastaser beter sig inte likadant, och i studien har forskarna använt avancerad RNA-analys för att undersöka skillnader mellan metastaser med god respektive sämre prognos.</p><p>– När det gäller de mer aggressiva metastaserna kunde vi till exempel se att cellerna runtomkring reagerade med ett stresspåslag. De mindre aggressiva metastaserna hade istället starkare immunaktivitet och växte på ett sätt som liknar vissa godartade leversjukdomar, säger Hanna Nyström.</p><p>Med den här metoden hoppas Hanna Nyström att man ska kunna bidra till förbättrad behandling och överlevnad hos patienter med tjock- eller ändtarmscancer.</p><p>– De här molekylära skillnaderna öppnar möjligheten för nya behandlingsmål. Man skulle till exempel kunna tänka sig att man utvecklar behandlingar som ”förvandlar” en mer aggressiv metastas till en ”snällare” variant, säger Hanna Nyström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5e4c7a2b-737f-4537-9f9d-10298f91ed9d" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/aggressiva-metastaser-i-levern-stressar-granncellerna_12185124/https://www.umu.se/nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/Nya AI-metoder gör analys av medicinska bilder mer tillförlitligI sin doktorsavhandling har Disi Lin utvecklat nya maskininlärningsmetoder som tar hänsyn till strukturer i medicinska bilder och visar hur säkra resultaten är. – Metoderna kan ge mer tillförlitliga analyser och har bland annat testats för att identifiera förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom, säger Disi Lin, doktorand vid institutionen för datavetenskap, som nu försvarar sitt arbete. Mon, 07 Sep 2026 12:21:21 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> Med hjälp av avancerade matematiska och statistiska metoder har Disi Lin utvecklat maskininlärningsmodeller som bättre tar till vara kunskap om människans anatomi och samtidigt visar hur säkra eller osäkra deras bedömningar är. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Maskininlärning gör det möjligt för datorer att lära sig av data och sedan använda den kunskapen för att göra förutsägelser eller fatta beslut. Inom hälso- och sjukvården används maskininlärning för att stödja uppgifter som sjukdomsdiagnos, förutsägelse av sjukdomsförlopp, behandlingsplanering och patientövervakning.</p><p> –  Att tillämpa maskininlärning på medicinska bilder är särskilt utmanande eftersom datamängderna ofta är begränsade, samtidigt som modellerna måste vara både tillförlitliga och begripliga att tolka, säger Disi Lin.</p><p>I sin doktorsavhandling har Disi Lin arbetat med att möta dessa utmaningar genom att integrera tidigare kunskap i maskininlärningsmodellerna. Detta innefattar användning av matematisk morfologi, en teknik som kan användas för att få de inlärda mönstren att bilda meningsfulla strukturer.</p><h3>Alzheimers sjukdom</h3><p>Ett av de tillämpningsområden som studeras i avhandlingen är klassificeringen av Alzheimers sjukdom.</p><p>– Alzheimers sjukdom är förknippad med gradvisa strukturella förändringar i hjärnan, bland annat minskad hjärnvolym i områden som är viktiga för minne och kognition, säger Disi Lin.</p><p>Hennes forskning kombinerar klassisk bildmatematik med modern maskininlärning, vilket resulterar i modeller som mer effektivt kan identifiera sammanhängande och anatomiskt relevanta områden.</p><p>– Det gör det lättare att koppla de mönster som modellen identifierar till sjukdomsrelaterade förändringar och ökar tilltron till bedömningen, säger Disi Lin.</p><p>Som en del av sin avhandling har hon utvecklat metoder som tar hänsyn till att närliggande områden i en MR-bild ofta består av samma typ av vävnad. Detta minskar påverkan av slumpmässiga variationer och gör resultaten mer stabila och tillförlitliga.</p><p>– Jag har också utvecklat metoder som inte bara ger en bra prognos utan även visar hur säker modellen är på sin bedömning. Det gör det möjligt för kliniker att se vilka delar av analysen som bygger på robusta beräkningar och vilka som är mer osäkra, säger Disi Lin.</p><h3>AI med förkunskap om bilders struktur</h3><p>Disi Lin har integrerat tidigare kunskap om bilders struktur i maskininlärningsmodeller för att hjälpa datorer att identifiera sammanhängande och överensstämmande områden. Istället för att behandla pixlarna var för sig kan hennes AI-modeller fokusera på de mest relevanta delarna av hjärnan, vilket gör resultaten mer sammanhängande, tolkbara och medicinskt meningsfulla.</p><p>– Dessa metoder kan också visa hur säkra förutsägelserna är. Det är viktigt inom hälso- och sjukvården, eftersom det inte räcker med att få ett resultat. Klinikerna behöver också veta hur tillförlitligt det resultatet är, säger Disi Lin.</p><h3>Mer information</h3><p><em>Läs avhandlingen här</em>: <a href="http://chrome-extension//efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2090423/FULLTEXT01.pdf">Structure-Aware Machine Learning for Medical Image Analysis</a>.</p><p>Disi Lin <a href="~/link/65b4a72e2c244638b2a64cad7d4223e9.aspx">försvarar sin avhandling Fredag den 4 September.</a> Huvudhandledare:<a href="~/link/6e5ad7e2ae3749eea32f7e8f3e796413.aspx"> Tommy Löfstedt</a>, docent och universitetslektor i datavetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Contact Information</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2963758f-866a-4550-bbdf-b991fe4dcfbb" data-contentname="Disi Lin kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/https://www.umu.se/nyheter/opera-bjorksvamp-och-ai-i-hostens-vetenskapsluncher_12184990/Opera, björksvamp och AI i höstens vetenskapsluncherUmeå universitets uppskattade vetenskapsluncher är tillbaka med ett fullspäckat program för hösten. De populärvetenskapliga luncherna som har funnits sedan mer än 20 år tar upp vitt skilda ämnen som speglar bredden på universitetet. I höst bjuds på forskning om allt mellan opera, AI och björksvamp.Fri, 04 Sep 2026 10:08:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vetenskapsluncherna på torsdagar lockar många besökare till Curiosum och går även att följa i direktsänning och efteråt på webben.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>– Det är jätteroligt att vi kan bjuda på ett smörgåsbord av forskning med nedslag från universitetets olika delar. Vetenskapsluncherna drar många besökare både i lokalen och på webben, och vi ska göra vårt bästa för att de inte ska bli besvikna, säger Ola Nilsson, kommunikatör vid Medicinska fakulteten som håller i planeringen för hösten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vårdens gråzoner</h2><p>För första gången under vetenskapslunchernas långa historia inleds årets säsong med en lunch om forskningen bakom en opera, The Galopping Cure som har premiär på Norrlandsoperan i september och som har sin bakgrund i forskning om dilemman och tragedier i vårdens gråzoner.</p><p>Torsdagar kvart över tolv hålls vetenskapsluncherna på Curiosum, Konstnärligt campus Öst på stan. För den som inte har möjlighet att komma dit, sänds luncherna även på webben där de även kan ses i efterhand.</p><p>Under hösten hålls tio vetenskapsluncher i vitt skilda ämnen, allt från ostadig gång till drömmar, björksvamp, AI och blodsocker behandlas när forskare från Umeå universitets olika fakulteter föreläser.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktig frågestund</h2><p>Syftet med vetenskapsluncherna är att sprida universitetets forskning till en bred allmänhet. Det innebär att forskarna måste anpassa sina presentationer till en publik som inte har några särskilda förkunskaper om ämnena. En viktig del i luncherna är frågestunden där deltagarna kan ställa frågor och diskutera med forskaren. Det går även att ställa frågor för den som följer på distans.</p><p>Vetenskapsluncherna hölls tidigare på Kafé Station men flyttades i samband med covid-pandemin till det då nyöppnade Curiosum som är Umeå universitets centrum för att visa forskning för allmänheten. Vid luncherna finns fika och smörgåsar att köpa till självkostnadspris. Vetenskapsluncherna är det enda återkommande arrangemanget som innefattar hela bredden av forskning vid Umeå universitet.</p><p>Höstens lunchserie inleds torsdag 10 september och avslutas 3 december.</p><h3>Program:</h3><ul><li>10 september: Dilemman och tragedier i vårdens gråzoner. Forskningen bakom operan The Galloping Cure.</li><li>17 september: Ostadig gång – inget hopplöst fall.</li><li>1 oktober: Svenska – mål eller medel.</li><li>8 oktober: Skogens många värden i en föränderlig värld.</li><li>22 oktober: Björksvampen chaga – naturkur eller cancerbränsle?</li><li>5 november: Drömmar, utopier och mardrömmar.</li><li>12 november: Generna bakom extremt illamående och graviditet.</li><li>19 november: Vad händer med lärandet vid AI?</li><li>26 november: Ekonomin i ett globalt osäkert läge.</li><li>3 december: ”Som att gå på kuddar” – hur blodsockret påverkar nerverna.</li></ul><h3>Mer information om vetenskapsluncherna:</h3><p><a title="Till vetenskapsluncherna på webben" href="~/link/029854629fb148e499b8d102824c4dbe.aspx" target="_blank" rel="noopener">umu.se/vetenskapsluncher/</a></p><h3> </h3>https://www.umu.se/nyheter/opera-bjorksvamp-och-ai-i-hostens-vetenskapsluncher_12184990/https://www.umu.se/nyheter/nyanserar-bilden-av-lchf-och-hjarthalsa_12185111/Nyanserar bilden av LCHF och hjärthälsaDet går att äta en strikt LCHF-kost och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Framför allt verkar det vara högt intag av ägg, kolesterol och salt samt lågt intag av mejeriprodukter och fibrer som kan kopplas till sämre blodfetter och högre blodtryck.Wed, 02 Sep 2026 14:13:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Hagström är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Henrik Hagström</span></div></div><p>– Lågkolhydratkost har varit populärt länge, men det saknas kunskap om hur människor faktiskt äter eftersom det kan finnas stora variationer inom till exempel LCHF-kost. Vi vet inte heller så mycket om långtidseffekterna av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Därför ville vi se om det finns ett hjärt-smart sätt att äta LCHF, säger Henrik Hagström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>I avhandlingsarbetet ingår 100 personer som redan äter en LCHF-kost. Forskargruppen har undersökt vad de äter samt deras blodtryck, blodsocker och blodfetter. Generellt sett hade gruppen ett extremt lågt intag av kolhydrater – runt 10% av det totala energiintaget. De hade ett högt totalt intag av fett, framför allt mättat fett från till exempel feta mejeriprodukter och kött. Intaget av kolesterol översteg rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.</p><p>– Det verkar vara möjligt för motiverade individer att upprätthålla ett lågt intag av kolhydrater även över tid. Samtidigt är det rimligt att rekommendera personer som äter LCHF att öka andelen omättat fett i sin kost och minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att man får i sig tillräckligt med fibrer, säger Henrik Hagström.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Små och osäkra effekter på lång sikt</h2><p>Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost med andra dieter när det gäller effekten på vikt, blodfetter och blodtryck.</p><p>– Sammantaget kan man säga att lågkolhydratkost ger lite mer viktnedgång och lite lägre blodtryck när man jämför med andra kosthållningar, men effekterna blir mindre och skattningen mer osäker när det gått längre än 12 månader, säger Henrik Hagström.</p><p>Effekterna på blodfetterna hos dem som äter lågkolhydratkost, som ofta framhålls som negativa, var dock små och med både positiva och negativa effekter. Med sina resultat hoppas Henrik Hagström att han kan nyansera bilden av effekterna av lågkolhydratkost.</p><p>– Vi såg inte några stora fördelar med just lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång och blodtryck jämfört med andra kosthållningar, men vi såg inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Det skulle kunna vara en trygghet för den som vill prova lågkolhydratkost och också är mån om att hålla nere risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Henrik Hagström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67b6d423-52e1-43ee-be50-a0ffa7f7f3c4" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nyanserar-bilden-av-lchf-och-hjarthalsa_12185111/https://www.umu.se/nyheter/aldre-i-parforhallanden-dricker-mer-alkohol-an-ensamstaende_12184613/Äldre i parförhållanden dricker mer alkohol än ensamståendeRisken för skadligt alkoholdrickande är inte störst hos ensamma äldre som förlorat en partner – utan bland äldre i parrelationer med rikt socialt liv. Det visar en ny studie från Umeå universitet, Högskolan på Åland och Åbo Akademi. Särskilt bland kvinnor är riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare om de lever med en partner.Wed, 09 Sep 2026 15:11:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erika Boman är lektor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och forskare vid Högskolan på Åland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erika Boman</span></div></div><p>– Våra resultat utmanar den traditionella synen på vilka riskgrupper som behöver uppmärksammas. Generellt ska vi snarare rikta uppmärksamheten och det förebyggande arbetet mot dem som lever i parförhållanden eller har ett rikt socialt liv – det är i de sammanhangen äldre personer dricker mer, säger Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland och lektor vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet.</p><p>Forskarna har undersökt hur civilstånd och förändringar i civilståndet hänger samman med alkoholkonsumtion bland äldre i Österbotten, Södra Österbotten och Västerbotten. Resultaten visar att kvinnor oftare än män avstod helt från alkohol, medan män var mer än tre gånger så benägna som kvinnor att dricka på en hälsofarlig nivå. Äldre utan partner avstod oftare helt från alkohol jämfört med personer i parförhållanden, och särskilt bland kvinnor var riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare hos dem som levde med en partner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skilsmässor och dödsfall kopplas inte till ökat drickande</h2><p>Resultaten stöder inte heller att förändringar i civilståndet, till exempel genom dödsfall eller skilsmässa, skulle leda till ökad alkoholkonsumtion.</p><p>– Vi ville undersöka om känslan av ensamhet eller nedstämdhet kunde vara en förklarande länk mellan civilstånd och konsumtionsmönster. Men så var det inte. Varken depressivitet eller upplevd ensamhet förklarade drickandet, utan det är snarare själva parrelationen som kan ses som motorn. Fynden tyder alltså på att alkohol inte används som en långsiktig strategi för att hantera förlusten av en livspartner, säger Erika Boman.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="62275517-ba2a-4bac-897b-44c5e90ff46d" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/aldre-i-parforhallanden-dricker-mer-alkohol-an-ensamstaende_12184613/https://www.umu.se/nyheter/ny-strategi-angriper-ett-av-cancerforskningens-svaraste-mal_12183677/Ny strategi angriper ett av cancerforskningens svåraste målForskare vid Umeå universitet har utvecklat en ny strategi för att bromsa tumörcellers tillväxt. Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde de bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.Thu, 27 Aug 2026 13:49:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Trots decennier av forskning har cancerproteinet c-Myc varit svårt att angripa med läkemedel. Nu visar Robin Fåhraeus och kollegor att det kan vara möjligt att bromsa cancercellers tillväxt genom att i stället rikta in sig på den genetiska instruktionen bakom proteinet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p class="quote-center">Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet</p><p>– Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet och behandlingar som förhindrar c-Myc har länge varit en prioritet för nya läkemedel mot cancer, säger Robin Fåhraeus, professor på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Proteinet c-Myc är en så kallad onkogen och spelar en central roll i att driva tillväxt av tumörer. Trots flera decennier av intensiv forskning har det visat sig mycket svårt att utveckla läkemedel som direkt hämmar c-Myc. En viktig orsak till det är att proteinet saknar tydliga bindningsytor där små kemiska molekyler kan fästa och blockera dess funktion, något som gjort proteinet till ett klassiskt exempel på ett “svårbehandlat” mål inom cancerforskningen.</p><p>I den nya studien har forskarna i stället valt en annan väg. De visar att c-Myc:s mRNA, den genetiska instruktion som cellen använder för att tillverka proteinet, kan användas som mål för behandling.</p><p>Genom att använda ett läkemedel som tidigare har testats i kliniska studier för ett annat ändamål kunde forskarna få proteinet MDM2 att binda till c-Myc mRNA. Detta blockerar produktionen av c-Myc och leder till att tumörceller slutar växa.</p><p>– Att hitta nya användningsområden för redan framtagna läkemedel är ett attraktivt sätt att snabbare får fram nya behandlingar, säger Robin Fåhraeus.</p><p>Strategin innebär ett nytt sätt att angripa ett av cancerforskningens mest svårbehandlade mål. I stället för att försöka slå ut själva proteinet stoppar metoden produktionen av det redan på RNA-nivå. Resultaten öppnar därmed för nya möjligheter inom läkemedelsutveckling, särskilt för cancerformer där c-Myc spelar en avgörande roll.</p><p>– Vi hoppas att resultaten ska bana väg för nya behandlingar mot cancerformer där c-Myc driver sjukdomen. Samtidigt vill vi inspirera andra forskargrupper genom att visa att mRNA kan vara ett sätt att selektivt styra produktionen av proteiner som är kopplade till olika sjukdomar, säger Robin Fåhraeus.</p><p>Nästa steg i forskningen är att till exempel testa strategin i fler modeller, utvärdera klinisk potential och optimera läkemedlet. Om strategin fungerar i framtida studier kan den öppna för nya behandlingar mot flera cancerformer där c-Myc spelar en central roll.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-strategi-angriper-ett-av-cancerforskningens-svaraste-mal_12183677/https://www.umu.se/nyheter/hanna-nystrom-prisades-dubbelt-under-kirurgveckan-2026_12183631/Hanna Nyström prisades dubbelt under Kirurgveckan 2026Under kirurgveckan 2026 prisades Hanna Nyström inte bara en gång, utan två. Hon tilldelades både Bengt Ihres stipendium och blev regional vinnare av stora forskarpriset från Svensk kirurgisk förening. Wed, 26 Aug 2026 10:25:51 +0200<p>Kirurgveckan gick i år av stapeln i Malmö, där yrkesverksamma inom svensk kirurgi och sjukvård deltog. Hanna Nyström, docent ooch universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention prisades dubbelt för sin forskningsgärning, bland annat inom kolorektala levermetastaser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträttbild Hanna Nyström</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Svensk kirurgisk förening</span></div></div><p> </p><p><strong>Grattis Hanna! Du vann inte bara ett, utan två priser under Kirurgveckan 2026. Hur känns det?</strong></p><p>– Det är fantastiskt roligt att få ta emot två fina priser för sin forskning och inspirerande att fortsätta med den.</p><p><strong>Du blev regional vinnare av Stora Forskarpriset från Svensk Kirurgisk förening. Vad innebär det för dig och din forskning?</strong></p><p>– Det är extra roligt att nomineras till detta och få synliggöra den forskning jag bedriver i Norra sjukvårdsregionen, i ödmjukt sällskap av andra drivna och duktiga kollegor i Sverige. Jag som dessutom forskar mer translationellt, vilket är lite mer ovanligt i kirurgvärlden, tycker att det är extra viktigt att även denna forskning syns och premieras.</p><p><strong>Du tilldelades dessutom Ihre Stipendiet 2026! Vad ska prispengarna gå till?</strong></p><p>– Ihre stipendiet går nog till att stärka mina forskningsanslag ytterligare så jag och mina medarbetare kan fortsätta med att undersöka hur vi kan verka för bättre behandling och överlevnad för de som drabbas av änd- och tjocktarmscancer. Vi ska säkert också se till att fira på något trevligt sätt i forskargruppen.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning?</strong></p><p>– Att jobba med ett helhetskoncept för hela cancersjukdomen, från lab-bänken med nya frågeställningar hur vi förbättrar livet för de som drabbas till den enskilda patienten som jag möter på sjukhuset. Som kirurg där huvudgärningen handlar om canceroperationer på människor, till att försöka hitta nya infallsvinklar hur sjukdomen kan behandlas bättre.</p><p><strong>Vad har du för planer framåt, något spännande på gång?</strong></p><p>– Just nu jobbar jag och mina doktorander, post docs och lab-anställda vidare i våra projekt där vi undersöker om blodprov kan förutsäga vilken sorts växtmönster patienter med levermetastaser har. Vi följer också upp våra resultat från vårt stora sekvenseringsprojekt med Sci life för att försöka förstå om det finns mekanismer i tumören och dess mikromiljö som skulle kunna vara intressanta mål för nya behandlingar, baserat på hur levermetastaserna växer i levern. Därutöver jobbar vi med AI bild analys av tumörvävnad och tumörens mikromiljö för att om möjligt hitta sätt att bättre förutsäga vilka patienter som får en spridning av sin änd-och tjocktarmscancer.</p>https://www.umu.se/nyheter/hanna-nystrom-prisades-dubbelt-under-kirurgveckan-2026_12183631/https://www.umu.se/nyheter/screening-kan-minska-dodligheten-i-tarmcancer-med-over-40-procent_12183201/Screening kan minska dödligheten i tarmcancer med över 40 procentPersoner som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen. Det visar nya beräkningar av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.Fri, 21 Aug 2026 09:34:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. Om sjukdomen upptäcks tidigt är prognosen god.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Panuwat Dangsungnoen</span></div></div><p>Tjock- och ändtarmscancer hör till de vanligaste cancerformerna och har god prognos om cancern upptäcks tidigt. Allmän screening har införts i hela Sverige och innebär att personer i åldrarna 60–74 år erbjuds provtagning vartannat år. Stockholm och Gotland var tidigt ute och införde rutinscreening redan 2008. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet följt dessa individer i upp till 14 år för att undersöka hur screening påverkar risken att dö. Studien omfattar över 376 000 personer.</p><p>– Allmän screening är ett initiativ från samhället som berör många människor. Därför är det viktigt att effekten utvärderas, säger Håkan Jonsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet som är en av forskarna bakom studien.</p><p>– En tidigare utvärdering av programmet visade att de som fick en inbjudan till screening hade 14 procent lägre risk att dö av sjukdomen. Nu har vi kunnat visa att risken att dö är betydligt lägre än så hos de som faktiskt deltar i screeningen, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En tredjedel deltar inte i screening</h2><p>Forskarna jämförde de som bjöds in till screening mellan 2008 och 2012 med en kontrollgrupp som antingen bjöds in senare eller inte alls. De använde en statistisk metod för att ta hänsyn till faktorer som kan göra effekten svårare att uppskatta, bland annat att vissa personer i kontrollgruppen senare fick möjlighet att delta i screening och att vissa personer som bjöds in inte deltog.</p><p>– Det kan vara svårt att utvärdera effekten av screening på grund av olika felkällor och brist på individuella data. I den här studien hade man redan innan starten planerat för att kunna utvärdera genom att dels säkerställa en kontrollgrupp, dels samla in alla nödvändiga individuella data, säger Håkan Jonsson.</p><p>När dessa faktorer beaktades var inbjudan till screening förknippad med 26 procent lägre risk att dö i tjock- och ändtarmscancer, medan aktivt deltagande var förknippat med 43 procent lägre risk att dö.</p><p>– Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov. Vår studie visar på vilken betydelse det kan ha att delta i tarmcancer-screeningen, att det faktiskt kan rädda liv, säger Johannes Blom.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="752fea1e-5bae-490e-94bd-ed35558c2e59" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/screening-kan-minska-dodligheten-i-tarmcancer-med-over-40-procent_12183201/https://www.umu.se/nyheter/cancervarden-i-norr-narmare-internationell-kvalitetsstampel-2_12183076/Cancervården i norr närmare internationell kvalitetsstämpel Cancervården i norra Sverige har tagit ytterligare ett viktigt steg mot en internationellt erkänd ackreditering som Comprehensive Cancer Centre. För några veckor sedan gav Organisation of European Cancer Institutes (OECI) klartecken för nästa fas i processen: ett platsbesök. Thu, 20 Aug 2026 09:21:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sedan 2025 har Region Västerbotten, Umeå universitet och Regionalt cancercentrum norr samlats i en gemensam organisation där man samarbetar för att utveckla cancervård, cancerforskning och cancerutbildning. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Klas Sjöberg</span></div></div><p class="quote-center">Platsbesöket är en viktig milstolpe i arbetet mot ackreditering</p><p>– Platsbesöket är en viktig milstolpe i arbetet mot ackreditering. Under hösten fortsätter vi förberedelserna inför besöket och medarbetare och chefer i berörda verksamheter kommer att få mer information om vad som väntar, säger Lotta Edvinsson, centrumledare för Umeå Comprehensive Cancer Centre.</p><p>Sedan hösten 2025 har Region Västerbotten, Umeå universitet och Regionalt cancercentrum norr samlats i en gemensam organisation där man samarbetar för att utveckla cancervård, cancerforskning och cancerutbildning. </p><p>I slutet av juli kom beskedet att verksamheten fått klartecken att gå in i nästa steg i processen mot att ackrediteras som Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC). Det innebär att OECI:s granskningsteam kommer att genomföra ett besök på plats på Norrlands universitetssjukhus i december. De kommer då att träffa företrädare för verksamheten och fördjupa sin förståelse för hur vård, forskning och utbildning samverkar inom cancerområdet.</p><p>– Jag är oerhört stolt över alla medarbetare som bidrar i denna omfattande och viktiga process. Att uppnå status som Comprehensive Cancer Centre är en bekräftelse på den höga kvalitet som präglar vår verksamhet och på det starka samarbetet mellan vård, forskning och utbildning. Samtidigt öppnar det upp för nya möjligheter till utveckling och samverkan, både regionalt, nationellt och internationellt, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><p>En CCC-ackreditering är en internationellt erkänd kvalitetsstämpel som visar att vård, forskning och utbildning är väl integrerade och håller hög standard enligt europeiska kriterier. Målet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för cancervård och cancerforskning med patienten i fokus.</p>https://www.umu.se/nyheter/cancervarden-i-norr-narmare-internationell-kvalitetsstampel-2_12183076/https://www.umu.se/nyheter/kunskap-racker-inte--manga-utomhusarbetare-saknar-skydd-mot-tbe_12182925/Kunskap räcker inte – många utomhusarbetare saknar skydd mot TBETrots att de flesta utomhusarbetare i Sverige är positiva till vaccination mot fästingburen hjärninflammation, TBE, är många fortfarande ovaccinerade. En ny studie från Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) belyser vilka hinder som står i vägen.Fri, 21 Aug 2026 07:40:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kunskapen om TBE är hög och de flesta utomhusarbetare ser värdet av vaccination, men många är ändå ovaccinerade. Studien tyder på att praktiska hinder som kostnader och tillgänglighet kan vara minst lika viktiga som kunskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Teka77</span></div></div><p class="quote-center">Många utomhusarbetare ser värdet av TBE-vaccination men vaccinerar sig ändå inte</p><p>– Många utomhusarbetare ser värdet av TBE-vaccination men vaccinerar sig ändå inte. Våra resultat tyder på att tillgänglighet, kostnader och stöd från arbetsgivaren kan vara minst lika viktiga som kunskap om sjukdomen, säger Dr. Junwen Guo, staff scientist på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>TBE är en potentiellt allvarlig sjukdom som sprids via fästingar. Personer som arbetar inom skogsbruk, jordbruk, forskning, jakt och andra yrken utomhus kan utsättas för fästingbett upprepade gånger.</p><p>En nationell enkätstudie med 1 006 utomhusarbetare, genomförd av Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), visade att 77 procent hade vaccinerat sig minst en gång mot TBE och att nästan 86 procent ansåg att vaccination är värdefull.</p><p>Kunskapsnivån om TBE-vaccination var överlag hög. Hela 98,7 procent av deltagarna kände till att TBE kan förebyggas med vaccin. Trots detta låg vaccinationsgraden efter kunskapen och attityderna, med tydliga skillnader mellan yrkesgrupper, socioekonomiska grupper och olika delar av landet.</p><p>Deltagarnas egna kommentarer ger en bild av varför. Vissa verkade bedöma sin personliga risk utifrån om de själva hade stött på fästingar eller TBE i vardagen. En person skrev:</p><p>"<em>Trots ett helt liv med friluftsliv och arbete utomhus har jag aldrig sett en fästing på mig själv</em>."</p><p>Andra ifrågasatte risken för TBE där de bor eller arbetar, eller hade svårt att skilja TBE från andra sjukdomar som sprids av samma fästingart.</p><p>En respondent skrev:</p><p>"<em>TBE är inte vanligt i området, medan borrelia är det</em>."</p><p>Kommentarerna tyder inte på att utomhusarbetarna saknar kunskap om TBE. Snarare pekar de på en mer komplex fråga: människor kan uppleva att deras egen risk inte är tillräckligt hög för att motivera vaccination.</p><p>För vissa deltagare handlade hindren om praktiska faktorer. Kommentarerna lyfte fram svårigheter att ta sig till vaccinationsmottagningar, boka tider och komma ihåg påfyllnadsdoser. En person skrev:</p><p>"<em>Det största hindret för mig är att behöva åka in till stan för att vaccinera mig. Det tar tid och det är till och med svårt att hitta parkering</em>."</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Junwen Guo, staff scientist på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Natthaphon Sakulvanaporn (BangkokVDO). </span></div></div><p>Kostnaden var en annan viktig faktor. Nästan hälften av deltagarna uppgav att de skulle vara mer benägna att vaccinera sig mot TBE om vaccinet var billigare eller subventionerades av arbetsgivaren eller samhället.</p><p>Sverige har redan system för att hantera TBE-risker i arbetslivet. Arbetsgivare ska bedöma smittrisken och erbjuda vaccination vid behov, och TBE-vaccination rekommenderas särskilt för personer som arbetar utomhus. Men alla som ofta exponeras för fästingar omfattas inte av dessa system, exempelvis egenföretagare, personer som arbetar utomhus på deltid eller jägare. Det väcker frågan om dagens förebyggande arbete verkligen når alla riskgrupper.</p><p>Studien pekar också på en annan utmaning: TBE-riskerna förändras geografiskt. Eftersom vaccination måste ges innan smitta sker kan det uppstå en fördröjning om nya riskområden först upptäcks när sjukdomsfallen ökar. När fästingar och TBE sprider sig till nya områden blir det därför viktigt att identifiera personer med hög risk i tid. För utomhusarbetare påverkas risken inte bara av var de bor, utan också av var och hur ofta de vistas utomhus.</p><p>Resultaten lyfter en viktig fråga för det förebyggande arbetet mot TBE:</p><p>– Om vi ska ligga steget före TBE måste vi bli bättre på att tidigt identifiera riskgrupper och säkerställa att vaccination är lättillgänglig. Det kräver både bättre övervakning av fästingar och sjukdomen, säger Junwen Guo.</p><p>fästing</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>TBE (fästingburen hjärninflammation) är en virussjukdom som sprids till människor via fästingbett. Sjukdomen orsakas av ett flavivirus. TBE-viruset överförs direkt i själva bettögonblicket via fästingens saliv. Det finns inget botemedel eller antibiotika mot TBE när man väl har smittats. Det mest effektiva skyddet är att vaccinera sig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jens Rydell, Johnér bildbyrå AB</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/kunskap-racker-inte--manga-utomhusarbetare-saknar-skydd-mot-tbe_12182925/https://www.umu.se/nyheter/hjarnfonden-satsar-pa-hjarnkraft-i-umea_12182461/Hjärnfonden satsar på hjärnkraft i UmeåSju forskningsprojekt vid Umeå universitet får sammanlagt nio miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden när organisationen delar ut totalt 190 miljoner kronor till 122 forskningsprojekt runt om i Sverige.Mon, 24 Aug 2026 10:53:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>De sju projekt som beviljats medel från Hjärnfonden spänner över flera viktiga områden inom hjärnforskningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Både det beviljade beloppet till Umeå universitet och universitetets andel av den nationella finansieringen, 4,7 procent, är högre än tidigare år.</p><p>– Att Hjärnfonden satsar nio miljoner kronor på forskning vid Umeå universitet är ett tydligt erkännande av den höga kvaliteten på vår hjärnforskning. Att vår andel av den nationella finansieringen ökar visar också att våra forskare står sig väl i konkurrensen. Anslagen ger bättre möjligheter att utveckla kunskap som kan bidra till framtidens diagnostik och behandling av hjärnans sjukdomar, säger Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>De projekt som beviljats medel spänner över flera viktiga områden inom hjärnforskningen. Forskarna undersöker bland annat mekanismer bakom neurodegenerativa sjukdomar som ALS och Alzheimers sjukdom, hjärnans egna underhållsprocesser samt hur fästingburna virus tar sig in i hjärnan.</p><p>Årets utdelning från Hjärnfonden är den största hittills. Totalt delas 190 miljoner kronor ut, vilket är nästan 40 miljoner kronor mer än föregående år. Finansieringen möjliggörs genom gåvor från allmänheten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskningsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel:</h2><p><strong>Anna Överby Wernstedt, Institutionen för klinisk mikrobiologi</strong></p><p>Projekt:<em> Kartläggning av fästingvirusets väg in till hjärnan – kan vi stoppa det?</em><br>Forskningsområde: Hjärnans funktion</p><p><strong>Changchun Chen, Institutionen för molekylärbiologi</strong></p><p>Projekt: <em>Reglering av neuronal proteostas genom gliala nukleära hormonreceptorer</em><br>Forskningsområde: ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar</p><p><strong>Karin Forsberg, Institutionen för klinisk vetenskap</strong></p><p>Projekt: <em>Att förstå och stoppa ALS – från felveckade proteiner till framtidens behandlingar</em><br>Forskningsområde: ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar</p><p><strong>Michael Dimitriou, Institutionen för medicinsk och translationell biologi</strong></p><p>Projekt: <em>Sensorimotoriskt åldrande: förändringar i proprioceptiv signalering, reflexkoppling och rörelseförmåga</em><br>Forskningsområde: Hjärnans funktion</p><p><strong>Nina Karalija, Institutionen för medicinsk och translationell biologi</strong></p><p>Projekt: <em>Åldersrelaterad dopaminförlust – en riskfaktor för framtida demenspatologi?</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p><p><strong>Hugo Lövheim, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</strong></p><p>Projekt:<em> Bältros, munsår, gener och demens – betydelsen av neurotropa herpesvirus för utvecklingen av Alzheimers sjukdom</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p><p><strong>Anders Wåhlin, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik</strong></p><p>Projekt: <em>Avbildning av hjärnans underhållsmekanismer: CSF–ISF-utbyte och vaskulära drivkrafter</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p>https://www.umu.se/nyheter/hjarnfonden-satsar-pa-hjarnkraft-i-umea_12182461/https://www.umu.se/nyheter/17-forskningsprojekt-far-ett-hjartligt-tillskott_12182190/17 forskningsprojekt får ett hjärtligt tillskottSjutton forskare och kliniker med koppling till Umeå universitet får forskningsmedel i Norrländska Hjärtfondens utdelning för 2026. Totalt delas 2,5 miljoner kronor ut till projekt som ska förbättra prevention, diagnostik och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.Wed, 19 Aug 2026 11:58:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stiftelsen Norrländska Hjärtfonden är en ideell stiftelse som under 40 år arbetat för att stödja forskning inom hjärt- och kärlsjukdomar i norra Sverige med anknytning till Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Årets beviljade projekt spänner från AI-baserad diagnostik och digitala tvillingar till genetiska orsaker bakom hjärtsjukdom och nya metoder för att förutsäga hjärtinfarkt. Flera av studierna syftar till att upptäcka sjukdom tidigare och identifiera personer med förhöjd risk innan allvarliga symtom uppstår, medan andra fokuserar på att förstå de biologiska mekanismer som ligger bakom hjärt-kärlsjukdomar. Totalt inkom 52 ansökningar till årets utlysning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mottagare av forskningsmedel</h2><p><strong>Ragnheidur Martha Johannesdottir,</strong> thoraxkirurg vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 500 000 kronor</p><p><strong>Förbättrad hjärnprotektion vid avancerad aortakirurgi</strong></p><p>Vid kirurgi där aortabågen involveras är komplikationer i form av hjärnskador orsakade av syrebrist inte ovanliga. Tillsammans med forskare inom medicinsk teknik och neurologi har man utvecklat en icke-invasiv metod för att beräkna blodtrycket i hjärnartärerna och simulera blodcirkulationen under olika förutsättningar. Projektet ska vidareutveckla och utvärdera metoderna.</p><p><strong>Lukas Cudlman</strong>, postdoktor på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 300 000 kronor</p><p><strong>Blodfetter som markörer för åderförkalkning och hjärt-kärlhändelser</strong></p><p>Den vanliga mekanismen bakom många hjärtinfarkter och stroke är att instabila plack i blodkärlen brister. I projektet undersöks om vissa blodfetter, ceramider, kan fungera som tidiga varningssignaler. Ett enkelt blodtest ska utvecklas för att identifiera personer med förhöjd risk innan sjukdom uppstår.</p><p><strong>Therese Andersson</strong>, överläkare på Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Grundarmutationer bakom dilaterad kardiomyopati i norra Sverige</strong></p><p>Dilaterad kardiomyopati är en allvarlig hjärtsjukdom som leder till försämrad pumpförmåga, hjärtsvikt och ökad risk för förtida död. Projektet kartlägger genetiska orsaker och specifika mutationer bakom sjukdomen.</p><p><strong>Malin Mickelsson</strong>, läkare vid Skellefteå sjukhus, 150 000 kronor</p><p><strong>Personanpassad prevention av åderförkalkning med remnantkolesterol och bilddiagnostik</strong></p><p>Projektet ska undersöka om blodfettet remnantkolesterol kan avslöja tidiga tecken på åderförkalkning innan symtom uppstår.</p><p><strong>Albin Dahlin Almevall</strong>, distriktssköterska, fysioterapeut och forskningsstrateg vid Region Norrbotten, 150 000 kronor</p><p><strong>Alkoholkonsumtion i medelåldern och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom</strong></p><p>Projektet undersöker sambandet mellan alkoholkonsumtion vid 40 års ålder och åderförkalkning vid 60 års ålder med hjälp av blodmarkören PEth.</p><p><strong>Marie-Line Faucillion</strong>, postdoktor Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Genetiska riskfaktorer för hjärtmuskelinflammation och utveckling av dilaterad kardiomyopati</strong></p><p>Hjärtmuskelinflammation drabbar ofta unga och tidigare friska personer, men bara vissa utvecklar senare dilaterad kardiomyopati, som i sena skeden kan kräva hjärttransplantation. Projektet söker genetiska variationer som kan förklara skillnaderna.</p><p><strong>Anette Sandström</strong>, läkare vid Norrlands universitetssjukhus, 150 000 kronor</p><p><strong>Nationellt register för ärftliga hjärt-kärlsjukdomar</strong></p><p>Projektet bygger upp ett nationellt kvalitetsregister som ska ge bättre kunskap om prognos, behandling och regionala skillnader i vården.</p><p><strong>Vigneshwar Senthivel,</strong> postdoktor på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Grundarmutationer vid hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige</strong></p><p>Projektet använder unika data från norra Sverige för att identifiera och karakterisera ärftliga mutationer bakom sjukdomen.</p><p><strong>Niklas Vestermark</strong>, läkare vid Sundsvalls sjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Bioaktiva blodfetter som markörer för hjärt-kärlsjukdom</strong></p><p>Lysofosfolipider och ceramider är bioaktiva blodfetter som kan bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Projektet undersöker om de kan förutsäga hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.</p><p><strong>Maria Angerbjörn</strong>, läkare vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 100 000 kronor</p><p><strong>Stroke och läkemedelsbehandling hos vuxna med medfödda hjärtsjukdomar</strong></p><p>Projektet undersöker effekten av att stänga ett hål mellan hjärtats båda förmak samt förekomsten av stroke av andra orsaker hos vuxna med medfödda hjärtfel.</p><p><strong>Olli Kampman</strong>, professor på Institutionen för klinisk vetenskap, 100 000 kronor</p><p><strong>Risker för hjärt-kärlsjukdom hos psykiatriska patienter</strong></p><p>Studien undersöker hur svåra psykiska sjukdomar hänger samman med hjärt-kärlsjukdom och om patienter med identifierade riskfaktorer får adekvat vård.</p><p><strong>Rakel Nyrén</strong>, läkare och biträdande universitetslektor på Institutionen för medicinsk biovetenskap, 100 000 kronor</p><p><strong>Hyaluronans roll vid transtyretin amyloid kardiomyopati</strong></p><p>Projektet undersöker om ämnet hyaluronan bidrar till att felveckat transtyretin ansamlas i hjärtat och därmed driver sjukdomsutvecklingen.</p><p><strong>Arach Saboori</strong>, postdoktor på Institutionen för diagnostik och intervention, 100 000 kronor</p><p><strong>AI-baserad upptäckt av åderförkalkningsplack i ultraljudsbilder</strong></p><p>Projektet utvecklar AI-teknik som ska göra det enklare att upptäcka tidiga tecken på åderförkalkning i primärvården.</p><p><strong>Amanda Bertgren</strong>, doktorand på Institutionen för diagnostik och intervention, 75 000 kronor</p><p><strong>Generativa AI-metoder för kardiovaskulära digitala tvillingar</strong></p><p>Projektet utvecklar AI-metoder som kan användas för individanpassad prevention och simulering av framtida hälsoutveckling.</p><p><strong>Kristina Larsson</strong>, postdoktor på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, 75 000 kronor</p><p><strong>Livsvillkor, rörelsevanor och tidig åderförkalkning efter pension</strong></p><p>Projektet undersöker hur livsvillkor tidigare i livet påverkar rörelse-, stillasittande- och sömnvanor efter pensioneringen.</p><p><strong>Anna Strnadova</strong>, doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 75 000 kronor</p><p><strong>Mekanismer bakom hjärtmuskelcellers förstoring</strong></p><p>Projektet undersöker hur hyaluronan påverkar hjärtmuskelcellers förstoring för att på sikt möjliggöra nya behandlingar för hypertrofisk kardiomyopati.</p><p><strong>Maria Wennberg</strong>, staff scientist på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 75 000 kronor</p><p><strong>Biomarkörer för fettsyror och risk för hjärtinfarkt</strong></p><p>Projektet undersöker hur olika typer av fett påverkar risken för hjärtinfarkt genom analyser av både blodprover och kostdata.</p>https://www.umu.se/nyheter/17-forskningsprojekt-far-ett-hjartligt-tillskott_12182190/https://www.umu.se/nyheter/riskgrupper-avstar-fran-vaccination-trots-att-den-ar-gratis_12181961/Riskgrupper avstår från vaccination trots att den är gratisTrots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. En ny studie från Umeå universitet visar att de största hindren inte handlar om ekonomi eller avstånd till vaccinationsmottagning. I stället är det främst yngre personer, män, rökare och personer med nedsatt självständighet som inte vaccinerar sig.Wed, 12 Aug 2026 08:49:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><p class="quote-center">Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll</p><p>– Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll. Det innebär att vi behöver rikta insatserna mer mot de grupper som fortfarande väljer bort vaccination, säger Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Influensa och covid-19 orsakar fortfarande betydande sjuklighet och dödlighet bland äldre och personer med kroniska sjukdomar. Vaccination rekommenderas därför till personer som tillhör medicinska riskgrupper och erbjuds kostnadsfritt i Sverige.</p><p>I den aktuella studien undersökte forskarna vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckningen bland riskgrupper i norra Sverige. Totalt inkluderades 600 vuxna patienter från Norrlands universitetssjukhus, varav 450 rekommenderades vaccination mot både influensa och covid-19.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Johansson Kostenniemi är infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I studien var vaccinationsgraden bland personer som rekommenderades vaccination 52 procent för influensa och 54 procent för covid-19, något lägre än genomsnittet i Västerbotten. Främst var det yngre personer inom riskgrupperna, män, rökare och personer som behövde hjälp i vardagen från hemtjänsten som som inte vaccinerade sig i tillräckligt hög utsträckning. Överraskande nog spelade förhållanden i personernas närmiljö liten roll. Varken skillnader i områdets utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar eller geografiska läge påverkade vaccinationstäckningen i någon större utsträckning.</p><p>– Vi blev också överraskade av att personer med flera olika sjukdomar inte vaccinerade sig oftare än personer med bara en riskfaktor. Det tyder på att många inte känner till hur den samlade risken ökar när flera sjukdomstillstånd förekommer samtidigt, säger Urban Johansson Kostenniemi.</p><p>Studien bygger på intervjuer med patienter, data från patientjournaler samt information från nationella register. Forskarna analyserade både individuella och samhälleliga faktorer för att få en mer heltäckande bild av vad som påverkar vaccinationsbeslut.</p><p>Studiens resultat kan användas för att utveckla mer träffsäkra vaccinationsinsatser. Bland förslagen finns tydligare information till riskgrupper, särskilt till personer med flera sjukdomar som löper extra hög risk för svår sjukdom, samt möjlighet att få flera vaccinationer vid samma besök.</p><p>– Om vi kan öka förståelsen för risken hos de mest sårbara grupperna och samtidigt göra vaccinationen så enkel som möjligt finns goda möjligheter att förbättra skyddet mot allvarlig sjukdom, säger Urban Johansson Kostenniemi.</p>https://www.umu.se/nyheter/riskgrupper-avstar-fran-vaccination-trots-att-den-ar-gratis_12181961/https://www.umu.se/nyheter/surrar-sticks-sprider-smitta--men-behovs-i-naturen_12181232/De surrar, sticks och sprider smitta – men myggorna behövs i naturenHundratals miljarder myggor kan finnas i Sverige! Och just nu kanske en av dem cirklar runt ditt huvud medan du försöker somna i sommarnatten. Myggor är ökända för sina kliande bett och för att vissa arter sprider sjukdomar. Men trots det spelar de en viktig roll i naturen: de pollinerar växter, blir mat åt många djur och hjälper till att hålla ekosystemen igång.Thu, 20 Aug 2026 12:14:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För många är myggor och knott sommarens största plåga. Samtidigt är de en viktig del av ekosystemen och kan ge forskare ledtrådar om hur smittsamma sjukdomar sprids.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Svensson</span></div></div><p class="quote-center">I Sverige finns drygt 2 500 myggarter</p><p>I Sverige finns drygt 2 500 myggarter. De flesta arterna tillhör fjädermygg eller svampmygg som faktiskt inte sticks. Cirka 50 av arterna är stickmyggor och det är honor som suger blod därför att de behöver protein till äggutvecklingen.</p><p>Den absolut vanligaste gruppen av stickmyggor i Sverige är skogsmyggor (<em>Aedes</em> och <em>Ochlerotatus</em>). De är mest aktiva i skymning och gryning, särskilt runt midsommar. Därutöver finns bland annat frossmyggor (<em>Anopheles</em>), husmyggor (<em>Culex</em>) som trivs nära människor samt översvämningsmyggor (till exempel <em>Aedes vexans</em> och <em>Aedes sticticus</em>). Översvämningsmyggor är naturens opportunister och väntar tålmodigt som ägg i marken tills en översvämning kommer. Då kläcks de i massor, och på kort tid kan ett område fyllas av miljontals hungriga myggor.</p><p>Myggor är viktiga spridare av virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. I Sverige är vi emellertid i stort sett förskonade från allvarliga sjukdomar som sprids via stickmyggor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Malaria försvann från Sverige</h2><p>Tidigare var malaria ett stort problem, men sjukdomen försvann så sent som på 1930-talet. Exakt varför är inte helt klarlagt, men flera samhällsförändringar tros ha spelat en avgörande roll.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fascinationen för malariaparasiten väcktes tidigt. Under sin masterutbildning vid Imperial College London fick Ellen Bushell för första gången studera parasiten i mikroskop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunseus</span></div></div><p>– Malaria försvann inte av en enskild anledning. Bättre bostäder, mindre trångboddhet, förändringar i landskapet, bland annat färre våtmarker, och urbanisering gjorde att kontakten mellan människor och myggor minskade och smittkedjan gradvis bröts, säger Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Det finns fortfarande sju arter i Sverige som skulle kunna sprida malaria, men forskarna bedömer att risken för att malaria åter ska börja spridas i Sverige är mycket liten. Förutom att smittan skulle behöva få fäste bland människor kräver den farligaste malariaparasiten, Plasmodium falciparum, ett betydligt varmare klimat än det svenska.</p><p>– Vi har i dag både kunskapen och verktygen för att upptäcka och begränsa malaria. Därför är det osannolikt att sjukdomen åter etablerar sig i Sverige, säger Ellen Bushell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> Trots att malaria inte längre sprids i Sverige finns sju arter av frossmyggor kvar. Däremot saknas afrikanska arter som <em>Anopheles gambiae</em>, den viktigaste malariamyggan i områden söder om Sahara.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Wikimedia/James Gathany</span></div></div><p>Vid Umeå universitet bedriver forskare internationellt uppmärksammad forskning om malaria. Genom att studera malariaparasiten Plasmodium på molekylär och genetisk nivå försöker de förstå hur sjukdomen uppstår och sprids. Forskarna undersöker också samspelet mellan parasiten och de myggor som fungerar som smittspridare. Genom att kartlägga myggans immunsystem har de fått nya ledtrådar till varför vissa myggor kan bära och sprida malaria medan andra bekämpar parasiten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjukdomar som sprids via stickmyggor</h2><p>Även om malaria inte längre förekommer i Sverige kan stickmyggor fortfarande sprida sjukdomar som Ockelbosjukan (även kallad bärplockarsjukan).</p><p>Forskare har kartlagt hur Ockelbosjukan sprids mellan värddjuren fåglar, myggor och människor. Professor Magnus Evander med forskarkollegor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet har visat att den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) är särskilt effektiv på att sprida sindbivirus, det virus som orsakar sjukdomen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) trivs nära oss människor och kan sprida Ockelbosjukan och potentiellt även West Nile-virus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lindström/SVA</span></div></div><p>En annan myggburen sjukdom är harpest, eller tularemi. Bakterien kan spridas både via myggbett och fästingar och är nära kopplad till vattenmiljöer.</p><p>Anders Sjöstedt, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, har forskat om harpest i många år. Under det populärvetenskapliga arrangemanget <em>Fika efter en forskare</em> berättade han hur myggor, framför allt olika skogsmyggor, kan spela en viktig roll i smittspridningen.</p><p>– Myggor föds som larver i vatten, och harpestbakterier kan infektera mygglarverna. När myggorna sedan utvecklas till vuxna insekter kan de föra smittan vidare till människor när de sticker oss. Sjukdomen ger ofta influensaliknande symptom, feber och svullna lymfkörtlar, säger Anders Sjöstedt.</p><p>Trots att harpest är relativt okänd är Sverige och Finland de länder i världen där sjukdomen förekommer som mest, även om antalet fall varierar kraftigt mellan olika år.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Varmare klimat kan medföra nya myggarter</h2><p>Även om tropiska myggburna sjukdomar fortfarande är ovanliga i Sverige har klimatförändringar och ökad global rörlighet gjort frågan mer aktuell.  År 2023 upptäcktes exempelvis den asiatiska tigermyggan (<em>Aedes albopictus</em>) i Skåne. Denna mygga väcker särskild oro och kan sprida bland annat denguefeber och zikavirus. De individer som påträffades bedömdes ha samlats in innan de hann spridas vidare enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivia Wesula Lwande kom till Umeå från Kenya som postdoktor. I dag forskar hon om myggburna virus som kan spridas till nya delar av världen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Virus som sprider West Nile-feber har under senare år orsakat utbrott i flera europeiska länder. Forskare följer därför noggrant hur både virus och myggarter förändrar sina utbredningsområden.</p><p>–  Forskning om virus som kan spridas mellan djur och människor är viktig eftersom den hjälper oss att upptäcka och förebygga framtida sjukdomsutbrott, säger Olivia Wesula Lwande, forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hennes forskning fokuserar på om svenska myggor kan överföra smittämnen som ännu inte finns etablerade i landet, däribland West Nile-virus. Viruset cirkulerar naturligt mellan fåglar, men kan under vissa förutsättningar även infektera människor.</p><p>Just nu studerar hon virusinfektioner hos både myggor och fåglar i Sverige samt undersöker experimentellt om vildfångade svenska <em>Culex</em>-myggor kan fungera som smittspridare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>West Nile-virus sprids främst av husmyggor i släktet Culex. I Sverige är den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) av särskilt intresse att studera eftersom den bedöms kunna vara en effektiv spridare av viruset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><p>Samtidigt som forskare arbetar för att förstå och förebygga myggburna sjukdomar bör vi också påminna oss om en viktig sak: naturen är beroende även av de arter som vi helst skulle vilja slippa.</p>https://www.umu.se/nyheter/surrar-sticks-sprider-smitta--men-behovs-i-naturen_12181232/https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-behandling-av-epsteinbarr-virusorsakad-cancer_12181188/Ny finansiering för målsökande behandling av Epstein–Barr-virusorsakad cancerEtt innovationsprojekt inom life science vid Umeå universitet får så kallad proof-of-concept-finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och SciLifeLab. Målet är att utveckla och validera en molekyl som selektivt kan stänga av gener från Epstein–Barr-virus i cancerceller, vilket på sikt kan bana väg för nya behandlingar av EBV-driven hjärnlymfom.Fri, 17 Jul 2026 07:56:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor Sjoerd Wanrooij och kollegor får anslag till projektet "A Precision DNA-Based Tool to Switch Off Epstein–Barr Virus Genes in Brain Lymphoma".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!</p><p>– Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!, säger Sjoerd Wanrooij, universitetslektor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Epstein–Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor någon gång i livet och orsakar vanligtvis inga besvär. Viruset bidrar dock till omkring 300 000 nya cancerfall och cirka 170 000 dödsfall världen över varje år. Bland de cancerformer som kopplas till viruset finns flera typer av lymfom samt magsäckscancer och cancer i nässvalget. Trots virusets stora betydelse för den globala folkhälsan finns det i dag inga behandlingar som specifikt riktar sig mot EBV-associerad cancer.</p><p>Finansieringsutlysningen var mycket konkurrensutsatt, med en beviljandegrad på endast sex procent. Det tvååriga projektet samlar expertis från universitetslektorerna Sjoerd Wanrooij och Erik Chorell och deras forskargrupper vid Umeå universitet, i samarbete med Ka-Wei Tang, universitetslektor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.</p><p class="quote-center">De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA.</p><p>De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA. Forskarna vill utveckla en molekyl som selektivt kan stänga av cancerdrivande gener från Epstein–Barr-virus i en form av hjärnlymfom, samtidigt som värdcellens DNA lämnas opåverkat. Genom att rikta in sig på viruset på genetisk nivå hoppas forskarna lägga grunden för en helt ny behandlingsstrategi.</p><p>– Molekylen kombinerar en DNA-guide med ett kemiskt fragment som selektivt kan stänga av gener i Epstein–Barr-virus utan att påverka friskt mänskligt DNA. Den här graden av selektivitet har saknats i tidigare metoder och är det som gör strategin unik, förklarar Sjoerd Wanrooij.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alva Abrahamsson, doktorand på Kemiska institutionen, är en av de yngre forskare vars arbete bidrog till de preliminära resultat som låg bakom det nya forskningsanslaget.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>En stor del av de preliminära data som gjorde anslaget möjligt genererades av tre yngre forskare som samarbetade mellan de tre forskargrupperna, till stor del på eget initiativ.</p><p>– Deras positiva energi och engagemang var avgörande för att bygga upp samarbetet och föra projektet fram till den här punkten, säger Sjoerd Wanrooij.</p><p>Doktoranden Alva Abrahamsson vidareutvecklade den kemi som gjorde det möjligt att omvandla den ursprungliga idén till en fungerande molekyl. Doktoranden Isak Holmqvist visade att DNA-strukturer från Epstein–Barr-virus kan riktas in med den här typen av molekyl i celler. Postdoktor Namrata Chaudhari utvecklade den tvådelade design som ger molekylen dess selektivitet.</p><p>Proof-of-concept-finansiering syftar till att hjälpa forskare att ta det avgörande steget från en lovande vetenskaplig upptäckt till en produkt, metod eller behandling som kan komma till nytta i samhället. Enkelt uttryckt handlar det om att besvara frågan: Kan den här forskningsidén fungera i praktiken?</p><p>Om projektet lyckas kan det lägga grunden för en helt ny klass av antivirala cancerbehandlingar som riktar sig mot cancerorsakande virus vid dess genetiska källa.</p>https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-behandling-av-epsteinbarr-virusorsakad-cancer_12181188/https://www.umu.se/nyheter/stord-antioxidantbalans-kopplas-till-skelleftesjukan_12181170/Störd antioxidantbalans kopplas till utvecklingen av ”Skelleftesjukan”Forskare vid Umeå universitet har identifierat förändringar i kroppens viktigaste antioxidantsystem hos patienter med ärftlig transthyretinamyloidos. Resultaten stärker teorin att oxidativ stress och inflammation bidrar till att sjukdomen utvecklas och pekar samtidigt ut nya biomarkörer som kan hjälpa till att identifiera personer med ökad risk att insjukna. Fri, 17 Jul 2026 08:59:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare vid Umeå universitet har identifierat förändringar i kroppens viktigaste antioxidantsystem hos patienter med ärftlig transthyretinamyloidos. Från vänster Anushree Bachhar, Melisnur Sahin, Intissar Anan och Anders Olofsson. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p>Transthyretinamyloidos, ATTR-amyloidos, är en allvarlig och fortskridande sjukdom där proteinet transthyretin (TTR) felveckas och bildar amyloidinlagringar i kroppens vävnader. Inlagringarna kan orsaka skador på bland annat nerver, hjärta och mag-tarmkanal. I norra Sverige är sjukdomen relativt vanlig på grund av den ärftliga mutationen TTR-Val30Met, vilket har gett upphov till benämningen ”Skelleftesjukan”.</p><p>Trots att den genetiska orsaken har varit känd under lång tid är det fortfarande oklart varför vissa anlagsbärare utvecklar sjukdomen tidigt, andra sent i livet och vissa inte alls.</p><p>I den aktuella studien undersökte forskarna om kroppens redoxbalans – balansen mellan oxiderande och reducerande processer – kan spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Särskilt fokus lades på glutation (GSH), ett av kroppens viktigaste försvar mot oxidativ stress.</p><p>Resultaten visar att patienter med manifest ATTR-amyloidos hade tydligt förhöjda nivåer av pyroglutamat (PGA), en markör som speglar omsättningen av glutation. Forskarna fann också tecken på ökad aktivitet i enzymet IDO1, som är kopplat till inflammation och immunologisk stress. Tillsammans pekar fynden mot att störd antioxidantbalans och inflammatorisk aktivering är nära kopplade till sjukdomens utveckling.</p><p>– Våra resultat stödjer en modell där den genetiska TTR-varianten inte är den enda faktorn som avgör om och när sjukdomen utvecklas. Kroppens förmåga att upprätthålla en fungerande glutation- och redoxbalans kan också vara betydelsefull, säger Anders Olofsson, docent och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya biomarkörer kan identifiera riskpersoner</h2><p>Dessa resultat har även möjliggjort utvecklingen av en biomarkörmodell baserad på PGA och inflammationsmarkören IDO1, som kan identifiera personer med förhöjd risk att utveckla sjukdomen med en träffsäkerhet på runt 80 procent för kvinnor och närmare 90 procent för män.</p><p>Resultaten öppnar för möjligheten att i framtiden identifiera anlagsbärare som närmar sig symtomdebut och att då sätta in adekvata motåtgärder innan skadorna har blivit permanenta.</p><p>– Dessa biomarkörer skulle kunna bli ett värdefullt komplement i den kliniska uppföljningen av personer med ärftlig ATTR-amyloidos, säger studiens förstaförfattare Anushree Bachhar, postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kan bana väg för nya behandlingsstrategier</h2><p>Fynden stärker också hypotesen att oxidativ stress och inflammation bidrar till sjukdomsprocessen. Därmed väcks frågan om behandlingar som påverkar kroppens antioxidantförsvar skulle kunna bromsa eller fördröja sjukdomsutvecklingen.</p><p>Forskarna betonar dock att den aktuella studien inte visar att antioxidantbehandling har effekt vid ATTR-amyloidos. För att undersöka detta krävs kliniska studier där effekten av olika interventioner följs över tid. Arbetet med att initiera dessa studier är dock pågående och har hög prioritet.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Biomarker Research.</p>https://www.umu.se/nyheter/stord-antioxidantbalans-kopplas-till-skelleftesjukan_12181170/https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-viruset-som-fortfarande-skrammer-varlden_12181029/Fem frågor om viruset som fortfarande skrämmer världenHur farligt är egentligen ebolaviruset och hur stor är risken för att smittan sprids utanför Afrika? Vi bad professor Niklas Arnberg vid Umeå universitet svara på fem frågor om ett av världens mest fruktade virus.Thu, 09 Jul 2026 15:49:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bilden visar vårdpersonal från Läkare utan gränser som transporterar en avliden person vid ett tidigare ebolautbrott.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>AFP/Getty Images</span></div></div><p class="quote-center">Ebola väcker åter oro i Afrika</p><p>Ebola väcker åter oro i Afrika. Ett omfattande utbrott – orsakat av Bundibugyoviruset –pågår just nu i östra Demokratiska republiken Kongo och har även spridit sig till Uganda. Samtidigt arbetar forskare och sjukvårdspersonal intensivt för att begränsa smittan och utveckla bättre metoder för diagnostik, behandling och förebyggande arbete.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad gör ebolaviruset så farligt jämfört med många andra virus?</h2><p>– Ebola orsakar dels ”vanlig” influensalik sjukdom och diarré, med kraftig feber och värk. Men det som gör viruset extra farligt är att viruset även angriper blodkärl i olika organ, vilket orsakar de typiska blödningarna från kroppsöppningar, som man kan se på bilder, men även vävnads- och organskador.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilka är de största utmaningarna för sjukvården när ett ebolautbrott ska stoppas?</h2><p>– Dels att ge den intensivvård som behövs till de som drabbas, men även se till att andra inte blir smittade, vilket även inkluderar sjukvårdspersonalen själva.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Niklas Arnberg forskar inom virologi på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå univeristet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur stor är risken att ett utbrott i Centralafrika sprids till Europa eller Sverige?</h2><p>– Risken är väldigt liten. Möjligen kan det bli aktuellt med enstaka importfall, men jag ser det som väldigt liten risk att vi får spridning mellan människor här i Sverige.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vilka framsteg har forskningen gjort när det gäller vaccin och behandling mot ebola under de senaste åren?</h2><p>– Vaccin har utvecklats mot alla varianter förutom den som nu sprids i Demokratiska republiken Kongo och Uganda. Nu görs försök att få fram även mot den aktuella Bundibugyou-varianten.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad tror du att forskningen fortfarande behöver få svar på för att vi ska kunna förebygga framtida ebolautbrott bättre?</h2><p>– Efter erfarenheterna från covid-19-pandemin är världen bättre rustad att hantera nya ebolautbrott. Men vi står fortfarande utan effektiva antivirala läkemedel, vilket visar hur viktigt det är med fortsatt grundforskning. Ökad kunskap om ebolavirus kan leda till bättre diagnostik, nya behandlingar och ännu effektivare vaccin.</p>https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-viruset-som-fortfarande-skrammer-varlden_12181029/https://www.umu.se/nyheter/smartrehabilitering-pa-vardcentral-kan-minska-vardbehov_12181012/Smärtrehabilitering på vårdcentral kan minska vårdbehovEn ny avhandling vid Umeå universitet visar att smärtrehabilitering i primärvården kan förbättra hälsan, minska behovet av vård och hjälpa fler tillbaka till arbete. När flera yrkesgrupper samverkar kring patienten blir behandlingen dessutom mer kostnadseffektiv än traditionell vård med enstaka insatser.Thu, 09 Jul 2026 15:12:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fysioterapeut hjälper patient med ryggsmärta.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér</span></div></div><p class="quote-center">Långvarig smärta i muskler och leder är ett vanligt och kostsamt folkhälsoproblem</p><p>Långvarig smärta i muskler och leder är ett vanligt och kostsamt folkhälsoproblem. Många patienter söker hjälp i primärvården, och behovet av effektiva behandlingsmetoder är stort. Den nya forskningen visar att interdisciplinära smärtrehabiliteringsprogram – där olika professioner samverkar – kan vara en viktig del av lösningen.</p><p>Resultaten visar att både sjukfrånvaro och behovet av framtida vård minskar efter genomgången rehabilitering. Minskningen är särskilt tydlig när det gäller besök hos allmänläkare och fysioterapeuter. Det innebär inte bara en förbättrad livskvalitet för patienterna, utan också att vårdens resurser kan användas mer effektivt.</p><p>Studien visar samtidigt att det inte enbart är medicinska behov som styr vilken vårdnivå patienter får. Socioekonomiska faktorer som utbildning, övervikt och kön tycks spela en större roll för om patienten erbjuds rehabilitering i primärvård eller specialistvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katarina Eklund, läkare och tidigare doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, disputerade framgångsrikt den 28 maj</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Därför behövs tydligare kliniska riktlinjer för att säkerställa en mer jämlik vård och bättre tillgång till evidensbaserad rehabilitering, säger Katarina Eklund, läkare och tidigare doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><p>Avhandlingen lyfter också vikten av ett helhetsperspektiv där biologiska, psykologiska och sociala faktorer beaktas. Tidiga insatser framhålls som avgörande för att minska både individens lidande och samhällets kostnader.</p><p>Resultaten bygger på fyra delstudier som kombinerar patientrapporterade uppgifter, registerdata och hälsoekonomiska analyser. Genom att följa patienters hälsa och vårdkonsumtion före och efter rehabilitering har forskningen kunnat visa både medicinska och ekonomiska effekter av behandlingen.</p><p>Katarina Eklund försvarade sin avhandling den 28 maj vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/smartrehabilitering-pa-vardcentral-kan-minska-vardbehov_12181012/https://www.umu.se/nyheter/studie-banar-vag-for-nytt-lakemedel-mot-spridd-prostatacancer_12180958/Studie från Umeå banar väg för nytt läkemedel mot spridd prostatacancerEtt nytt cancerläkemedel kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Det visar en studie från Umeå universitet och internationella forskare som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Signal Transduction and Targeted Therapy.Mon, 06 Jul 2026 09:53:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett nytt cancerläkemedel kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Läkemedlet pipetteras med hög precision i teströr för att analysera dess effekter i varierande koncentrationer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p class="quote-center">Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering</p><p>– Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering och vi är mycket glada och stolta över att vi har kunnat påvisa de mekanismer som gör att cancerceller växer, blir invasiva och bildar metastaser, säger Maréne Landström, professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. Hon har lett studien.</p><p>Prostatacancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos män. I de flesta fall växer tumören långsamt och är inte livshotande. Men hos vissa patienter utvecklas sjukdomen till en aggressiv form som sprider sig till andra delar av kroppen, framför allt till lymfkörtlar och skelett.</p><p>Forskarna, med Maréne Landström i spetsen, har utvecklat en så kallad helt human antikropp. Det innebär att den är uppbyggd av mänskliga proteiner, vilket gör den lämpad att användas som läkemedel. I prekliniska studier har antikroppen lyckats stoppa både tumörtillväxt och spridning av en aggressiv form av prostatacancer. Det nya läkemedlet har en ny verkningsmekanism, vilket gör att forskarna tror att risken för biverkningar också blir mindre.</p><p>Resultaten visar att behandlingen fungerar som tänkt, vilket är en viktig milstolpe i arbetet med att utveckla ett nytt läkemedel för framtida patienter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maréne Landström är överläkare och professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universite</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Det här är ett lovande steg framåt, men det återstår flera viktiga steg innan behandlingen kan komma patienter till nytta. Bland annat måste vi genomföra fler säkerhetsstudier och behandlingen måste godkännas av läkemedelsmyndigheter i Europa eller USA, säger Maréne Landström.</p><p>Det är för att kunna förbättra prognosen och livskvalitén för de män som har allvarlig prostatacancer som Maréne Landström och medlemmarna i hennes forskargrupp forskar inom det här området. Den aktuella studien har pågått under flera år, och enligt henne bygger framgången på insatser från många personer och organisationer.</p><p>En viktig del av arbetet har varit samarbetet med experter inom läkemedelsutveckling vid SciLifeLabs Drug Discovery and Development-plattform, som bidrog till att ta fram den antikropp som studien bygger på.</p><p>Projektet har även fått stöd från företagsinkubatorn Umeå Biotech Incubator vid Umeå universitet. Dessutom har finansiering från MetaCurUm Biotech AB, ett bioteknikföretag baserat i Umeå, varit avgörande för att utveckla och testa den nya behandlingen.</p><p>– Nästa steg är att undersöka om behandlingen också kan användas mot andra typer av solida tumörer. Vi hoppas att vårt arbete på sikt ska bidra till ett nytt cancerläkemedel som kan komma patienter till nytta, säger Maréne Landström.</p><p>Studien har finansierats av KAW, Erling Perssons Stiftelse, Kempestiftelserna, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, ALF, Prostatacancerförbundet, Cancerforskningsfonden Norrland samt Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/studie-banar-vag-for-nytt-lakemedel-mot-spridd-prostatacancer_12180958/https://www.umu.se/nyheter/hybridarbete-forbattrar-arbetsupplevelsen--sarskilt-for-kvinnor_12180560/Hybridarbete förbättrar arbetsupplevelsen – särskilt för kvinnorÖvergången till hybridarbete har förbättrat den psykosociala arbetsmiljön bland tjänstemän, visar ny forskning från Umeå universitet. Bland de positiva effekterna märks ett mer tillgängligt ledarskap, att man har större möjlighet att styra sitt arbete och att man lättare hinner med sina arbetsuppgifter. Thu, 02 Jul 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Caroline Corneliusson är doktorand vid Institutionen för epidemiologi  och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Många organisationer erbjuder sina medarbetare att arbeta på distans, men debatten går hög och det saknas fortfarande forskning som ger stöd för hur hybridarbetet ska utformas på bästa sätt. Vi hoppas att våra resultat ger organisationer stöd i att fortsätta utveckla sina former för hybridarbete, säger Caroline Corneliusson, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Hybridarbete – att kombinera arbete på kontor och på distans – har blivit allt vanligare efter coronapandemin, men det har saknats studier som följer utvecklingen över längre tid. Den aktuella studien bygger på enkätsvar från 2017 och 2023 bland tjänstemän i en mellanstor svensk kommun.</p><p>Resultaten visar att den övergripande arbetsupplevelsen förbättrades efter att hybridarbete infördes. Det var särskilt tydligt när det gäller trivseln på arbetsplatsen, möjligheten att styra sitt arbete och känslan av att hinna med arbetsuppgifter inom arbetstid. Medarbetarna uppgav dessutom att deras närmaste chef upplevdes mer tillgänglig än tidigare.</p><p>– Studien genomfördes i en organisation som har relativt hög digital mognad och där alla medarbetare fick med sig den utrustning de behövde till sina hemkontor. I intervjuer som genomförts inom samma organisation framkommer att medarbetarna tycker det är lättare att få kontakt med chefen via de olika digitala kanaler som nu finns till hands, säger Caroline Corneliusson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viss skillnad mellan kvinnor och män</h2><p>Samtidigt visar studien att förbättringen inte var jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterade en förbättring av sin arbetsupplevelse, medan någon motsvarande förändring inte sågs bland män.</p><p>– Det är ett intressant resultat, men vi hade relativt få män i vårt underlag och det finns fler faktorer som kan påverka arbetsupplevelsen, säger Caroline Corneliusson.</p><p>Studien bidrar med efterfrågad kunskap om hur hybridarbete påverkar arbetsmiljön över tid. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning, som tyder på att hybridarbete kan gynna både medarbetare och arbetsgivare. Det gäller särskilt i organisationer med goda förutsättningar, som digital mognad och etablerade flexibla arbetssätt.</p><p>– Hybridarbete kan vara en hållbar lösning för framtidens arbetsliv, men vi behöver mer forskning för att förstå varför effekterna skiljer sig mellan olika grupper, säger Caroline Corneliusson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ebe315ed-1699-4ba9-8d2e-2bd89c98af9f" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/hybridarbete-forbattrar-arbetsupplevelsen--sarskilt-for-kvinnor_12180560/https://www.umu.se/nyheter/farre-beteendeproblem-hos-trearingar-som-fatt-jarntillskott_12180551/Färre beteendeproblem hos treåringar som fått järntillskottFriska, ammande spädbarn som får tillskott av järn visar färre aggressiva beteenden vid 3 års ålder jämfört med barn som inte fått tillskott. Det visar ny forskning vid Umeå universitet. Men mer forskning behövs innan man eventuellt kan rekommendera järntillskott för alla.Thu, 02 Jul 2026 10:22:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Treåringar som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än de som fått placebo.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Plattform</span></div></div><p>– Våra resultat är lovande, men det behövs fler välgjorda studier som kontrollerar till exempel hur ärftlighet och faktorer i uppväxtmiljön spelar in i barns beteende, säger Anna Chmielewska som är docent i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Chmielewska är docent och lektor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Studien omfattade 221 friska, fullgångna barn i Sverige och Polen. Hälften av barnen lottades till att få en låg dos extra tillskott av järn varje dag mellan 4–9 månaders ålder, och hälften fick placebo. Vid 12 månaders ålder gjordes en uppföljning av barnens psykomotoriska utveckling. <a href="~/link/2f3db0a91fb746688dd65967f9b5dda2.aspx">Där sågs inga signifikanta skillnader</a> mellan grupperna. Vid tre års ålder gjordes en uppföljning där man bland annat tittade på om barnen uppvisade aggressiva och utåtagerande beteenden, koncentrationssvårigheter eller tillbakadraget beteende. Gruppen som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än gruppen som fått placebo.</p><p>– Det är anmärkningsvärt att gruppen som fick järntillskott inte hade någon minskad risk för järnbrist, men de fick fortfarande vissa positiva effekter av järntillskott, säger Anna Chmielewska.</p><p>Vanligtvis mäter man kroppens tillgång på järn med ett blodprov. Men det speglar inte tillgången på järn i hjärnan, där det kan uppstå järnbrist innan det märks i ett blodprov.</p><p>– Vi saknar bioindikatorer för hur mycket järn som finns tillgängligt i hjärnan. Samtidigt vet vi att järn av avgörande för hjärncellernas uppbyggnad och funktion, säger Anna Chmielewska.</p><p>Anna Chmielewskas forskargrupp ska nu göra en uppföljande studie av samma barn vid 8 års ålder för att se om effekterna kvarstår. Hypotesen är att en bättre tillgång till järn i hjärnan leder till färre beteendeproblem.</p><p>– De första tre åren av livet är en kritisk period för hjärnan. Vi vet också att var femte barn under fem år har järnbrist. Jag hoppas att våra resultat ska kunna ge underlag för rekommendationer som gör att färre barn utvecklar allvarliga beteendeproblem, säger Anna Chmielewska.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c1f1c8f8-827f-451d-a9cf-a24dc7a923d1" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/farre-beteendeproblem-hos-trearingar-som-fatt-jarntillskott_12180551/https://www.umu.se/nyheter/nyupptackt-mekanism-bakom-brostcancermetastaser_12180347/Nyupptäckt mekanism bakom bröstcancermetastaserForskare vid Umeå universitet visar att proteinet METTL3 hjälper bröstcancerceller att sprida sig. Genom att reglera frisättningen av molekyler gör METTL3 det lättare för tumörer att invadera omgivande vävnad och bilda metastaser. Upptäckten avslöjar en ny funktion hos METTL3 och kan påverka framtidens cancerbehandlingar. Studien är publicerad i Science Advances.Mon, 13 Jul 2026 09:00:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning är ett lagarbete. Från vänster: postdoktor Kanchan Kumari, forskningsassistent Margalida Esteva, universitetslektor Francesca Aguilo, forskare Devi Bhattarai och postdoktor Poonam Baidya.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att METTL3 har en annan funktion</p><p>– Vi upptäckte att METTL3 har en annan funktion, som kan vara lika viktig för cancerutveckling som den man känt till tidigare, säger Margalida Esteva Socias, forskningsassistent på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare.</p><p>METTL3 är ett välstuderat protein som reglerar kemiska modifieringar av RNA i cellen. Genom att sätta markörer på RNA hjälper det till att styra vilka gener som är aktiva. Avvikande aktivitet hos METTL3 har kopplats till flera cancerformer, och läkemedel som riktar sig mot proteinets funktion testas redan i kliniska studier.</p><p>I den nya studien visar forskarna att METTL3 i bröstcancerceller flyttar från cellkärnan till cytoplasman. Där blir det en del av ett transportsystem som cancerceller använder för att släppa ut molekyler i sin omgivning.</p><p>Forskarna fann att METTL3 stöder detta transportsystem och ökar utsöndringen av proteiner som gör det möjligt för cancerceller att invadera vävnad och sprida sig. När METTL3 avlägsnades frisatte cellerna färre sådana proteiner, blev mindre invasiva och förlorade delvis sin förmåga att bryta ned omgivande vävnad.</p><p>Viktigt är att dessa effekter inte kunde återskapas enbart genom att blockera proteinets enzymatiska aktivitet, vilket tyder på att METTL3 även driver cancer genom andra mekanismer än RNA‑modifiering.</p><p>Forskargruppen visade också att minskade nivåer av METTL3 hämmade tumörtillväxten och fördröjde bildningen av lungmetastaser.</p><p>– Våra resultat tyder på att det i vissa cancerformer inte räcker att blockera METTL3:s enzymfunktion. För att fullt ut hämma dess tumördrivande effekter kan det krävas strategier som eliminerar hela proteinet eller stör dess interaktioner i cellen, säger Francesca Aguilo, universitetslektor och docent på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och projektansvarig.</p><p>Studien ger nya insikter i hur cancerceller omformar sin omgivning för att kunna invadera vävnad och sprida sig. Nästa steg är att förstå hur METTL3 förflyttas från cellkärnan och om samma mekanism även spelar en roll i andra cancerformer.</p><p>Studien leddes av forskare vid Umeå universitet i samarbete med flera internationella partners, däribland Universitat de Barcelona, Hannover Medical School och Lunds universitet.</p><p>Forskningen har finansierats av bland andra Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Umeå universitet, Kempestiftelserna, Cancerforskningsfonden i Norrland samt EU:s Horizon 2020‑program.</p>https://www.umu.se/nyheter/nyupptackt-mekanism-bakom-brostcancermetastaser_12180347/https://www.umu.se/nyheter/satsning-ger-sjukskoterskor-chans-forena-forskning-med-arbete_12179908/Satsning ger sjuksköterskor chans förena forskning med arbeteDet ska bli större möjligheter för sjuksköterskor att kombinera arbete med forskning. En ny satsning där Umeå universitet deltar ska underlätta för sjuksköterskor att genomgå en forskarutbildning och samtidigt arbeta kvar inom verksamheten. Wed, 24 Jun 2026 12:12:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Bay, prefekt vid Institutionen för omvårdnad</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– På detta sätt ökar möjligheten för vården att behålla sjuksköterskor och att ytterligare höja kompetensen och den akademiska nivån. Det är givetvis positivt, Annika Bay, prefekt vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Behåller anställning</h2><p>Regeringen har beslutat om en satsning på praktiknära forskarskolor. Den innebär att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kan genomgå forskarutbildning samtidigt som de behåller sin anställning inom hälso- och sjukvården. Satsningen ska stärka utbildningarnas kvalitet genom ökad forskningsanknytning, fler disputerade lärare och fler kvalificerade handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen.</p><p>Umeå universitet är ett av fem lärosäten som deltar i satsningen på praktiknära forskarskolor. För Umeås del innebär det 2,35 miljoner kronor i anslag för 2026. Avsikten är att det ska bli ett permanent anslag och att nivån ska höjas kommande år.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Regional samverkan</h2><p>Umeå kommer även att vara ett av sex lärosäten som delar på en pott för ökad regional samverkan och fördelning av VFU-platser, det vill säga platser för verksamhetsförlagd utbildning inom vården. För Umeå universitets del handlar det om 1,6 miljoner kronor som ska gå till samverkan med Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/satsning-ger-sjukskoterskor-chans-forena-forskning-med-arbete_12179908/https://www.umu.se/nyheter/inbjudan-att-skicka-in-forslag-till-mirai-ri-week-2026_12179611/Inbjudan att skicka in förslag till MIRAI Research and Innovation Week 2026 i JapanForskare vid Umeå universitet inbjuds att lämna in förslag till MIRAI:s forsknings- och innovationsvecka, som äger rum i Fukuoka, Japan, den 8–11 december 2026.Tue, 23 Jun 2026 13:23:40 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4bfa031b-60ef-41f2-a24c-81e461f9a14d" data-contentname="Utlsyning förslag R&I Week 26">{}</div><p>Alla akademiker vid ett MIRAI-universitet kan lämna in ett förslag. Det finns flera olika format att välja mellan (t.ex. anordna en workshop, hålla ett föredrag, leda ett rundabordssamtal).</p><p>Ämnet för ditt förslag kan vara smalt eller bredare – men bör finnas inom MIRAIs fyra akademiska fokusområden. De utvalda sessionerna kommer att hållas parallellt under konferensens dag 2 och 3 (onsdag och torsdag).</p><h3>Hur du ansöker</h3><p>Skicka in ett kort förslag som innehåller:</p><ul><li>Sessionens titel</li><li>Föreslaget format och varaktighet (30 eller 60 minuter)</li><li>Kort beskrivning (150–200 ord)</li><li>Ditt namn och hemuniversitet för arrangörerna (minst en från Sverige och en från Japan)</li><li>Eventuella ytterligare relevanta meriter (om tillämpligt)</li></ul><p><strong>Sista ansökningsdag:</strong> 15 juli 2026<br>Besked: Förväntas i början av augusti 2026 (vecka med start 3 augusti), beroende på antal inkomna förslag.</p><p><strong>Länkar</strong><br><a href="https://forms.cloud.microsoft/pages/responsepage.aspx?id=iV9x12qT90q7daV6yZZG-kQEBKG4fhhMgRfwoUQDLL5UREZBNlFENVhPTk82MFEzNTlEUTZXQlhLUC4u&route=shorturl">Skicka in ditt förslag – MIRAI R&I Week 2026</a><br><a class="documentIcon" href="https://cdn.mirai.nu/wp-content/2026/06/RI-Week-Call-for-Proposals_Thematic-Deep-Dive-Sessions_ver0616.pdf">Ladda ner utlysningen</a></p><p>Den fullständiga <strong>utlysningen för MIRAI Research & Innovation Week 2026</strong> samt ett preliminärt program för konferensen finns här:<br><a title="R&I Week Call for Proposals: Thematic Deep Dive Sessions" href="https://www.mirai.nu/pages/randi-week-2026">www.mirai.nu/pages/randi-week-2026</a></p>https://www.umu.se/nyheter/inbjudan-att-skicka-in-forslag-till-mirai-ri-week-2026_12179611/https://www.umu.se/nyheter/sakrad-finansiering-for-vfu-inom-tandvarden-_12179471/Säkrad finansiering för verksamhetsförlagd utbildning inom tandvården Tandvårdsutbildningarna vid Umeå universitet får bättre förutsättningar att fortsätta med utbildning som är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier. Det står klart efter att regeringen gett klartecken till ett extra anslag till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Förhoppningen är att satsningen ska bli en permanent nivåhöjning. Mon, 22 Jun 2026 12:26:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Detta finansiella tillskott till våra odontologiska utbildningar är mycket välkommet. Det kommer att förbättra möjligheterna och öka kvaliteten på utbildningarna genom att studenterna får tillgång till fler möjligheter att göra VFU och öka förutsättningarna för att genomföra den också inom den privata sektorn, säger Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>Umeå universitet får i år ett tillskott på 19,2 miljoner till verksamhetsförlagd utbildning inom odontologi. De program som berörs är tandläkar-, tandhygienist- och tandteknikerprogrammen där en del av utbildningen är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varit underfinansierad</h2><p>Ett problem sedan många år har varit att den verksamhetsförlagda utbildningen är underfinansierad. Ersättningen för den kliniska verksamhetsförlagda färdighetsträningen har upplevts otillräcklig och det har delvis orsakat svårigheter att få fram tillräckligt många platser för studenterna.</p><p>Lärosätena i landet som har tandvårdsutbildningar har därför arbetat för att få bättre grundförutsättningar. Det arbetet har nu burit frukt i form av ett tillskott om totalt 100 miljoner kronor till tandvårdsutbildningarna, varav Umeå får 19,2 miljoner. Tillskottet gäller för 2026, men man arbetar för att hitta en modell som från och med nästa år ska ge en varaktig höjning av anslagen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor, prefekt vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Nu börjar arbetet med att tillsammans se över hur vi på bästa sätt kan tillämpa resurserna. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för studenternas praktiska färdighetsträning säger Pernilla Lif Holgerson, prefekt vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tillskott till studentklinik</h2><p>Därutöver får Umeås studentklinik för tandvård ett tillskott om 6,7 miljoner kronor för att täcka bortfallet av patientavgifter. Eftersom besök vid studentkliniken tar betydligt längre tid för patienterna än motsvarande åtgärd hos annan tandvårdsklinik, betalar patienterna i gengäld en rabatterad avgift. Den rabatten ska nu studentkliniken få ersättning för via Försäkringskassan. Avsikten är att i framtiden kunna erbjuda fri vård för behandling som utförs av studenter under handledning av tandläkare och tandhygienister.</p>https://www.umu.se/nyheter/sakrad-finansiering-for-vfu-inom-tandvarden-_12179471/https://www.umu.se/nyheter/mims-clinical-research-fellowships-2026-tilldelade-_12179418/MIMS Clinical Research Fellowships 2026 tilldelade The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) har tillkännagett vinnarna av sitt nationella program för Clinical Research Fellowship (CRF) för 2026. MIMS tilldelar Clinical Research Fellowships till kliniker som nyligen har doktorerat och har en stark forskningsbakgrund.Mon, 22 Jun 2026 10:23:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi Enhet: Avdelningen för virologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>En internationell panel bestående av kliniska och prekliniska forskare har tilldelat stipendiet till tre kliniker. </p><p><strong>Inga Rimkute</strong> vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg föreslog ett projekt för att identifiera effektiva verktyg för förebyggande av humana norovirusinfektioner. Samarbetspartner i projektet är Marta Bally, docent vid Umeå universitet. <br><br><strong>Sara Cajander</strong> vid Universitetssjukhuset i Örebro föreslog ett projekt för att undersöka långsiktig immundysreglering och experimentell immunmodulering vid inflammatorisk sjukdom hos människa. Samarbetspartner i projektet är Johan Normark, docent och kliniker vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. </p><p><strong>Victor Yman</strong> vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet i Stockholm föreslog ett projekt för att förbättra serologiska verktyg för precis kartläggning av virusspecifika och korsreagerande antikroppar för nästa generations diagnostik och övervakning av arbovirus. Samarbetspartner i projektet är Mattias Forsell, professor vid Umeå universitet. </p><p>MIMS Clinical Research Fellowships ger garanterad forskningstid och finansierar stipendiaternas forskning till ett totalt värde av upp till 3,2 miljoner kronor. <br>Sedan fellowship-programmet inrättades 2009 har MIMS delat ut 16 forskarstipendier till kliniker vid universitetssjukhus i hela Sverige.<br><br><em>MIMS finansieras av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Umeå universitet, med målet att främja nästa generation framstående forskare inom infektionsmedicin. MIMS är den svenska noden i EMBL-nätverket och är kopplat till detta genom Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine.  </em></p>https://www.umu.se/nyheter/mims-clinical-research-fellowships-2026-tilldelade-_12179418/https://www.umu.se/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/Ett nytt perspektiv på lungreparation med Meaghan FlaggVi pratade med virologen och stamcellsbiologen Meaghan Flagg, som ansluter till Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet som ny EMBL-stil gruppledare. Hon går i MIMS med målet att förstå – och i slutänden behandla – de allvarliga lungskador som orsakas av nya luftvägsvirus. Wed, 17 Jun 2026 11:20:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Meaghan Flagg, Department of Clinical Microbiology and Group Leader at MIMS</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lauran Zoppa</span></div></div><h3> </h3><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först lockade dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Jag har länge varit intresserad av virus, hur de orsakar sjukdom hos människor och hur vissa värdprocesser, såsom immunsvaret, kan bidra till sjukdomens utveckling. Under min doktorandutbildning studerade jag hur hiv-infektion stör balansen i tarmens epitel, vilket bidrar till sjukdomsprogression. Genom detta arbete fick jag en förståelse för den centrala roll som epiteliala stamceller spelar för att upprätthålla vävnadens funktion, och hur störningar i dessa stamceller kan driva sjukdom. <br>När jag inledde min postdoktorala forskning under covid‑19‑pandemin skiftade jag fokus till lungan och studerade hur SARS‑CoV‑2, och senare andra nya luftvägsvirus såsom högpatogen aviär influensa och Nipahvirus, skadar alveolära epiteliala stamceller. <br>Nu, som gruppledare, ser jag fram emot att arbeta i skärningspunkten mellan virologi och epitelial stamcellsbiologi för att förstå hur nya virus orsakar allvarlig sjukdom, och hur vi kan utveckla nya behandlingar som främjar vävnadsreparation och förbättrar patienternas prognos. </p><h3><br>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>I mitt arbete strävar jag efter att i så hög grad som möjligt integrera kliniska data och människobaserade modellsystem för att öka sannolikheten att få fram resultat med klinisk relevans. När jag skulle etablera min forskargrupp letade jag efter en miljö med fokus på infektionssjukdomar, högsäkerhetslaboratorier, tillgång till kliniska prover från människor samt en starkt samarbetsinriktad miljö som underlättar samverkan mellan grundforskare och kliniker. <br>MIMS, tillsammans med Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, erbjuder alla dessa resurser, liksom ett lokalt och internationellt nätverk av unga forskare, vilket skapar en stödjande och produktiv miljö för att starta mitt oberoende forskningsprogram. </p><h3><br>Vilka är de viktigaste forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Min grupp kommer att fokusera på hur nya luftvägsvirus, såsom högpatogen aviär influensa (HPAI), orsakar allvarlig sjukdom, med målet att identifiera nya terapeutiska strategier för att behandla infektioner. Infektioner i de nedre luftvägarna hör till de tio vanligaste dödsorsakerna globalt, men det finns få eller inga behandlingar som är effektiva när patienter väl utvecklar svår sjukdom. Epiteliala stamceller spelar en avgörande roll i vävnadsreparation, och bristfällig reparation bidrar till dåliga patientutfall, inklusive långvarigt nedsatt lungfunktion och död. <br>Min grupp kommer att undersöka hur virus och immunförsvaret påverkar epiteliala stamcellers förmåga att reparera lungan efter skada. Vi kommer att använda humana organoidmodeller och djurmodeller för att identifiera störda reparationsprocesser som kan påverkas med värdriktade terapier. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samhället i regionen? </h3><p>Covid‑19‑pandemin visade att sjukdomens svårighetsgrad vid infektion med luftvägsvirus varierar kraftigt på befolkningsnivå. Detsamma gäller influensa, som kan orsaka allt från milda symtom i de övre luftvägarna till lunginflammation och andningssvikt. Samarbete med experter inom human genetik vid FIMM och NCMBM skulle göra det möjligt att undersöka hur genetisk variation påverkar sjukdomsförloppet vid luftvägsvirusinfektioner. <br>Dessutom kan luftvägsvirus under vissa omständigheter orsaka neurologiska symtom, men det är oklart vilka faktorer som styr detta. <br>Genom samarbeten med neurovetenskapliga experter vid DANDRITE kan vi undersöka hur olika immunsvar eller andra faktorer påverkar virusens neurovirulens. Jag ser fram emot det kommande mötet inom Nordic EMBL Partnership, som ger möjlighet till personliga diskussioner om möjliga samarbetsprojekt. </p><h3><strong>Utanför labbet </strong></h3><p>När hon inte arbetar i labbet befinner sig Meaghan ofta i bergen. Som passionerad klipp- och isklättrare, skidåkare och mountainbikecyklist tar hon med sig samma utmaningslust till sin fritid som till sin forskning. </p>https://www.umu.se/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/https://www.umu.se/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/Yrselträning i mobilen ger god effektVarje år söker nästan 50 000 personer i Sverige akut vård på grund av yrsel. Många av dem kan rehabiliteras med hjälp av enkla övningar. Ny forskning från Umeå universitet och Region Västerbotten visar nu att en app fungerar lika bra som skrivna instruktioner.Tue, 16 Jun 2026 13:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer (t.v.), lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, samt Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Lotta Norlander</span></div></div><p>– App och skrivna instruktioner fungerar lika bra; det viktigaste är att man tränar på rätt sätt och tillräckligt mycket. Våra resultat innebär att patientens personliga preferenser kan styra valet av behandlingsmetod, säger Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><p>Akut yrsel kan uppstå av många olika anledningar och står varje år för ungefär 3% av alla besök på akutmottagningar. I de flesta fall är yrseln godartad, men kan ändå innebära återkommande besvär. Yrsel påverkar i hög grad livskvalitet och arbetsförmåga och leder till höga kostnader för sjukvården. Potentialen att rehabilitera yra patienter är dessutom underutnyttjad.</p><p>I den aktuella studien har 183 personer med akut yrsel fått prova så kallad vestibulär rehabilitering, som innebär att man tränar genom att röra huvudet och ögonen för att öka förmågan till återhämtning och kompensation vid yrsel. Deltagarna har antingen fått skrivna instruktioner eller använt appen YrselTräning. När patienterna följdes upp efter 6 veckor mådde grupperna lika bra och hade tränat lika mycket.</p><p>– Eftersom skrivna instruktioner är så lättillgängliga har alla möjlighet att träna och bli bättre i sin yrsel, oavsett orsak. Just nu följer vi upp appen YrselTräning i ett internationellt projekt och hoppas att den ska bli tillgänglig för allmänheten senare i år, säger forskningsledare Jonatan Salzer, lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="abd68ea3-7723-4138-85bb-7127ff5e2927" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/https://www.umu.se/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/William F. Young ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor William F. Young, Mayo Clinic College of Medicine and Science, till hedersdoktor. Han får utmärkelsen för sin världsledande forskning inom endokrinologi och sitt djupa, långvariga engagemang i utbildning, forskning och klinisk verksamhet i Umeå.Mon, 15 Jun 2026 15:21:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/williamyoung.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/williamyoung.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/williamyoung.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/williamyoung.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/williamyoung.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/williamyoung.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor William F Young Jr</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mayo Clinic</span></div></div><p>– William Young är en exceptionellt skicklig forskare och kliniker. Men det som kanske imponerar mest är hans engagemang för att sprida kunskap och stödja andra. Hans insatser har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av endokrinologin i Umeå och Sverige, säger Tommy Olsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nominerade William F. Young till att bli hedersdoktor.</p><p>William F. Young är professor i medicin vid Mayo Clinic College of Medicine and Science och en världsledande auktoritet inom endokrinologi, särskilt när det gäller sjukdomar relaterade till binjurarna. Binjurarna är små hormonproducerande körtlar som sitter ovanpå njurarna. De är en viktig del av kroppens hormonella styrsystem och reglerar bland annat blodtryck.</p><p>– Professor Youngs forskning har förändrat hur vi diagnosticerar och behandlar flera hormonella sjukdomar. Särskilt hans arbete kring binjuresjukdomar och hormonellt orsakat högt blodtryck har fått stort genomslag internationellt och kommit patienter till nytta världen över, säger Tommy Olsson.</p><p>William F. Young har länge haft ett samarbete med Umeå universitet och varit affilierad professor i endokrinologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Samarbetet har varit särskilt inriktat på undervisning och klinisk konsultation, och professor Young har besökt Umeå vid ett flertal tillfällen för att bland annat undervisa svenska specialistläkare och ST-läkare inom olika områden av endokrinologi. Under åren har även ett antal svenska forskare och kliniker besökt Mayo Clinic för utbyten.</p><p>– Samarbetet med William Young har betytt oerhört mycket för oss. Han har inte bara delat med sig av sin expertis utan också aktivt skapat möjligheter för svenska forskare och läkare att utvecklas genom internationella kontakter och utbyten, säger Tommy Olsson.</p><p>Universitetets hedersdoktorer promoveras i samband med <a href="~/link/d9918566bfe04b1db48bf43dc96eac52.aspx">Årshögtiden den 17 oktober.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/https://www.umu.se/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/Kronisk smärta slår inte jämliktAtt kvinnor drabbas hårdare av långvarig smärta i käken och tuggmusklerna är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning från Umeå universitet att även psykiskt och fysiskt välbefinnande, sjukskrivning och familjerelaterade faktorer kan påverka hur smärtan förändras över tid.Mon, 15 Jun 2026 13:35:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Resultaten visar att långvarig smärta i käke och tuggmuskler inte bör förstås enbart som ett biologiskt problem. Flera faktorer verkar samverka, där både kön, välbefinnande, sjukskrivning och sociala sammanhang kan ha betydelse för smärtans utveckling över tid, säger Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Kronisk smärta är vanligt och kan påverka vardag, arbete och livskvalitet. I sin avhandling har Simon Vallin undersökt hur långvarig smärta i käke och tuggmuskler, så kallad TMD-smärta, förändras över tid och mellan generationer. Han har också undersökt hur detta hänger samman med kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer.</p><p>Resultaten visar att kvinnor oftare utvecklade TMD-smärta och hade lägre grad av tillfrisknande jämfört med män. Personer med bättre psykiskt och fysiskt välbefinnande hade däremot lägre grad av insjuknande och högre grad av tillfrisknande. Tidigare sjukskrivningar var kopplad till motsatt mönster: högre grad av insjuknande och lägre grad av tillfrisknande.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Smärta hos föräldrar kan påverka</h2><p>Avhandlingen visar också att smärta kan behöva betraktas ur ett familjeperspektiv. En av studierna analyserade data om utbredd smärta i tre generationer: föräldrar, barn och barnbarn. Det fanns ett samband mellan sjukskrivning på grund av smärta i föräldragenerationen och utbredd smärta i de två efterföljande generationerna.</p><p>– Det betyder inte att smärta ärvs från en generation till nästa, men resultaten tyder på att familjerelaterade och sociala faktorer kan vara viktiga att ta hänsyn till när vi försöker förstå varför långvarig smärta uppstår och kvarstår, säger Simon Vallin.</p><p>Det är samtidigt för tidigt att säga vad sambanden beror på. Studierna visar samband, men förklarar inte de bakomliggande mekanismerna. Därför behövs mer forskning om varför kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer hänger samman med långvarig smärta.</p><p>Enligt Simon Vallin talar resultaten för ett bredare synsätt i både forskning och vård. Vid långvarig smärta kan det vara viktigt att inte bara fokusera på den smärtande kroppsdelen, utan också på personens allmänna hälsa, arbetsförmåga, livssituation och tidigare erfarenheter av smärta. Forskningen kan därmed bidra till bättre förebyggande arbete och bättre stöd till personer som lever med långvarig smärta. På sikt kan det minska lidande, underlätta återgång i arbete och minska belastningen på samhället.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d2baa72f-6745-4852-813f-c14780edc491" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/https://www.umu.se/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/Fernströms forskarpris till hjärntumörforskare2026 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Silvia Remeseiro vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi, för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.Thu, 18 Jun 2026 13:51:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fernströms pris  tilldelas docent Silvia Remeseiro för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D‑genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Min första reaktion var en blandning av tacksamhet och glädje! Det är otroligt fint att se vårt arbete uppmärksammas, säger Silvia Remeseiro, universitetslektor och docent på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet. </p><p>– Det här priset betyder extra mycket eftersom det lyfter fram vikten av vår forskningsinriktning, som knyter ihop flera olika områden och öppnar nya sätt att förstå det komplexa samspelet mellan nervceller och glioblastomceller, ur ett ganska unikt perspektiv. Framåt ger det här både synlighet och ny energi till vår forskning, och motiverar oss att fortsätta tänja på gränserna med målet att våra upptäckter ska kunna leda till nya behandlingsstrategier för patienter med den här svåra hjärncancersjukdomen.</p><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten:</p><p>” Silvia Remeseiro har etablerat en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö vid Umeå universitet inom molekylär medicin, bioinformatik och cancerbiologi. Genom innovativa multi-omics-metoder och avancerade glioblastommodeller har hennes forskning bidragit till ny förståelse för hur kommunikationen mellan nervceller och tumörceller driver tumörtillväxt och aggressivitet. Vidare har hennes arbete identifierat genreglerande nätverk och transkriptionsfaktorer som styr samspelet mellan nervceller och tumörceller, vilket öppnar nya möjligheter för framtida behandlingar riktade mot epigenetiska mekanismer.”</p>https://www.umu.se/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/Så kan vibrationer från snarkning bidra till sömnapné Snarkning är inte bara ett symtom på obstruktiv sömnapné – det kan också bidra till sjukdomen. Forskare vid Umeå universitet visar att vibrationerna påverkar hur muskelceller producerar och hanterar energi. Detta kan i sin tur försvaga musklerna i de övre luftvägarna och göra att de lättare faller samman under sömnen.Mon, 15 Jun 2026 08:29:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laboratoriet för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Från vänster: Farhan Shah (gruppledare), Abdullah Azmi (gästforskare från King’s College London), Roger Widmark (teknisk specialist) och Yu-Cheng Qian (postdoktor).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Snarkning har länge setts som ett symtom på obstruktiv sömnapné, men våra resultat tyder på att vibrationerna i sig kan bidra till sjukdomsprocessen genom att skada muskelvävnad och försämra cellernas energimetabolism, säger Farhan Shah, universitetslektor på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från patientprov till laboratoriemodell</h2><p>En viktig styrka i studien är att forskarna kopplar fynd från patientprover till en nyutvecklad laboratoriemodell som efterliknar snarkningsvibrationer i muskelceller. Med hjälp av modellen kunde de visa hur upprepade vibrationer påverkar cellernas förmåga att känna av mekanisk belastning, reglera energiproduktion och upprätthålla normal cellfunktion.</p><p>Forskningen genomfördes vid Umeå universitets Laboratorium för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Laboratoriet samlar expertis inom muskelbiologi, mekanobiologi, mitokondriefunktion och vibrationsforskning för att studera hur fysiska krafter påverkar cellfunktion, vävnadsanpassning och sjukdomsutveckling. Den experimentella vibrationsmodellen utvecklades och validerades av postdoktor Yucheng Qian tillsammans med det tekniska teamet bestående av Roger Widmark, Anders Bäckström och Per Utsi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Yu-Cheng Qian arbetar med en specialanpassad vibrationsplattform som möjliggör noggrann kontroll och övervakning av vibrationsfrekvens och amplitud i cellbaserade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undersöker andra vibrationsrelaterade skador </h2><p>Utöver sömnapné kan resultaten även ha betydelse för andra tillstånd kopplade till vibrationsexponering. Att förstå hur celler reagerar på mekaniska vibrationer är ett centralt fokus för Laboratoriet för vibrationsbiologi. Ett exempel på en sådan vibrationsrelaterad sjukdom är hand–armvibrationssyndrom (HAVS), en arbetsrelaterad skada som orsakas av långvarig exponering för vibrerande verktyg som borrmaskiner och motorsågar.</p><p>Även om den aktuella studien fokuserade på snarkningsvibrationer och sömnapné, undersöker forskargruppen hur mekaniska stimuli och sjukdomstillstånd påverkar musklernas hälsa i flera olika sammanhang, däribland cancerkakexi, åldrande, långvarig immobilisering, yrkesmässig vibrationsexponering och rymdfärder. En gemensam nämnare i forskningen är att förstå hur cellernas energimetabolism och mitokondriefunktion styr musklernas anpassning, motståndskraft och sjukdomsförlopp.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften Mitochondrion.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/https://www.umu.se/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/Melissa Bondy ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor Melissa Bondy, epidemiolog vid Stanford University, till hedersdoktor. Hon får utmärkelsen för sitt långvariga engagemang för underrepresenterade röster inom epidemiologin och ett förtjänstfullt samarbete med Umeå universitet.Mon, 15 Jun 2026 10:52:44 +0200<p>– Det här är en person som generöst delar med sig av sin enorma kunskap och gärna knyter ihop forskare så de hittar nya samarbeten. säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention som nominerade Melissa Bondy till att bli hedersdoktor.</p><p>Melissa Bondy är professor i epidemiologi och folkhälsa vid Stanford University och har tidigare varit gästprofessor vid Umeå universitet. Förutom sin framgångsrika forskning har hon också gjort stora insatser som mentor för yngre forskare och studenter genom att bland annat hitta relevanta projekt och samarbeten.</p><p>– Det känns mycket hedrande med denna utnämning och jag ser fram emot att besöka Umeå universitet igen, skriver Melissa Bondy själv i ett mejl.</p><p>Melissa Bondys forskning fokuserar främst på cancer och vilken roll genetik spelar i uppkomst och sjukdomsförlopp i olika former av cancer. Hon har samarbetat med Beatrice Melin i över 20 år med bland annat att förstå varför hjärntumörer uppstår. Deras gemensamma arbete har bland annat visat att genetik spelar en roll i uppkomsten av gliom, en typ av hjärntumör som uppstår i de celler som omger och stödjer hjärnans nervceller.</p><p>– Om man förstår hur en hjärntumör uppkommer finns det också möjlighet att hitta nya vägar att tidigt upptäcka eller hitta nya sätt att behandla dem. Upptäckterna gör att vi har fått en genetisk karta för utvecklingen av gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Det ökar förståelsen om vilka biologiska processer som är inblandade i utvecklingen av hjärntumörer, säger Beatrice Melin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a7c5dfe-5dd2-449b-8aa5-741c6a610b96" data-contentname="Årshögtiden">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/https://www.umu.se/nyheter/meningsfull-vardag-har-stor-betydelse-for-svart-psykiskt-sjuka_12176362/Meningsfull vardag har stor betydelse för svårt psykiskt sjukaEnkla, vardagliga aktiviteter kan förbättra livskvaliteten för personer med svår psykisk sjukdom som bor på särskilda boenden. Insatser i vardagen verkar dessutom vara kostnadseffektiva, visar ny forskning från Umeå universitet.Wed, 10 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Personer som inte kan bo på egen hand kan erbjudas plats på ett särskilt boende med dagligt stöd. Forskning har dock visat att boende ofta tillbringar större delen av sin tid ensamma, stillasittande och socialt isolerade, med begränsad tillgång till meningsfulla aktiviteter. En ny avhandling vid Umeå universitet har därför utvärderat en intervention för personer med svår psykisk sjukdom som bor på sådana boenden.</p><p>Interventionen kallas Everyday Life Rehabilitation (ELR). Målet är att deltagarna ska må bättre genom att delta i vardagliga aktiviteter som de själva väljer och som känns meningsfulla för dem. Det kan handla om att laga mat, gå till gymmet, sjunga i kör eller ta en promenad.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>André Sjöberg, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Interventionen passar väl in i den ordinarie verksamheten och våra resultat visar vilken stor betydelse meningsfulla vardagsaktiviteter kan ha för den här gruppen. Även små insatser kan leda till tydliga förbättringar, säger André Sjöberg, hälsoekonom och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En god investering för bättre hälsa</h2><p>Att delta i vardagsaktiviteter kan verka som en liten insats, men för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan det vara början på en viktig förändring. För många är varken aktivitet eller självbestämmande en självklarhet. År av sjukdom, institutionalisering och stigma har ofta lett till passivitet och minskat självförtroende. I sin avhandling har André Sjöberg sett att personer som deltog i interventionen upplevde att deras livskvalitet ökade, och den verkar också vara både kostnadseffektiv och relativt billig att genomföra.</p><p>– De hälsoekonomiska metoderna är framtagna för hälso- och sjukvården och bör tolkas med viss försiktighet i ett kommunalt sammanhang, men resultaten tyder ändå på att ELR är en god investering för kommuner som vill öka hälsan och livskvaliteten för dem som bor på särskilda boenden, säger André Sjöberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Potential att utveckla verksamheten</h2><p>Särskilda boenden är en av samhällets mest resurskrävande välfärdsinsatser, med personal på plats dygnet runt, men verksamheten är relativt osynlig i både den offentliga debatten och bland beslutsfattare.</p><p>– Det läggs för lite fokus på verksamheternas långsiktiga utveckling och förbättring. Det är särskilt bekymmersamt eftersom många brukare är unga, och en del kan komma att tillbringa stora delar av sitt liv i dessa miljöer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda rehabiliterande insatser och vi menar att det finns mycket mer som både kan och bör göras, säger André Sjöberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6be5b98c-4e83-4af0-8a15-e421f4f041aa" data-contentname="Om disputationen">{}</div><p>Kommuner som vill börja använda den preventiva, evidensbaserade metoden ELR kan kontakta Maria Lindström, metodutvecklare och lektor i folkhälsovetenskap, för fri tillgång till chefsstöd, utbildningspaket och manualer.</p>https://www.umu.se/nyheter/meningsfull-vardag-har-stor-betydelse-for-svart-psykiskt-sjuka_12176362/https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-tilldelas-prestigefyllt-nih-anslag_12177279/Professor vid Umeå universitet tilldelas prestigefyllt NIH-anslagTrots årtionden av forskning är det fortfarande inte fullt klarlagt hur några av våra mest använda antibiotika dödar bakterier. Nu har Felipe Cava, professor vid Umeå universitet, tilldelats ett prestigefyllt anslag från amerikanska National Institutes of Health (NIH) för att lösa denna gåta med hjälp av ny teknik och i nära samarbete med en ledande amerikansk forskare.Tue, 09 Jun 2026 10:33:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Felipe Cavas erhållna anslag från NIH lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi och värdet av långsiktiga samarbeten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>– Det känns väldigt roligt! Projektet bygger på flera års arbete i min forskargrupp, särskilt utvecklingen av tekniker som gör det möjligt att studera bakteriers cellvägg i en detaljrikedom som tidigare inte varit möjlig, säger Felipe Cava, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Han tillägger:</p><p>– Det speglar också ett långvarigt och mycket produktivt samarbete med forskaren Tobias Dörr vid Cornell University, som varit avgörande för att forma projektet. Vi var nära att få anslaget i en tidigare utlysning, så vi arbetade vidare med idéerna och stärkte det vetenskapliga innehållet. Att se uthålligheten löna sig känns mycket tillfredsställande.</p><p>Beta-laktamantibiotika, som penicillin, är bland de mest använda läkemedlen mot bakteriella infektioner. De angriper bakteriernas cellvägg, som är avgörande för deras överlevnad. Även om det är känt att dessa läkemedel blockerar de enzymer som bygger upp cellväggen, är det fortfarande oklart hur detta i slutändan leder till att cellen spricker. I projektet vill Felipe Cava och Tobias Dörr förstå vad som sker inne i cellen när uppbyggnaden av cellväggen störs, och hur detta leder till celldöd.</p><p>– Genom att kombinera genetik, cellbiologi och biokemi kan vi följa hur cellväggen omformas och destabiliseras under behandling. Målet är att skapa en mer komplett bild av hur dessa antibiotika fungerar, säger Felipe Cava.</p><p>Anslaget gör det möjligt att angripa frågeställningen på sätt som tidigare inte varit möjliga. En begränsning inom fältet har varit avsaknaden av verktyg för att studera hur cellväggen bryts ned under behandling.</p><p>– I min forskargrupp har vi nyligen utvecklat en högkapacitetsmetod som förändrar detta. För första gången kan vi analysera inte bara intakt cellväggsmaterial utan också de fragment som frigörs när den bryts ned. Dessa fragment är mycket informativa eftersom de speglar de processer som i slutändan leder till att bakterier lyseras och dör.</p><p>Metoden kommer nu att användas i större skala i kombination med genetiska analyser och systembiologiska angreppssätt för att kartlägga hur bakterier reagerar på antibiotika under olika förhållanden. Förutom att bidra till ökad grundläggande kunskap kan arbetet identifiera nya sårbarheter hos bakterier och bana väg för förbättrade antibiotika eller ämnen som förstärker effekten av befintliga behandlingar – något som är särskilt angeläget i takt med att antibiotikaresistens ökar.</p><p>Samarbetet mellan Felipe Cava och Tobias Dörr går tillbaka till deras tid som postdoktorer.</p><p>– Vi var båda vid Harvard ungefär samtidigt. Redan tidigt insåg vi att vi intresserade oss för liknande frågor men angrep dem från olika håll, vilket gjorde samarbetet till ett naturligt nästa steg.</p><p>Sedan dess har deras forskargrupper publicerat ett stort antal gemensamma artiklar. Felipe Cavas grupp fokuserar på de biokemiska och genetiska grunderna för cellväggens struktur, medan Tobias Dörrs grupp specialiserar sig på antibiotikans verkningsmekanismer och tolerans – tillsammans kopplar de detaljer på molekylär nivå till bredare fysiologiska responser.</p><p>– Det här projektet är kulmen på samarbetet, med gemensamma experiment, regelbundna diskussioner och utbyten mellan våra laboratorier, inklusive Tobias besök i Umeå 2023 och mitt besök vid Cornell 2024. Intressant nog är detta vårt första gemensamma anslag, vilket gör det extra betydelsefullt.</p><p>Mycket konkurrensutsatt finansiering inom biomedicin</p><p>NIH:s R01-anslag räknas till de mest konkurrensutsatta inom biomedicinsk forskning, med beviljandegrader som vanligtvis ligger kring 10–15 procent. För forskare utanför USA är kraven ofta ännu högre, då ansökningarna måste visa ett tydligt mervärde utöver det amerikanska forskningslandskapet.</p><p>Projektet adresserar direkt antibiotikaresistens, ett av de största globala hälsohoten. Genom att i detalj förstå hur beta-laktamantibiotika faktiskt dödar bakterier – och varför de ibland inte gör det – kan nya strategier utvecklas, till exempel så kallade antibiotikaadjuvanser som förstärker effekten av befintliga läkemedel.</p><p>Anslaget är cirka 3 miljoner USD att dela mellan de två forskarna och löper över fem år. Projektet lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi och värdet av långsiktiga samarbeten.</p>https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-tilldelas-prestigefyllt-nih-anslag_12177279/https://www.umu.se/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-till-lejon2_12177218/Medicinska fakultetens pedagogiska pris till LejonKristina Lejon, professor i immunologi, tilldelas 2026 års pedagogiska pris vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Hon prisas bland annat för att hon är lyhörd, låter andra växa och att hennes undervisning präglas av energi och pedagogisk glädje.Wed, 10 Jun 2026 10:19:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"> </div></div><p>– Jag är så hedrad och tacksam att min pedagogiska gärning uppmärksammats på detta sätt! Min dedikering för utbildning sträcker sig hela vägen från mötet med studenterna till erfarenhetsutbyte mellan utbildningsansvariga, säger Kristina Lejon.</p><p>I sin prismotivering skriver Medicinska fakultetens priskommitté:</p><p>”Professor Kristina Lejon utmärker sig genom sitt strukturerade och tydliga sätt att undervisa, vilket gör även svåra ämnen som immunologi begripliga och engagerande för studenterna. Hon prioriterar att alla får komma till tals i klassrummet och skapar en trygg och inkluderande lärmiljö där frågor uppmuntras. Hennes undervisning präglas av energi och pedagogisk glädje, och hon inspirerar och motiverar studenterna att utvecklas. Som ledare är hon lyhörd, ger alltid klar och bra information, och låter andra växa och ta plats. Kristina är rättvis och upprätthåller en balans mellan tydlighet och omtanke, vilket uppskattas av både kollegor och studenter.”</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Diabetes och reumatism</h2><p>Kristina Lejon är professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Hennes område både som lärare och forskare är immunologi, det vill säga hur kroppens immunsystem fungerar i hälsa och sjukdom. Ett av hennes huvudområden är typ 1 diabetes och då särskilt hur de antikroppsproducerande B-lymfocyterna bidrar till denna sjukdoms uppkomst.</p><p>Ett annat område inom det immunologiska spektrat som Kristina forskar på är reumatism, där hon tillsammans med andra forskare studerar hur celler och molekyler från immunsystemet påverkar utvecklingen av olika reumatiska sjukdomar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undervisning hjärtefråga</h2><p>Kristina undervisar för närvarande studenter på läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet i ämnet immunologi. Tidigare har hon även undervisat studenter på tandläkarprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet, biomedicinprogrammet samt civilingenjörsprogrammet.</p><p>Att undervisning är en hjärtefråga understryks av att hon sedan april 2026 även är biträdande föreståndare med ansvar för utbildningsfrågor vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Andra gången</h2><p>Att också sprida kunskaper utanför den akademiska världen är något Kristina brinner för. Hon har flera gånger varit en uppskattad föreläsare vid Umeå universitets olika populärvetenskapliga arrangemang som riktar sig till allmänheten. Detta är andra gången som Kristina Lejon får Medicinska fakultetens pedagogiska pris. Förra gången var 2011.</p><p>– Att arbeta med utbildning är att arbeta med framtiden. Känns alltid inspirerande och viktigt, säger Kristina Lejon.</p><p>Umeå universitets olika priser delas ut vid universitetets årshögtid i oktober.</p>https://www.umu.se/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-till-lejon2_12177218/https://www.umu.se/nyheter/experter-samlas-i-umea-for-kurs-om-myggburna-sjukdomar-_12177042/Internationella experter samlas i Umeå för kurs om myggburna sjukdomar i ett varmare klimatHur påverkar klimatförändringar spridningen av myggburna virus? Kan sjukdomar som denguefeber och West Nile-virus bli vanligare i Europa? Dessa frågor står i fokus när internationella forskare och doktorander samlas vid Umeå universitet den 8–12 juni för en kurs om hur myggburna sjukdomar sprids och kan förebyggas.Mon, 15 Jun 2026 12:36:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, i fält. Journalister välkomnas att delta under kursens fältmoment 9 juni med möjlighet att intervjua forskare som medverkar i kursen samt doktorander från olika delar av världen. Foto: Kristoffer Ahlm </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><p>– Flera av virusen som tas upp i kursen, bland annat dengue, Zika och chikungunya, finns på WHO:s lista över smittämnen med potential att orsaka framtida epidemier eller pandemier. Det gör området särskilt angeläget, säger Olivia Wesula Lwande, forskare på institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och kursledare.</p><p>Myggor är viktiga spridare av virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. Även om tropiska myggburna sjukdomar fortfarande är ovanliga i Sverige har klimatförändringar och ökad global rörlighet gjort frågan mer aktuell. Virus som West Nile-virus har under senare år orsakat utbrott i flera europeiska länder. Forskare följer samtidigt noggrant hur både virus och myggarter förändrar sina utbredningsområden.</p><p>– Forskning om zoonotiska virus hos myggor är viktig eftersom den bidrar till att upptäcka och förebygga framtida sjukdomsutbrott, säger Olivia Wesula Lwande.</p><p>Kursen kombinerar föreläsningar med praktiska moment i fält och laboratorium. Deltagarna får bland annat lära sig att identifiera myggarter, samla in myggor i fält och använda moderna metoder för övervakning och analys av smittämnen. Kursen betonar vikten av samarbete mellan flera områden, som biologi, medicin, folkhälsa och miljövetenskap.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorander i fält.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillbaka i laboratoriet mikroskoperas infångade myggor.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Kristoffer Ahlm</span></p></div></div><p>Kursen arrangeras av den nationella forskarskolan i virusinfektioner och pandemier (NDP‑VIP), en satsning som finansieras av Vetenskapsrådet. NDP‑VIP syftar till att stärka utbildning och rekrytering av doktorander och postdoktorer inom virologi och pandemiberedskap. Programmet är ett samarbete mellan nio svenska universitet och leds från Umeå universitet, där det är knutet till Umeå Centre for Microbial Research, UCMR.</p><p><a href="https://ndp-vip.se/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om NDP‑VIP</a></p>https://www.umu.se/nyheter/experter-samlas-i-umea-for-kurs-om-myggburna-sjukdomar-_12177042/https://www.umu.se/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/Lagstiftning försvårar akut omhändertagande vid fjällräddningNär människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer, visar ny forskning från Umeå universitet.Tue, 30 Jun 2026 13:26:16 +0200<p>Fjällräddarna är en frivilligorganisation som styrs av Polisen och bidrar med bland annat första hjälpen och evakuering av skadade i fjällmiljö. I en ny studie från Umeå universitet har en forskargrupp intervjuat 21 fjällräddare från Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om deras erfarenheter av att omhänderta sjuka eller skadade människor i fjällmiljö. Studien visar att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inte får ge smärtstillande läkemedel till skadade när de jobbar som fjällräddare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Hylander är forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här väcker frågor om hur regelverket står i vägen för att ge patienten den behandling som behövs direkt på plats. Det finns en frustration hos de intervjuade fjällräddarna att inte kunna ge smärtlindrande läkemedel till svårt skadade patienter, säger Johan Hylander, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.</p><p>Personalen lyder under olika lagstiftningar beroende på om de arbetar inom sjukvården eller som fjällräddare under Polisens ledning. Även om de får hantera och dela ut läkemedel i sin yrkesroll kan de alltså inte göra det i uppdraget som fjällräddare. Det skapar utmaningar i omhändertagandet av skadade, där patienten inte kan få smärtlindring i ett första skede och under transport till väntande ambulans eller ambulanshelikopter.</p><p>Trots begränsningar i regelverket vittnar fjällräddarna om en hög grad av uppfinningsrikedom för att övervinna praktiska hinder och snabbt nå fram till nödställda. De säger också att de känner sig trygga i att kunna vårda flera skadade samtidigt. Samtidigt pekar studien på flera centrala områden och frågor som forskarna nu vill undersöka vidare.</p><p>– Vi ser gärna att det genomförs en genomlysning av befintlig lagstiftning för att undersöka på vilket sätt regionala polismyndigheter och sjukvårdsregioner kan samverka kring denna fråga. Det är viktigt eftersom de skadade förtjänar ett bra medicinskt omhändertagande, säger Johan Hylander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="49262a9d-d9d5-40d8-8386-0364c6387aa6" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/Studie visar hur fostermiljön kan minska risken för typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.Wed, 03 Jun 2026 08:29:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Kristina Lejon och forskningsingenjör Emma Renman visar att miljön i livmodern kan påverka immunsystemets utveckling och därigenom minska risken för typ 1-diabetes, oberoende av genetiska faktorer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Våra resultat från en musstudie tyder på att honans immunsystem påverkar hur avkommans immunceller mognar och fungerar hos möss, bortom vad genetiken ensam kan förklara, säger Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett forskningen.</p><p>Studien bygger på en väletablerad forskningsmodell där man använder möss som spontant utvecklar typ 1‑diabetes, så kallade NOD‑möss. Forskarna flyttade NOD‑embryon till honor från en annan musstam (kallad B6). På så sätt kunde de undersöka hur miljön i fosterlivet – oberoende av generna – påverkar immunsystemets utveckling och risken att senare utveckla sjukdom.</p><p>NOD-möss som utvecklats i B6-honor fick cirka 50 procent lägre förekomst av typ 1-diabetes än NOD-möss som burits av NOD-honor. Samtidigt var graden av inflammatorisk infiltration i bukspottkörteln jämförbar mellan grupperna, vilket tyder på att skillnaden ligger i hur immunsvaret regleras och inte i om inflammation uppstår.</p><p>När forskarna studerade immunsystemet hos dessa möss såg de långvariga förändringar. Immunsystemet blev mer balanserat, med fler celler som dämpar överreaktioner och förändrade tecken av självskadliga antikroppar. Detta skulle i sin tur kunna minska risken för att sjukdomen utvecklas.</p><p>Forskarna kunde utesluta att effekten berodde på genetiska skillnader eller på påverkan från moderns tarmflora efter födseln.</p><p>– En möjlig förklaring är i stället att antikroppar som överförs via moderkakan påverkar hur immunförsvaret ”programmeras” tidigt i livet, säger Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Det här visar att faktorer från mushonan kan forma avkommans immunförsvar på ett djupare sätt än man tidigare förstått, säger Kristina Lejon.</p><p>Studien väcker nya frågor om huruvida liknande mekanismer kan påverka sjukdomsrisk även hos människor – och hur tidiga faktorer under graviditeten i så fall kan bidra till att förebygga autoimmun sjukdom.</p><p>Studien är genomförd vid Umeå universitet och finansierades av Odd Fellow Orden och Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/https://www.umu.se/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/Donationer stärker cancerforskningen i UmeåVarje år får Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet omkring 2 000 gåvor. Pengarna går till forskning om bland annat cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och ALS och spelar en avgörande roll för att forskningen ska kunna utvecklas vidare.Tue, 02 Jun 2026 13:21:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Varje år får omkring 70 000 personer i Sverige ett cancerbesked – och i kampen mot sjukdomen spelar donationer en central roll..</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Donatorer kan själva välja vilket område de vill stödja, och just cancerforskningen är ett av de områden som får mest stöd. I 2025 års utdelning gick en stor del av medlen till nya projekt som nu har startat, ofta i form av treåriga bidrag.</p><p>En av forskarna som fått stöd är Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Han studerar grundläggande mekanismer i cellen som kan kopplas till cancer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från DNA till protein och vad som kan gå fel</h2><p>Allt liv bygger på att celler kan läsa av sin genetiska information och omvandla den till proteiner. Den processen är avgörande, men också känslig för störningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Björklund, Professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi försöker förstå hur cellen reglerar vilka proteiner som ska bildas, och när. Det är något som i sin tur kan påverka utvecklingen av cancer, säger Stefan Björklund.</p><p>Hans forskning fokuserar på ett stort proteinkomplex som kallas Mediatorn. Komplexet fungerar som en ”molekylär strömbrytare” för att styra vilka gener som ska vara aktiva. Tidigare har forskare främst studerat en variant av Mediatorn som inte är bunden till DNA. Nu har Björklunds grupp i stället visat att den DNA-bundna formen samverkar med andra viktiga proteiner i cellkärnan.</p><p>Resultaten öppnar för nya insikter i hur cellens proteinproduktion styrs och vad som händer när den regleringen störs.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya insikter om cancer och möjliga behandlingar</h2><p>Ett särskilt fokus i projektet ligger på ribosomer – cellens “proteinfabriker”. Forskning har på senare år visat att cancerceller kan innehålla förändrade ribosomer, så kallade onko‑ribosomer, som bidrar till tumörers tillväxt och aggressivitet.</p><p>– Om regleringen av ribosomer går fel kan det leda till att cellen börjar producera proteiner på ett sätt som gynnar cancerutveckling, förklarar Stefan Björklund.</p><p>Samtidigt pekar nya studier på att dessa mekanismer också kan bli mål för framtida behandlingar. Att förstå detaljerna i hur processen styrs är därför ett viktigt steg mot nya terapier.</p><p>Flera forskare i Umeå fick medel i fjolårets utdelning och angriper cancer från olika håll. Universitetslektor Oskar Hemmingsson, vid Institutionen för diagnostik och intervention, kombinerar kliniska studier av avancerad cancer med laboratorieforskning. I projektet använder han modellorganismen, rundmasken<em> C. elegans</em>, för att hitta substanser som kan bromsa centrala mekanismer bakom cancerutveckling. Metoden gör det möjligt att snabbare identifiera lovande kandidater för vidare studier.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Hemmingsson, Universitetslektor, överläkare och universitetslektor på Institutionen för diagnostik och intervention. Enhet: Kirurgi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Stödet var viktigt för att vi skulle kunna ta nästa steg i projektet. Vi har kunnat testa läkemedelskandidater som vi först identifierat i <em>C. elegans</em> direkt på tumörceller, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Även professor Andrei Chabes fick stöd och studerar hur balansen av cellens DNA‑byggstenar påverkar genomets stabilitet. När balansen rubbas kan det leda till genetiska skador och cancer, men kunskapen kan också bana väg för mer precisa behandlingar.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Donationer driver forskningen framåt</h2><p>I takt med att forskningsanslag från traditionella finansiärer minskar och kostnaderna för forskning ökar, blir privata donationer allt viktigare.</p><p>– Stödet från insamlingsstiftelsen är avgörande för att vi ska kunna driva våra projekt vidare och hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå. Pengarna används bland annat till personal, material och avancerad utrustning. Det är kostnader som annars kan vara svåra att täcka fullt ut, säger Stefan Björklund.</p><p>Donationer är i dag en nödvändig del av cancerforskning i Sverige. Särskilt gäller det investeringar i dyr forskningsinfrastruktur, där privata stiftelser ofta står för en stor del av finansieringen.</p><p>– Utan privata givare skulle mycket av vår forskning inte vara möjlig, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Inför 2026 väntas Insamlingsstiftelsen kunna dela ut ännu mer medel än tidigare, efter flera större donationer i slutet av 2025. Det innebär nya möjligheter för forskare i Umeå att fortsätta jaga svar på några av medicinens svåraste frågor.</p>https://www.umu.se/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/Ny forskning ger röst åt okända kvinnosjukdomen lipödemMånga kvinnor med sjukdomen lipödem upplever att de inte tas på allvar i vården, trots att sjukdomen ofta innebär stora begränsningar och starkt påverkad livskvalitet. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.Tue, 02 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Lipödem är en kronisk sjukdom som främst drabbar kvinnor och innebär att det samlas oproportionerliga mängder fett på benen och ibland armarna. Tillståndet orsakar också smärta, tyngdkänsla och att man lätt får blåmärken på de drabbade kroppsdelarna. Trots detta är kunskapen om sjukdomen fortfarande begränsad, både inom forskning och hälso- och sjukvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Lipödem kan påverka många delar av livet – socialt, i arbete och i familjen. Ökad medvetenhet, bättre diagnostik och mer forskning om behandlingar är avgörande för att förbättra livssituationen för de drabbade, säger Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tas inte alltid på allvar</h2><p>Johan Dahlberg har träffat patienter med lipödem sedan 2019. I sin avhandling har han undersökt de erfarenheter som kvinnor med lipödem har av sin sjukdom och av kontakter med vården. Resultaten ger en samstämmig bild: sjukdomen har stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan handla om svårigheter att hitta kläder som passar, begränsningar i arbetslivet och en känsla av socialt utanförskap. Samtidigt finns en oro för hur symtomen ska utvecklas över tid.</p><p>– Ofta beskriver kvinnorna också att de inte blir tagna på allvar av sjukvården och upplever sig ifrågasatta när de berättar om sina symtom. Det påverkar både livskvaliteten och tilliten till vården, säger Johan Dahlberg.</p><p>Samtidigt visar avhandlingen att lipödem inte tycks påverka muskelstyrka eller muskelmassa hos den som drabbas. I stället handlar det om en oproportionerlig ökning av fettvävnad. Det är ett viktigt resultat som kan bidra till att bättre förstå sjukdomen och hur kvinnor påverkas av lipödem.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Många söker information på egen hand</h2><p>Forskningen om lipödem är fortfarande begränsad, och i avhandlingen har patienter och vårdpersonal därför fått lyfta vilka frågor som är viktigast att fortsätta forska på framöver. Högt på listan står bättre metoder för att ställa diagnos, och mer kunskap om vilka behandlingar som faktiskt hjälper. Bristen på vetenskapligt underlag begränsar idag de behandlingar som vården erbjuder. Många drabbade vittnar om att de tvingas söka information och hjälp på egen hand. Avhandlingen betonar därför behovet av ökad kunskap i vården, tidigare upptäckt av symtom och riktade insatser som tar hänsyn till patienternas vardag och behov.</p><p>– Min förhoppning är att forskningen ska bidra till en mer jämlik vård för kvinnor med lipödem, säger Johan Dahlberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8fd2e30-c08b-431d-93fa-2e1cc8fdc2cc" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/https://www.umu.se/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/Över 300 internationella masterstudenter firades vid Umeå universitetDen 27 maj firade Umeå universitet över 300 studenter från mer än 40 internationella masterprogram vid sin årliga examensceremoni. Aula Nordica fylldes av stolthet och förväntan när studenter, personal, familj och vänner samlades för att hylla de studenter som tar examen från dessa program nu i vår. Mon, 01 Jun 2026 14:09:16 +0200<p>Under den festliga ceremonin firade studenter från hela världen att deras studier snart var avslutade och att ett nytt kapitel i deras liv stod för dörren. Vice rektor Cathrine Norberg höll talet vid examensceremonin och gav både uppmuntran och praktiska råd till de nyutexaminerade inför deras kommande steg.</p><p class="quote-center">Tack för att ni berikar vårt universitet med er närvaro och för att ni bidrar med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vice rektor Cathrine Norberg håller ett tal till de internationella masterstudenterna som tar examen 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>– Ni har nått en viktig milstolpe i era liv och har verkligen all anledning att vara stolta över er själva, sade Cathrine Norberg. – Jag vill tacka er för att ni har berikat vårt universitet med er närvaro och för att ni har bidragit med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare. Min förhoppning är att er kunskapstörst ska fortsätta. Era framtida arbetsplatser behöver människor som ni – som är innovativa, som tänker kritiskt, som är kunniga, som bryr sig om andra och som vill göra skillnad.</p><h3>En students syn på resan</h3><p>Varje år utses en student att representera avgångsklassen genom att hålla ett tal vid ceremonin. Årets studenttalare var Marcos Cardoso de Souza från Brasilien, som tar examen från masterprogrammet i folkhälsa.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marcos Cardoso de Souza, studenttalare vid examensceremonin 2026, lyfte att det i hans klass i folkhälsa fanns studenter från sjutton olika länder, vilket skapade en kulturell mångfald som öppnar sinnet för olika synsätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal reflekterade han över de utmaningar han stod inför innan han kom till Umeå och mångfalden bland studenterna på hans program.</p><p class="quote-center">Lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!</p><p>- Under mina studieår här har jag haft möjlighet att träffa så många människor med olika bakgrunder och kulturer. I min folkhälsoklass fanns det studenter från sjutton olika länder. Det skapade en kulturell blandning som öppnar sinnet för olika synsätt. Jag önskar er alla att nästa steg blir smidigt och rakt, lugnt mot er önskade framtid. Men om det tar längre tid än väntat, lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!, säger Marcos Cardoso de Souza.</p><h3>En alumns syn på utbildning och akademisk frihet</h3><p>Årets alumnföreläsare var Jessica K. Ljungberg, som tog sin doktorsexamen i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet 2006. Hon är idag professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning inriktar sig på uppmärksamhet och minne, samt på hur störande faktorer som buller påverkar prestationsförmågan, och omfattar även områden som åldrande, hjärnans plasticitet och livslångt lärande.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid examensceremonin 2026 höll alumnen Jessica K. Ljungberg ett innerligt och inspirerande tal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal lyfte hon fram universitetens roll som plats för fritt tänkande, nyfikenhet och kritisk reflektion.</p><p>– Universiteten gav mig något större än en karriär, de gav mig frihet. Friheten att tänka, att ställa frågor, att samarbeta med människor från andra kulturer och discipliner. Din bakgrund sätter inte gränser för dig. Din unikhet spelar roll. Din röst spelar roll. Världen behöver människor som vågar tänka fritt. Utbildning handlar inte om att bygga en karriär, utan om att bli en friare människa, sade Jessica K. Ljungberg.</p><h3>En livfull ceremoni präglad av internationell mångfald</h3><p>Ceremonin innehöll även tre framträdanden av Umeå Studentkör, en ensemble som har en nära koppling både till universitetets högtider och till Umeås kulturliv. Efter ceremonin samlades studenter och gäster för ett festligt mingel och fick möjlighet att föreviga minnesvärda ögonblick i de mycket populära fotobåsen.</p><p>De nyutexaminerade från en rad olika utbildningsprogram och bakgrunder samlades, vilket speglade den starka internationella dimensionen vid Umeå universitet. När de nu tar nästa steg bär de med sig kunskap, erfarenheter och nätverk som kommer att knyta dem till Umeå under många år framöver.</p>https://www.umu.se/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/https://www.umu.se/nyheter/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda_12174910/Bättre näring ger starkare start för extremt för tidigt föddaExtremt för tidigt födda barn växer bättre när de får mer näringsrik och aktiv behandling tidigt i livet, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Det finns heller inget som tyder på att behandlingen ökar risken för en allvarlig tarmsjukdom. Wed, 27 May 2026 11:30:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emmy Jonsson</span></div></div><p>Barn som föds före graviditetsvecka 28 riskerar att drabbas av olika komplikationer, bland annat en allvarlig tarmsjukdom som kallas nekrotiserande enterokolit, NEC. Det har länge funnits en oro för att snabbare matupptrappning och tidig berikning av bröstmjölk skulle kunna öka risken för NEC. I den aktuella avhandlingen finns dock inget som bekräftar den farhågan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pontus Challis, barnläkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pontus Challis</span></div></div><p>– Våra resultat talar emot att det är modern och mer aktiv nutrition i sig som skulle vara orsaken till att fler extremt för tidigt födda barn drabbas av NEC, säger Pontus Challis, barnläkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I studien jämfördes nationella svenska data från två tidsperioder: 2004–2007 och 2014–2016. Under den senare perioden fick barnen snabbare upptrappning av matning, tidigare berikning av bröstmjölk och högre intag av energi och protein. Resultaten visar att barnen växte bättre, både i längd och i vikt, under den perioden.</p><p>Avhandlingen visar samtidigt att förekomsten av NEC ökade i Sverige under samma period. Men tidigare analyser från forskargruppen pekar på att en förklaring är att fler av de allra mest sårbara barnen överlever jämfört med tidigare.</p><p>– För att kunna ge dessa barn bästa möjliga chans behövs både fortsatt utveckling av neonatal intensivvård och bättre kunskap om hur vi förebygger svåra komplikationer som NEC, säger Pontus Challis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d7afe392-3db9-4440-917d-21bfbdc9849b" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda_12174910/https://www.umu.se/nyheter/ec2u-forumet-lyfter-fram-samarbete-och-utbildning_12174955/EC2U-forumet i Åbo lyfter fram samarbete och utbildning av hög kvalitetEuropean Campus of City-Universities (EC2U) höll sitt årliga forum vid Åbo universitet i Finland den 18–21 maj 2026. Evenemanget samlade över 500 anställda, studenter, samarbetspartners och intressenter från hela Europa för att utbyta idéer, stärka samarbetet och diskutera vilken roll utbildning av hög kvalitet spelar för att bygga ett starkare Europa. Nästa EC2U-forum kommer att hållas i Umeå i april 2027.Tue, 26 May 2026 09:14:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Över 460 delegater från alla EC2U:s medlemsuniversitet samlades på plats vid EC2U-forumet i Åbo, Finland (18–21 maj 2026), samtidigt som 60 deltagare deltog online.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><p>Forumet som arrangerades under temat ”<strong>Shaping European Futures through Quality Education </strong>(Att forma Europas framtid genom utbildning av hög kvalitet)”, utgjorde en plattform för diskussioner om aktuella utmaningar, utvecklingen av framtida samarbeten och stärkandet av nätverk mellan alliansens universitet och partnerstäder. Umeå universitet representerades av en delegation bestående av 40 forskare, personal och studenter, däribland tre representanter från Umeå kommun.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Lexelius, EC2U projektsamordnare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Forumet gav oss en värdefull möjlighet att utbyta perspektiv med kollegor från hela Europa och att utforska nya vägar för samarbete inom utbildning och forskning”, säger Peter Lexelius, EC2U-projektkoordinator vid Umeå universitet.</p><h3>Att främja utbildning av hög kvalitet genom samarbete och studentengagemang</h3><p>Teman för det <a title="10:e EC2U-forumet i Åbo" href="https://www.ec2u.eu/ec2u-forum-university-turku">10:e EC2U-forumet</a> är anpassade efter FN:s mål för hållbar utveckling. Årets program fokuserade på vikten av utbildning av hög kvalitet och tog upp ämnen som hållbarhet, välbefinnande, flerspråkighet, inkludering, tillgänglig utbildning, att behålla talanger och aktivt europeiskt medborgarskap.<br><br>Som en del av programmet samlade EC2U Student Challenge tio studentgrupper som arbetade tillsammans med teman som rättvis och tillgänglig utbildning, digital omvandling och utbildningens framtid samt hållbarhet och anställbarhet. Varje grupp tog fram en poster där de presenterade sina idéer och föreslog lösningar, vilka delades under Voice of Students-posterrundan.</p><p class="quote-center">Det mest värdefulla för mig var kunskapsutbytet, där studenter och personal med olika bakgrunder delade erfarenheter för att bygga en bättre europeisk framtid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karina Eremin deltog i EC2U Student Challenge, vilket ledde till posterpresentationen ”Voice of Students” den 21 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div><p>–Det mest värdefulla för mig var kunskapsutbytet, där studenter och personal med olika bakgrunder delade erfarenheter för att bygga en bättre europeisk framtid, säger Karina Eremin, student på Internationella ekonomprogrammet vid Umeå universitet.<br><br>–Diskussionen om anställbarhet och stöd till lokalsamhällen stack ut, eftersom EC2U-universiteten står inför liknande utmaningar såsom en åldrande befolkning, kompetensbrist och att behålla internationella talanger efter examen, men har olika tillvägagångssätt som fick oss att tänka bortom vårt eget sammanhang och tillsammans som studenter hitta lösningar, fortsätter Karina Eremin. <br><br>Under forumet presenterades och diskuterades resultaten från de lokala EC2U-tankesmedjornas möten, där utbildningssystemens roll i utvecklingen av digitala färdigheter och främjandet av digitalt medborgarskap lyftes fram. I diskussionerna betonades också vikten av att ta itu med befintliga maktstrukturer i språkanvändning och att stärka den kulturella kompetensen för att främja inkludering och ömsesidig förståelse. Dessa insikter kommer att ligga till grund för framtida policyrekommendationer inom alliansen.</p><h3>Team Umeå vinner semifinalen i EC2U Science Contest</h3><p>Forumet stod även värd för semifinalen i EC2U Science Contest, där lag bestående av forskare och studenter från Friedrich Schiller-universitetet i Jena (Tyskland), Åbo universitet och Umeå universitet tog fram lösningar på utmaningar som allmänheten skickat in i förväg. En fråga som lagen skulle besvara på mindre än 60 sekunder var: ”Om AI plötsligt blev mänsklig, vad skulle den göra först och varför?”</p><p>Efter en jämn omröstning utsågs Team Umeå till vinnare och går vidare till finalen 2027, där de kommer att tävla mot lag från universitetet i Pavia och Alexandru Ioan Cuza-universitetet i Iași.<br><br><a href="https://www.youtube.com/live/l7NNk-3CJrE?si=Y317ivAmFRNsxvX4&t=140">Se inspelningen av vetenskapstävlingen på EC2U:s YouTube-kanal</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Team Umeå från vänster till höger: Hanna Söderlund, docent i språkvetenskap; Jesper Enbom, docent i medie- och kommunikationsvetenskap; Manju Maharjan, doktorand i växtfysiologi; Kristina Lejon, professor i immunologi; samt Jerker Fick, docent i kemi (syns inte på bilden).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><h3>Umeå väljs som värd för forumet 2027</h3><p>Forumet i Åbo markerade också startskottet för nästa EC2U-forum, som kommer att hållas i Umeå den 12–15 april 2027. Eftersom det är det elfte forumet och det första som arrangeras i Umeå är förberedelserna redan i full gång i nära samarbete med lokala och regionala aktörer.</p><p class="quote-center">Vi är stolta över att vara värd för nästa forum och bjuder varmt in EC2U-gemenskapen att tillsammans med oss skapa ett öppet, inkluderande och meningsfullt evenemang.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg,<br>Vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>–EC2U-forumet är en viktig plattform för att stärka samarbetet och främja högkvalitativ utbildning och forskning. Det speglar Umeå universitets engagemang för att tillsammans med partners, studenter och samhället forma kunskap som bidrar till en hållbar och demokratisk framtid. Vi är stolta över att vara värd för nästa forum och bjuder varmt in EC2U-gemenskapen att tillsammans med oss skapa ett öppet, inkluderande och meningsfullt evenemang. Vi uppmuntrar också deltagarna att uppleva kulturen, miljön och naturen i Umeå och norra Sverige, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Delegationen från Umeå vid EC2U Forum 2026 i Åbo, Finland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ec2u-forumet-lyfter-fram-samarbete-och-utbildning_12174955/https://www.umu.se/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867/Tredimensionell avbildning avslöjar kvarvarande insulinceller vid typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.Mon, 25 May 2026 07:49:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulf Ahlgren</span></div></div><p>– Våra resultat tyder på att bukspottkörteln kan bibehålla β‑celler, alltså de insulinproducerande celler som slås ut vid typ 1‑diabetes, på ett sätt som man tidigare inte har insett, säger Ulf Ahlgren, professor vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><p>Med hjälp av avancerade 3D‑avbildningstekniker har forskare vid Umeå universitet skapat den första kompletta kartläggningen, med mikroskopisk upplösning, över en hel bukspottkörtel från en donator med sent debuterande typ 1‑diabetes. Analysen visar att medan de traditionella Langerhanska öarna i stort sett saknade β‑celler, fanns ett stort antal insulinproducerande celler kvar utanför ö-strukturerna.</p><p>De kvarvarande β‑cellerna förekom främst som enskilda celler eller små kluster i vilka β‑cellerna var separerade från alla andra endokrina celler. Totalt rörde det sig om hundratusentals insulinpositiva objekt,</p><p>–Det faktum att dessa celler finns utanför öarna och i betydligt större antal än de ö‑associerade β‑cellerna, alltså i omvända proportioner i jämförelse med en bukspottkörtel från en icke-diabetisk person, antyder att de antingen är mer motståndskraftiga mot destruktion eller att nybildning kan ske, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Forskarna menar att traditionella, ö‑centrerade analyser, riskerar att underskatta hur många β‑celler som faktiskt överlever vid typ 1‑diabetes. De nya fynden pekar på en hittills förbisedd cellulär reservoar som på sikt skulle kunna bli ett mål för nya behandlingsstrategier.</p><p>– Möjligheten att studera enskilda celler i hela organets volym och från alla vinklar kan förändra hur vi tänker kring β‑cellsförlust. Om vissa regioner i bukspottkörteln gynnar överlevnad av β‑celler skulle kunskap om dessa mikromiljöer kunna bidra till terapier som stabiliserar eller till och med expanderar insulincellerna, förklarar Ulf Ahlgren.</p><p>Även doktoranden Joakim Lehrstrand lyfter vikten av att bredda perspektivet.</p><p>– Det här arbetet visar att vi även måste titta bortom öarna när vi studerar β‑cellsbiologi vid typ 1‑diabetes, säger han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Joakim Lehrstrand (närmast) och Professor Ulf Ahlgren framför ett så kallat ljusfältsmikroskop, en av de tekniker de använder för att skapa tredimensionella bilder av bukspottkörteln vid diabetes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Björn Morén</span></div></div><p>Forskargruppen tror att 3D‑avbildning kommer att bli ett centralt verktyg i framtida studier av typ 1‑diabetes och andra bukspottkörtelrelaterade sjukdomar, som tex. typ 2 diabetes och pankreascancer. Metoden gör det möjligt att identifiera specifika regioner eller enskilda celler i hela organet, vilket tidigare varit mycket svårt med konventionella tekniker. Dessa områden kan därefter isoleras för vidare molekylära analyser.</p><p>– Förhoppningsvis kan detta hjälpa oss att förstå om och hur β‑celler och deras mikromiljö skiljer sig åt inom bukspottkörteln vid diabetes, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.</p>https://www.umu.se/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867/https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763/12 miljoner till forskning om rehabiliteringFyra forskare vid Umeå universitet delar på 12,2 miljoner kronor från Afa Försäkring för att forska om rehabilitering och återgång till arbete efter operationer och psykisk ohälsa.Fri, 22 May 2026 09:45:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Therese Eskilsson, lektor och docent i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettesson</span></div></div><p>Therese Eskilsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, får cirka 3,8 miljoner kronor för projektet ”Samverkansdialogen – en samskapad modell för effektiv rehabilitering och snabbare återgång i arbete”. Projektet ska utveckla och testa en samverkansmodell för personer som varit sjukskrivna för psykisk och/eller muskuloskeletal ohälsa, och ge kunskap om när samverkan är mest relevant och hur delaktighet och samordning kan förbättras. Det kan bidra till snabbare och mer hållbar återgång i arbete.</p><p>– När någon blir sjukskriven är många aktörer inblandade. Otydliga roller, motstridiga rekommendationer och varierande stöd riskerar att leda till ineffektiva processer och risk för förlängd sjukskrivning, säger Therese Eskilsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Stjernbrandt, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Albin Stjernbrandt, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 3,5 miljoner kronor för projektet ”Återgång till arbete efter operation för karpaltunnelsyndrom”. Projektet undersöker vilken betydelse olika faktorer i arbetet har för en persons funktion, prognos och återgång till arbete efter en operation för karpaltunnelsyndrom.</p><p>– Vi vet att arbetet har en avgörande betydelse för många som drabbas av karpaltunnelsyndrom och upp till hälften behöver långvariga anpassningar efter operationen, säger Albin Stjernbrandt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jens Wahlström, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Harling</span></div></div><p>Jens Wahlström, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 1,9 miljoner kronor för projektet ”Från operation till arbete – samskapande av insatser för bättre återgång till arbetet efter höft- och knäprotesoperation”. Projektet ska samskapa och testa individcentrerade insatser för återgång till arbete efter en protesoperation. Målet är att stödet till individen ska bli mer samordnat, hållbart, jämlikt och kunskapsbaserat.</p><p>– Våra preliminära resultat visar rätt stora skillnader i hur länge patienterna blir sjukskrivna efter operation och det tyder på att det finns utrymme att förbättra den här processen, säger Jens Wahlström.</p><p>Anna Sundström, Institutionen för psykologi, får cirka 3 miljoner kronor för projektet ”Kostnadseffektiv gruppbehandling mot stress – en väg till minskad sjukfrånvaro?”. I projektet testas en kort, studentledd gruppbehandling baserad på KBT. Projektet studerar både kort- och långsiktiga effekter samt vilka symtom och rehabiliteringsfaktorer som är mest betydelsefulla.</p>https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763/https://www.umu.se/nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616/Rekordmånga vill läsa till arbetsterapeut vid Umeå universitetAllt fler söker till arbetsterapeutprogrammet. Till hösten 2026 har Umeå universitet flest sökande i landet till den treåriga utbildningen. Umeå universitet ger programmet som flexibel distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus, en lösning som är ovanlig.Fri, 22 May 2026 08:34:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tobias Stenlund, biträdande prefekt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är mycket glädjande att se ett så starkt och ökande intresse för utbildningen. Särskilt ökningen av förstahandssökande visar att fler aktivt väljer arbetsterapeut som sin framtida profession, säger Tobias Stenlund, biträdande prefekt vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">starkt och ökande intresse</p><p>Inför höstterminen har totalt 883 personer sökt arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet, vilket är flest i hela landet och en ökning med 47 procent jämfört med ifjol. Av dessa sökte 168 utbildningen som sitt förstahandsval, en ökning med 41 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ovanligt upplägg</h2><p>Arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet tar in 45 studenter varje höst. Programmet erbjuds som en distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus. Det är ett upplägg som bara finns vid ytterligare ett lärosäte i Sverige. Den flexibla studieformen gör det möjligt för studenter från hela landet att kombinera studier med livssituation och arbete, samtidigt som de tränas i viktiga praktiska moment på campus. Modellen kan vara en förklaring till det ökade intresset, i en tid när efterfrågan på tillgängliga och flexibla utbildningar ökar.</p><p>Det innovativa upplägget har också väckt internationell uppmärksamhet. Programmet kommer att presentera sina erfarenheter av distansbaserad arbetsterapeututbildning vid en internationell konferens i Frankrike under hösten 2026.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetsadjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Intresset är ett kvitto på att vårt arbetssätt inte bara är attraktivt nationellt, utan också kan vara intressant i ett internationellt sammanhang, säger Elin Granholm Valmari, studierektor för arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Störst ökning i Umeå</h2><p>Samtliga nio lärosäten i landet som ger arbetsterapeututbildning noterar ökning av antalet sökande, men ökningen är alltså störst i Umeå. Utbildningen är på tre år, 180 högskolepoäng, och leder fram till en möjlig yrkeslegitimation som arbetsterapeut. Det ökade intresset för utbildningen speglar ett växande behov i samhället av arbetsterapeuter.</p><p><a title="Läs mer" href="~/link/72fc3eec7f064cf1aea410838807dc1a.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Umeå universitets utbildning till arbetsterapeut.</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616/https://www.umu.se/nyheter/ai-avslojar-radsla-for-nya-korsbandsskador_12174132/AI avslöjar rädsla för nya korsbandsskadorRörelsemönster och muskelsignaler kan identifiera vilka idrottare som är rädda att skada sig igen efter en operation i främre korsbandet. Forskare vid Umeå universitet har tränat en AI-modell att hitta dessa idrottare med upp till 86 procents träffsäkerhet.Tue, 19 May 2026 10:45:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Grafiskt abstrakt som beskriver hur man mäter rörelsemönster, kraftmoment och muskelaktivitet vid enbenshopp i sidled.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Abdolamir Karbalaie</span></div></div><p>– Våra resultat visar att rädsla för en ny korsbandsskada inte bara är något man säger sig känna – den kan också avspeglas i hur kroppen rör sig och hur musklerna arbetar, säger Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Rädslan för att skada sig igen är en av de främsta orsakerna till att idrottare inte återgår till sin sport efter en främre korsbandsskada. Forskarna hoppas att tekniken på sikt ska kunna hjälpa kliniker och fysioterapeuter att tidigare identifiera personer som riskerar att fastna i rädsla och osäkerhet efter skada.</p><p>– Om vi kan identifiera dessa individer tidigare kan rehabiliteringen bättre anpassas för att öka tryggheten, förbättra rörelsekvaliteten och underlätta återgång till idrott, säger Charlotte Häger.</p><p>Traditionellt används självskattningsformulär för att mäta rädslan för nya skador, men inom idrott och rehabilitering kan personer ibland underrapportera sina besvär för att till exempel snabbare få återgå till träning eller tävling. Forskarna menar därför att objektiva rörelsebaserade metoder på sikt kan bli ett viktigt komplement inom framtidens rehabilitering. I den aktuella studien tittade forskarna på rörelsemönster, kraftmoment och muskelaktivitet vid enbenshopp i sidled. Studien omfattade 72 personer som gjort en korsbandsrekonstruktion.</p><p>– Våra resultat bidrar också till en ökad förståelse för samspelet mellan psykologi och rörelsekontroll efter en korsbandsskada, vilket är ett område som får allt större uppmärksamhet inom idrottsmedicin och rehabiliteringsforskning, säger Charlotte Häger.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0affdf04-9483-4bf6-9585-f3141d808dff" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ai-avslojar-radsla-for-nya-korsbandsskador_12174132/https://www.umu.se/nyheter/skelleftesjukan-okar-inte-risken-for-hjartklaffsjukdom_12173602/Skelleftesjukan ökar inte risken för hjärtklaffsjukdomSambandet mellan amyloidos och förträngning av aortaklaffen har väckt stort internationellt intresse. Men när forskare vid Umeå universitet undersökte den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan fann de inga tecken på ökad förekomst av hjärtklaffsjukdomen.Mon, 18 May 2026 10:38:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning vid Umeå universitet har visat att den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan inte ökar risken för hjärtklaffsjukdomen aortastenos, vilket skiljer sig från tidigare fynd om den icke ärftliga wildtyp amyloidosen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><p>– Våra resultat var förväntade utifrån klinisk erfarenhet men behövde undersökas för bättre klarhet, också i fråga om eventuella skillnader mellan olika typer av amyloidos, säger Kurt Boman, huvudförfattare, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kurt Boman, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Westerberg</span></div></div><p>Amyloidos är en ovanlig sjukdom där kroppens egna proteiner klumpar ihop sig och ansamlas i organ som hjärta, nerver och njurar. Dessa inlagringar stör organens normala funktion och kan på sikt ge allvarliga skador.</p><p>På senare tid har sambandet mellan förträngning av aortaklaffen och amyloidos uppmärksammats i ett flertal internationella studier. I vissa studier har man funnit att 11–20% av de som genomgått operation för hjärtklaffsjukdomen aortastenos har haft amyloidos. I dessa fall har det dock varit en särskild typ av amyloidos, nämligen så kallad wildtyp amyloidos, en icke ärftlig form, som studerats.</p><p>I norra Sverige finns den så kallade Skelleftesjukan, som är en ärftlig form av amyloidos. Frågan har därför uppkommit om liknande förhållande gäller för Skelleftesjukan och förekomst av aortastenos.</p><p>En forskargrupp vid Umeå universitet ledd av Kurt Boman har gjort en genomgång och samkörning av operationsregistret och amyloidosregistret vid Umeå universitetssjukhuset för att studera förekomsten av aortastenos och amyloidos.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonas Wixner, läkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Elin Berge</span></div></div><p>Resultaten visar att förekomsten av aortastenos inte verkar vara större än den förväntade allmänna förekomsten i befolkningen i norra Sverige.</p><p>– Den ärftliga formen skiljer sig på några väsentliga punkter från den icke ärftliga amyloidossjukdomen, särskilt när det gäller ålders- och könsfördelning och sannolikt också andra mekanismer, säger Jonas Wixner, läkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften European Journal of Internal Medicine.</p>https://www.umu.se/nyheter/skelleftesjukan-okar-inte-risken-for-hjartklaffsjukdom_12173602/https://www.umu.se/nyheter/rutinundersokning-kan-avsloja-aggressiv-cancer_12173341/Rutinundersökning kan avslöja aggressiv cancer – utan extra testerUndersökningar med PET/CT, som görs rutinmässigt vid cancer, kan ge betydligt mer information om tumörer än man tidigare trott. En ny internationell studie visar att bilder från PET/CT-undersökningar kan avslöja särskilt aggressiv cancer i hals och huvud – utan att behöva ta prover från tumören. Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, menar att resultaten öppnar upp för mer precis diagnostik och behandling.Wed, 13 May 2026 08:45:00 +0200<p>De flesta former av cancer i halsen och huvudet påverkar vävnader i munnen, svalget och struphuvudet. De tumörer som inte orsakas av humant papillomvirus, HPV, tenderar att vara mer aggressiva och svårbehandlade. Hittills har det saknats tillförlitliga markörer som kan förutsäga hur sådan cancer utvecklas och hur den kommer svara på behandling. Men i en ny studie har forskarna kunnat visa att tekniker som redan används för bilddiagnostik även kan användas för att identifiera och övervaka högrisktumörer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Bilddiagnostik har traditionellt använts för att avgöra var en tumör sitter och hur stor den är, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Våra resultat visar att bilderna också innehåller information om tumörens molekylära beteende – alltså hur aggressiv den är.</p><p>I normala fall tar man små vävnadsprover från tumören, så kallade biopsier, och undersöker dem i mikroskop för att avgöra hur aggressiv tumören är. Men det kräver ytterligare provtagning på patienter och är tidskrävande. Dessutom riskerar man att missa de mest aggressiva områdena i en tumör eftersom man bara tar prov från vissa delar. I den aktuella studien jämförde forskarna prover från tumörer med bilder från PET/CT-undersökningar av patienter med HPV-negativ cancer i halsen och huvudet. Resultaten visar att en särskild typ av aggressiva tumörer syns tydligt på bilderna. I laboratorieexperiment kunde forskarna också se tecken på att bilderna kan visa effekterna av behandling.</p><p>– Det är lovande resultat eftersom det potentiellt innebär ett icke-invasivt sätt att följa biologiska cancerbehandlingar, säger Lukas Kenner.</p><p>Resultaten förväntas också bli värdefulla för fortsatt utveckling av AI-stödd diagnostik och individualiserad behandling av cancer.</p><p>– Det behövs fler studier innan vi kan använda den här metoden kliniskt. Men vårt arbete visar en väg framåt för precisionsmedicin inom onkologi, säger Lukas Kenner.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="296a100e-9203-4e35-a9e1-aff3cc1c0343" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/rutinundersokning-kan-avsloja-aggressiv-cancer_12173341/https://www.umu.se/nyheter/mark-makt-och-kultur-i-fokus-pa-arctic-arts-summit-i-umea_12173445/Mark, makt och kultur i fokus på Arctic Arts Summit i UmeåNär Arktis förändras genom klimatförändringar och ökade geopolitiska spänningar samlas konstnärer, forskare och beslutsfattare i Umeå för Arctic Arts Summit 2026. Under temat “Land, Power, Art” undersöks hur konst och kultur påverkar förståelsen av samhällsförändringar i Arktis. Tue, 12 May 2026 15:45:29 +0200<p>Den 16–18 juni 2026 arrangeras den fjärde upplagan av Arctic Arts Summit. Toppmötets mål är att stärka dialogen mellan kultur, politik och samhälle i hela det cirkumpolära området. </p><p>Programmet kombinerar internationella samtal och policyfrågor med ett brett kulturprogram. Representanter från urfolk, akademi, politik och konst möts i plenarsessioner samtidigt som konserter, utställningar, litteraturevenemang och filmvisningar arrangeras runt om i staden. </p><p>- Arktis diskuteras ofta genom säkerhet, klimatförändringar och naturresurser. Men stora delar av Arktis är också bebodda samhällen med städer, infrastruktur, kulturliv och människor som lever sina vardagsliv här. Bilden av Arktis blir ofta något avlägset och tillfälligt, trots att många samhällen i norr är långsiktigt byggda och formade av människorna som bor där. Arctic Arts Summit vill också lyfta människorna, kulturerna och de levda erfarenheterna som formar Arktis, säger Keith Larson vid Arctic Centre at Umeå University, en av arrangörerna bakom toppmötet. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mötesplats för arktisk kultur – både på plats och digitalt</h2><p>Ett särskilt “Off-Summit”-program ger mindre kulturaktörer och gräsrotsorganisationer möjlighet att koppla egna aktiviteter till det internationella nätverk som finns på plats. </p><p>Utöver det fysiska mötet fortsätter Arctic Arts Summit genom en digital plattform med samtal, essäer, online-evenemang och rapporter om arktisk konst och kulturpolitik. </p><p>Sista dag för registrering är 15 maj 2026.  Se mer info här: <a href="https://arcticartssummit.com/">Arctic Arts Summit</a> </p><p>Arctic Arts Summit 2026 arrangeras av Viermie K, Umeå kommun, Region Västerbotten, Statens kulturråd, Umeå universitet och Arctic Arts Summit Secretariat. </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/mark-makt-och-kultur-i-fokus-pa-arctic-arts-summit-i-umea_12173445/https://www.umu.se/nyheter/umeaprofessor-om-hantavirusutbrott-med-smitta-mellan-manniskor_12173235/Umeåprofessor om ovanligt hantavirusutbrott med smitta mellan människorHantavirus sprids vanligtvis från djur till människa, men i utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius i Atlanten rör det sig om en ovanlig virusvariant som kan smitta mellan människor. Tre personer har dött och flera har insjuknat ombord på fartyget, där passagerarna nu hålls isolerade. Ytterligare fall har nu upptäckts i USA och Schweiz bland tidigare passagerare som varit ombord.Wed, 13 May 2026 08:35:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det hantavirus som finns i Sverige är puumalavirus som orsakar sorkfeber. Professor Clas Ahlms forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Är detta virusutbrott något vi i Sverige behöver oroa oss över? Vi ställer nyfikna frågor till professor Clas Ahlm, överläkare och professor i infektionssjukdomar på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet som forskar om den variant av hantavirus som finns i Sverige.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad vet man i nuläget om hantavirusutbrottet på kryssningsfartyget MV Hondius?</h2><p>– Utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius har orsakats av andesvirus, en ovanligare och mer aggressiv typ av hantavirus som förekommer i Sydamerika. Viruset sprids via gnagare och kan orsaka allvarlig sjukdom med svår lungpåverkan och hög dödlighet, även vid avancerad sjukhusvård.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur skiljer sig detta virus från de hantavirus som finns i Sverige?</h2><p>– Till skillnad från de hantavirus som finns i Sverige, främst puumalavirus som orsakar sorkfeber, kan andesvirus i sällsynta fall smitta mellan människor, vanligtvis vid nära kontakt. Denna egenskap gör utbrottet mer allvarligt, även om smittsamheten fortfarande är betydligt lägre än hos välkända luftburna virus, exempelvis influensa och coronavirus.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur smittar hantavirus och hur vanligt är smitta mellan människor?</h2><p> – Vad vi vet så är det bara den typ av hantavirus som finns i Sydamerika, andesvirus, som kan smitta mellan människor. En nära eller långvarig kontakt krävs för smitta mellan människor.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det en risk att den här varianten når Sverige, till exempel via resande?</h2><p>– Ja, viruset har relativt lång inkubationstid, två veckor till i vissa fall upp till 6-8 veckor. Så smittade individer kan då hinna resa till andra områden eller länder och därigenom kan sekundärfall uppkomma, det vill säga att den sjuke kan smitta andra. Dock bedöms risken för vidare spridning som liten om exponerade personer iakttar försiktighet.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vilka symtom ger hantavirus och finns det skäl för oro?</h2><p>–  Symtomen vid hantavirus är influensaliknande, det vill säga feber, sjukdomskänsla samt ofta värk i kroppen och huvudvärk. Beroende på vilken typ av hantavirus det rör sig om påverkas främst lungorna eller njurarna. För närvarande saknas både vaccin och riktad behandling mot hantavirus.</p><p>– Det finns ingen anledning till oro för allmänheten. Händelsen understryker däremot vikten av att både samhället och hälso- och sjukvården har god beredskap för att snabbt upptäcka och hantera ovanliga infektionsutbrott.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Berätta om den forskning om hantavirus som pågår vid Umeå universitet!</h2><p>– Vid Umeå universitet pågår flera forskningsprojekt som rör hantavirus, bland annat om virusets sjukdomsmekanismer, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet samt ekologi. Forskare vid Umeå universitet deltar i internationella samarbeten med att utveckla vaccin och framtida behandlingar.</p><p>- Min egen forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. Detta för att besvara frågor om: Vad händer i kroppen under infektionen? Hur kan man behandla sjukdomen, lindra förloppet och förhindra allvarlig sjukdom och död?  Ger infektionen livslång immunitet och kan vi utveckla vaccin som kan skydda mot hantavirusinfektion?</p>https://www.umu.se/nyheter/umeaprofessor-om-hantavirusutbrott-med-smitta-mellan-manniskor_12173235/https://www.umu.se/nyheter/unga-forksare-tranade-pa-tvarvetenskap-i-abisko_12172955/Unga forskare förberedde sig på tvärvetenskap i AbiskoHur skapas bra samarbeten mellan forskare från olika ämnen? Vid Abisko naturvetenskapliga station samlades 29 forskare i början av karriären för att träna på att arbeta över ämnesgränser och förstå varandras forskning.Wed, 20 May 2026 13:53:40 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b4733497-3681-4d7f-8cb2-8ece96f32e33" data-contentname="Isborr">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktiska frågor kräver flera perspektiv</h2><p>Klimatförändringar, förändrade ekosystem och samhällsförändringar i Arktis påverkar både miljö, samhällen och ekonomi. För att förstå sådana frågor behövs ofta kunskap från flera forskningsområden samtidigt. Samtidigt arbetar många forskare främst inom sina egna ämnen, med egna metoder och språk.</p><p>Det var utgångspunkten för CIRC Early Career Interdisciplinary Workshop i Abisko. Workshopen samlade forskare från bland annat Umeå universitet, SLU Umeå, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Arrangemanget organiserades av forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet med stöd från Climate Impacts Research Centre, CIRC.</p><p>– Många av dagens forskningsfrågor och forskningsutlysningar kräver samarbete mellan flera discipliner. Därför är det viktigt att forskare tidigt får möjlighet att mötas och utveckla förståelse för varandras perspektiv och arbetssätt, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beskriv din forskning med begränsat ordförråd</h2><p>En viktig del av workshopen var att göra forskningen lättare att förstå för personer från andra ämnen. Redan i ansökan fick deltagarna beskriva sin forskning med hjälp av de “tusen vanligaste orden”. Målet var inte att förenkla forskningen, utan att göra den begriplig för andra forskare.</p><p>Under veckan arbetade deltagarna med övningar där de förklarade centrala begrepp för varandra, diskuterade gemensamma utmaningar och tog fram nya forskningsidéer tillsammans. Arbetet avslutades med en “collaboration challenge”, där grupperna på kort tid utvecklade tvärvetenskapliga forskningsförslag.</p><p>Det blev det tydligt att forskare ofta arbetar med liknande frågor, men använder olika språk och metoder beroende på ämne. En viktig del av workshopen handlade därför om att hitta gemensamma sätt att förstå varandra och arbeta tillsammans.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="04590c7c-f952-4c60-8fc3-072a7236b153" data-contentname="Workshop Abisko_SE">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nya nätverk och idéer i Abisko</h2><p>Veckan visade att tvärvetenskapliga samarbeten behöver både tid och mötesplatser för att utvecklas. Utöver seminarier och gruppövningar fick deltagarna möta forskningsmiljön i Abisko genom presentationer vid Naturum Abisko Visitor Centre. Presentationerna blev ett sätt att testa forskningsidéer utanför den egna disciplinen och träna på att göra forskningen relevant och begriplig för en bredare publik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Norrsken.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Matilda Holmqvist</span></div></div><p>Det gavs också utrymme för samtal och upplevelser utanför workshopmomenten. Det fungerar ofta som accelerator när nya idéer och samarbeten börjar växa fram.</p><p>För många av deltagarna blev veckan i Abisko ett första steg mot nya forskningsnätverk och framtida samarbeten över ämnesgränser. Samtidigt pekade workshopen på något som blir allt viktigare inom forskningen: att komplexa samhällsutmaningar ofta kräver både specialiserad kunskap och förmåga att arbeta tillsammans över disciplinära </p>https://www.umu.se/nyheter/unga-forksare-tranade-pa-tvarvetenskap-i-abisko_12172955/https://www.umu.se/nyheter/ny-metod-mater-hjarnans-stadsystem_12173085/Ny metod mäter hjärnans ”städsystem”Slaggprodukter som samlas i hjärnan kan leda till sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Men kunskapen om hjärnans ”städsystem” har hittills främst byggt på djurförsök. Nu kan forskare vid Umeå universitet visa hur vätska transporteras mellan olika delar i hjärnan hos människor – något som kan vara avgörande för vår förståelse av åldrande och neurologiska sjukdomar.Mon, 18 May 2026 09:21:30 +0200<p>Hos människor finns ett vätskefyllt utrymme runt hjärnan som bland annat skyddar mot stötar. Men hjärnvätskan är också viktig för att frakta bort avfallsprodukter, till exempel felveckade proteiner eller rester från hjärncellernas ämnesomsättning. Utan detta ”städsystem” skulle hjärnan snabbt fungera sämre och risken för olika sjukdomar öka kraftigt.</p><p>– Man tror att en försämrad städfunktion gör att till exempel beta-amyloid samlas i hjärnan. Det kan man typiskt se hos personer med Alzheimers sjukdom, säger Jan Malm som är professor i neurologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I den nya studien har forskarna använt avancerad magnetkamerateknik och matematiska modeller för att mäta hur snabbt hjärnvätskan transporteras mellan olika delar av hjärnan. Resultaten visar att inflödet av vätska till hjärnvävnaden är stort, ungefär lika stort som den totala produktionen av hjärnvätska. Analyserna tyder också på att en stor del av hjärnvätskan sedan cirkulerar tillbaka till utrymmet utanför hjärnan.</p><p>– Det innebär att hjärnans vätskesystem troligtvis består av två processer som delvis är oberoende av varandra. Dels har vi ett system som reglerar den totala omsättningen av hjärnvätska, dels har vi ett lokalt utbytes- och renhållningssystem mellan hjärnvätskan och hjärnvävnaden, säger Anders Eklund, professor vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Nästa steg är att använda metoden i studier på patienter för att undersöka om inflödet av vätska till hjärnvävnaden är nedsatt, och om det hänger ihop med hur mycket slaggprodukter som samlas i hjärnan. På så vis kan forskarna se om det också bidrar till utvecklingen av sjukdomar som Alzheimers sjukdom, normaltryckshydrocefalus och andra neurodegenerativa tillstånd.</p><p>– Våra resultat hjälper till att förena klassiska modeller för hjärnvätskecirkulation med modern glymfatisk teori, och ger en kvantitativ grund för att undersöka hur borttransport av ämnen i hjärnan påverkas vid neurologiska sjukdomar, säger Anders Wåhlin, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="94be5be1-46c7-4ae6-b7f7-bf0f273fc113" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-metod-mater-hjarnans-stadsystem_12173085/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-medverkar-i-ny-riksrekryterande-spetsutbildning_12172964/Umeå universitet medverkar i ny riksrekryterande spetsutbildningMaja Beskow-gymnasiet i Umeå har beviljats en riksrekryterande spetsutbildning i molekylärbiologi och läkemedelsutveckling på gymnasienivå. Utbildningen ska ske i nära samarbete med den Teknisk-naturvetenskapliga och Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.Fri, 08 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Den nya spetsutbildningen på Maja Beskowgymnasiet ska ge en stabil grund för fortsatta högskolestudier inom medicin, bioteknik, farmaci och angränsande områden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>Umeå universitet stärker sitt samarbete med gymnasieskolan genom medverkan i en ny riksrekryterande spetsutbildning inom naturvetenskap vid Maja Beskow-gymnasiet. Utbildningen, som startar höstterminen 2027, har inriktning mot molekylärbiologi och läkemedelsutveckling och genomförs i nära samverkan mellan Umeå kommun, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><h3>Nära aktuell forskning</h3><p>Skolverkets beslut att bevilja Maja Beskow-gymnasiet tillstånd att bedriva spetsutbildningen innebär nya möjligheter för Umeå universitet att tidigt möta särskilt studiemotiverade och nyfikna elever från hela landet. Genom utbildningen får elever redan under gymnasietiden kontakt med universitetsnära undervisning, aktuell forskning och akademiska arbetssätt inom områden som är centrala för framtidens medicinska och tekniska utveckling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, prodekan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– För vår fakultet är detta en mycket viktig och strategisk möjlighet. Spetsutbildningen ger oss chansen att tidigt stimulera intresset för molekylärbiologi, kemi och läkemedelsutveckling och samtidigt visa hur naturvetenskaplig forskning bidrar till lösningar på samhällsutmaningar inom hälsa och hållbar utveckling, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><p>I samverkan med gymnasieskolan ser Umeå universitet fram mot att få bidra med forskningsnära innehåll, gästföreläsningar, laborativa moment och inblickar i universitetsmiljön. En uttalad ambition är även att skapa strukturer som gör det möjligt för eleverna att läsa utvalda kurser på högskolenivå under gymnasietiden.</p><p>Vid Maja Beskow-gymnasiet arbetar två lektorer inom naturvetenskap, Hanna Uvell och Monika Vestling, som har bakgrund som forskare och lärare vid universitetet. De har skrivit den ansökan som nu beviljats och kommer att utforma och leda utbildningen i dialog med universitetets forskare och utbildningsansvariga.</p><h3>"Oerhört inspirerande"</h3><p>– Det känns oerhört inspirerande att få starta den här utbildningen i samarbete med Umeå universitet. Det som gör det särskilt roligt är att vi får arbeta med elever som är engagerade och nyfikna, och tillsammans utforska verkliga forskningsfrågor. Det skapar en dynamisk lärmiljö där både elever och lärare utvecklas, och där undervisningen ligger nära forskningen, säger Hanna Uvell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hanna Uvell och Monika Vestling, lektorer vid Maja-Beskowgymnasiet som tagit initiativ till spetsutbildningen i molekylärbiologi och läkemedelsutveckling</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Maja Beskowgymnasiet</span></div></div><p>– Spetsutbildningen ger en stabil grund för fortsatta högskolestudier inom medicin, bioteknik, farmaci och angränsande områden. Vi hoppas vår utbildning kommer att inspirera eleverna till just dessa typer av studier, som är viktiga för framtida utmaningar som till exempel kampen mot antibiotikaresistens, säger Monika Vestling.</p><h3>Locka elever från hela Sverige</h3><p>– Vi är otroligt glada och tacksamma att lektorerna på Maja Beskow-gymnasiet utvecklat denna ansökan och vi ser verkligen fram mot samarbetet. Genom att öppna våra laboratoriemiljöer och forskningssammanhang för gymnasieelever skapar vi förhoppningsvis inspiration och bättre förutsättningar för framtida studieval inom medicin, naturvetenskap och teknik, säger Karolina Broman.</p><p>För Umeå universitet innebär satsningen även ett stärkt regionalt och nationellt uppdrag inom breddad rekrytering och kompetensförsörjning. Spetsutbildningen förväntas locka elever från hela Sverige och bidra till att ytterligare befästa Umeå som en stark utbildnings- och forskningsmiljö inom molekylärbiologi, kemi och läkemedelsutveckling.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-medverkar-i-ny-riksrekryterande-spetsutbildning_12172964/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tavlar-i-ec2u-science-contest-2026_12172666/Umeå universitet tävlar i EC2U Science Contest – se live och röstaDen 20 maj 2026 äger EC2U Science Contest rum under EC2U forumet i Åbo, Finland. Tre lag möts i en direktsänd vetenskapstävling som kombinerar forskning, kreativitet och publikengagemang. I Umeås lag deltar fem forskare; Kristina Lejon, Jerker Fick, Hanna Söderlund, Jesper Enbom och Manju Maharjan. Thu, 07 May 2026 10:03:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitets lag som tävlar i EC2U Science Contest 2026, direktsänt från Åbo den 20 maj.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hanna Söderlund</span></div></div><p>I tävlingen möter de lag med forskare från Åbo universitet och Friedrich Schiller-universitetet i Jena (Tyskland).  Tävlingen direktsänds på YouTube. Studenter och medarbetare vid Umeå universitet, liksom allmänheten, är välkomna att titta online och rösta.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="12405126-6685-4dd3-af1c-fef971208fa2" data-contentname="Faktaruta EC2U SC 2026">{}</div><p>Manju Manharjan, doktorand i växtfysiologi vid Umeå Plant Science Centre, delar med sig av sina tankar om att ingå i Umeå-laget i EC2U Science Contest:</p><p>– Jag känner mig väldigt stolt och hedrad över att få vara en del av Umeå-laget i EC2U Science Contest. Även om det är mitt första år i Umeå har jag redan fått chansen att delta i ett så spännande evenemang. Jag ser fram emot att samarbeta nära med mitt team, ta itu med utmaningar tillsammans och lära mig av de andra teamen i tävlingen. Samtidigt ser jag fram emot att besöka den livliga staden Åbo och uppleva dess kultur.</p><h3>Vad är EC2U Science Contest?</h3><p><a title="EC2U Science Contest" href="https://ec2u.eu/events-news/ec2u-science-contest">EC2U Science Contest</a> är en tempofylld, tvärvetenskaplig tävling där lag med fem forskare får samma fråga och en begränsad tid på sig att enas om ett svar innan de presenterar det för publiken.<br><br>Frågorna skickas in i förväg av allmänheten och kan handla om vetenskapliga, samhälleliga eller etiska ämnen, liksom nyfikna ”tänk om?”-scenarier. Det finns inget fast format för svaren – fokus ligger på tydlig argumentation, samarbete och förmågan att förklara komplexa idéer på ett engagerande sätt.<br><br>Både publiken och en internationell jury delar ut poäng baserat på tydlighet, logik, kreativitet och underhållningsvärde. Tävlingen hålls på engelska och sänds online, vilket gör det möjligt att delta från hela världen. Det vinnande laget får delta i finalen på nästa års EC2U Forum.</p><h3>Umeå universitets lag</h3><p>Umeå universitet representeras i EC2U Science Contest 2026 av ett tvärvetenskapligt lag med fem forskare. Tillsammans bidrar de med olika akademiska perspektiv och samarbetar under tidspress för att ta sig an frågor inskickade av publiken. Nedan kan du läsa kort fakta om lagmedlemmarna.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tavlar-i-ec2u-science-contest-2026_12172666/https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-ny-statsepidemiolog_12172696/Professor vid Umeå universitet ny statsepidemiologAnders Johansson, är professor i infektionssjukdomar och överläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien vid Umeå universitet, och utsedd till ny avdelningschef med uppdrag som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Mon, 15 Jun 2026 14:37:29 +0200<p>– Jag vill verkligen gratulera Anders Johansson till utnämningen. Det är en stor och viktig roll för Sverige, och dessutom en ära för Umeå universitet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anders Johansson är en uppskattad forskare som blev professor 2023 vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Anders har medverkat i vetenskapsluncher om såväl resistenta bakterier som Covid-19 och var en flitigt anlitad talesperson i frågor runt pandemin, både internt för universitetet och extern mot medierna.</p><h3>Tillträder den 1 oktober</h3><p>Folkhälsomyndigheten skriver i sitt pressmeddelande att flera kvalificerade kandidater sökte tjänsten och utifrån en helhetsbedömning föll valet på Anders Johansson:</p><p>”Anders Johansson har bland annat arbetat inom frågor som antibiotikaresistens, vaccinskydd och biologisk beredskap. Han har också varit sakkunnig för flera centrala myndigheter och haft ledande roller inom krisledning i både regionala och nationella organisationer.”, står det i pressmeddelandet där det även finns ett citat av generaldirektör Olivia Wigzell:</p><p>– Vi är glada att meddela att Anders Johansson tillträder tjänsten. Han har utmärkta ledarkvalifikationer och en mångårig bakgrund som docent och sedermera professor i infektionssjukdomar, samt specialist inom både infektionssjukdomar och vårdhygien. Anders Johansson kommer att ansvara för att leda och utveckla myndighetens smittskyddsarbete, och arbeta för ett fortsatt ökat samarbete med landets lärosäten och regioner i rollen som avdelningschef och statsepidemiolog, säger generaldirektör Olivia Wigzell.</p><p>Anders Johansson tillträder tjänsten som chef för Avdelningen för smittskydd och beredskap med uppdrag som statsepidemiolog den 1 oktober.</p><p><a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/maj/anders-johansson-blir-ny-avdelningschef-och-statsepidemiolog/">Läs hela nyheten på Folkhälsomyndighetens webbplats</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-ny-statsepidemiolog_12172696/https://www.umu.se/nyheter/universitetets-jamstalldhetsarbete-lyfts-fram-i-nationell-studie-_12172603/Umeå universitets jämställdhetsarbete lyfts fram i nationell fallstudie Umeå universitet lyfts som ett gott exempel på hur jämställdhetsintegrering kan bidra till långsiktiga och konkreta resultat. Det framgår av en fallstudie från Jämställdhetsmyndigheten, där tre myndigheter och tre lärosäten framhålls inom ramen för regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering i myndigheter, högskolor och universitet. Wed, 06 May 2026 10:26:46 +0200<p>I Jämställdhetsmyndighetens nationella fallstudie <em>Vad krävs för att nå resultat? Fallstudie av tre myndigheters och tre lärosätens arbete med jämställdhetsintegrering</em> lyfts Umeå universitet fram som ett av tre universitet med långtgående eller särskilt intressanta resultat inom jämställdhetsintegrering. Bedömningen grundas i universitetets breda och systematiska ansats, där jämställdhet integreras i uppföljning, styrning och ledningsprioriteringar, samt i ett medvetet arbete med lärande och reflektion som utmanar rådande normer och strukturer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bred ansats för en tryggare arbets- och studiemiljö</h2><p>Mot bakgrund av den inventering av jämställdhetsutmaningar som genomfördes i verksamheten 2021 – och som låg till grund för universitetets <em>Inriktning för jämställdhetsintegrering 2022–2025</em> – samt den externa granskningen <em>Umeå universitets hantering av misskötsamhet – 32 framåtsyftande förslag till förändring</em> från 2022, har universitetet förstärkt sitt arbete för att skapa en mer jämställd, trygg och inkluderande arbets- och studiemiljö.</p><p>Genom ett flertal främjande insatser på alla nivåer i organisationen har universitetet arbetat brett och systematiskt för att stärka jämställdheten. Bland annat har en ny samordnad organisation för arbetsmiljö och lika villkor, som inkluderar jämställdhetsintegrering, införts med tydligare roller, resurser och ansvar.</p><p>De strukturella förändringarna har även kompletterats med andra satsningar, på kompetensutveckling för chefer, medarbetare och studenter, jämställdhetsbudgetering, stärkt rekryteringsprocess samt förbättrade rutiner för att förebygga och hantera diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Projektet <em>Levande värdegrund</em>, som utgår från de akademiska kärnvärdena och den statliga värdegrunden, har även bidragit till en ökad medvetenheten om normer och hierarkier genom framtagande av stödmaterial för värdegrundsdiskussioner att använda vid institutioner och enheter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor, inkludering, mångfald och värdegrundsfrågor vid Medicinska fakulteten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– När jämställdhet, lika villkor och arbetsmiljö får resursutrymme och integreras i våra ordinarie arbetssätt bidrar det till tryggare studie- och arbetsmiljöer, tydligare och säkrare processer och i förlängningen till högre kvalitet i utbildning och forskning. Arbetet lägger grunden för att förändra strukturer och normer över tid, men måste förstås följas upp kontinuerligt, säger Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor, inkludering, mångfald och värdegrundsfrågor vid Medicinska fakulteten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ledningens engagemang särskilt viktigt</h2><p>En av de viktiga förutsättningarna som lyfts i fallstudien är universitetets medverkan i den regionala strategin <em>Ett jämställt Västerbotten</em>. Utifrån regionala delmål har Umeå universitet tagit fram nyckeltal som synliggör könsskillnader inom exempelvis meritering, arbetsfördelning, ledningsuppdrag och befattningar. Detta har stärkt universitetets förutsättningar att följa upp och analysera ojämställda strukturer, samt att vidta mer träffsäkra åtgärder över tid.</p><p>Fallstudien betonar också betydelsen av universitetsledningens engagemang och långsiktighet. Umeå universitet beskrivs som ett lärosäte där jämställdhetsintegrering inte utgör ett sidospår, utan är en del av kärnuppdraget att säkerställa kvalitet, trygghet och hållbara arbets- och studiemiljöer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Jämställdhetsarbete är inget tillfälligt projekt, utan en del av universitetets långsiktiga och idoga arbete. Att det framgångsrika resultatet lyfts fram i fallstudien visar betydelsen av kontinuitet och att frågorna är förankrade i alla delar av universitetet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Fallstudien är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheter, högskolor och universitet, som överlämnades till regeringen i april 2026.</p><p><a href="https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/publikationer/tydlig-riktning-och-langsiktighet-for-storre-genomslag/">Läs hela fallstudien, Bilaga 1: Underlagsrapport 2026:4. Fallstudie av tre myndigheters och lärosätens arbete med jämställdhetsintegrering, på Jämställdhetsmyndighetens hemsida.</a></p><p><a class="documentIcon" title="Återrapportering jämställdhetsintegrering 2023–2025" href="~/link/811195369fd749dc86a48eb12b387c22.aspx">Läs Umeå universitets rapport Återrapportering jämställdhetsintegrering 2023–2025 här</a></p>https://www.umu.se/nyheter/universitetets-jamstalldhetsarbete-lyfts-fram-i-nationell-studie-_12172603/https://www.umu.se/nyheter/skytteanskt-pris-till-framstaende-hjart--och-lungforskare_12172382/Skytteanskt pris till framstående hjärt- och lungforskareKungl. Skytteanska Samfundet har beslutat att tilldela Margareta och Eric Modigs pris 2026 till professor Stefan Söderberg och professor André Nyberg vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Priset uppmärksammar framstående forskning inom medicin, med särskilt fokus på hjärt- och lungsjukdomar.Mon, 04 May 2026 16:25:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Stefan Söderberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Jag är överväldigad och mycket tacksam! Det är ett erkännande av den långsiktiga forskningslinjen vid Umeå universitet som, baserad på MONICA- och Västerbottensprojektet, följt utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom över tid. Jag och min forskargrupp är djupt tacksamma för att ha fått bygga vidare på det arbete som visionära forskare lade under 1980- och 1990‑talen, säger Professor Stefan Söderberg, läkare och professor i kardiologi på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus på kardiovaskulära riskfaktorer</h2><p>Han får priset för sina långvariga och betydelsefulla insatser inom hjärt- och lungmedicinsk forskning. Hans kliniskt och registerbaserade forskning har haft stor betydelse för utvecklingen av nya vårdrutiner och riktlinjer, bland annat inom pulmonell hypertension och kardiovaskulär riskbedömning.</p><p>Genom omfattande vetenskaplig publicering, stark forskningsfinansiering och ledande roller i stora forskningssamarbeten har han haft stort genomslag både nationellt och internationellt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forskar om KOL och fysioterapi</h2><p>Professor André Nyberg, fysioterapeut och professor i fysioterapi på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, tilldelas priset för sin innovativa och kliniskt betydelsefulla forskning inom fysioterapi och lungsjukdom, med särskilt fokus på kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>André Nyberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det känns mycket hedrande att få priset! Utmärkelsen är inte bara ett personligt erkännande, utan också ett viktigt kvitto på den forskning vi bedriver och något som ger oss stärka förutsättningar för det fortsatta arbetet. Jag delar priset med min forskargrupp och våra samarbetspartners, vars engagemang och insatser har varit avgörande för de resultat vi har uppnått, säger han.</p><p>André Nybergs forskning har bidragit till utvecklingen av nya mätmetoder och träningsinterventioner med tydlig patientnytta, och kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet och starkt internationellt genomslag. Han är även aktiv i internationella forskningsnätverk och inom European Respiratory Society.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om priset</h2><p>Prissumman uppgår till 200 000 kronor per mottagare. Prisen delas ut vid Skytteanska Samfundets årshögtid den 22 maj 2026, och de håller en högtidsföreläsning i samband med Umeå universitets årshögtid i oktober.</p><p><a href="https://skytteanskasamfundet.se/" target="_blank" rel="noopener">Kungl. Skytteanska Samfundet</a> med säte i Umeå är en av Sveriges 18 kungliga akademier och verkar för att främja vetenskap och kultur med särskilt fokus på Norrlands utveckling.</p><p>Kontakt:<a href="~/link/199c22e0c1004deda0ee9ae38de67aed.aspx" target="_blank" rel="noopener"> Camilla Sandström</a>, vice preses, Kungl. Skytteanska Samfundet</p>https://www.umu.se/nyheter/skytteanskt-pris-till-framstaende-hjart--och-lungforskare_12172382/https://www.umu.se/nyheter/ansok-till-mirai-global-solutions-olympiad-2026_12172360/Ansökan är öppen: MIRAI Global Solutions Olympiad 2026 i JapanMIRAI bjuder in master- och doktorandstudenter från medlemsuniversitet inom MIRAI i Japan och Sverige att bilda internationella, tvärvetenskapliga team och utveckla innovativa och genomförbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Sista ansökningsdag är 16 augusti 2026.Mon, 11 May 2026 11:24:48 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ge nästa generation förutsättningar att samarbeta kring lösningar på globala utmaningar</h2><p>Denna lagbaserade olympiad främjar gränsöverskridande samarbete, kreativ problemlösning och verklig samhällsnytta. Den är direkt kopplad till <strong>MIRAI Research & Innovation Week 2026,</strong> som hålls i <strong>Fukuoka, Japan den 8–11 december 2026.</strong></p><h3>Varför delta?</h3><ul><li>Arbeta i internationella, tvärvetenskapliga studentteam</li><li>Ta dig an verkliga samhällsutmaningar kopplade till FN:s globala mål</li><li>Få erfarenhet av innovationsdriven forskning och lösningsdesign</li><li>Presentera ert arbete för en internationell publik under MIRAI R&I Week 2026</li><li><strong>Vinnande team bjuds in till Fukuoka – resa och boende ingår</strong></li></ul><h3>Utmaningsområden</h3><p>Teamen väljer ett av följande fyra spår:</p><ol><li><strong>Hälsa och en åldrande befolkning (SDG 3)</strong></li><li><strong>Klimatanpassning, katastrof- och riskhantering (SDG 13)</strong></li><li><strong>Resilienta städer och samhällen: styrning och stadsplanering (SDG 11)</strong></li><li><strong>Energikonvertering och lagringsmaterial för en hållbar framtid (SDG 7)</strong></li></ol><p>Varje utmaning kräver modiga, evidensbaserade idéer som integrerar perspektiv från flera discipliner och är relevanta för både Japan och Sverige.</p><h3>Programöversikt</h3><ul><li>Online kick-off workshop: slutet av augusti / början av september 2026</li><li>Arbetsfas i team: två veckor i mitten av september 2026</li><li>Slutleverans: lösningsbeskrivning eller pitchvideo</li><li>Vinnare tillkännages: början av oktober 2026</li><li>Slutlig presentation: MIRAI R&I Week, Fukuoka (december 2026)</li></ul><h3>Behörighet</h3><ul><li>Master- eller doktorandstudenter vid MIRAI‑medlemsuniversitet i Japan eller Sverige</li><li>Team om upp till fyra studenter (självorganiserade)</li><li>Engelska som arbetsspråk</li><li>Hög engagemangsnivå under programmets genomförande</li></ul><h3>Sista ansökningsdag</h3><p><strong>16 augusti 2026, 23:45 CEST</strong> (17 augusti 2026, 06:45 JST)<br><strong>Ansök som team via det digitala formuläret:<br></strong><a href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=i0BTVM2mHkyLEBi1APtUTjDj6iFIqkxLq0MpvBhgsqlUNFBTSU9GWFlXTzQ2OTNZVEcxSlNUWjVEQi4u&route=shorturl">online application form</a></p><p><a class="documentIcon" title="Call-for-Applications-MIRAI-Global-Solutions-Olympiad_FINAL.pdf (171 kB)" href="~/link/14caa2998d8141e5b02e1475f16b509a.aspx">Call-for-Applications-MIRAI-Global-Solutions-Olympiad_FINAL.pdf (171 kB)</a><br><br>Studenter uppmanas att läsa hela utlysningen noggrant och kontakta sina MIRAI‑kontaktpersoner MIRAI contact persons  innan ansökan skickas in.</p>https://www.umu.se/nyheter/ansok-till-mirai-global-solutions-olympiad-2026_12172360/https://www.umu.se/nyheter/stefan-soderberg-tilldelas-margareta-och-eric-modigs-pris-2026_12172217/Stefan Söderberg tilldelas Margareta och Eric Modigs pris 2026Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin får Margareta och Erik Modigs pris 2026. Priset delas ut av Kungl. Skytteanska Samfundet för framstående medicinsk forskning vid Umeå universitet.Tue, 05 May 2026 08:42:33 +0200<p>Priset delas ut för att uppmärksamma framstående medicinsk forskning och riktar sig till välmeriterade forskare eller organisationer, främst inom forskning om ögat, hjärtat eller lungan.</p><p><strong>Grattis till Margareta och Eric Modigs pris 2026. Vad betyder priset för dig?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p></div></div><p>– Jag är överväldigad och mycket tacksam. Det är ett erkännande av den forskningslinje vi haft under många år vid Umeå universitet, att följa utvecklingen av kardiovaskulärsjukdom och dess riskfaktorer över tid baserat på våra unika befolkningstudier i norra Sverige, MONICA och Västerbottensprojektet. Det vill säga, jag och min grupp har fått skörda frukterna av det arbete som visionära forskare vid Umeå universitet utförde på åttio och nittiotalet. </p><p><strong>Du har en lång och gedigen forskningskarriär bakom dig. Berätta om din forskning, vad har du varit engagerad i?</strong></p><p>– Min passion är kardiovaskulär och diabetsepidemiologi, men det hela startade med HIV epidemiologi i Tanzania. Därifrån började jag mitt arbete om kardiovaskulära riskfaktorer i norra Sverige med bas i MONICA och Västerbottensprojektet för att så småningom återvända till Afrika och Mauritius med studier med mostvarande fokus. Under de senaste femton åren har jag fått förmånen att delta i skapandet av den nationell SCAPIS studien. Jag är hjärtläkare (kardiolog) med speciellt intresse i lungcirkulationens sjukdomar, så kallad pulmonell arteriell hypertension, och har tillssammans med kollegor med samma intresse byggt ett svenskt kvalitetsregister som blivit en erkänd kunskapskälla globalt för detta ovanliga tillstånd. Och med registret som bas har vi presenterat viktig kunskap.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Jag skulle aldrig forska egentligen. Men HIV epidemin i Tanzania ändrade allt. Vi insåg behovet av att säkerställa säker blodgivning till anemiska barn och födande mödrar. Sedan väcktes intresset för att förstå spridning och orsak till sjukdomen. Nyfikenhet, äventyrslusta (bott tre år i Tanzania och två år i Australien), glädjen över att arbeta med likasinnade, skapa nya kontakter och att samarbeta driver mig. </p><p><strong>Vad har du för planer framåt, något spännande på gång?</strong></p><p>– För närvarande tittar vi på betydelsen av skadligt alkoholbruk för utveckling av farlig kardiovaskulärsjukdom i norra Sverige (plötslig död, hjärnblödning, hjärtsvikt). Vi ska också beskriva utvecklingen av kardiovaskulära riskfaktorer på Mauritius under 35 år, tack vare den rika databas som nu finns i Umeå.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/stefan-soderberg-tilldelas-margareta-och-eric-modigs-pris-2026_12172217/https://www.umu.se/nyheter/mistelextrakt-ingen-effekt-for-sjuka-med-bukspottkortelcancer_12172211/Mistelextrakt ger ingen effekt för svårt sjuka med bukspottkörtelcancerNy forskning vid Umeå universitet visar att palliativa patienter med bukspottkörtelcancer varken lever längre eller mår bättre om de tar mistelextrakt som tillägg till standardbehandling vid cancer, jämfört med placebo. Mon, 04 May 2026 10:04:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En ny studie ledd av Kathrin Wode, forskare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin vid Umeå universitet, visar att mistelextrakt inte har någon effekt varken på livslängden eller på hur svårt sjuka med bukspottkörtelcancer mår.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>plainpicture. Johnérs bildbyrå</span></div></div><p>– Tidigare forskning har visat lovande resultat för mistelextrakt som tilläggsbehandling för den här gruppen, men våra resultat tyder på att det inte har någon effekt varken på livslängden eller på hur patienterna mår, säger Kathrin Wode, forskare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin, disputerad vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Mistelextrakt är ett av de mest använda växtbaserade läkemedlen i Europa, men de vetenskapliga bevisen för dess effektivitet mot cancer är inte starka. Studien MISTRAL pågick 2016–2022 vid Umeå universitet och nio svenska onkologkliniker och undersökte hur effektivt mistelextrakt är som tilläggsbehandling för patienter som får palliativ behandling för bukspottkörtelcancer. Forskarna har bland annat undersökt patienternas livslängd, livskvalitet, viktförlust och användning av kortison.</p><p>– Det här är en grupp med dålig prognos och tung symtombörda. Det finns ett stort behov av skonsamma behandlingsalternativ och därför ville vi undersöka om mistelextrakt kan vara hjälpsamt som tilläggsbehandling, säger Per Fransson, professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><p>– Studien är ovanlig eftersom den handlar om komplementärmedicin och inte standardbehandling vid cancer. Dessutom är det den första placebokontrollerade studien på mistelextrakt som undersöker både effekt på livslängd och livskvalitet, säger Roger Henriksson, senior professor vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>I studien ingick 290 patienter med bukspottkörtelcancer, som lottades till att antingen få injektioner med mistelpreparat eller placebo. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken patienterna eller forskarna visste vem som fått mistelextrakt och vem som fått placebo. De första resultaten publicerades 2024 och visade inga förbättringar i livslängd för gruppen som fick mistelextrakt jämfört med gruppen som fick placebo. De nya resultaten visar att det inte heller sker några förbättringar i livskvalitet.</p><p>– Utifrån våra studieresultat finns det ingen klinisk anledning att rekommendera tillägg av mistelextrakt vid bukspottkörtelcancer, säger Kathrin Wode.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kathrin Wode, forskare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin, disputerad vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/mistelextrakt-ingen-effekt-for-sjuka-med-bukspottkortelcancer_12172211/https://www.umu.se/nyheter/hatten-pa-for-nya-doktorer--dags-for-varpromotion_12172050/Hatten på för nya doktorer – dags för VårpromotionLagerkrans, doktorshatt, ring, diplom, högtidsceremoni och bankett. Den 23 maj är det dags att fira närmare 80 nya doktorer och 20 jubeldoktorer, som genom många års studier bidragit till kunskap, insikter och upptäcker som berikar vårt samhälle. – Vårpromotionen är en av våra allra finaste traditioner, säger ceremonimästare Peter Sköld. Mon, 11 May 2026 14:15:38 +0200<p>Doktorsexamen är den högsta akademiska examen vi har i Sverige. Innan man ens kan påbörja en utbildning på forskarnivå krävs att man har en examen på avancerad nivå, exempelvis en master, eller motsvarande kunskaper. För att sedan ta doktorsexamen krävs ytterligare 240 högskolepoäng, vilket motsvarande fyra års heltidsstudier i ett forskarutbildningsämne, inklusive godkända doktorandkurser och att man gjort en doktorsavhandling som godkänts genom granskning och disputation.  </p><p>Det är med andra ord många års studier på hög nivå och stora krav på kvalitet som krävs för att ta en doktorsexamen. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är en otrolig bedrift, som vi så klart vill fira så högtidligt och värdigt vi kan, säger Peter Sköld, ceremonimästare för de akademiska högtiderna vid Umeå universitet. </p><p>De som tagit ut sin doktorsexamen vid Umeå universitet bjuds in att promoveras till doktor vid Vårpromotionen. Under ceremonin tilldelas doktorsring, diplom och doktorshatt eller lagerkrans. Dessa insignier har en lång tradition och bär på en rad olika symboler. </p><p>Är du nyfiken på mer om detta? Läs texten och se korta filmer: <a title="Vad symboliserar insignierna" href="~/link/ef4d8e70d6ab45a990e4807e005107dc.aspx">"Vad symboliserar egentligen doktorshatten och lagerkransen?" </a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Närmare 90 personer på scen</h2><p>Under Vårpromotionen den 23 maj kommer 78 personer att promoveras till doktorer vid Umeå universitet.  </p><p>Den som tagit doktorsexamen för 50 år sedan bjuds också in att promoveras till jubeldoktor. I år kommer 19 personer att ta emot den utmärkelsen på Umeå universitet, varav 10 personer på plats och 9 personer i sin frånvaro, absens.  </p><p>– Det känns särskilt fint att vi får ge denna hederstitel till dem som haft ett livslångt engagemang för forskning och kunskap, som ju är en av grundpelarna i ett demokratiskt, innovativt och stabilt samhälle, säger Peter Sköld.  </p><p>Ceremonin äger rum i Aula Nordica, i Universum på Campus Umeå, klockan 16.00. Alla som vill är välkomna att delta som åhörare under ceremonin, som pågår i cirka två timmar. Den går också att följa digitalt på live.umu.se. Därefter följer bankett för inbjudna gäster. </p><p><a title="livesändning" href="/live/">Länk till livesändningen (rätt sändning kommer upp när det är dags).</a></p>https://www.umu.se/nyheter/hatten-pa-for-nya-doktorer--dags-for-varpromotion_12172050/https://www.umu.se/nyheter/tre-yngre-framstaende-forskare-prisas_12172021/Tre yngre framstående forskare prisasJenny Jarlsdotter Wikström, Irina Mancheva och Florentin Späth tilldelas Kungliga Skytteanska samfundets pris 2026. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna forskningsinsatser av hög vetenskaplig och samhällelig betydelse inom olika områden.Thu, 30 Apr 2026 13:41:16 +0200<p>Kungliga Skytteanska samfundet har sedan början av 1990-talet delat ut pris till yngre framstående forskare verksamma vid norrländska lärosäten. Samfundet är en av de 18 kungliga akademierna i Sverige och dess uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling. I priset ingår en summa om 30 000 kronor.</p><p>År 2026 tilldelas priset till tre forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskarna och prismotiveringar</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Jarlsdotter Wikström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Jenny Jarlsdotter Wikström,</strong> vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, tilldelas priset till framstående yngre forskare inom humaniora och konstnärliga vetenskaper.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hon disputerade 2020 i litteraturvetenskap vid Umeå universitet med en prisbelönt avhandling som kombinerar feministisk teori, miljöhumaniora och posthumanism. Hennes forskning kännetecknas av teoretisk skärpa, tvärvetenskapliga angreppssätt och tydlig samhällsrelevans.</p><p>Efter disputationen har Jenny Jarlsdotter Wikström haft en stark forskningsutveckling med forskningsledande uppdrag, extern finansiering och kontinuerlig publicering i välrenommerade nationella och internationella sammanhang. Hon har även varit aktiv i forskningsnätverk och bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer i Umeå samt i nordiska och internationella sammanhang, med återkommande tematiska kopplingar till Norrland.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Irina Mancheva.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marie Oskarsson</span></div></div><p><strong>Irina Mancheva</strong>, vid Statsvetenskapliga institutionen, tilldelas Kungliga Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom samhällsvetenskap och ekonomi.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hennes forskning fokuserar på styrningsutmaningar i konfliktfyllda samhällsfrågor, där målkonflikter mellan olika intressen står i centrum. Arbetet är vetenskapligt väl förankrat och har hög samhällelig relevans.</p><p>Sedan disputationen har Irina Mancheva visat på en stark vetenskaplig utveckling genom fortsatt publicering, breddade forskningsteman och framgång i konkurrensen om externa forskningsmedel. Hon har utvecklat nya forskningsspår och bidragit till tvärvetenskaplig samverkan kring frågor om miljö- och naturresursförvaltning, samtidigt som hon aktivt bidragit till att stärka forskningsmiljöer i norra Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florentin Späth.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p><strong>Florentin Späth</strong>, vid Institutionen för diagnostik och intervention, tilldelas Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hans forskning kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet och tydlig relevans för medicinsk forskning, med bred publicering i internationellt ledande tidskrifter.</p><p>Efter disputationen har Florentin Späth uppvisat en mycket stark vetenskaplig utveckling genom omfattande publicering, framgång i konkurrensutsatt nationell forskningsfinansiering samt mottagande av en internationell vetenskaplig utmärkelse från Myeloma Society. Han är docent och innehar flera kvalificerade vetenskapliga uppdrag, vilket sammantaget visar på en tydlig forskningsprofil och goda förutsättningar för fortsatt vetenskaplig utveckling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Uppmärksammas i höst</h2><p>Priserna delas ut vid Skytteanska samfundets årshögtid den 22 maj och pristagarna kommer att uppmärksammas på Umeå universitets Årshögtid i oktober.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a519d39-2231-4be1-acab-14895710e1d5" data-contentname="Tre yngre forskare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/tre-yngre-framstaende-forskare-prisas_12172021/https://www.umu.se/nyheter/skytteanska-samfundets-pris-till-florentin-spath_12172015/Skytteanska Samfundets pris till Florentin SpäthKungliga skytteanska samfundet har sedan 1993 delat ut Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper. I år tilldelas priset till Florentin Späth för hans forskning inom hematologi och blodcancersjukdomar. Tue, 05 May 2026 08:43:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florentin Späth, forskare och överläkare i hematologi vid Institutionen för diagnostik och intervention</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Privat]</span></div></div><p>Årets mottagare av Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper 2026 går till Florentin Späth vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><p><strong>Grattis till Skytteanska Samfundets pris 2026. Vad betyder priset för dig?</strong></p><p>– Tack så mycket. Det är förstås mycket hedrande, både för mig personligen och för hela forskningsgruppen. Priset är ett erkännande av det arbete vi gör och av att vår forskning uppfattas som relevant och håller hög kvalitet även utifrån.</p><p><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></p><p>– Vår forskning handlar till stor del om att bättre förstå och kunna förutsäga övergången från så kallade hematologiska prekursortillstånd till blodcancer. Många blodcancersjukdomar föregås av förstadier som oftast är ofarliga, men som i vissa fall utvecklas till cancer. I dag är det svårt att förutsäga vilka individer med ett sådant förstadium som faktiskt kommer att insjukna. Det är inte heller fullständig klarlagt varför vissa utvecklar sjukdom medan andra inte gör det. Syftet med vår forskning är att förbättra riskbedömning och omhändertagande av patienter med prekursortillstånd och blodcancer, genom bättre förståelse för de tidiga biologiska förändringarna i sjukdomsutvecklingen.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Förmodligen var det min nyfikenhet och en vilja att få svar på biologiska och kliniska frågor. Med tiden har jag insett att forskningen ofta väcker fler frågor än den ger svar, vilket jag tycker är särskilt stimulerande. Att forskningen har potential att på sikt gagna patienter är en väldig central drivkraft för oss.</p><p><strong>Vad händer framåt i din forskning, något projekt på gång?</strong></p><p>– Vi har flera projekt på gång där prover nyligen har skickats eller kommer att skickas för analys. Två större projekt drivs särskilt aktivt just nu i min forskningsgrupp. Det ena handlar om klonal hematopoes och progression till myeloid blodcancer, främst MDS och AML, där vi använder unika biobanksprover och avancerade multiomiska analyser. Det andra rör övergången från MGUS till multipelt myelom, där vi analyserar markörer som speglar tumörbörda med mycket känsliga metoder, med målet att förbättra tidig riskidentifiering.</p>https://www.umu.se/nyheter/skytteanska-samfundets-pris-till-florentin-spath_12172015/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitets-forskare-formar-arktisk-kunskap-_12171727/Umeå universitets forskare formar arktisk kunskap genom UArctics tematiska nätverkForskare vid Umeå universitet spelar en aktiv roll i att forma arktisk forskning och samverkan genom UArctics tematiska nätverk – en viktig internationell plattform som knyter samman expertis över discipliner och regioner.Wed, 29 Apr 2026 14:41:09 +0200<p class="quote-center">Vi ser stor potential för att ännu fler forskare vid Umeå universitet engagerar sig i och drar nytta av dessa nätverk.</p><p>Dessa nätverk fungerar ofta som mindre internationella forskningsplattformar där samarbeten, projekt och idéer börjar ta form – långt innan de utvecklas till större, finansierade satsningar.</p><p>Med över 60 tematiska nätverk som spänner över områden från klimat och biologisk mångfald till kultur, hälsa och styrning erbjuder UArctic en struktur för samarbete som årligen presenteras i publikationerna Year in Review.</p><p>Rapporterna lyfter hur forskarsamhällen bidrar till arktisk kunskapsutveckling. De visar också att Umeå universitet inte bara deltar utan i flera fall är med och leder och utvecklar dessa insatser.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starka bidrag inom flera forskningsfält</h2><p>Forskare vid Umeå universitet är engagerade i ett brett spektrum av tematiska nätverk inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.</p><p>Inom det tematiska nätverket för nordlig turism är Umeå universitet en central aktör. Här bygger forskningen vidare på en stark tradition samtidigt som man fortsätter att forma fältet arktisk turism. Idag spelar forskare från Umeå en aktiv roll i att driva både kunskapsutveckling och internationellt samarbete inom nätverket.</p><p>Umeå är också starkt representerat i nätverket Arctic Sustainable Arts and Design (ASAD). Professor Cindy Kohtala vid Umeå Institute of Design är vice ledare för nätverket. Institutet kommer att stå värd för en internationell workshop 2026, vilket ytterligare stärker Umeås roll som nod för design och hållbarhet i arktiska sammanhang.</p><p>Utöver dessa exempel bidrar forskare från Umeå universitet till nätverk som Critical Arctic Studies, Herbivory, Health and Well-being in the Arctic och flera andra – något som speglar bredden i universitetets arktiska forskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att forma arktisk forskning på systemnivå</h2><p>Umeå universitet har också en unik roll i att stödja och forma arktisk forskning i ett bredare perspektiv genom det tematiska nätverket Polar Research Analytics, som leds av forskare vid universitetet.</p><p class="quote-center">Genom bibliometrisk analys kan vi bättre förstå hur arktisk forskning utvecklas, var samarbeten uppstår och hur kunskap flödar mellan regioner och discipliner.</p><p>Nätverket leds av professor Rickard Danell och docent Lena Maria Nilsson, med Arctic Centres föreståndare Keith Larson som UArctics Associate Vice-President för Polar Research Analytics. Tillsammans bidrar de till att kartlägga och analysera globala trender inom arktisk forskning. Detta arbete ger ett övergripande perspektiv på hur forskningen utvecklas globalt.</p><p>– Genom bibliometrisk analys kan vi bättre förstå hur arktisk forskning utvecklas, var samarbeten uppstår och hur kunskap flödar mellan regioner och discipliner, säger Keith Larson. – Det stärker både enskilda forskningsinsatser och den samlade effekten av arktisk forskning.</p><p>Arbetet ger också värdefulla insikter för forskare, lärosäten och beslutsfattare, och bidrar till den fortsatta utvecklingen av UArctics tematiska nätverk.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En plattform för samarbete och genomslag</h2><p>UArctics tematiska nätverk erbjuder forskare vid Umeå universitet möjligheter att delta i internationella samarbeten, utveckla nya forskningsinitiativ och öka synligheten för sin forskning.</p><p>Nätverken knyter samman forskare globalt, med aktiviteter och samarbeten som sträcker sig över arktiska regioner och institutioner världen över.</p><p class="quote-center">Att delta i ett tematiskt nätverk skapar möjligheter inte bara för samarbete utan också för att göra forskningen mer synlig och relevant.</p><p>Inom nätverken organiserar forskare workshops och konferenser, utvecklar gemensamma publikationer, genomför fältkurser och initierar samarbetsprojekt mellan lärosäten.</p><p>Den senaste Year in Review-satsningen visar också den växande betydelsen av att kommunicera forskningsaktiviteter och resultat inom dessa nätverk.</p><p>– Att delta i ett tematiskt nätverk skapar möjligheter inte bara för samarbete, utan också för att göra forskningen mer synlig och relevant”, säger professor Cindy Kohtala. Genom att arbeta tillsammans över olika kontexter, inklusive genom bioregionala perspektiv, kan vi bättre förstå och utveckla hållbarhetspotentialen inom konst- och designforskning och praktik.</p><p>Forskare vid Umeå universitet som är intresserade av att gå med i ett tematiskt nätverk eller vill veta mer om pågående aktiviteter uppmuntras att utforska UArctics nätverksstruktur eller kontakta Arctic Centre.</p><p>– Utifrån Arktiskt centrums perspektiv ser vi stor potential för att ännu fler forskare vid Umeå universitet engagerar sig i och drar nytta av dessa nätverk, säger Simon Oja, biträdande föreståndare, Arktiskt centrum. Ett stärkt deltagande gynnar inte bara enskild forskning, utan stärker också Umeå universitets samlade bidrag till arktisk kunskap och samverkan.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitets-forskare-formar-arktisk-kunskap-_12171727/https://www.umu.se/nyheter/lars-nyberg-topprankad-neuroforskare--atta-i-sverige_12171771/Lars Nyberg topprankad neuroforskare – åtta i SverigeLars Nyberg, professor i neurovetenskap, har av Research.com utsetts till den åttonde främsta forskaren inom neurovetenskap i Sverige. I den globala rankningen placerar han sig som nummer 333 i världen – ett erkännande som bekräftar hans långvariga och framgångsrika forskningsgärning.Thu, 27 Aug 2026 10:57:42 +0200<p>Lars Nybergs forskning fokuserar på hjärnan och funktionell hjärnavbildning, med särskilt intresse för sambandet mellan hjärnans funktioner och olika minnesprocesser. Redan på 1980-talet var han med och startade forskningsprojektet <em>Betula – åldrande, minne och demens</em>, där de följt deltagare över 30 år för att studera hur minnet förändras över tid.</p><p>År 2025 tilldelades Lars Nyberg Bengt Winblads-pris för sin forskning inom geriatrik, med huvudsaklig inriktning mot hur hjärnan och minnet förändras i åldrandet. Nu, mindre än ett år senare, uppmärksammas hans arbete ytterligare genom Research.com:s internationella rankning – med en placering bland de tio främsta neuroforskarna i Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Nyberg, professor, Institutionen för diagnostik och intervention och UFBI.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elin Berge</span></div></div><p>– Att få denna information om <em>impact</em> från Research.com är mycket uppmuntrande för mig och avspeglar även de goda insatserna av mina medarbetare i olika forskningsprojekt, säger Lars Nyberg.</p><p> </p><p>Hela listan finns på<strong> <a href="https://research.com/scientists-rankings/neuroscience/se">Research.com</a></strong></p>https://www.umu.se/nyheter/lars-nyberg-topprankad-neuroforskare--atta-i-sverige_12171771/https://www.umu.se/nyheter/formas-satsar-stort-pa-forskning-om-varfor-mjolk-surnar_12171754/Formas satsar stort på forskning om varför mjölk surnarBiträdande universitetslektor Laura Carroll tilldelas 6 miljoner kronor från Formas för att vidareutveckla bioinformatiska verktyg som ska bidra till ökad förståelse för – och förebyggande av – bakteriell kontaminering i livsmedel så som mjölk.Fri, 08 May 2026 10:37:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll, biträdande universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, får 6 miljoner för att forska inom mejeribiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>De flesta har någon gång öppnat en mjölk som inte riktigt höll måttet. Laura Carrolls forskning fokuserar på Bacillus cereus‑gruppen, en grupp sporbildande bakterier som är en vanlig orsak till att mjölk surnar,  mjölkskämning. Vi ställde fem frågor till henne om anslaget och det nya forskningsprojektet.</p><p class="quote-center">Det känns fantastiskt!</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur var upplevelsen av att få Formas-anslaget?</h2><p>– Det känns fantastiskt! Vi sökte Formas redan förra året utan att bli beviljade, så det känns extra roligt att få anslaget i år.</p><p>– En stor del av min doktorandforskning handlade om mejerimikrobiologi, särskilt genomik hos sporbildande mikroorganismer som bidrar till mjölkskämning. Därför är jag särskilt entusiastisk över det här projektet. Det ger mig möjlighet att återvända till detta forskningsområde, men nu med hjälp av nya single‑cell‑metoder som utvecklats av vårt team här vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilket problem adresserar projektet, och varför är mjölkskämning så viktigt att studera?</h2><p>– Matsvinn är en enorm miljömässig och ekonomisk belastning. Nära en tredjedel av all mat som produceras globalt påverkas av livsmedelsförluster eller matsvinn, vilket motsvarar globala årliga ekonomiska förluster på över en triljon dollar. En betydande del av detta beror på mikrobiell förstörelse, där livsmedel får försämrad smak, lukt eller utseende. Mejeriprodukter, särskilt mjölk, är extra känsliga.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur går ni till väga i det nya forskningsprojektet?</h2><p>– I projektet angriper vi mjölkskämning med ett datadrivet precisionsangreppssätt, baserat på en ny single‑cell‑metagenomisk sekvenseringsmetod som utvecklats av vårt team. Med hjälp av metoden kommer vi att generera stora mängder genomiska data från mikrobiomet i flytande komjölk.</p><p>– Dessa data använder vi för att identifiera biomarkörer, till exempel specifika mikrobiella arter, stammar eller gener, som kan förutsäga om en mjölkbatch kommer att bli dålig under eller före konsumentlagring. På längre sikt vill vi använda dessa single‑cell‑baserade biomarkörer för att utveckla snabba och kostnadseffektiva tester för mejeriindustrin.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad innebär ”maximal upplösning” i praktiken, och varför är single‑cell‑metagenomik ett genombrott för detta forskningsfält?</h2><p>– Tidigare metoder för att studera mikrofloran i komjölk har främst varit så kallade bulkmetoder, där DNA från alla celler (både mikrobiella och från kon) analyseras tillsammans. Det gör det svårt att avgöra vilket DNA som kommer från vilken organism.</p><p>– Med single‑cell‑metagenomik kan vi i stället koppla DNA till enskilda celler. Det gör att vi kan studera individuella bakterier med en detaljrikedom som tidigare inte varit möjlig. Genom att anpassa metoden specifikt för flytande komjölk kan vi dessutom följa hur mikrobiell förstörelse utvecklas över tid på cellnivå och identifiera tidiga markörer för mjölkskämning redan innan produkten når butik eller konsument, när producenter fortfarande har möjlighet att ingripa.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur kan resultaten användas i praktiken?</h2><p>– Förhoppningen är att våra metoder i framtiden ska fungera som beslutsstöd för livsmedelsproducenter, till exempel för att avgöra om en mjölkbatch ska släppas, kasseras eller användas på annat sätt. De kan också bidra till mer träffsäkra bäst‑före‑datum och till utveckling av riktade åtgärder som minskar matsvinn.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det produceras närmare 2,8 miljoner ton mjölk per år i Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Robert Harding</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/formas-satsar-stort-pa-forskning-om-varfor-mjolk-surnar_12171754/https://www.umu.se/nyheter/fortydligande-om-omstruktureringen-av-medicinska-biblioteket_12171492/Förtydligande om omstruktureringen av Medicinska biblioteketDet cirkulerar ofullständig information om vad förändringarna för Medicinska biblioteket innebär för studenterna och studieytorna. Här hittar du korrekt information från den partsgemensamma arbetsgruppen som jobbar med omstruktureringen. Fri, 24 Apr 2026 15:30:55 +0200<p>Tillgängligheten för Medicinska fakultetens studenter till Medicinska biblioteket (MB) kommer inte att förändras i och med den omstrukturering av MB som pågår under 2026. Öppettiderna är oförändrade men omstruktureringen innebär förändringar av bokutlåning och bemanning. Studieytorna och kurslitteraturbiblioteket kommer att finnas kvar.</p><p>Den tidigare informationen om ändrade öppettider som visats på skyltar utanför biblioteket innehöll felaktig information. Tiderna för bemanning från universitetsbibliotek blir kortare men öppettiderna är oförändrade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Information om förändringar av Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus</h2><p>Medicinska biblioteket (MB) vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) grundades för över två decennier sedan och det första avtalet om gemensam finansiering tecknades 2002. Därefter har landskapet för bibliotekstjänster utvecklats, såväl avseende digitalisering som övergång till e-tjänster. Digitaliseringen av tjänsteutbudet har inneburit att den övervägande delen av informationskällorna i dag är elektroniska. Digitaliseringen har  medfört att elektroniska tjänster täcker de flesta behoven av tillgång till litteratur och vetenskapliga publikationer för forskare och personal. Detta har fått till följd att MB:s främsta funktion blivit studenternas studiemiljö. Ett annat viktigt faktum är att en stor del av kurslitteraturen för studenterna vid Medicinska fakulteten fortfarande består av tryckt material.</p><p>De stora delarna av MB:s fysiska yta, som i dag upptas av studieytor och grupprum för studerande på NUS, är en viktig resurs för de studenter som gör sin kliniska utbildning.</p><p>Universitetsbiblioteket (UMUB) har på uppdrag av rektor gjort en utredning och föreslagit hur verksamheteten vid MB bör bedrivas framgent (FS 1.2.1-1869-24). Det bör noteras att detta uppdrag fokuserade på bibliotekstjänster och att bevara studieytorna i oförändrad omfattning på MB. Rektor beslutade 20251127 att gå vidare med omstruktureringen enligt UMUB:s rapport. UMUB lämnar över ansvaret för studieytorna till Medicinska fakulteten och Region Västerbotten (RV) inom ramen för universitetets och regionens samverkansorganisation. Arbetet med omstruktureringen pågår just nu. Det går inte att tillräckligt betona att studieytorna vid MB är av stor vikt för studenternas möjligheter att bedriva sina studier på ett hållbart sätt med hög kvalitet.</p><p>ALF-kommittén har tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från ALF-kommittén, TUA-kommittén, Lokalplaneringsrådet, Umeå Medicinska studentkår, UMU och RV. Gruppen har under våren möten varannan vecka och arbetar med omstruktureringen av MB på NUS. Det är en extra utmaning att arbeta med lokalförändring i en miljö som ska fungera både under omställningsperioden och även i kommande utformning. En avgränsning är att i uppdraget ingår endast studieytorna vid MB. En total översyn av alla studieytor på NUS inryms således inte i uppdraget.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad innebär omstruktureringen?</h2><p>Förslaget som ligger till grund för rektors beslut innebär i korthet att:</p><ul><li><p>Ändamålsenliga studieytor finns kvar på MB.</p></li><li><p>Kurslitteratur för studenter vid Medicinska fakultetens utbildningar finns tillgänglig på MB, men inte för utlåning. Beståndet kommer hållas uppdaterat av UMUB även i fortsättningen.</p></li><li>Övrig biblioteksverksamhet vid MB skalas ner och utlåningsverksamheten flyttas till UMUB på campus. Bokhyllor och böcker för utlåning, liksom informationsdisken och UMUB:s datorer, tas bort.</li><li>Bemanningen från UMUB vid MB trappas ner under våren 2026.</li></ul><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tillgänglighet till MB</h2><ul><li>Öppettider för studieplatserna på MB förändras inte. MB är öppet för studenter:<ul><li>måndag-torsdag kl 8.00-22.00</li><li>fredag kl. 8.00-18.00</li><li>lördag kl. 11.00-16.00</li><li>söndag kl. 12.00-18.00</li><li>dörrar och hiss öppnas och låses automatiskt via kortläsarna.</li></ul></li><li>Lokalerna kommer under omställningsperioden att vara öppet tillgängliga (utan behov av passerkort) för alla Medicinska fakultetens studenter, liksom tidigare företrädelsevis för de som befinner sig på NUS.</li><li>Larmbågar larmar om böcker tas med ut från MB.</li><li>Det sker ingen förändring av Region Västerbottens yttre skalskydd som även fortsättningsvis kommer att låsas klockan 20.00.</li><li>Det ska naturligtvis, som tidigare, vara samma lugn och ro för studier vid studieytorna. Om det inte fungerar i studieytorna ska studenter meddela kontaktpersoner vid sitt läkarprogram eller tandläkarprogram på dagtid. På kvällstid och under helger kontaktas ordningsvakt vid akuta situationer via NUS växel.</li><li>Informationstavlor ska finnas på plats i lokalerna.</li></ul><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Att göra under 2026</h2><p>Arbetet fortlöper med att omvandla MB till en fortsatt funktionell studieyta med oförändrad tillgång till olika studieytor vid MB. Det innefattar ytor för enskilda studier, grupprum och tysta miljöer.</p><ul><li>I dialog med UMUB:s ledning beslutas om utköp av möbler och andra inventarier.</li><li>Presentera funktionsbeskrivning för studieytor i MB som på bästa sätt tar till vara önskemål och skapar fortsatt attraktiva studiemiljöer på ett genomförbart sätt.</li><li>I samarbete med fastighetsägaren Region Väserbotten komma överens om slutlig lösning för studieytornas utformning så att dessa blir funktionella och fortsätter att vara attraktiva.</li><li>Att bereda de förslag till förändringar som kräver beslut och finansiering via ALF-/TUA-medel samt eventuellt universitetsmedel.</li><li>Befintliga studieytor finansieras under 2026 med ALF-medel för läkarstudenterna och med TUA-medel för tandläkarstudenterna vid UMU.</li><li>Förbereda övergång till en ny organisation, vilket omfattar till exempel närvaro av personal, för MB som kommer att omfatta studieytor och kurslitteratur.</li></ul><p> </p><p><em>20260424: Från ALF-arbetsgrupp för omställning av MB med företrädare från ALF-kommittén, TUA-kommittén, Lokalplaneringsrådet, Umeå Medicinska studentkår, UMU och RV: </em></p><p> </p><h3>ALF-arbetsgrupp för lokaler</h3><p><strong>ALF-kommittén:</strong></p><p>Katrine Riklund, dekan, Medicinska fakulteten, UMU (smk)</p><p>Göran Larsson, FoUI-direktör, RV</p><p>Magnus Hultin, vicedekan för utbildning, Medicinska fakulteten, UMU</p><p>Ulrica Bergström, strateg universitetssjukvård, RV</p><p>Patrik Holmkvist, ALF/TUA-controller, UMU</p><p>Joakim Nilsson, ALF-controller, RV</p><p>Helén Simon, processamordnare, RV (adm)</p><p><strong>TUA-kommittén:</strong></p><p>Peyman Kelk, biträdande prefekt institutionen för odontologi, UMU</p><p><strong>Lokalplaneringsrådet:</strong></p><p>Berit Nygren, senior lokalstrateg RV</p><p><strong>Umeå medicinska studentkår:</strong></p><p>Benjamin Blecher, ledamot i Kårstyrelsen, UMS</p>https://www.umu.se/nyheter/fortydligande-om-omstruktureringen-av-medicinska-biblioteket_12171492/https://www.umu.se/nyheter/forebyggande-kirurgi-sakert-vid-arftlig-risk-for-brostcancer_12170863/Förebyggande kirurgi säkert vid ärftlig risk för bröstcancerKvinnor med kraftigt förhöjd ärftlig risk för bröstcancer kan erbjudas att operera bort brösten i förebyggande syfte. En ny studie från Umeå universitet visar att detta är ett mycket säkert ingrepp, både när det gäller att minska risken för bröstcancer och risken för kirurgiskt krävande komplikationer. Thu, 23 Apr 2026 13:33:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Våra resultat visar att risken för framtida bröstcancer är mycket låg. Det här är viktig evidens som kan ge stöd i kliniska beslut och rådgivning av kvinnor med förhöjd ärftlig risk för bröstcancer, säger Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><p>Den aktuella studien omfattar 1 208 svenska kvinnor med bekräftad patogen variant i BRCA1 eller BRCA2, men utan tidigare bröstcancerdiagnos, som identifierats mellan 1994 och 2019. Endast 1 av 507 kvinnor som opererades utvecklade bröstcancer, jämfört med 112 av 701 kvinnor som inte gjorde någon operation.</p><p>– Vi såg dessutom en låg förekomst av kirurgiskt krävande komplikationer efter operationen. Sammantaget är det här ett säkert ingrepp, säger Rebecca Wiberg.</p><p>Bröstcancer drabbar omkring var tionde kvinna i Sverige. I ungefär 2,5 procent av fallen beror sjukdomen på ärftliga förändringar i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. Kvinnor som bär på dessa genetiska varianter har en mycket hög risk att utveckla bröstcancer någon gång i livet, upp till 70 procent, och erbjuds därför särskilda uppföljningsprogram eller förebyggande kirurgi i form av riskreducerande mastektomi (RRM).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9f861fb4-6dc4-4120-a538-d69590b988a9" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forebyggande-kirurgi-sakert-vid-arftlig-risk-for-brostcancer_12170863/https://www.umu.se/nyheter/bakterieprotein-kan-bli-nytt-vapen-mot-tjocktarmscancer_12170920/Bakterieprotein kan bli nytt vapen mot tjocktarmscancerForskare vid Umeå universitet har omvandlat ett protein från jordbakterier till ett möjligt nytt verktyg i kampen mot tjocktarmscancer. En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Death Discovery visar hur det modifierade proteinet kan utlösa en ovanlig form av celldöd i cancerceller.Wed, 22 Apr 2026 10:03:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Genom att kombinera ett bakterieprotein med en fettsyra har forskaren Aftab Nadeem och hans team skapat ett tumördödande komplex som riktar in sig på cancerceller och slår ut deras energiproduktion.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är som att hitta en ny nyckel till tumörens försvar</p><p>– Upptäckten visar att vi kan ta proteiner från naturligt förekommande jordbakterier och skräddarsy dem för att angripa en av de dödligaste och mest behandlingsresistenta cancerformerna. Det är som att hitta en ny nyckel till tumörens försvar, säger Aftab Nadeem, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>Tjocktarmscancer är en av de vanligaste orsakerna till cancerrelaterade dödsfall i världen. Även om behandlingar som cytostatika finns tillgängliga ger de ofta svåra biverkningar och många tumörer utvecklar med tiden motståndskraft mot behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>NheA-O (markerad i magenta) binder till cellmembranet hos tarmcancerceller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Aftab Nadeem</span></div></div><p>Den nya studien fokuserar på ferroptos, en typ av celldöd som orsakas av skadliga fettbaserade kemiska reaktioner inuti cancercellerna. Genom att kombinera ett bakterieprotein med en fettsyra skapade forskarna ett tumördödande komplex, kallat NheA‑O. Komplexet fungerar som en styrd missil som fäster vid cancercellens yta och slår ut cellens energiproduktion i mitokondrierna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bryter cancercellens försvar</h2><p>Det som gör upptäckten särskilt intressant är att komplexet kan kringgå cancercellens normala överlevnadsmekanismer. Vid tjocktarmscancer använder cellerna ofta ett inbyggt skyddssystem som hindrar dem från att dö. Studien visar att NheA‑O kan slå igenom detta skydd och få cancercellerna att kollapsa.</p><p>– Utan energi kan cancercellen inte överleva. Vi blev förvånade över hur effektivt NheA O fäster vid cancercellen och stänger av dess energiförsörjning, säger Naeem Ullah, tidigare postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och artikelns försteförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aftab Nadeem använder ett högupplöst konfokalmikroskop av typen Leica SP8 för att studera hur NheA‑O (visat i grönt) angriper och förstör tjocktarmscancerceller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tester i mer komplexa modeller</h2><p>Forskningen genomfördes med hjälp av avancerade biokemiska metoder och cellkulturmodeller av tjocktarmscancer. Nästa steg blir att testa säkerhet och effekt i mer komplexa biologiska system, som tarmorganoider och cancermodeller hos möss.</p><p>Även om klinisk användning ligger flera år fram i tiden pekar resultaten på en ny strategi för att utveckla cancerbehandlingar inspirerade av molekyler från naturen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aftab Nadeem är forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/bakterieprotein-kan-bli-nytt-vapen-mot-tjocktarmscancer_12170920/https://www.umu.se/nyheter/klimatforandringar-kostar-redan-liv-i-europa--och-riskerna-okar_12170974/Klimatförändringar kostar redan liv i Europa – och riskerna ökarEuropa står inför en kraftig ökning av värmerelaterade dödsfall, påverkade arbetsförhållanden, ökad livsmedelsosäkerhet och ökade risker för klimatkänsliga infektionssjukdomar. Det slår Lancet Countdown Europe fast i en ny rapport om klimatförändringar och hälsa. Som enda svenska universitet har Umeå universitet bidragit med nya rön i arbetet med rapporten.Wed, 22 Apr 2026 09:01:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>– Miljontals människor utsätts redan nu för allvarliga hälsorisker till följd av klimatförändringarna. Våra val i dag avgör om utvecklingen förvärras – eller om vi bygger ett tryggare och mer motståndskraftigt Europa, säger Maria Nilsson som är professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet samt ordförande i Lancet Countdown Europe.</p><p>Rapporten slår fast att människans klimatpåverkan redan kostar liv och leder till allt allvarligare hälsokonsekvenser i Europa. Antalet varningar för extrem värme har ökat med 318% jämfört med 1990-talet och nästan hela kontinenten ser en ökning av värmerelaterad dödlighet, som beräknades ha nått cirka 62 000 dödsfall under 2024. Extrem värme drabbar de mest sårbara hårdast, särskilt spädbarn, äldre, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.</p><p>Klimatförändringarna bidrar samtidigt till en ökad spridning av infektionssjukdomar i Europa. Risken för utbrott av denguefeber har nästan fyrdubblats sedan perioden 1980–2010, medan kustlinjer som lämpar sig för infektioner av vibriobakterier har ökat kraftigt även i länder som Italien och Frankrike. Dessutom har pollensäsongen blivit 1–2 veckor längre än på 1990-talet, vilket förlänger exponeringen för allergiker.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fossila bränslen gör samhällen sårbara</h2><p>Rapporten pekar också på att Europas beroende av fossila bränslen får allvarliga konsekvenser för befolkningens hälsa. För att dämpa de kraftigt stigande energikostnaderna, som till stor del förvärrades av Rysslands invasion av Ukraina, uppgick de statliga subventionerna av fossila bränslen i Europa till 444 miljarder euro enbart under 2023 – mer än en tredubbling jämfört med 2016, året då Parisavtalet antogs och länderna åtog sig att begränsa den globala uppvärmningen.</p><p>– I dag, när konflikten i Iran ökar osäkerhet och mänskligt lidande i regionen, blir det också tydligt att Europas fortsatta beroende av fossila bränslen gör våra ekonomier, offentliga finanser och ytterst vår hälsa alltmer sårbara, säger Jan Semenza som är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>– Den enskilt viktigaste åtgärden är att snabbt fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen – samtidigt som samhällen anpassas till värme. Det ger störst samlad hälsonytta, både på kort och lång sikt, säger Maria Nilsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8066db39-8db0-4183-9672-bcddd1893a0a" data-contentname="Om rapporten">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/klimatforandringar-kostar-redan-liv-i-europa--och-riskerna-okar_12170974/https://www.umu.se/nyheter/cellproteiner-driver-allvarliga-virusinfektioner_12170846/Ny forskning avslöjar cellproteiner som driver allvarliga virusinfektionerForskare vid Umeå universitet har identifierat två mänskliga cellproteiner, NUP98 och NUP153, som spelar en avgörande roll för hur virus som TBE-virus, West Nile-virus och denguevirus kan föröka sig i kroppen. Resultaten förändrar synen på hur dessa virus utnyttjar våra celler och pekar ut nya, lovande mål för framtida antivirala läkemedel.Thu, 23 Apr 2026 12:23:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Anna Överby Wernstedt har arbetat med forskning om TBE i flera år och syftet är att hitta metoder för att stoppa viruset innan det är för sent, innan det hunnit sprida sig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen</p><p>– Virus har mycket liten arvsmassa och är helt beroende av cellens egna maskinerier. Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen, säger Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som har lett forskningsprojektet.</p><p>TBE‑virus, West Nile‑virus och denguevirus tillhör en grupp närbesläktade flavivirus och orsakar varje år sjukdom hos miljontals människor världen över. Trots den stora sjukdomsbördan saknas fortfarande godkända antivirala läkemedel. Ett alternativt angreppssätt är därför att rikta behandlingar mot värdcellens egna proteiner, som virusen är beroende av för att kunna föröka sig.</p><p>I två nyligen publicerade studier från professor Anna Överbys forskningsgrupp vid Umeå universitet och deras samarbetspartners har nukleoporinerna NUP98 och NUP153 identifierats som centrala värdfaktorer vid ortoflavivirusinfektion.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Oväntad roll för kärnpor‑proteiner</h2><p>NUP98 och NUP153 är normalt en del av kärnpor‑komplexet, som reglerar transporten av proteiner och RNA mellan cellkärnan och cytosolen, den vätska som cellens inre delar flyter i. Eftersom ortoflavivirus kopierar sitt RNA i cytosolen har dessa proteiner tidigare inte kopplats till virusets livscykel.</p><p>Forskarna visar nu att båda nukleoporinerna under infektion rekryteras till virusets replikationsplatser i cytosolen, där de direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Det var överraskande att se hur proteiner som normalt fungerar som ”grindvakter” till cellkärnan i stället blir aktiva medspelare i virusets kopieringsmaskineri, säger forskaren Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi och som disputerade 2025 med dessa publikationer i sin avhandling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Finjusterar virusets proteinproduktion</h2><p>Studierna visar att NUP98 och NUP153 har olika roller under infektionen. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA, medan NUP153 påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.</p><p>NUP153 binder till ett specifikt område på det virala RNA:t mellan de sekvenser som kodar för strukturella respektive icke‑strukturella proteiner. Genom denna interaktion styrs balansen mellan olika virusproteiner, vilket är avgörande i ett tidigt skede av infektionen.</p><p>– Våra resultat utmanar den etablerade bilden av att alla virusproteiner produceras i lika mängd. I stället ser vi att viruset finjusterar sitt proteinuttryck med hjälp av värdcellens egna proteiner, säger Marie Peters.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En peptid som stoppar viruset</h2><p>I arbetet med NUP98 gick forskarna vidare och identifierade, i samarbete med Uppsala universitet, en liten peptid som blockerar NUP98:s bindning till viralt RNA. När denna interaktion hindras minskar virusets förökning kraftigt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att våra fynd inte bara är biologiskt intressanta, utan också kan översättas till konkreta antivirala strategier, säger Anna Överby Wernstedt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Banar väg för nya antivirala läkemedel</h2><p>Tillsammans ger studierna ny och fördjupad förståelse för hur ortoflavivirus utnyttjar mänskliga celler. Särskilt lyfts RNA‑bindande värdproteiner, som nukleoporiner, fram som en central men tidigare underskattad del av virusets livscykel.</p><p>– Genom att rikta in oss på stabila värdproteiner i stället för virusets snabbt muterande komponenter kan vi på sikt utveckla bredare och mer motståndskraftiga antivirala behandlingar, säger Anna Överby Wernstedt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Schematisk bild över nukleoporin 98. Under infektion rekryteras NUP98 till virusets replikationsplatser i cytosolen, där det direkt binder till viralt RNA. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Överby Wernstedt</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Schematisk bild över nukleoporin 153. Under infektion rekryteras NUP153 till virusets replikationsplatser i cytosolen, där det direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner och påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Överby Wernstedt</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/cellproteiner-driver-allvarliga-virusinfektioner_12170846/https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-ska-losa-kompetensbrist-i-arktis_12170376/Nytt projekt ska lösa kompetensbrist i Arktis – gränsöverskridande samarbete i norra NordenDe nordliga delarna av Norden ligger i framkant av Europas gröna omställning, med växande industrier och en ökande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Samtidigt står många arktiska samhällen inför stillastående eller minskande befolkning. Det nya gränsöverskridande projektet Talent North syftar till att hantera denna växande obalans genom att stärka samarbetet mellan universitet, kommuner och regionala aktörer i den nordiska Arktis.Fri, 21 Aug 2026 09:56:26 +0200<p>– Den gröna omställningen i norra Europa beror inte bara på teknik och investeringar, utan också på att människor väljer att leva och arbeta i regionen. Projekt som Talent North är viktiga eftersom de samlar universitet, kommuner och regionala aktörer för att stärka Arktis långsiktiga attraktivitet som en plats att bygga karriär och samhällen på, säger Keith Larson, föreståndare för Arctic Centre vid Umeå universitet.</p><p>Talent North är ett samarbete mellan Arctic Six, kommuner och regionala offentliga aktörer i den nordiska Arktis. Projektet syftar till att stärka attraktionskraften och förmågan att behålla kompetens genom att koppla samman utbildning, arbetsmarknadsbehov och regional utveckling över nationsgränser.</p><p class="quote-center">Den gröna omställningen i norra Europa beror inte bara på teknik och investeringar, utan också på att människor väljer att leva och arbeta i regionen.</p><p>I hela den nordiska Arktis skapar växande industrier och offentliga verksamheter en ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, samtidigt som många samhällen har en stillastående eller minskande befolkning. Denna växande obalans mellan arbetskraftsbehov och befolkningsutveckling riskerar att hämma regionens långsiktiga utveckling. Även om det finns initiativ som adresserar delar av problemet begränsas deras effekt ofta av ett fragmenterat angreppssätt.</p><p>Talent North möter denna utmaning genom att utveckla ett gemensamt, gränsöverskridande arbetssätt för att attrahera och behålla kompetens. Projektet samlar universitet, kommuner och regionala aktörer för att utveckla gemensamma utbildningsinsatser, kompetensutveckling och kommunikationsaktiviteter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från konkurrens till samverkan i Arktis</h2><p>Dagens lösningar är ofta fragmenterade. Städer, universitet och länder konkurrerar snarare än samarbetar, vilket försvagar Arktis samlade attraktionskraft. Talent North syftar till att förändra detta genom att bygga gemensam kunskap, stärka samarbetet över gränser och formulera ett gemensamt budskap om liv och arbete i Arktis. Målet är att skapa ett långsiktigt system där kommuner och arbetsgivare samverkar över nationsgränser.</p><p>Projektet är ett resultat av samarbetet inom Arctic Six – en allians mellan sex universitet i arktiska Norge, Sverige och Finland – tillsammans med kommuner inom Arctic Urban Regional Cooperation (AURC) och Arctic Mayors’ Forum, inom ramen för Arctic Six Extended.</p><p>– Arctic Six är i sig ett resultat av insikten att vi är starkare tillsammans. Det nätverk vi byggt upp med aktörer i den arktiska regionen inom Arctic Six Extended har gjort det möjligt att identifiera gemensamma utmaningar och behovet av långsiktigt gränsöverskridande samarbete. Min roll som Arctic Six Chair gav mig möjligheten att ta ansvar för att koordinera konsortiet, säger Charlotta Söderberg, Arctic Six Chair, projektets EU-ledande partner, och docent i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya arbetssätt för att attrahera och behålla kompetens</h2><p>– Genom vår roll inom Arctic Six och samarbetet med kommuner och arbetsgivare kan vi koppla samman utbildning, mobilitet och arbetsmarknadsbehov över gränserna, i linje med Norges satsningar i High North. Talent North ger oss en konkret plattform för att omsätta forskning och utbildning i praktiska lösningar för hållbar utveckling i Arktis, säger Roberto Rivas Hermann, Arctic Six Chair, projektets norska huvudpartner och professor i innovation och hållbar organisation vid Nord universitet.</p><p>Genom att stärka samarbetet över gränserna vill projektets parter utveckla och testa nya arbetssätt för kompetensförsörjning i den nordiska Arktis. Ambitionen är att dessa erfarenheter ska bidra till att regionala aktörer kan arbeta mer effektivt tillsammans för att möta den växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="060162ce-7e01-4b86-8fac-e7cfdf1dbf33" data-contentname="TalentNorth - Faktaruta">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-ska-losa-kompetensbrist-i-arktis_12170376/https://www.umu.se/nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053/Om antibiotika och den oundvikliga resistensen i ny populärvetenskaplig bokAntibiotika är en av medicinens största framgångar, men står nu inför sitt kanske största hot. I professor Jörgen Johanssons bok skildras hur antibiotika revolutionerat sjukvården, varför resistensen sprids och vilka vägar som finns för att undvika en post antibiotisk framtid.Wed, 15 Apr 2026 08:01:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, påbörjade arbetet med sin bok för fem år sedan under covid-19-pandemin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Jörgen Johansson är professor i molekylär mikrobiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Han forskar om hur bakterier koordinerar sin sjukdomsframkallande förmåga genom studier av <em>Listeria</em> som modell-system. Tillsammans med andra forskare vid Umeå universitet försöker Jörgen också identifiera nya typer av antibiotika.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varför har du skrivit denna bok och varför just nu?</h2><p>–  Efter att ha undervisat en hel del på universitetet men också gett olika populärvetenskapliga föreläsningar insåg jag att det saknas en övergripande populärvetenskaplig bok om antibiotika, hur de fungerar samt hur bakterierna blir resistenta. Jag tyckte det var märkligt att det inte fanns en sådan bok då det tydligen kommer ut en ny kokbok varje dag i Sverige! Inget ont om kokböcker men jag tycker att en bok om antibiotika kan vara av betydelse. Man brukar säga att antibiotikaresistensutvecklingen är den "tysta pandemin" som kommer att drabba fler och fler människor. Därför är det viktigt att allmänheten vet vad det är som händer, och hur man kan förhindra det.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad var din drivkraft bakom boken och vad vill du uppnå med den?</h2><p>– Min förhoppning är att man ska få en ökad insikt av hur viktigt det är att ha fungerande antibiotika, inte bara för att behandla infektionssjukdomar utan också för att förhindra att infektioner bryter ut som hos exempelvis många cancerpatienter under behandling. En stor del av den moderna sjukvården med avancerad kirurgi, transplantationer och som sagt cancerbehandlingar är extremt beroende av fungerande antibiotika. Vi behöver därför antibiotika som fortfarande fungerar, även vi som lever i Sverige där man relativt sällan dör av en infektion.</p><p>– Då all antibiotikaanvändning i praktiken betyder ökad resistensutveckling hoppas jag att allmänheten blir mer restriktiv med att "kräva" antibiotika vid enkla förkylningar. Det ska dock sägas att vi i Sverige (och Västerbotten i synnerhet) är ganska restriktiva i antibiotikaanvändningen jämfört med andra länder.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad behöver allmänheten förstå om ämnet?</h2><p>– Att antibiotikaresistens är ett reellt problem som måste motverkas på alla nivåer. Många tror tyvärr att alla infektioner, även virusinfektioner, kan behandlas med antibiotika. Sedan är det också viktigt att få fram att man absolut inte ska vara rädda för bakterier, de är i mångt och mycket våra bästa vänner och bakterierna i tarmen ser till att vi kan tillgodogöra oss olika näringsämnen och skyddar oss mot farliga bakterier! Kort sagt kan sägas att man bara ska eliminera de bakterier som befinner sig på fel plats i kroppen. Det är när man saknar den möjligheten som det snabbt blir problematiskt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något som oroar dig mer nu än för tio år sedan?</h2><p>– Den ökande resistensutvecklingen är skrämmande. Exempelvis finns det Klebsiella-bakterier som isolerats från krigsskadepatienter i Ukraina som är resistenta mot alla antibiotika man normalt sett använder för att behandla infektioner orsakade av den bakterien. Tyvärr är risken stor att sådana multiresistenta bakterier kan orsaka ökat lidande i Ukraina och närliggande länder men också att de tar sig till Sverige.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Tas antibiotikaresistensen på tillräckligt stort allvar och vem bär huvudansvaret?</h2><p>– Jag tycker att politiker generellt i Sverige är ganska medvetna om problematiken. Tyvärr är det lite som klimatkrisen, bakterierna känner inte av olika gränser utan det krävs en ökad samsyn mellan länder för att åstadkomma en reell förändring. Ett stort problem är att det utvecklas alldeles för få nya antibiotikum eller andra behandlingsalternativ, främst för att de ekonomiska incitamenten är för låga. Det håller som tur på att ändras med olika initiativ men det går tyvärr lite väl sakta. Samtidigt är utvecklandet av nytt antibiotikum lite av "konstgjord andning", man vet att bakterier förr eller senare kommer att bli resistenta mot även nya antibiotika. Det gör att man bör se till att ha en kontinuerlig utveckling av ny antibiotika/nya behandlingsstrategier samtidigt som man försöker blockera resistensspridningen. Jag tror att en kombination av båda strategierna är fördelaktigt, det kommer knappast att finnas en "silver bullet" som löser alla problem.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad behöver stärkas inom vård och politik för att möta resistensproblemet?</h2><p>– Bra fråga, egentligen är det ingenting som görs helt fel men saker sker lite väl sakta. Det vore som sagt bra om man kan initiera fler initiativ, exempelvis på EU-nivå, för att stärka läkemedelsbolagens incitament att utveckla nya antibiotika eller nya behandlingsinitiativ. Dock kommer det att kosta pengar.</p><p>– Om man tittar på nya behandlingsalternativ är olika typer av bakteriofagbehandlingar vid infektioner något som är mycket intressant och som kan komma att revolutionera den framtida vården. En bakteriofag är ett virus som "attackerar" specifika bakterier. Det gör att enbart vissa specifika sjukdomsframkallande bakterier elimineras vid behandling samtidigt som alla "goda" bakterier finns kvar. Antagligen finns även andra oupptäckta strategier som är kvar att upptäckas och som kan vara till nytta för att ta bort farliga bakterier. Det är därför det är så viktigt med förutsättningslös grundforskning där forskaren själv kan använda sin nyfikenhet för att formulera forskningsfrågor.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vem riktar sig din bok till? </h2><p>– Min (naiva) förhoppning är att varje bok kommer att läsas av flera personer, och då särskilt personer som kanske inte normalt läser populärvetenskapliga böcker. En uppmaning från mig som författare: Om ni läst klart boken för ni gärna ge den till en kompis, till släkten eller skänka den till någon Second Hand-butik så att fler kan få möjlighet att läsa den. Slit ut den!</p>https://www.umu.se/nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053/https://www.umu.se/nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649/Bilder och samtal motiverar till bättre hjärthälsaNär hälsorisker blir synliga svart på vitt förändras ofta perspektivet. En studie från Umeå universitet visar att personer som får se ultraljudsbilder av åderförkalkning i sina halskärl, i kombination med motiverande samtal, oftare känner en starkare motivation att förbättra sina levnadsvanor och ta förebyggande läkemedel.Tue, 14 Apr 2026 08:39:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ultraljudsundersökning av halskärlen inom VIPVIZA‑studien. Genom att visualisera tidiga tecken på åderförkalkning i karotisartärerna får deltagaren en tydligare bild av sin framtida hjärt‑kärlrisk, vilket kan stärka motivationen till förebyggande livsstilsförändringar och behandling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något.</p><p>– När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något. Det blir plötsligt konkret och många beskriver en starkare känsla av att de faktiskt kan påverka sin framtida hälsa. Det är ofta där motivationen till förändring föds, säger Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Hjärtinfarkt och stroke är fortfarande de vanligaste dödsorsakerna hos både kvinnor och män. Dessa hjärt‑kärlsjukdomar beror oftast på åderförkalkning, som har samband med riskfaktorer som ohälsosamma levnadsvanor, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och ärftlighet.</p><p>Samtidigt vet vi att hjärt‑kärlsjukdom i hög grad går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor och, när det behövs, läkemedelsbehandling. Trots det kan det vara svårt för många att förstå och agera på sin personliga risk.</p><p>Med hjälp av ultraljudsbilder av blodkärl går det att upptäcka åderförkalkning innan detta gett några symptom. När denna information görs visuell, och kopplas till individens risk, blir sambanden tydligare och mer handlingsinriktade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två grupper, olika information</h2><p>I studien ingick cirka 3 500 personer i Västerbotten, 40–60 år gamla och som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar. Samtliga undersöktes med ultraljud av halspulsådern.</p><p>Hälften av deltagarna fick sina resultat visualiserade som färgkodade bilder, tillsammans med information om sin ”kärlålder”, skriftlig information om att åderförkalkning kan påverkas och ett motiverande samtal med en tränad sjuksköterska. Deras läkare i primärvården fick samtidigt samma information om ultraljudresultatet.</p><p>Den andra hälften (kontrollgruppen) och deras läkare fick inledningsvis ingen information om ultraljudsresultatet. Förebyggande åtgärder genomfördes i samråd med individerna i båda grupperna inom ramen för ordinarie sjukvård enligt gällande riktlinjer, utan inverkan från forskarteamet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Väggtjocklek och förekomst av plack i halsartärerna är basen för att bedöma graden av åderförkalkning. I projektet jämfördes väggtjockleken hos deltagarnas med personer av samma ålder och kön och rapporterades grafiskt som ”kärlåder”, grönt om lägre kärlålder eller rött om högre än den kronologiska åldern. Plack visades som ett ”trafikljus”, grönt om plack inte påvisats och rött om plack påvisats.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>VIPVIZA</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat på kort och lång sikt</h2><p>Efter ett och tre år hade gruppen som sett sina bilder och fått motiverande samtal lägre beräknad risk för hjärt‑kärlsjukdom, gynnsammare utveckling av flera riskfaktorer samt högre motivation att följa råd och behandling.</p><p>Vid treårsbesöket fick även kontrollgruppen ta del av samma visualisering och motiverande samtal. Vid sex års uppföljning hade kontrollgruppen kommit i kapp: båda grupperna hade då liknande riskprofiler, blodtryck och vikt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Sex år är en lång uppföljning i den här typen av studier och all förebyggande behandling har skett inom ordinarie primärvård. Det stärker bilden av att relativt enkla verktyg kan göra stor skillnad över tid, säger Margareta Norberg.</p><p>Forskarna såg också en tydlig minskning av det skadliga LDL‑kolesterolet i båda grupperna över tid, kopplad till ökad förskrivning av och bättre följsamhet till statiner. Effekten sågs först i gruppen som fick visualisering, och därefter i kontrollgruppen när även de tog del av bildresultat och motiverande samtal.</p><p>Tydliga bilder ger stöd både för patient och läkare. När primärvårdens läkare får tillgång till samma underlag ökar sannolikheten att förebyggande behandling, i samråd med patienten, initieras och följs upp.</p><p>Studien är publicerad i tidskriften European Heart Journal Open och ingår i det långsiktiga forskningsprojektet VIPVIZA som har pågått sedan 2013.</p>https://www.umu.se/nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649/https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566/Idrottshögskolans forskningsdag lyfter aktuell idrottsforskningDen 7 maj arrangeras Idrottshögskolans forskningsdag – en konferens som samlar forskare, studenter och yrkesverksamma med intresse för idrott. Dagen ger en inblick i den idrottsforskning som bedrivs vid Umeå universitet och välkomnar både interna och externa deltagare. Mon, 20 Apr 2026 13:56:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolans forskningsdag välkomnar alla med intresse för idrott. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Under Idrottshögskolans forskningsdag presenterar forskare inom Idrottshögskolans forskningsnätverk sin senaste forskning inom idrottsområdet. Presentationerna ges i ett populärvetenskapligt format och speglar bredden av den idrottsrelaterade forskning som bedrivs vid Umeå universitet.</p><p>–Konferensen välkomnar både medarbetare och studenter vid Umeå universitet samt externa åhörare med intresse för idrott, hälsa och fysisk aktivitet, säger Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan.</p><p>Konferensen arrangeras vartannat år och syftar till att synliggöra den idrottsforskning som bedrivs vid lärosätet samt att skapa en mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och samtal över yrkes- och ämnesgränser inom idrottsområdet.</p><h3>Program med bredd inom idrottsforskning</h3><p>Programmet består av parallella forskningspresentationer som berör bland annat idrottsmedicin, idrottspsykologi och idrottspedagogik. Bland annat ger Inger Eliasson från Pedagogiska institutionen nya insikter om hur emotionella övergrepp mot unga domare kan förebyggas, medan Johan Lindholm från Institutionen för juridik belyser frågor om intressen och konflikter kopplade till doping.</p><p>Deltagarna får även ta del av föreläsningar om den fysiologiska testningens betydelse ur elitutövarens perspektiv, mental träning för unga elitidrottare samt hur förbättrad kommunikation kan stärka relationen mellan tränare och idrottare.</p><p>Idrottshögskolans forskningsdag gästas också av Anna Iwarsson, styrelseordförande i Riksidrottsförbundet, som medverkar som keynote speaker och inleder dagen med en inblick i vad som är på gång inom svensk idrott. Hon delar även sina perspektiv på vikten av samarbete mellan idrotten och lärosätena för att möta framtida behov och utmaningar.</p><p>Dagen bjuder även på prisutdelningar. Bland annat uppmärksammas Årets Idrottsalumn 2025, en tidigare student från ett idrottsrelaterat utbildningsprogram vid Umeå universitet som idag bidrar till utveckling av svensk idrott. Därutöver delas Innebandyns kompetenscentrums vetenskapliga priser ut, och IKSU belönar den presentation som anses vara bäst under forskningsdagen.</p><p>Anmälan till Idrottshögskolans forskningsdag är öppen till och med 29 april.</p><p>–Idrottshögskolans forskningsdag är en mötesplats för alla med intresse för idrott och forskning. Jag hoppas att många tar chansen att delta den 7 maj, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p><p><a class="documentIcon" title="Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026" href="~/link/ee1d36a4e00f4bf499660b4968c561c4.aspx">Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b24541eb-aa7e-4cd6-bd94-edfdd63867c3" data-contentname="IHs forskningsdag">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566/https://www.umu.se/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/1 av 10 har smärta i ansiktet – ny metod kan visa samhällskostnadenSmärta i ansiktet är en av de vanligaste formerna av kronisk smärta. Trots det har man inte haft något effektivt sätt att mäta hur det påverkar individen i jämförelse med andra sjukdomstillstånd, eller samhället i form av till exempel sjukvårdskostnader. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Umeå universitet, tagit fram beskrivningar som ska synliggöra den globala sjukdomsbördan för smärta i ansiktet.Thu, 09 Apr 2026 08:44:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hamdija Comic</span></div></div><p>– Nu kan vi för första gången jämföra bördan med att ha ansiktssmärta med till exempel diabetes, det vill säga hur mycket man påverkas genom livet av att ha den här sjukdomen, säger Anna Lövgren som är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.</p><p>Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade och börjar göra ont. Tillståndet påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata, och är ofta långvarigt. Många patienter får också andra problem, som huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar dessutom att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar. Men de sammanlagda kostnaderna för det här tillståndet har hittills varit svåra att se.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos, Yevgen Rychko</span></div></div><p>– När vi nu kan uppskatta sjukdomsbördan av ansiktssmärta kan vi också koppla det till hälsodata och se till exempel hur många som drabbas och vad det får för konsekvenser för samhället. Vi kan också uppskatta hur mycket det kostar att behandla personen i form av sjukvårdsbesök, undersökningar och behandling, säger Anna Lövgren.</p><p>Just nu arbetar Anna Lövgren för att ta fram ett första mått på global sjukdomsbörda för smärta i ansiktet. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige. Hennes förhoppning är att vården för patienter med ansiktssmärta ska bli bättre och mer tillgänglig när man enklare kan jämföra med andra sjukdomar.</p><p>– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men 50% av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a5b2c3d-12da-411d-8d71-24cbdd1792b4" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/