Nyheter

Nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usSat, 11 Apr 2026 11:53:54 +0200https://www.umu.se/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/1 av 10 har smärta i ansiktet – ny metod kan visa samhällskostnadenSmärta i ansiktet är en av de vanligaste formerna av kronisk smärta. Trots det har man inte haft något effektivt sätt att mäta hur det påverkar individen i jämförelse med andra sjukdomstillstånd, eller samhället i form av till exempel sjukvårdskostnader. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Umeå universitet, tagit fram beskrivningar som ska synliggöra den globala sjukdomsbördan för smärta i ansiktet.Thu, 09 Apr 2026 08:44:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hamdija Comic</span></div></div><p>– Nu kan vi för första gången jämföra bördan med att ha ansiktssmärta med till exempel diabetes, det vill säga hur mycket man påverkas genom livet av att ha den här sjukdomen, säger Anna Lövgren som är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.</p><p>Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade och börjar göra ont. Tillståndet påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata, och är ofta långvarigt. Många patienter får också andra problem, som huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar dessutom att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar. Men de sammanlagda kostnaderna för det här tillståndet har hittills varit svåra att se.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos, Yevgen Rychko</span></div></div><p>– När vi nu kan uppskatta sjukdomsbördan av ansiktssmärta kan vi också koppla det till hälsodata och se till exempel hur många som drabbas och vad det får för konsekvenser för samhället. Vi kan också uppskatta hur mycket det kostar att behandla personen i form av sjukvårdsbesök, undersökningar och behandling, säger Anna Lövgren.</p><p>Just nu arbetar Anna Lövgren för att ta fram ett första mått på global sjukdomsbörda för smärta i ansiktet. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige. Hennes förhoppning är att vården för patienter med ansiktssmärta ska bli bättre och mer tillgänglig när man enklare kan jämföra med andra sjukdomar.</p><p>– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men 50% av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a5b2c3d-12da-411d-8d71-24cbdd1792b4" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057/Anslag till forskning om tidig diagnostik av pankreascancerOskar Franklin, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet får 200 000 kr i anslag från Mag- och tarmfonden. Anslaget ska bidra till utveckling av metoder för tidigare diagnostik av pankreascancer genom analyser av biomarkörer i diagnostiska och prediagnostiska patientprover.Wed, 08 Apr 2026 08:29:48 +0200<p>Anslaget från Mag-Tarmfonden på 200 000 kronor innebär stöd för projekt inom tidig diagnostik för pankreascancer (bukspottkörtelcancer). Forskningen fokuserar på att möjliggöra tidigare diagnostik för fler som drabbas av pankreascancer i framtiden.</p><p>Forskarna vill undersöka kopplingar till diabetes, identifiera personer med ökad risk att drabbas av pankreascancer, samt utveckla nya biomarkörer som kan möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomen.</p><p>– Medlen kommer möjliggöra mätningar av proteiner och metaboliter i diagnostiska och prediagnostiska prover från pankreascancerpatienter, säger Oskar Franklin.</p>https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057/https://www.umu.se/nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960/Tredimensionell mikroskopi avslöjar hur fästingvirus förökar sigForskare vid Umeå universitet visar hur fästingvirus bygger om mänskliga celler till rena virusfabriker, med hjälp av en avancerad mikroskopimetod. Fynden ger ny insikt i hur viruset formas och mognar, kunskap som kan få betydelse för framtida behandlingar mot TBE. Studien är publicerad i Nature Communications.Tue, 07 Apr 2026 08:51:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nybildade viruspartiklar inuti en virusinfekterad mänsklig cell, avbildade med kryo-elektronmikroskopi. Viruspartiklarna är ca 60 nanometer (miljondels millimeter) stora. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– När vi för första gången såg de tredimensionella bilderna insåg vi direkt hur mycket nytt vi skulle kunna lära oss om virusets förökning, säger Lars-Anders Carlson, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>En av de farligaste virusorsakade sjukdomarna som sprids i Europa är fästingburen encefalit. Ett bett från en fästing kan överföra TBE‑viruset till en människa och orsaka en allvarlig hjärninflammation. Med hjälp av elektronmikroskopi har forskare vid Umeå universitet nu upptäckt hur fästingburna virus omformar infekterade mänskliga celler och förvandlar dem till virusfabriker.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Lars-Anders Carlson.</p></div></div><p>– Det har varit svårt att göra sådana här studier på TBE-virus eftersom det är så farligt att vi inte får jobba med det vid elektronmikroskopet, men vi lyckades använda ett närbesläktat virus, Langatvirus, som beter sig nästan identiskt i celler men inte är lika farligt för människor. Båda tillhör släktet flavavirus, förklarar Lars-Anders Carlson.</p><p>Med kryo‑elektrontomografi, en specialiserad form av elektronmikroskopi, kunde forskarna skapa detaljerade tredimensionella bilder av insidan av infekterade celler som snabbt frysts ned och bevarats i ett nästan levande tillstånd. Detta avslöjade hur viruset omformar insidan på cellen för att skapa den perfekta miljön för att dölja massproduktionen av virusgener.</p><p>Forskarna kunde också visa hur nya viruspartiklar produceras precis intill virusets genfabriker, och hur dessa nya partiklar ändrar form från en ”omogen” virusvariant till den mogna form som sedan frisätts från cellerna. Genom att jämföra två olika varianter av viruset kunde forskarna dessutom se hur en mycket liten genetisk skillnad mellan dem ledde till olika snabb mognadstakt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Bina Singh.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– Här kunde vi alltså direkt observera hur en liten ändring i en enda gen fick viruset att mogna i olika takt, säger Bina Singh, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Att nå den här typen av detaljerad förståelse kräver mer än avancerad teknik. Forskning av detta slag bygger på långsiktiga resurser, rätt expertis och ett nära samarbete mellan många duktiga forskare. Detta blev avgörande för att projektet skulle utvecklas från ett Umeåbaserat initiativ till ett omfattande internationellt samarbete.</p><p>Projektet startade med ett anslag från Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, som samlar forskare inom infektionsbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Deras postdoktorprogram ’Excellence by Choice’ gjorde det möjligt att rekrytera två duktiga internationella forskare till Umeå: Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre, säger Lars-Anders Carlson.</p><p>I grupperna kring Lars‑Anders Carlson och Anna Överby, och i nära samarbete med teknikplattformen Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, utvecklade Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre ambitiösa nya metoder för kryo‑elektrontomografi av fästingburna virus i infekterade celler och mushjärnor.</p><p>Slutförandet av studien möjliggjordes genom ett utökat samarbete med forskarkollegor i Norge och USA, och finansierades genom stora, samarbetsinriktade anslag från Vetenskapsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</p>https://www.umu.se/nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960/https://www.umu.se/nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888/Sun Nyunt Wai prisas för framstående bakterieforskningProfessor Sun Nyunt Wai vid Institutionen för molekylärbiologi tilldelas Bo och Barbro Hammarströms pris vid Umeå universitet 2026. Hon får priset för sina banbrytande och långvarigt betydelsefulla insatser inom medicinsk mikrobiologi och immunologi.Thu, 02 Apr 2026 12:08:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sun Nyunt Wai är professor i medicinsk mikrobiell patogenes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Sun Nyunt Wai forskar om sjukdomsframkallande bakteriers egenskaper på molekylär nivå. Priskommittén konstaterar i sin motivering att:</p><p><em>”Hennes pionjärarbete om bakteriella membranvesiklers roll i patogenes, immunaktivering och mikrobiella interaktioner har format ett helt forskningsfält. Genom publikationer i ledande tidskrifter, stark forskningsfinansiering och högt värderad undervisning har hon tydligt stärkt Umeå universitets profil. Hennes vetenskapliga genombrott och akademiska ledarskap exemplifierar den excellens priset vill uppmärksamma.”</em></p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris inrättades 2022 vid Umeå universitet efter en donation från Bo Hammarström. Priset tilldelas en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitets som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom något av fälten kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi. </p><p>Priset på 100 000 kronor delas ut vid universitetets årshögtid under fem år – första gången 2023 och sista gången 2027.</p>https://www.umu.se/nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888/https://www.umu.se/nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574/Tarmfloran skiljer sig hos barn med ovanlig matallergiBarn med den ovanliga men allvarliga allergisjukdomen FPIES har en avvikande tarmflora jämfört med friska barn. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften the Journal of Allergy and Clinical Immunology. Thu, 02 Apr 2026 08:01:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn med den ovanliga allergisjukdomen FPIES har en tydligt avvikande tarmflora, enligt en ny studie från Umeå universitet där molekylärbiologen och docenten Kotryna Simonyte Sjödin medverkat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p class="quote-center">Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES</p><p>–  Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES, ett område där kunskapen hittills varit begränsad, säger Kotryna Simonyte Sjödin, molekylärbiolog och docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>FPIES, food protein induced enterocolitis syndrome, är en typ av matallergi där kroppen reagerar utan de vanliga allergiantikropparna, vilket gör att besvären kommer långsammare och sitter i magen snarare än som utslag eller andningsbesvär. Den debuterar under spädbarnsåret och kan ge kraftiga kräkningar, diarré och cirkulationspåverkan. Den bakomliggande mekanismen är fortfarande oklar.</p><p>I den nya studien har forskarna analyserat avföringsprover från 56 barn med nydiagnostiserad FPIES och jämfört dem med 43 åldersmatchade barn utan allergi. Barnen delades in i tre åldersgrupper under det första levnadsåret. Resultaten visar att ålder var den starkaste faktorn som påverkade bakteriesammansättningen, men att FPIES i sig också var tydligt kopplat till skillnader i tarmfloran.</p><p>Studien visar bland annat att barn med FPIES hade en lägre förekomst av <em>Bifidobacterium</em> och Verrucomicrobiota, samtidigt som nivåer av bakterier som <em>Bacteroides</em>, <em>Haemophilus</em> och <em>Veillonella</em> var högre. Vissa livsmedel som utlöste FPIES var dessutom kopplade till ytterligare förändringar i tarmfloran.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Docent Anna Winberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Winberg</span></div></div><p>– FPIES är en kliniskt utmanade diagnos där vi i dag saknar tillförlitliga biomarkörer. Genom att koppla kliniska observationer till detaljerade studier av tarmfloran kan vi successivt bygga en mer sammanhållen bild av sjukdomen, säger överläkare Anna Winberg, docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Studien bidrar med ny kunskap om sambandet mellan tidig tarmflora och utvecklingen av allergisk sjukdom och stärker bilden av att tidiga biologiska faktorer kan få långvariga konsekvenser för barns hälsa.</p><p>– Studien bygger på systematiskt insamlade prover vid diagnos och på</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Christina West.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>högupplösta analyser vilket ger en robust och jämförbar databas. På sikt kan dessa resultat bidra till utvecklingen av mer individualiserade strategier för diagnostik, prevention eller behandling, även om sådana tillämpningar kräver ytterligare studier, säger överläkare Christina West, professor i pediatrik på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574/https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827/12 miljoner i statliga medel till precisionsmedicin inom cancerSPRINTR‑studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, får 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla sin nationella forskningsplattform inom precisionsmedicin. Satsningen ska förenkla klinisk cancerforskning, göra det möjligt att skala upp arbetssättet till fler cancerformer och ge patienter i hela landet snabbare tillgång till molekylär diagnostik.Thu, 02 Apr 2026 08:03:57 +0200<p>I samma regeringsbeslut, som rör satsningar på precisionshälsa och kliniska prövningar, får även Genomic Medicine Sweden (GMS) och Biobank Sverige medel.</p><p>SPRINTR (Swedish precision medicine initiative for novel treatment and research) är ett forskningsprojekt där ett av syftena är att underlätta för klinisk cancerforskning. En viktig del i arbetet är att alla patienter som utreds för misstänkt prostatacancer får frågan om att delta i en observationsstudie. Proceduren är enkel och framtagen för att kunna användas i hela landet. Under året väntas minst 23 kliniker, inklusive alla universitetssjukhus, börja inkludera patienter.</p><p>Regeringen har nu beslutat att ge projektet 12 miljoner kronor genom Socialstyrelsen. Pengarna ska användas för att utveckla skalbara arbetssätt och it-lösningar så att konceptet kan byggas ut i Sverige och anpassas till fler cancerformer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är mycket tacksamma för detta stöd som riktar sig till just de element och strukturer som vi bygger. Vi kan tack vare detta jobba både snabbare och bredare tillsammans med kollegor i hela landet för att göra detta användbart för så många som möjligt, säger Andreas Josefsson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus, som är huvudansvarig för studien.</p><h3>Unik forskningsplattform</h3><p>Forskningsprojektet SPRINTR finansieras till största del av Sjöbergstiftelsen. Studiens mål är att hitta bättre biomarkörer som kan förutsäga prognos och behandlingseffekt samt att utvärdera hälsoekonomi och livskvalitet. Biomarkörerna kan vara alltifrån MR-undersökningar och digital patologi till molekylära analyser av vävnadsprover tagna i klinisk rutin.</p><p>– Jag är övertygad om att forskningen kommer att ge svar på viktiga kliniska frågor och leda till bättre och mer individanpassad behandling för män med prostatacancer, säger Andreas Josefsson.</p><p>Genom att flera diagnostiserande kliniker i landet medverkar skapas en långsiktig och nationell forskningsplattform. Studien planeras pågå i minst trettio år och ska främja en öppen forskningsmiljö där forskare kan använda data även utan krav på medförfattarskap från huvudansvarig forskare. Målet är att tillsammans kunna göra bättre forskning för att förbättra vården för män med prostatacancer.</p><h3>Byggs för att fungera för fler cancerdiagnoser</h3><p>Studien bygger även en så kallad study ready-population som kan förenkla och öka inklusionen i kliniska studier. Det görs möjligt genom att samtycket inkluderar att insamlad information får användas för riktade inbjudningar. Ett av studiens syften är att strukturerna ska kunna användas även inom andra cancerformer. Därför utvecklas så enkla och generiska arbetssätt och it-system som möjligt.</p><p>– Vi är stolta över att detta initiativ leds av forskare på Norrlands universitetssjukhus. Konceptet som utvecklas inom studien kan bidra till att flera av målen inom den nya nationella cancerstrategin kan nås snabbare, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><h3>Jämlikhet över landet</h3><p>Medlen från Socialdepartementet ska också användas för att pröva ett nytt arbetssätt inom patologi, som ska underlätta molekylär profilering. Projektet samarbetar med bland annat Genomic Medicine Sweden, INCA-plattformen och SciLifeLab och är även kopplat till nationella och internationella projekt.</p><p>– Finansieringen gör det möjligt att snabbare bygga ut kapaciteten och utvärdera molekylärdiagnostiska metoder, så vi får en jämlik tillgång till metoder som kan användas vid framtida behandlingsbeslut, förklarar Karin Welén, docent vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Andreas Josefsson leder projektet.</p><p>Umeå universitet och Region Västerbotten har under lång tid byggt starka forskningsmiljöer inom cancerområdet. SPRINTR är en av flera initiativ som samlas under Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC), som nu är i process för att ackrediteras av Organisation of European Cancer Institutes (OECI).</p><p>– Vi stöder detta projekt och ser med stor förväntan på hur SPRINTR-studien och FOCU.SE-studien, från kompletterande infallsvinklar, kan utvecklas och bli skalbara modeller som gagnar gemensamma strukturer i Sverige. Ett av målen för CCC är att stödja olika initiativ som kan komplettera varandra så att vi tillsammans ska bli ett ekosystem för forskning och utveckling inom cancer i Sverige, säger Patrik Rossi, ordförande i Comprehensive Cancer Centre-nätverket Sverige.</p>https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661/Föreslås få mångmiljonbelopp inom tre nya strategiska forskningsområdenAllt från totalförsvaret till polarforskning och AI. Vetenskapsrådet rekommenderar att regeringen satsar mångmiljonbelopp på tre strategiska forskningsområden där Umeå universitet ingår. – Detta är ett bevis på att Umeå universitet levererar excellent toppforskning på internationell nivå, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet.Fri, 10 Apr 2026 11:47:58 +0200<p>Satsningen på nya strategiska forskningsområden, SFO, är ett initiativ av regeringen och ska bidra till en kraftsamling och profilering av svensk forskning. Den forskning som finansernas inom satsningen ska vara av högsta internationella kvalitet och sträva efter excellens.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I slutet av förra året utlystes medel inom åtta nya SFO:er, 49 ansökningar från landets lärosäten skickades in, internationella beredningsgrupper har genomfört ett omfattande bedömningsarbete och nu har Vetenskapsrådet rekommenderat att regeringen satsar extra på 16 forskningsmiljöer. Beslut tas av regeringen.</p><p>Bland de rekommenderade finns Umeå universitet som huvudsökanden på en – inom området ”Krisberedskap och totalförsvaret” – och som medsökande lärosäte på två – inom områdena ”Polarforskning” och ”Hälsa, life science och artificiell intelligens”.</p><p>– Det här beskedet är så klart jätteviktigt för vårt lärosäte. Det viktigaste är att Umeå universitet får möjlighet att utveckla och delta i de här starka forskningsområdena, säger Thomas Olofsson, vicerektor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dccd1e1b-f0fc-491e-921f-6590173a9247" data-contentname="SFO">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning för stärkt säkerhet</h2><p>Den forskningsmiljö där Umeå universitet står som huvudsökande är Europeiska CBRNE-centret, som arbetar med forskning och utveckling inom samhällssäkerhet och beredskap med särskilt fokus på farliga ämnen. (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive).</p><p>Niklas Eklund, CBRNE-centrets föreståndare tillika professor i statsvetenskap, är projektledare för ansökan.</p><p>– När jag fick beskedet greps jag av en otrolig lust att få börja jobba med alla våra bra idéer. De har faktiskt accepterat hela vår forskningsplan. Det är en enorm lyckokänsla över alltihop, säger Niklas Eklund.</p><p class="quote-center">Möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik.</p><p>Ansökan handlar om säkerhetsmässiga utmaningar och de unika förhållanden som Norrland representerar i världsutvecklingen och det nya geopolitiska läget.</p><p>– Vi får möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik, säger Niklas Eklund, och fortsätter:</p><p>– Hela Norrlands säkerhetspolitiska roll i Norden och Arktis är ju kraftfullt förändrad redan och håller på att ändras ännu mer. När det gäller den geopolitiska betydelsen av Norrland kan vi inte gå på något som vi trodde för tio år sedan utan nu är det en helt ny situation.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapligt samarbete mellan universitet</h2><p>Umeå universitet får huvuddelen av medlen och kommer att koordinera arbetet, men i ansökan ingår även Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p>– Vi fick särskilt beröm från Vetenskapsrådet för vår tvärvetenskapliga ansats och förmåga att sätta ihop en forskargrupp som är genuint tvärvetenskaplig och som dessutom kommer från tre lärosäten.</p><p>De tre universiteten har samarbetat kring dessa frågor tidigare, har en gemensam agenda och forskningsintresse. En annan styrka är hur de ligger placerade längs Norrlandskusten.</p><p>– Vårt gemensamma regionala ansvar täcker halva Sveriges yta. Att vi samverkar ger oss en enorm täckning och betydelse. Och gemensamt blir våra nätverk väldigt omfattande, säger Niklas Eklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund, föreståndare CBRNE-centret samt professor vid Statsvetenskapliga institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Synergieffekter med gemensam ansökan</h2><p>Inom det strategiska forskningsområdet Polarforskning står en forskningsmiljö vid Stockholms universitet som huvudsökande, men det hade lika gärna kunnat vara Umeå universitet. De två lärosätena koordinerar arbetet tillsammans med samma anspråk på medel, men bara ett lärosäte kunde stå på ansökan, och det blev Stockholms universitet.</p><p>– Stockholm och Umeå har båda väldigt stark polarforskning, men vi kompletterar varandra väldigt bra då vår forskning har olika inriktningar. Genom att öka samarbetet mellan forskningsmiljöerna kan vi nå stora synergieffekter, säger Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><p>I ansökan finns också Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet med deras specialistkompetenser.</p><p class="quote-center">Möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden.</p><p>Arktis håller på att förändras, det får konsekvenser både för naturvetenskapliga processer men också för människorna som lever och verkar i Arktis. Medlen ger stora möjligheter att utveckla polarforskningen.</p><p>– Den här forskningsmiljön ger oss möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden. Vi måste förstå de geovetenskapliga processerna och ekosystemens respons men också hur samhällen blir påverkade. Vi är jättelyckliga över den här stora möjligheten att utveckla polarforskningen i Sverige och vid Umeå universitet.</p><p>Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, som tyvärr gick bort hastigt och oväntat i slutet av november 2025, koordinerade arbetet med ansökan vid Umeå universitet tillsammans med Johan Olofsson.</p><p>– Tankarna går också till Dieter Müller. Det känns vemodigt att han inte får vara med och bygga upp den nya miljön som vi planerade, säger Johan Olofsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Utveckling för träffsäkra behandlingar</h2><p>Inom området ”Hälsa, life science och artificiell intelligens” ingår Umeå universitet som medverkande lärosäte på forskningsmiljö ”Modellering av cellmembran med AI”, som leds av Stockholms universitet.</p><p>Vid Umeå universitet är det Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och anknuten till Swedish Metabolomics Centre (SMC) vid Umeå universitet, som deltar.</p><p>Hon arbetar med att studera små fettmolekyler. I samarbetet med de andra universiteten kommer Umeå universitet att bidra med kunskap om verkliga sjukdomsprocesser, för att koppla till AI-modeller.</p><p>– Genom att studera och analysera hur fettmolekyler förändras vid sjukdom så kan vi bidra till utvecklingen av nya diagnostiska verktyg och mer träffsäkra behandlingar. Vilket ju är det vi strävar efter, säger Elin Chorell.</p><p class="quote-center">Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på.</p><p>Satsningen innebär bland annat en möjlighet att knyta kontakt med fler forskare och att söka mer finansiering. Men framför allt att utveckla ett redan starkt område vid Umeå universitet.</p><p>– Jag har arbetat med att driva fram det här forskningsområdet sedan 2010, så jag blev fantastiskt glad över beskedet, framför allt för området i sig. Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på, säger Elin Chorell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661/https://www.umu.se/nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493/ Över 15 procent fler antagna till höstens internationella masterutbildningarStudenter runt om i världen fick i dagarna sina antagningsbesked till svenska lärosäten. Umeå universitet fortsätter att stärka sin internationella profil. Umeå universitet har över 15 procent fler antagna jämfört med föregående år i den internationella masteromgången med studiestart till hösten. Wed, 01 Apr 2026 08:57:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>1 504 studenter är antagna till över 45 internationella masterprogram på Umeå universitet hösten 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Umeå universitet ser fram emot att välkomna alla nya studenter till hösten och vi glada att så många internationella studenter valt ett studieprogram vid Umeå universitet, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildningsfrågor vid Umeå universitet.</p><p>Utbildningar inom folkhälsa och ekonomi är fortsatt starka. Umeå universitet startar i höst två nya masterprogram i bioinformatik och i matematisk statistik med inriktning på finansiell matematik.</p><p>Nathaniel Street, programansvarig för masterprogrammet i bioinformatik berättar om det nya programmet: <br> <br>– Vi ser starka anställningsmöjligheter för studenter inom den akademiska världen, kliniska miljöer och bioteknikindustrin. Programmet är utformat för att utrusta studenterna med de praktiska färdigheter som dessa sektorer kräver. Det är positivt att se ett sådant stort internationellt intresse redan under programmets första år.</p><p>På kandidatnivå ger Umeå universitet tre program på engelska i den internationella antagningsomgången. Dessa är i life science, internationell ekonomi och industridesign. Det internationella ekonomprogrammet är fortsatt eftertraktat. Kandidatprogrammet i industridesign ges för första gången på engelska, vilket redan har lockat ett brett internationellt söktryck och visar att satsningen möter ett växande globalt intresse för en kreativ och hållbar designutbildning.</p><p class="quote-center">Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå.</p><p>Cathrine Norberg fortsätter: <br>– Det är glädjande att intresset har ökat för så många av universitetets program. Vi har haft 40 % fler sökande totalt jämfört med förra året. Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå. Bland annat blir de internationella studenterna inbjuda till ett förberedande webbinarium under våren och får tillgång till en app där de kan chatta med andra antagna studenter som också påbörjar sina studier i höst här vid universitetet.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d5010cf0-0add-40ba-911a-ffec3a944ce5" data-contentname="Masterprogram med flest antagna studenter hösten 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493/https://www.umu.se/nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541/När akademi och industri samarbetar för att driva mikrobiomforskning framåtSamarbeten mellan akademi och industri spelar en viktig roll i att omsätta forskning i praktiska tillämpningar. Forskaren Chinmay Dwibedi delade med sig av erfarenheter från sitt arbete med BioGaia AB under den senaste Open up for Innovation-konferensen vid Umeå universitet.Wed, 01 Apr 2026 11:39:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Chinmay Dwibedi är verkligen engagerad i att se till att hans forskning kommer samhället till nytta. Han var en av de inbjudna talarna vid Open up for Innovation.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Den tredje upplagan av Open up for Innovation samlade forskare, representanter från industrin och doktorander för att utforska hur sektorsövergripande samarbeten kan påskynda vetenskapliga framsteg och skapa värde för samhället. Evenemanget, som arrangerades av Umeå Biotech Incubator (UBI), lockade omkring 70 forskare och 30 deltagare från industrin och erbjöd en dynamisk mötesplats för matchmaking, inspiration och erfarenhetsutbyte.</p><p>En av de inbjudna talarna var Chinmay Dwibedi, vars forskning fokuserar på att förstå mänskliga tarmbakterier i hög upplösning. Hans forskargrupp studerar hur bakteriella stammar utvecklas, skiljer sig funktionellt och påverkar människors hälsa. Det långsiktiga målet är att bana väg för mikrobiombaserade terapier genom att identifiera hur specifika mikrober bidrar till sjukdom, hälsa och läkemedelsrespons.</p><p>Chinmay Dwibedi lyfte fram sitt samarbete med probiotikaföretaget BioGaia AB och beskrev partnerskapet som både konstruktivt och ögonöppnande. </p><p class="quote-center">Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang</p><p>– De är ett vetenskapsdrivet företag med stor respekt för evidens och mycket öppna med att dela sin kunskap om bakteriestammar, tillverkning och effekt. Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang, säger han.</p><p>Nyligen beviljades Chinmay Dwibedi medel från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet för ett doktorandprojekt i samarbete med BioGaia och han betonade att samarbete mellan akademi och industri är avgörande för att utveckla nya probiotiska koncept, inklusive framväxande idéer som precisions-probiotika. </p><p>– Det bygger en bro mellan upptäckt och tillämpning. Det som vi ser som spännande vetenskap är inte alltid möjligt att översätta till produkter på grund av kostnader, produktion eller regelverk. Industrin bidrar med ovärderlig erfarenhet från kliniker och mikrobiologer, vilket säkerställer att nya koncept både är vetenskapligt solida och praktiskt relevanta.</p><p>Med blicken framåt ser Chinmay Dwibedi stora möjligheter inom personligt anpassade mikrobiomterapier. </p><p>– Dessa terapier passar inte alla. En viktig möjlighet är att identifiera vilka som har störst nytta av dem. Med bättre kliniska studier och integrering av mikrobiella, kliniska och livsstilsrelaterade data kan vi gå mot mer träffsäkra och effektiva behandlingar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konferensen Open up for Innovation gav Chinmay Dwibedi och alla andra deltagare utmärkta möjligheter att nätverka.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Han noterade också Open up for Innovation eventets inspirerande atmosfär och ambitioner. </p><p>– Det var intressant att höra om regionens strategiska fokus på investeringar och translationell forskning. Och arrangemanget var tydligt värdefullt för doktorander som utforskar möjligheter utanför akademin.</p>https://www.umu.se/nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541/https://www.umu.se/nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145/Samarbete avgörande för motståndskraftiga samhällen i norrPax Nordica 2026 samlade forskare, beslutsfattare och praktiker i Umeå för att diskutera totalförsvar och värdlandsstöd i norra regioner. Med perspektiv från Ukraina och hela Norden lyfte forumet hur samverkan, beredskap och samhällelig motståndskraft är centrala för att hantera kriser och stärka säkerheten i ett föränderligt geopolitiskt landskap.Tue, 31 Mar 2026 11:20:22 +0200<p class="quote-center">Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande.</p><p>Evenemanget inleddes med ett välkomstanförande av Umeå universitets rektor Tora Holmberg, som satte ramarna för ett program som knöt samman lokala, regionala och internationella perspektiv. Ett genomgående tema under dagen var hur erfarenheterna från Ukraina kan bidra till ökad beredskap och motståndskraft i Norden.</p><p>Pax Nordica 2026 samlade en bred uppsättning röster för att undersöka hur totalförsvaret kan utvecklas i nordliga sammanhang, med särskilt fokus på värdlandsstöd inom NATO:s ramverk. Forumet, som arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet tillsammans med regionala och nationella partners, har sedan 1994 fungerat som en plattform för dialog om säkerhet och hållbarhet i Europas nordligaste områden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktis som strategisk logistisk nod</h2><p>Tidigt i programmet satte Hans Lindberg, kommunalråd i Umeå, tonen genom att lyfta Arktis växande strategiska betydelse. Han betonade hur norra Sverige blir allt viktigare för logistik, infrastruktur och mobilitet i ett förändrat säkerhetsläge – något som ställer nya krav på beredskap och samordning över sektors- och nationsgränser.</p><p>Denna inramning tydliggjorde en av dagens kärnfrågor: hur värdlandsstöd kan fungera i praktiken i ett nordligt sammanhang där avstånden är stora, infrastrukturen avgörande och civila och militära behov tätt sammanflätade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Erfarenheter från Ukraina satte tonen</h2><p>Vitalii Bielobrov, vice borgmästare i Cherson, gav en förstahandsskildring av livet under ockupation och de utmaningar som följer efter befrielsen. Hans vittnesmål visade både krigets mänskliga kostnader och vikten av att upprätthålla samhällsfunktioner under extrema förhållanden.</p><p>– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande, säger Niklas Eklund, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Arctic Six Chair och arrangör av Pax Nordica.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Motståndskraft byggs lokalt</h2><p>Flera talare återkom till betydelsen av lokal kapacitet och social sammanhållning. Veronica Strandh, docent i statsvetenskap, lyfte fram hur motståndskraft vilar på vardagliga relationer och fungerande lokalsamhällen. Caroline Helmersson från Region Västerbotten visade hur detta tar sig konkreta uttryck i arbetet med att säkerställa att hälso- och sjukvården fungerar i såväl fredstid som vid kris och krig.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Totalförsvaret som ett gemensamt ansvar</h2><p>Ur ett militärt perspektiv betonade Magnus Ståhl, chef för Militärregion Nord, att totalförsvar börjar långt innan en kris uppstår. Han lyfte fram vikten av fungerande och attraktiva samhällen i norr samt att internationellt samarbete, särskilt i ljuset av Sveriges och Finlands NATO-medlemskap, är avgörande för en effektiv försvarsplanering.</p><p>Kommunala perspektiv förstärkte bilden av behovet av samordning mellan olika nivåer. Hans Lindberg betonade vikten av fördjupat gränsöverskridande samarbete i Arktis, medan Toralf Heimdal från Bardu kommun i Norge visade hur även mindre kommuner spelar en viktig roll, bland annat genom samarbete med internationella militära aktörer.</p><p>Sammantaget pekade diskussionerna mot en gemensam slutsats: totalförsvaret bygger på väl förberedda samhällen där civila och militära aktörer kan samverka sömlöst. Det kräver tydlig ansvarsfördelning, tillgång till kritiska resurser och etablerad samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå redan i fredstid.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En strategisk diskussion för Arktis</h2><p>I en tid där geopolitiska spänningar i allt högre grad påverkar Arktis och norra Europa underströk Pax Nordica 2026 den strategiska betydelsen av att bygga motståndskraftiga samhällen präglade av samarbete, beredskap och tillit. Diskussionerna visade också behovet av fortsatt dialog över sektors- och nationsgränser för att säkerställa att totalförsvaret är både robust och anpassningsbart inför framtida utmaningar.</p>https://www.umu.se/nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145/https://www.umu.se/nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064/Mångmiljonanslag till klinisk forskning Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 255 miljoner kronor till life science/livsvetenskap med fokus på klinisk forskning, fördelat mellan Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet. Thu, 02 Apr 2026 11:33:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– De båda forskningscentrumen WCMM och MIMS är viktiga draglok för Umeå universitets starka forskning inom life science. Det visar inte minst Emmanuelle Charpentiers Nobelpris år 2020 för den forskning som hon bedrev under sin tid vid MIMS i Umeå. Det är därför enormt glädjande att se hur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fortsätter och växlar upp stödet av den världsledande forskningen inom området, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet och fortsätter: </p><p>– Förstärkta möjligheter till kombinationstjänster för forskande läkare tillsammans med regionerna kommer att stärka såväl regionerna och universitetet som de enskilda läkarna och innebär att vi ger riktigt goda förutsättningar för förnyelse och framstående forskning. </p><h3>Driftbidrag till Clinical Fellows på WCMM </h3><p>WCMM får 50 miljoner kronor för upp till tio driftsbidrag för Clinical Fellows som ska underlätta för praktiserande läkare att bedriva forskning. Därutöver avsätts 30 miljoner kronor till förlängningsbidrag för Clinical Fellows och 60 miljoner kronor till Umeå universitet för driften av WCMM. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– WCMM har betytt väldigt mycket för Umeå universitet. Sedan starten 2016 har satsningen gjort det möjligt för oss att rekrytera riktigt starka yngre forskare i hård internationell konkurrens. Vi är väldigt glada för denna fortsatta satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ger oss möjlighet att rekrytera framstående yngre kliniker till tjänster med goda villkor och bra möjligheter att bygga upp sin egen forskning vid Umeå universitet, säger Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. </p><h3>Och till MIMS</h3><p>För MIMS del avsätts 55 miljoner kronor till den kliniska verksamheten, inklusive Clinical Fellows, och 60 miljoner kronor till den övriga verksamheten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Läkare som bedriver forskning spelar en särskilt viktig roll när det gäller att koppla samman vetenskapliga upptäckter med förbättringar inom patientvården. Enligt min erfarenhet har många kliniska forskare i Sverige svårt att upprätthålla en dubbelkarriär som läkare och forskare, och jag hör att många läkare slutar med forskningen på grund av hög klinisk arbetsbelastning och brist på avsatt tid för forskning. Vårt stöd till klinisk forskning syftar till att möta denna utmaning genom att stödja läkare och forskare i början av karriären vid universitetssjukhus över hela landet, säger Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi och fortsätter: </p><p>– Vi har haft stora framgångar med att koppla samman dessa kliniker med den starka grundforskningsmiljön inom vårt nordiska EMBL‑partnerskap för molekylär medicin. Det är uppmuntrande att se Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses långsiktiga engagemang för att stödja dessa insatser. </p>https://www.umu.se/nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064/https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718/Värt att veta om: Bipolär sjukdomBipolär sjukdom innebär att en person växlar mellan perioder av depression och perioder av mani, som är ett förhöjt stämningsläge med ökad energi och minskat sömnbehov. Idag finns effektiva behandlingar, men det behövs mer forskning för att kunna hitta rätt behandling för varje patient.Thu, 26 Mar 2026 11:11:46 +0100<p>Bipolär sjukdom kallades tidigare manodepressiv sjukdom och är en psykisk sjukdom med återkommande perioder, eller skov, av depressioner och mani. Under en depression blir man nedstämd, orkeslös och får dålig självkänsla. Mani innebär istället en överaktiv period, där man känner sig pigg, överdrivet upprymd och har ett stort självförtroende. Kanske blir man rastlös, lättretlig och har svårt att hejda sina impulser, vilket kan leda till att man gör saker man ångrar senare. Hypomani är en mildare form av mani, där symptomen ofta är mindre påtagliga och därför inte alltid uppfattas som problematiska.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lennart Käck</span></div></div><p>– Bipolär sjukdom är ofta livslång och påverkar både vardagsfunktion, relationer och arbetsförmåga. Risken för suicid är också högre än hos befolkningen i övrigt. Men det finns effektiv behandling som kan minska risken för återfall och rädda liv, säger Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="26018b1c-eb24-4c27-b4c4-1ebdf72bcf8f" data-contentname="Fakta: Bipolär sjukdom">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur behandlas bipolär sjukdom?</h2><p>Grunden i behandlingen är läkemedel, som vid behov kompletteras med psykologiskt stöd och andra insatser. Det mest effektiva läkemedlet för att stabilisera humöret är litium, som minskar risken för återinsjuknande och suicid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Litium kräver regelbunden uppföljning eftersom det kan påverka bland annat njurfunktion och hormonbalans. Men med rätt övervakning från vården är det oftast säkert att behandla med litium under lång tid, säger Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Man vet att litium är ett effektivt läkemedel, men det finns behov av mer kunskap om vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, vilka som riskerar biverkningar och hur behandlingen kan optimeras över tid. Det saknas också kunskap om varför vissa patienter avslutar sin behandling och hur man kan förebygga det.</p><p>– Vi vet fortfarande för lite om hur behandlingsstrategi och dosering bör styras för att balansera effekten av läkemedlet mot biverkningar och minimera risken för långsiktiga biverkningar hos den enskilda patienten, säger Michael Ott.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Forskningen på behandling av bipolär sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren och vid Umeå universitet pågår bland annat LiSIE-projektet, som fokuserar på behandling med litium. Projektet omfattar över 1700 personer och bygger på detaljerade långtidsdata från både psykiatrisk och annan vård. Målet är att möjliggöra en mer individanpassad behandling där man väger nyttan och risken för varje enskild patient.</p><p>– Forskningen går mot en mer individanpassad vård. Genom bättre diagnostik, regelbunden uppföljning med blodprover (litiumhalt, njur-, sköldkörtel- och bisköldkörtelfunktion) och ökad förståelse för individuella skillnader kan insatser skräddarsys från början och justeras under behandlingens gång. Målet är en säkrare, mer träffsäker och långsiktigt hållbar behandling av bipolär sjukdom – med större trygghet för både patienter och vårdpersonal, säger Ursula Werneke.</p>https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718/https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642/Ny studie följer utvecklingen av samers hälsa i SverigeNu startar forskare vid Umeå universitet en ny undersökning om samers hälsa på uppdrag av Sametinget. Den här gången breddas perspektivet: förutom hälsofrågorna innehåller enkäten även frågor om klimatförändringar, renskötselns svårigheter och kulturell självtillit.Thu, 26 Mar 2026 15:04:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jon Petter Stoor är biträdande, universitetslektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, leder den nya studien om samers hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på</p><p>– När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på. Med den nya studien kan vi både följa utvecklingen och förstå vilka aspekter som är centrala för samisk hälsa idag, säger Jon Petter Stoor, som leder projektet. Han är biträdande universitetslektor på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Under våren genomför forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet den andra omgången av den nationella befolkningsbaserade undersökningen Samisk hälsa på lika villkor. Studien görs på uppdrag av Sametinget, som en del av myndighetens arbete med Det handlar om livet: den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ska ge en gemensam och långsiktig riktning för arbetet under de kommande tio åren. Syftet är att stärka det psykiska välbefinnandet, förebygga psykisk ohälsa och självmord samt förbättra livsvillkoren för samer med olika psykiatriska tillstånd.</p><p>Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin. Eftersom arbetet med att förbättra den psykiska hälsan berör hela samhället deltar även 26 andra myndigheter i uppdraget. Totalt omfattar regeringsuppdraget 28 myndigheter från flera olika sektorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">9 000 enkäter skickas ut</h2><p>Statistikmyndigheten SCB ansvarar för insamlingen. De skickar just nu ut cirka 9 000 enkäter till personer som finns i Sametingets röstlängd eller är sammanboende ungdomar från 16 år, alternativt finns i företagsregistret för renägare. I den första studien deltog 3 658 samer, vilket var den största befolkningsbaserade samiska hälsoenkätstudien någonsin.</p><p>– Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer att delta. Ju fler röster som hörs, desto bättre och mer tillförlitlig bild får vi av hur samer faktiskt mår och vilka samhällsutmaningar som påverkar hälsan, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef för Sametinget.</p><p>Frågorna i enkäten utgår från ett brett folkhälsovetenskapligt perspektiv, men också från det samiska folkets egna perspektiv på hälsa och välbefinnande. Årets version innehåller dessutom nya frågor om bland annat klimatförändringar, kulturell självtillit, diskriminering och strategier för att hantera diskriminering, samt flera frågor om arbetsrelaterad hälsa och risker i renskötseln.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Renskötsel är av avgörande betydelse för samers hälsa och välbefinnande. Den är en central kulturbärare. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Ström</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Underlagen får betydelse för beslut</h2><p>Regeringen har beslutat att den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket ska kartläggas. Den samiska sanningskommissionen ska slutredovisa sitt arbete i slutet av 2026.</p><p>– I vårt kapitel i kommissionens forskningsvolym använde vi data från förra enkätstudien och visade att samiska språkkunskaper är en central skyddsfaktor för psykisk hälsa. Det innebär att språkrevitalisering inte bara handlar om kulturpolitik, utan också kan betraktas som förebyggande folkhälsoarbete, säger Jon Petter Stoor.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det är tack vare urfolksperspektivet som vi kan fånga den här typen av samband – sådant riskerar annars att förbli osynligt, säger Jon Petter Stoor.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642/https://www.umu.se/nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/Tandlossningssjukdom kopplas till förhöjd inflammationsnivå i hela kroppenTandlossning påverkar inte bara munnen. I en stor internationell studie kan forskare från Umeå universitet nu bekräfta att personer med tandlossningssjukdom har förhöjda nivåer i blodet av flera ämnen som är kopplade till inflammation, även om man är frisk i övrigt. En långvarig, lågintensiv inflammation kan i sin tur leda till ökad risk för andra sjukdomar.Thu, 26 Mar 2026 10:31:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Röntgenbild av tänder hos en person med tandlossningssjukdom (parodontit) och tandförluster. Den streckade gröna linjen visar käkbenets ursprungliga nivå. På grund av inflammation i tandköttet har käkbenet brutits ned, och den streckade gula linjen visar hur stödet för tänderna har minskat</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Institutionen för odontologi</span></div></div><p>Tandlossningssjukdom kallas också parodontit och är en av världens vanligaste folksjukdomar. I Sverige uppskattar man att ungefär 40% av den vuxna befolkningen har parodontit. Forskare vid Umeå universitet har tidigare kunnat visa att personer med parodontit har förändrade nivåer av ett tjugotal proteiner i blodet som är kopplade till inflammation, och nu bekräftas alltså resultaten i en analys av över 200 studier från hela världen som tillsammans inkluderar närmare 18 000 deltagare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här är ett viktigt genombrott. Våra tidigare fynd, i en studie på patienter från Norrland, bekräftas nu i ett mycket stort internationellt material. Det visar att resultaten är generaliserbara, säger Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><p>Resultaten visar att även personer som är friska i övrigt och inte röker har förhöjda nivåer av olika inflammationsrelaterade proteiner i blodet. Det tyder på att tandlossningen i sig bidrar till inflammationen, inte andra sjukdomar eller livsstilsfaktorer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att tandlossningssjukdom inte bara är en sjukdom i munnen, utan den påverkar hela kroppens inflammationssystem, säger Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><p>Att ha en ständigt pågående inflammation påverkar kroppen negativt. Långvarig, lågintensiv inflammation kan bland annat öka risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa. Hos äldre personer, som ofta redan har en åldersrelaterad förhöjd nivå av inflammation i kroppen, kan effekterna förstärkas.</p><p>– Studien understryker vikten av att förebygga och behandla parodontit, inte bara för munhälsan utan för hela kroppens hälsa, säger Pernilla Lundberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3c2e7834-29b2-41e8-b089-c94d37bb56c0" data-contentname="Referens till studie">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/https://www.umu.se/nyheter/forskare-tilldelas-cancerfondens-senior-investigator-award_12167412/Forskare tilldelas Cancerfondens Senior Investigator AwardSophia Harlid vid Umeå universitet har beviljats Cancerfondens Senior Investigator Award, ett prestigefyllt, sexårigt anslag som riktar sig till etablerade och högt kvalificerade cancerforskare i Sverige.Fri, 27 Mar 2026 10:32:14 +0100<p>Utmärkelsen riktas till etablerade forskare med dokumenterat stark vetenskaplig produktion och potential att leda långsiktiga och nyskapande projekt med stor betydelse för framtidens cancerbehandling och prevention. Anslaget är uppdelat 3+3 år och innebär en summa på 7 770 000 kronor. </p><p>Anslaget, som delas ut efter hård konkurrens, ska ge seniora forskare tid och stabilitet att bedriva forskning med hög risk och hög potential – insatser som kan leda till betydande genombrott inom cancerområdet.</p><p>För Sophia Harlid innebär anslaget stor trygghet och kontinuitet med möjlighet att fortsätta fokusera på sin forskning under flera år framåt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sophia Harlid, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Nu kan jag planera riktigt långsiktigt. Det är verkligen en fantastisk möjlighet. Inom mina projekt kommer jag också kunna genomföra fler analyser, och förhoppningsvis även utöka min forskargrupp, eftersom pengar som jag annars skulle använt till min egen lön nu frias upp, säger Sophia Harlid.</p><p>Sophias forskning handlar främst om miljöfaktorer och risk för premenopausal bröstcancer, vilket är en cancer som ökar. Anslaget bidrar till att Sophia och hennes forskargrupp nu kan fortsätta fokusera på den forskningen. </p><p>– För mig är det ett otroligt roligt erkännande och en viktig kvalitetsstämpel på min forskning. Min förhoppning är att detta ska göra det möjligt för mig att så småningom ta våra resultat hela vägen till implementering i verkligheten för att kunna göra skillnad för kvinnor på lång sikt, förklarar Sophia Harlid. </p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-tilldelas-cancerfondens-senior-investigator-award_12167412/https://www.umu.se/nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332/SPRINTR inviger samtyckeslösningSPRINTR-studien tar nu ett viktigt steg framåt för att förenkla för både forskningspersoner och kliniker genom en ny elektronisk samtyckeslösning utvecklad av forskningsdatahanteringsprojektet vid Umeå universitet. Tue, 24 Mar 2026 08:40:27 +0100<p>Den digitala lösningen möjliggör ett tryggt, enkelt och säkert sätt för studiedeltagare att lämna informerat samtycke – oavsett när och var. <a href="~/link/62b52a979a0f455ab14794f0fd301805.aspx">SPRINTR-projektet</a> har även fått ALF-infrastrukturmedel för att e-samtyckeslösningen ska kunna anpassas till och användas av fler forskningsprojekt.   </p><p>Implementeringen av e-samtycket är en central del av SPRINTR-studiens arbete med att minska administrativ börda, stärka datakvalitet och skapa mer lättillgängliga vägar in i forskningen för män som utreds för, eller har fått, prostatacancer. Det är det första steget i riktning mot att bygga funktionella digitala verktyg till en hel infrastruktur för framtida precisionsmedicinska studier.</p><p>– Eftersom <a href="https://prostatacancerforbundet.se/">Prostatacancerförbundet</a> är representerat både i SPRINTRs styrgrupp och dess advisory board, känns det extra roligt att förbundets ordförande, Magnus Klang var den förste att signera sitt samtycke genom den nya e‑samtyckeslösningen, säger Andreas Josefsson, huvudansvarig forskare i SPRINTR<em>. </em> </p><p class="quote-center">Det är förstås en milstolpe som symboliserar både förtroende och engagemang från patientorganisationens sida för detta projekt.</p><p>Med e-samtycket på plats står SPRINTR än bättre rustat att fortsätta sitt uppdrag: att skapa en nationellt samordnad, innovativ och patientcentrerad forskningsplattform för att förbättra överlevnad och livskvalitet för män med prostatacancer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Klang och Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pernilla Andersson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332/https://www.umu.se/nyheter/ljust-varvader-ramade-in-arctic-forum-food-sammankomst-i-umea_12167195/Ljust vårväder ramade in Arctic Forum Food-sammankomst i UmeåOmkring trettio deltagare samlades den 2 mars på Tráhppie, det samiska kulturhuset i Umeå, för Arctic Forum Food 2026 – ett evenemang som förenade forskning, urfolkskunskap och praktiska mattraditioner. Tráhppie, den låga vita byggnaden intill historiska Sävargården, erbjöd en välkomnande miljö, där deltagarna ofta gick ut under pauserna för att värma sig vid elden i det klara förvårsskenet.Tue, 24 Mar 2026 11:28:23 +0100<p>Dagen inleddes med huvudanföranden. Docent Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning, delade insikter från det gränsöverskridande projektet Máhtut och vävde samman forskningsresultat med personliga reflektioner från sitt liv i ett renskötande samiskt samhälle. Via länk från Australien bidrog Patricia Ann Ellis, äldste från Brinja Yuin och bärare av kulturell kunskap, med perspektiv på kulturellt förvaltarskap och urfolksutbildning i arbetet med att hantera krissituationer i ett föränderligt klimat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lokala matperspektiv</h2><p>Efter förmiddagens workshops och en gemensam lunch fortsatte eftermiddagsprogrammet med gästtalare som knöt samman det lokala och det globala. Angelika Schindler-Egl från Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde lyfte hur pollinering och biologisk mångfald utgör de ekologiska grunderna för lokala livsmedelssystem. Det avslutande huvudanförandet hölls av Dr Adrianne Lickers Xavier från Six Nations of the Grand River Territory i Kanada, som talade om urfolks livsmedelstrygghet och relationer till land – med tydliga paralleller till de erfarenheter som tidigare beskrivits av Storm Mienna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Knytkalasmiddag</h2><p>Evenemanget avslutades med en livlig knytkalasmiddag med smaker från hela världen och den cirkumpolära Norden: rensoppa, vegansk soppa, blodpalt, myskoxkorv från Grönland, honung från landningsbanorna vid Stavanger Airport och mycket mer. När mörkret föll samlades deltagarna åter kring elden i lávvun och rundade av en dag ägnad åt kunskap, gemenskap och framtiden för Arktis livsmedelssystem.</p><p>– Det var en verkligt inspirerande dag, säger arrangören Danielle Wilde, professor vid designhögskolan och Arctic Six chair. Energin, generositeten i att dela erfarenheter och det starka engagemanget för hållbara och kulturellt förankrade framtider – där mat, reflektion och dialog vävs samman – gjorde sammankomsten mycket speciell.</p>https://www.umu.se/nyheter/ljust-varvader-ramade-in-arctic-forum-food-sammankomst-i-umea_12167195/https://www.umu.se/nyheter/kanadas-ambassador-besokte-umea-universitet_12166868/Kanadas ambassadör besökte Umeå universitet – Starkare forskningsband och ökat samarbete blir allt viktigareKanadas ambassadör i Sverige, H.E. Robert Sinclair, besökte Umeå universitet den 11–12 mars. Under två intensiva dagar mötte han forskare och universitetsledning för samtal om Arktis i en tid präglad av snabb geopolitisk förändring, ökade klimatutmaningar och växande internationellt intresse för regionen.Fri, 20 Mar 2026 09:35:20 +0100<p>I fokus stod hållbar utveckling, urfolksperspektiv och forskningens roll i ett Arktis där både Kanada och Sverige utvecklar sina strategier, och där balansen mellan klimat, säkerhet och internationellt samarbete blir allt viktigare. Mot denna bakgrund blev besöket i Umeå ett värdefullt tillfälle att diskutera hur forskning, policy och internationellt samarbete kan bidra till hållbara och resilienta samhällen i Arktis.</p><p class="quote-center">Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktiskt centrum – en nod för tvärvetenskaplig arktisk forskning</h2><p>Vid Arktiskt centrum presenterades exempel på den breda tvärvetenskapliga arktiska forskning som bedrivs vid Umeå universitet. Presentationerna spände från hälsa och registerbaserad medicinsk forskning till hållbara livsmedelssystem, utbildning och försoningsprocesser i Arktis. Samtalen berörde också hur ny teknik som artificiell intelligens och digitala system påverkar frågor om styrning, rätt och suveränitet i regionen, liksom hur konstnärlig forskning, internationellt forskningssamarbete och kulturellt utbyte bidrar till att förstå Arktis i ett bredare samhällsperspektiv och global kontext när många intressen gör anspråk på regionen. </p><p>– Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle. Där har Umeå universitet en viktig roll som mötesplats för kunskap och perspektiv från hela det arktiska området, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.</p><p>Under besöket presenterades också arbetet inom European Polar Board (EPB), som samlar europeiska aktörer inom polarforskning. Vid Umeå universitet finns organisationens sekretariat samt European Polar Coordination Office, som arbetar med att stärka samordningen av europeisk polarforskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Urfolksperspektiv och forskningssamarbete i fokus vid Várdduo</h2><p>Besökets andra dag började med att ambassadören var på Várdduo – Centrum för samisk forskning. Biträdande föreståndare Kristina Sehlin MacNeil presenterade verksamheten och dess roll vid Umeå universitet likväl som nationellt och internationellt. Várdduo är den enda arbetsenheten av sitt slag vid Sveriges universitet och fungerar som en viktig nod för samisk och annan urfolksforskning i Sápmi.</p><p class="quote-center">Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa.</p><p>Kristina gav sedan en överblick av den forskning som sker vid enheten och efter det presenterades några pågående forskningsprojekt mer ingående. Krister Stoor berättade om arbetet med sanningskommissionen för det samiska folket. Patrik Lantto presenterade sin forskning kring samisk politisk mobilisering och Peter Sköld beskrev sin mångåriga erfarenhet av olika vetenskapliga samarbeten i den arktiska regionen.</p><p>- Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa. Kanada har även haft en viktig roll exempelvis vid Nordforsks stora utlysning för forskningsprojekt med urfolkstematik och vi hade en givande diskussion kring det idag, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare vid Várdduo.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Strategiska samtal med universitetsledningen</h2><p>Under besöket träffade ambassadören även Umeå universitets rektor Tora Holmberg och prorektor Patrik Danielson. Vid en gemensam lunch deltog kanadensiska forskare verksamma vid universitetet, vilket gav en konkret bild av de nära akademiska banden mellan Kanada och Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><strong>Bake raden:</strong> Paul Davis, professor vid Institutionen för psykologi, Luke Laframboise, doktorand i samiska studier, Institutionen för språkstudier, Peter Sköld, rådgivare till rektor i arktiska frågor, Dale Corkery, forskare, Institutionen för kemi, Claude Dion, universitetslektor, Institutionen för fysik, Jean-Francois Boily, professor vid Institutionen för kemi, Insa Wemheuer, utredare, Planeringsenheten. Främre raden: Maria Stenberg T handelskommissionär, Kanadas ambassad, Maria Grigoratou, generalsekreterare, European Polar Board, Maria Arizaleta, Kempe/WISE postdoktor, Institutionen för kemi, Patrik Danielson, prorektor, H.E. Robert Sinclair, ambassadör,Tora Holmberg, rektor, Meghan Lau, ambassadråd med ansvar för politiska och offentliga frågor, Kanadas ambassad, Bethany van Guelpen, professor, konsult och överläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention, sektion: onkologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Samtalen vid lunchen kretsade kring erfarenheter av att leva och verka i Sverige, där flera lyfte fram hur likheterna mellan länderna bidrar till att skapa en stark känsla av tillhörighet. Samtidigt identifierades utmaningar kopplade till migrationsregelverk och mobilitet, frågor som har direkt betydelse för internationellt forskningssamarbete och möjligheten att attrahera och behålla kompetens.</p><p>I mötena med universitetsledningen återkom även frågor om den arktiska forskningens roll i ett föränderligt omvärldsläge, där vetenskapsdiplomati, internationella forskningsprogram som EU:s Horisont Europa och samspelet mellan klimat- och säkerhetsfrågor blir allt viktigare. Sammantaget underströk besöket både styrkan i de befintliga samarbetena och behovet av att ytterligare fördjupa relationerna mellan Umeå universitet och Kanada i en tid av ökande globalt engagemang i Arktis.</p>https://www.umu.se/nyheter/kanadas-ambassador-besokte-umea-universitet_12166868/https://www.umu.se/nyheter/sa-avgors-hur-val-strokeutfall-kan-forutsagas_12166757/Så avgörs hur väl strokeutfall kan förutsägasForskare använder både maskininlärning och traditionella statistiska metoder för att förutse utfall efter stroke. En ny studie från Umeå universitet visar att ingen metod alltid är bäst. I stället handlar det om att välja rätt metod utifrån vilken information som finns, vad man vill ta reda på och vad vården behöver.Thu, 19 Mar 2026 13:20:20 +0100<p class="quote-center">Vårdgivare måste snabbt avgöra vem som behöver olika behandlingar</p><p>Josline Otieno, doktorand vid Umeå universitet, har studerat hur olika metoder kan användas för att förutse utfall efter stroke. Hon har jämfört maskininlärning med logistisk regression, en vanlig statistisk metod för att räkna ut risker. Studien bygger på stora datamängder från nationella strokeregister i Sverige och Storbritannien.</p><p>För att förutse risken att patienter avlider inom 30 dagar efter stroke var skillnaden liten mellan maskininlärning och logistisk regression. Båda metoderna gav stabila resultat även när data från olika länder jämfördes.</p><p>När det gäller patienters funktionsförmåga tre månader efter stroke blev skillnaderna tydligare. Här var avancerade maskininlärningsmodeller bättre på att identifiera patienter som blir beroende av hjälp. Det är en grupp som är viktig för planering av rehabilitering, menar Otieno.</p><p>– Stroke är en komplex sjukdom, och vårdgivare måste snabbt avgöra vem som behöver olika behandlingar, vem som kan återhämta sig väl och vem som kan behöva långsiktigt stöd, säger Josline Otieno.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Metodvalet avgör vad som fungerar bäst</h2><p>Studien omfattar även analyser av överlevnad över tid samt situationer där flera möjliga utfall konkurrerar med varandra, till exempel återinsjuknande eller död.</p><p>Resultaten visar att valet av metod bör anpassas efter hur data ser ut och vilken tidshorisont som är kliniskt relevant. Cox-regression, en vanlig statistisk metod för att analysera överlevnad över tid, fungerar bra när modellens antaganden håller. Men när sambanden är mer komplexa eller när data innehåller mycket osäkerhet presterar maskininlärning ofta bättre.</p><p>– Vid konkurrerande risker förändras prestandan över tid. Ingen modell var konsekvent bäst vid alla utvärderingstidpunkter, säger Josline Otieno.</p><p>Otieno menar att maskininlärning i hennes exempel ofta fungerade bättre på kortare sikt, när många händelser inträffar. Vid längre uppföljning var i stället traditionella statistiska modeller mer tillförlitliga.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stöd för beslut i vården</h2><p>Studien kombinerar en simuleringsstudie, där forskarna testar metoder på datorgenererad data, med analyser av verkliga data. I simuleringsstudien undersöks hur faktorer som urvalsstorlek, censurering, modellantaganden och osäkra värden påverkar resultaten. Slutsatsen är att metodvalet bör vara sammanhangsberoende och att modeller bör utvärderas med flera sätt.</p><p>– Mer tillförlitliga bedömningar kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter och ge bättre stöd vid beslut om behandling, särskilt när modeller används vid kliniskt meningsfulla tidpunkter, avslutar Josline Otieno.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-avgors-hur-val-strokeutfall-kan-forutsagas_12166757/https://www.umu.se/nyheter/arctic-security-forum-oppnar-vagar-for-samarbete-i-norr_12166686/Arctic Security Forum öppnar vägar för samarbete i norrDen arktiska regionen är nu av intresse för alla, eftersom det som sker där påverkar hela världen. Regionens potential hänger samman med de utmaningar som klimatförändringar och geopolitiska spänningar innebär, och samarbete mellan olika länder och aktörer kring Arktis behövs nu mer akut än någonsin. Arctic Security Forum, som hålls i Uleåborg den 16–17 juni, kommer att bidra till att möta detta behov av fördjupat samarbete.Thu, 19 Mar 2026 10:08:07 +0100<p>Arktisk säkerhet har haft, och fortsätter att ha, en djupgående påverkan på det nordiska och europeiska Arktis. De sex nordiska universiteten (Arctic Six), belägna i det europeiska Arktis, efterlyser en öppen dialog och ett ökat samarbete mellan akademi och olika samhällsaktörer – beslutsfattare, försvarsmakter, städer, lokalsamhällen och näringsliv – för att möta de säkerhetsutmaningar som vår region står inför.</p><p>Arctic Security Forum kommer att behandla de mest angelägna säkerhetsfrågorna i Arktis idag, följt av samskapande workshops för att etablera nya samarbeten, projekt och initiativ inom forumets tre huvudteman: totalförsvar, transporter och beredskap i norr.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ledande röster tar plats på scenen om Arktis framtid</h2><p>Bekräftade huvudtalare inkluderar <strong>Mikko Hautala</strong>, chef för geopolitiska frågor och myndighetsrelationer samt ordförande för Nokia Defense, och <strong>Kalle Kankaanpää</strong>, ambassadör för arktiska frågor i Finland.</p><p><strong>Matti Latva-aho</strong>, forskningsprorektor vid Uleåborgs universitet, ser omfattande säkerhet som ett viktigt område för forskning och samverkan.</p><p>– Det är ett framväxande forskningsområde där universitetens roll växer snabbt. Vi behöver nya samarbeten för att säkerställa att de mest innovativa lösningarna når samhället på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Latva-aho.</p><p>Arctic Security Forum arrangeras av Uleåborgs universitet inom ramen för <a href="https://www.arcticsix.org/">Arctic Six-samarbetet</a> och organiseras gemensamt av samtliga Arctic Six-universitet: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, UiT – Norges arktiska universitet, Nord universitet, Lapplands universitet och Uleåborgs universitet.</p><p>Mer information och anmälan finns på <a href="https://www.oulu.fi/en/events/arctic-security-forum">Arctic Security Forums evenemangssida</a></p>https://www.umu.se/nyheter/arctic-security-forum-oppnar-vagar-for-samarbete-i-norr_12166686/https://www.umu.se/nyheter/vad-hander-egentligen-i-kent-lakare-reder-ut-meningitutbrottet_12166685/Vad händer egentligen i Kent? En infektionsläkare reder ut meningitutbrottetEtt ovanligt snabbt och allvarligt utbrott av hjärnhinneinflammation (meningit) sprider sig just nu i Kent i England, där ett tjugotal personer insjuknat på bara en vecka. Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare vid Umeå universitet, studerar sjukdomen i sitt arbete och håller ett vaksamt öga på utvecklingen.Thu, 19 Mar 2026 12:50:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare vid Umeå universitet, beskriver ett utbrott av hjärnhinneinflammation där både smittspridningen och sjukdomsförloppen väcker stor oro och där tidiga symtom lätt kan misstas för något betydligt harmlösare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Region Västerbotten</span></div></div><p>Urban Johansson Kostenniemis egen nyckelfråga är om utbrottet har nått sin topp eller precis börjat. Vi ställer ett antal följdfrågor för att få hans bild av läget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det pågående sjukdomsutbrottet i Kent i ett medicinskt perspektiv?</h2><p>– Det pågående utbrottet i Kent är mycket allvarligt av två anledningar, att smittan sprids snabbt och att personer som insjuknar får svår livshotande sjukdom.</p><p>– Bakterien ”meningokocker” orsakar två typer av svåra infektioner; hjärnhinneinflammation (meningit) där bakterierna angriper hjärnan och blodförgiftning (sepsis) där bakterierna retar immunförsvaret med cytokinstorm och livshotande organsvikt som följd. Riskerna är stora, en av tio som drabbas dör, och bland överlevare är det vanligt med långvariga handikapp som hjärnskada, epilepsi, med minnessvårigheter och sänkt koncentrationsförmåga.</p><p>– Det mest skrämmande är hur fort det faktiskt har gått. På endast en vecka har 20 personer insjuknat i svår meningokocksjukdom varav två personer har dött, och än har vi inte sett slutet av utbrottet. De flesta drabbade har koppling till universitetet, ett universitet som är ungefär hälften så stort som Umeå Universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Varför drabbas universitets- och gymnasiemiljöer så snabbt?</h2><p>– Bakterien sprids via droppar i utandningsluften samt via saliv. Det innebär att smitta sprids mellan personer som vistas nära varandra i trånga utrymmen, exempelvis bor tillsammans i en trång studentkorridor eller umgås på en fullsatt nattklubb. Under studentfesterna finns en ytterligare risk; överföring via saliv innebär att bakterien kan flyttas över när unga människor kysser varandra, eller delar drinkar, e-cigaretter eller likande.</p><p>– Det här dubbla smittsättet är anledningen att utbrott ofta sker i förskoleåldern och åldern 15–25 år, och kan drabba allt från internationella scoutmöten, religiösa sammankomster, och värnpliktiga soldater.</p><p>– Något som ökar smittspridningen är att de flesta som får bakterien inte själva blir sjuka. Personer kan bära på bakterien i näsan, det som kallas ”asymtomatiska bärare”, vilket gör att en smittad person kan föra bakterien vidare till många andra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vilka symtom riskerar att misstolkas och varför?</h2><p>– Tidiga symtom är huvudvärk, trötthet, och feber. Detta kan likna allt ifrån influensa, Covid-19, till en baksmälla, och misstolkas därför ofta som något ofarligt. Först när mer specifika symtom som kraftig orkeslöshet, nackstelhet, sänkt vakenhet, eller kramper tillstöter blir det uppenbart att det handlar om något mycket mer allvarligt än så.</p><p>– Nästa svårighet är att kan det gå ruskigt fort, från att de första symtomen visar sig tills att personen är bortom räddning gå på enstaka timmar eller max ett dygn. Om man vet att man blivit utsatt för smitta och får feber måste man söka vård direkt. I annat fall ska man vara vaksam vid feber och huvudvärk, och söka direkt om mer allvarliga symtom uppstår.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Hur snabbt måste man agera vid misstänkt meningit och vilken behandling fungerar bäst?</h2><p>– Sjukdomen går att förebygga med vaccin. Vi har flera olika vaccin och de ger upp till 90 procent skydd mot sjukdom. Att de är så effektiva innebär att de är ett effektivt motmedel vid utbrott och anledningen till varför befolkningen i drabbade områden erbjuds vaccination.</p><p>– För personer som redan hunnit bli exponerade för smitta, där hinner inte vaccinet nå tillräcklig effekt. Därför ges förebyggande antibiotika till dessa personer. Målet är att antibiotika ska slå bort bakterien innan den hunnit utveckla sjukdom. Som förebyggande behandling hos exponerade är antibiotika mycket effektivt.</p><p>– Personer som hunnit insjukna, i meningit eller sepsis, är mer illa ute. Här ges antibiotika direkt via blodet, och patienten vårdas ofta inom intensivvården. Trots maximala insatser är dödligheten fortfarande mycket hög.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur förberedda är Sverige och våra universitet på liknande utbrott?</h2><p>– I Sverige är den här sjukdomen mycket ovanlig, och det verkar inte som att utbrottet i Kent har lett till spridning utanför det aktuella närområdet. Folkhälsomyndigheten bedömer risken för spridning till Sverige som låg, och både nationellt och regionalt finns robusta system för övervakning av smitta.</p><p>– Vi har också erfarenhet av tidigare utbrott som nått Sverige, där många kallades in för provtagning, vaccination och förebyggande antibiotikabehandling. På så sätt är vår beredskap god. Däremot är kännedomen om sjukdomen lägre, eftersom den är så ovanlig, vilket ökar risken att vi inte upptäcker detta i tid.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad är det som gör hjärnhinneinflammation vetenskapligt fascinerande?</h2><p>– Bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation, meningokocker men även andra, kan man tro är ovanliga i samhället men det är inte sant, det är snarare tvärt om. En av tio bär den här bakterien i näsan. Trots detta är risken att bli svårt sjuk nästintill noll. Däremot kan det uppstå kloner av bakterien som är extra aggressiva.</p><p>– Det verkar som att den här bakterien kan leva i harmoni med människan under lång tid, men plötsligt händer något, frågan är bara vad?</p>https://www.umu.se/nyheter/vad-hander-egentligen-i-kent-lakare-reder-ut-meningitutbrottet_12166685/https://www.umu.se/nyheter/forskare-motte-gymnasieelever-under-next-nobel-prize-2026_12166359/Forskare mötte gymnasieelever under ”Next Nobel Prize 2026”Under inspirationsdagen ”Next Nobel Prize 2026” tog 25 naturvetarelever del av föreläsningar och labbesök på Umeå universitet. Syftet var att ge en konkret bild av forskning och att uppmärksamma Emmanuelle Charpentier, Umeås hedersmedborgare och Nobelpristagare.Fri, 27 Mar 2026 07:45:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Morney och Verena Kohler hade förberett i laboratoriet för att ta emot en liten grupp gymnasieelever.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Kohler</span></div></div><p class="quote-center">Förhoppningsvis väcktes också intresse för forskarbanan hos några av de som deltog</p><p>– Dagen gav flera intryck att ta med vidare. Elevernas nyfikenhet ledde till bra samtal och många frågor, och mötet mellan oss forskare och gymnasieelever blev både öppet och givande. Förhoppningsvis väcktes också intresse för forskarbanan hos några av de som deltog, säger Verena Kohler, biträdande universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Under inspirationsdagen ”Next Nobel Prize 2026” samlades 25 naturvetarelever från årskurs 3 vid Umeå gymnasieskolor i Galaxen på universitetscampus. Arrangemanget koordinerades av Karolina Broman, prodekan på teknisk-naturvetenskaplig fakultet, och genomfördes i ett samarbete mellan Umeå universitets Medicinska fakultet, Teknisk‑naturvetenskapliga fakultet och Umeå Kommun. Syftet var att ge eleverna en konkret bild av forskning och forskarutbildning. </p><p>Förmiddagen bestod av föreläsningar från forskare vid båda fakulteterna, däribland Richard Lundmark, Erik Chorell, Daniel Öhlund och Verena Kohler. Tillsammans gav de exempel på olika forskningsinriktningar och hur arbetet kan se ut i praktiken.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Medicinska fakultetens prodekan Ronnie Berntsson talade inför gymnasieeleverna om Umeå universitets forskningsinfrastruktur och deras betydelse.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Nilsson</span></div></div><p>I sin föreläsning valde Verena Kohler att kombinera en genomgång av den egna forskningen med reflektioner kring vägen in i akademin. Eleverna fick en introduktion till hur jäst används som modellorganism för att studera åldrandeprocesser, och hur proteiners struktur och funktion förändras över tid. För att göra mekanismerna mer greppbara använde hon en jämförelse med en garderob med kläder.</p><p>– När allt är vikt och ligger på rätt plats fungerar cellen som den ska. Men när garderoben ”åldras” hamnar kläder i fel låda, en del går sönder och andra bildar oordnade högar precis som proteiner i en åldrande cell.</p><p>Den personliga delen av föreläsningen handlade om olika val och omvägar som lett fram till ett forskarspår.</p><p>– Du hittar inte din väg genom att tänka. Du hittar den genom att prova dig fram, sammanfattade Verena Kohler.</p><p>Eleverna följde föreläsningarna med intresse, även under det sista passet före lunch.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Verena Kohler och Sofia Morney tog emot eleverna i labbet och skapade ett nyfiket möte med vetenskap genom Sofias lekfulla och smart designade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Kohler</span></div></div><p>Efteråt fick en mindre grupp på sex elever besöka Verena Kohlers labb. Besöket leddes av Sofia Morney som började som forskaraspirant och sedan har fortsatt i Verenas grupp. Hon presenterade sina pågående experiment och lät eleverna lösa ett enklare, forskningsrelaterat pussel. Hon berättade även om sina studier och hur vardagen kan se ut i ett laboratorium. Besöket hade ett praktiskt fokus och gav möjlighet att ställa frågor i en mindre grupp.</p><p>För Verena Kohler är utåtriktat arbete en viktig del av forskarrollen, både för att möta unga som överväger en framtid inom naturvetenskap, och för att träna på att förklara forskning på ett tillgängligt sätt.</p><p>Som förstegenerationsforskare minns hon hur värdefull varje liten bit av vägledning var. Hon växte inte upp med kunskap om hur akademin fungerar, så de personer som tog sig tid att förklara, eller helt enkelt visade vad som var möjligt, gjorde stor skillnad.</p><p>Utåtriktat arbete är Verenas sätt att erbjuda något liknande till andra.</p><p> – Jag vill dela erfarenheter, inte ge instruktioner. De flesta vägar in i forskningen är inte helt raka.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-motte-gymnasieelever-under-next-nobel-prize-2026_12166359/https://www.umu.se/nyheter/forskning-med-sikte-pa-en-ny-behandling-vid-svar-ledgangsreumatism_12166147/Forskning med sikte på en ny behandling vid svår ledgångsreumatismEn donation till Karolinska Institutet ska bidra till forskning om en möjlig ny behandling vid svår ledgångsreumatism. Forskare vid Umeå universitet deltar i projektet.Wed, 18 Mar 2026 12:59:04 +0100<p>Karolinska Institutet har mottagit en donation från USA för att studera en möjlig ny behandling av svår ledgångsreumatism, reumatoid artrit. Forskare vid Umeå universitet medverkar i studien genom den reumatologiska forskargruppen som leds av Anna Södergren vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Projektet syftar till att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer och på sikt förbättra behandlingen för patienter.</p><p>Reumatoid artrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan ge svår smärta och nedsatt livskvalitet för den drabbade. Trots dagens läkemedel finns patienter som inte får tillräcklig lindring. I den aktuella studien undersöks en ny, mer skonsam metod där svag elektrisk stimulering av en nerv i ytterörat, genom väl studerade mekanismer kan dämpa inflammation i kroppen och lederna och därmed lindra symptomen.</p><p>Anna Södergren, universitetslektor och överläkare i reumatologi berättar:<br>– Det är en studie som leds av forskare på reumatologen Karolinska och inkluderar flera städer i Sverige. Vi i Umeå bidrar genom att möjliggöra att fler patienter inkluderas så studiens resultat på så vis blir mer säkra. Dessutom är det viktigt att ge patienter i vår landsdel möjlighet att delta i denna studie. </p><p>Vad är förhoppningen att denna forskning ska leda till?<br>– Den kommer förhoppningsvis att klargöra om denna typ av behandling kan vara ett viktigt komplement till annan behandling för patienter med ledgångsreumatism, säger Anna Södergren.</p><p>Läs mer om projektet på Karolinska Institutets hemsida:<br><a href="https://nyheter.ki.se/usa-donation-till-studie-av-mojlig-ny-behandling-for-ledgangsreumatism" target="_blank" rel="noopener">USA-donation till studie av möjlig ny behandling för ledgångsreumatism</a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskning-med-sikte-pa-en-ny-behandling-vid-svar-ledgangsreumatism_12166147/https://www.umu.se/nyheter/nytt-nationellt-natverk-starker-umeas-cancerforskning_12166222/Nytt nationellt nätverk stärker Umeås cancerforskningGenom att formalisera samarbetet mellan landets Comprehensive Cancer Centres får Umeå universitet bättre möjligheter att bidra till forskning och utveckling av framtidens cancervård.Fri, 20 Mar 2026 11:16:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Liljeholm, tillförordnad medicinskt ansvarig i Umeå Comprehensive Cancer Centre och adjungerad ledamot i nätverkets styrgrupp.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lotta Edvinsson</span></div></div><p>Samarbetet kring cancerforskning och avancerad cancervård mellan Sveriges Comprehensive Cancer Centres har pågått under flera år och är nu redo att formaliseras. Ett första konstituerande årsmöte hölls när det svenska CCC‑nätverket samlades den 16 mars i Göteborg, ett steg mot ett mer sammanhållet nätverk som kan fungera som gemensam röst och aktiv part i utvecklingen av cancervården.</p><p>– Vi ser många fördelar med att vi går samman nationellt för att utveckla cancervård av hög kvalitet, säkerställa patientperspektivet och öka tillgången till klinisk forskning. Det gynnar patienter samt cancervårdens och cancerforskningens medarbetare över hela landet, säger Maria Liljeholm, läkare och verksamhetschef på Cancercentrum Västerbotten vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är adjungerad ledamot i nätverkets styrgrupp och blir ordinarie när Umeå CCC ackrediterats.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Prioritera områden i den nya strategin</h2><p>Utöver det redan pågående arbetet med forskning och precisionsmedicin kommer nätverket att prioritera områden från den nya cancerstrategin ”<a href="https://www.regionvasterbotten.se/comprehensive-cancer-centre-natverket-valkomnar-ny-nationell-cancerstrategi-for-framtidens-vard" target="_blank" rel="noopener">Ökad överlevnad och bättre livskvalitet – nationell cancerstrategi 2.0</a>” och bidra till att målen genomförs.</p><p>I Comprehensive Cancer Centres integreras akademi och klinik. Genom att samarbeta nationellt kan exempelvis genombrott inom precisionsmedicin snabbare implementeras i samtliga regioner. Förhoppningen är att samarbetet ska få samma genomslag även inom andra områden som prevention och livskvalitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Umeå universitets roll och möjligheter</h2><p>Cancerforskningen i Umeå är stark både vad gäller spets och bredd.  För forskare vid Umeå universitet innebär det nationella nätverket nya möjligheter att samverka med kollegor över hela landet. Det blir enklare att få tillgång till nationella resurser och expertis, något som kan underlätta spjutspetsprojekt inom bland annat kliniska studier.</p><p>Genom nätverket ökar även möjligheten att forskningsresultat får nationellt genomslag och bidrar till en mer jämlik cancervård. Forskarna kan dessutom påverka utvecklingen av framtida cancerstrategier och vara delaktiga i att prioritera forskningsområden som är relevanta för både patienter och vårdens medarbetare.</p><p>– Att Umeå CCC är en del av samarbetet innebär att forskare från Umeå universitet kan bidra till och dra nytta av nationell samverkan för starkare cancerforskning i Sverige, säger Tufve Nyholm, professor i medicinsk strålningsfysik med förenad anställning som sjukhusfysiker på Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-nationellt-natverk-starker-umeas-cancerforskning_12166222/https://www.umu.se/nyheter/genetiker-utmanar-teorin-om-hur-celler-behaller-sin-identitet_12165749/Genetiker utmanar teorin om hur celler behåller sin identitetEn av de mest vedertagna modellerna för hur celler minns sin identitet kan vara felaktig. Det visar en ny studie från två forskargrupper vid Umeå universitet. I Science Advances presenterar de resultat som omkullkastar en grundidé om hur Polycomb-systemet styr cellens minne.Fri, 13 Mar 2026 11:09:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alla celler i kroppen har samma gener. Men i varje enskild celltyp är det bara vissa gener som används. Universitetslektor Yuri Schwartz studerar de epigenetiska processer som avgör vilka gener som är tysta eller aktiva i kroppens celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p> </p><p>Polycomb-proteiner hjälper cellen att hålla vissa gener permanent avstängda när den delas. Därmed hjälps cellen att minnas sin identitet, till exempel att en hudcell fortsätter vara en hudcell. I över 20 år har forskare trott att en särskild kemisk förändring på ett av cellens byggnadsproteiner, histon H2A, spelar en nyckelroll i denna process.</p><p>Men den nya studien från Umeå universitet visar att denna förklaring inte stämmer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bananflugan klargör effekterna</h2><p>Bananfluga är en modellorganism som ofta används eftersom dess arvsmassa är enklare att analysera än människans. Forskarteamet studerade ett protein från bananflugan <em>Drosophila melanogaste</em>r som motsvarar människans PCGF3-protein. De gav genen som kodar för detta protein namnet Siesta. Proteinet ingår som en komponent i en grupp Polycomb-relaterade komplex som länge har ansetts bidra till genavstängning.</p><p>– Vi blev förvånade när vi såg att Siesta inte alls behövs för att stänga av utvecklingsgener, trots att det står för merparten av all H2A-modifiering i arvsmassan, säger Yuri Schwartz, universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som lett projektet.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Staff scientist Tatyana Kahn kom till Yuri Schwartz lab för 15 år sedan. Forskningen inom gepigenetik med bananflugan som modell ger henneständiga spänningen i att göra nya upptäckter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Hos däggdjur finns sex liknande PCGF-proteiner som ofta tar över varandras funktioner, vilket gör det svårt att studera dem var för sig. Bananflugan har bara tre, vilket gav forskarna ett unikt tillfälle att skilja effekterna åt.</p><p>– Det är just flugans genetiska enkelhet som gjorde det möjligt att se vad Siesta faktiskt gör och inte gör, förklarar förstaförfattaren Tatyana Kahn, staff scientist på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hennes slutsats är tydlig:</p><p>– Våra data visar att modifieringen av H2A inte är den generella minnesmekanism man länge trott.</p><p>Det är därför först nu, genom att använda sig av flugmodellen, som forskarna kunnat visa att Siesta-komplex inte fungerar som en del av Polycomb-systemets repressiva maskineri.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En helt annan oväntad funktion</h2><p>Forskarna gjorde dessutom en överraskande upptäckt. När Siesta saknas påverkades fluglarvernas rörelseförmåga och de blir långsamma och rör sig ryckigt.</p><p>Detta har inget med genavstängning att göra, vilket tyder på att Siesta har en helt annan biologisk roll än den man tidigare kopplat till Polycomb-systemet, cellens ”genminne”.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Andres Garrido Aparicio arbetar i dragskåpet. Han är fascinerad av de mekanismer som styr epigenetisk reglering och hur de formar genuttryck under cellutvecklingen. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Föreslår att omdefiniera</h2><p>Den nya kunskapen får bredare konsekvenser. I dag grupperas alla så kallade RING1-baserade komplex ihop som varianter av Polycomb Repressive Complex 1 (PRC1). Forskarna menar att detta synsätt är missvisande.</p><p>– Våra resultat visar att Siesta-komplexen inte fungerar som en del av Polycomb-systemet. Det är dags att uppdatera hur vi definierar PRC1, säger Yuri Schwartz.</p><p>Om H2A-modifieringen inte är central för cellens minne återstår en viktig fråga: fäster Polycomb-proteiner i stället sina kemiska markörer på helt andra, ännu okända mål? Studien ger forskarvärlden nya verktyg för att undersöka just detta och öppnar dörren för att skriva om ett av cellbiologins kapitel.</p><p>Studien är utförd inom forskarnätverket <a href="https://epicon.nu/" target="_blank" rel="noopener">Epigenetic Cooperation North (EpiCoN)</a> vid Umeå universitet. Detta nätverk arbetar för att främja samarbete och utvecklingen av internationellt konkurrenskraftig forskning inom epigenetik, kromatinstruktur och genreglering, med tillämpningar på både grundläggande och kliniskt relevanta problem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning är allt som oftast ett lagarbete. Här är gänget bakom den nya studien i Science Advances: Professor Jan Larsson, staff scientist Tatyana Kahn, universitetslektor Yuri Schwartz,staff scientist Maria Kim och doktorand Andres Garvido Aparicio. På bilden saknas Anastasiya Yushkova, Alexander Glotov och Sweda Sreekumar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/genetiker-utmanar-teorin-om-hur-celler-behaller-sin-identitet_12165749/https://www.umu.se/nyheter/arets-valfardsinspirator-jobbar-for-en-battre-hemtjanst_12165711/Årets välfärdsinspiratör jobbar för en bättre hemtjänstHemtjänstindex har utsetts till Årets Välfärdsinspiratör. Indexet har utvecklats av SPF Seniorerna i nära samarbete med forskare vid Umeå universitet och är det enda mått som ger en heltäckande bild av hemtjänstens kvalitet i landets alla kommuner. Bakom priset står eHälsa+MVTe och Framtidens Hälso- & Sjukvård.Thu, 12 Mar 2026 14:29:04 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hemtjänst är en av de vanligaste socialtjänstinsatserna för äldre.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér</span></div></div><p class="quote-center">hemtjänst av god kvalitet är både viktigt och utmanande</p><p>– Det känns bra! Utmärkelsen visar att vi kommit på något användbart och att hemtjänst av god kvalitet är både viktigt och utmanande, säger Gustaf Bucht, professor emeritus i geriatrik på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><p>Han medverkar som vetenskaplig ledare i projektet Hemtjänstindex som drivs av SPF Seniorerna.</p><p>Priset delades ut den 21 januari. Så här löd juryns motivering:</p><p>”<em>Med Hemtjänstindex har SPF Seniorerna skapat ett kraftfullt verktyg för förändring – som stärker kvaliteten, höjer transparensen och ger äldre en starkare röst i välfärden. På kort tid har indexet fått stor spridning och används i dag av över 100 kommuner i arbetet med att förbättra och jämföra hemtjänsten. Det är ett initiativ som kombinerar fakta, förankring och förändringsvilja – där civilsamhället visar vägen och gör konkret skillnad i människors vardag. SPF Seniorerna är samtidigt en stark förebild för hur brukarorganisationer kan bidra till ökad kvalitet och förbättra resultat i välfärdens kärnverksamheter. För sin förmåga att påverka, engagera och konkret förbättra hemtjänstens utveckling i hela landet, utses SPF Seniorerna till Årets Välfärdsinspiratör</em>”</p><p>Hemtjänstindex är en sammanvägning av data som på olika sätt indikerar kvalitet i hemtjänsten. Syftet är att underlätta kommuners kvalitetsanalyser och prioriteringar och uppdateras årligen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor emeritus Gustaf Bucht tycker att arbetet med Hemtjänstindex är en inspirerande och rolig forskningsuppgift.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Indexet är egentligen bara en siffra som rangordnar landets kommuner, men benchmarking visar sig vara ett kraftfullt verktyg. Modellen bygger på öppna indikatorer från enkäter och hemsidor, strukturerade genom forskningsprocessen. På så sätt kan kommunerna enkelt se vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas, säger Gustaf Bucht.</p><p>Att projektet på bara fem år gått från idé till full implementering och fått acceptans hos både myndigheter och kommuner betyder mycket, menar Gustaf Bucht. Hemtjänstindex ses idag som ett verktyg som stärker kvaliteten, ökar transparensen och ger äldre en tydligare röst i välfärden.</p><p class="quote-center">Flera tusen pensionärer har medverkat i arbetet</p><p>Den vetenskapliga metoden bakom Hemtjänstindex bygger på en samskapande forskningsprocess där alla berörda aktörer inom hemtjänsten har deltagit, från probleminventering till färdigt resultat. Genom intervjuer, diskussioner, fokusgrupper och enkäter har både experter och intressenter bidragit. Indexet sammanväger statistik och mätningar från nationella databaser och utgår från vad seniorer själva anger som viktigast i hemtjänsten. Flera tusen pensionärer har medverkat i arbetet.</p><p>– På så sätt är vårt projekt ett initiativ som kombinerar fakta, förankring och seniorernas egna erfarenheter och prioriteringar, säger Gustaf Bucht.</p><p>I sin forskning har Gustaf Bucht haft äldre personer med behov av omsorg och sjukvård i fokus ända sedan 1980‑talet. Redan tidigt insåg han betydelsen av området, inte minst genom åren då han och kollegorna hade förmånen att arbeta tillsammans med Astrid Norberg – Sveriges första professor i omvårdnad vid den geriatriska avdelningen. Det var hon som introducerade begreppet personcentrerad omvårdnad, långt innan omvårdnad etablerades som ett eget akademiskt ämne.</p><p>– Jag kan ibland förvånas över att personcentrerad omvårdnad i dag ofta lyfts fram som något nytt, utan att man tar hänsyn till den historiska utvecklingen. Därför känns det värdefullt att vi tydliggör detta i projektet, både för min egen del och för helheten.</p><p>Projektet har finansierats av medel från Allmänna Arvsfonden.</p><p><a href="https://hemtjanstindex.se" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om projektet Hemtjänstindex</a></p>https://www.umu.se/nyheter/arets-valfardsinspirator-jobbar-for-en-battre-hemtjanst_12165711/https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-glaukom_12165667/Värt att veta om: GlaukomGlaukom är en smygande sjukdom som kan leda till blindhet om den inte behandlas, men många märker inte att de är drabbade förrän synen redan påverkats. Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik, berättar mer om sjukdomen och hur forskning kan bidra till bättre behandling.Fri, 13 Mar 2026 10:12:53 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är glaukom?</h2><p>Hos en person med glaukom har trycket i ögat blivit för högt, vilket leder till att synnerven skadas. I de flesta fall utvecklas sjukdomen långsamt, under månader eller kanske år. Synfältet blir gradvis mindre, men eftersom hjärnan kan fylla i de synintryck som försvinner märker man det oftast inte förrän det gått en tid. Glaukom kallas ibland grön starr, men har inget med grå starr att göra.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gauti Johannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Kunskapsluckorna när det gäller glaukom är fortfarande betydande, framför allt när det gäller varför sjukdomen uppstår och hur den utvecklas. Vi vet fortfarande inte fullt ut varför vissa personer utvecklar glaukom trots normalt ögontryck, eller varför sjukdomen ibland fortsätter att utvecklas trots behandling, säger Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9c7e2a27-b04c-4c18-8fd4-cdf506355757" data-contentname="Faktaruta glaukom">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur behandlas glaukom?</h2><p>Glaukom behandlas genom att man sänker trycket i ögat på olika sätt, till exempel genom ögondroppar. Behandlingen minskar risken för att synen försämras, men kan inte reparera skador som redan uppstått.</p><p>– Idag är all tillgänglig behandling inriktad på att sänka ögontrycket. Vi saknar behandling som påverkar andra mekanismer, till exempel sådant som direkt skyddar nervcellerna i synnerven, säger Gauti Jóhannesson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Under de senaste åren har bilddiagnostiken blivit bättre, vilket hjälper läkare att sätta diagnos och följa sjukdomen (särskilt i ett tidigt skede). Genetisk forskning har gett nya kunskaper om biologiska mekanismer bakom sjukdomen, och det pågår också intensiv forskning om behandlingar som kan skydda nervcellerna i synnerven. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om glaukom inom flera områden, bland annat behandlingsstudier och studier inom neuroprotektion.</p><p>– Ett av våra projekt undersöker skillnaden mellan att behandla intensivt redan från början och att trappa upp behandlingen stegvis, vilket är den vanliga metoden. Vi vill veta om det här har någon betydelse för hur sjukdomen utvecklas. Projektet följer patienterna under lång tid och det vi kan se är att om ögontrycket är högre när man börjar behandlingen så kan man överväga en mer intensiv behandling, men att det inte ger samma positiva effekt vid lägre ögontryck.</p><p>– Vi vill också undersöka om vissa vitamintillskott kan bidra till att skydda synnervens nervceller och därmed bromsa sjukdomens utveckling. Vi väntar fortfarande på resultaten i en stor nationell studie, men potentiellt kan det här leda till nya, kompletterande behandlingsstrategier och det är något som också väcker stort internationellt intresse, säger Gauti Jóhannesson.</p>https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-glaukom_12165667/https://www.umu.se/nyheter/kan-offentlig-upphandling-gora-maten-mer-lokal_12164114/Kan offentlig upphandling göra maten mer lokal?Den 24 februari samlades forskare och samhällsaktörer i Umeå för att utforska hur offentlig upphandling strategiskt kan användas för att skapa mer hållbara, resilienta och lokalt förankrade måltidssystem. Med utgångspunkt i erfarenheter från Kanada och Sverige undersökte seminariet hur den offentliga sektorns inköpsbeslut påverkar hälsa, regional utveckling och miljömässiga utfall genom hela livsmedelskedjan.Fri, 27 Feb 2026 15:07:43 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Offentlig upphandling som drivkraft för systemförändring</h2><p>Seminariet "<em>Can we make it local? The Challenges of Public Meal Procurement in Canada and Sweden"</em> arrangerades av Arctic Six Chair in Sustainable Food Transitions vid Arctic Centre, i samarbete med NorthFood, och stod värd gjorde Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.</p><p>I sitt inledningsanförande betonade professor Armando Perez-Cueto att offentlig upphandling inte bör betraktas som en administrativ funktion, utan som ett strategiskt styrmedel:</p><p>– Offentlig upphandling är en kraftfull hävstång i livsmedelssystemet. De beslut som fattas här påverkar inte bara vad som hamnar på tallriken, utan också folkhälsan, lokala ekonomier och hållbarheten i hela regioner.</p><p>Han framhöll upphandling som ett centralt verktyg för styrning med potential att påskynda hållbara livsmedelsomställningar – särskilt i regioner där offentliga måltider utgör en betydande andel av den totala livsmedelskonsumtionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Från policy till tallrik: lärdomar från Québec</h2><p>Huvudtalare var professor Laure Saulais, som presenterade "<em>From procurement to meals: Local sourcing, food quality, and sustainability in Quebec’s healthcare sector".</em> Med empiriska exempel från Québec visade hon hur ambitioner att öka andelen lokalt producerade livsmedel behöver navigera mellan regelverk, marknadsstrukturer och konkurrerande politiska mål.</p><p class="quote-center">Offentlig upphandling är en kraftfull hävstång i livsmedelssystemet.</p><p>Saulais betonade också att en ökad lokal upphandling ofta kräver utveckling av alternativa leveranskanaler som kan fungera parallellt med etablerade storskaliga distributionssystem. Sådana strukturer uppstår inte enbart genom politiska beslut – de bygger på långsiktiga relationer, förtroende och aktiv samordning mellan producenter, offentliga upphandlare och mellanhänder. Att göra maten ”lokal” är därmed lika mycket en relationell och organisatorisk utmaning som en regulatorisk.</p><p>Ett centralt tema i hennes presentation var komplexiteten i begreppet ”lokal”. Även om det ofta förknippas med geografisk närhet kan det också spegla politiska prioriteringar, identitetsskapande eller ekonomiska strategier. Dessa olika tolkningar påverkar hur upphandlingskriterier utformas – och därmed också livsmedelskvalitet, leverantörsmångfald och hållbarhetsprestanda.</p><p>Seminariet samlade erkända traditionsbärare inom urfolkssamhället, forskare, lantbruksrepresentanter, civilsamhällesaktörer samt kommunala och regionala företrädare. Den breda representationen fördjupade samtalet och underströk att en upphandling i linje med hållbarhetsmål kräver dialog över sektorsgränser, styrnivåer och kunskapssystem.</p><p>Genom att knyta samman forskningsinsikter med praktiska erfarenheter belyste seminariet både utmaningarna och den transformativa potentialen i offentlig måltidsupphandling som ett verktyg för hållbara livsmedelssystem.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/kan-offentlig-upphandling-gora-maten-mer-lokal_12164114/https://www.umu.se/nyheter/hjalp-till-att-forma-ec2u-science-contest--skicka-in-din-fraga_12164064/Hjälp till att forma EC2U Science Contest – skicka in din frågaDen 20 maj 2026 kommer Umeå universitet att vara representerat på scen när forskare från Umeå, Jena (Tyskland) och Åbo möts i EC2U Science Contest under EC2U Forum i Åbo, Finland. Nu bjuds anställda, studenter och allmänheten in att vara med och påverka tävlingen genom att skicka in frågor som forskarna får lösa live.Thu, 05 Mar 2026 09:02:32 +0100<p>EC2U Science Contest är ett fartfyllt och underhållande evenemang där tvärvetenskapliga forskarlag får samma fråga och bara några minuter på sig att enas om ett svar innan de presenterar det för publiken. Frågorna skickas in i förväg av publiken och kan handla om vetenskapliga, samhälleliga eller etiska frågor, men också om nyfikna ”tänk om?”‑scenarier.</p><p>Både publiken och en internationell jury delar ut poäng baserat på tydlighet, logik, kreativitet och underhållningsvärde. Tävlingen hålls på engelska och sänds online, vilket gör det möjligt att följa och delta även på distans.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nu har du chansen att <a href="https://padlet.com/lassiyli/suggested-questions-for-the-ec2u-science-contest-lpgyowz0t77r5xwh">föreslå en fråga</a> som de vetenskapliga teamen ska ta itu med i EC2U Science Contest den 20 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från stora samhällsfrågor till vardagsnyfikenhet</h2><p>I tidigare Science Contests har publikens frågor till exempel varit:</p><ul><li>Varför är planeter runda, men solsystemet platt?</li><li>Är det etiskt bättre att äta insekter än kött?</li><li>Hur många ballonger krävs för att lyfta en person som väger 80 kilo?</li><li>Skulle vi kunna förändra våra gener för att förebygga sjukdom – och borde vi göra det?</li></ul><p>Det finns inget ”rätt” sätt att formulera en fråga. Det viktiga är att den väcker diskussion och får forskare att tänka över ämnesgränser.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Alla kan bidra</h2><p>Frågor kan skickas in av studenter, medarbetare och allmänheten, och utvalda frågor kommer att utmanas live av lagen – däribland Umeå universitets forskarlag – på scen i Åbo.<br><br><strong>Sista dag att skicka in frågor:</strong> 31 mars 2026<br><strong>Skicka in din fråga här:</strong> <a title="Suggested questions for the EC2U Science Contest" href="https://padlet.com/lassiyli/suggested-questions-for-the-ec2u-science-contest-lpgyowz0t77r5xwh"> Frågor till EC2U Science Contest 2026</a><br><br><a href="https://www.youtube.com/@ec2ualliance/streams">Livestreamas på Youtube (20 maj kl. 17:00–19:00)</a></p>https://www.umu.se/nyheter/hjalp-till-att-forma-ec2u-science-contest--skicka-in-din-fraga_12164064/https://www.umu.se/nyheter/individanpassad-dosering-kan-kravas-for-god-effekt-av-nytt-als-lakemedel_12163720/Individanpassad dosering kan krävas för god effekt av nytt ALS-läkemedel Individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling med nya läkemedlet tofersen för att uppnå önskad klinisk effekt. Det föreslår forskaren Laura Leykam som i en ny avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad och mer relevant analysmetod. Wed, 25 Feb 2026 09:53:23 +0100<p>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar de nervceller som styr musklernas rörelser och som leder till muskelförtvining och förlamning. Patienterna avlider vanligtvis i koldioxidnarkos inom tre till fem år efter att de första symtomen uppträtt. Majoriteten av patienterna har ingen ärftlig bakgrund, medan cirka 3–5 procent har en mutation i SOD1-genen som sjukdomsorsak.</p><p>SOD1 är ett viktigt enzym som skyddar kroppens celler från skador orsakade av reaktiva syreföreningar ("fria syreradikaler"). Mutationerna destabiliserar SOD1:s naturliga struktur, vilket leder till felveckning av proteinmolekylerna som då ansamlas och bildar toxiska aggregat inne i nervceller.</p><p>Tofersen är det första läkemedlet som specifikt godkänts för behandling av ALS-patienter med en SOD1-mutation och är utformad för att minska mängden SOD1 i cellerna. Behandlingen innebär samtidigt att skyddet mot syreradikaler minskar eftersom nivån av SOD1 sjunker.</p><p>– Det finns sannolikt en gräns för hur lågt man kan trycka ned SOD1-mängden utan att orsaka problem. Barn som föds helt utan fungerande SOD1 utvecklar nämligen också motorneuronsjukdom, säger Laura Leykam. </p><h3>Mindre vanligt enzym än tidigare känt</h3><p>I arbetet med sin avhandling har Laura Leykam försökt fördjupa kunskapen om vilken roll SOD1 och dess enzymatiska funktion spelar i kroppen och i ALS. Hennes forskning visar att SOD1 finns i en tiondel så stor mängd i nervsystemet som man tidigare har trott. Mängden varierar mellan olika vävnader men i snitt utgör enzymet 0,16 procent av alla proteiner i centrala nervsystemet, vilket ändå gör det till ett vanligt förekommande protein.</p><p>– I ljuset av de nya behandlingar som tas fram som minskar mängden SOD1 är det mycket viktigt för läkemedelsutvecklingen och utvärderingen av effektiviteten att veta vad utgångsvärdet är när det gäller enzymets nivåer i centrala nervsystemet och i andra vävnader, säger Laura Leykam.</p><h3>Nyutvecklad analysmetod kompletterar bilden</h3><p>Vanligtvis mäts SOD1-mängden hos patienter i blod men forskargruppen kring Laura Leykam har utvecklat en metod för att kunna mäta enzymaktiviteten i ryggmärgsvätska, vilket ger en bättre inblick i vad som pågår i centrala nervssystemet.</p><p>Med metoden har hon i ett ännu pågående projekt undersökt ryggmärgsvätska från 20 ALS-patienter, med 15 olika SOD1-mutationer, som behandlades med tofersen 100 mg i månaden. Proven är skickade till Umeå universitet från neurologkliniker i andra europeiska länder där tofersen är godkänd för behandling av ALS. Mätningarna visar att aktiviteten minskade i olika grad hos alla behandlade patienter och att det tog mellan fyra och tolv månader innan behandlingen gav full effekt.</p><p>Hon kan visa att aktivitetsmätning är ett viktigt komplement som mer specifikt kan avgöra hur patienter svarar på behandling med Tofersen än bara nivåer av SOD1-protein och nervskadeindikatorn neurofilament (NfL). Detta eftersom olika ALS-orsakande mutationer i SOD1 påverkar den enzymatiska aktivieteten olika mycket.</p><h3>Verkar finnas utrymme för individuell dosering</h3><p>Intressant nog ser hon att enzymaktiviteten inte bara varierar mellan patienter med olika mutationer utan även mellan patienter med samma mutation i SOD1 och mellan olika mätningar under behandlingstiden. Dessa skillnader kan vara en del av förklaringen till att några patienter har en utmärkt effekt av tofersen (rätt dosering) medan enstaka andra patienter har sämre effekt och någon ingen effekt ("non-responders"). En viktig slutsats är det troligtvis finns utrymme för högre doser då ingen av patienterna var i närheten av en aktivitetsnivå som kan antas vara skadligt låg.</p><p>– Det här tyder på att individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling av patienter med tofersen för att uppnå ännu bättre klinisk effekt och samtidigt undvika negativa sidoeffekter, säger Laura Leykam. Alltså personalized medicine!</p><p>– Min förhoppning är att SOD1-aktivitetsmätning ska bli rutin i uppföljningen av ALS-patienter som får tofersen och liknande SOD1-reducerande behandlingar som för närvarande är under utveckling. Det kan vara avgörande för effektiv behandling och visa vägen mot mer individanpassad läkemedelsdosering, säger Laura Leykam.</p><p>ALS-forskargruppen vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus som Laura Leykam ingår i är den första forskargruppen i världen som har lyckats utveckla en metod för precisionsmätning av SOD1 i ryggmärgsvätska och därmed i centrala nervsystemet.</p><p>Laura Leykam är övertygad om att ju mer forskare samarbetar och delar med sig av sina resultat, desto fortare och effektivare kan verksamma kombinationer av läkemedel identifieras som kan göra verklig skillnad för framtida ALS-patienter.   </p><h3>SOD1 – ett protein med en komplex roll</h3><p>Under arbetet med att undersöka SOD1 i patientprover kunde Laura Leykam också identifiera en variant av SOD1 där en liten peptid klyvs lös men stannar kvar associerad med resten av proteinet.</p><p>Varför och hur detta sker, och varför det tycks vara mer vanligt förekommande hos ALS-patienter trots att förändringen i sig inte tycks påverka felveckningen av SOD1 kvarstår att undersöka men det ger ytterligare insikt i hur komplex SOD1:s roll i kroppen är.</p>https://www.umu.se/nyheter/individanpassad-dosering-kan-kravas-for-god-effekt-av-nytt-als-lakemedel_12163720/https://www.umu.se/nyheter/hogintensiv-traning-ar-bra-aven-for-65-plussare_12163728/Högintensiv träning är bra även för 65-plussareAtt fysisk träning är viktigt för hälsan – särskilt för äldre personer – är ingen nyhet, men hur vi tränar kan vara avgörande för resultaten. En ny avhandling från Umeå universitet visar att korta, högintensiva träningspass för äldre både sparar tid och kan vara mer effektivt än traditionell konditionsträning.Thu, 26 Feb 2026 17:06:22 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofi Sandström, Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt högintensiv träning för personer 65 år och äldre.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">En av de mest spännande upptäckterna i min forskning är kopplingen mellan muskelstyrka och hur hjärnan fungerar</p><p>– En av de mest spännande upptäckterna i min forskning är kopplingen mellan muskelstyrka och hur hjärnan fungerar. När man kortar ner passen och höjer intensiteten verkar äldre kunna få extra fördelar både för benstyrkan och arbetsminnet, säger Sofi Sandström, som utfört sitt doktorandarbete på Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Fysisk träning medför flertalet positiva hälsoeffekter och för äldre är det särskilt viktigt att träna då många av de funktionerna som försämras med ålder istället kan förbättras. Ett stort folkhälsoproblem är dock att många äldre personer är fysiskt inaktiva.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pulshöjande träning</h2><p>Högintensiv träning, HIT, som bygger på mycket korta men intensiva och pulshöjande intervaller, är en relativt ny träningsmetod som i tidigare studier har visat lovande hälsoeffekter hos yngre personer. Sofi Sandströms avhandling, baserad på den så kallade Umeå HIT‑studien, visar hur olika nivåer av träningsintensitet påverkar kondition, hjärnans funktion och muskelstyrka hos personer över 65 år.</p><p>I hennes studie deltog 68 personer, som vanligtvis inte tränade regelbundet, i åldrarna 66 till 79 år. Deltagarna lottades till två grupper som båda tränade två gånger i veckan i tre månader på stationära cyklar. Ena gruppen utförde medelintensiv konditionsträning (40-minuters pass) och den andra utförde högintensiv intervallträning (10 x 6-sekundersintervaller i 20-minuters pass).</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I Sofi Sandströms studie deltog 68 personer, som vanligtvis inte tränade regelbundet, i åldrarna 66 till 79 år. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Halva tiden – bättre resultat</h2><p>Resultaten visade att både kondition och blodtryck förbättrades i liknande omfattning i grupperna, oavsett om träningen var medel- eller högintensiv. Det högintensiva, och betydligt kortare, passet gav däremot bättre effekt på benstyrka och arbetsminne. Eftersom dessa funktioner ofta försämras med åldern menar Sofi Sandström att träningsmetoden är överraskande lovande.</p><p>– Tidigare har forskare varit osäkra på om äldre ens bör träna högintensivt, men mina resultat pekar på att det fungerar minst lika bra som medelintensiv träning. Därför kan högintensiva kontrollerade pass bli ett viktigt alternativ för äldre som vill variera sin träning, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Starkare ben kopplat till piggare hjärna</h2><p>Kognitiv funktion undersöktes med ett brett kognitivt batteri som inkluderade flertalet tester på arbetsminne. Hjärnans aktivering vid arbetsminne undersöktes även, då deltagarna fick genomföra ett arbetsminnestest vid en magnetkameraundersökning. Här visade det sig att ökad benstyrka var relaterad till både ökad aktivering i frontalloben vid arbetsminnestestet samt ökad prestation på testet. Detta tyder på att muskulär anpassning kan vara ett viktigt mål för träning som syftar till att skydda hjärnan.</p><p>Tidigare forskning har antytt att åldersrelaterade förändringar i hjärnans vitsubstans begränsar effekterna av traditionell konditionsträning på arbetsminnet. Personer med mer uttalade förändringar har ofta inte fått samma förbättringar. I denna avhandling visades däremot att högintensiv träning förbättrade arbetsminnet även hos deltagare med omfattande vitsubstansförändringar.</p><p>– Detta tyder på att högintensiv träning kan vara särskilt värdefull för personer med tidiga förändringar i hjärnans vitsubstans, säger Sofi Sandström.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Träna hemma med stol</h2><p>För att påbörja processen med att göra högintensiv träning tillgänglig för en bredare grupp undersökte Sofi Sandström också möjligheten att träna hemma utan avancerade motionscyklar. Detta gjordes i en samskapande studie, där forskare och deltagare arbetade tillsammans för att skapa ett alternativ.</p><p>Det högintensiva passet omarbetades till att använda "uppresningar från stol" i ett högt tempo, något som visade sig ge liknande omedelbar fysiologisk respons som intensiv träning på stationär cykel.</p><p>– Nästa steg är att utveckla en mobilapp som kan styra träningspassen och att testa träningsformen på en ny grupp äldre för att se om resultaten håller även för dem som saknar tidigare erfarenhet av HIT. Förhoppningen är att träningen i framtiden ska kunna genomföras i hemmiljön.</p>https://www.umu.se/nyheter/hogintensiv-traning-ar-bra-aven-for-65-plussare_12163728/https://www.umu.se/nyheter/en-pitch-kan-vara-borjan-pa-ett-nytt-samarbete_12163703/En pitch kan vara början på ett nytt samarbeteNär säsongens första IceLab Lunch Pitch drog igång var det molekylärbiologen Johan Henriksson som tog scenen. Han behöver samarbetspartners som kan utveckla algoritmer för att hantera och komplettera miljontals mikrobiella gensekvenser. I hans forskning genererar ett enda provtagningstillfälle en datamängd som är så stor att dagens analysmetoder inte räcker till.Fri, 27 Feb 2026 07:49:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Henriksson tycker att Lunch Pitch-formatet är ett av de bättre sätten vi har för att skapa nya samarbeten mellan forskare från olika dscipliner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p class="quote-center">allt mer beroende av kompetens från andra discipliner</p><p>– Vår forskargrupp letar alltid efter samarbeten och våra problem sträcker sig från ganska tuff matematik till lika utmanande programmering. För nästa generations biologi kommer vi att bli allt mer beroende av kompetens från andra discipliner, eftersom vi helt enkelt inte kan rymma all nödvändig expertis i ett enda labb, säger Johan Henriksson, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Lunch Pitch-serien, som arrangeras av IceLab vid Umeå universitet, är utformad för att under en lunchpaus samla forskare från olika discipliner till korta, fokuserade presentationer som väcker samtal och driver fram nya samarbeten.</p><p>Johan Henriksson ser formatet som helt i linje med framtidens biologiska forskning. Han hänvisar till sociologen Max Weber, som redan i slutet av 1800‑talet menade att samhället skulle bli allt mer specialiserat – så specialiserat att individer inte längre skulle kunna överblicka helheten. Enligt Johan Henriksson har den utvecklingen bara accelererat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Söker samarbete inom maskininlärning</h2><p>I centrum för Johans presentation stod en ny metod som hans team har utvecklat och som kan fånga många, men ändå bara en liten delmängd av, upp till en miljon bakteriella genomsekvenser samtidigt. Genom att kunna studera så många bakterier, en i taget, är det är möjligt att förstå exempelvis hur antibiotikaresistens utvecklas.</p><p>– Det här är en helt galen mängd data och vi behöver nya verktyg för att analysera den. Just nu studerar vi en cell i taget, och det fungerar inte särskilt bra när datan är så gles.</p><p>Målet är att utveckla en maskininlärningsmodell, algoritm eller datastruktur som kan representera den underliggande gemensamma genetiska variationen och fylla i den saknade informationen mellan de samplade cellerna.</p><p>– Därifrån kan vi kanske också annotera den genetiska sekvensen i ett enda steg, till exempel identifiera vilka gener som finns där och vad de gör.</p><p>Johan Henriksson vill gärna samarbeta med forskare inom maskininlärning, gles linjär algebra, vektordatabaser eller avancerade datastrukturer. Han ser också möjligheter inom federerad databehandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Icelab lunch-pitchen följs av livliga diskussioner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Koka ner problem till det viktigaste</h2><p>Att tala inför en bred tvärvetenskaplig publik är alltid en utmaning, påpekar han.</p><p>– Man måste destillera ner essensen av sitt problem. Det du själv tycker är mest intressant är inte nödvändigtvis det som fångar publikens uppmärksamhet. Men det är också just därför du pitchar. Du presenterar problem som andra kan tycka är spännande och som kräver annan sorts expertis.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det kan till och med finnas användare (biologer) som nu inser vilka möjligheter vi har. Det här är ett lovande område där vi har chansen att ta täten, så alla med affärssinne borde haka på.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En pitch är en början</h2><p>Trots att det aldrig är enkelt att skapa nya samarbeten tror Johan Henriksson att Lunch Pitch-formatet är ett av de bättre sätten vi har för att tända gnistan.</p><p>– Ärligt talat är det inte lätt, men det är förmodligen det bästa vi kan åstadkomma. En pitch är bara början på ett samtal. Sedan börjar det hårda arbetet när båda sidor måste lära sig tillräckligt om problemet för att kunna bidra till en lösning. Djävulen är alltid i detaljerna.</p><p>För honom ligger den verkliga styrkan i evenemangets förmåga att samla öppensinnade forskare i samma rum.</p><p>– Nu måste vi bara omsätta ord i handling!</p>https://www.umu.se/nyheter/en-pitch-kan-vara-borjan-pa-ett-nytt-samarbete_12163703/https://www.umu.se/nyheter/mixed-reality-okar-realismen-i-traning-for-masskadehandelser_12163265/Mixed reality ökar realismen i träning för stora olyckorEn ny avhandling från Umeå universitet visar hur ny virtuell teknologi kan komplettera traditionell katastrofträning och ge akutsjukvårdspersonal möjlighet att öva realistiskt på komplexa situationer – innan de inträffar i verkligheten. Thu, 19 Feb 2026 13:19:56 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Schulz avhandling visar hur ny virtuell teknologi kan komplettera traditionell katastrofträning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>MED1stMR</span></div></div><p class="quote-center">verkliga och digitala miljöer kombineras</p><p>– Mina resultat visar att simuleringsträning med m<em>ixed reality</em>-teknik, som innebär att verkliga och digitala miljöer kombineras, är en effektiv och pedagogisk robust metod för akutsjukvårdspersonal att med inlevelse kunna förbereda sig för att hantera stora olyckor med många skadade, säger Fredrik Schulz, nybliven doktor. Han utförde sina doktorandstudier på Institutionen för omvårdnad och Kunskapscentrum i katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><p>Stora olyckor innebär ofta att tillgängliga resurser inte räcker till i förhållande till antalet skadade. Det skapar kraftiga påfrestningar för akutsjukvårdspersonal, som under tidspress måste prioritera och fatta beslut där misstag kan få livsavgörande konsekvenser. För att kunna hantera både stressen och arbetsuppgifterna är effektiv och realistisk träning helt avgörande.</p><p>Tidigare forskning har visat att trots olika former av träning upplever många inom akutsjukvården att de är otillräckligt förberedda inför masskadehändelser. I takt med att sjukvårdens beredskapsutmaningar växer blir mixed reality ett allt viktigare verktyg för realistisk och flexibel träning.</p><p><em>Mixed reality</em>, eller blandad verklighet, är en teknik som kombinerar den fysiska världen med digitala inslag. Till skillnad från <em>virtual reality</em>, där användaren helt kliver in i en datorgenererad miljö och ofta använder handkontroller, sker <em>mixed reality</em> i den verkliga omgivningen. Man ser och interagerar samtidigt med både verkliga människor och virtuella objekt som projiceras in i rummet – till exempel patienter eller olycksscenarier. Det gör att deltagarna kan röra sig fritt och samarbeta som i verkligheten, samtidigt som de möter digitala händelser som annars vore svåra eller farliga att återskapa i träning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Schulz är legitimerad sjuksköterska och doktorerade på Institutionen för omvårdnad och Kunskapscenter i katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Sundvall / FotoINorr</span></div></div><p>Fredrik Schulz har i sin avhandling undersökt hur <em>mixed reality</em>-teknik kan användas som ett komplement till traditionell katastrofträning och har identifierat vilka faktorer som hjälper respektive hindrar inlärningen av de färdigheter som krävs vid stora olyckor. Med sin avhandling är han en av de första att studera både tekniska (medicinskt omhändertagande) och icke‑tekniska färdigheter (som kommunikation, stresshantering och situationsmedvetenhet) i en större grupp deltagare.</p><p>Data insamlades från akutsjukvårdsverksamheter i flera europeiska länder med hjälp av olika metoder, inklusive observationer vid fältövningar, intervjuer, självskattningsinstrument, enkäter och gruppdiskussioner.</p><p>Resultaten bekräftar att det fortfarande finns ett stort behov av nya metoder som kan stärka både den praktiska och den mentala beredskapen hos akutsjukvårdspersonal.</p><p>En tydlig faktor som främjar lärande av färdigheter med hjälp av <em>mixed reality</em> var den starka känslan av närvaro och inlevelse i scenariot.</p><p>– Genom att skadeplatsen presenteras virtuellt kan akutsjukvårdspersonal öva på att skapa sig en helhetsbild av situationen, samarbeta med andra aktörer på plats och förstå de olika roller och ansvarsområden som finns vid en stor olycka.</p><p>Samtidigt såg Fredrik Schulz att ökad realism inte automatiskt leder till bättre inlärning av tekniska färdigheter.</p><p>– För att den här tekniken ska nå sin fulla potential behöver simuleringsträningen i ännu högre grad spegla den kliniska vardagen för akutsjukvårdspersonal, säger han.</p><p>Förhoppningen är att forskningsresultaten i avhandlingen kan ligga till grund för vidare utveckling av träningsprogram baserade på mixed reality inom katastrofmedicinsk utbildning och därigenom stärka akutsjukvårdspersonalens beredskap inför framtida kriser.</p>https://www.umu.se/nyheter/mixed-reality-okar-realismen-i-traning-for-masskadehandelser_12163265/https://www.umu.se/nyheter/miljovanlig-granbark-kan-ersatta-giftiga-kemikalier_12162693/Miljövänlig granbark kan ersätta giftiga kemikalierAvkok på granbark kan ersätta giftiga kemikalier för att hämma bakterier som annars bildar farliga gaser och slem i pappersbruk och avloppssystem. Det visar ett samarbetsprojekt vid SLU och Umeå universitet.Tue, 17 Feb 2026 07:35:28 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hedberg, staff scientist på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet, har sett hur granbark kan hålla mikroberna i schack.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fotonord</span></div></div><p class="quote-center">en överraskning att så många arter var väldigt känsliga för granbarkextraktet</p><p>– Det var en överraskning att så många arter var väldigt känsliga för granbarkextraktet. Men med tanke på att samma ämnen i barken skyddar granen från angrepp av olika mikrober, så är det väl inte så konstigt, säger Maria Hedberg, staff scientist på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>I ”fabrikssoppan” med fiber som ska bli papper och kartong finns också mikroorganismer, som trivs utmärkt i det fingervarma vattnet. Särskilt med returpapper kommer det in en stor mängd bakterier. Om mikroberna får tillväxa bildas det explosiva, giftiga, illaluktande gaser och ett segt slem som sätter igen rör och gör kvaliteten på pappret sämre. För att begränsa mikroberna tillsätts idag en cocktail av kemikalier som biocider.</p><p>Nu har ett forskarlag i Umeå utvecklat en miljövänligare metod för att hålla bakterierna i schack. Genom att koka granbark i vatten och sedan pressa får man ett extrakt som kan blandas i processvattnet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">99 procent försvann</h2><p>I ett pilotprojekt vid pappersbruket i Obbola, söder om Umeå, försvann 99 procent av bakterierna efter 16 timmar när granbarkextrakt blandats i. Faktum är att resultaten tyder på att granbarksextrakt kan vara bättre än syntetiska kemikalier.</p><p>Initialt var den kemiska biociden visserligen vassare (giftigare), men under en lite längre tidsperiod fördröjde granbarksextraktet gasbildningen betydligt bättre. Just hållbarheten är viktig för att slippa problem efter stopp i produktionen.</p><p>Maria Hedbergs erfarenhet av att arbeta med humana bakterier och studera hur de reagerar på olika ämnen blev viktig i projektet. Hon ansvarade för den del av forskningen som undersökte granbarksextraktets antimikrobiella egenskaper. I studien analyserade hon prover från två typer av miljöer: pappersindustrin och kommunala avloppssystem. Ur dessa miljöer isolerades representativa, dominerande bakteriearter, och deras känslighet för granbarksextraktet testades.</p><p>– Vi ser framför allt en övervikt av sporbildande bakterier såsom <em>Bacillus</em>‑ och <em>Clostridium</em>arter, samt filamentbildande bakterier som <em>Thiothrix</em>. Samtidigt är det en mycket komplex bakterieflora i returpappersmassa, med många olika arter närvarande, säger Maria Hedberg.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hedberg identifierade  framför allt en övervikt av sporbildande bakteriersporbildande bakterier, här <em>Clostridium</em> sp.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Maria Hedberg</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Svårare att utveckla resistens</h2><p>Bakterierna verkar också ha svårare att utveckla resistens mot granbarksextraktet, som har en betydligt mer komplex kemisk struktur än de rena kemikalier som vanligtvis används.</p><p>– Troligen är det helt enkelt mer ansträngande för bakterierna att ”överlista” granbarksextraktet än en traditionell biocid. Extraktet består av många olika komponenter med komplexa strukturer, vilket gör det svårare för mikroberna att utveckla resistens. Tanninerna spelar sannolikt en stor roll för extraktets antimikrobiella effekt, säger Maria Hedberg.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Restprodukt med potential</h2><p>Metoden har tagits fram i det SLU-ledda europeiska samarbetsprojektet CEforestry. Projektet syftar till att använda restprodukter från skogsbruket på ett effektivare sätt. Granbark finns det gott om eftersom allt virke barkas vid industrin. Barken har ett lågt värde och eldas upp. Men som råvara till ett antibakteriellt extrakt skulle barken få ett högre värde.</p><p>Förutom i pappersbruket skulle granbarksextrakt av allt att döma även kunna göra nytta kommunala avloppssystem där man har problem med bakterier som bildar frätande och illaluktande gaser, samt slem som sätter igen rör.</p><p>För att extrakt från granbark ska kunna användas i större skala krävs mer utveckling. Bland annat behövs det göras storskaliga försök i pappersbruken för att säkerställa effekten. Det behövs också en maskin som tillverkar extraktet, helst vid fabriken.</p><p>– Granbarksextrakt har alla förutsättningar att bli ett starkt och hållbart alternativ till syntetiska produkter i pappersbruk och reningsverk, säger Mehrdad Arshadi, projektansvarig vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.</p>https://www.umu.se/nyheter/miljovanlig-granbark-kan-ersatta-giftiga-kemikalier_12162693/https://www.umu.se/nyheter/emmanuelle-charpentier-om-vetenskapens-roll-i-samhallet-_12161310/Intervju med Emmanuelle Charpentier om vetenskapens roll i samhället I en tid när vetenskapen ifrågasätts är det viktigare än någonsin för forskare att visa hur forskningen bidrar till att lösa samhällsutmaningar, säger professor Emmanuelle Charpentier, nobelpristagare och medicine doktor vid Umeå universitet, i en exklusiv intervju. Mon, 16 Mar 2026 15:59:02 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor, nobelpristagare och hedersdoktor Emmanuelle Charpentier i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi borde höja våra röster som en gemenskap, stanna upp och förklara vad vi gör, säger Emmanuelle Charpentier.</p><p>Klicka på länken nedan för att se den filmade intervjun.</p>https://www.umu.se/nyheter/emmanuelle-charpentier-om-vetenskapens-roll-i-samhallet-_12161310/https://www.umu.se/nyheter/arftlig-cancertestning-kopplad-till-overgaende-oro_12160556/Ärftlig cancertestning kopplad till övergående oroAtt få besked om att man bär på en ärftligt ökad risk för att få cancer kan vara omtumlande. De flesta landar dock i situationen relativt snabbt. Inom ett halvår ligger både oro, ångest och livskvalitet nära samma nivåer som bland personer som inte fått något sådant besked. Det visar en studie vid Umeå universitet och Lunds universitet. Mon, 16 Feb 2026 12:58:10 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Heyman, forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet samt läkare vid Skåne universitetssjukhus</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Leyman</span></div></div><p>– Sammantaget ser vi att genetisk testning inte är förknippad med långvarig försämring av livskvalitet, utan för de flesta medför en övergående ökning av oro och ångest, även om vissa kan behöva särskilt stöd, säger Ylva Heyman, forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet samt läkare vid Skåne universitetssjukhus och studiens första författare.</p><p>Genetisk testning för ärftlig bröst-, äggstocks- och tjocktarmscancer används allt oftare inom sjukvården. Testet består i regel av ett blodprov som kan visa om man bär på en ärftlig ökad risk att drabbas av dessa cancerformer. Den aktuella studien ger en mer nyanserad bild av hur deltagarna mår under det första halvåret efter testning. Det har tidigare funnits oro för att testningen och beskedet i sig kan leda till ökad ångest och sämre livskvalitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättrades över tid</h2><p>Studien visar att livskvaliteten förbättrades över tid inom samtliga områden. Ångest och cancerrelaterad oro var högre efter testbeskedet men minskade under uppföljningen och låg redan efter sex månader nära nivåerna i befolkningen som helhet.</p><p>En tydlig skillnad sågs mellan personer med och utan en cancerdiagnos under det senaste året. För personer utan en nylig cancerdiagnos var livskvaliteten redan från början nära befolkningsnivåer och förändrades endast marginellt. De som nyligen diagnostiserats med cancer rapporterade lägre livskvalitet och mer ångest och oro vid båda tidpunkterna, även om deras mående också förbättrades under uppföljningen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förebyggande åtgärder</h2><p>– Det är viktigt att vården uppmärksammar att de som nyligen haft en cancerdiagnos kan behöva riktat psykosocialt stöd vid behov när de dessutom får besked om ärftligt ökad cancerrisk. Men testet kan också innebära en trygghet i form av förklaring till cancerinsjuknande och möjlighet till förebyggande åtgärder för både patienten och berörda släktingar, säger Ylva Heyman.</p><p>Studien visar också att yngre personer, kvinnor och de som nyligen genomgått cancer rapporterade mer oro och sämre livskvalitet än andra. Däremot hade testresultatet, oavsett om en ärftlig genförändring påvisades eller inte, ingen avgörande betydelse för deltagarnas mående.</p><p>Studien omfattar 254 personer som genomgått genetisk testning vid fyra svenska cancergenetiska mottagningar. Deltagarna besvarade enkäter kort efter testbeskedet och sedan igen efter sex månader. Resultaten jämfördes med data från den svenska befolkningen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Quality of Life Research.</p>https://www.umu.se/nyheter/arftlig-cancertestning-kopplad-till-overgaende-oro_12160556/https://www.umu.se/nyheter/forskarna-som-vill-se-virusens-innersta-maskineri_12161301/Forskarna som vill se virusens innersta maskineriVirus är bland de enklaste biologiska strukturer som finns. Ändå lyckas de gång på gång ta kontroll över några av de mest avancerade system vi känner till – levande celler. Hur det egentligen går till är en av de stora olösta frågorna inom modern biologi. Lars-Anders Carlson och hans forskargrupp ska försöka ta reda på svaret.Thu, 12 Feb 2026 17:51:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars-Anders Carlson ska ta tredimensionella ”närbilder” av insidan av en infekterad cell för att se hur virusfabrikerna faktiskt är organiserade, inte som tidigare, bara isolerade proteiner i ett provrör.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunséus</span></div></div><p>Med hjälp av några av världens mest avancerade mikroskop vill han bokstavligen kliva in i den virusinfekterade cellen och studera hur virus bygger om cellens inre till effektiva virusfabriker. Det handlar om ett projekt med fokus på två virus med målet att förstå infektionens mekanik på atomär nivå.</p><p>– Vi försöker förstå hur virus bygger om insidan av en infekterad cell. Trots att virus ofta har färre än ett dussin gener kan de ändå ta över en cell som har tiotusentals gener. Det är egentligen helt otroligt, säger Lars-Anders Carlson, professor vid Umeå universitet.</p><p>Jämfört med mänskliga celler är virus extremt enkla. De saknar egen ämnesomsättning, kan inte föröka sig själva och är helt beroende av att infektera en värdcell.</p><p>– Virusen kapar funktioner som redan finns i cellen. De bygger om cellens struktur och skapar något vi kallar virusfabriker – specialiserade miljöer där virus kan kopiera sitt arvsmaterial och bygga nya viruspartiklar.</p><p>Det är just dessa virusfabriker som står i centrum för Lars-Anders Carlsons forskning. Hur ser de ut? Hur är de uppbyggda? Och varför ser de likadana ut hos olika virus, trots att virusen använder helt olika strategier för att skapa dem?</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Läs hela nyheten</h2><p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/forskarna-som-vill-se-virusens-innersta-maskineri" target="_blank" rel="noopener">Läs hela nyheten på KAW:s webbplats</a></p><p>Lars-Anders Carlson leder projektet ’Conserved concepts and divergent details of membrane-bound viral replication organelles’, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).</p>https://www.umu.se/nyheter/forskarna-som-vill-se-virusens-innersta-maskineri_12161301/https://www.umu.se/nyheter/konferens-om-kohorter-lockade-langvaga-deltagare_12161181/Konferens om kohorter lockade långväga deltagareForskning på stora kohorter kan ge oss kunskap om till exempel orsakssamband eller risk- och skyddande faktorer för olika sjukdomar. Men hur kan forskare använda den data som samlats in och vilka etiska, juridiska och praktiska aspekter behöver man tänka på? På konferensen "Large cohort studies: Success factors and methods" samlades över 70 forskare för att diskutera just det.Wed, 11 Feb 2026 16:04:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mingel och poster walk på konferensen "Large cohort studies: Success factors and methods".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Umeå universitet och Region Västerbotten har en lång tradition av att arbeta med stora kohorter, alltså grupper av människor som man följer över tid för att studera till exempel förändringar eller samband. I höstas nådde man målet att rekrytera 10 000 gravida kvinnor till NorthPop, en kohort som följer barn och deras familjer från mitten av graviditeten och fram tills barnen är åtminstone 7 år. Som ett led i firandet bjöd man därför in till en konferens om hur man kan ta tillvara möjligheterna som finns med forskning på stora kohorter.</p><p>– Det har varit så inspirerande, framför allt de intensiva diskussionerna i pauserna och i panelsamtalen, säger Christina West som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och en av arrangörerna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Poster walk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Under konferensens andra dag riktades fokus särskilt mot yngre forskare, med bland annat föreläsningar om statistiska metoder och en så kallad poster walk där forskare visar resultat från sina studier. Totalt samlade konferensen drygt 70 deltagare från hela Sverige och ett antal andra länder, såväl seniora forskare som post docs och doktorander. Christina West är nöjd med både programmet och uppslutningen. Att samla forskare med olika bakgrund gör det enklare att utnyttja potentialen i forskning på stora kohorter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Poster walk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– När vi har samlat in sådant fantastiskt material som i NorthPop vill vi möjliggöra för folk att använda det. Samarbete är nyckeln här. Och konferensen är ett utmärkt tillfälle att träffas och nätverka, säger Christina West.</p>https://www.umu.se/nyheter/konferens-om-kohorter-lockade-langvaga-deltagare_12161181/https://www.umu.se/nyheter/mentorskap-starker-erfarna-sjukskoterskor_12160918/Mentorskap stärker erfarna sjuksköterskorEn ny avhandling från Umeå universitet visar att mentorskap inte bara hjälper nya sjuksköterskor, utan också är utvecklande för mentorerna själva. För att mentorskap ska fungera långsiktigt krävs tydligt stöd och struktur från arbetsgivare och ledning.Tue, 10 Feb 2026 13:36:01 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Kallerhult Hermansson vid Institutionen för omvårdnad har i sin avhandling studerat sjuksköterskor och mentorskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Mentorskap är verkligen en investering i hela arbetsgruppen</p><p>– När mentorer växer i sin yrkesroll gynnar det hela vården. Mentorskap är verkligen en investering i hela arbetsgruppen!, säger Stina Kallerhult Hermansson, Universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad.</p><p>Traditionellt har forskning om mentorskap inom vården främst belyst den nya sjuksköterskans (adeptens) upplevelser. I Stina Kallerhult Hermanssons forskning riktas i stället strålkastaren mot mentorerna.</p><p>Avhandlingen utgår från ett svensk-norskt samarbete där en gemensam modell för mentorskap utvecklades och testades i både Västerbotten och Nordland. Mentorerna fick en särskild utbildning och matchades med nyanställda sjuksköterskor. Syftet var att stärka mentorskapet som stödstruktur och bidra till ett mer hållbart yrkesliv.</p><p>I studien undersökte Stina Kallerhult Hermansson också sjuksköterskor i Västerbotten och Nordland i ett bredare perspektiv, med fokus på bland annat deras arbetstillfredsställelse och upplevda professionella kompetens.</p><p>Resultaten visar att mentorerna upplevde personlig och professionell utveckling, bland annat genom att reflektera över sin egen yrkesroll, stärka sitt ledarskap och känna stolthet över sitt kunnande.</p><p>Samtidigt framkom att sjuksköterskor som arbetat mellan ett och ett halvt och fem år var den grupp som hade lägst arbetstillfredsställelse, jämfört med både helt nya och mer erfarna kollegor.</p><p>– Denna grupp av sjuksköterskor kan därför ha särskilt stor nytta av mentorskap för att stanna i yrket, säger Stina Kallerhult Hermansson.</p><p>En annan viktig slutsats som hon drar är att för att mentorskap ska bli hållbart krävs att arbetsgivare tar ansvar för att göra det till ett etablerat arbetssätt i de dagliga rutinerna.</p><p>– Mentorskapet måste integreras i de dagliga rutinerna och stöttas organisatoriskt. Det gynnar både personalens utveckling och patientsäkerheten.</p><p>Stina Kallerhult Hermansson försvarade sin avhandling framgångsrikt vid Umeå universitet 5 december 2025.</p><p>Läs avhandlingen<a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-246064" target="_blank" rel="noopener"> Being and becoming a mentor: personal and professional growth in a Swedish-Norwegian multicenter nurse mentorship intervention</a></p>https://www.umu.se/nyheter/mentorskap-starker-erfarna-sjukskoterskor_12160918/https://www.umu.se/nyheter/fran-kemisk-kuriositet-till-viktig-pusselbit-i-cancerforskningen_12159066/Från kemisk kuriositet till viktig pusselbit i cancerforskningenDNA:s ikoniska dubbelspiral behärskar mer än att ”bara” bära genetisk information och kan tillfälligt knyta sig i ovanliga formationer. Nu visar forskare vid Umeå universitet att en sådan struktur, i-DNA, faktiskt finns i levande celler och fungerar som en reglerande flaskhals med koppling till cancer.Wed, 04 Feb 2026 11:06:12 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Pallabi Sengupta studerar <em>i-DNA</em> , en forskning som ännu är i sin linda.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">en sorts ”tittut‑struktur” i DNA-molekylen</p><p>– Vi kan likna <em>i‑DNA</em> vid en sorts ”tittut‑struktur” i DNA-molekylen. Den är strikt tidsreglerad och måste lösas upp vid exakt rätt ögonblick. Vi tror att den har en viktig roll i genreglering, eftersom strukturerna kan bildas och lösas upp i takt med att cellens tillstånd förändras, säger studiens förste-författare Pallabi Sengupta, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Studien har nu publicerats i Nature Communications.</p><p>Man kan tänka sig DNA-molekylen som en tvinnad stege. Sidostolparna består av socker- och fosfatmolekyler medan stegpinnarna utgörs av baspar – kvävebaserna adenin (A) med tymin (T) samt cytosin (C) med guanin (G) – som hålls ihop av vätebindningar. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ovanlig DNA-struktur</h2><p><em>i-DNA</em>-strukturen liknar dock inte alls dubbelspiralen i DNA utan är snarare en förvriden stege som vikt ihop sig själv i en knut. Den består av en enkel DNA-sträng som viker tillbaka på sig själv och bildar ett slags fyrsträngad struktur. Om man zoomar in på molekylnivå ser man att i stället för de vanliga A–T- och C–G-stegpinnarna, så hålls i-DNA ihop av cytosin-baspar.</p><p>Den sällsynta och tillfälligt formade <em>i-DNA</em>-strukturen vecklar ut sig och försvinner beroende på miljön. Under lång tid har den betraktats för instabil för att över huvud taget förekomma i celler och avfärdats som en laboratorieartefakt. Med nya experimentella metoder kan forskare i Umeå nu visa att <em>i‑DNA</em> faktiskt uppstår men bara mycket kortvarigt, precis innan DNA‑kopieringen startar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nyckelprotein styr upplösning av struktur</h2><p>Deras studie visar vidare att proteinet PCBP1 fungerar som en nyckelregulator. Det vecklar upp<em> i‑DNA</em> i rätt tid, så att cellens DNA‑kopieringsmaskineri kan fortgå utan hinder. Om strukturerna inte öppnas i tid blockerar de processen, vilket leder till att DNA lättare får skador – ett kännetecken för ökad sårbarhet för cancer.</p><p>Forskarna fann också att<em> i‑DNA</em> inte är enhetligt. Vissa strukturer är lätta att öppna, andra mycket motståndskraftiga, beroende på DNA‑sekvensen.</p><p>– Ju fler cytosinbaspar som håller ihop strukturen i knuten, desto svårare är den att veckla ut. I vissa fall bildas dessutom hybridstrukturer som gör <em>i‑DNA</em> extra stabilt, förklarar Nasim Sabouri, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet som har lett studien.</p><p>Intressant nog är många <em>i‑DNA</em> lokaliserade till reglerande områden i onkogener – gener som driver cancerutveckling – vilket pekar på en direkt koppling mellan <em>i‑DNA</em> och sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bilden visar hur proteiner görs synliga i en gel efter att ha isolerats från celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>För att kunna studera de flyktiga strukturerna kombinerade forskarna biokemiska analyser, datormodellering och cellbiologi. De lyckades både visualisera hur PCBP1 stegvis öppnar <em>i‑DNA</em> och fånga strukturerna i levande celler vid exakt rätt tidpunkt under cellcykeln.</p><p>– Genom att koppla molekylära mekanismer till faktiska effekter i celler kan vi visa att detta är biologiskt relevant, inte ett laboratoriefenomen, säger Ikenna Obi, staff scientist på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nya möjligheter att utveckla läkemedel</h2><p>Upptäckten förändrar synen på <em>i‑DNA</em> från en udda struktur till en möjlig sårbarhet i cancerceller. Eftersom cancerceller ofta lever under hög replikationsstress, det vill säga försöker dela sig så snabbt att deras DNA‑maskineri är nära ett sammanbrott, kan störningar i hanteringen av i‑DNA få allvarliga konsekvenser.</p><p>– Om vi kan påverka<em> i‑DNA</em> eller proteinet som öppnar dem kan vi driva cancerceller över gränsen för vad de klarar av. Det öppnar helt nya vägar för läkemedelsutveckling, säger Nasim Sabouri.</p><p>Studien utfördes i samarbete med Natacha Gillet, forskare vid Centre National de la Recherche Scientifique, CNRS, i Frankrike. Studien är finansierad av Cancerfonden, Wenner-Gren Stiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs stiftelserna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nasim Sabouri, Pallabi Sengupta och Ikenna Obi. Teamet ska nu undersöka vilka förhållanden i celler som gynnar i‑DNA‑bildning och om dessa kortlivade strukturer kan användas som nya mål för diagnostik och cancerbehandling. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/fran-kemisk-kuriositet-till-viktig-pusselbit-i-cancerforskningen_12159066/https://www.umu.se/nyheter/vasterbottningar-provar-app-for-annu-battre-halsa_12157406/Västerbottningar prövar app för ännu bättre hälsaMed en app i telefonen hoppas Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, att kunna ta ytterligare ett steg mot en förbättrad folkhälsa. I ett forskningsprojekt som drivs av Umeå universitet och Region Västerbotten kommer västerbottningar att få testa en ”stjärn-app” som ger individanpassade råd om matvanor och fysisk aktivitet.Tue, 20 Jan 2026 10:14:07 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patrik Wennberg. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Hälsoundersökningarna och hälsosamtalen inom VHU har varit en viktig pusselbit för att kunna förbättra folkhälsan i Västerbotten. Det blir spännande att se om vi kan nå ännu längre när vi med digital teknik för in det konceptet i vardagsrutinerna, säger Patrik Wennberg, professor i allmänmedicin och koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tvärvetenskalig samverkan</h2><p>Den nya appen är utvecklad i ett tvärvetenskapligt projekt vid Umeå universitet i samverkan med Region Västerbotten, Star-C, som har engagerat allt från datavetare till forskare i folkhälsa. Appen är tänkt att fungera som en förlängning av hälsosamtalet med sjuksköterskan inom Västerbottens hälsoundersökningar, VHU.</p><p>I appen finns en digital coach som stöttar och motiverar med individuellt anpassade råd i vardagen. Utöver ämnen som matvanor, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, ger appen även råd om exempelvis stresshantering. Appen är tänkt att fungera som en förlängning av hälsosamtalet med sjuksköterskan inom Västerbottens hälsoundersökningar, VHU.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tusen deltagare</h2><p>Under 2025–2026 får deltagare i VHU testa appen i en studie. Hälften av deltagarna lottas till att direkt kunna använda appens alla delar som fortsättning på hälsosamtalet. Den andra hälften av deltagarna fungerar som kontrollgrupp och får tillgång till hela appen först efter tre månader. Totalt räknar man med cirka ettusen deltagare i studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;">Carina Gustafsson.</span></div><p>– Individuella hälsoråd i den egna mobiltelefonen kan vara särskilt värdefullt i ett län som Västerbotten med långa avstånd. Vi hoppas att det kan bidra till stöd för god och jämlik hälsa oavsett var man bor, säger Carina Gustafsson, utvecklingsledare vid Region Västerbotten och sjuksköterska med mångårig erfarenhet av VHU-arbete i inlandet.  </p><p>Västerbottens hälsoundersökningar är det äldsta och största programmet i sitt slag. Fler än 125 000 västerbottningar har fått vägledning kring insatser mot hjärtinfarkt, stroke och diabetes och för en bättre hälsa i samband med att de har fyllt 40, 50 eller 60 år.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Spreds snabbt</h2><p>Från att i början av 1980-talet ha haft Sveriges högsta dödlighet i hjärtkärlsjukdomar, har hälsan i Västerbottens län tydligt förbättrats. Programmet började på försök i Norsjö 1985 och spreds sedan snabbt till hela länet. En majoritet bland Sveriges regioner har påbörjat eller är på väg att ta efter med liknande program.</p><p>Forskningsprogrammet Star-C finansieras av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.</p>https://www.umu.se/nyheter/vasterbottningar-provar-app-for-annu-battre-halsa_12157406/https://www.umu.se/nyheter/nar-klimatkrisen-blir-en-halsofraga_12157389/När klimatkrisen blir en hälsofrågaEtt extremt skyfall sätter ett helt samhälle ur spel. I en tvärvetenskaplig paneldiskussion möts forskare och Sveriges ambassadör för global hälsa för att diskutera hur vi hanterar klimatrelaterade kriser utifrån ett hälsoperspektiv och vilka konsekvenser de får för människor, miljö och samhälle. Ta del av det fiktiva scenariot och hela samtalet via UMU-play. Fri, 23 Jan 2026 10:05:02 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samtal mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges ambassadör för global hälsa, under ledning av moderator Sverker Olofsson. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Inhousebyrån]</span></div></div><p>Regnet har öst ner i det lilla samhället Bergsvik i Sverige och när hela kvarter ligger under vatten slås även samhällsviktiga resurser ut. Mobilnätet svajar, elstationer översvämmas och dricksvattnet förorenas när avloppsystemet överbelastas. På äldreboenden evakueras de mest sköra i mörker och utan hissar och när vattnet når klassrummen stängs grundskolorna. Krisläget är ett faktum.</p><p>Även om detta är ett fiktivt scenario, är det en verklighet svenska städer kan stå inför när klimatförändringens effekter förstärks och lokala klimatanpassningar inte räcker till. I ett tvärvetenskapligt samtal möts forskare från ekologi, filosofi, medicin, global hälsa och virologi för att tillsammans utforska hur en sådan situation kan förstås och hanteras ur ett hälsoperspektiv. Samtalet kretsar kring vilka grupper som drabbas hårdast, vilka etiska, sociala och biologiska aspekter som måste beaktas, samt hur forskarsamhället kan bidra till ökad beredskap.</p><p>Tillsammans reflekterar de över klimatförändringar och samhälleliga sårbarheter, men också över tillit, ansvar och hur kunskap kan omsättas i praktisk krishantering. Genom olika perspektiv synliggörs komplexiteten i klimatrelaterade kriser och behovet av tvärvetenskapliga lösningar.</p><p>Diskussionen leds av Sverker Olofsson och i panelen medverkar:</p><ul><li>Magnus Evander, professor i virologi/One Health</li><li>Maria Furberg, läkare, specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar</li><li>Sofia Jeppsson, docent i filosofi</li><li>Daniel Metcalfe, professor i ekologi</li><li>Karin Tegmark Wisell, Sveriges ambassadör för global hälsa</li></ul><p>Ta del av hela samtalet (totalt 90 minuter) via Umu-play: <a href="https://play.umu.se/media/t/0_1ztv70rf">Skyfallet i Bergsvik 2035</a></p><p>Seminariet genomförs i samarbete mellan Umeå Transformation Research Initiative (UTRI) och <a href="https://ship.health/">Sustainable Health in Partnership</a> (SHIP) som en del i dialogserien: <em>New Perspectives on Sustainable Health</em>. Dialogens planering och facilitering har genomförts av Maria Nilsson, professor inom folkhälsovetenskap och Annika Egan Sjölander, professor inom medievetenskaper. </p>https://www.umu.se/nyheter/nar-klimatkrisen-blir-en-halsofraga_12157389/https://www.umu.se/nyheter/utlysning-arctic-six-chairs-2026_12157000/Utlysning: Arctic Six Chairs 2026Vill du främja samarbete inom forskning för och inom de arktiska regionerna i Finland, Norge och Sverige? Ta då chansen och ansök om att bli en Arctic Six Chair. Sista ansökningsdag är den 20 mars 2026.Mon, 09 Mar 2026 15:10:15 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bli en Arctic Six Chair</h2><p>Chair-programmet är det primära formatet för forskningssamarbete inom The Arctic Six och omfattar forskare med vilja och kapacitet att bygga forskningsallianser mellan Arctic Six-universiteten, och därigenom skapa nya samarbeten eller stärka befintliga.</p><p>Målet är att:</p><ul><li>generera forskningssamarbeten inom The Arctic Six genom ett bottom-up-perspektiv, och</li><li>formulera bredare samarbetsområden.</li></ul><p>Det övergripande syftet är att stärka Arctic Six-universitetens framgång i att säkra extern finansiering och därigenom bidra till målet att hitta forskningsbaserade lösningar på de gemensamma utmaningar som våra nordliga samhällen står inför.</p><p>Tilltänkta Arctic Six Chairs är etablerade forskare vid ett Arctic Six-universitet, med antingen nyligen etablerade eller pågående forskningssamarbeten med andra Arctic Six-partneruniversitet, eller som planerar att utveckla sådana samarbeten. Som Arctic Six Chair får du möjlighet att bygga dessa samarbeten samtidigt som du ger stöd till utveckling av gemensamma projekt samt hjälp vid ansökningar till större finansieringsutlysningar.</p><p>Beviljade sökande kommer att arbeta med sina projekt på deltid, med en garanterad tidsallokering om minst 20 % (genomförandet bestäms av värduniversitetet) och en årlig budget på cirka 10 000 euro för att täcka operativa kostnader. Varje Chair-utnämning gäller i två år, med möjlighet till en ytterligare förlängning på ett år (utan garanterad finansiering).</p><p>Sökande från alla discipliner och forskningsområden är välkomna att ansöka!</p><p><strong>Ansök senast den 20 mars 2026.</strong></p><p>Besök Arctic Six webbplats för mer information om utlysningen och för att ansöka.</p><p><a href="https://projweb.ltu.se/arctic-six/news/news-archive/2026-03-05-call-for-arctic-six-chairs-2026">Arctic Six webbplats: Utlysning: Arctic Six Chairs 2026</a> (på engelska)</p>https://www.umu.se/nyheter/utlysning-arctic-six-chairs-2026_12157000/https://www.umu.se/nyheter/arktis-ar-planetens-tidiga-varningssystem_12156848/Arktis är planetens tidiga varningssystem: Arctic Report Card 2025Med utgångspunkt i de senaste resultaten från NOAA:s Arctic Report Card (2025) visar rekordhöga temperaturer och nederbörd, minskande snötäcke tidigt på sommaren samt aldrig tidigare skådade glaciärförluster i Skandinavien att det arktiska systemet förändras snabbare och mer sammanlänkat än tidigare observerat. Tillsammans utgör dessa signaler en gemensam evidensbas för forskare som vill formulera nya frågor, stärka ansökningar och koppla lokala observationer till panarktiska processer.Mon, 19 Jan 2026 08:22:54 +0100<p><a href="https://arctic.noaa.gov/report-card/report-card-2025/"> NOAA:s Arctic Report Card 2025</a> (ARC 2025) är en sakkunniggranskad årlig ”lägesrapport” över Arktis klimat- och miljöförhållanden – nu inne på sitt 20:e år – som omfattar atmosfär, hav, kryosfär och tundra, samt tematiska essäer om framväxande fenomen.</p><p>Arktisk observation är globalt avgörande, eftersom ”att observera Arktis är att ta planetens puls”. Regionen värms upp flera gånger snabbare än det globala genomsnittet, med kaskadeffekter på ekosystem, försörjningsmöjligheter och den globala klimatdynamiken.</p><p>Rapporten dokumenterar ännu ett år av exceptionell värme och en förstärkt hydrologisk cykel. De arktisövergripande lufttemperaturerna vid markytan från oktober 2024 till september 2025 var de högsta i mätserien som sträcker sig tillbaka till 1900, och den totala nederbörden under samma period nådde en rekordnivå. Snöförhållandena understryker karaktären av ett ”snabbare, blötare och mer variabelt” Arktis i uppvärmning: snömängden var över det normala i stora delar av Arktis fram till maj, men snötäcket i juni låg ändå under det normala – en del av en långsiktig minskning där junis snötäcke nu är ungefär hälften så stort som för sex decennier sedan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">På land: smältande is, grönare tundra och rostfärgade vattendrag</h2><p>Glaciärerna i arktiska Skandinavien och på Svalbard upplevde sitt mest negativa massbalansår någonsin 2023/24, kopplat till ihållande värme över norra Skandinavien och Barents hav. Tundrans ekosystem fortsätter att förändras, med den cirkumpolära maximala tundragrönskan som den tredje högsta i den 26-åriga satellitserien – vilket förlänger en rad av nära rekordnivåer sedan 2020. Samtidigt blir permafrostdrivna biogeokemiska förändringar allt mer synliga: bara i Alaska visar nu över 200 avrinningsområden så kallade ”rostande floder”, där järn och andra ämnen som frigörs när permafrost tinar missfärgar vattendrag, ökar surheten och frigör giftiga metaller. Detta försämrar akvatiska livsmiljöer och väcker direkta farhågor för dricksvatten och försörjningsfiske.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hav och havsis: rekordlåga nivåer, försvinnande gammal is och aldrig tidigare uppmätt värme</h2><p>Den maximala utbredningen av havsis på vintern nådde den lägsta nivån i den 47-åriga satellitserien (mars 2025), och i september 2025 noterades den tionde lägsta minimiutbredningen. Detta fortsätter ett mönster där de 19 lägsta septemberminima alla inträffat under de senaste 19 åren. Den äldsta och tjockaste fleråriga isen har minskat med mer än 95 procent sedan 1980-talet, och den mest motståndskraftiga isen är nu främst koncentrerad norr om Grönland och den kanadensiska arkipelagen. I de atlantiska randhaven var havsytans temperaturer i augusti 2025 cirka 7 °C över genomsnittet för perioden 1991–2020 – en extraordinär marin värmeanomali. ARC 2025 lyfter också fram ”atlantifiering” – den nordliga utbredningen av varmare och saltare vatten med ursprung i Atlanten – som nu kan observeras även i centrala Norra ishavet, med konsekvenser för havsisbildning, oceanisk skiktning, väder och ekosystemens struktur.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En baslinje för ansökningar – och en katalysator för ny forskning</h2><p>Rapporten erbjuder en praktisk och citerbar syntes av de förhållanden som formar miljörisker, infrastrukturbehov, livsmedelssäkerhet och styrningsutmaningar. Den visar också hur kunskap produceras: urfolksledd och samhällsbaserad övervakning behandlas som en grundläggande del, inte som ett komplement, och rapporten påpekar tydligt att kvarstående observationsluckor fortfarande begränsar vad som kan bedömas och hanteras. För forskare som utvecklar ansökningar eller nya forskningsfrågor är Report Card både en baslinje av evidens och en idégenerator – en årlig referenspunkt för vad som förändras, var och varför det är viktigt.</p><p>Du kan ansluta dig till Arctic Centre som <a href="~/link/a1c619a0154647e486170f26f0f6f4f8.aspx">anknuten forskare</a> och få det veckovisa nyhetsbrevet Arctic Digest, där du kan ta del av möjligheter till samarbete, mobilitet, finansiering och mycket mer.</p><p>Läs höjdpunkterna, se filmer eller ta del av hela <a href="https://arctic.noaa.gov/report-card/report-card-2025/">Arctic Report Card</a> (<a href="https://arctic.noaa.gov/wp-content/uploads/2025/12/ArcticReportCard_full_report2025.pdf">PDF</a>).</p>https://www.umu.se/nyheter/arktis-ar-planetens-tidiga-varningssystem_12156848/https://www.umu.se/nyheter/undersoker-tarmbakteriers-roll-vid-virussjukdomar_12156536/Undersöker tarmbakteriers roll vid virussjukdomar’Excellence by Choice’ postdoktor Nazar Beirag utforskar hur bakteriella membranvesiklar påverkar virusinfektioner – en nyskapande studie i skärningspunkten mellan virologi och tarmmikrobiota. Ursprungligen från Nederländerna har hans akademiska karriär fört honom till Storbritannien innan flytten till Umeå.Thu, 15 Jan 2026 15:11:31 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>'EC' postdoktor Nazar Beirag arbetar tvärvetenskapligt vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Umeå har imponerat på mig med sin välkomnande atmosfär och internationella forskningsgemenskap</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är din akademiska bakgrund?</h2><p>– Jag har en doktorsexamen i immunologi och infektion från Brunel University London, där jag studerade mekanismer för medfödd immunövervakning i samband med covid-19. Min forskning identifierade hur komplementreglerande proteiner, såsom Faktor H och Properdin, kan modulera SARS-CoV-2-infektion, vilket resulterade i flera publikationer i Frontiers in Immunology och Viruses. Tidigare tog jag en masterexamen i immunhematologi och en kandidatexamen i biomedicinsk vetenskap vid Cardiff Metropolitan University, med fokus på immunreglering och koagulation i sjukdomskontext.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Varför valde du att söka dig till Umeå universitet?</h2><p>– Jag hittade annonsen för detta postdoktorprogram via Umeå universitets karriärportal. Betoningen på samarbetsinriktad infektionsbiologisk forskning fångade direkt mitt intresse. Umeå universitet tycker jag utmärker sig genom sitt starka tvärvetenskapliga arbetssätt och flera ledande forskare inom värd – patogeninteraktioner. Forskningsinfrastrukturerna och kulturen här uppmuntrar till experimentell innovation och högkvalitativ vetenskap så det kändes som ett utmärkt steg för att bygga vidare på min doktorsexamen.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad fokuserar din forskning på?</h2><p>– Mitt projekt undersöker hur bakteriella membranvesiklar (BMV), nanopartiklar som frisätts av bakterier, påverkar infektioner med humant adenovirus F40/41 i mag-tarmkanalen. Jag studerar hur BMV från ofarliga och patogena bakterier antingen kan främja eller hämma virusinfektion. Målet är att identifiera BMV-associerade faktorer som kan utnyttjas för nya mikrobiotabaserade antivirala strategier.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad är utmanande och givande med att vara forskare?</h2><p>– Utmaningen ligger i osäkerheten inom experimentell vetenskap – resultaten överraskar ofta och tvingar dig att anpassa dig och tänka kritiskt. Men samma oförutsägbarhet är också belöningen: varje oväntad upptäckt kan öppna en helt ny forskningsväg. Under min doktorandtid var upptäckten att komplementreglerande proteiner fungerar som lösliga mönsterigenkänningsreceptorer för virus ett sådant ögonblick som påminde mig om varför vetenskaplig nyfikenhet är viktig.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Var ser du dig själv om fem år?</h2><p>– Om fem år hoppas jag leda en egen forskningsgrupp med fokus på virala och bakteriella koinfektioner, helst i gränslandet mellan akademisk forskning och translationell bioteknik. Jag skulle önska att mitt arbete ska bidra direkt till utveckling av terapier eller förbättring av vacciner.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vilka är dina första intryck av Umeå och universitetet?</h2><p>– Umeå har imponerat på mig med sin välkomnande atmosfär och internationella forskningsgemenskap. Balansen mellan akademisk excellens och livskvalitet här är anmärkningsvärd, med en naturlig miljö som erbjuder en inspirerande kontrast till långa dagar i labbet.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vad är din drivkraft för forskning inom life science?</h2><p>– Min motivation kommer från att förstå hur tarmfloran påverkar virusinfektioner. Möjligheten att grundläggande upptäckter kan leda till konkreta medicinska framsteg är det som driver mig varje dag.</p><h2 id="info7" data-magellan-target="info7">Vad gillar du att göra på fritiden?</h2><p>– På fritiden tycker jag om att vara aktiv utomhus. Jag är långdistanslöpare och tar ofta långa promenader i naturen för att rensa tankarna efter en dag i labbet. Jag har också nyligen börjat lära mig simma, vilket har blivit en ny och givande utmaning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det som Nazar Beirag tycker är mest spännande med sitt ämne är möjligheten att avslöja hur tarmfloran påverkar virusinfektioner på molekylär nivå och omsätta den kunskapen till lösningar för människors hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/undersoker-tarmbakteriers-roll-vid-virussjukdomar_12156536/https://www.umu.se/nyheter/toxin-fran-bakterie-kan-motverka-tillvaxt-av-kolorektalcancer_12156271/Toxin från bakterie kan motverka tillväxt av kolorektalcancerEtt toxin som utsöndrats av kolerabakterier kan hämma tillväxten av kolorektalcancer utan att ändå orsaka någon mätbar skada på kroppen. Det visar en ny studie av forskare vid Umeå universitet. Systematiskt tillförsel av substansen förändrar mikromiljön i tumörer. Resultatet kan öppna för forskning om en ny typ av cancerbehandling.Wed, 14 Jan 2026 08:10:29 +0100<p>– Ämnet inte bara dödar cancerceller direkt. Det omformar tumören och hjälper immunförsvaret att arbeta mot tumören utan att skada frisk vävnad, säger Sun Nyunt Wai, professor vid Umeå universitet och en av huvudförfattarna bakom studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sun Nyunt Wai. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm och ändtarm, är den tredje vanligaste cancerformen i världen och den cancer som globalt har näst högst dödlighet. Cancern behandlas i dag i regel med kirurgi, strålning eller kemoterapi. Även om det i många fall är effektivt, har de metoderna också betydande biverkningar. Kolorektalcancer ökar dessutom i världen. Därför är det värdefullt att hitta alternativa behandlingsmetoder.</p><p>Forskarna i Umeå har studerat de cancerhämmande egenskaperna hos ämnet MakA, ett så kallat cytotoxin som utsöndras av kolerabakterien Vibrio cholerae. Vid försök med möss gick det att se att systematisk tillförsel med MakA påtagligt minskade tillväxten hos tumörerna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ökad celldöd</h2><p>Ämnet ackumulerades specifikt i tumörvävnaden, där det ökade celldöden hos tumörcellerna och minskade deras förmåga att öka i antal. Parallellt med detta förändrade MakA sammansättningen av cellmiljön i tumören och ökade antalet medfödda immunceller, särskilt makrofager och neutrofiler, som i sin tur bidrog till att hämma tumören.</p><p>Behandlingen ledde inte till någon skadlig inflammation hos mössen. Det gick inte att se negativa effekter på kroppsvikt, allmän hälsa eller funktionen hos vitala organ ens efter upprepad dosering. Det tyder på att effekten av MakA är lokal och specifikt riktad mot tumörer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Begränsar skador</h2><p>Ytterligare analyser bekräftade att MakA stimulerade bildandet av så kallade immunmediatorer i tumören som främjar celldöd, samtidigt som det upprätthöll regleringsmekanismer som begränsar skador på omkringliggande vävnad. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Saskia Erttmann. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>–  Även om det krävs mer forskning, visar resultaten tydligt en intressant väg för att utveckla en ny typ av cancerbehandling, som utnyttjar ämnen som bakterier skapar för att både döda cancerceller och stärka kroppens eget försvar, säger Saskia Erttmann, en av studiens huvudförfattare.</p><p>Forskarna betonar att det behövs fler studier för att utforska MakA:s cancerhämmande potential även i andra modeller och för att bedöma lämpligheten för framtida klinisk användning. I försöken har forskarna tillfört enbart MakA, alltså inte själva kolerabakterien.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Death & Disease. Den har genomförts vid Umeå universitet genom nära samarbete mellan forskargrupper anslutna till enheterna UCMR och MIMS. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Kempestiftelsen.</p>https://www.umu.se/nyheter/toxin-fran-bakterie-kan-motverka-tillvaxt-av-kolorektalcancer_12156271/https://www.umu.se/nyheter/plastpartiklar-okar-inflammation-och-korsar-barriarer_12156283/Plastpartiklar ökar inflammation och korsar barriärerDet finns ett samband mellan att utsättas för mikroskopiska plastpartiklar och inflammationssjukdomar i tarmarna. Det visar en studie av forskare i Österrike och Sverige. Vid försök på möss påverkade plastpartiklar immunceller och tarmens mikroorganismer. Studien visar även att de minsta partiklarna också samlas i andra vitala organ. Tue, 13 Jan 2026 14:14:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, professor vid Wiens medicinska universitet och den som har lett studien.</p><p class="quote-left">underskattad faktor</p><p>Forskarna har undersökt ett möjligt samband mellan det ökande antalet personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och den ökade exponeringen för mikro- och nanoplaster, MNP.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vanlig sjukdom</h2><p>De skadliga effekterna av MNP undersöktes på möss med ulcerös kolit, en av de vanligaste formerna av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Studien fokuserade på partiklar av polystyren i olika storlekar som mössen matades med. Polystyren är en mycket vanlig plast som ofta används för matförpackningar som exempelvis yoghurtmuggar eller hämtmatslådor.</p><p>Molekylära och histologiska analyser i studien visade på interaktioner mellan MNP och tarminflammation. Upptaget av MNP i tarmslemhinnan ökade under inflammatoriska tillstånd. Exponering för MNP intensifierade även det inflammatoriska immunsvaret i tarmen genom att utlösa en proinflammatorisk aktivering av vissa immunceller, makrofager. Dessutom ledde exponering för MNP till en störning av mikrobiomet i tarmen; nyttiga bakteriearter minskade samtidigt som inflammationsdrivande och potentiellt skadliga bakteriearter ökade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bortom tarmen</h2><p>Studien visar effekter även bortom tarmarna. Det gick att se hur mikro- och nanoplaster samlades också i andra vitala organ hos mössen. Det var främst de mycket små nanoplastpartiklarna, mindre än 0,0003 millimeter, som kunde ses i lever, njurar och blod hos. Dessa resultat tyder på att de minsta partiklarna kan korsa kroppens biologiska barriärer och därmed ha effekter också långt bortom mage och tarm.</p><p>Forskningen har genomförts av forskare vid Universität Wien, CBMed GmbH i Graz, Medizinische Universität Wien och Umeå universitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microplastics and Nanoplastics.</p>https://www.umu.se/nyheter/plastpartiklar-okar-inflammation-och-korsar-barriarer_12156283/https://www.umu.se/nyheter/upptackt-om-hur-brostcancer-styr-tillverkning-av-protein_12156007/Upptäckt om hur aggressiv bröstcancer styr tillverkning av proteinEn tidigare okänd mekanism som gör det möjligt för aggressiv så kallad trippelnegativ bröstcancer att finjustera sin produktion av proteiner har upptäckts av forskare vid Umeå universitet. Upptäckten ökar förståelsen för hur tumörer växer och anpassar sig och den öppnar för forskning om nya framtida behandlingar.Thu, 15 Jan 2026 12:48:41 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tre av forskarna bakom studien, Kanchan Kumari, Francesca Aguilo och Margalida Esteva, Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi har hittat en kritisk kontrollpunkt som när den störs, kan tippa balansen mot cancer, säger Francesca Aguilo, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och som har lett den aktuella studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa strukturer</h2><p>Alla celler i kroppen använder ribosomer, små molekylära fabriker, för att översätta genetisk information från RNA till proteiner. Ribosomerna är komplexa strukturer som består av ribosomalt RNA och proteiner, och de har inbyggda kontrollsystem som säkerställer att allt fungerar som det ska. När dessa system rubbas kan sjukdomar som cancer uppstå.</p><p>Ribosomalt RNA är rikt på kemiska modifieringar som hjälper ribosomen att fungera optimalt. En sådan modifiering är 2′-O-metylation, Nm, som styrs av enzymet fibrillarin. Den nya, visar att fibrillarin spelar en nyckelroll i hur ribosomer byggs och vilka proteiner som tillverkas.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Obalans påverkar</h2><p>Forskarna upptäckte att fibrillarin samarbetar med ribosomproteinet RPS28 för att skapa specialiserade ribosomer med unika egenskaper. När fibrillarin saknas försvinner även RPS28, vilket leder till en blandning av olika ribosomtyper – så kallad ribosomal heterogenitet. Denna obalans påverkar vilka proteiner som produceras och kan driva utvecklingen av cancer.</p><p>– Cancer handlar inte bara om muterade gener, utan också om hur celler styr mängden och typen av proteiner som tillverkas, säger Francesca Aguilo.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ny riktning</h2><p>Även om mer forskning krävs innan resultaten kan omsättas i behandlingar, pekar studien ut en ny riktning för forskning kring behandlingar; att angripa cancer som en sjukdom av felreglerad proteintillverkning.</p><p>Studien har genomförts i samarbete med flera europeiska universitet och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Letters. Den har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden samt Knut och Alice Wallenbergs och Kempes stiftelser.</p>https://www.umu.se/nyheter/upptackt-om-hur-brostcancer-styr-tillverkning-av-protein_12156007/https://www.umu.se/nyheter/hogintensiv-intervalltraning-effektiv-medicin-vid-kol_12155917/Högintensiv intervallträning effektiv medicin vid KOLPersoner med KOL hade lättare att genomföra högintensiv intervallträning än konventionell träning med kontinuerlig ansträngning på måttlig intensitet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Båda metoderna hade dock positiva effekter på både kroppen och hjärnan.Thu, 08 Jan 2026 11:24:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Jakobsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– För den som fått KOL är det extra viktigt att hålla igång kroppen med träning för att förbättra livskvaliteten och bibehålla hälsan. I princip är all träning bättre än ingen träning, men träningsprogram som är lättare att följa ökar möjligheten att upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet över tid, säger Johan Jakobsson, doktorand vid Umeå universitet.</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering redovisar Johan Jakobsson resultaten från en tvärsnittsstudie med 32 deltagare i ett internationellt och multidisciplinärt forskningsprojekt vid Umeå universitet där forskarna jämförde en grupp som träningscyklade med mycket hög intensitet i tio stycken intervall om sex sekunder med en grupp som cyklade kontinuerligt under 20 minuter i normal intensitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva effekter</h2><p>Trots den mycket högre träningsintensiteten vid intervallträningen, ledde behandlingsformen till mindre andfåddhet än den kontinuerliga träningen. Det gick att se att båda träningsmetoderna gav positiva effekter som kunde mätas under och direkt efter träningen. Bland annat ökade nivåerna i blodet av BDNF, ett protein som främjar hjärnhälsan. De flesta deltagarna föredrog intervallträningen.</p><p>I en pågående internationell studie med 140 deltagare i Sverige och Belgien undersöker Johan Jakobsson och den forskargrupp han ingår i nu effekter och bakomliggande mekanismer av en vidareutvecklad version av intervallträningsmetoden, både över en tolvveckorsperiod och under två år.</p><p>– De preliminära resultaten visar god följsamhet och lovande effekter. För att veta mer exakt hur träningen påverkar fysisk funktion, hjärnhälsa och långsiktiga sjukdomsförlopp behöver studien slutföras och resultaten bekräftas i vidare forskning, säger Johan Jakobsson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Även lungfriska</h2><p>För att bättre förstå hur KOL påverkar förmågan att svara på träning inkluderas även lungfriska kontrollpersoner med samma ålder, kön och aktivitetsnivå. Preliminära data visar att personer med KOL har nedsatt konditionsstatus och muskelfunktion, men även nedsatt kognitiv funktion, jämfört med den lungfriska kontrollgruppen. Detta trots samma demografiska och aktivitetsmässiga förutsättningar. Detta understryker behovet av behandlingsmetoder som riktar in sig på hela sjukdomens påverkan.</p><p>Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av vår tids dödligaste folksjukdomar. Fysisk träning är en rekommenderad behandling, men personer med KOL begränsas ofta av sin andfåddhet i samband med fysisk träning, vilket minskar effekten av behandlingen och viljan att träna. Därför är det viktigt att hitta träningsformer som är effektiva men inte känns avskräckande att delta i.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Sämre livskvalitet</h2><p>KOL är mer än en lungsjukdom. Sjukdomen är starkt kopplad till förändringar utanför lungorna, så kallade extrapulmonella manifestationer, De kan omfatta hjärtkärlsjukdom, muskeldysfunktion och kognitiva nedsättningar. Tillsammans leder de till sämre livskvalitet, minskad fysisk aktivitet, större vårdbehov och ökad dödlighet. Det finns därför ett stort behov av behandlingsmetoder som riktar sig mot hela sjukdomsbilden. Effektiva behandlingsmetoder som omfattar mer än andningsorganen är en stor utmaning inom KOL-vården.</p><p><em>Johan Jakobsson är uppvuxen i Röbäck och har en magisterexamen i idrottsmedicin från Umeå Universitet och masterexamen i Idrottsvetenskap från Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/hogintensiv-intervalltraning-effektiv-medicin-vid-kol_12155917/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-far-central-roll--i-forskarskola-i-katastrofmedicin_12155080/Umeå universitet får central roll i forskarskola i katastrofmedicinUmeå universitet är en av huvudaktörerna i DISASTER-CARE, en ny nationell forskarskola för lärare inom katastrof- och totalförsvarsmedicin. Fri, 19 Dec 2025 13:21:05 +0100<p>Satsningen, som leds av Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet och finansieras med 54 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, ska stärka Sveriges förmåga att utbilda vårdpersonal för framtida kriser och katastrofer.</p><p>Umeå universitet, via Kunskapscentrum Katastrofmedicin (KCKM), Institutionen för Diagnostik och Intervention och Institutionen för Omvårdnad bidrar med expertis inom prehospital vård i komplexa miljöer och får en betydande roll i att utveckla forskarskolans utbildningsmoment, handledning och forskningsanknytning.</p><p>Satsningen stärker universitetet och KCKM:s position inom området och ökar möjligheterna att långsiktigt bygga kompetens för att möta stora skadehändelser, kriser och ett förändrat säkerhetsläge – inte minst i norra Sverige där robust beredskap är särskilt viktig.</p><p>DISASTER-CARE erbjuder kurser, seminarier, simuleringar och internationella utbyten, och knyts till organisationer som WHO:s Emergency Medical Teams och NATO:s forskningsstrukturer. Totalt ska 12–14 forskarstuderande rekryteras.</p><p>Ansvariga i Umeå vid KCKM är docent Anton Westman, narkosläkare och docent Lina Gyllencreutz, ambulanssjuksköterska.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-far-central-roll--i-forskarskola-i-katastrofmedicin_12155080/https://www.umu.se/nyheter/mutationsmosaik-en-ledtrad-till-sporadisk-als_12155043/Mutationsmosaik en ledtråd till sporadisk ALSUnder lång tid har forskare försökt hitta en gemensam biologisk nämnare mellan olika former av sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros). Hittills har man identifierat över 50 gener som är kopplade till sjukdomen, men för majoriteten av alla som drabbas vet man inte orsaken. En ny studie visar nu att spontana mutationer i hjärnbarken kan vara en del av förklaringen.Thu, 18 Dec 2025 15:53:24 +0100<p>ALS är en sjukdom som bryter ner de celler i ryggmärgen och hjärnan som kontrollerar kroppens viljestyrda funktioner. Den som drabbas blir med tiden allt svagare i musklerna och till slut fungerar inte andningen längre. Mellan 10–15% av alla som drabbas av ALS har ärvt anlagen för sjukdomen. Men för majoriteten av alla som drabbas finns inga ärftliga samband och denna form brukar kallas sporadisk ALS. Orsaken till att någon drabbas av sporadisk ALS är än så länge okänd. I den nya studien har man därför velat undersöka om genetiska förändringar som uppstår i enskilda celler under en persons livstid kan bidra till sjukdomsutvecklingen.</p><p>I studien har man har jämfört vävnadsprov från hjärnbarken från 13 patienter med sporadisk ALS med motsvarande prov från fem patienter med ärftlig ALS och sex personer utan ALS-sjukdom. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Brain och visar att alla patienter med sporadisk ALS hade mutationer i minst två gener som kan kopplas till ALS. Bland patienterna med ärftlig ALS fanns betydligt färre mutationer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap, och Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten tyder på att sporadisk ALS delvis kan orsakas av en ackumulering av mutationer i hjärnbarkens nervceller, och att även genetiska förändringar som bara finns i en begränsad del av hjärnans nervceller kan räcka för att starta sjukdomsprocessen. Det ger oss ny förståelse för varför ALS uppstår och varför sjukdomsförloppet kan skilja så mycket mellan olika individer, säger Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><p>Vid ärftlig ALS finns de muterade generna i alla kroppens celler. Därför kan de upptäckas med ett vanligt blodprov. Hos patienter med sporadisk ALS har mutationerna uppstått spontant under personens liv, vilket innebär att de muterade generna bara finns lokalt i de drabbade cellerna. Det innebär att det idag inte finns några enkla tester att göra för att se om en individ bär på de muterade generna. Den aktuella studien är till exempel gjord på särskilt tillvaratagen obduktionsvävnad. Men studien kan ändå få stor betydelse för framtida diagnostik och behandling.</p><p>– Om den här typen av icke-ärftliga mutationer kan identifieras hos patienter via till exempel blod eller ryggmärgsvätska skulle det på sikt kunna öppna för mer individanpassad och genriktad behandling, även för patienter med sporadisk ALS, säger Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><p>Studien är ett samarbete inom ett svensk-tyskt forskarkonsortium på universitetssjukhus i Umeå, Ulm och Mannheim-Heidelberg. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALS-Fonden, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Vetenskapsrådet, Bertil Hållstens stiftelse, Region Västerbotten, Umeå universitets Insamlingsstiftelse, Fort Knox Välgörenhetsstiftelse, Olsson & Olssons Välgörenhetsstiftelse.</p>https://www.umu.se/nyheter/mutationsmosaik-en-ledtrad-till-sporadisk-als_12155043/https://www.umu.se/nyheter/60-ar-av-arktisk-forskning-vid-umea-universitet_12154759/60 år av arktisk forskning vid Umeå universitetNär Umeå universitet invigdes den 17 augusti 1965 av kung Gustaf VI Adolf byggdes det på mark som bara ett decennium tidigare hade använts som vinterbetesland för Ran samebys renar. I skärningspunkten mellan Sápmi, den boreala skogen och det industrialiserande Norrland lades där grunden för universitetets akademiska framtid. När vi firar vårt 60-årsjubileum 2025 ser vi tillbaka på en resa som har förvandlat en regional utbildningsinstitution till en global ledare inom arktisk forskning.Thu, 18 Dec 2025 14:41:02 +0100<p>I dag fungerar Arktiskt Centrum vid Umeå universitet som ett tvärvetenskapligt nav för över 300 anknutna forskare, men berättelsen om den arktiska forskningen här handlar inte enbart om omfattning. Det är också en berättelse om utveckling. Från de tidiga, tydligt avgränsade disciplinerna biologi och medicin till det komplexa, tvärvetenskapliga systemtänkandet inom samarbetet ”The Arctic Six” har Umeå universitet kontinuerligt varit med och definierat vad det innebär att studera de Nordliga områdena.</p><p><em>Denna tillbakablick är inte avsedd att vara heltäckande, men lyfter fram många av de betydelsefulla arktiska händelserna samt forsknings- och utbildningsaktiviteter, liksom viktiga framgångar. Eventuella utelämnanden är oavsiktliga och speglar enbart författarens kunskapsbegränsningar.</em></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">1965–1974: Grundläggningen</h2><p>Under norra Sveriges första decennium formades forskningen av regionens grundläggande förutsättningar: stora avstånd, spridd bebyggelse, begränsad tillgång till specialistsjukvård och ett politiskt uppdrag att bygga kapacitet utanför Sveriges etablerade akademiska centra. Tidig medicinsk och odontologisk forskning tog sig an den praktiska utmaningen att erbjuda jämlik vård i glest befolkade län. Parallellt byggdes lärarutbildning och humaniora ut för att möta bristen på yrkesverksamma och för att skapa den vetenskapliga infrastruktur som krävdes för att dokumentera och tolka det nordliga samhället och dess historia.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ccc57293-c4e1-4237-b52b-0ed768e93d9d" data-contentname="PIC GLES">{}</div><p>Redan från början gjorde samhällsvetenskaperna (däribland statsvetenskap från 1965) glesbygd och centrum–periferi-relationer till centrala analytiska utgångspunkter. Forskningen undersökte hur politik, samhällsservice och ekonomisk omstrukturering påverkade kuststäder, inlandssamhällen och styrning över stora avstånd, och följde de historiska processer som format bosättning och regional utveckling. I detta bredare regionala sammanhang – där Umeå är beläget inom Sápmi – låg decenniets betydelse mindre i snäva ”lokalstudier” och mer i att etablera långsiktigt hållbara forsknings- och utbildningssystem som kunde bära upp de institutioner, arbetskraftsbehov och den kunskapsbas som de nordliga samhällena var beroende av.</p><p>Ledande i denna geografiska forskning var <strong>Erik Bylund</strong> (1922–2005), en av universitetets första tillsatta professorer och grundare av Institutionen för geografi. Känd som ”Norrlandsprofessorn” överbryggade Bylund i sitt arbete klyftan mellan historisk analys och samtida regionalpolitik. Han använde sin banbrytande forskning om kolonisationen av Pite lappmark för att bidra till moderna förståelser av avfolkning i inlandet och glesbygdens dynamik. Hans engagemang för regionen sträckte sig långt bortom undervisningen och lade grunden för det som senare blev <strong>Centrum för regionalvetenskap (CERUM)</strong>, samtidigt som han verkade som ordförande för Kungliga Skytteanska Samfundet. Han etablerade en forskningstradition som betraktade Norrland inte enbart som en resursfront, utan som ett komplext socialt landskap i behov av specifik, lokalt förankrad vetenskaplig kunskap.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">1975–1984: Vidgade horisonter – skog och historia</h2><p>I takt med att universitetet växte drev skogsindustrins expansion in i det nordliga inlandet på forskning om boreal ekologi och skogsskötsel.</p><p>Samtidigt skedde ett tydligt skifte inom humaniora. Historiker började utmana föreställningen om Norrland som en ”vildmark”. Lennart Lundmarks arbete <em>Uppbörd, utarmning, utveckling</em> (1982) erbjöd en kritisk socioekonomisk analys av övergången från jakt till rennomadism bland samerna (Lundmark, 1982). Detta decennium markerade början på Umeå universitets starka tradition inom samisk forskning, där fokus försköts från beskrivning till analys av koloniala maktstrukturer.</p><p>Inom ekologin initierade forskare som Christer Nilsson långsiktiga studier av strand- och svämvegetation längs norrländska vattendrag – forskning som senare skulle bli central i globala diskussioner om dammutrivning och restaurering av älvar och floder (Nilsson, 1984).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="990ee1b6-9516-47d0-906f-ba82682cf9fa" data-contentname="PIC ÄLV">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">1985–1994: Institutionaliseringen av Norr – klimat och kultur</h2><p>År 1985 inledde universitetet och landstinget en banbrytande motoffensiv mot regionens mest alarmerande statistik: Västerbottens status som Sveriges huvudstad för dödliga hjärt- och kärlsjukdomar. Med start i den lilla kommunen Norsjö initierade <strong>Stig Wall</strong> <strong>Västerbottensinterventionen (VIP)</strong>, som ersatte den traditionella modellen ”vänta och behandla” med en proaktiv strategi baserad på bred hälsoundersökning och förebyggande hälsosamtal för personer i åldrarna 40, 50 och 60 år. <strong>Lars Weinehall</strong> var med och utvecklade samt samordnade VIP. Denna omfattande satsning bidrog inte bara till att vända regionens trend av förtida dödlighet – med hundratals förhindrade dödsfall som följd – utan ledde också till etableringen av <strong>Biobanken Norr</strong>, en av världens mest värdefulla populationsbaserade biobanker. Genom att koppla livsstilsdata till biologiska prover över flera decennier förvandlade VIP det glest befolkade norr till en global ”guldgruva” för epidemiologisk forskning och möjliggjorde banbrytande studier av de långsiktiga sambanden mellan genetik, livsstil och diabetes.</p><p>På det kulturella området etablerades <strong>Centrum för arktisk kulturforskning</strong>, som samlade forskning om nordliga identiteter. <strong>Roger Kvists</strong> antologier om samisk historia bidrog till att befästa universitetets roll inom forskning om nordligt kulturarv (Kvist, 1992).</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> disputerade i idéhistoria vid Umeå universitet 1988 med avhandlingen <em>Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet</em> (Sörlin, 1988). I arbetet visar han hur industrialiseringen av Norrland formades genom föreställningen om ett ”framtidsland”, där människor förväntades flytta till denna nya storskaliga industriregion, näringslivet skulle blomstra och rikedomarna skulle spridas över hela Sverige. Det var varken första eller sista gången Norrland tilldelades denna roll. Sverker Sörlin var professor i idéhistoria vid Humanistiska fakulteten mellan 1993 och 2007.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="613ab797-a440-4d7b-83cd-e8559c9a2dc5" data-contentname="PIC SVERKER">{}</div><p>Tidiga varningssignaler om klimatförändringar präglade detta decennium. <strong>Leif Kullmans</strong> övervakning av trädgränsen i Skanderna gav några av de första konkreta beläggen för vegetationsförändringar till följd av sommaruppvärmning, särskilt under 1930- och 1940-talen (Kullman, 1993). Hans arbete visade att trädgränsen – ofta använd som en gräns mellan boreala och arktiska regioner – inte är statisk, utan i ständig rörelse.</p><p>L<strong>ars-Erik Edlund</strong> har varit en central förvaltare av norra Sveriges språkliga identitet, inte minst som huvudredaktör för det monumentala fyrbandsverket <em>Norrländsk uppslagsbok</em> (1993–1996), som bidrog till att omvandla regionen från en upplevd periferi till ett dokumenterat kunskapscentrum. Hans forskning kartlade Norrlands ”språkliga landskap” genom analyser av hur ortnamn vittnar om århundraden av samspel mellan svenska och samiska befolkningar. Samtidigt speglar hans ledarskap som ordförande för Kungliga Skytteanska Samfundet den betydelse som regionens akademiska infrastruktur har haft och fortsatt har.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">1995–2004: Den mänskliga dimensionen och framväxten av Várdduo</h2><p>Millennieskiftet markerade en avgörande förändring i hur universitetet förhöll sig till urfolksfrågor. År 2000 etablerade Umeå universitet <strong>CeSam (Centrum för samisk forskning)</strong>, som senare utvecklades till <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>. Under ledning av forskare som förespråkade urfolksmetodologier började centrumet förskjuta forskningen från att handla <em>om</em> samer till att bedrivas <em>med</em> och <em>av</em> samer.</p><p>En nyckelperson under denna period var <strong>Peter Sköld</strong>, historisk demograf, vars inflytande kom att prägla Umeå universitets arktiska profil under flera decennier. Hans avhandlingsarbete gav viktig kunskap om smittkoppornas konsekvenser för nordliga befolkningar (Sköld, 1996), men Skölds betydelse sträckte sig snabbt långt bortom den egna disciplinen. Som föreståndare för <strong>CeSam</strong> (och senare grundande föreståndare för <strong>ARCUM</strong>) blev han den främsta arkitekten bakom Umeås satsning på den ”mänskliga dimensionen” inom arktisk forskning.</p><p>Han positionerade universitetet som ett globalt nav för arktisk samhällsvetenskap och kom senare att verka som ordförande för <strong>International Arctic Social Sciences Association (IASSA)</strong>. I sitt arbete betonade han konsekvent att Arktis är en levd plats – ett hem – snarare än enbart ett klimatlaboratorium, ett perspektiv som blev centralt i universitetets policynära engagemang.</p><p>Parallellt stärktes statsvetenskap och juridik. I takt med att EU började rikta blicken norrut började forskare vid Umeå universitet, som <strong>Carina Keskitalo</strong>, analysera hur ”Arktis” politiskt konstruerades. Hennes forskning om sårbarhet och anpassningsförmåga i nordliga samhällen utmanade bilden av Arktis som enbart ett offer för klimatförändringar och lyfte i stället fram lokal motståndskraft (Keskitalo, 2004).</p><p>I slutet av 1990-talet möjliggjorde etableringen av <strong>Climate Impacts Research Centre (CIRC)</strong> i Abisko en förskjutning från observation till prognos inom klimatforskningen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c308b3a2-f905-4b98-95bc-bd759b5fdedf" data-contentname="PIC ABISKO">{}</div><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">2005–2014: Ett globalt Arktis – turism och ”arktifiering”</h2><p>Den formella invigningen av <strong>Arktiskt Centrum (ARCUM)</strong> år 2012, med Peter Sköld som dess första föreståndare, markerade början på en expansionsfas. Arktis var inte längre bara ett forskningsobjekt, utan blev ett globalt varumärke.</p><p>Inom medicin försköts fokus mot skärningspunkten mellan klimatförändringar och infektionssjukdomar. <strong>Birgitta Evengård</strong> var med och ledde banbrytande tvärvetenskaplig forskning om ”klimatförändringar och infektionssjukdomar”, där hon varnade för spridningen av zoonotiska sjukdomar, såsom harpest, i takt med att vintrarna blev mildare (Evengård et al., 2011).</p><p>Från <strong>CIRC</strong> i Abisko omformade <strong>Jan Karlsson</strong> och hans kollegor ett sedan länge etablerat paradigm inom sötvattenekologi, enligt vilket näringstillgång betraktats som den främsta begränsningen för sjöars produktivitet. I en studie publicerad i Nature 2009 visade de att i många små, näringsfattiga sjöar är det i stället ljusförhållanden – snarare än tillgången på näringsämnen – som ofta begränsar ekosystemens produktivitet, med följdeffekter upp genom näringsväven till ryggradslösa djur och fisk (Karlsson et al., 2009). Arbetet omformade förståelsen av vad som styr energiflöden i lågproduktiva sjöar, särskilt i nordliga miljöer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="eb17c1aa-8c42-4f5b-a1f5-2d07303c1c3b" data-contentname="PIC CAMILLA">{}</div><p>År 2009 tog den tvärvetenskapliga ambitionen konkret form i skogslandskapet genom lanseringen av <strong>Future Forests</strong>, ett samverkansprogram mellan Umeå universitet, <strong>Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</strong> och <strong>Skogforsk</strong>. Genom att bryta med den traditionella uppdelningen där skogsbruk främst betraktats som en teknisk fråga omformulerade programmet den nordliga boreala skogen som ett komplext social-ekologiskt system. Genom att integrera statsvetenskap, historia och sociologi med skogsvetenskap adresserade satsningen de tilltagande konflikterna i Norrlands inland – där strävan efter intensifierad virkesproduktion i allt högre grad kom i konflikt med rennäring, biologisk mångfald och rekreativa värden. Under ledning av <strong>Annika Nordin</strong> vid SLU samt <strong>Camilla Sandström</strong> och senare <strong>Janina Priebe</strong> vid Umeå universitet tog Future Forests sig bortom låsningen mellan ”bevarande och produktion” och resulterade i över 350 publikationer som bidrog med evidensbaserade strategier för förvaltningen av skogens mångfunktionella landskap. Arbetet lade grunden för en mer nyanserad förståelse av den ”gröna omställningen” och visade att ett hållbart skogsbruk i norr inte enbart kräver nya planteringsmetoder, utan en grundläggande omförhandling av hur skogen värderas.</p><p>Samtidigt konceptualiserade <strong>Dieter Müller</strong> (1968–2025) Arktis som en ”nöjesperiferi” för globala marknader och analyserade de socioekonomiska och politiska krafter som driver turismen i regionen. Han diskuterade klimatförändringarnas dubbla roll – både som ett hot mot lokala ekosystem och som en drivkraft för så kallad ”last chance tourism” – samt belyste utmaningar kopplade till säsongsvariationer och konflikter mellan turismens tillväxt och urfolks markanvändning. Müller (2011a) drog slutsatsen att effektiv styrning är avgörande för att balansera ekonomisk utveckling med bevarandet av Arktis sköra miljö och sociala väv.</p><p>År 2014 fördjupades universitetets arktiska profil genom ett tydligare fokus på det ”europeiska Arktis” i och med lanseringen av forskningsprogrammet <strong>Mistra Arctic Sustainable Development</strong>, en omfattande tvärvetenskaplig satsning med <strong>ARCUM</strong> som värd. Programmet gick bortom den romantiserade bilden av Arktis som en avlägsen vildmark och analyserade i stället Norrland som en komplex, industrialiserad arena där global efterfrågan på naturresurser möter lokala livsvillkor. Under vetenskaplig ledning av <strong>Carina Keskitalo</strong> och <strong>Peter Sköld</strong> undersökte programmet friktionerna mellan konkurrerande markanvändningar – skogsbruk, gruvnäring, turism och renskötsel – och bidrog med centrala styrnings- och policystrategier för en region utsatt för starka geopolitiska och ekonomiska påtryckningar. Genom att integrera historisk analys med modern statsvetenskap etablerade projektet förståelsen av att hållbar utveckling i norr inte enbart är en miljöfråga, utan i hög grad handlar om att hantera motstridiga rättigheter och resurser i en globaliserad värld.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">2015–2024: Den geopolitiska och gröna omställningen</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7bfb84bd-6ac9-44cf-a969-abe425d6a634" data-contentname="PIC VÁRDUO">{}</div><p>Det senast avslutade decenniet har präglats av den ”gröna omställningen”, det nordliga områdets återmilitarisering och en tydlig förstärkning av urfolksforskningssuveränitet. År 2015 bytte <strong>CeSam</strong> formellt namn till <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>, med ett namn hämtat från umesamiskan som betyder ”en vy med vid horisont”. <strong>Várdduo</strong> är unikt i Sverige och bedriver forskning med fokus på avkolonisering, språkrevitalisering och urfolks markrättigheter i relation till skiftande koloniala, statliga och industriella sammanhang.</p><p>Forskningsprogrammet <strong>Mistra Arctic Sustainable Development</strong> fick ett varaktigt vetenskapligt genomslag genom tre centrala huvudpublikationer som tillsammans omformulerade förståelsen av det ”europeiska Arktis” som en komplex, industrialiserad arena. Under ledning av <strong>Carina Keskitalo</strong> utmanade den huvudsakliga syntesvolymen myten om regionen som en global ”ny front”, och begreppsliggjorde i stället området som det ”Old North” – ett landskap präglat av århundraden av integration snarare än avlägsenhet (Keskitalo, 2019). Som komplement visade <strong>Karin Beland Lindahl </strong>och kollegor hur regulatoriska ”stuprör” gör markanvändningskonflikter närmast oundvikliga, särskilt mellan skogsbruk och renskötsel (Beland Lindahl et al., 2018).</p><p>Parallellt visade forskning av <strong>Dieter Müller</strong> och <strong>Arvid Viken</strong> på de sociala friktioner som uppstår när urfolkskultur kommersialiseras för turistnäringen i en region som redan domineras av utvinningsintressen (Müller & Viken, 2017). Tillsammans visade dessa arbeten att hållbar utveckling i norr inte enbart är en miljöutmaning, utan i grunden handlar om att hantera motstridiga rättigheter i en globaliserad värld.</p><p>År 2017 gick Umeå universitet samman med UiT – Norges arktiska universitet, Luleå tekniska universitet, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet för att bilda universitetsalliansen <strong>The Arctic Five</strong>, med målet att fungera som en motor för regional utveckling och innovation i det europeiska Arktis. Två år senare presenterade Europeiska unionen sin första strategi för den <strong>Europeiska Gröna Given</strong>, vilket skapade förutsättningar för ny forskning om gröna teknologier och industrier. Än viktigare var att detta gav upphov till en bredd av forskning med fokus på målkonflikter och rättvisefrågor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6ce63cde-bc9e-405a-83c6-724a9e8b69ca" data-contentname="PIC LARS-ERIK">{}</div><p><strong>Lars-Erik Edlund</strong> publicerade <em>Minority Language Place-Names: A Practice-Oriented Study of the Establishment of the South Sami Kraapohke in Swedish Lapland</em> (Edlund, 2018), där han analyserar den administrativa och symboliska kamp som omgärdar det officiella återinförandet av det sydsamiska ortnamnet Kraapohke (Dorotea). Han argumenterar för att sådana toponymer är avgörande för att bekräfta urfolksidentitet i ett postkolonialt samhälle. Studien visar att det ”språkliga landskapet” – i synnerhet vägskyltar – inte enbart fungerar som orienteringshjälp, utan utgör en central arena för kulturell revitalisering och politiskt erkännande.</p><p><strong>Anna Zachrisson</strong> och medförfattare utmanar den dominerande diskursen om ”ekologisk modernisering” – föreställningen att ekonomisk tillväxt och miljöskydd utan större friktion kan förenas, vilket är en central tanke inom den gröna omställningen. <strong>Beland Lindahl</strong> et al. (2016) argumenterar för att denna konsensus ofta tystar alternativa perspektiv och djupt rotade konflikter, särskilt i frågor som rör naturresursförvaltning i norr, såsom skogsbruk och gruvnäring.</p><p>Med fokus på skogsbruk har <strong>Janina Priebe</strong> bidragit till en kritisk förståelse av varför miljöpolitiken ofta hamnar i låsningar trots bred enighet om klimatmålen. <strong>Priebe</strong> et al. (2022) tillämpar systemtänkande på den konfliktfyllda debatten om svenskt skogsbruk och klimatförändringar. Författarna visar att även om aktörer – från industrirepresentanter till miljörörelsen – delar uppfattningen om behovet av snabba åtgärder, tenderar de i huvudsak att rikta in sig på ”ytliga” hävstänger i systemet och därmed undvika de djupgående, strukturella paradigmskiften som krävs för verkligt hållbar omställning.</p><p>År 2024 utvidgades universitetsalliansen <strong>The</strong> <strong>Arctic Five</strong> till <strong>The Arctic Six</strong> genom Nord universitets fullvärdiga anslutning, vilket befäste ett starkt nordiskt forskningsblock. Samma period präglades också av etableringen av Sveriges första <strong>Arktiska forskarskola</strong>, med ambitionen att utbilda en ny generation doktorander i tvärvetenskapligt tänkande – över disciplinära gränser.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">2025 och framåt: Framtiden</h2><p>När vi nu står i 2025 är Umeå universitet ledande i utvecklingen av AI-baserade metoder och i förfiningen av kolbudgetmodeller för boreala och arktiska regioner. <strong>European Polar Board (EPB)</strong> och <strong>European Polar Coordination Office (EPCO)</strong> har flyttat från Nederländerna till hjärtat av campus, i direkt anslutning till Arktiskt centrum. EPB och EPCO samordnar arktisk och antarktisk forskning i hela Europa och skapar därmed nya möjligheter till samarbete.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f74950f7-112b-4f16-963c-be4683ead72d" data-contentname="PIC GERARD">{}</div><p>Som en fortsättning på CIRC:s arbete med att fördjupa förståelsen av klimatets påverkan på arktiska ekosystem har <strong>Gerard Rocher-Ros</strong> inlett sitt <strong>ERC Starting Grant</strong>-projekt ARIMETH (A mechanistic understanding of Arctic River methane emissions). Projektet syftar till att klarlägga de mekanismer som driver metanutsläpp från arktiska vattendrag – en betydande men i dag underskattad källa till växthusgaser. Forskningen är utformad för att minska kunskapsluckorna kring hur dessa utsläpp reagerar på klimatförändringar, med fokus på det komplexa samspelet mellan biogeokemiska processer och hydrologiska förändringar.</p><p>Resan från biologi till hälsa, urfolksrättigheter och global geopolitik fortsätter. Vi studerar inte längre bara Arktis – vi är med och formar dess framtid.</p>https://www.umu.se/nyheter/60-ar-av-arktisk-forskning-vid-umea-universitet_12154759/https://www.umu.se/nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786/Anslag från StratNeuroForskare som tilldelats stöd av StratNeuro.Tue, 27 Jan 2026 09:06:23 +0100<p><strong>Silvia Remiseiro, 2025<br></strong>"Blocking Neuron-to-Glioma Synapses in Central Nervous System tumors"  (Svenska: "Blockering av neuron–gliom-synapser i tumörer i centrala nervsystemet"). Anslag 2025: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Silvia Remeseiro" href="~/link/d1b3ad8056c14b80b39c0312d100ee50.aspx" target="_blank" rel="noopener">Silvia Remeseiro</a></p><p><strong>Anna Överby, 2024<br></strong>"Prediction of virus infection patterns in whole brain with neural circuits to understand patogenesis" (Svenska: "Prediktion av virusinfektionsmönster i hela hjärnan med neurala kretsar för förståelse av patogenes"). Anslag 2024: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Anna Överby" href="~/link/e107b2a0a11344e0a02c5bbcd21c690e.aspx" target="_blank" rel="noopener">Anna Överby</a></p>https://www.umu.se/nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786/https://www.umu.se/nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529/Miljoner till forskning om barncancerSofie Degerman, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får tre miljoner kronor av Barncancerfonden till sin forskning om individualiserad vård vid leukemi.Tue, 16 Dec 2025 10:33:10 +0100<p>Totalt beviljar Barncancerfonden i denna omgång nästan 145 miljoner kronor till 60 projekt vars inriktning tydligt visar på det stora behovet av nya effektiva behandlingar som kan vara skonsammare mot barnets friska celler men elakare mot cancercellerna. Av dessa går alltså tre miljoner kronor till Umeå universitet och Sofie Degermans projekt <em>DNA-metylering som ett verktyg för individualiserad vård vid T-cells akut lymfatisk leukemi/lymfom</em>.</p><p>Barncancerfonden använder sig av en peer review-process där prioriteringskommittéer bestående av forskare bedömer inkomna ansökningar utifrån kriterierna frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet, barncancerrelevans samt i förekommande fall den vetenskapliga rapporten. För att bidra till barncancerperspektivet så deltar också en eller två patient- och närståenderepresentanter. Totalt finns det sex prioriteringskommittéer. Tre för biomedicin, en för vårdforskning och psykosocial forskning, en för medicinsk teknik, samt en för toxicitet och sena komplikationer. En forskningsnämnd koordinerar arbetet och tar fram beslutsunderlag.</p>https://www.umu.se/nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529/https://www.umu.se/nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153/Parasiter i kranvattnet orsakar bestående besvär och miljardkostnadPersoner som blev magsjuka i det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 har fortfarande många år efter utbrottet mer besvär än andra. Det handlar bland annat om kroniska tarminflammationer, värk och svullna leder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att den totala samhällskostnaden för utbrottet under de år som har gått kan beräknas till 1,7 miljarder kronor.Tue, 16 Dec 2025 09:52:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marije Boks, läkare i Jämtland Härjedalen och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten ökar kunskapen om långsiktiga effekter och hur viktigt det är att motverka framtida utbrott, inte minst med tanke på att risken för parasiter sannolikt ökar i takt med att klimatet blir varmare, säger Marije Boks, doktorand vid Umeå universitet och distriktsläkare vid Svegs hälsocentral i Härjedalen.</p><p class="quote-left">motverka framtida utbrott</p><p>Marije Boks visar i sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet resultat från ett forskningsprojekt som studerat långtidseffekter av utbrottet av magsjuka i Östersund 2010. 27 000 personer insjuknade då till följd av dricksvatten som var förorenat med parasiten <em>Cryptosporidium hominis</em>. Den är en vanlig orsak till diarré och buksmärtor över hela världen. I Sverige har den varit relativt sällsynt men den befaras bli vanligare i takt med att klimatet förändras.</p><p>Den akuta fasen av utbrottet i Östersund kostade samhället cirka 70 miljoner kronor i form av sjukfrånvaro, men de långsiktiga kostnaderna har varit svårare att bedöma. Tidigare forskning har visat att långvariga magtarmsymtom, ledsymtom, trötthet och huvudvärk kan förekomma upp till fem år efter infektionen, men det har saknats studier på längre sikt än så.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Långvariga magtarmsymtom</h2><p>Strax efter utbrottet skickades en enkät ut till 1500 slumpmässigt utvalda vuxna invånare samt till vårdnadshavare för ytterligare 500 barn i åldern 0–5 år. De som svarade att de hade haft nytillkommen diarré under utbrottet definierades som fall och de som inte hade varit sjuka som icke-fall. Uppföljningar gjordes vid flera tillfällen, bland annat fem och tio år efter utbrottet.</p><p>Det visade sig att vuxna som drabbades av Cryptosporidium-infektion 2010, oftare rapporterade symtom vid uppföljningarna än de som inte drabbades av utbrottet, framförallt från magen, där de tre gånger så ofta hade problem. Problem från kroppens leder var dubbelt så vanliga bland de drabbade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjuka längre tid</h2><p>Personer som vid både fem- och tioårsuppföljningen rapporterade buksymptom hade i genomsnitt varit sjuka längre tid under själva utbrottet, cirka nio dagar, än de som inte rapporterade dessa besvär vid uppföljningarna. Barn som drabbades under utbrottet rapporterade lite oftare symtom från leder samt trötthet än barn som inte drabbats av utbrottet, men de sökte inte oftare vård.</p><p>För att kunna beräkna vad utbrottet har kostat samhället på längre sikt, har data samlats in för perioden 2011–2019 för alla som svarade på den första enkäten. Här ingick antalet dagar med sjukpenning och/eller vård av barn, antal besök till hälsocentral eller mottagning på sjukhus samt antalet dagar med vård inneliggande på sjukhuset i Östersund. Forskarna jämförde återigen fall med icke-fall och det visade sig att fler av de som blev sjuka vid utbrottet tog ut sjukpenning från Försäkringskassan under den studerade perioden jämfört med icke-fall. Det sammanlagda antalet dagar var också betydligt större, 8946 dagar med sjukpenning per 100 fall, jämfört med 4538 dagar per 100 icke-fall. Omräknat till hela Östersunds befolkning kan man därmed beräkna att utbrottet har kostat cirka 1.7 miljarder kronor enbart i ökat uttag av sjukpenning.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Dubbel risk</h2><p>Forskarna har även undersökt förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom. Det visade sig att de som var över 40 år vid utbrottet löpte en dubbelt så stor risk att få diagnosen Crohns sjukdom efter utbrottet jämfört med före. Även diagnosen mikroskopisk kolit ställdes sex gånger oftare efter utbrottet än innan.</p><p>– Resultaten bekräftar de iakttagelser som vårdpersonal i Jämtland Härjedalen har gjort, att antalet fall med tarmsjukdomar har ökat efter parasitutbrottet. Projektet ökar kunskaperna om långtidssymtom efter parasitutbrott, något som kan bidra till bättre förståelse och bemötande i vården, säger Marije Boks.</p><p>Utbrottet i Östersund 2010 berodde troligen på att privata avlopp hade kopplats fel och förorenade Storsjön och dricksvattnet. Den dåvarande reningen på vattenverket räckte inte för att få bort parasiten. Östersundsborna uppmanades i nästan tre månader att koka sitt dricksvatten tills kommunen kompletterat vattenverket med UV-filter så att parasiten försvann från dricksvattnet.</p><p><em>Marije Boks arbetar som läkare i Sveg, Region Jämtland Härjedalen.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153/https://www.umu.se/nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976/Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svarVarje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av vestibularisneurit, ett tillstånd med plötslig, kraftig yrsel. Under lång tid har man behandlat med kortison, trots att man inte vet om det hjälper. Nu har ett projekt vid Institutionen för klinisk vetenskap beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.Thu, 11 Dec 2025 15:18:43 +0100<p>Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har alltså länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.</p><p>Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Bara att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper, säger Jonatan Salzer som är docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap och leder den nya studien <a href="~/link/6242fe3d46a54ac4a2df0ffde0de631a.aspx">PREVENT (Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study)</a>.</p><p>De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I PREVENT-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår. Man kan inte heller upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison med färre deltagare än de 400 som vi hoppas kunna rekrytera, säger Jonatan Salzer.</p><p>PREVENT-studien beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte. Men Jonatan Salzer hoppas också att de prover som samlas in kommer leda till mer kunskap om sjukdomen.</p><p>– Vi vill dels att återhämtningen ska gå fortare, dels att färre ska få bestående problem. Är det så att kortison har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan. Det finns ju biverkningar av kortisonbehandling och det är resurskrävande. Men tänk om vi också kan lista ut varför man får vestibularisneurit?</p>https://www.umu.se/nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976/https://www.umu.se/nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824/Nationell forskarskola för biomedicinska analytikerSveriges första nationella forskarskola för biomedicinsk analytiker, Forskarskolan Biomedicinsk analytiker för eXcellens, BioLabX, är ett samarbete mellan sju lärosäten – bland annat Umeå universitet - med Uppsala universitet som huvudansvarig. Syftet är att utbilda nästa generation forskare och lärare inom biomedicinsk laboratorievetenskap.Fri, 12 Dec 2025 09:06:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i Biomedicinsk Laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Vi ser mycket positivt på detta och hoppas att det kommer att bidra till att stärka lärarkompetensförsörjningen för Biomedicinsk analytiker-programmet, säger Sofie Degerman, professor inom biomedicinsk laboratorievetenskap, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Vetenskapsrådet har beviljat 60 miljoner kronor över 5 år för att etablera forskarskolan BioLabX. Målet är att stärka forskningsanknytningen, säkra framtida lärarförsörjning och skapa en tydligare akademisk plattform för yrkesgruppen. Forskarskolan planeras starta redan i början av 2026. Under våren fördelas doktorandplatserna mellan lärosätena och de första projekten planeras utlysas före sommaren.</p><h3>2-3 doktorandplatser</h3><p>Vid Umeå universitet skapar satsningen möjlighet för 2-3 doktorandplatser, för de som har en bakgrund som biomedicinsk analytiker och som har kompletterat sin grundutbildning med masterutbildning.</p><p>- Doktorandtjänsterna kommer via anslaget och finansieras till 75 procent under 4 år, eller 60 procent under 5 år. Resterande del finansieras via forskargruppen, universitetet eller regionen. Doktoranderna kommer att delta i ett nätverk tillsammans med de totalt 17 doktorander som antas till programmet. De kommer ha gemensamma kurser, seminarier och nätverksträffar, säger Sofie Degerman.</p><p>Kurserna inom forskarskolan kommer handla om pedagogik, praktisk metodutveckling, handledning, projektledning och bedömning av kliniska moment. Doktoranderna ska också undervisa, vilket bidrar till ökad pedagogisk kompetens och långsiktigt stärker lärarrekryteringen till utbildningarna. Hälften av doktoranderna planeras också kombinera forskarutbildningen med klinisk tjänstgöring.</p><h3>En viktig satsning</h3><p>– Vi vill behålla den kliniska styrkan och därför vill vi se att hälften av doktoranderna ska kombinera forskarskolan med klinisk verksamhet. Det blir en utmaning, men det är ett mål, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator för forskarskolan BioLabX.</p><p>- Det känns både roligt och viktigt att denna satsning görs för biomedicinska analytiker och ämnesområdet. Behovet av disputerade BMA är stort, inte minst i de norra länen; både inom forskning, klinik, och som lärare på BMA-utbildningen, säger Sofie Degerman.</p><h3>Avgörande roll inom hälso- och sjukvård</h3><p>Biomedicinska analytiker är legitimerade yrkespersoner som utför och kvalitetssäkrar laboratorieanalyser och fysiologiska undersökningar som ligger till grund för medicinska diagnoser och behandlingar. Yrkesgruppen har en avgörande roll inom modern hälso- och sjukvård.</p><p>- Under de senaste åren har utvecklingen av nya tekniker för diagnostik gått fort framåt, inte minst inom laboratoriemedicin där sekvenseringsbaserade metoder för genetiska analyser används allt mer. För att möta framtidens behov av precisionsmedicin krävs forskarutbildade biomedicinska analytiker som kan fortsätta driva utvecklingen och omsätta vetenskapliga innovationer till klinisk nytta både inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, berättar Sofie Degerman.</p>https://www.umu.se/nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490/Umeåforskare prisas för banbrytande studie om litiumbehandlingForskare vid Umeå universitet har bidragit till nya insikter om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Arbetet har lett till säkrare och mer individanpassad vård – och nu belönas Michael Ott med Guldpillret 2025 tillsammans med Ursula Werneke.Wed, 10 Dec 2025 16:00:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke och Mikael Ott tar emot Guldpillret 2025 för projektet "LiSIE - Långsiktig forskning om lithiumbehandling vid bipolär sjukdom" i Stockholm, december 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pax Engström Nyström</span></div></div><p>Michael Ott, njurläkare och forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med psykiatern Ursula Werneke vid Sunderby sjukhus tilldelats Guldpillret 2025 för sin forskning om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Priset delas ut av Läkemedelsförsäkringen och uppmärksammar insatser som bidrar till säkrare läkemedelsanvändning.</p><p>Forskningsprojektet LiSIE (Lithium – Study into Effects and Side Effects) har pågått sedan 2010 och omfattar över 1 700 patienter i den norra sjukvårdsregionen. Genom att analysera journaldata från 1965 och framåt har forskarna kunnat ge nya insikter om både effekter och biverkningar av litium, ett läkemedel som länge varit centralt vid behandling av bipolär sjukdom.</p><p>Studien visar bland annat att försämrad njurfunktion, som ibland uppstår vid långvarig litiumbehandling, ofta kan bromsas eller stanna av om behandlingen avslutas. Resultaten har lett till mer individanpassad vård och bättre möjligheter för patienter att vara delaktiga i beslut om sin behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, universitetslektor, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vårt arbete visar att systematisk, kliniknära forskning verkligen kan förändra hur vi använder läkemedel – till större säkerhet och bättre resultat för patienterna. Att få Guldpillret för LiSIE-studien är ett oerhört hedrande erkännande och en stor motivation att fortsätta arbetet, säger Michael Ott.</p><p>Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor och delades ut vid en ceremoni i Stockholm den 10 december.</p><p><a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4178444/ny-kunskap-om-litiumbehandling-far-guldpillret-2025" target="_blank" rel="noopener">Läs hela pressmeddelandet från Dagens medicin här.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490/https://www.umu.se/nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269/Barbara Sixt får ERC Consolidator GrantEuropeiska forskningsrådet, ERC, ger säkrad finansiering i fem år med anslaget Consolidator Grant till Barbara Sixts forskning vid Umeå universitet om klamydia.Mon, 15 Dec 2025 10:57:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi och gruppledare vid MIMS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Barbara Sixt är gruppledare vid MIMS och knuten till Institutionen för molekylärbiologi. Hon får nu finansiering av sin forskning om klamydia säkrad i fem år framåt. <br><br>Klamydia är den vanligaste bakteriella sexuellt överförbara infektionen. Varje år smittas mer än 25 000 personer i Sverige och omkring 130 miljoner världen över av sjukdomen. Även om symtomen ofta är milda kan klamydia få allvarliga konsekvenser. Det kan orsaka infertilitet, kronisk smärta, komplikationer under graviditeten och till och med öka risken för livmoderhals- och äggstockscancer.</p><p>Idag behandlas klamydia med antibiotika, som dödar bakterierna och hjälper kroppen att återhämta sig. De flesta antibiotika har dock ett brett spektrum av verkan. Det innebär att de angriper inte bara skadliga bakterier utan även nyttiga, såsom de bakterier i tarmen som stödjer matsmältningen. Detta kan leda till biverkningar. Bredspektrumantibiotika påskyndar också ökningen av antibiotikaresistens, ett globalt hälsohot som gör infektioner svårare att behandla och till och med riskerar rutinmässiga ingrepp som kirurgi eller cancerbehandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förändra biologi</h2><p>Det finns en annan utmaning; bakterien som orsakar klamydia kan förändra cellernas biologi. Nuvarande antibiotika eliminerar bakterierna men inte dessa förändrade celler, vilket kan bidra till långsiktiga komplikationer.</p><p>För att övervinna dessa problem utforskar Barbara Sixts forskargrupp vid Umeå universitet nya strategier för att behandla klamydia mer selektivt. I det nuvarande projektet, som finansieras av ERC, fokuserar forskarna på bakteriens unika tillväxtnisch inuti mänskliga celler – ett fack som kallas inkludering. När bakterien som orsakar klamydia infekterar en person tar den sig in i cellerna och gömmer sig inom denna inkludering för att undkomma cellens försvarssystem. Dessa försvar skulle normalt förstöra inkräktaren eller till och med utlösa "cellulärt självmord" – den avsiktliga döden av den infekterade cellen – för att stoppa infektionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skyddande inkludering</h2><p>Forskarnas mål är att förstå hur bakterien upprätthåller integriteten hos denna skyddande inkludering. Genom att avslöja dessa mekanismer hoppas de hitta sätt att destabilisera inkluderingen, så att cellens naturliga försvar kan slå tillbaka. De siktar också på att lära sig hur man kan styra processen mot cellulärt självmord, en strategi som kan eliminera både bakterien och de manipulerade cellerna.</p><p>I slutändan kommer denna forskning att lägga grunden för innovativa behandlingar som är mer hållbara än traditionella antibiotika och kan också hjälpa till att bekämpa andra sjukdomsframkallande mikrober som använder liknande tillväxtnischer.</p>https://www.umu.se/nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269/https://www.umu.se/nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056/Samspel mellan käke och nacke utvecklas från barndomenFrån barn till vuxen ålder utvecklas och anpassas samspelet mellan käkens och nackens rörelser. Käke och nacke är nära sammankopplade och bör därför bedömas tillsammans – både i klinisk praxis och i vetenskapliga studier. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 08 Dec 2025 09:47:44 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Evelina Nilsson, doktorand vid Institutionen för odontologi.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur käkens funktion är kopplad till resten av kroppen och hur vårt rörelsemönster kontinuerligt anpassas under uppväxten, säger Evelina Nilsson doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">fylla en kunskapslucka</p><p>Tidigare forskning på vuxna har visat att käke och nacke samverkar under naturliga käkrörelser och att en nackskada kan begränsa käkens rörelse. Kunskapen om detta samspel hos barn och ungdomar är däremot fortfarande begränsad.</p><p>Med hjälp av avancerad rörelseanalys kan man mäta både käkens och huvudets rörelser under käkfunktion med hög precision och observera detaljer i samordningen mellan käke och nacke, något som inte alltid går att se vid en vanlig klinisk undersökning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gapa och tugga</h2><p>I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Evelina Nilsson följt en grupp barn över tid för att studera samspelet mellan käke och nacke vid rörelser som att gapa och tugga. 20 barn följdes från sex till 13 års ålder och de fick vid tre tillfällen utföra käkrörelser i ett rörelselaboratorium vid Institutionen för odontologi, Umeå Universitet. Vuxna deltagare rekryterades som kontrollgrupp.</p><p>Resultaten visar att käkens och huvudets rörelser är integrerade redan vid sex års ålder, men att rörelsemönstret hos barn är mer omoget än hos vuxna. Barnens rörelser vid sex års ålder uppvisar större variation, mer involvering av huvudrörelse och längre rörelsecykler. Från sex till 13 år sker en kontinuerlig utveckling. Vid 13 års ålder liknar rörelsemönstret det som ses hos vuxna. Utifrån detta är det viktigt att bedöma både käke och nacke tillsammans och att ta hänsyn till åldersrelaterade skillnader vid klinisk bedömning och eventuell behandling av rörelsesvårigheter i käke och nacke.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Olika professioner</h2><p>– Genom att fylla en kunskapslucka om typiskt utveckling ger avhandlingen viktiga insikter för framtida bedömning och behandling av barn och ungdomar med rörelsebegränsningar och smärta i käke-nackområdet. Ett samarbete mellan olika professioner är värdefullt för ett optimalt omhändertagande, säger Evelina Nilsson.</p><p><em>Evelina Nilsson är tandläkare med examen från Umeå universitet. Hon planerar att fortsätta forska om hur smärta kan påverka käkfunktion.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056/https://www.umu.se/nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698/The Arctic Six stärker forskningen vid Umeå universitetÅr 2022 lanserade Arctic Six ett nytt tvåårigt fellowship-program för forskare i mitten och senare delen av karriären, med syftet att utveckla nya samarbeten i den nordiska regionen. Genom Chairs-programmet har forskare från alliansen av sex universitet fått stöd att bygga nya nätverk och projekt, vilket ytterligare har stärkt den arktiska forskningsmiljön.Fri, 16 Jan 2026 13:28:25 +0100<p class="quote-center">The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En strategisk plattform i norr</h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex nordliga universitet som tillsammans verkar för att stärka forskning, utbildning och samverkan i Arktis. Genom initiativ som Chairs-programmet har alliansen fördjupat det akademiska utbytet och lagt grunden för nya projekt och partnerskap. På så sätt har samarbetet stärkt Umeå universitets internationella position och skapat bättre förutsättningar för fortsatt gemensam utveckling.</p><p>Det tvååriga fellowship-programmet Arctic Six Chairs (2022–2024) innebar att fjorton forskningsledare organiserade fler än sextio workshoppar och deltog i över hundra möten. De samarbetade kring femtioåtta gemensamma forskningsansökningar och beviljades tillsammans cirka 35 miljoner euro i extern finansiering. Varje euro som investerats i programmet har därmed genererat drygt trettio euro i nya medel – ett tydligt uttryck för programmets hävstångseffekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, Simon Jönsson</span></div></div><p>Cathrine Norberg, vicerektor, understryker:<br>– The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat som ger riktning framåt</h2><p>Chairs-programmet har lett till betydande vetenskapliga resultat och etablerat en växande struktur för samverkan inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Dessutom har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.</p><p>– För forskarna vid Umeå universitet har Arctic Six Chairs öppnat nya vägar till internationella samarbeten och extern finansiering. Satsningen har gjort det möjligt att driva större och mer tvärvetenskapliga projekt, vilket i sin tur stärker både forskningskvaliteten och universitetets arktiska profil, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från erfarenheter till utveckling</h2><p>Arktiskt Centrum har haft en nyckelroll i att samordna Umeå universitets engagemang inom The Arctic Six och i att stärka universitetets synlighet i det nordliga forskningslandskapet. Genom att skapa kopplingar mellan forskare, fakulteter och ledning har centret stärkt den interna samverkan och den strategiska närvaron i nätverket.</p><p class="quote-center">Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt.</p><p>Utvärderingen pekar nu på nästa steg – tydligare stödstrukturer och mer riktad kommunikation – vilket sammantaget lägger grunden för nästa utvecklingsfas.</p><p>– Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt. Nu bygger vi vidare på erfarenheterna för att utveckla nästa fas med en starkare struktur och fortsatt fokus på att ge forskarna bästa möjliga stöd, säger Johanne Raade, föreståndare för The Arctic Six.</p><p>Genom arbetet inom The Arctic Six har det blivit tydligt hur internationellt samarbete kan omsättas i konkreta resultat – för forskarna och för universitetet. Erfarenheterna från Chairs-programmet visar värdet av långsiktiga strukturer, gemensamt lärande och ömsesidigt förtroende – faktorer som nu formar grunden för den fortsatta utvecklingen av samarbetet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hans Pettersson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Hans Pettersson var Arctic Six Chair 2022–2024 och beskriver värdet så här:</p><p>– Under min tid som Chair för The Arctic Six slog det mig hur snabbt genuint samarbete växer fram när forskare får möjlighet att mötas regelbundet. Förtroende byggs upp, idéer tar form och plötsligt arbetar man tillsammans med en ansökan som ingen av oss hade kunnat skapa på egen hand. Det är den verkliga styrkan i Chairs-programmet – att det ger oss tid och kontinuitet att förvandla gemensamma idéer till något substantiellt.</p><p>Med cirka 41 500 studenter och 4 600 medarbetare är Umeå universitet det största arktiska universitetet i Norden och ett av de mest produktiva universiteten globalt inom arktisk forskning. Genom The Arctic Six och initiativ som Chairs-programmet fördjupar universitetet sin roll som en drivande aktör i det internationella samarbetet och stärker därigenom förutsättningarna för ny kunskap om och för Arktis.</p>https://www.umu.se/nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698/https://www.umu.se/nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835/Lovande resultat för flera typer av ALSEn ny internationell fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS. Läkemedlet är en antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS medverkade med 18 patienter, fler än något annat medverkande sjukhus.Sat, 06 Dec 2025 00:04:36 +0100<p>En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Umeå universitet – som i drygt 30 år forskat på ALS orsakad av förändringar i SOD1-genen – medverkade med 18 patienter i studien vilket var fler än något annat medverkande sjukhus. Även patienter från Karolinska universitetssjukhuset deltog.</p><p>Resultat från studien presenterades på fredagen vid en årlig konferens för ALS och andra motorneuronsjukdomar – <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA – och de indikerar att SOD1-antikroppen bromsade sjukdomsutvecklingen. Bland annat mättes effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Andersen, överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, var huvudansvarig forskare i Sverige för den aktuella fas 2-studien. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Professorn och ALS-neurologen Peter Andersen vid NUS är huvudansvarig forskare i Sverige för studien.</p><p>– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen. Studien markerar ett viktigt steg i utvärderingen av den terapeutiska potentialen hos läkemedlet för möjlig användning hos patienter med olika varianter av ALS. Resultaten stöder hypotesen att felveckat SOD1-protein kan spela en mer generell roll vid flera typer av ALS-sjukdom, säger Peter Andersen.</p><p>– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie. Vi kommer meddela så fort vi får ny information som kan delas med allmänheten, fortsätter Peter Andersen.</p><p>Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS har i perioder fungerat som rådgivare.</p><p>Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien (AP-101) upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.</p><p class="foldable">Bakgrund om läkemedelsstudien</p><p>Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.</p><p>Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp (AP-101) genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.</p><p>En tredjedel av de medverkande patienterna hade mutation (genförändring) i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom (sALS).</p><p>Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten.</p><p>Resultaten av studien presenterades den 5 december 2025 vid ALS-konferensen <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA.</p><p class="foldable">Bakgrund om SOD1-ALS</p><p>Det finns många typer av ALS-sjukdom med många olika orsaker. 1993 visades att en genförändring (mutation) i genen som kodar för proteinet SOD1 kan orsaka ALS. Nu vet man att 2–5 procent av alla ALS-fall orsakas av SOD1-mutationer. Ytterligare cirka 52 ALS-gener har hittats hos patienter men fortfarande är orsaken till merparten av olika typer av ALS okänd, så kallad sporadisk ALS (sALS). Mycket forskning pågår för att hitta sjukdomsorsaken hos dessa.</p><p>För drygt 20 år sedan observerade forskare vid forskningsobduktioner på Norrlands universitetssjukhus i Umeå att ALS-patienter med mutation i SOD1-genen har klumpar av felveckat SOD1-protein inne i motorneuronen (de nervceller som främst drabbas vid ALS) och att sådana SOD1-aggregat spelar en avgörande roll för sjukdomsutveckling.</p><p>Kort därefter upptäckte forskargruppen att även ALS-patienter som inte har en mutation i SOD1-genen också har SOD1-aggregat i motorneuron i ryggmärgen. Forskare i bland annat Kanada, Tyskland och USA har senare bekräftat av sALS-patienter kan ha inlagringar av felveckat SOD1 men tills nyligen har det varit en gåta om dessa SOD1-aggregat driver sjukdomsutvecklingen eller bara är en konsekvens av en ALS-sjukdom. Den aktuella studiens resultat styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p class="foldable">Jävsdeklaration</p><p>Professorerna <strong>Thomas Brännström</strong>, <strong>Peter M Andersen</strong> och <strong>Stefan L Marklund</strong>, alla vid medicinska fakulteten på Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, har i omgångar sedan 2010 fungerat som vetenskapliga rådgivare för Neuroimmune AG. Ingen av dem har tagit emot personlig ekonomisk kompensation från Neurimmune eller något annat bolag för denna service. I dag finns även ett samarbete där man studerar antikroppens interaktioner med olika varianter av SOD1 som kan orsaka eller bidra till ALS.</p>https://www.umu.se/nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835/https://www.umu.se/nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710/Medel för pedagogiskt utvecklingsarbete 2026Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.Thu, 04 Dec 2025 10:55:43 +0100<p>Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.</p><p>För ansökningsomgång 2026 finns 600 000 kronor att fördela. Det är möjligt att söka medel för projekt som varar upp till två år. Ansökningsperioden startar den 2026-01-01. Ansök senast 2026-03-02. Projektet ska påbörjas senast 2026-09-01 och slutredovisas senast 2028-09-30. Beviljade medel kan disponeras till och med 2028-06-30.</p><h3>Behörighet</h3><p>Huvudsökande ska vara anställd vid, eller anknuten till, UMU och ha en pedagogisk funktion inom grundnivå eller avancerad nivå vid Medicinska fakulteten.</p><h3>Anvisningar för ansökan</h3><ul><li>Ansökan ska innehålla:</li><li>Uppgifter på sökande inklusive institution som administrerar projektet</li><li>Projektbeskrivning (maximalt 5 sidor inklusive illustrationer och maximalt 10 000 tecken)</li><li>Projekttitel</li><li>Bakgrund och aktuellt kunskapsläge</li><li>Arbetsplan (frågeställning, syfte, projektdesign, analysmetod(er) och tidsplan)</li><li>Etiska överväganden och eventuellt behov av etikprövning</li><li>Plan för införande av projektets resultat, utvärdering och rapportering</li><li>Projektets betydelse för utveckling av utbildning</li><li>Budget inklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, samt möjlighet till medfinansiering</li><li>Godkännande av prefekt eller motsvarande</li></ul><p>Ansökan skickas in som en sammanhållen PDF till <a title="e-post till UN.medfak@umu.se" href="mailto:UN.medfak@umu.se" target="_blank" rel="noopener">UN.medfak@umu.se</a> senast 2026-03-01. Märk e-post i ärenderaden med "Pedagogisk utvecklingsresurs". Enbart ansökningar som är kompletta, skrivna enligt instruktioner och inkomna i tid, kommer att beaktas.</p><p>En ansökan per huvudsökande får insändas men huvudsökande kan även vara medsökande i andra sökta projekt. Om andra medel har sökts och/eller erhållits för det föreslagna projektet ska detta uppges i ansökan.</p><h3>Prioritering och bedömning</h3><p>Projekt prioriteras som är mer omfattande och som handlar om pedagogiskt utvecklingsarbete inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och som är av stort värde för flera av utbildningarna på medicinsk fakultet samt består av samarbete med flera program. Exempel på detta är utveckling av nya undervisningsformer såsom studentcentrerad och aktiverande pedagogik, examinationsformer eller utvärdering. Om projektet har fokus inom ett utbildningsprogram bör kunskapen vara användbar även på fakultetens andra utbildningar. Likaså premieras projekt med syfte att bidra till utveckling av medicinsk pedagogisk forskning.</p><p>Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings- och kursplaner eller för fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag.</p><h3>Beslut</h3><p>Beslut om fördelning av medel fattas av Utbildningsnämnden efter förslag av en bedömarkommitté som utses av Utbildningsnämnden. Beviljade medel överförs till institutionen där huvudsökande är verksam efter beslut. Tilldelning av medel från Medicinska fakulteten avser samtliga kostnader, d.v.s. även medel för gemensamma kostnader. Detta innebär att beviljade medel ska täcka kostnader för både satsningens kärnverksamhet och dess stödverksamhet på samtliga tre nivåer.</p><h3>Projektrapportering</h3><p>Projektrapport inklusive ekonomisk redovisning ska lämnas in till Utbildningsnämnden senast tre månader efter projektets avslut. Slutresultatet av genomförda projekt ska tillgängliggöras för att komma hela fakultetens utbildningsverksamhet till nytta, företrädesvis genom publikation i pedagogisk tidskrift. Sökanden redovisar projektet på Utbildningsnämndens sammanträde samt utifrån övriga anvisningar från Utbildningsnämnden.</p><h3>Kontaktpersoner</h3><p>Frågor kring utlysningen besvaras av vicedekan Magnus Hultin magnus.hultin@umu.se eller utbildningsledare Anna Fahlgren <a title="e-post till Anna fahlgren" href="mailto:anna.fahlgren@umu.se." target="_blank" rel="noopener">anna.fahlgren@umu.se.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710/https://www.umu.se/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697/Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026Anställda vid Medicinska fakulteten och studenter är välkomna att nominera pristagare till Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026. Nominera senast den 28 februari.Thu, 04 Dec 2025 10:49:38 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare att göra goda pedagogiska insatser i grundutbildningen. Priset kan delas ut till en enskild eller flera lärare. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare, gästlärare och annan undervisande personal.</p><p>Pristagaren/na ska ha gjort en väl dokumenterad pedagogisk insats och ha en omvittnad skicklighet inom följande områden:</p><ul><li>pedagogiskt utvecklingsarbete</li><li>mötet med studenter</li><li>arbetet bland kollegor</li></ul><p>Beslut om pris fattas av en bedömningskommitté bestående av ordförande och en lärarrepresentant från Utbildningsnämnden, en lärarrepresentant utsedd av Fakultetsnämnden samt en studeranderepresentant från Umeå Medicinska studentkår.</p><p><strong>Prissumma</strong>: 65 000 kronor</p><p><strong>Nominering</strong> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026 – <a title="Nominering pedagogiska priset" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5DYKvK9f41hOlQ_Tzz2ZVnlUREczSUtIMDg4V1JQVjlUMDFSM0tDNjFaQy4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">fyll i detta formulär</a></p><p><strong>Kontaktperson</strong><br>Frågor besvaras av Vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad<br>nivå, <a title="e-post till Magnus Hultin" href="mailto:magnus.hultin@umu.se" target="_blank" rel="noopener">magnus.hultin@umu.se</a> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026</p>https://www.umu.se/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697/https://www.umu.se/nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121/Tre Umeåforskare utsedda till Wallenberg Academy FellowsDe tre forskarna Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, samt Markus Ludwig, som för närvarande är verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, är alla tre utsedda till Wallenberg Academy Fellows, vilket innebär finansierad forskning i fem år.Wed, 03 Dec 2025 19:32:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Jag tycker att dessa tre unga forskare står för mycket av det som är Umeå universitet när det är som bäst – deras forskning är nytänkande, ambitiös och inom forskningsfält som har framtiden för sig. Det är både hedrande och glädjande att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses uppmärksammar och ger dessa unga stjärnor arbetsro i flera år. Satsningen kommer att leda till högkvalitativ forskning som också bidrar till en bättre värld, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor. Det är Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter som bistår Stiftelsen genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Kungliga Vetenskapsakademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.</p><p>Cellers energikraftverk kallas mitokondrier och Andreas Kohler ska undersöka hur celler upprätthåller kvaliteten på mitokondrierna. Målet är att förstå varför de börjar fungera sämre när vi åldras och vid vissa åldersrelaterade åkommor, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Verena Kohler</p></div></div><p>– Jag är väldigt glad över att ha blivit utsedd till Wallenberg Academy Fellow! Det här stödet gör det möjligt för vårt team att starta ett projekt som vi länge har planerat: att förstå hur mitokondrier håller sina proteiner i gott skick. Dessa processer är avgörande för cellernas energiförsörjning och för deras allmänna hälsa. Genom att kombinera detta arbete med våra pågående studier om hur mitokondrier förlorar funktion vid åldrande och åldersrelaterade sjukdomar vill vi skapa en helhetsbild av mitokondriell hälsa och dess nedbrytning. Tack vare Knut och Alice Wallenberg Stiftelsen kan vi förena nyfikenhetsdriven forskning med samhällsnytta och lägga grunden för upptäckter som kan förändra vår förståelse av åldrande och sjukdom, säger Andreas Kohler.</p><p>Max Renner kommer att kartlägga i 3D hur ett respiratoriskt virus som drabbar barn kapar våra lungceller och bildar molekylära fabriker som massproducerar nya virus. Målet är att utveckla strategier för att stänga av virusproduktionen och förhindra att viruset sprids vidare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Stödet är avgörande för vårt team och gör det möjligt för oss att ta itu med hur virusreplikation fungerar i realistiska vävnader på molekylär nivå – och var den är sårbar för terapeutisk intervention, säger Max Renner.</p><p>Den tredje forskaren Markus Ludwig är för närvarande verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, men kommer att ansluta till Umeå universitet och med sin forskning utforska ett nytt sätt att driva elektronik, där ultrakorta pulser av laserljus genererar elektriska strömmar inuti nanomaterial. Projektets syfte är att lägga grunden för en helt ny typ av elektronik, vars potential vida överstiger den som finns i dagsläget.</p>https://www.umu.se/nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121/https://www.umu.se/nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786/Databasen Critical Microbes tar fart med dansk modell som förebildInfektionsforskaren Anne-Marie Fors Connolly, får 500 000 kronor i investeringsmedel av Alf-kommittén för att fortsätta utveckla en nationell databasinfrastruktur som ska göra det möjligt för fler att forska på viktiga infektionssjukdomar. Fri, 28 Nov 2025 07:30:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne-Marie Fors Connolly forskningsfokus är akuta och långvariga komplikationer efter infektioner genom att analysera helbefolkningsdata.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan</p><p>Att förbättra för patienterna är det som driver mig, säger Anne-Marie Fors Connolly, ST-läkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Forskningsinfrastrukturen Critical Microbes integrerar testresultat från kliniska mikrobiologilaboratorier med utfall av infektionssjukdomar i hela Sverige. Genom att samla och samordna helbefolkningsdata, inklusive socioekonomiska, demografiska och kliniska variabler, blir det möjligt att kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och samhällsekonomiska kostnader.</p><p>– Det är ett tvärvetenskapligt arbete som kombinerar avancerade statistiska metoder med klinisk expertis för att identifiera riskfaktorer, optimera behandlingsstrategier och generera robust, evidensbaserad kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättring för patienter i fokus</h2><p>Idén till infrastrukturen fick hon från Danmark, där alla provsvar centraliseras i realtid i en övervakningsdatabas. Det gör det möjligt att se hur infektioner påverkar landet.</p><p>– I Sverige har vi inte samma möjlighet, eftersom bara positiva provsvar på anmälningspliktiga infektioner centraliseras. Jag vill skapa en infrastruktur där provsvar från alla kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige samlas in i historiskt. Det läggs på den populationsdatabas som redan finns hos min forskargrupp och skapar en koppling mellan infektionsprovsvar och patientutfall i hela befolkningen, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><p>Andra forskargrupper som har etikgodkänt projekt ska kunna begära ut data för sin forskning. Det kommer att göra det möjligt att forska på viktiga infektionssjukdomar i många år framåt.</p><p>– Jag hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan. Det är en viktig grund för att kunna utforma riktade förebyggande insatser och förbättra patientvården, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lära från Danmark</h2><p>Investeringsmedlen gör det möjligt att fortsätta utveckla Critical Microbes. Anne-Marie Fors Connolly kommer även att besöka Statens Serum Institut i Danmark för att lära sig av hur de gjort.</p><p>– Det är enda stället i världen som har en sådan infektionsdatabas, så deras erfarenheter är mycket värda.</p><p>Critial Microbes stöds också av<a href="https://www.scilifelab.se/news/four-collaborative-projects-selected-in-the-rdcp-call/" target="_blank" rel="noopener"> Scilifelab/RDCP</a> med 1 Msek och <a href="https://www.scilifelab.se/strategic-areas/pandemic-laboratory-preparedness/" target="_blank" rel="noopener">Pandemic lboratory Preparedness</a> med 1,98 Msek.</p>https://www.umu.se/nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786/https://www.umu.se/nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/Ny kunskap om män som söker hjälp för sexuellt intresse för barnDet är möjligt att nå män med sexuellt intresse för barn för utredning, behandling och forskning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sexuellt intresse för barn är en känd riskfaktor för att begå sexuella övergrepp eller barnpornografibrott. Kunskaperna har hittills varit begränsade om personer som själva söker hjälp för sexuella intressen riktade mot barn, trots att det är kunskap som är avgörande för att förebygga övergrepp. Wed, 26 Nov 2025 08:03:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Roberth Adebahr, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>RTW Photography</span></p></div></div><p>– Detta utmanar tidigare föreställningar om att vård för denna grupp enbart kan ges anonymt eller inom kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Ur ett sexualbrottsförebyggande perspektiv är det ett viktigt resultat, säger Roberth Adebahr, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">utmanar tidigare föreställningar</p><p>Roberth Adebahrs avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet handlar om hjälpsökande män med sexuellt intresse för barn som frivilligt vänt sig till öppenvården. Studierna har genomförts vid mottagningen Anova på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Syftet har varit att öka kunskapen om denna grupp genom att undersöka deras psykiska hälsa och kliniska profiler samt möjliga utvecklingsrelaterade faktorer som kan påverka uppkomsten av det sexuella intresset. Avhandlingen inkluderar också utveckling av metoder för att utvärdera behandling, samt en studie om hur partners påverkas när en man utreds för brott relaterade till övergreppsmaterial.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa behov</h2><p>Männen som deltog uppvisade komplexa psykiatriska behov, med hög förekomst av depression, ångest, självmordstankar och symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användning av övergreppsmaterial var vanligt, vilket understryker vikten av att identifiera och hantera även olagliga beteenden i vårdsammanhang</p><p>Resultat från hjärnavbildning, kliniska undersökningar och kognitiva tester tyder på att utvecklingsneurologiska faktorer kan påverka uppkomst av det sexuella intresset, men fler studier behövs för att förstå dessa samband bättre.</p><p>– Med tanke på den komplexa psykiatriska profilen och den höga förekomsten av olagliga beteenden bör vård för personer med sexuellt intresse för barn bedrivas inom specialiserad öppenvård med både psykiatrisk kompetens och kunskap om riskfaktorer för att begå brott, säger Roberth Adebahr.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för behandling</h2><p>Avhandlingen visar också att det är möjligt att genomföra kliniska behandlingsstudier i denna grupp, något som tidigare betraktats som svårt. Detta öppnar för vidare utveckling av både psykologiska och medicinska behandlingsformer.</p><p>I avhandlingen ingår en studie där deltagare lottas till att pröva behandling med ett antidepressivt preparat eller kognitiv beteendeterapi för att minska sexuella problembeteenden. Rekrytering pågår och slutresultat väntas 2028.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Påverkar partner</h2><p>I det sista delarbetet i avhandlingen riktas fokus mot närstående till män med sexuellt intresse för barn. Studien visar att kvinnliga partners till män som utreds för barnpornografibrott ofta drabbas av betydande psykisk belastning och att många har svårt att få stöd, både från familj och vänner, men också inom hälso- och sjukvården.</p><p>– Att erbjuda stöd även till närstående är en central del av ett helhetsinriktat omhändertagande. För att förbättra omhändertagandet av närstående behöver de verksamheter dit anhöriga först vänder sig, oftast vårdcentraler eller onlinepsykologer, mer kunskap om hur anhöriga drabbas och om sexuellt avvikande intressen och associerade beteenden, säger Roberth.</p><p><em>Robert Adebahr är legitimerad psykolog och arbetar vid Anova-mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm där olika sexualitetsrelaterade problem utreds och behandlas. Anova driver också hjälplinjen PrevenTell (preventell.se) dit personer som är oroliga för sin sexualitet och närstående kan ringa för rådgivning och upprätta en vårdkontakt vid behov.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/https://www.umu.se/nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119/Ny influensavariant kan ge tuffare säsong En ny variant av influensaviruset, kallad K-varianten, har börjat spridas i Europa och har redan påträffats i Sverige. Varianten är en undertyp av influensa A (H3N2) och väcker oro eftersom den verkar ge kraftigare symtom och spridas snabbare än tidigare varianter. Dessutom är årets influensavaccin inte fullt anpassat för att skydda mot just denna variant, enligt Folkhälsomyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).Fri, 21 Nov 2025 13:55:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, säger att K-varianten gör att det är lite extra viktigt i år för äldre och personer i riskgrupper att vaccinera sig inför årets influensasäsong. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p class="quote-center">det finns extra fog för att man ska vaccinera sig</p><p>– Symtomen liknar klassisk influensa med hög feber, frossa, huvudvärk, torrhosta och muskelvärk, men kan bli mer uttalade med den här varianten, säger Niklas Arnberg professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>K-varianten har kopplats till en tidig start på influensasäsongen i flera länder, och experter varnar för att säsongen kan bli tuffare än normalt. Även om vaccinet ger ett sämre skydd mot infektion med K-varianten, framhåller Arnberg att det fortfarande är viktigt att vaccinera sig:</p><p>– Vaccinet skyddar sannolikt något sämre mot K-varianten än vad vi skulle önska, men det är absolut inte verkningslöst, och det skyddar även mot andra cirkulerande influensatyper och minskar risken för svår sjukdom, vilket är särskilt viktigt för äldre och personer i riskgrupper.</p><p>För att minska smittspridningen rekommenderas god handhygien, att nysa i armvecket och att undvika nära kontakt med äldre och sköra personer om man har symtom, men det är ingenting som kommer leda till att samhället behöver införa restriktioner eller vidta andra åtgärder, tror Niklas Arnberg.</p><p>– Men jag tycker jag att det finns extra fog för att man ska vaccinera sig, alltså lite extra fog för det jämfört med tidigare år.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119/https://www.umu.se/nyheter/forte-medel-till-fardplan-for-framtidens-digitala-behandlingar_12149646/Forte-medel till färdplan för framtidens digitala behandlingarMed en åldrande befolkning ökar belastningen på en redan pressad hälso- och sjukvård. En del av lösningen kan vara digitala självhjälpsverktyg, men att införa dem på bred front är en utmaning. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, deltar i ett nytt projekt som bland annat ska hitta effektiva sätt att implementera digitala behandlingar i primärvården.Mon, 08 Dec 2025 15:49:10 +0100<p>Utgångspunkten för det nya projektet SHIFT-EU är att det behövs innovativa hälso- och sjukvårdsmodeller som minskar vårdbehovet utan att göra avkall på kvalitet. Många länder i Europa brottas med samma problem och i projektet ska man därför genomföra parallella implementeringsstudier i Nederländerna, Polen, Spanien och Sverige. De verktyg som ska implementeras är två beprövade, evidensbaserade och kostnadseffektiva digitala behandlingar för urininkontinens respektive yrsel. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, är ansvarig för den svenska delen av projektet där man ska implementera appen Yrselträning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Yrsel är ganska vanligt och kan få stora effekter i form av nedsatt arbetsförmåga, isolering och förstås lidande för den som drabbas. Men relativt enkel träning, vestibulär rehabilitering, kan lindra symtomen, berättar Jonatan Salzer.</p><p>Möjligheten till vestibulär rehabilitering är ofta beroende av att det finns en tillgänglig fysioterapeut. Tillgången till behandlingen varierar över landet, men är generellt sett låg. I tidigare forskningsprojekt har Jonatan Salzer därför utvärderat och anpassat appen Yrselträning för svenska förhållanden. Att göra verktyget tillgängligt för patienter på bred front är dock en utmaning.</p><p>– Det är både regulatoriskt och administrativt komplicerat med sådan här medicinteknik, bland annat när det gäller att data ska hanteras säkert. Det är så pass komplicerat att man måste ha ett företag med på båten, det går inte att göra själv som enskild forskare. Nu har vi ett avtal med ett holländskt bolag men vi ska försöka hitta något sätt att göra det långsiktigt hållbart, inte bara under de tre år som projektet pågår, säger Jonatan Salzer.</p><p>En stor del av utmaningen ligger i finansieringen. Därför är det viktigt att kunna visa att verktygen är kostnadseffektiva, och där har det svenska projektet unika förutsättningar jämfört med många andra länder. Här finns fler och mer omfattande register som gör det möjligt att följa patienterna utifrån flera parametrar.</p><p>– Tanken är att göra en så omfattande och fullständig hälsoekonomisk utvärdering som möjligt. Om jag får sia så tänker jag att det kommer vara en viktig komponent för att hitta en långsiktig finansieringslösning, säger Jonatan Salzer.</p><p>En del av projektet handlar om att hitta en generisk modell för implementering av digitala hälsolösningar i primärvården. Det tror Jonatan Salzer kommer vara viktigt för att fler verktyg som Yrselträning ska kunna tas fram och användas i stor skala.</p><p>– Gissningsvis är systemet för att lansera sådana här produkter så komplext och så pass specifikt för varje land att man inte kan göra en plan som passar alla. Men eftersom vi är flera länder som ska implementera samma app så kan vi nog täcka en hel del av de bekymmer man kan stöta på och sedan göra en färdplan baserat på det, säger Jonatan Salzer.</p><p>Projektet <a href="~/link/0c0f12c80742455ca90ce13f890002ca.aspx">"Breddinförande av hälsoinnovationer för framtidens transformativa digitala egenbehandling i europeisk primärvård (SHIFT-EU)"</a> har beviljats 3 000 000 kronor från Forte och beräknas pågå mellan 2025–2028.</p>https://www.umu.se/nyheter/forte-medel-till-fardplan-for-framtidens-digitala-behandlingar_12149646/https://www.umu.se/nyheter/det-finaste-jag-har-fatt-pa-lange_12149293/"Det finaste jag har fått på länge"Allas lika värde, att få vara just den man är, har alltid varit viktigt för Medicinska fakultetens Lika Villkorspristagare Anne Möller Thysell, instruktionssjuksköterska vid kliniskt träningscentrum Clinicum Betula.Fri, 14 Nov 2025 13:29:12 +0100<p>- Det är mycket viktigt för den som arbetar inom vården att vara medveten om normer och fördomar – hur dessa påverkar oss och samhällslivet i stort, säger Anne Möller Thysell, som uppvaktades med blommor och diplom av Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald.</p><p>Anne berättar att hon har gått en yrkesmässigt krokig väg fram till dagens arbete på Clinicum Betula.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald. Anne Möller Thysell, instruktio</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Jag började läsa till lärare i 20-årsåldern, men hoppade av och blev till slut sjuksköterska i stället, och cirkeln slöts när jag fick jobbet som instruktionssjuksköterska för drygt fem år sedan.</p><p>Nu läser Anne parallellt med jobbet en master i omvårdnad, där hon valt att kombinera kurser i medicinsk pedagogik med kurser som har med normmedvetenhet att göra. Det handlar om kurser vid olika lärosäten, inom områdena genus, normkritik, intersektionalitet och HBTQ.</p><p>- Min tanke är att kombinera synliggörande och reflektion kring normer med det praktiska lärandet, där studenterna även ska öva på bemötande av patienter.</p><p>Anne säger att hon alltid haft en grundmurad värdering och ett intresse för allas lika värde.</p><p>- Jag har uppfostrat mina barn att de får vara som de vill, att det är OK att älska den man vill - det är värderingar jag har med mig hemifrån. Jag har alltid haft människor i min närhet, både vänner och familjemedlemmar, som på olika sätt bryter mot normer för sexualitet och könsuttryck. Jag tror det har bidragit till att mina värderingar är vad de är och att jag tycker det här är viktigt.</p><p><strong>Normer och fördomar</strong></p><p>Inte minst inom vården är det, säger Anne, viktigt med kunskap och medvetenhet om normer och och deras påverkan på oss själva och andra.</p><p>- Vi kan inte eliminera normer och fördomar, men vi kan genom att vara medvetna om dem också hantera dem.</p><p>För att lyfta frågor om allas lika värde med såväl studenter som kollegor, använder hon gärna det vardagliga pratet och undviker stereotyper. Det handlar om att våga prata om ämnen som sexism, rasism, homo- och funkofobi, ålderism och andra typer av förtryck, när dessa kommer upp i samtal. Anne har också planer kring hur patientfall kan utvecklas på enkla sätt utan att behöva ändra själva syftet med övningen, som att ge en patient ett icke-svenskklingande namn eller att en manlig patient är gift med en man.</p><p>På Clinicum Betula har det köpts in dockor och attrapper med mörk hudton, dels för att representera en mångfald men också för att studenterna exemeplvis ska lära sig att känna igen trycksår på brun hud.</p><p><strong>Förståelse och respekt</strong></p><p>- Vår verklighet är verkligen mångfacetterad och studenterna idag är mycket medvetna och har ett öppet synsätt. Jag upplever att det finns en större variation bland studenterna än tidigare, exempelvis fler utrikesfödda och transpersoner. Jag tror de studenterna känner sig mer inkluderade om de kan känna igen sig i utseendet på övningsdockor eller i patientfall. När vi jobbar kliniskt träffar vi patienter av alla slag - då behöver vi förstå och respektera dem oavsett kultur och sexuell läggning.</p><p>Anne ger som ett exempel när hon skulle hjälpa en nyförlöst kvinna duscha.</p><p>- Hon ville inte ha min hjälp, hon ville att hennes mamma skulle hjälpa henne tvätta sig. Jag förstod inte först, jag försäkrade att hennes mamma inte behövde göra det, att vi i personalen gärna hjälpte till. Men när kvinnan förklarade att det i hennes kultur är tradition att det är mormodern som hjälper den nyförlösta mamman tvätta sig efter förlossningen, förstod jag att det var viktigt och att det bästa för henne var att få hjälp av mamman, och då blev det så.</p><p><strong>Sällan bara ett ”rätt” sätt</strong></p><p>Anne menar att det inte handlar om att känna till alla traditioner och kulturer i världen, utan att lyssna och respektera när man möter sätt att se på saken som är obekanta för en själv. Att förstå att det sällan finns ett ”rätt” sätt utan att det handlar om olika perspektiv.</p><p>Ett annat exempel på något Anne skulle vilja se mer av i utbildningen är att bemöta personer som tillhör HBTQ-gruppen.</p><p>- Psykisk ohälsa och suicid är vanligt hos transpersoner, och jag skulle vilja att studenterna fick öva på bemötande av dessa patienter för att skaffa sig beredskap inför verkliga patientmöten. Att få träna på att möta en patient i kris i en simulerad övning i kontrollerad miljö, där det är någon som agerar patient ökar tryggheten, vilket också stöds av forskningen.</p><p><strong>Forskning ett nästa steg</strong></p><p>Framåt i tiden vill Anne jobba för större jämställdhet och lyfta de som trycks ned av normerna. Hon har siktet inställt på att kanske så småningom börja forska kring intersektionalitet och normer i vården och hur de påverkar vårdpersonal, studenter och patienter. Det finns fortfarande mycket att synliggöra och arbeta med, men mycket är också bättre nu än tidigare.</p><p>-  Jag vill tro att vi är på god väg mot en jämställd yrkeskår.</p><h3>Nomineringen</h3><p>Anne sprider kunskap och medvetenhet i frågor rörande kön, sexuell läggning och etnicitet i sitt arbete som instruktionssjuksköterska på det kliniska träningscentrumet Clinikum Betula. Hon läser också ett masterprogram i omvårdnad där fokus delvis ligger på vård med ett HBTQ-perspektiv som hon lär ut till kollegor, lärare och studenter. Hon är både normkritisk och inkluderande och belyser olika perspektiv om hur man kan tolka och förstå andra människor. Anne utvecklar undervisningen på enheten bland annat genom övningsmodeller med melaninrik hud och genom patientfall med inte enbart svenskklingande namn eller cis-personer, samt väcker kritiskt tänkande och medvetenhet kring inkludering hos studenterna.  Anne tar diskussioner och bemöter åsikter som uttrycker rasism, homofobi eller funkofobi och svarar på frågor pedagogiskt och med vänlighet. Hennes arbete leder till att alla som möter studenter ska kunna göra det med respekt och förståelse.  Anne är en förebild i arbetet för lika villkor och bidrar till att alla studenter ska kunna delta i undervisning och utbilda sig efter sina egna förutsättningar.</p><h3>Mer om Likavillkorspriset</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne Möller Thysell, årets Likavillkorspristagare, uppvaktades med blommor och diplom av Christina Ljungberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Det var i samband med att Institutionen för omvårdnad träffade universitetsledningen, som årets Lika Villkorspris delades ut av Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald.</p><p>-  Vi fick 11 nomineringar i år, som beskriver många fina insatser. Vi hoppas därför att de som nominerat gör ett nytt försök nästa år igen och att många tar chansen att uppmärksamma det viktiga arbete som våra pristagare gör! Nomineringen öppnar i början av september, säger Christina Ljungberg.</p><p>Syftet med priset är att uppmuntra medarbetare och studenter vid Medicinska fakulteten att verka för lika villkor inom fakulteten. Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Den som får utmärkelsen får 15 000 kronor och ett fint diplom.</p>https://www.umu.se/nyheter/det-finaste-jag-har-fatt-pa-lange_12149293/https://www.umu.se/nyheter/fem-miljoner-till-digitala-behandlingsmetoder-vid-ptsd-hos-unga_12149146/Fem miljoner till digitala behandlingsmetoder vid PTSD hos ungaKan en app hjälpa barn med PTSD? Inga Dennhag, docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap, har beviljats fem miljoner kronor i anslag från Forte för att testa en mixad form av traumafokuserad KBT med app, videokonferens och besök på mottagning. Målet är att hitta effektiva behandlingsmetoder som också ökar tillgängligheten för den som bor i glesbygd.Wed, 12 Nov 2025 12:27:35 +0100<p>PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, kan uppstå som reaktion på ett trauma. Det kan bland annat innebära att man får en negativ självbild, att man inte litar på andra människor, och att man upplever sitt trauma igen på olika sätt genom mardrömmar eller flashbacks. Ett trauma kan vara många olika saker, men för de flesta handlar det om sexuella övergrepp eller någon form av våld. De barn som Inga Dennhag arbetar med i sin forskning har måttlig till svår problematik och har ofta varit med om många olika traumatiska händelser, så kallad komplex PTSD. I förlängningen kan de här problemen leda till självskadebeteende, depressioner och suicidförsök.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inga Dennhag är docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Det vi testar i det här projektet är en behandling med compassion, vilket inte har prövats för ungdomar förut. Formen är också ny, att det är en mixad behandling där vi använder en app som vi tagit fram. Via text, filmer och interaktiva moment i appen får man lära sig mer om hur känslor och trauman fungerar, och man får öva på att reglera sina känslor. Det har man stor nytta av när man sedan ska prata om traumatiska händelser, förklarar Inga Dennhag.</p><p>Compassion innebär att vara vänlig mot sig själv, vara vänlig mot andra och att ta emot vänlighet från andra. Det är ett sätt att möta negativa tankar om sig själv. Inga Dennhag berättar att det kan vara särskilt användbart när det handlar om erfarenheter av sexuella övergrepp.</p><p>– Efter sexuella övergrepp är det vanligt att man skäms och känner skuld, och det gäller även föräldrarna till den som utsatts. Det blir en negativ spiral. Vi har också så mycket fokus på oss själva i dagens samhälle via till exempel sociala medier, att man hela tiden jämför sig med andra. Den jämförelsen kan göda den negativa självbilden och självhat. Då kan compassion vara ett effektivt sätt att möta dessa känslor, säger Inga Dennhag.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Digitala verktyg gör vården tillgänglig</h2><p>Projektet ska också ta fram en app som föräldrar och andra nära vuxna kan använda under behandlingen, som följer samma innehåll som appen för ungdomarna men är anpassad efter den vuxna närståendes perspektiv. Att använda digitala verktyg i behandlingen är ett sätt att tillgängliggöra vården för fler, berättar Inga Dennhag.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Exempel från appen med en andningsövning.</p></div></div><p>– Vi har ett starkt glesbygdsperspektiv i vår forskning, att det ska vara lika vård för alla. Dessutom är det en effektiv behandlingsform när det gäller resurser. Vi vill också att materialet ska kunna användas av alla, oavsett kultur och bakgrund. Det är till exempel viktigt att både killar och tjejer kan känna igen sig och tycka att det här materialet är bra, även om det är fler tjejer som söker vård. Därför har vi tittat på materialet med genusglasögon och intersektionella ögon.</p><p>Projektet "För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom" startade 2024 och beräknas pågå till åtminstone 2028.</p>https://www.umu.se/nyheter/fem-miljoner-till-digitala-behandlingsmetoder-vid-ptsd-hos-unga_12149146/https://www.umu.se/nyheter/tva-nobelsymposier-till-umea-universitet-under-2026_12148986/Två Nobelsymposier till Umeå universitet under 2026Under 2026 kommer Umeå universitet att stå värd för två prestigefyllda Nobelsymposier, ett inom medicin och ett inom fysik. Nobelsymposierna är internationella konferenser på högsta vetenskapliga nivå, initierade av Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelstiftelsen, med syfte att främja forskningsdialog i Nobelprisets anda.Wed, 12 Nov 2025 09:51:22 +0100<p>Det medicinska symposiet under rubriken <em>Decoding Microproteins – From Basic Biology to Biotechnological Innovations</em>, leds av professor Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet. Det fokuserar på mikroproteiner – små men betydelsefulla regulatorer – och deras potentiella tillämpningar inom bioteknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, hoppas att Nobelsymposiet i september nästa år vid Umeå universitet ska skapa nya perspektiv på hur man kan närma sig grundläggande och tillämpad forskning inom mikroproteiner. Foto Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Symposiet kommer att samla en bred och tvärvetenskaplig grupp forskare vars arbete spänner över växtbiologi, cancerbiologi, beräkningsmetoder, proteinmasspektrometri och strukturbiologi. Denna mångfald av expertis kommer att berika diskussionerna och inspirera till nya perspektiv på hur man kan närma sig grundläggande och tillämpad forskning inom mikroproteiner, säger Stephan Wenkel, och fortsätter:</p><p>– Nobelsymposiet vid Umeå universitet kommer att utgöra en viktig plattform för att lyfta fram framstegen inom detta nya forskningsområde och visa upp vår universitets roll inom det. Genom att samla ledande forskare från några av världens bästa universitet vill vi främja nya samarbeten och etablera Umeå som ett erkänt centrum för mikroproteinforskning på den globala arenan.</p><h3>Metamaterial som manipulerar</h3><p>Det fysikinriktade symposiet, <em>Metamaterials science and technology: structuring light and sound in space and time</em>, organiseras av docent Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet. Här samlas forskare för att diskutera hur metamaterial kan användas för att manipulera ljus och ljud på nya sätt, med möjliga tillämpningar inom allt från kommunikation till medicinsk teknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, hoppas på fördjupad kunskaper om hur metamaterial kan användas för att manipulera ljus och ljud på nya sätt, när det är dags för Nobelsymposium i hans regi vid Umeå universitet i juli nästa år. Foto: Malin Grönborg.</p></div></div><p>– Under de senaste åren har vi sett en explosion av forskning inom materialvetenskap vid Umeå universitet, särskilt inom ramen för Wallenberg Initiative for Materials Science for Sustainability (WISE). Umeå universitet är inte officiellt partner i detta initiativ, men tack vare finansiering från Kempestiftelserna och externa organ som ERC finns det nu forskningsgrupper vid vårt universitet som har anslutit sig till WISE som en del av dess excellensgrupp. Forskningen om metamaterial har också ökat betydligt, särskilt vid Institutionen för fysik, där flera grupper fokuserar på både grundläggande och tillämpade aspekter av metamaterialforskning, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>– När jag började kontakta kollegor som arbetar inom området i Sverige var reaktionerna mycket positiva. Eftersom många ser oss som ledande inom området kändes det naturligt att placera evenemanget här i Umeå. </p><p>Totalt arrangeras fem Nobelsymposier under nästa år och att två av dessa hamnar i Umeå är förstås ett bevis för att universitetet har såväl starka forskningsmiljöer som goda internationella nätverk. <a href="https://www.kva.se/utlysningar/nobelsymposier/">Läs gärna mer om nobelsymposierna på Kungliga Vetenskapsakademins webbplats</a>.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/tva-nobelsymposier-till-umea-universitet-under-2026_12148986/https://www.umu.se/nyheter/skoldkorteln-nytt-mojligt-mal-for-behandling-av-prostatacancer_12148877/Sköldkörteln nytt möjligt mål för behandling av prostatacancerEtt hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Det visar en ny studie av en internationell forskargrupp som leds av Umeå universitet och Wiens medicinska universitet. Genom att blockera en receptor för hormonet hämmades tillväxten av tumörceller i prostata. Upptäckten kan på sikt öppna för ett nytt sätt att angripa vissa typer av aggressiv prostatacancer.Mon, 10 Nov 2025 16:15:19 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Resultaten tyder på att den aktuella receptorn är en drivkraft i cancerns tillväxt. Ämnen som blockerar den skulle därmed kunna vara ett mål för framtida läkemedel mot prostatacancer, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och den som har lett studien som publiceras i Molecular Cancer.</p><p class="quote-left">mål för framtida läkemedel</p><p>Den receptor det handlar om heter tyroidhormonreceptor Beta, TRβ. Den binder sköldkörtelhormonet trijodtyronin, T3. I laboratorieförsök har aktivering av T3 till en kraftig ökning av antalet prostatacancerceller. Men när receptorn TRβ hämmades med hjälp av en aktiv substans, NH-3, minskade tillväxten av cancerceller påtagligt. NH-3 är en substans som enbart används inom forskning för att just blockera TRβ.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tumörer förblev mindre</h2><p>Substansens effekt på cancer bekräftades sedan i djurförsök på möss. Tumörer som behandlades med NH-3 förblev mindre eller utvecklades betydligt långsammare. Detta visades sig särskilt effektivt i modeller av prostatacancer som är så kallat kastrationsresistent. Den innebär att tumören fortsätter att växa trots behandling som minskar mängden manligt könshormon testosteron vilket ofta driver cancertillväxten. Denna form är idag svår att behandla kliniskt.</p><p>Blockering av TRβ med hjälp av NH-3 fungerade genom att det ledde till en eliminering av en särskild signal, androgenreceptorsignalen, som annars aktiveras av testosteron och då spelar en central roll i utvecklingen av prostatacancer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förhöjda nivåer</h2><p>En genomgång av data från grupper av patienter med prostatacancer stöder dessa fynd. I vävnadsprover gick det att se förhöjda nivåer av TRβ i tumörer i prostata jämfört med i frisk vävnad. Dessutom visar genetiska analyser att mutationer hos många prostatacancerpatienter förändrar signalvägarna för sköldkörtelhormon. Det talar för att blockering av sköldkörtelhormonet och dess receptor kan vara ett mål för fortsatt forskning för att hitta nya behandlingar av prostatacancer.</p><p>– Naturligtvis är det en balansgång att inte förändra hormonbalansen i sköldkörteln mer än nödvändigt för att bekämpa cancer i en annan del av kroppen, och det blir förmodligen inte en lösning för alla typer av prostatacancer. Fortsatt forskning får svara på hur en behandling skulle kunna se ut eventuellt i kombination med andra behandlingar. Klart är att detta är ett intressant spår, säger Lukas Kenner.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vanligaste cancern</h2><p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och den näst vanligaste i världen. Ungefär var tionde svensk man drabbas av prostatacancer, cirka 2200 män per år avlider i sjukdomen. Vid upptäckt tidigt behandlas sjukdomen vanligen genom att minska mängden testosteron. Många patienter blir dock resistenta mod denna behandling, vilket gör att antalet tillgängliga behandlingar då blir begränsat. </p>https://www.umu.se/nyheter/skoldkorteln-nytt-mojligt-mal-for-behandling-av-prostatacancer_12148877/https://www.umu.se/nyheter/kliniskt-forskarnatverk-samlade-forskare-for-inspiration-och-samverkan_12147812/Kliniskt forskarnätverk samlade forskare för inspiration och samverkanNätverket för kliniska forskare, KlinForsk Norr, höll sin årliga konferens där forskare fick mötas, dela erfarenheter och träffa flera av de stödfunktioner som är viktiga för klinisk forskning. Thu, 06 Nov 2025 09:12:28 +0100<p>Ett 60-tal forskare och kliniker samlades för en nätverksdag på Elite Hotel Mimer för att samtala om den kliniska forskningens villkor. Dagen inleddes med att nätverkets grundare, Anne-Marie Fors Connolly, hälsade deltagarna välkomna och berättade om bakgrunden till varför nätverket startades – ett initiativ för att stärka och synliggöra den kliniska forskningen i regionen.</p><p>Ronnie Berntsson, prodekan vid Medicinska fakulteten, och Göran Larsson, FOUI-direktör vid Region Västerbotten, betonade båda betydelsen av klinisk forskning och vikten av att skapa goda förutsättningar för forskare att bedriva och utveckla sin forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ronnie Berntsson, prodekan och Anne-Marie Fors Connolly, grundare av KlinForsk Norr</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Under dagen presenterade flera nätverksmedlemmar sina forskningsprojekt genom korta pitchar. De delade med sig av sina erfarenheter, möjligheter och de utmaningar som många kliniska forskare möter i vardagen.</p><p>Deltagarna hade även möjlighet att mingla och knyta nya kontakter med olika stödfunktioner. På plats fanns bland andra universitetsjurister, biobanken, BRS och ITS, som erbjöd rådgivning och svarade på frågor kring forskningsstöd och samverkan.</p><p>- Jag är väldigt tacksam för att t.ex. universitetsjuristerna insåg hur viktigt det var att kliniska forskare på ett förutsättningslöst sätt kunde ställa juridiska frågor angående klinisk forskning. ITS var närvarande och det var flera forskare som var tacksamma för att få mera input om hur man kan förvara data på ett säkert sätt. Research and Support Office (tidigare Grants Office) hade representanter närvarande för att svara på frågor om hur man kan förbättra sina anslagsansökningar. Så det fungerade otroligt bra, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>Konferensen, och nätverket i stort, gynnar kliniska forskare för att det samlar liknande profiler som har en bredd av erfarenheter som de kan dela med sig av till varandra. Dessutom skapar nätverket möjlighet att utöka sin kliniska forskning genom nya samarbeten eftersom de får en inblick i varandras projekt. Något många uppskattade och en av anledningarna att nätverket startade.</p><p>- Kliniska forskare känner sig ofta isolerade och ensamma. De hör hemma båda på sin klinik på regionen men även på Umeå universitet, som har helt olika verksamhetskulturer. Det kan kännas övermäktigt och ensamt. Därför är det viktigt att skapa en mötesplats där man kan träffa andra i exakt samma situation för att kunna känna samhörighet och få råd om de olika hinder som finns för att utföra sin forskning. Utöver det, skapar det också möjlighet för samarbeten och därmed ökar på den kliniska forskning som pågår i norra sjukvårdsregionen, förklarar Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>En av de forskare som presenterade under dagen var Ruth Wickelgren, som åkte ända från Norrbotten för att delta. Hon tycker nätverket är viktigt för att få kontakt med andra forskare i samma situation.</p><p><span style="text-align: center;">- Jag är ganska nyinflyttad till Norrbotten, så det är ett sätt att lära känna personerna här, vad man gör och vilken forskning so</span><span style="text-align: center;">m finns. Sedan är det ju roligt att prata om den egna stu</span><span style="text-align: center;">dien som man har ansökt pengar för också, förklarar Ruth Wickelgren. </span></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5780d3b9-914a-49d3-bed2-728f3e3a7a65" data-contentname="Bildspel från KlinForsk Norr konferens 2025">{}</div><p>En annan forskare som presenterade sitt projekt under dagen var professor André Nyberg, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. För honom var det självklart att delta, för att få inspiration och dela med sig av sin kliniska forskning. Men också att få chansen att träffa alla stödfunktionerna som fanns på plats. </p><p>- Det här är ett utmärkt tillfälle när alla infrastrukturer som är kopplade till klinisk forskning finns på plats. Vi har representanter från regionen, från norra sjukvårdsregionen plus att vi har representanter från universitetet. Så om det är något tillfälle man ska vara med på så är det idag om man bedriver klinisk forskning, säger André Nyberg.</p><p>En av de stödfunktionerna som fanns representerade var ITS. För de var det en självklarhet att finnas på plats för att hålla sig ajour med vad som händer ute i verksamheterna.</p><p>- Hela ITS existensberättigande är att stödja kärnverksamheten. Och vi kan inte göra det utan att känna till lite grann om vad som pågår ute i verksamheten och vilka frågor man verkligen har ute på golvet. Så därför känns det väldigt angeläget för oss att vara med, förklarar Patrik Jonasson, områdeschef vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS).</p><p>Han hoppas att forskarna tar med sig att ITS är till för att hjälpa i den allt mer komplicerade teknik och juridikdjungeln som många upplever, samt vikten av att våga samarbeta mer. </p><p>- Vi vill vara lösningsorienterade. Sen är vi ju som alla andra bundna av de här hårda regelverken som mer och mer stramas upp. Och vi måste gemensamt försöka navigera fram genom den här snåriga djungeln. Arbeta ihop mer, samarbeta och gör det även med oss inom stödfunktionerna, säger Patrik Jonassson. </p><p class="quote-left">Vilka fantastiska kliniska forskare vi har i Norra sjukvårdsregionen!</p><p>Anne-Marie Fors Connolly var mycket nöjd med dagen, alla duktiga föreläsare och mingeltimmen med just stödfunktionerna. Konferensen och nätverket möjliggörs mycket tack vare den finansiering som Region Västerbotten - ALF Norra bidrar med. </p><p>- Jag är så tacksam för de personer som gjorde det möjligt att genomföra dagen. Särskilt vill jag lyfta Kristina Lindblom och Heléne Andersson, som tillsammans skapade en otroligt proffsig konferens. Det hade inte varit möjligt utan dem – och utan ALF Norra:s beslut att finansiera administrativt stöd till nätverket, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>Nu blickar nätverket framåt, med kommande lunchseminarier, och redan nu börjar tanken gro om nästa års konferens. </p><p>- Vilka fantastiska kliniska forskare vi har i Norra sjukvårdsregionen! Till nästa konferens vill jag möjliggöra för alla kliniska forskare att kunna närvara fysiskt, för jag tror det är ännu viktigare för kliniska forskare ute i R3-regionerna att få en möjlighet att känna samhörighet, nätverka och inspireras då de rent fysiskt är mera isolerade, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p> </p><p><em>Är du intresserad av att vara en del av KlinForsk Norr? Tveka inte att kontakta oss, och kika in på vår hemsida så kan du läsa mer om våra lunchseminarer.</em></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/kliniskt-forskarnatverk-samlade-forskare-for-inspiration-och-samverkan_12147812/https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-nordiskt-konsortium-och-forskningsprojekt_12148035/Anslag till nordiskt konsortium och forskningsprojekt EP PerMed har beviljat ett anslag på 1,6 miljoner euro till ett gemensamt konsortium och projekt. Mon, 03 Nov 2025 11:08:37 +0100<p>Anslaget går till projektet NordicPCPMForum, med forskningsledare Andreas Josefsson vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet som koordinerande forskare.</p><p>Projektet är ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland.</p><p>Projektets mål är att utnyttja metoder för analys av gener och dess uttryck, tillsammans med andra molekyler i vävnaden, utgående från exakt lokalisering i vävnadsstrukturen (så kallad spatiell multi-omics) för att förbättra och omforma precisionsmedicinska verktyg som tidigare utvecklats av medlemsteamen i konsortiet. Dessa förbättrade verktyg utvärderas sedan i redan tillgänglig data, samt i  specifika studier med neoadjuvant behandling för lokalt avancerad och metastaserad prostatacancer.</p>https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-nordiskt-konsortium-och-forskningsprojekt_12148035/https://www.umu.se/nyheter/ombud-och-medarbetare-skapar-arbetsmiljo-som-funkar_12147721/Ombuden som tar strid för en bättre arbetsmiljöArbetsmiljöombud spelar en nyckelroll i att skapa en trygg och hållbar arbetsplats. På Institutionen för klinisk mikrobiologi får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera allt från vardagliga utmaningar till komplexa situationer – och de ser att deras arbete gör skillnad.Fri, 31 Oct 2025 10:44:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Hedberg Fransson, Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom är arbetsmiljöombud på Institutinen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten</p><p>–  Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten och inte som något som sker vid sidan av det dagliga arbetet, säger Mikaela Lagerqvist, laboratorieassistent på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>I rollen som arbetsmiljöombud får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera frågor som till exempel rör ergonomi, arbetsro och störningsmoment i arbetsmiljön. En annan vanlig uppgift för arbetsmiljöombudet är att stötta medarbetare i att göra anmälningar i IA-systemet – ett webbaserat verktyg för att rapportera avvikelser i arbetsmiljön. Därefter handlar arbetet ofta om att följa upp anmälningarna, till exempel genom att skapa åtgärder. Allt i syfte att förebygga olyckor och tillbud.</p><p>– En gång kom det till exempel in ett ärende om trasiga gångjärn på fyra frysar som håller -80 °C vilket medförde en risk i arbetsmiljön. Det ledde till att alla gångjärn byttes ut innan en olycka skedde, säger Ylva Hedberg, universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>– Vi brukar säga att vi hanterar ”Oj! och Aj! ”Oj” betyder att det hade kunnat bli farligt men det gick bra jämfört med ”Aj” där olyckan verkligen har varit framme. Vi lär av våra misstag, arbetsmiljöarbetet bidrar till att vidta åtgärder som gör att saker inte ska upprepas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lärdomar från arbetsmiljöarbetet leder till förändring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva förändringar</h2><p>När Ylva Hedberg Fransson började som arbetsmiljöombud för ungefär tio år sedan var uppdraget relativt begränsat. Det som främst genomfördes då var en årlig arbetsmiljörond på institutionen.</p><p>Sedan Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom anslöt som ombud under våren 2023 har flera positiva förändringar skett. Trion har aktivt arbetat med att lyfta vikten av en god arbetsmiljö, bland annat genom återkommande diskussioner och presentationer på institutionens arbetsplatsträffar. Dessa möten hålls numera fysiskt i stället för digitalt via Teams, vilket har bidragit till ett bättre samtalsklimat och mer engagemang.</p><p>– Sedan ifjol har vi, tillsammans med HR och representanter för lika villkor, samarbetat i en gemensam arbetsgrupp, ALV-gruppen. Tillsammans hanterar vi frågor som rör både arbetsmiljö, jämlikhet och diskriminering, vilket har stärkt vårt arbete, säger Mikaela Lagerqvist.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Trygg både fysiskt och psykiskt</h2><p>För Mikaela Lagerqvist handlar en god arbetsmiljö om att ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete och att känna sig trygg, både fysiskt och psykiskt. Hon betonar vikten av ett arbetsklimat som är öppet, tillåtande och tolerant, där man vågar ta upp även svåra frågor.</p><p>– Det ska också kännas säkert att komma till jobbet, särskilt i labbmiljö där vi hanterar kemikalier och teknisk utrustning. Det är viktigt att vi följer de lagar och regler som finns för att skydda både hälsa och säkerhet, säger Carin Wibom, forskningsingenjör vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon lyfter även ergonomin som en viktig aspekt, då repetitiva arbetsmoment och felaktiga arbetsställningar kan vara mycket belastande för kroppen.</p><p>Sedan pandemin har det systematiska arbetsmiljöarbetet halkat efter, en naturlig följd av en period präglad av krishantering. Nu vill Carin Wibom se en förändring.</p><p>– Min drivkraft är att etablera rutiner för hur vi systematiskt ska arbeta med både säkerhet i labbet och ergonomi på kontoren. Men minst lika viktigt är den psykosociala arbetsmiljön kring hur vi bemöter varandra och skapar en kultur där alla känner sig inkluderade och sedda, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mer struktur och rutiner</h2><p>Trots goda intentioner och ett växande fokus på arbetsmiljöfrågor, finns det fortfarande stora utmaningar, särskilt när det gäller att omsätta ambitioner till konkreta och hållbara rutiner i vardagen.</p><p>Mikaela Lagerqvist önskar mer systematiska sätt att arbeta med arbetsmiljön med tydligare strukturer och ett ökat stöd från institutionens ledning.</p><p>–  Vi skulle såklart gärna vilja att arbetsmiljöfrågor prioriterades högre på agendan. Vi arbetar för att ha ett närmare samarbete med ledningen och vi upplever att vi har en bra dialog som förhoppningsvis driver arbetsmiljöarbetet framåt på institutionen, säger hon.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ett uppdrag som tar tid</h2><p>Det finns i dag ingen fastställd tidsram för hur mycket arbete ett arbetsmiljöombud får lägga på sitt uppdrag.</p><p>– I teorin har vi rätt till den tid som krävs, men i praktiken är det ofta svårt att hinna med både arbetsmiljöarbetet och våra ordinarie arbetsuppgifter, såsom laborativt arbete eller undervisning, säger Carin Wibom.</p><p>Institutionen växer så det knakar och när personalstyrkan blir tillräckligt stor skulle rollen som arbetsmiljöombud kunna tillsättas som en tjänst – utan att belasta forskningsmedel. Detta skulle möjliggöra att tillräckligt med tid avsätts för det viktiga arbete som arbetsmiljöombuden driver.</p><p><strong><em>Hur kontaktar man er om man behöver hjälp?</em></strong></p><p>– Du är alltid välkommen att komma förbi kontoret, skicka ett mejl eller kontakta oss via Teams. Vi återkopplar så snart vi har möjlighet!, säger Mikaela Lagerqvist.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carin Wibom, Mikaela Lagerqvist och Ylva Hedberg Fransson välkomnar medarbetarna att ta kontakt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ombud-och-medarbetare-skapar-arbetsmiljo-som-funkar_12147721/https://www.umu.se/nyheter/2025-ars-mims-clinical-research-fellowship-har-officiellt-tilldelats_12147750/2025 års MIMS Clinical Research Fellowship har officiellt tilldelatsThe Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) har tillkännagivit 2025 års mottagare av det nationella Clinical Research Fellowship (CRF)-programmet.Wed, 29 Oct 2025 08:27:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alicia Lind vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet tilldelas 2025 års MIMS Clinical Research Fellowship (CRF).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>En internationell expertpanel bestående av kliniska och prekliniska forskare har tilldelat stipendiet till <strong>Alicia Lind</strong> vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, för hennes forskningsprojekt som syftar till att förbättra diagnostik och behandlingsresultat vid postcovidsyndrom (PCC).</p><p>Alicia Lind är specialistläkare inom anestesi och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är även verksam som forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på samspelet mellan ämnesomsättning och immunsystemet vid svåra infektioner såsom sepsis och covid-19. Hon innehar en läkarexamen samt en doktorsexamen i klinisk mikrobiologi från Umeå universitet. Lind är också aktiv inom området för precisionsdiagnostik vid Umeå universitet.</p><p>Inom ramen för sitt MIMS CRF-projekt avser Alicia Lind att undersöka kliniska varianter av PCC samt de bakomliggande mekanismerna för olika resttillstånd efter genomgången covid-19. Mer specifikt avser hon att identifiera undergrupper av PCC för att möjliggöra individanpassad rehabilitering och behandling. Hon strävar även efter att utveckla prediktiva algoritmer baserade på högupplöst immunmetabolisk profilering, i syfte att stärka diagnostiken, fördjupa den patofysiologiska förståelsen och förbättra prognostiken vid PCC.</p><p>Alicia säger</p><p><em>- Varför vissa individer utvecklar långvariga komplikationer efter covid-19, medan andra återhämtar sig snabbt, är fortfarande en avgörande och obesvarad fråga. Hittills har bristen på högkvalitativa kliniska kohorter och biobanker försvårat framstegen inom detta viktiga forskningsområde. Vår kliniska kohortstudie, CoVUm, kan komma att förändra detta. Med sin stora omfattning, breda spektrum av sjukdomsgrad och exceptionellt låga bortfallsfrekvens är den en av få studier i världen som har kapacitet att ge långsiktiga insikter om postcovidsyndrom(PCC). Detta skapar en unik möjlighet att koppla metabola och immunologiska förändringar till långsiktiga kliniska utfall. Genom breda, tvärvetenskapliga samarbeten genomför vi fördjupade studier av immunmetabola signaturer i kombination med konventionella biomarkörer för immunrespons och organdysfunktion. Vår forskargrupp innefattar expertis inom klinisk medicin, analytisk kemi och datadriven vetenskap – med potential att utveckla nya metoder och kunskap som är relevanta inte bara för covid-19, utan även för andra postinfektiösa tillstånd. Jag valde att samarbeta med professor Martin Rosvall, eftersom han och hans forskargrupp är specialiserade på multivariat dataanalys med maskininlärningsmetoder inom biologiska system – en expertis som är avgörande för detta projekt med komplexa och omfattande datamängder på flera nivåer.</em></p><p>Inom sitt MIMS CRF-projekt samarbetar Alicia med professor Martin Rosvall vid IceLab, Institutionen för fysik vid Umeå universitet, där hon får tillgång till maskininlärningsmetoder som är särskilt utvecklade för att identifiera mönster i komplexa biologiska data.</p><p>Martin säger</p><p><em>- Alicias arbete med postcovid-tillstånd adresserar en komplex utmaning som tydligt illustrerar vikten av tvärvetenskapligt samarbete. CoVUm-kohorten genererar omfattande, flerskiktade datamängder som ingen enskild metod kan belysa i sin helhet. Min forskargrupp bidrar med maskininlärningsmetoder som är utformade för att identifiera mönster i komplexa biologiska data, men dessa metoder ger endast meningsfulla insikter när de kombineras med djup klinisk och biokemisk förståelse. MIMS Clinical Research Fellowship erbjuder just den skyddade forskningstid och de resurser som Alicia behöver för att utveckla projektet. Med dessa förutsättningar kan vi gå bortom att enbart beskriva postcovid-symtom, och istället identifiera immunmetabola signaturer som särskiljer olika patientgrupper – signaturer som kan ge svar på varför vissa individer utvecklar långvariga komplikationer medan andra återhämtar sig helt.</em></p><p>MIMS Clinical Research Fellowships erbjuder en garanterad forskningstid och finansierar forskarens projekt med upp till 3,2 miljoner kronor.</p><p>Oliver Billker, föreståndare för MIMS, säger,</p><p><em>- Vi är mycket glada över att kunna välkomna Alicia till MIMS-gemenskapen. Hennes projekt är ett utmärkt exempel på den typ av tvärvetenskaplig och samarbetsinriktad forskning som vi strävar efter att främja. Det skapar möjligheter till internationellt samarbete inom molekylär medicin, vilket är en central del av vårt partnerskap med European Molecular Biology Laboratory (EMBL) och dess nordiska samarbetsnätverk.</em></p><p>MIMS erhåller finansiering från Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna samt Umeå universitet för att främja nästa generation framstående forskare inom infektionsmedicin. MIMS utgör den svenska noden i EMBL-nätverket och är ansluten till detta genom Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine.</p>https://www.umu.se/nyheter/2025-ars-mims-clinical-research-fellowship-har-officiellt-tilldelats_12147750/https://www.umu.se/nyheter/femarig-finansiering-till-forskning-om-hjarntumor_12147702/Femårig finansiering till forskning om hjärntumörerSilvia Remeseiro, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, får Consolidator Grant från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Det betyder säkrad finansiering i fem år till hennes projekt om aggressiv hjärntumör.Mon, 03 Nov 2025 07:53:03 +0100<p>SSMF Consolidator Grant är ett femårigt anslag som ger framstående forskare möjligheten att stärka sin position som självständiga forskare.</p><p>Projektet <em>Nya mål för att hindra neuron-till-gliom-synapser i glioblastom genom att blockera mali</em><em>gna genregulatoriska nätverk </em>får nu finansiering i fem år genom anslaget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om projektet</h2><p>Glioblastom, GB, är den vanligaste och mest aggressiva formen av primär hjärntumör. Trots intensiv forskning finns det ännu inga effektiva botemedel. Senare studier har visat att mutationer i icke-kodande DNA i regulatoriska sekvenser kan leda till skadliga förändringar i genuttrycket, vilket kan öka risken för cancer. DNA:s tredimensionella organisation påverkar kommunikationen mellan regulatoriska sekvenser och de gener som de kontrollerar. Större omstruktureringar i DNAkan därmed leda till förändrad funktion hos regulatoriska sekvenser.</p><p>Nya data har visat att neuroner kan signalera till hjärntumörceller genom synapser och att detta främjar tumörprogression. I projektet har Silvia Remeseiros grupp identifierat viktiga transkriptionsfaktorer och genregulatoriska nätverk som styr denna synaptisk-kommunikation mellan neuroner och hjärntumörceller.</p><p>Målet är nu att utveckla metoder för att hindra synapser mellan neuroner och hjärntumörer genom att blockera maligna genregulatoriska nätverk. Genom att använda vår expertis inom genregulatoriska nätverk, regulatoriska element, transkriptionfaktorer och DNA:s 3D-organisation i GB kommer forskningen att belysa hur blockering av maligna genregulatoriska nätverk kan hämma tumörtillväxten. Resultatet av detta arbete kommer att ge funktionellt stöd för nya terapeutiska strategier som syftar till att störa dessa relevanta neuro-cancerinteraktioner i glioblastom, en av de mest utmanande cancerformerna att behandla.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om anslaget</h2><p>Syftet med SSMF Consolidator Grant är att ge framstående forskare inom medicin möjlighet att stärka sin position som självständiga forskare.</p><p>SSMF Consolidator Grant söks av en enskild forskare som är verksam vid ett svenskt lärosäte och endast svenska universitet och högskolor kan anges som anslagsförvaltare i ansökan. Innan utlysningen öppnar tänk på att diskutera villkor med din tänkta anslagsförvaltare för att försäkra dig om att du har ett långsiktigt stöd för din forskning.</p><p>Anslaget kan användas för forskning inom alla medicinska områden. SSMF stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Det totala anslagsbeloppet är 11 000 000 kronor inklusive indirekta kostnader. </p>https://www.umu.se/nyheter/femarig-finansiering-till-forskning-om-hjarntumor_12147702/https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-forskning-om-immunterapi-mot-pancreascancer_12147628/Anslag till forskning om immunterapi mot pancreascancerErling-Perssons stiftelse bidrar med sex miljoner kronor till forskning vid Umeå universitet om att väcka immunförsvaret mot cancer i bukspottskörteln.Wed, 12 Nov 2025 10:23:51 +0100<p>Det är Daniel Öhlund vid Institutionen för diagnostik och intervention som får finansiering till projektet <em>Målstyrd behandling mot galektiner för att öka effekten av immunterapi vid pankreascancer. </em></p><p>Projektet syftar till att utveckla nya immunterapier för behandling av pankreascancer genom att blockera galektiner, proteiner i tumörens mikromiljö som bidrar till att immunceller elimineras. Genom att hindra dessa interaktioner kan tumören göras mottaglig för immunterapi. Arbetet innefattar utveckling av nya blockerande antikroppar, avancerade modellstudier och biomarkörutveckling för framtida klinisk tillämpning.</p>https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-forskning-om-immunterapi-mot-pancreascancer_12147628/https://www.umu.se/nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525/Forskare får 16 miljoner för projekt om hållbar utvecklingTre forskare vid Umeå universitet får tillsammans närmare 16 miljoner kronor till projekt som bidrar till hållbar utveckling.Mon, 03 Nov 2025 10:45:05 +0100<p>Forskningsrådet Formas, som finansierar forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, beviljar i år 65 forskare tidigt i karriären stöd för nya forskningsprojekt. Tre av dessa projekt leds av forskare vid Umeå universitet.</p><p>Beviljade projekt vid Umeå universitet:</p><ul><li>Andreas Back, Institutionen för geografi – Zombier på landsbygdens bostadsmarknad: Övergivna hus, kommunal planering och framtiden för landsbygdens bostäder, 4 434 998 kronor.</li><li>Elias Isaksson, Statsvetenskapliga institutionen – Hållbar urban omställning bortom tillväxt? Möjligheter och utmaningar i att använda alternativa ekonomiska modeller i lokal planering, 5 435 200 kronor.</li><li>Dimitry Malyshev, Institutionen för fysik – Detektion och avlägsning av bakteriesporer för en säker och miljövänlig mejeriindustri, 5 996 000 kronor.</li></ul><p>Formas betonar att samhället har ett stort behov av forskare med kvalificerade ämneskunskaper och pedagogiska färdigheter i arbetet för hållbar utveckling – både nationellt och globalt. Utlysningen Karriärstöd för forskare tidigt i karriären ger lovande forskare möjlighet att ta nästa steg i sin karriärutveckling och stärka sin självständighet som forskare.</p><p><a title="Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats" href="https://formas.se/kunskap-och-fordjupning/nyheter/nyheter/2025-10-21-forskare-tidigt-i-karriaren-satsar-pa-hallbar-utveckling.html?utm_medium=email&utm_source=Ungapped&utm_campaign=Formas+nyhetsbrev+-+ny+gd%2c+massor+av+beslut+och+en+klimatfrukost">Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats</a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525/https://www.umu.se/nyheter/30-nya-forte-miljoner-till-forskning-vid-umea-universitet_12147429/30 nya Forte-miljoner till forskning vid Umeå universitetSex forskningsprojekt vid Umeå universitet får tillsammans nästan 30 miljoner kronor ur Fortes tilldelning om forskning för framtidens välfärdssamhälle.Wed, 29 Oct 2025 11:35:17 +0100<ul><li>Linda Arnell, Institutionen för socialt arbete, får 4 992 000 kr till projektet <em>Våldet och verkställigheten – dömda tjejers och unga kvinnors livsvillkor innan och under anstaltsvistelse.</em></li><li>Frida Jonsson, Institutionen för socialt arbete, får 4 992 000 till <em>Hur kan det kommunala aktivitetsansvaret stötta unga med ofullständig skolgång på lika villkor?</em></li><li>Inga Dennhag, Institutionen för klinisk vetenskap, får 4 993 000 till <em>För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom.</em></li><li>Masoud Vaezghasemi, Institutionen för epidemiologi och global hälsa får 4 998 000 till <em>Att lägga grunden för att övervinna övervikt och fetma: En väg till precisionshälsa för blivande föräldrar och barn genom realistisk utvärdering.</em></li><li>Anders Johansson, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får 4 999 000 till <em>Från äldreomsorg till sjukhus: Hur vårdens övergångar och personalen kunskap påverkar antibiotikaresistens och infektionsbörda.</em></li><li>Anne-Marie Fors Connolly, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får 5 000 000 till <em>CRITICAL Äldre – Omfattande forskning om infektioner som utlöser akuta kritiska komplikationer hos de äldre.</em></li></ul><p>Totalt delar Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, i denna omgång ut 361 miljoner kronor till 74 forskningsprojekt runt om i landet.</p><p><a title="Till Forte" href="https://forte.se/nyheter-och-evenemang/nyheter/2025-10-24-361-miljoner-till-forskning-for-framtidens-valfardssamhalle" target="_blank" rel="noopener">Till hela tilldelningen på Fortes webb</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/30-nya-forte-miljoner-till-forskning-vid-umea-universitet_12147429/https://www.umu.se/nyheter/eu-satsar-pa-umeaforskning--16-projekt-moter-samhallsutmaningar_12146879/EU satsar på Umeåforskning – 16 projekt möter stora samhällsutmaningarHur påverkar miljögifter hjärnan? Kan AI hjälpa lärare i klassrummet? Och hur kan självkörande maskiner bidra till en grönare industri? Forskare vid Umeå universitet får över 10 miljoner euro i EU-finansiering för att ta sig an några av vår tids mest angelägna frågor.Wed, 12 Nov 2025 10:24:36 +0100<p>Umeå universitet deltar i 16 nya forskningsprojekt som tillsammans beviljats drygt 10,2 miljoner euro – motsvarande cirka 112 miljoner kronor – genom EU:s utlysningar 2024.</p><p>– Den här finansieringen stärker universitetets internationella forskningssamarbeten och visar hur kunskap som utvecklas i Umeå bidrar till att flytta forskningsfronten framåt, säger Agneta Hånell Plamboeck, områdeschef vid Enheten för forskningsstöd och samverkan, Umeå universitet.</p><p>Stöd från program som Horisont Europa och Erasmus+ gör det möjligt för universitetets forskare att samarbeta med kollegor, företag och organisationer runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de ny kunskap – om allt från livets minsta byggstenar till lösningar på stora samhällsutmaningar inom hälsa, hållbarhet och teknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En av dem som beviljats EU-medel är Marta Bally vid Institutionen för klinisk mikrobiologi (till höger, här tillsammans med postdoktorn Malgorzata Graul). Hon utforskar våra cellers osynliga och tämligen okända skyddshölje, som när det rubbas kan bidra till cancer, autoimmuna och neurodegenerativa sjukdomar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nyfiken på vad forskarna arbetar med?</h2><p>Klicka på de utfällbara rubrikerna nedan för att läsa mer om projekten och hur forskarna bidrar till vetenskaplig utveckling och samhällsnytta.<br><br></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">HORISONT EUROPA</h2><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pelare I: Vetenskaplig spetskompetens</h2><h3><br>Europeiska forskningsrådet – Starting Grant</h3><p class="foldable">ARIMETH – spårar metanutsläpp från Arktis floder</p><p><strong>Metan är en av de mest kraftfulla växthusgaserna – många gånger starkare än koldioxid. Arktis floder kan vara en dold källa, men forskningen vet ännu lite om hur dessa utsläpp uppstår och varierar. Projektet ARIMETH vill fylla den kunskapsluckan.</strong></p><p>Forskarna kombinerar fältexperiment, högupplösta mätningar med avancerade sensorer, isotopanalyser och modellering för att förstå de processer som styr metanets resa från land till flod och vidare ut i atmosfären. Genom att koppla ihop lokala studier med pan-arktiska jämförelser ska projektet utveckla nya modeller som bättre kan förutsäga både dagens och framtidens utsläpp.</p><p>Resultaten kan ge banbrytande insikter i Arktis kolcykel och avgöra om våra klimatmodeller hittills har underskattat flodernas roll i den globala uppvärmningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/f7439a65265c41869a7b464e080e2d3b.aspx">Gerard Rocher-Ros</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 1 902 360 euro</p><p class="foldable">MicroIMMUNE – kartlägger små proteiner med stor betydelse</p><p><strong>Vårt immunförsvar skyddar oss varje dag – men många av de minsta proteinerna som styr det är fortfarande en vit fläck i forskningen. MicroIMMUNE vill ändra på det.</strong></p><p>I vårt DNA finns gener som ger upphov till mycket små proteiner – så kallade mikroproteiner – som länge har förblivit oupptäckta. Forskarna i MicroIMMUNE utvecklar nya metoder för att identifiera dessa proteiner, kartlägga var de finns i immunceller och förstå hur de påverkar kroppens försvar under olika förhållanden.</p><p>Genom att systematiskt bygga en atlas över mikroproteinernas roll och interaktioner vill projektet synliggöra det som tidigare varit dolt. Upptäckterna kan ge helt ny kunskap om hur immunförsvaret fungerar – och bana väg för nya behandlingar. Till exempel antibiotika som efterliknar mikroproteiner för att stärka kroppens försvar mot infektioner.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/71e2c62213f84c0ba36f9991a428fefc.aspx">Iker Valle Aramburu</a>, Institutionen för molekylärbiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 1 500 000 euro</p><h3>Europeiska forskningsrådet – Synergy Grant</h3><p class="foldable">RESYDE – återskapar livets byggstenar</p><p><strong>Hur blir en blomma till? Och varför får levande organismer just de former och mönster vi ser i naturen? Det vill forskningsprojektet RESYDE förstå genom att studera de biologiska processer som bryter symmetrin i celler och vävnader – ett av livets stora mysterier.</strong></p><p>I projektet använder forskarna växten Arabidopsis som modell. Genom att kombinera genanalyser, avancerad mikroskopi, experiment där de påverkar proteiners funktion och datormodellering undersöker de hur molekyler, signaler och mekaniska krafter styr cellernas utveckling. Med hjälp av en virtuell ”4D-cellmall” kan de simulera dessa processer och testa hypoteser om hur former uppstår och förändras.</p><p>Målet är att nå en förutsägbar förståelse av hur organismer utvecklar sina former. På sikt kan kunskapen få stor betydelse för allt från medicin till jordbruk – till exempel genom att styra hur vävnader byggs upp eller hur växter formas.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/7fa34837022c4fdeb6932a274829a3b0.aspx">Stephan Wenkel</a>, Institutionen för fysiologisk botanik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 2 413 756 euro</p><h3>Marie Skłodowska-Curie Actions – Doctoral Networks</h3><p class="foldable">ENGAGE – banar väg för framtidens gröna och AI-styrda arbetsmaskiner</p><p><strong>Grävmaskiner, skogsmaskiner och hamnkranar är viktiga i samhället – men de behöver bli säkrare, smartare och mer miljövänliga. ENGAGE utbildar nästa generation forskare som ska skapa AI-styrda arbetsmaskiner för framtidens behov.</strong></p><p>I projektet samarbetar europeiska industrijättar som Volvo, Bosch och Liebherr med forskare inom AI, robotik och fysik från universitet i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike, samt teknikbolag som Algoryx. Tillsammans utbildar parterna tretton doktorander i simulering och AI för att utveckla maskiner som kan arbeta mer autonomt, med lägre klimatavtryck och högre säkerhet.</p><p>Satsningen kombinerar teknisk spetskompetens med praktisk förståelse för mobila arbetsmaskiner inom anläggningsarbete, jordbruk och skogsbruk. På så sätt vill ENGAGE stärka Europas industri och göra vardagliga arbetsmaskiner till en del av den gröna omställningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/e4bf4710029341f895bd7364fe9c0802.aspx">Martin Servin</a>, Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 108 210 euro</p><p class="foldable">GLYCOCALYX – blottar cellernas osynliga skyddshölje</p><p><strong>Varje cell i kroppen är täckt av ett tunt ”sockerskal” – glykokalyx. Det skyddar cellen och hjälper den att kommunicera med omgivningen. Trots sin centrala roll i immunförsvaret, hjärnans funktion och vävnaders läkning är mycket fortfarande okänt.</strong></p><p>Det europeiska doktorandnätverket GLYCOCALYX samlar 15 unga forskare som vill ta reda på hur detta känsliga lager är uppbyggt, hur det fungerar – och vad som händer när det slutar fungera. När systemet rubbas kan det bidra till sjukdomar som cancer, autoimmuna tillstånd och neurodegeneration. Nedbrytning av glykokalyxen kan också göra kroppen mer sårbar för allvarliga infektioner.</p><p>Forskarna kombinerar kemi, fysik, biologi och medicin för att kartlägga glykokalyx och utveckla nya verktyg som gör det osynliga synligt. Resultaten kan bana väg för innovativa diagnostiska metoder och behandlingar – och ge en djupare förståelse för våra celler och deras osynliga skydd.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/1c0a359d7b484a57887181ad3ee98fab.aspx">Marta Bally</a> och <a href="~/link/b57dd5a6ea894941a99e05b60515339a.aspx">Anne-Marie Fors Connolly</a>, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 649 260 euro</p><p class="foldable">MIPrecise – utvecklar en snabbare & mer jämlik cancerdiagnostik</p><p><strong>Var du bor ska inte avgöra hur snabbt du får en cancerdiagnos. Men dagens dyra och känsliga tester kräver ofta specialistkliniker. MIPrecise vill utveckla enkla och miljövänliga tester som gör diagnoser snabbare och mer tillgängliga, även på mindre mottagningar.</strong></p><p>Istället för ömtåliga biologiska reagenser använder forskarna smarta plastmolekyler, så kallade imprintade polymerer. De fungerar som konstgjorda antikroppar och kan skräddarsys för att känna igen biomarkörer – molekyler i kroppen som signalerar cancer. Med tekniken vill forskarna utveckla tester som både är robusta och träffsäkra, och som kan användas för vätskebiopsier, hemtester och mer precis cancerbehandling.</p><p>I det europeiska doktorandnätverket MIPrecise får unga forskare en tvärvetenskaplig utbildning som förenar materialvetenskap, cellanalyser och kliniska tester. Målet är att ta fram nya diagnostiska plattformar och bidra till mer hållbar cancerdiagnostik – till nytta för patienter, vården och miljön.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/ff3d0a52d56a45d8b10cb1301ab338cf.aspx">Jenny Persson</a>, Institutionen för molekylärbiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 324 630 euro</p><h3>Marie Skłodowska-Curie Actions – Postdoctoral Fellowships</h3><p class="foldable">CORALS – bygger blixtsnabb datateknik med ljus</p><p><strong>Dagens digitala teknik är både energikrävande och på väg att nå sin hastighetsbegränsning. CORALS undersöker om ljus kan ta över efter elektricitet – och bana väg för snabbare, mer energieffektiva datorer.</strong></p><p>Projektet fokuserar på så kallade polaritoner – hybridpartiklar där ljus och materia samverkar. Dessa partiklar kan växla mellan ljus- och materiatillstånd i extremt hög takt, ett fenomen som kallas Rabi-oscillation. Hittills har sådana svängningar varit alltför kortlivade för att kunna användas i praktiken, men CORALS vill undersöka om det går att skapa mer stabila signaler.</p><p>Lyckas forskarna kan resultatet bana väg för optiska switchar som gör datorer både betydligt snabbare och mer energisnåla än dagens – och på sikt för helt nya former av kvant- och ljusbaserad informationsteknik.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/873f450f972b440383861538726a54e6.aspx">Ben Johns</a> och <a href="~/link/5ea5c52cb8224f18944630d14e7e799a.aspx">Nicolò Maccaferri,</a> Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp: </strong>252 180 euro</p><p class="foldable">Cryo-GraPoTSS – avslöjar hur bakterier sprider antibiotikaresistens</p><p><strong>Multiresistens hos bakterier är ett växande hot mot vår hälsa. En viktig orsak är att bakterier kan överföra gener för antibiotikaresistens mellan varandra med hjälp av små proteinmaskiner – så kallade typ 4-sekretionssystem (T4SS).</strong></p><p>Systemen fungerar ungefär som mikroskopiska tunnlar som överlämnar gener från en bakterie till en annan. I projektet Cryo-GraPoTSS ska forskarna för första gången kartlägga hur dessa system ser ut i grampositiva bakterier, en grupp som ofta orsakar svåra sjukhusinfektioner.</p><p>Med hjälp av kryoelektronmikroskopi och tomografi ska de ta fram högupplösta bilder av T4SS i bakterien Enterococcus faecalis – direkt i dess naturliga miljö. Genom att avslöja hur dessa molekylära maskiner är uppbyggda och fungerar hoppas forskarna kunna identifiera nya måltavlor för antibiotika. Kunskapen kan bli en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/74c44e57660641bba0b41ffe53be4bd4.aspx">Kieran Deane-Alder</a> och <a href="~/link/a88ab036b4fa4de7877561480f0ae3ba.aspx">Ronnie Berntsson</a>, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 236 340 euro</p><h3>Forskningsinfrastruktur</h3><p class="foldable">SoGreen – lyfter den gröna omställningens sociala dimension</p><p><strong>Klimatomställningen handlar inte bara om teknik – den påverkar också hur vi lever, arbetar och bor. SoGreen utvecklar metoder för att studera hur de sociala aspekterna av omställningen kan bidra till att göra den mer rättvis och inkluderande.</strong></p><p>Genom att samla kunskap om människors livsvillkor och attityder kan forskarna bidra med viktiga perspektiv på hur omställningen påverkar olika grupper i samhället, beroende på ålder, ekonomi och andra faktorer. Forskare vid Umeå universitet medverkar i utvecklingen av metoder för att samla in sociala data som ska ge bättre underlag för analyser och beslut.</p><p>SoGreen vill ge beslutsfattare verktyg att bättre förstå de sociala utmaningarna – och stödja en grön omställning som tar hänsyn till människors olika erfarenheter.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/a748b03f92c348c282f54b65937c4027.aspx">Gunnar Malmberg</a>, Institutionen för geografi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 29 625 euro</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pelare II: Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft</h2><h3><br>Kluster 1: Hälsa</h3><p class="foldable">EXPOSIGNALZ – undersöker miljögifters koppling till Alzheimer</p><p><strong>Kan luftföroreningar och andra miljögifter bidra till demenssjukdomar som Alzheimer? EXPOSIGNALZ vill ta reda på hur hjärnan påverkas av kemikalier vi omges av i vardagen.</strong></p><p>Genom laboratorieforskning, avancerade hjärnmodeller och studier i olika befolkningsgrupper undersöker forskarna vilka ämnen som är farliga, hur de påverkar hjärnan över tid och om de kan bidra till sjukdomsförlopp.</p><p>Målet är dels att ta fram nya biomarkörer för tidig diagnos, dels att ge beslutsfattare verktyg och kunskap för att minska människors exponering och på så sätt förebygga sjukdomar.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/32112574837542c9acbb60aedeca3c95.aspx">Anna Oudin</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 475 090 euro</p><h3>Kluster 4: Digitala frågor, industri och rymden</h3><p class="foldable">XSCAVE – utvecklar smarta maskiner för arbete i skog och mark</p><p><strong>Självkörande maskiner som kan förstå och anpassa sig efter sin omgivning – det är visionen för XSCAVE. Projektet utvecklar AI-lösningar som ska göra tunga arbetsfordon smartare, mer miljövänliga och till hjälp i branscher med brist på arbetskraft.</strong></p><p>Forskarna kombinerar djupinlärning med fysikaliska modeller och data från maskiner i drift för att skapa autonoma styrsystem som är snabba och tillförlitliga. Systemen ska kunna anpassa rörelser och manövrering efter både uppgift och underlag – köra, gräva och lasta i lös jord, stenig mark, ojämn skogsterräng och snö.</p><p>I samarbete med industripartners som Algoryx, Komatsu, Novatron och Toshiba kommer tekniken att testas i verkliga miljöer. Målet är maskiner som kan arbeta effektivt, bränslesnålt och säkert – även utan förare.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/e4bf4710029341f895bd7364fe9c0802.aspx">Martin Servin</a>, Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 714 625 euro</p><h3>Kluster 6: Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö</h3><p class="foldable">ArcticKnows – formar Arktis framtid med lokal kunskap</p><p><strong>Hur kan arktiska samhällen och urfolk själva vara med och styra utvecklingen i sina regioner? ArcticKnows samlar forskare, företag och samhällsaktörer för att stärka lokala röster i omställningen till ekonomier som både är hållbara och rättvisa.</strong></p><p>Projektet bygger broar mellan forskning, traditionell kunskap och praktiskt arbete. I nära samarbete med lokala aktörer utvecklas pilotprojekt inom naturturism, småskaligt jordbruk och fiske i Sverige, Norge, Finland och Grönland. Särskilt fokus ligger på att inkludera kvinnor och ungdomar, samt att lyfta urfolks perspektiv i beslutsprocesser.</p><p>Målet är att bana väg för nya arbetssätt där människor i Arktis själva kan forma sin framtid – och där deras erfarenheter blir en resurs i den globala omställningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/6f100d6a98684f2da25d15c6c807c513.aspx">Linda Lundmark</a>, Institutionen för geografi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 363 075 euro</p><p class="foldable">CoCo – främjar samexistens mellan lantbruk och rovdjur</p><p><strong>Hur kan lantbrukare och vilda djur leva sida vid sida? Projektet CoCo tar sig an den växande konflikten mellan betesdrift och ökande populationer av rovdjur och klövvilt i Europa.</strong></p><p>Projektet engagerar tusentals lantbrukare med betande djur samt jägare i tolv europiska länder för att tillsammans utveckla nya sätt att hantera konflikter mellan människa och djur. Genom policyanalyser, intervjuer, fältbesök, fokusgrupper och modellering undersöker forskarna olika aktörers erfarenheter av befintliga och möjliga lösningar – och hur dessa kan påverka beslutsfattande på flera nivåer.</p><p>Målet är att ta fram en färdplan för samexistens som kan minska konflikter, stärka samarbetet mellan berörda parter och bidra till hållbara landskap – för både människor och djur.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/b912ff988f754c4eb82ebec2eb23e87d.aspx">Camilla Sandström</a>, Statsvetenskapliga institutionen<br><strong>Beviljat belopp: </strong>246 380 euro</p><p class="foldable">FlavourFerm – gör växtbaserad mat godare och nyttigare</p><p><strong>Varför väljer inte fler växtbaserad mat? Ofta faller det på smaken och konsistensen. FlavourFerm vill ändra på det – genom att utveckla fermenteringstekniker som gör gröna alternativ både godare och mer näringsrika.</strong></p><p>Forskarna kombinerar traditionella metoder med modern precisionsfermentering, där jästsvampar programmeras att producera specifika proteiner – till exempel mjölkprotein utan animaliskt ursprung. De använder också baljväxter för att odla svampmycel med köttliknande egenskaper.</p><p>De nya ingredienserna ska testas i växtbaserad ost, kött och mjölk – och skalas upp i pilot- och förkommersiell nivå tillsammans med livsmedelsföretag i Europa. Målet är att ta fram växtbaserad mat som är lika smakrik och näringsrik som animaliska alternativ, men mer hållbar för både människor och planeten.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/0034b495c740417e93862321442afc71.aspx">Armando Perez-Cueto</a>, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, och <a href="~/link/4fc80be3f056492eb675ee2202eedb33.aspx">Danielle Wilde</a>, Designhögskolan<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 393 392 euro</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">ÖVRIGA PROGRAM</h2><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Erasmus+</h2><p class="foldable">AI2PI – rustar lärare för AI i klassrummet</p><p><strong>Hur kan skolan och lärarutbildningarna tillsammans möta samhällsutvecklingen med AI-verktyg som ChatGPT? AI2PI Teacher Academy utvecklar kurser, nätverk och praktiska modeller som hjälper lärare att förstå och använda AI på ett ansvarsfullt sätt.</strong></p><p>Digitaliseringen påverkar både hur undervisning bedrivs och vilka kunskaper elever kommer att behöva i framtiden. Förutom teknisk förståelse blir kritiskt tänkande, samarbete och empati allt viktigare – särskilt när AI-teknik tar plats i klassrummet.</p><p>För att stötta lärare i den här omställningen samarbetar sju universitet, skolor och lärarfortbildare runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de korta kursmoduler (mikromeriter), ett gemensamt ramverk för AI-kompetens i skolan och praktikgemenskaper där lärare kan dela erfarenheter.</p><p>Målet är en trygg, forskningsbaserad undervisning med fokus på AI – ett stöd för eleverna att navigera klokt som samhällsmedborgare i en digitaliserad värld.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/7ff58d2ae47a41de84e38f7cff128387.aspx">Maria Rönnlund</a>, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 152 319 euro</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Kol- och stålforskningsfonden</h2><p class="foldable">AUSNANITE – bakar starkare och klimatsmartare stål</p><p><strong>Stål är ett av våra viktigaste konstruktionsmaterial. Men tillverkningen kräver enorma mängder energi och orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu testar forskare en ny metod för att procucera stål som både är starkare och mer klimatsmart – genom att ”baka” det.</strong></p><p>I projektet AUSNANITE undersöker forskarna om den etablerade härdningsmetoden <em>austemperering</em> kan kombineras med en kontrollerad ”bakning” för att skapa en ny typ av ausferritisk struktur. Strukturen ger stålet en unik kombination av hög styrka och seghet – egenskaper som gör det särskilt motståndskraftigt mot slag och nötning, till exempel i entreprenad- och gruvutrustning.</p><p>Metoden kan också göra tillverkningen av stångstål och smidesstål betydligt mer energieffektiv. Till skillnad från dagens processer behöver stålet inte värmas upp en andra gång, vilket minskar både kostnader och koldioxidutsläpp.</p><p>Om tekniken visar sig fungera i industriell skala kan redan en delvis övergång minska utsläppen med hundratusentals ton koldioxid varje år. Resultatet kan bli stål som håller längre, är billigare att producera och stärker Europas omställning till en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/8dc84e451ed7496e8cfd907388115792.aspx">Richard Larker,</a> Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 254 171 euro</p>https://www.umu.se/nyheter/eu-satsar-pa-umeaforskning--16-projekt-moter-samhallsutmaningar_12146879/https://www.umu.se/nyheter/fran-journalstress-till-ai-losning_12147261/Från journalstress till AI-lösning – läkarstudentens idé blev succéLäkarstudenten Edvin Tidevall sommarjobbade som läkarassistent och häpnade över hur mycket tid som gick åt till dokumentation. Han upptäckte snart att en av de största tidstjuvarna var journalföringen. Lösningen blev en AI-tjänst som i sin tur blev företaget Leapscribe som snabbt köptes av Nordens största leverantörer inom e-hälsa. Och på företagsresan fick Edvin Tidevall god hjälp av innovationssystemet vid Umeå universitet.Fri, 24 Oct 2025 11:33:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samtliga medgrundare till bolaget Leapscribe samlade; Arvid Östlund, Samir Jamehdar, Edvin Tidevall och Adrian Bagger Toräng. Fotograf: Fanny Berglund ( Studioformbar).</p></div></div><p>– När Leapscribe fortfarande befann sig i ett väldigt tidigt skede pitchade jag idén för inkubatorn Uminova innovation, men eftersom jag hade en anknytning till universitetet kopplades jag ihop med Innovationskontoret vid Umeå universitet istället och affärsutvecklaren Christopher Frisk, berättar Edvin Tidevall som idag arbetar på Cambio som var bolaget som köpte hans företag.</p><h3>Affärscoachen blev ett viktigt bollplank</h3><p>– När vi kom in i Innovationskontoret fanns ingen färdig produkt – Leapscribe var fortfarande i sin linda. Stödet handlade mycket om generella frågor kring företagande och entreprenörskap, men också om regulatoriska frågeställningar, vilket var helt avgörande för oss innan vi kunde börja arbeta med kunder. Vår affärscoach blev ett viktigt bollplank och hjälpte oss att hantera de många utmaningar som dyker upp när man är ny som entreprenör. Det stödet var väldigt värdefullt.</p><p>Idén, som Edvin Tidevall fick hjälp att skapa bolag av, är en AI-assistent som under ett patientsamtal automatiskt genererar journalanteckningar. Det frigör mycket tid och förenklar för vårdpersonal utan att kompromissa med patientsäkerhet och integritet. Idén och företaget blev så lyckat att det i somras såldes till Cambio där Edvin Tidevall nu arbetar med att utveckla och implementera systemet.</p><h3>Vad vill du skicka med till andra studenter eller medarbetare vid Umeå universitet som har en idé?</h3><p>– Våga prova. Att starta företag är en utmaning, men det är också en fantastisk utbildning i sig. Man lär sig otroligt mycket längs vägen. Det finns bra stöd att få via Innovationskontoret – både för att validera sin idé och för att hitta rätt team. Så tveka inte, ta med din idé till Innovationskontoret och testa!</p>https://www.umu.se/nyheter/fran-journalstress-till-ai-losning_12147261/https://www.umu.se/nyheter/protein-kan-motverka-viss-cancer-hos-barn_12147086/Specifikt protein kan motverka viss cancer hos små barnHöga nivåer av ett specifikt protein, HIF2α, kan minska tillväxten av tumörceller vid neuroblastom, en form av cancer som drabbar nervsystemet hos små barn. Det visar en ny studie av forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet. Det aktuella proteinet verkar även få cancercellerna att förändras till mindre aggressiva celler.Tue, 28 Oct 2025 11:16:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskargrupppen i Umeå bakom studien. Från vänster Eirini Antoniou, Subhamita Maitra, Johan Holmberg och Caroline Lindehell. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Olof Jansson </span></p></div></div><p>– Fyndet ökar förståelsen för hur neuroblastom utvecklas. Det gäller dock ett väldigt specifikt ämne och hur det verkar på cellnivå. Det går absolut inte att påverka med att börja äta mer protein, utan det handlar om att förhoppningsvis på sikt nå fram till nya behandlingar, säger Johan Holmberg, professor i molekylär tumörbiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.</p><p>Neuroblastom är en cancerform som drabbar det sympatiska nervsystemet hos små barn och är ofta svårbehandlad, särskilt när tumörcellerna har många kopior av en gen med beteckningen MYCN. I den nya studien har forskarna fokuserat på ett protein med beteckningen HIF2α.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uttryck av gener</h2><p>När forskarna prövade att öka mängden HIF2α i neuroblastomceller med många kopior av MYCN-genen, kunde de se en kraftig minskning av det protein som uttrycks av MYCN-genen. Samtidigt ökade uttrycket av gener som är typiska för celler som producerar noradrenalin i binjuremärgen. Det tyder på att tumörcellerna började likna mer mogna celler i det sympatiska nervsystemet. Cellerna slutade också att dela sig lika snabbt och de utvecklade långa utskott; ett tecken på att de håller på att mogna.</p><p>I försök på möss med neuroblastom minskade tumörernas tillväxt tydligt när HIF2α aktiverades. Vid analys av patientprover från barn med neuroblastom såg forskarna att höga nivåer av den gen, EPAS1, som kodar för proteinet HIF2α hängde ihop med låga nivåer av MYCN och med gener som är typiska för mer mogna celler. Dessutom hade patienter med höga nivåer av EPAS1 generellt en bättre prognos.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bromsande funktion</h2><p>Studien utmanar därmed en tidigare uppfattning att HIF2α skulle fungera som en pådrivare av cancer i neuroblastom. I stället tyder resultaten på att proteinet i vissa fall kan ha en bromsande funktion och främja mognande till mindre aggressiva celler.</p><p>– Upptäckten kan visa sig betydelsefull men det är dock långt kvar till det kan bli aktuellt med nya behandlingar som baseras på detta, säger Johan Holmberg.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Sämre överlevnad</h2><p>Neuroblastom utgör cirka sex procent av cancerfallen bland barn. Det finns flera olika svårighetsgrader av sjukdomen som påverkar prognosen. Behandlingarna har under de senaste årtiondena förbättrats så att tre av fyra barn som drabbas överlever sjukdomen. Dock är överlevnaden tyvärr sämre för patienter med många kopior av MYCN genen.</p><p>Studien som stöds av Barncancerfonden, Cancerfonden, Kempefonden och den medicinska fakultetens Strategiska Forskningsresurs vid Umeå universitet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. </p>https://www.umu.se/nyheter/protein-kan-motverka-viss-cancer-hos-barn_12147086/https://www.umu.se/nyheter/natverk-ska-oka-samverkan-inom-cancerforskning_12146945/Nätverk ska öka samverkan inom cancerforskningEtt nytt nätverk samlar forskare på universitetet och i regionen för att stärka samarbeten och lägga grunden för fortsatt utveckling inom cancerområdet.Tue, 21 Oct 2025 15:37:24 +0200<p>Cancerforskningen i Umeå är stark både vad gäller spets och bredd. Här finns forskare med olika bakgrunder, expertis och perspektiv, vilket skapar goda förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbeten. Men trots den geografiska närheten mellan prekliniska och kliniska forskningsmiljöer på universitetet och inom regionen har naturliga mötesplatser för forskare ofta saknats.</p><p>– Det har funnits önskemål om att bygga relationer, dela erfarenheter och hitta nya vägar framåt tillsammans och därför har ett forskarnätverk inom cancerområdet skapats, berättar Lotta Edvinsson, projektledare för Umeå Comprehensive Cancer Centre.</p><p>Den första träffen hölls i förra veckan och fungerade som kick-off för forskare inom alltifrån omvårdnad till molekylärbiologi. Forskningsledare, blivande forskningsledare och representanter för stödfunktioner samlades för att lyssna på inspirationsföreläsningar och korta presentationer av infrastruktur, följt av mingel.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tufve Nyholm, prefekt vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div><p>– Samverkan, samarbete och ett tvärvetenskapligt tänk ger möjlighet att både ytterligare stärka befintliga projekt och att skapa nya ingångar och möjligheter att beforska områden inom cancer. En förutsättning för att hitta synergier är att forskare lär känna varandra, pratar och utforskar möjligheter, säger Tufve Nyholm, prefekt vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><h3>Gemensamma behov och krav</h3><p>Förutom forskarnas egna önskemål finns formella krav. För att bli ett Comprehensive Cancer Center (CCC) krävs ökad samverkan mellan preklinisk och klinisk forskning.</p><p>– Vi har mycket att vinna på att samla våra resurser och kompetenser. Det handlar både om att möta våra egna behov av närmare samarbete, samtidigt som vi uppfyller externa krav, säger Tufve Nyholm.</p><h3>Gott exempel kan inspirera fler</h3><p>Ett gott exempel på framgångsrikt samarbete över gränserna står Daniel Öhlund och Erik Chorell för.</p><p>–Forskning inom life science är idag så komplex att ingen kan ha alla kompetenser inom ett lab. För att säkerställa genomslag och kvalitet i projekt krävs ofta extra hjälp. Infrastrukturer erbjuder detta stöd och är därför viktiga att använda, säger Erik Chorell, docent vid Kemiska institutionen och ansvarig för Umu-noden av den nationella infrastrukturen Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS).</p><p>Daniel Öhlund, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention och onkolog på Cancercentrum, vände sig till CBCS med en konkret frågeställning, men menar att man genom ett bredare kontaktnät kan forma nya samarbeten redan i planeringsstadiet.</p><p>– Genombrott inom cancerforskning kräver samarbeten mellan olika discipliner. Fler samarbeten kan faciliteras genom nätverk som detta och där har Umeå CCC en viktig roll, säger han.</p><p>Målet är ett livskraftigt forskarnätverk inom cancerområdet i Umeå. Nu fortsätter arbetet med att utveckla formatet och skapa fler möjligheter till utbyte och samverkan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Chorell, docent vid Kemiska institutionen och Daniel Öhlund, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention .</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/natverk-ska-oka-samverkan-inom-cancerforskning_12146945/https://www.umu.se/nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019/Att ompröva Arktis säkerhet i en tid av spänning och förändringDen 18 september samlades forskare, beslutsfattare och experter i Oslo för Arctic Security Conference 2025 för att diskutera en central fråga: hur kan polarisering och fragmentering i Arktis hanteras? Programmet spände över klimatförändringar, geopolitiska spänningar, urfolkskunskap och hybridhot – och betonade det akuta behovet av samarbete och forskning som kan stödja beslut på alla nivåer i samhället.Tue, 21 Oct 2025 11:10:54 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Unga forskare satte tonen</h2><p>Dagen före huvudkonferensen organiserade och ledde unga forskare en serie workshoppar som lade grunden för de kommande diskussionerna. Även om dessa sessioner formellt var separata kändes de som en första konferensdag – fyllda av energi, utbyte och engagemang – och lockade en stor och uppmärksam publik. Deras sessioner täckte ett brett spektrum av ämnen och visade hur nästa generation av Arktisforskare redan är med och formar debatten, samtidigt som de banade väg för de mer etablerade röster som tog plats dagen därpå. En återkommande fråga var de växande hybridhoten, där deltagarna betonade att endast starka demokratiska institutioner, social sammanhållning och tillit kan hindra sådana hot från att underminera samhällen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4ac5d820-031b-4e81-a9a1-3b520cd042eb" data-contentname="BILD Paul">{}</div><p>– Det var inspirerande att se hur unga forskare inte bara deltog utan också drev samtalet framåt. Deras initiativ gav hela konferensen en energi som levde kvar, säger Paul Schmidt, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och del av Arctic Graduate School vid Umeå universitet. Hans reflektioner understryker värdet av internationella arenor som denna för att knyta kontakter mellan forskare över gränser och discipliner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Politiken i fokus</h2><p>Den officiella konferensdagen öppnade inför en fullsatt sal, vilket visade det stora intresset för arktisk säkerhet. Norges utrikesminister Espen Barth Eide, Samerådets representant Gunn-Britt Retter, riksdagsledamoten Ine Eriksen Søreide och USA:s tidigare Arctic Ambassador-at-Large Michael Sfraga delade sina perspektiv på läget i regionen. Panelen målade upp en nyanserad bild av både samarbete och konflikt. Särskilt uppmärksammad blev Sfragas tydliga uttalande om att USA aldrig kommer att försöka köpa eller annektera Grönland, utan respektera gränser och rättsstatens principer – ett budskap som väckte gensvar för både sin tydlighet och symbolik.</p><p class="quote-center">Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokrati och försvar</h2><p>Senare under dagen höll Norges överbefälhavare, general Erik Kristoffersen, ett anförande som gjorde starkt intryck. Han betonade att även om länder måste vara vaksamma är det varken möjligt eller önskvärt att försvara sig mot varje tänkbart hot. Framför allt underströk han att demokratin alltid måste stå i centrum:</p><p>– Ingen vill leva i ett land där försvarschefen och polischefen styr vardagen. Vi vill leva i en demokrati, sade Kristoffersen.<br>Hans ord speglade den tidigare diskussionen om vikten av motståndskraft byggd på starka institutioner och medborgerlig tillit, och påminde om att arktisk säkerhet i grunden handlar om vilket samhälle vi vill bevara.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Klimatutmaningar i skymundan</h2><p>Även om mycket av diskussionen kretsade kring geopolitik och försvar varnade flera talare för den tilltagande nedgången i klimatforskning i Arktis. Med färre möjligheter till gränsöverskridande samarbete har nästan hälften av Arktis blivit en ”vetenskaplig blind fläck”. Denna brist på data försvagar tillförlitligheten i klimatmodeller och gör det svårare för samhällen och beslutsfattare att förbereda sig för långsiktiga miljöförändringar. När deltagarna steg ut i 20 graders septembervärme i Oslo blev verkligheten svår att bortse från: klimatförändringarna har inte pausats bara för att uppmärksamheten har skiftat.</p><p>– Vi får inte tappa bort klimatdimensionen. Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete, reflekterar Paul Schmidt. Hans ord understryker den roll som universitet som Umeå kan spela i att bygga broar mellan vetenskap och samhälle, och säkerställa att arktisk forskning fortsätter att vägleda beslut i en snabbt föränderlig värld.</p>https://www.umu.se/nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019/https://www.umu.se/nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503/Stina Bodén gjorde ett utlandsår i forskningens tjänstStina Bodén, är dietist och anknuten som postdoktor till Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Hon har nyligen publicerat en uppmärksammad studie om blåbär som genomfördes i Denver, Colorado, och berättar här själv om hur det var att tillbringa ett år som forskare i USA. Wed, 15 Oct 2025 09:05:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Bodén genomförde under sin tid i USA bland annat en studie om att blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom som uppmärksammades av flera utländska medier. Du kan läsa mer om studien via länk längst ner.</p></div></div><h3>Vad gav ditt årslånga utbyte för din forskning och din personliga utveckling?</h3><p>– Det var både spännande och utmanande att ingå i en ny forskargrupp på andra sidan av Atlanten. Jag var hemtam i forskningsområdet sedan tidigare och i gruppen fanns tydliga roller samtidigt som jag själv till en början inte visste riktigt vad min roll var. Det uttalades inte så tydligt men med tiden lärde jag mig hantera det och kunde också känna mig tryggare i vad just jag kunde bidra med i den forskning vi gjorde tillsammans i gruppen.</p><p>– En stor tillgång var att jag fick jobba nära två statistiker. För min egen personliga utveckling var nog den amerikanska mentaliteten rätt bra faktiskt, det vill säga att tro på sig själv och den positiva inställningen till arbetet. Det lyftes jag av och jag hoppas att jag har kunnat ta mig med en bit av det hem.</p><h3>Varför blev det just Denver?</h3><p>– Tack vare Christina West, professor i pediatrik här i Umeå och barnallergolog, så fick jag redan 2022 kontakt med forskaren och dietisten Carina Venter i Denver. Mitt postdokprojekt inom NorthPop låg väldigt nära de frågeställningar som Carina ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt. Hon är ett känt namn inom forskningen som rör mat och allergier hos barn, med ett särskilt intresse för prevention. Så det var en ynnest att få åka och jobba med henne. Att Denver dessutom ligger intill de vackra Klippiga Bergen i Colorado, var en stor bonus. Där hade jag lätt kunnat bo kvar för den fantastiska miljöns skull.</p><h3>Vad fick du för hjälp från Umeå universitet?</h3><p>– Den forskningsfinansiering jag haft i form av både ALF (karriärtjänst på Region Jämtland Härjedalen under fyra år) liksom så kallade <em>strategiska medel</em> under ett par år innan jag åkte till USA, var definitivt avgörande för att jag sedan kunde åka dit. Jag fick även en mindre summa så kallade internationaliseringsmedel som möjliggjorde att jag kunde åka till Denver och besöka universitet och reka boendeplats och skolor för mig och min familj, eftersom jag åkte dit med man och tre barn i skolåldern. Det var oerhört värdefullt. Sedan hade jag stipendiemedel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) som finansierade hela året vi bodde där.</p><h3>Skulle du rekommendera andra forskare att göra postdok utomlands?</h3><p>– Utan tvekan! Jag ska inte sticka under stol med att det var väldigt speciellt att befinna sig i USA när Trump-administrationen tillträdde med tanke på allt som hänt inom akademin sedan dess. Jag är väldigt glad att jag kom dit innan allt började falla i bitar. För sedan jag kom hem så är forskargruppen jag jobbade med där mer eller mindre trasig och vissa kollegor är utan både forskningsfinansiering och anställning. Men med det sagt, det finns fortfarande välfungerande forskningsmiljöer både i USA och i andra delar av världen. Så den som har en ingång tycker jag absolut ska försöka!</p><h3>Om någon blir inspirerad, vad är första steget mot en postdok i utlandet?</h3><p>– Ta kontakt med potentiella samarbetsparters och våga bjud in dig själv om det är en forskare eller forskargrupp som du finner särskilt intressant. Nästa steg är förstås att söka forskningsmedel. Sök allt du bara kan och ge inte upp om du får avslag. Sök igen!</p><p>Läs gärna mer om studien som Stina Bodén genomförde tillsammans med de nya forskarkollegorna i Denver: <a href="~/link/f79aefd0415049199d77e50551e79e32.aspx">Blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503/https://www.umu.se/nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023/”Molekylär livvakt” gör infektioner svåra att bli av medForskare vid Umeå universitet har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. Deras studie avslöjar hur proteinet RfaH fungerar som en skyddande sköld för bakteriegener – och pekar på nya strategier för att bekämpa ihållande infektioner.Thu, 16 Oct 2025 12:15:18 +0200<p>– Människokroppen är en mycket stressig plats för bakterier. Under infektion attackerar immunförsvaret, näringsämnen är knappa och bakterierna exponeras för gallsalter, syror och värme. Vi har upptäckt hur RfaH hjälper bakterier att hantera den stressen genom att aktivera rätt överlevnadsgener vid rätt tidpunkt, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi och Icelab vid Umeå universitet som lett studien.</p><p>Ihållande bakterieinfektioner utgör en stor utmaning inom sjukvården: bakterier kan finnas kvar i kroppen långt efter att de akuta symtomen avtar, de undviker immunförsvaret och överlever antibiotikabehandling. Vid sjukdomar som tuberkulos leder detta till återfall och försvårar behandlingen.</p><h3>Håller kritiska gener påslagna</h3><p>Med hjälp av tarmbakterien <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> som modell visar Kemal Avican och hans team att molekylen RfaH är avgörande för att en bakteriell infektion blir ihållande.</p><p>– RfaH fungerar som en slags ”molekylär livvak”t och ser till att transkriptionen – steget där DNA kopieras till en budbärarmolekyl som styr proteinproduktionen – fullföljs till slutet. Proteinet hoppar på transkriptionsmaskineriet och hjälper det att hålla sig på rätt spår så att hela genuppsättningen läses av. Detta gör RfaH till en anti-terminator – det förhindrar att transkriptionen avbryts i förtid, förklarar Kemal Avican.</p><p>– När vi tog bort RfaH minskade bakteriernas förmåga att etablera en långvarig infektion dramatiskt!, tillägger han.</p><p>Många bakteriella gener är arrangerade i en följd av besläktade gener, kallade operoner, vilka tillsammans reglerar genuttrycket i ett koordinerat sätt. RfaH säkerställer att bakterier kan producera ytstrukturer, utsöndra gifter och motstå stress från kroppens försvar.</p><h3>Överlever stress i en fientlig miljö</h3><p>Forskarna fann att RfaH-produktionen ökar just när bakterier behöver det som mest – i sena tillväxtstadier och när förhållandena blir ogästvänliga.</p><p>I mössförsök var skillnaden markant: nästan alla djur blev infekterade med normala bakterier, men bara ungefär ett av fem blev infekterade när bakterier saknade RfaH. Detta ledde till mycket högre överlevnadsnivåer bland mössen.</p><p>Forskningen visade att RfaH styr produktionen av en nyckelkomponent på bakteriers yta – O-antigenet. Utan RfaH blir detta yttre lager defekt. Men RfaHs effekter sträcker sig längre än så och aktiverar många ”nedströms” gener involverade i vidhäftning, rörelse och näringstransport.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Atomkraftsmikroskopibilder av Yersinia pseudotuberculosis-celler som saknar proteinet RfaH och växer under högsaltförhållanden. Utan RfaH får bakterierna defekta ytor som gör att de klumpar ihop sig i den stressiga, saltrika miljön.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kemal Avican</span></div></div><h3>Lovande mål för antimikrobiell behandling</h3><p>RfaH i sig finns i många bakterier, inklusive ofarliga sådana i mikrobiotan. Men det är just dessa ”nedströmsgener”, gener som aktiveras av en annan gen eller signal tidigare i en biologisk process, som skulle kunna bli lovande nya selektiva mål för att stoppa ihållande infektioner, menar forskarna.</p><p>– En sådan antimikrobiell metod skulle kunna avväpna patogena bakterier utan att störa de nyttiga, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien.</p><p>Medan <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> vanligtvis orsakar en infektion som kroppen kan hantera och läka ut på egen hand hos oss, fungerar den som en värdefull modell för tarmbakterier som orsakar långvariga eller återkommande sjukdomar, till exempel <em>Escherichia coli</em>, <em>Salmonella</em> och <em>Helicobacter</em>. Resultaten kan därmed bidra till utvecklingen av nya strategier för att bekämpa långvariga tarminfektioner.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e5e74599-5e42-43a1-8e3d-5a0dec6acbf5" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023/https://www.umu.se/nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601/Ny upptäckt – bakteriella ”bubblor” surfar till cellens ytaForskare vid Umeå universitet har upptäckt att de mikroskopiska ”bubblor” som utsöndras från bakterier i vår kropp inte bara driver omkring på måfå. I stället använder de cellers tunna utskott som transportväg för att snabbt och effektivt nå målet med sitt innehåll. Wed, 08 Oct 2025 14:02:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Arnqvist är professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar</p><p>– Detta är en mekanism som ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar och i förlängningen hur vi förstår och bekämpar infektioner, säger Anna Arnqvist, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Drönare med leverans</h2><p>Alla levande celler kan utsöndra nano-stora vätskefyllda strukturer som liknar ”bubblor”, så kallade vesiklar, Även bakterier frisätter sådana vesiklar och trots sin ringa storlek kan de bära med sig allt från toxiner till proteiner och DNA som påverkar hur den mottagande värdcellen reagerar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Zia Ur Rehman, postdoktor i Anna Arnqvists grupp när studien gjordes. Han forskar numera vid  Kohat University i Pakistan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Vesiklarna fungerar som budbärare mellan varandra och till celler ungefär som pyttesmå drönare som levererar sitt innehåll, förklarar Zia Ur Rehman, förstaförfattare. Han postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet när studien utfördes.</p><p>Medan tidigare forskning har fokuserat på en bättre förståelse av hur celler tar upp vesiklar och vilka effekter de orsakar där, har det förblivit en obesvarad fråga hur vesiklarna når cellkroppens yta där upptaget sker.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Rör sig inte på måfå</h2><p>Den nya studien visar att vesiklar nära värdceller inte bara driver omkring slumpmässigt. I stället liftar de på tunna, trådliknande utskott på cellens yta, så kallade filopodier.</p><p>Filopodierna, som är rika på aktinproteiner, spelar en viktig roll när celler rör sig, drar ihop sig eller känner av omgivningen. Anna Arnqvist och hennes kollegor upptäckte att vesiklarna utnyttjar filopodier antingen genom att "surfa" längs dem, ungefär som att glida nerför ett räcke, eller genom att aktivt dras med inåt när filopodierna drar ihop sig.</p><p>Detta transportsätt fångar effektivt upp vesiklarna från den omgivande miljön och flyttar dem från cellens ytterkant till cellkroppen, där de kan tas upp och därigenom leverera sitt innehåll till värdcellen.</p><p>Med hjälp av avancerade mikroskopitekniker med hög upplösning kunde forskarna i realtid observera vesiklar som interagerar med filopodier och till och med mäta deras hastighet när de surfade fram eller drogs inåt.</p><p>–  Hastigheten när de surfar framåt var igenomsnitt 1 nanometer per sekund. Då de dras inåt gick det fortare, i genomsnitt 30 nanometer per sekund vilket innebär att den rör sig ungefär sin egen längd på en till två sekunder, säger Zia Ur Rehman.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Universell strategi hos bakterier</h2><p>– Viktigast av allt var att vi såg att vesiklarna använder samma transportmekanism oavsett vilken bakterie som vesiklarna kom ifrån eller vilken vävnad mottagande celler tillhörde. Det tyder på att det här är en universell strategi som bakterier använder sig av, säger Anna Arnqvist.</p><p>Eftersom vesiklar efterliknar ytan på sina moderbakterier och bär ett brett spektrum av molekyler, kan de påverka värdceller på många sätt. Förutom att leverera skadliga ämnen kan vesiklarna fungera som "lockbeten" för att skydda bakterier från attacker från immunsystemet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Förebygga och behandla infektioner</h2><p>Eftersom bakteriella vesiklar redan spelar en nyckelroll i infektionsbiologi inom sjukvården, till exempel som leveranssystem för läkemedel eller vacciner, ger denna studie viktig ny kunskap om den allra första kontakten med värdcellen.</p><p>– Vårt långsiktiga mål med forskningen är att förstå hur bakteriella vesiklar kapar värdceller och omsätta denna kunskap till nya metoder som kan förebygga eller behandla infektioner, säger Anna Arnqvist.</p><p>Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Extracellular Vesicles. Den har finansierats av Cancerfonden. Analyserna genomfördes vid Biochemical Imaging Centre Umeå (BICU) and Umeå Centre for Electron Microcopy (UCEM) vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601/https://www.umu.se/nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605/Abisko-vistelsen stärker forskningen om digitalt statsskickFör Dr Michel Rouleau-Dick innebar tre dagar i Abisko mer än tillgång till vetenskapliga resurser – det blev också hans första möte med det arktiska landskapet, något som kommer att prägla både hans forskning och hans liv i norr.Wed, 08 Oct 2025 13:20:09 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fördjupning av forskning om digitalt statsskick</h2><p>Mellan den 22 och 25 september tillbringade Dr Michel Rouleau-Dick, postdoktor vid Centre for Transdisciplinary AI och nyligen utsedd till Arctic Five Fellow, tre dagar vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation för att utveckla sin forskning om digitalt statsskick och flernivåsuveränitet. Under vistelsen använde han stationens omfattande biblioteksresurser, som gav tillgång till unika material för att fördjupa och förfina projektet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Närmare band till den arktiska miljön</h2><p>Vistelsen norr om polcirkeln gav också Dr Rouleau-Dick möjlighet att bekanta sig med regionen, eftersom han endast nyligen flyttat till norra Sverige tidigare i år. Vid sidan av det vetenskapliga arbetet blev det arktiska landskapet i sig en inspirationskälla. Som entusiastisk amatörfotograf utforskade han området och fångade den dramatiska årstidsskiftningen – från björkskogarnas klargula och orangea färger till de snötäckta toppar som omger stationen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a3226d7c-8c15-4377-9234-a633bb90aeb0" data-contentname="BILD TOP">{}</div><p class="quote-center">Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön.</p><p>När han reflekterade över sin upplevelse konstaterade Dr Rouleau-Dick:</p><p>– Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön. Att uppleva landskapet på plats tillför en ny dimension till min forskning och stärker mitt engagemang för att utforska regionens komplexa frågor om suveränitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="087ddb4c-72d6-4b34-bea9-57b2c2b2d2ec" data-contentname="BILD Abisko">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pågående forskning i fokus</h2><p>Under sitt besök deltog Dr Rouleau-Dick även i en föreläsning av Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum, som delade insikter från sin långvariga forskning om upptining av permafrost. Projektet, som involverar gymnasieelever i insamlingen av jordprover, visar hur arktisk forskning kombinerar avancerad vetenskap med lokalt deltagande.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Med blicken framåt</h2><p>När han återvände från Abisko tog Dr Rouleau-Dick med sig inte bara värdefulla akademiska insikter, utan också en personlig relation till den arktiska miljön som kommer att påverka hans framtida arbete. Hans dagar vid forskningsstationen markerar ett viktigt steg i att förankra hans projekt i regionens verklighet, där vetenskaplig analys vävs samman med direkta upplevelser av livet i norr.</p>https://www.umu.se/nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605/https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793/När listeriabakterier går på fine diningJörgen Johansson, professor i molekylärbiologi vid Umeå universitet, har studerat listeriabakterien i 25 år. Han följer utbrottet på en topprestaurang i Stockholm i veckan med stort intresse. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom:Wed, 08 Oct 2025 11:58:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Listeria kan växa på agarplattor vid otroligt låga temperaturer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eva-Maria Diehl</span></div></div><p class="quote-center">För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det aktuella utbrottet i Stockholm, och vad följer du särskilt noga i utvecklingen?</h2><p>– Utbrottet är allvarligt då det drabbat så många friska människor under en kort period. Normalt sett drabbas personer som har någon form av försvagning av immunsystemet, exempelvis gravida, äldre och cancerpatienter. Dessutom är det anmärkningsvärt att det gått så fort från att vissa av de inblandade fått infektionen till att de blivit ordentligt sjuka. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson är professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Du har forskat på listeriabakterien i över två decennier – vad är det som gör den så fascinerande ur ett vetenskapligt perspektiv?</h2><p>– Listeria är ungefär som Dr. Jekyll och Mr. Hyde, då den kan leva i jorden och föröka sig utan några som helst problem. Ibland kan den dock ta sig in i matkedjan, oftast genom mjölkproduktion eller i fiskeriprodukter, och då bli en extremt aggressiv och "framgångsrik" patogen som kan ha en dödlighet på uppemot 30 procent. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad vet vi i dag om hur listeria lyckas ta sig in i människokroppen och orsaka sjukdom?</h2><p>– Antagligen är Listeria en av de bakterier man vet bäst hur den orsakar sjukdom och hur den interagerar med den humana cellen. Bakterien kommer in i kroppen genom att man äter mat som kontaminerats av Listeria och tar sig in i tarmepitellagret.</p><p>– För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk. I de fallen tar sig bakterien från epitelcellerna ut i blodbanan där de oftast sprider sig till levern och mjälten och förökar sig. I en frisk individ tar immunsystemet hand om bakterien men har man en immunförsvagning kan bakterien sprida sig ut i blodet och orsaka en sepsis eller ta sig in i hjärnan och orsaka hjärnhinneinflammation. Hos gravida kan bakterien ta sig in genom fosterkakan till fostret. De senare stegen av infektionen har en dödlighet på uppemot 30 procent.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något med just Listeria som gör den extra svår att kontrollera i livsmedelshantering?</h2><p>– Listeria kan växa vid otroligt låga temperaturer. I mitt labb har vi till exempel växt bakterien på agarplattor som vi placerat på is. Även om man köper ett livsmedel med få Listeriabakterier gör dess förmåga att växa vid låga temperaturer att man efter någon vecka kan ha enorma mängder bakterier i livsmedlet. Dessutom klarar den av mycket höga saltkoncentrationer. Jag brukar ta Paris som ett exempel. Jag var postdoktor vid Pasteur-institutet. Bara ett par hundra meter därifrån kan man på vissa dagar köpa ost på en matmarknad som är gjord på icke-pastöriserad ost. Även om det är få bakterier när man köper den kan det bli otroligt många bakterier om man tar hem den och äter den efter några veckor. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur är det med Listeria och antibiotikaresistens?</h2><p>– Fortfarande är Listeria (oftast) antibiotikakänslig. Däremot kan det vara bra att vara förberedd på att den någon gång kommer att bli antibiotikaresistent, något som gäller för alla patogena bakterier. </p>https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793/https://www.umu.se/nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314/Polisens kontraterrorarbete granskas i avhandlingHur kan samhället möta ett växande terrorhot utan att urholka demokratin? Den frågan står i centrum för Susanna Bellanders avhandling vid Umeå universitet, där hon undersöker hur svensk kontraterrorism utformas, genomförs och upplevs – både inom Polismyndigheten och av allmänheten. – Vi måste sluta se säkerhet och frihet som ett nollsummespel. I tider av oro behöver vi skydda båda, samtidigt, säger Susanna Bellander, doktorand vid Enheten för polisiärt arbete. Wed, 15 Oct 2025 10:52:56 +0200<p>Susanna Bellander är polis sedan 15 år tillbaka och har arbetat som utredare av grova brott och underrättelseverksamhet samt med terror och kontraterror, både operativt och strategiskt. I sin forskning har hon kombinerat dokumentanalys, intervjuer med polisanställda under 2022 och 2025 samt en nationell enkätstudie efter terrordådet i Stockholm 2017. </p><p>Resultaten visar att säkerhetsåtgärder ofta prioriteras på bekostnad av förebyggande insatser och demokratistärkande arbete. Det finns en tydlig obalans menar Susanna Bellander, där reaktiva åtgärder ges bättre förutsättningar att implementeras än demokratistärkande insatser.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Susanna Bellander, anknuten som doktorand till Enheten för polisiärt arbete. Foto: Sophia Nilsson, Södertörns högskola.</p></div></div><p>– Som polis har jag sett behovet av kraftfulla åtgärder i skarpa lägen. Som forskare har jag lärt mig att långsiktig säkerhet kräver något mer - en ständig medvetenhet om vad vi riskerar att förlora om demokratin kompromissas i skyddets namn, säger Susanna Bellander. </p><h3>Utsatta i samhället drabbas hårdare </h3><p>Forskningen visar också att personer med låg livskvalitet, eller svag känsla av tillhörighet till det svenska samhället, drabbas hårdare av rädsla och minskat förtroende vid terrordåd. Det pekar på behovet av inkluderande strategier som stärker hela samhällets motståndskraft – inte bara skyddar mot hot. Avhandlingen argumenterar för att effektiv kontraterrorism måste vara proportionerlig, ansvarstagande och integrerad – med fokus på både skydd och rättigheter. </p><p>Susanna Bellander har disputerat vid Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vilket hon menar är självklart: </p><p>– Terrorism påverkar människors hälsa på djupet – från direkta offer till blåljuspersonal, vittnen och hela samhället. Även kontraterrorism har omfattande hälsoaspekter som är viktiga att studera. </p>https://www.umu.se/nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314/https://www.umu.se/nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057/Shoppingtur på Kemiförrådet – så stöds forskningen varje dagHöstterminen är i full gång. Liksom studenter fyller på med block och böcker, fyller flera forskare på sina labb. Kemiförrådet i KBC-huset är kanske universitetets mest välfyllda butik – men ingen vanlig sådan. Här kan forskare snabbt och smidigt få tag på pipetter, petriskålar, kemikalier och mycket mer. Följ med på en shoppingtur i juni, precis innan sommaruppehållet, och inspireras för framtida shoppingbehov.Mon, 29 Sep 2025 08:00:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet där hon får hjälp av Boris Jonsson att hitta allt hon har på inköpslistan. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet innan det är dags för förrådets personal att gå på sommarsemester.</p><p>– Det är viktigt att fylla på med allt viktigt som kan behövas, förklarar Jeanette och visar upp en liten inköpslista skriven på en post-it-lapp. </p><p>Med hjälp av Boris Jonsson, som jobbar vid Kemiförrådet, fyller hon sin shoppingvagn med pipettspetsar, petriskålar, mikrotiterplattor och en gul tunna för farligt avfall. Att ha labbutrustning, kemikalier och lösningsmedel nära till hands gör den dagliga forskningen i labbet mycket smidigare. Medan man i labbmiljö endast får förvara några få liter lösningsmedel, som till exempel etanol eller aceton, finns ett stort lager hos Kemiförrådet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f1ca67e4-eb1c-4ee0-af36-226ca6671490" data-contentname="Bild kemikalier">{}</div><p>– Jag brukar komma hit ofta, flera gånger i månaden, och får alltid bra hjälp med att hitta det jag behöver, säger Jeanette.</p><p>Boris har jobbat vid Kemiförrådet i 15 år och kom in med en bred bakgrund inom försäljning med kundbemötande, från elektronikprodukter till reservdelschef på Scania, VW och Audi. Men Kemiförrådet konstaterar han är ett av de mest meningsfulla jobben han haft, och uppskattar att dagligen få hjälpa och bidra till den spännande och varierande forskningen som tar plats inom KBC, och på hela universitetet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b04060cd-b514-4baf-9d37-92a3c2f9678e" data-contentname="Bild Boris Jonsson">{}</div><p>– Det är också kul att få jobba så internationellt, dagligen hjälper vi postdoktorer och gästprofessorer från världens alla hörn att navigera i förrådet, eller att beställa specialprodukter, säger Boris. </p><p>Den konstigaste beställningsförfrågan Boris fått var när en forskare ville ha kanyler små nog och med precis rätt vinkling för att kunna ta blodprov på havsörnar. <br>– Det fick mig verkligen att höja på ögonbrynen och klia mig i huvudet en stund, men jag hade koll på en leverantör så vi kunde få kanylerna specialtillverkade, berättar Boris.</p><p class="quote-center">Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på</p><p>Jeanette börjar bli klar med sin sommarhandling, allt på listan är avbockat och lagt på labbvagnen. <br>– Du har tillräckligt med handskar i labbet?, undrar Boris. <br>– Labbhandskar kan man aldrig få för mycket av, konstaterar Jeanette och plockar på sig några kartonger i olika storlekar.  <br> <br>Handskarna är en av många stapelvaror i Kemiförrådet, och används av alla – från kemister, biologer och fysiker till studenter och forskare vid Konsthögskolan i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Boris Jonsson och Jeanette Blomberg i Kemiförrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette hinner knappt vinka hejdå med sin fulla labbvagn innan nästa forskare nyfiket kikar in på förrådet. På en dag kommer cirka 25-30 anställda och studenter förbi och Boris med sina kollegor hjälper dem alla så smidigt som möjligt. <br> <br>– Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på: hitta leverantörer, sköta administration, hantera upphandlingar och avtal, uppdatera beställaren om leveransstatus, ta emot paket, se till att känsliga produkter förvaras rätt, ja, allt från köp till leverans, säger Boris, stolt.</p>https://www.umu.se/nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057/https://www.umu.se/nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115/Virologi och kardiologi kombineras i ny forskning om hjärtatMyokardit, hjärtmuskelinflammation, kan leda till hjärtsvikt och kan slå hårt och oväntat mot unga, tidigare friska personer. I värsta fall leder sjukdomen till plötslig hjärtdöd. Nu hoppas forskaren Anne Tuiskunen Bäck kunna fylla kunskapsluckor kring diagnostik, riskbedömning och uppföljning.Mon, 29 Sep 2025 10:40:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskaren Anne Tuiskunen Bäck och hennes doktorand Amina Hayat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">väldigt viktigt att få fram ny kunskap</p><p>– Det är väldigt viktigt att få fram ny kunskap, så att vi lättare kan ställa rätt diagnos och hitta riskgrupper. De flesta med myokardit blir friska av sig själva, men en del patienter utvecklar hjärtkomplikationer. Om vi kan identifiera dessa patienter tidigt skulle vi kunna sätta in förebyggande insatser, säger Anne Tuiskunen Bäck, ST-läkare i kardiologi på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Virus vanligaste orsaken</h2><p>Man hör ofta att man ska undvika träning när man är förkyld – och det finns en god anledning: risken för hjärtmuskelinflammation. I västvärlden orsakas myokardit oftast av virus, men även bakterier, svamp, parasiter, biverkning av vissa cancerläkemedel eller autoimmuna sjukdom kan ligga bakom. Vid sjukdomen överreagerar immunförsvaret och angriper hjärtmuskeln, vilket kan försämra hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen.</p><p>–  Inga specifika behandlingar finns och i de flesta fall är sjukdomen mild och övergående. Oftast släpper vi patienterna helt när hjärtmuskelinflammationen ser ut att ha läkt ut och alla tester har normaliserats. Vi uppmanar dem att undvika fysisk aktivitet under några månader, vilket kan vara svårt särskilt för yngre att efterleva, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>Myokardit kan dock ge långsiktiga komplikationer och i vissa fall bli kronisk om inflammationen inte läker ut helt. Med tiden förlorar hjärtat sin elasticitet och förstoras, eftersom hjärtväggen tunnas ut när hjärtmuskelceller ersätts av ärrvävnad. I de svåraste fallen kan detta leda till terminal hjärtsvikt, där en hjärttransplantation blir nödvändig för att överleva. I dag saknas kunskap om hur man tidigt kan identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som kommer till sjukhuset upplever symtom som oförklarlig bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Brist på forskning</h2><p>Idén till sitt forskningsprojekt fick Anne Tuiskunen Bäck för två år sedan när hennes klinikchef bad henne titta igenom handläggningsplanen av myokarditpatienter, vilken baseras på de europeiska riktlinjerna.</p><p>– Jag häpnade, riktlinjerna var från 2013! Till skillnad från riktlinjerna för hjärtinfarkt som uppdateras ungefär vart femte år. Avsaknaden på uppdaterade riktlinjer beror på att det saknas stora forskningsstudier om myokardit, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>I den vetenskapliga litteraturen såg Anne en tydlig brist på forskning kring hur infektioner påverkar myokardit. Hon reagerade också på att det saknas kommunikation mellan virologi och kardiologi – två fält som borde samarbeta mer. Det var där intresset väcktes.</p><p>– Jag blev engagerad i hur man skulle kunna förbättra rutinerna för långsiktig uppföljning, för att fånga upp patienter som riskerar att utveckla svåra komplikationer och också hur vi kan söka bättre verktyg för att ställa diagnos vid misstänkt myokardit, säger Anne.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Följer upp patienter 25 år</h2><p>Redan under förra året inledde Anne Tuiskunen Bäck det omfattande arbetet med att förbereda den kliniska studien – en process som kräver noggrann planering och omfattande administration. Eftersom studien involverar data från människor, krävs godkännande från Etikprövningsmyndigheten, en instans för all klinisk forskning i Sverige. Anne fick så småningom tillstånd att följa nyinsjuknade patienter ända fram till år 2050 och även tidigare fall av myokardit i Västerbotten sedan 2009.</p><p>Studien är nu i full gång. De nyinsjuknade patienterna (akuta patientgruppen) får lämna upprepade prover under dagarna de är inlagda på sjukhus och sedan vid återbesöken. Den andra patientgruppen som haft myokardit tidigare lämnar ett blodprov via sin vårdcentral.</p><p>– Vi kommer att följa varje patient riktigt länge genom journaluppföljning avseende deras hjärthälsa och jämföra med vad vi ser i deras prov för att hitta nya diagnos- och riskmarkörer.</p><p>Anne Tuiskunen Bäck har nyligen tilldelats 500 000 kronor från Norrländska Hjärtfonden för forskningsprojektet, ett tillskott som ger arbetet ny skjuts. Hon har rekryterat Amina Hayat, specialist i kardiologi, som doktorand. Amina ansvarar bland annat för att ta kontakt med nya deltagare i studien. Till hösten förstärks forskargruppen ytterligare när två postdoktorer ansluter för att arbeta med projektet.</p><p>–  Uppslutningen av deltagare är överväldigande. En 20-åring sa till och med att det kändes som ett privilegium att få vara med i studien – det gör det extra roligt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som följs får lämna blodprov.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Nya biomarkörer för diagnos</h2><p>Det är svårt att ställa diagnos på en misstänkt myokardit. Läkaren gör kroppsundersökning och tittar på patientens symptom, tar blodprover, EKG, hjärtultraljud och gör magnetkameraundersökning av hjärtat. En tidig biopsi – ett vävnadsprov från hjärtat – är det mest tillförlitliga sättet att ställa diagnos, men är också behäftat med flera begränsningar och osäkerhet.</p><p>– Av denna anledning gör vi ytterst sällan det. Så länge patienten inte är dödligt sjuk i sin hjärtsjukdom är det mycket liten vinst att sticka i hjärtat. Det är så man resonerar.</p><p>Därför blir diagnosen ofta en sannolikhetsbedömning snarare än ett definitivt besked. Att många fall troligtvis också går under radarn är ännu en anledning till att det saknas tillförlitlig statistik över hur många som drabbas av myokardit i Sverige varje år.</p><p>Den andra delen av projektet fokuserar på att hitta nya biomarkörer för att diagnostisera myokardit. Anne Tuiskunen Bäck undersöker om ett blodprov kan ersätta vävnadsprov. Hon och hennes kollegor analyserar labbprover från patienterna bland annat med hjälp av metagenomik där man tar reda på vilket virus det är fråga om, och kartlägger arvsmassan hos patienterna för att se om genetiska faktorer ökar risken. I samarbete med andra forskargrupper kommer man i ett senare skede att studera immunsvar och metabolomik hos patienterna.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Kardiologi och virologi i kombination</h2><p>Detta är ett typexempel på ett translationellt projekt som betyder att grundforskning löser frågor ställda på kliniken. Anne Tuiskunen Bäck har på det sättet användning både av sina kunskaper inom virologi och hennes kliniska kompetens som läkare. Forskningen är också tvärvetenskapligt och spänner över virologi, kardiologi och genetik.</p><p>Studien är omfattande. Den involverar ett flertal kliniker, många kollegor och patienter i alla åldrar, från spädbarn till äldre. Det förs också diskussioner om att skala upp studien till andra sjukhus i Sverige.</p><p>Kardiologi är ett dynamiskt och forskningsintensivt område som på ett naturligt sätt samverkar med virologi, konstaterar Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>– Det är både spännande och roligt att få kombinera två fält. Att stå med ett ben i virologin och ett i kardiologin fungerar utmärkt – och känns riktigt nydanande.</p>https://www.umu.se/nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115/https://www.umu.se/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/När träden blir medaktörer: Konst, vetenskap och omsorg i Umeås skogarHur kan konsten förändra vår syn på skogen – från råmaterial till levande följeslagare? Genom installationer och performanceverk i Umeå och utomlands utforskar den puertoricanske konstnären och arkitekten Luis Berríos-Negrón, docent vid Umeå arkitekthögskola, sätt att lyssna till, vårda och samexistera med träd. Hans arbete öppnar nya rum för att bearbeta klimatkrisen, industrialisering och kolonialism, samtidigt som det omformulerar återbeskogning som en kulturell och relationell praktik.Fri, 26 Sep 2025 16:36:25 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från labb till scen: Guataubá förvandlar vetenskap till sinnesupplevelse </h2><p>I december 2024 omvandlade Berríos-Negrón UPSC Wallenberg Tree Phenotyping Platform – vanligtvis reserverad för högteknologisk växtforskning – till ett rum för konst och möten. Hans performance Guataubá utvecklades som en multisensorisk plantskola, där ljud, rörelse och körsång bjöd in publiken att föreställa sig träden som kännande varelser snarare än ekonomiska resurser. I samarbete med den Köpenhamnsbaserade konstnären Félix Becker och Umeå Barockkör suddade han ut gränserna mellan vetenskap och ritual, observation och omsorg. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Caudex vid Arboretum Norr – en infrastruktur för trädvård </h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bac50304-74d6-4c1b-bdb2-54bd37662733" data-contentname="BILD Caudex_2">{}</div><p>Tidigare i år presenterade Berríos-Negrón Caudex vid Arboretum Norr i Baggböle, Umeå. I samarbete med Arboretums personal utvecklades installationen som en långsiktig stödkonstruktion för ”tree nursing” – praktiken att lyssna till och ta hand om unga trädplantor. För att inviga denna levande infrastruktur iscensatte han performanceverket Trophic Auscultation, där lokala musiker spelade tillsammans med träden i handlingar av lyhördhet och ömsesidighet. Verket framhäver betydelsen av samarbete mellan konstnärer, forskare och det bredare samhället för att forma mer hållbara relationer till naturen. </p><p>– För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen. Det är en praktik av personskap – att lyssna, vårda och erkänna att träden är lika mycket aktörer som människor i vår gemensamma framtid, säger Luis Berríos-Negrón. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att ompröva återbeskogning – mellan Puerto Rico, Danmark och Sverige</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7694af8c-5cdd-4ef9-80d0-804408e1bc69" data-contentname="Bild Caudex_3">{}</div><p>Dessa verk bygger på Berríos-Negróns postdoktorala forskning, som jämför återbeskogningsinsatser i Puerto Rico efter orkanen Maria (2017–2022) med initiativ i Danmark och Sverige. Medan trädplantering ofta framställs som en teknisk lösning på den globala uppvärmningen och som en hörnsten i den ”gröna omställningen”, lyfter hans arbete fram djupare frågor: Vems kunskap räknas i dessa processer? Hur kan återbeskogning svara på förlusten av biologisk mångfald utan att upprepa industriella och koloniala mönster? Genom att föra olika regioner i dialog visar han hur konsten kan öppna nya sätt att se på och praktisera återbeskogning bortom ekonomiska och teknokratiska ramar. </p><p class="quote-center">För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Konst som geoestetik och omsorgspraktik </h2><p>Genom installationer, performanceverk och videoessäer utvecklar Berríos-Negrón det han kallar ”tree nursing” som både en gest och en metod. Genom att uppmärksamma träden som medaktörer omformulerar han återbeskogning som en geoestetisk praktik under omprövning – en som lyssnar till landskap, erkänner koloniala trauman och vårdar omsorgsritualer över gränser och arter. Detta perspektiv inbjuder oss att inte bara ompröva hur skogar förvaltas, utan också hur människor placerar sig själva i relation till den mer-än-mänskliga världen.</p><p>Senare i höst kommer Berríos-Negrón att presentera dessa verk vid den 6:e internationella Geomedia-konferensen i Karlstad, och därigenom föra in Umeås konst–vetenskapliga samarbeten i en internationell dialog.</p>https://www.umu.se/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/https://www.umu.se/nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933/Mjölkbaserad molekyl stärker tarmhälsan även vid ohälsosam kostEn västerländsk kost, rik på fett och fattig på fibrer kan försvaga tarmens skyddande slemhinna och öka risken för infektion och inflammation. Nu har Umeåforskare identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion och bana väg för nya koststrategier.Wed, 24 Sep 2025 11:03:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare Björn Schröder och postdoktor Supapit Wongkuna har identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier</p><p>– Vår studie visar att den mjölkbaserade molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier, vilket bidrar till att skydda värdens slembarriär även vid brist på fiber, säger forskare Björn Schröder, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva effekter på tarmen</h2><p>Den aktuella molekylen, kasein-glykomakropeptid (CGMP), är ett protein med sockermolekyler som förekommer naturligt i ostvassle. I studier på möss matade med ”västerländsk kost” kunde Björn Schröder och hans team visa att CGMP har flera positiva effekter på tarmen. Den stimulerade produktionen av slem, gjorde tarmväggen mindre genomsläpplig och gynnade tillväxten av nyttiga bakterier – framför allt <em>Bifidobacterium</em>.</p><p>Effekterna berodde på hur mycket socker som var kopplat till molekylen, en modifiering som kallas sialylering. Forskarna såg också att CGMP ökade mängden små fettsyror i tarmen, särskilt propionat. Denna fettsyra är känd för att stärka tarmens skyddande barriär och bidra till en frisk slemhinna.</p><p>– Det här är ett tydligt exempel på hur något vi äter kan påverka samspelet mellan kroppen och tarmbakterierna på ett positivt sätt, säger Supapit Wongkuna, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och försteförfattare till studien. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Avgörande samarbete med industrin</h2><p>Studien har genomförts i samarbete med Arla Foods Ingredients i Danmark, en global aktör inom mejeribaserade ingredienser. Samarbetet var avgörande för att forskarna skulle få tillgång till skräddarsydda CGMP-fraktioner med varierande nivåer av sialylering.</p><p>För Arla innebär samarbetet inte bara ett bidrag till forskningen, utan också möjligheten att vidareutveckla sina ingredienser med stöd i vetenskapliga resultat.</p><p>– Vi är stolta över att kunna stödja forskning som undersöker den hälsofrämjande potentialen hos vassleproteiner. Den här studien visar att CGMP har ett värde långt bortom sina traditionella användningsområden, säger Ann Bjørnshave, projektledare på Arla Foods Ingredients.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Prebiotika för tarmhälsa</h2><p>Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.</p><p>–  Vi ser en mycket lovande möjlighet att inte bara motverka de negativa effekterna av västerländsk kost, utan också aktivt främja tarmhälsa och välmående, säger Björn Schröder</p><p>Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Food Research International.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Supapit Wongkuna och Björn Schröder hoppas på ett framtida nytt prebiotika.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Ingrid Söderbergh]</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933/https://www.umu.se/nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892/Barn med psykiatriska besvär utsatta för sexuellt våld på nätetBarn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld i den digitala miljön. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Såväl pojkar som flickor som utsatts för sexuella kränkningar på nätet visar högre nivåer av ångest och depression. Omgivningen behöver bli bättre på att se de sociala och samhälleliga dimensionerna istället för att enbart individualisera våldet, är en slutsats i avhandlingen. Tue, 23 Sep 2025 08:52:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Frida Carlberg Rindestig. Doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap Enhet: Barn- och ungdomspsykiatri.</p></div></div><p>– Det är viktigt för hälsovården och andra i barnens omgivning att vara uppmärksamma och agera när barn och unga med psykiatriska besvär drabbas av sexuella övergrepp på nätet. De är en sårbar grupp som utsätts för olika typer av våld i större utsträckning än andra , säger Frida Carlberg Rindestig, doktorand vid Umeå universitet och psykolog på BUP.</p><p class="quote-left">utsätts för olika typer av våld</p><p>Våld och övergrepp är i sig inga nya fenomen, men de arenor där det utspelar sig har förändrats. Sådant som tidigare skedde i hemmet, skolan eller ute i samhället, sker nu också digitalt på internet. Detta är särskilt påtagligt för unga människor, vars sociala liv till stor del utspelar sig i den digitala miljön.  För ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin är det här extra relevant, eftersom de redan från början löper större risk att utsättas för olika former av våld. Trots det finns det väldigt lite forskning som har undersökt deras våldsutsatthet online.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samband med symtom</h2><p>I sin avhandling i barn- och ungdomspsykiatri har Frida Carlberg Rindestig genomfört enkät med cirka 600 unga som varit i kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP och Ungdomshälsan samt enkät med ett urval av 3 000 andra ungdomar i 18-årsåldern. Hon har även gjort längre intervjuer med nio tjejer och professionella inom BUP.</p><p>Resultaten visar att sexuellt våld på nätet i den barnpsykiatriska gruppen har samband med psykiatriska symtom och ofta förekommer tillsammans med annan våldsutsatthet. Det är vanligare bland flickor, men även pojkar i psykiatrisk vård utsätts och drabbas oftare än andra jämnåriga pojkar. Både pojkar och flickor som utsatts visar högre nivåer av ångest och depression.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Personlig berättelse</h2><p>Såväl patienter som vårdpersonal tenderar att förstå sexuellt våld på nätet utifrån ett individualiserat perspektiv. Patienterna beskriver ofta sin utsatthet som en del av en personlig berättelse präglad av ensamhet och ouppfyllda behov, och förstår våldet som en erfarenhet de delar med många andra unga tjejer, en slags normaliseringsprocess. Vårdpersonalen å sin sida tolkar ofta utsattheten utifrån psykiatriska begrepp som trauma och PTSD, och tillskriver exempelvis ADHD som orsaken till utsattheten.</p><p>– Samhällets insatser blir lätt otillräckliga när man individualiserar problemet istället för att se de sociala och samhälleliga dimensionerna. Det behövs ett bredare perspektiv där psykiatrin samverkar med andra aktörer, säger Frida Carlberg Rindestig.</p><p><em>Frida Carlberg Rindestig är legitimerad psykolog och utbildad fysioterapeut. Hon arbetar som psykolog på BUP.</em></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892/https://www.umu.se/nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343/Kirurgiskt ingrepp hjälp vid hydrocefalus En ny studie visar att kirurgisk behandling med shunt kan ge tydliga förbättringar för patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Umeå universitet är det enda lärosätet utanför Nordamerika som deltagit i den omfattande forskningen.Thu, 18 Sep 2025 14:47:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hydrocefalusgruppens ledning testar system för diagnos.  Lars-Owe Koskinen gör en lumbalpunktion på professor Jan Malm, medan Anders Eklund studerar bilder i datorn. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></p></div></div><p>Studien, som genomförts på 20 sjukhus och universitet i USA samt vid Umeå universitet och nu publiceras i New England Journal of Medicine, har kunnat genomföras tack vare en ny typ av shunt där likvorflödet kan stängas på eller av efter operationen. Därigenom går det att utföra randomiserade och dubbelblinda prövningar som utvärderar effekten av shuntbehandling. Resultaten visar att patienter som fått en aktiv shunt förbättrades mycket i sin gångförmåga, fick minskade kognitiva besvär och ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.</p><p>– Det här är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger Jan Malm, professor i neurologi vid Umeå universitet</p><p>Hydrocefalusgruppen vid Umeå universitet, ledd av Jan Malm, neurologi, Lars-Owe Koskinen, neurokirurgi och Anders Eklund, medicinsk teknik, har ett starkt internationellt anseende inom forskning om hydrocefalus. Studiens hypotes och frågeställning skapades en sen kväll på Bishops arms i Umeå när vi hade besök av amerikanska kollegor, berättar Anders Eklund. Innan studien kunde startas utfördes också omfattande tester av den nya shunten i laboratoriet i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Behandling vid hydrocefalus är en shunt som avleder övertrycket av ryggmärgsvätska från hjärnan. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Illustration, Niklas Ternvall</span></p></div></div><p>– Även om mycket redan talar för att shunt är en effektiv behandling, är behandlingen nu evidensbaserad. Det kan leda till att fler patienter får sin sjukdom behandlad och därmed bättre livskvalitet, säger Lars-Owe Koskinen, professor i neurovetenskap.</p><p>Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH, är en form av hydrocefalus som uppstår utan tydlig orsak och drabbar främst personer över 60 år. Tillståndet innebär att hjärnans hålrum, ventriklarna, vidgas vilket leder till gång- och balansproblem. Eftersom symtomen liknar demens, missas diagnosen ofta – trots att tillståndet är behandlingsbart.</p><p>Studien har finansierats med 130 miljoner kronor från amerikanska National Institute of Neurological Disorders and Stroke. </p>https://www.umu.se/nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343/https://www.umu.se/nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837/Arktisk och samisk forskning i fokus när University of Northern British Columbia gästade Umeå universitetDr Paula Wood-Adams, vicerektor för forskning och innovation vid University of Northern British Columbia (UNBC), besökte Umeå universitet den 10 september för att ta del av aktuell arktisk och samisk forskning samt utforska möjliga områden för samarbete.Thu, 18 Sep 2025 14:45:14 +0200<p class="quote-center">Arktiskt centrum vill möjliggöra möten […] och främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktisk forskning i fokus</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="158ae3ec-c05b-4031-a3b5-34f4f41d1727" data-contentname="BILD UNBC SO">{}</div><p>Under dagen presenterade forskare knutna till Arktiskt centrum projekt som spände över allt från klimatförändringars påverkan på ekosystem till hälsosystem i glesbefolkade områden, samt frågor kopplade till turism och säkerhet. Dessa insikter gav en värdefull grund för diskussioner om hur internationella partnerskap kan stärka kunskapsutvecklingen till gagn för avlägsna och arktiska samhällen.</p><p>– Arktiskt centrum vill möjliggöra möten som detta, där representanter från andra universitet kan möta våra forskare, inspireras och lägga grunden för framtida samarbeten. Besöket från UNBC betonar vikten av gränsöverskridande dialog och kunskapsutbyte, där befintliga plattformar som UArctic kan användas för att främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning, säger Simon Oja, biträdande föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samisk forskning fördjupar kunskap</h2><p>Várdduo – Centrum för samisk forskning – presenterade sin verksamhet och lyfte fram betydelsen av urfolkskunskap i den arktiska forskningskontexten. Frågor om hållbar samhällsutveckling och kulturell revitalisering diskuterades, tillsammans med ny forskning som bidrar till en djupare förståelse av samiska samhällens historiska och samtida villkor. Dessa perspektiv understryker den viktiga roll som samisk forskning spelar för att utveckla en mer inkluderande och samhällsrelevant arktisk kunskap.</p><p class="quote-center">Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil.</p><p>– Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil. Genom att integrera urfolksperspektiv stärker vi både forskningen och dess samhälleliga relevans. Internationella samarbeten, som det med UNBC, skapar möjligheter till värdefulla jämförelser och ömsesidigt lärande mellan urfolk i olika delar av världen, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">UArctic som nyckel till samverkan</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4095e446-bd9a-4f45-aab2-fefec893f470" data-contentname="BILD UNBC PWA">{}</div><p>I diskussionerna lyftes också University of the Arctic (UArctic), ett internationellt nätverk med närmare 200 medlemsinstitutioner, fram som en central plattform för framtida samverkan. Genom UArctic kan forskare vid Umeå universitet och UNBC bygga vidare på befintliga samarbeten via tematiska nätverk och mobilitetsprogrammet North2North, samtidigt som nya initiativ inom utbildning och forskning kan utvecklas.</p><p>Besöket visade på den mångfald av forskning som bedrivs vid Umeå universitet genom Arktiskt centrum, Várdduo – Centrum för samisk forskning och andra verksamheter. Presentationerna gav UNBC:s representant en bred inblick i de olika perspektiv som formar dagens arktiska forskningslandskap. Programmet avslutades med möten med prorektor Patrik Danielsson, rektorsråd Thomas Olofsson och Helena Gradin, biträdande avdelningschef vid International Office.</p>https://www.umu.se/nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837/https://www.umu.se/nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336/DNA:s veckning viktigare för cellfunktion än tidigare käntSmå förändringar i DNA:s veckning kan få stora effekter. En studie från Umeå universitet visar att även de mest subtila förändringarna i DNA:s form påverkar genaktivitet och energiproduktion. Upptäckten utmanar bilden av DNA som en passiv informationsbärare och pekar på dess aktiva roll i cellfunktion, vilket öppnar nya möjligheter att förstå sjukdomar som cancer och diabetes.Wed, 17 Sep 2025 08:46:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nasim Sabouri, Pallabi Sengupta och Ikenna Obi vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik har med gensaxen CRISP-Cas9 ändrat formen på en DNA-struktur i jäst, vilket påverkade jästcellernas energiproduktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen</p><p>– Vi är väldigt glada över de här resultaten, eftersom de breddar vår förståelse för DNA:s roll som en dynamisk regulator, inte bara som en statisk ritning med information, säger Nasim Sabouri, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som har lett studien som publicerats i Nucleic Acids Research.<br><br>Precis som ett papper kan vikas till olika origamiformer, som en fågel eller ett flygplan, kan DNA också vikas i andra former än den klassiska dubbelspiralen. En av dessa former kallas G-quadruplex, eller G4, och förekommer i delar av genomet – cellens genetiska instruktioner – som är avgörande för hur celler växer, hanterar energi och reglerar vilka gener som stängs av och på.<br><br>– Hos människor har G4-strukturer ofta kopplats till negativa effekter, som cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Men vi ville undersöka en annan aspekt: kan en enskild G4 struktur faktiskt spela en konstruktiv, positiv roll i regleringen av genaktivitet? säger Nasim Sabouri.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="93b1a557-4e5b-4cdd-be20-4456368fd06d" data-contentname="Bild Ikenna">{}</div><p>Med hjälp av jästceller och gensaxen CRISPR-Cas9 introducerade forskarna subtila mutationer i en G4-struktur som ligger nära en gen som är viktig för cellens energibalans. Målet var att se hur en förändring av G4-strukturens form, utan att ta bort den helt, skulle påverka genen och därmed cellens beteende.</p><p>– Det vi upptäckte var både spännande och oväntat, säger Ikenna Obi forskare i Sabouris forskargrupp och förste-författare till studien.<br><br>Forskarna såg att mutationerna i G4-strukturen ledde till omfattande förändringar i cellens ämnesomsättning och genuttryck. Mest anmärkningsvärt var att mutationerna störde ett av cellens centrala energisystem. <br>– Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen och dess funktioner, säger Pallabi Sengupta, postdoktor i Sabouris forskargrupp, som bidrog till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ikenna Obi, Nasim Sabouri och Pallabi Sengupta har använt sig av infrastrukturen Swedish Metabolomics Centre i Umeå, en enhet vid SciLifeLab, för att analysera jästcellernas respons på mutationen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Det är första gången som forskare har visat att en enskild G4-struktur i jäst kan reglera både genaktivitet och metabolism, vilket utmanar uppfattningen att G4-strukturer enbart är problematiska. Det visar också att DNA inte bara är en statisk ritning, utan en aktiv och dynamisk spelare i cellens funktion.<br><br>– Vi förväntade oss viss påverkan på genuttrycket, men omfattningen av de efterföljande metabola förändringarna var överraskande, förklarar Nasim Sabouri.<br><br>Genom att visa hur G4 påverkar genaktivitet och energibalans öppnar forskningen nya dörrar för att förstå och potentiellt behandla tillstånd som cancer och metabola sjukdomar som diabetes, där genreglering och energibalans är rubbade.<br><br>– Den här studien skapar spännande möjligheter för både biologisk grundforskning och flera applikationer, konstaterar Nasim Sabouri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna hoppas att studien kan leda till nya rön inom cancer- och diabetesforskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336/