Alla nyheter

Alla nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usThu, 23 Jul 2026 12:16:25 +0200https://www.umu.se/nyheter/surrar-sticks-sprider-smitta--men-behovs-i-naturen_12181232/De surrar, sticks och sprider smitta – men myggorna behövs i naturenHundratals miljarder myggor kan finnas i Sverige! Och just nu kanske en av dem cirklar runt ditt huvud medan du försöker somna i sommarnatten. Myggor är ökända för sina kliande bett och för att vissa arter sprider sjukdomar. Men trots det spelar de en viktig roll i naturen: de pollinerar växter, blir mat åt många djur och hjälper till att hålla ekosystemen igång.Sat, 18 Jul 2026 12:05:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För många är myggor och knott sommarens största plåga. Samtidigt är de en viktig del av ekosystemen och kan ge forskare ledtrådar om hur smittsamma sjukdomar sprids.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Svensson</span></div></div><p class="quote-center">I Sverige finns drygt 2 500 myggarter</p><p>I Sverige finns drygt 2 500 myggarter. De flesta arterna tillhör fjädermygg eller svampmygg som faktiskt inte sticks. Cirka 50 av arterna är stickmyggor och det är honor som suger blod därför att de behöver protein till äggutvecklingen.</p><p>Den absolut vanligaste gruppen av stickmyggor i Sverige är skogsmyggor (<em>Aedes</em> och <em>Ochlerotatus</em>). De är mest aktiva i skymning och gryning, särskilt runt midsommar. Därutöver finns bland annat frossmyggor (<em>Anopheles</em>), husmyggor (<em>Culex</em>) som trivs nära människor samt översvämningsmyggor (till exempel <em>Aedes vexans</em> och <em>Aedes sticticus</em>). Översvämningsmyggor är naturens opportunister och väntar tålmodigt som ägg i marken tills en översvämning kommer. Då kläcks de i massor, och på kort tid kan ett område fyllas av miljontals hungriga myggor.</p><p>Myggor är viktiga spridare av virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. I Sverige är vi emellertid i stort sett förskonade från allvarliga sjukdomar som sprids via stickmyggor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Malaria försvann från Sverige</h2><p>Tidigare var malaria ett stort problem, men sjukdomen försvann så sent som på 1930-talet. Exakt varför är inte helt klarlagt, men flera samhällsförändringar tros ha spelat en avgörande roll.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fascinationen för malariaparasiten väcktes tidigt. Under sin masterutbildning vid Imperial College London fick Ellen Bushell för första gången studera parasiten i mikroskop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunseus</span></div></div><p>– Malaria försvann inte av en enskild anledning. Bättre bostäder, mindre trångboddhet, förändringar i landskapet, bland annat färre våtmarker, och urbanisering gjorde att kontakten mellan människor och myggor minskade och smittkedjan gradvis bröts, säger Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Det finns fortfarande sju arter i Sverige som skulle kunna sprida malaria, men forskarna bedömer att risken för att malaria åter ska börja spridas i Sverige är mycket liten. Förutom att smittan skulle behöva få fäste bland människor kräver den farligaste malariaparasiten, Plasmodium falciparum, ett betydligt varmare klimat än det svenska.</p><p>– Vi har i dag både kunskapen och verktygen för att upptäcka och begränsa malaria. Därför är det osannolikt att sjukdomen åter etablerar sig i Sverige, säger Ellen Bushell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> Trots att malaria inte längre sprids i Sverige finns sju arter av frossmyggor kvar. Däremot saknas afrikanska arter som <em>Anopheles gambiae</em>, den viktigaste malariamyggan i områden söder om Sahara.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Wikimedia/James Gathany</span></div></div><p>Vid Umeå universitet bedriver forskare internationellt uppmärksammad forskning om malaria. Genom att studera malariaparasiten Plasmodium på molekylär och genetisk nivå försöker de förstå hur sjukdomen uppstår och sprids. Forskarna undersöker också samspelet mellan parasiten och de myggor som fungerar som smittspridare. Genom att kartlägga myggans immunsystem har de fått nya ledtrådar till varför vissa myggor kan bära och sprida malaria medan andra bekämpar parasiten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjukdomar som sprids via stickmyggor</h2><p>Även om malaria inte längre förekommer i Sverige kan stickmyggor fortfarande sprida sjukdomar som Ockelbosjukan (även kallad bärplockarsjukan).</p><p>Forskare har kartlagt hur Ockelbosjukan sprids mellan värddjuren fåglar, myggor och människor. Professor Magnus Evander med forskarkollegor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet har visat att den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) är särskilt effektiv på att sprida sindbivirus, det virus som orsakar sjukdomen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) trivs nära oss människor och kan sprida Ockelbosjukan och potentiellt även West Nile-virus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lindström/SVA</span></div></div><p>En annan myggburen sjukdom är harpest, eller tularemi. Bakterien kan spridas både via myggbett och fästingar och är nära kopplad till vattenmiljöer.</p><p>Anders Sjöstedt, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, har forskat om harpest i många år. Under det populärvetenskapliga arrangemanget <em>Fika efter en forskare</em> berättade han hur myggor, framför allt olika skogsmyggor, kan spela en viktig roll i smittspridningen.</p><p>– Myggor föds som larver i vatten, och harpestbakterier kan infektera mygglarverna. När myggorna sedan utvecklas till vuxna insekter kan de föra smittan vidare till människor när de sticker oss. Sjukdomen ger ofta influensaliknande symptom, feber och svullna lymfkörtlar, säger Anders Sjöstedt.</p><p>Trots att harpest är relativt okänd är Sverige och Finland de länder i världen där sjukdomen förekommer som mest, även om antalet fall varierar kraftigt mellan olika år.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Varmare klimat kan medföra nya myggarter</h2><p>Även om tropiska myggburna sjukdomar fortfarande är ovanliga i Sverige har klimatförändringar och ökad global rörlighet gjort frågan mer aktuell.  År 2023 upptäcktes exempelvis den asiatiska tigermyggan (<em>Aedes albopictus</em>) i Skåne. Denna mygga väcker särskild oro och kan sprida bland annat denguefeber och zikavirus. De individer som påträffades bedömdes ha samlats in innan de hann spridas vidare enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivia Wesula Lwande kom till Umeå från Kenya som postdoktor. I dag forskar hon om myggburna virus som kan spridas till nya delar av världen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Virus som sprider West Nile-feber har under senare år orsakat utbrott i flera europeiska länder. Forskare följer därför noggrant hur både virus och myggarter förändrar sina utbredningsområden.</p><p>–  Forskning om virus som kan spridas mellan djur och människor är viktig eftersom den hjälper oss att upptäcka och förebygga framtida sjukdomsutbrott, säger Olivia Wesula Lwande, forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hennes forskning fokuserar på om svenska myggor kan överföra smittämnen som ännu inte finns etablerade i landet, däribland West Nile-virus. Viruset cirkulerar naturligt mellan fåglar, men kan under vissa förutsättningar även infektera människor.</p><p>Just nu studerar hon virusinfektioner hos både myggor och fåglar i Sverige samt undersöker experimentellt om vildfångade svenska <em>Culex</em>-myggor kan fungera som smittspridare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>West Nile-virus sprids främst av husmyggor i släktet Culex. I Sverige är den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) av särskilt intresse att studera eftersom den bedöms kunna vara en effektiv spridare av viruset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><p>Samtidigt som forskare arbetar för att förstå och förebygga myggburna sjukdomar bör vi också påminna oss om en viktig sak: naturen är beroende även av de arter som vi helst skulle vilja slippa.</p>https://www.umu.se/nyheter/surrar-sticks-sprider-smitta--men-behovs-i-naturen_12181232/https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-behandling-av-epsteinbarr-virusorsakad-cancer_12181188/Ny finansiering för målsökande behandling av Epstein–Barr-virusorsakad cancerEtt innovationsprojekt inom life science vid Umeå universitet får så kallad proof-of-concept-finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och SciLifeLab. Målet är att utveckla och validera en molekyl som selektivt kan stänga av gener från Epstein–Barr-virus i cancerceller, vilket på sikt kan bana väg för nya behandlingar av EBV-driven hjärnlymfom.Fri, 17 Jul 2026 07:56:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor Sjoerd Wanrooij och kollegor får anslag till projektet "A Precision DNA-Based Tool to Switch Off Epstein–Barr Virus Genes in Brain Lymphoma".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!</p><p>– Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!, säger Sjoerd Wanrooij, universitetslektor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Epstein–Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor någon gång i livet och orsakar vanligtvis inga besvär. Viruset bidrar dock till omkring 300 000 nya cancerfall och cirka 170 000 dödsfall världen över varje år. Bland de cancerformer som kopplas till viruset finns flera typer av lymfom samt magsäckscancer och cancer i nässvalget. Trots virusets stora betydelse för den globala folkhälsan finns det i dag inga behandlingar som specifikt riktar sig mot EBV-associerad cancer.</p><p>Finansieringsutlysningen var mycket konkurrensutsatt, med en beviljandegrad på endast sex procent. Det tvååriga projektet samlar expertis från universitetslektorerna Sjoerd Wanrooij och Erik Chorell och deras forskargrupper vid Umeå universitet, i samarbete med Ka-Wei Tang, universitetslektor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.</p><p class="quote-center">De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA.</p><p>De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA. Forskarna vill utveckla en molekyl som selektivt kan stänga av cancerdrivande gener från Epstein–Barr-virus i en form av hjärnlymfom, samtidigt som värdcellens DNA lämnas opåverkat. Genom att rikta in sig på viruset på genetisk nivå hoppas forskarna lägga grunden för en helt ny behandlingsstrategi.</p><p>– Molekylen kombinerar en DNA-guide med ett kemiskt fragment som selektivt kan stänga av gener i Epstein–Barr-virus utan att påverka friskt mänskligt DNA. Den här graden av selektivitet har saknats i tidigare metoder och är det som gör strategin unik, förklarar Sjoerd Wanrooij.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alva Abrahamsson, doktorand på Kemiska institutionen, är en av de yngre forskare vars arbete bidrog till de preliminära resultat som låg bakom det nya forskningsanslaget.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>En stor del av de preliminära data som gjorde anslaget möjligt genererades av tre yngre forskare som samarbetade mellan de tre forskargrupperna, till stor del på eget initiativ.</p><p>– Deras positiva energi och engagemang var avgörande för att bygga upp samarbetet och föra projektet fram till den här punkten, säger Sjoerd Wanrooij.</p><p>Doktoranden Alva Abrahamsson vidareutvecklade den kemi som gjorde det möjligt att omvandla den ursprungliga idén till en fungerande molekyl. Doktoranden Isak Holmqvist visade att DNA-strukturer från Epstein–Barr-virus kan riktas in med den här typen av molekyl i celler. Postdoktor Namrata Chaudhari utvecklade den tvådelade design som ger molekylen dess selektivitet.</p><p>Proof-of-concept-finansiering syftar till att hjälpa forskare att ta det avgörande steget från en lovande vetenskaplig upptäckt till en produkt, metod eller behandling som kan komma till nytta i samhället. Enkelt uttryckt handlar det om att besvara frågan: Kan den här forskningsidén fungera i praktiken?</p><p>Om projektet lyckas kan det lägga grunden för en helt ny klass av antivirala cancerbehandlingar som riktar sig mot cancerorsakande virus vid dess genetiska källa.</p>https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-behandling-av-epsteinbarr-virusorsakad-cancer_12181188/https://www.umu.se/nyheter/stord-antioxidantbalans-kopplas-till-skelleftesjukan_12181170/Störd antioxidantbalans kopplas till utvecklingen av ”Skelleftesjukan”Forskare vid Umeå universitet har identifierat förändringar i kroppens viktigaste antioxidantsystem hos patienter med ärftlig transthyretinamyloidos. Resultaten stärker teorin att oxidativ stress och inflammation bidrar till att sjukdomen utvecklas och pekar samtidigt ut nya biomarkörer som kan hjälpa till att identifiera personer med ökad risk att insjukna. Fri, 17 Jul 2026 08:59:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare vid Umeå universitet har identifierat förändringar i kroppens viktigaste antioxidantsystem hos patienter med ärftlig transthyretinamyloidos. Från vänster Anushree Bachhar, Melisnur Sahin, Intissar Anan och Anders Olofsson. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p>Transthyretinamyloidos, ATTR-amyloidos, är en allvarlig och fortskridande sjukdom där proteinet transthyretin (TTR) felveckas och bildar amyloidinlagringar i kroppens vävnader. Inlagringarna kan orsaka skador på bland annat nerver, hjärta och mag-tarmkanal. I norra Sverige är sjukdomen relativt vanlig på grund av den ärftliga mutationen TTR-Val30Met, vilket har gett upphov till benämningen ”Skelleftesjukan”.</p><p>Trots att den genetiska orsaken har varit känd under lång tid är det fortfarande oklart varför vissa anlagsbärare utvecklar sjukdomen tidigt, andra sent i livet och vissa inte alls.</p><p>I den aktuella studien undersökte forskarna om kroppens redoxbalans – balansen mellan oxiderande och reducerande processer – kan spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Särskilt fokus lades på glutation (GSH), ett av kroppens viktigaste försvar mot oxidativ stress.</p><p>Resultaten visar att patienter med manifest ATTR-amyloidos hade tydligt förhöjda nivåer av pyroglutamat (PGA), en markör som speglar omsättningen av glutation. Forskarna fann också tecken på ökad aktivitet i enzymet IDO1, som är kopplat till inflammation och immunologisk stress. Tillsammans pekar fynden mot att störd antioxidantbalans och inflammatorisk aktivering är nära kopplade till sjukdomens utveckling.</p><p>– Våra resultat stödjer en modell där den genetiska TTR-varianten inte är den enda faktorn som avgör om och när sjukdomen utvecklas. Kroppens förmåga att upprätthålla en fungerande glutation- och redoxbalans kan också vara betydelsefull, säger Anders Olofsson, docent och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya biomarkörer kan identifiera riskpersoner</h2><p>Dessa resultat har även möjliggjort utvecklingen av en biomarkörmodell baserad på PGA och inflammationsmarkören IDO1, som kan identifiera personer med förhöjd risk att utveckla sjukdomen med en träffsäkerhet på runt 80 procent för kvinnor och närmare 90 procent för män.</p><p>Resultaten öppnar för möjligheten att i framtiden identifiera anlagsbärare som närmar sig symtomdebut och att då sätta in adekvata motåtgärder innan skadorna har blivit permanenta.</p><p>– Dessa biomarkörer skulle kunna bli ett värdefullt komplement i den kliniska uppföljningen av personer med ärftlig ATTR-amyloidos, säger studiens förstaförfattare Anushree Bachhar, postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kan bana väg för nya behandlingsstrategier</h2><p>Fynden stärker också hypotesen att oxidativ stress och inflammation bidrar till sjukdomsprocessen. Därmed väcks frågan om behandlingar som påverkar kroppens antioxidantförsvar skulle kunna bromsa eller fördröja sjukdomsutvecklingen.</p><p>Forskarna betonar dock att den aktuella studien inte visar att antioxidantbehandling har effekt vid ATTR-amyloidos. För att undersöka detta krävs kliniska studier där effekten av olika interventioner följs över tid. Arbetet med att initiera dessa studier är dock pågående och har hög prioritet.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Biomarker Research.</p>https://www.umu.se/nyheter/stord-antioxidantbalans-kopplas-till-skelleftesjukan_12181170/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-fortsatt-populart_12181079/Umeå universitet fortsatt populärt - men färre antagna till hösten Drygt 307 047 personer har antagits till höstens högskoleutbildningar i hela landet. Det är 3,1 procent färre än vid första urvalet inför höstterminen 2025. På Umeå universitet är antalet antagna totalt 34 278, jämfört med rekordet 38 009 förra året innebär det en minskning på knappt 10 procent. Fri, 10 Jul 2026 14:20:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Minskningen av antalet antagna är en följd av att antalet studieplatser har minskat på grund av att vi har fått reducerad ersättning från staten, vilket gör det svårare att komma in. Och för oss på Umeå universitet är det viktigt att kunna erbjuda utbildningar med hög kvalitet, nära koppling till forskning och att vi har engagerade lärare. Nu ser vi fram emot att välkomna en ny kull studenter till Umeå universitet, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet. </p><p>Det största programmet på Umeå universitet är <em>Sjuksköterskeprogrammet</em> med 289 antagna. Ett nytt program för <em>Studie- och yrkesvägledarprogrammet</em> (distans) med 250 studenter är näst störst. Andra stora program är <em>Civilekonomprogrammet</em> (240), <em>Läkarprogrammet</em> (219), <em>Juristprogrammet</em> (200) samt <em>Tekniskt-naturvetenskapligt basår</em> (200). </p><p>De fem största kurserna är Att leda och driva projekt med 700 antagna, <em>Företagsekonomi A1:1 </em>(650), <em>Innovation och affärsutveckling</em> (650), <em>Ledarskap och ledarskapsutveckling A</em> (600) samt <em>Kost vid träning</em> (500). </p><h3>På andra och fjärde plats i landet </h3><p>Det totala antalet antagna till program vid Umeå universitet är 7 529 vilket gör Umeå universitet det fjärde mest populära universitet att läsa program på i landet då endast Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet har fler antagna till program inför hösten 2026. </p><p>Det är 27 154 som är antagna till någon kurs inför hösten vilket gör Umeå universitet till det näst största lärosätet i landet då det bara är Stockholms universitet som har fler antagna till kurser. </p><p>– På Umeå universitet vill vi ge studenterna mer än en examen. Vi vill ge dem kunskaper, mod och förmåga att bidra till samhällets utveckling. Här möts nyfikenhet, kritiskt tänkande och utbildning av hög kvalitet i en miljö där människor får möjlighet att växa och göra skillnad. Vi hoppas att så många som möjligt nu också tackar ja till sin studieplats på Umeå universitet och kommer hit till höstterminen, säger Cathrine Norberg. </p><p>Den 20 juli är sista svarsdag för sökande som antagits i första urvalet höstterminen 2026. <a href="https://www.antagning.se/sv/efter-anmalan/antagningsbesked-och-svar/">Läs mer om antagningsbesked och svar på antagning.se</a>.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-fortsatt-populart_12181079/https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-viruset-som-fortfarande-skrammer-varlden_12181029/Fem frågor om viruset som fortfarande skrämmer världenHur farligt är egentligen ebolaviruset och hur stor är risken för att smittan sprids utanför Afrika? Vi bad professor Niklas Arnberg vid Umeå universitet svara på fem frågor om ett av världens mest fruktade virus.Thu, 09 Jul 2026 15:49:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bilden visar vårdpersonal från Läkare utan gränser som transporterar en avliden person vid ett tidigare ebolautbrott.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>AFP/Getty Images</span></div></div><p class="quote-center">Ebola väcker åter oro i Afrika</p><p>Ebola väcker åter oro i Afrika. Ett omfattande utbrott – orsakat av Bundibugyoviruset –pågår just nu i östra Demokratiska republiken Kongo och har även spridit sig till Uganda. Samtidigt arbetar forskare och sjukvårdspersonal intensivt för att begränsa smittan och utveckla bättre metoder för diagnostik, behandling och förebyggande arbete.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad gör ebolaviruset så farligt jämfört med många andra virus?</h2><p>– Ebola orsakar dels ”vanlig” influensalik sjukdom och diarré, med kraftig feber och värk. Men det som gör viruset extra farligt är att viruset även angriper blodkärl i olika organ, vilket orsakar de typiska blödningarna från kroppsöppningar, som man kan se på bilder, men även vävnads- och organskador.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilka är de största utmaningarna för sjukvården när ett ebolautbrott ska stoppas?</h2><p>– Dels att ge den intensivvård som behövs till de som drabbas, men även se till att andra inte blir smittade, vilket även inkluderar sjukvårdspersonalen själva.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Niklas Arnberg forskar inom virologi på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå univeristet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur stor är risken att ett utbrott i Centralafrika sprids till Europa eller Sverige?</h2><p>– Risken är väldigt liten. Möjligen kan det bli aktuellt med enstaka importfall, men jag ser det som väldigt liten risk att vi får spridning mellan människor här i Sverige.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vilka framsteg har forskningen gjort när det gäller vaccin och behandling mot ebola under de senaste åren?</h2><p>– Vaccin har utvecklats mot alla varianter förutom den som nu sprids i Demokratiska republiken Kongo och Uganda. Nu görs försök att få fram även mot den aktuella Bundibugyou-varianten.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad tror du att forskningen fortfarande behöver få svar på för att vi ska kunna förebygga framtida ebolautbrott bättre?</h2><p>– Efter erfarenheterna från covid-19-pandemin är världen bättre rustad att hantera nya ebolautbrott. Men vi står fortfarande utan effektiva antivirala läkemedel, vilket visar hur viktigt det är med fortsatt grundforskning. Ökad kunskap om ebolavirus kan leda till bättre diagnostik, nya behandlingar och ännu effektivare vaccin.</p>https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-viruset-som-fortfarande-skrammer-varlden_12181029/https://www.umu.se/nyheter/smartrehabilitering-pa-vardcentral-kan-minska-vardbehov_12181012/Smärtrehabilitering på vårdcentral kan minska vårdbehovEn ny avhandling vid Umeå universitet visar att smärtrehabilitering i primärvården kan förbättra hälsan, minska behovet av vård och hjälpa fler tillbaka till arbete. När flera yrkesgrupper samverkar kring patienten blir behandlingen dessutom mer kostnadseffektiv än traditionell vård med enstaka insatser.Thu, 09 Jul 2026 15:12:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fysioterapeut hjälper patient med ryggsmärta.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér</span></div></div><p class="quote-center">Långvarig smärta i muskler och leder är ett vanligt och kostsamt folkhälsoproblem</p><p>Långvarig smärta i muskler och leder är ett vanligt och kostsamt folkhälsoproblem. Många patienter söker hjälp i primärvården, och behovet av effektiva behandlingsmetoder är stort. Den nya forskningen visar att interdisciplinära smärtrehabiliteringsprogram – där olika professioner samverkar – kan vara en viktig del av lösningen.</p><p>Resultaten visar att både sjukfrånvaro och behovet av framtida vård minskar efter genomgången rehabilitering. Minskningen är särskilt tydlig när det gäller besök hos allmänläkare och fysioterapeuter. Det innebär inte bara en förbättrad livskvalitet för patienterna, utan också att vårdens resurser kan användas mer effektivt.</p><p>Studien visar samtidigt att det inte enbart är medicinska behov som styr vilken vårdnivå patienter får. Socioekonomiska faktorer som utbildning, övervikt och kön tycks spela en större roll för om patienten erbjuds rehabilitering i primärvård eller specialistvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katarina Eklund, läkare och tidigare doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, disputerade framgångsrikt den 28 maj</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Därför behövs tydligare kliniska riktlinjer för att säkerställa en mer jämlik vård och bättre tillgång till evidensbaserad rehabilitering, säger Katarina Eklund, läkare och tidigare doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><p>Avhandlingen lyfter också vikten av ett helhetsperspektiv där biologiska, psykologiska och sociala faktorer beaktas. Tidiga insatser framhålls som avgörande för att minska både individens lidande och samhällets kostnader.</p><p>Resultaten bygger på fyra delstudier som kombinerar patientrapporterade uppgifter, registerdata och hälsoekonomiska analyser. Genom att följa patienters hälsa och vårdkonsumtion före och efter rehabilitering har forskningen kunnat visa både medicinska och ekonomiska effekter av behandlingen.</p><p>Katarina Eklund försvarade sin avhandling den 28 maj vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/smartrehabilitering-pa-vardcentral-kan-minska-vardbehov_12181012/https://www.umu.se/nyheter/studie-banar-vag-for-nytt-lakemedel-mot-spridd-prostatacancer_12180958/Studie från Umeå banar väg för nytt läkemedel mot spridd prostatacancerEtt nytt cancerläkemedel kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Det visar en studie från Umeå universitet och internationella forskare som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Signal Transduction and Targeted Therapy.Mon, 06 Jul 2026 09:53:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett nytt cancerläkemedel kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Läkemedlet pipetteras med hög precision i teströr för att analysera dess effekter i varierande koncentrationer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p class="quote-center">Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering</p><p>– Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering och vi är mycket glada och stolta över att vi har kunnat påvisa de mekanismer som gör att cancerceller växer, blir invasiva och bildar metastaser, säger Maréne Landström, professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. Hon har lett studien.</p><p>Prostatacancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos män. I de flesta fall växer tumören långsamt och är inte livshotande. Men hos vissa patienter utvecklas sjukdomen till en aggressiv form som sprider sig till andra delar av kroppen, framför allt till lymfkörtlar och skelett.</p><p>Forskarna, med Maréne Landström i spetsen, har utvecklat en så kallad helt human antikropp. Det innebär att den är uppbyggd av mänskliga proteiner, vilket gör den lämpad att användas som läkemedel. I prekliniska studier har antikroppen lyckats stoppa både tumörtillväxt och spridning av en aggressiv form av prostatacancer. Det nya läkemedlet har en ny verkningsmekanism, vilket gör att forskarna tror att risken för biverkningar också blir mindre.</p><p>Resultaten visar att behandlingen fungerar som tänkt, vilket är en viktig milstolpe i arbetet med att utveckla ett nytt läkemedel för framtida patienter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maréne Landström är överläkare och professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universite</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Det här är ett lovande steg framåt, men det återstår flera viktiga steg innan behandlingen kan komma patienter till nytta. Bland annat måste vi genomföra fler säkerhetsstudier och behandlingen måste godkännas av läkemedelsmyndigheter i Europa eller USA, säger Maréne Landström.</p><p>Det är för att kunna förbättra prognosen och livskvalitén för de män som har allvarlig prostatacancer som Maréne Landström och medlemmarna i hennes forskargrupp forskar inom det här området. Den aktuella studien har pågått under flera år, och enligt henne bygger framgången på insatser från många personer och organisationer.</p><p>En viktig del av arbetet har varit samarbetet med experter inom läkemedelsutveckling vid SciLifeLabs Drug Discovery and Development-plattform, som bidrog till att ta fram den antikropp som studien bygger på.</p><p>Projektet har även fått stöd från företagsinkubatorn Umeå Biotech Incubator vid Umeå universitet. Dessutom har finansiering från MetaCurUm Biotech AB, ett bioteknikföretag baserat i Umeå, varit avgörande för att utveckla och testa den nya behandlingen.</p><p>– Nästa steg är att undersöka om behandlingen också kan användas mot andra typer av solida tumörer. Vi hoppas att vårt arbete på sikt ska bidra till ett nytt cancerläkemedel som kan komma patienter till nytta, säger Maréne Landström.</p><p>Studien har finansierats av KAW, Erling Perssons Stiftelse, Kempestiftelserna, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, ALF, Prostatacancerförbundet, Cancerforskningsfonden Norrland samt Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/studie-banar-vag-for-nytt-lakemedel-mot-spridd-prostatacancer_12180958/https://www.umu.se/nyheter/ai-i-fokus--nar-ads-lab-vid-umea-universitet-samlade-100-experter-inom-molntjanster_12180829/AI i fokus när ADS Lab vid Umeå universitet samlade 100 experter inom molntjänsterADS Lab är världsledande på den infrastruktur som är central inom alla områden – molnen. Årets workshop samlade fler än 100 inbjudna forskare och näringslivsrepresentanter som diskuterade framtidens lösningar. – Vi ser en exceptionellt snabb utveckling i och med AI, och det kommer att medföra stora förändringar i programvaror för att hantera molnen, säger Erik Elmroth, professor vid institutionen för datavetenskap och forskningsledare, ADS Lab. Fri, 03 Jul 2026 10:11:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Elmroth, professor vid Umeå universitet bjuder varje år in världsledande expertis inom molnteknik, infrastruktur och automatiserad hantering av resurser för att utveckla samarbeten och ta del av erfarenheter. I år stod artificiell intelligens, säkerhet och energi i fokus. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p><br>Forskargruppen <a href="~/link/3cb68daa1317460cab60e9e76435b68c.aspx">Autonomous Distributed Systems Lab</a> vid Umeå universitet arbetar med automatiserad hantering av moln och dess byggstenar och verkar för att göra den nya tekniken effektiv och säker.  </p><p>– Vi arbetar med system för att hantera applikationer och resurser – alltifrån enskilda servar till storskaliga molndatacenter, så att processerna fungerar optimalt, och att de tjänster som körs i molnet är så tillgängliga och tillförlitliga som möjligt med minimal energiförbrukning, säger professor <a href="~/link/5515db5e59f143309844aea3c8fc430b.aspx">Erik Elmroth</a>, professor vid institutionen för datavetenskap, som etablerat den framgångsrika forskargruppen ADS Lab. </p><h3>Samlade Tech-bolagen  </h3><p>Varje år bjuder man in experter från akademi och näringsliv i syfte att utbyta erfarenheter och utveckla samarbeten. Vid årets event, The 19th Cloud Control Workshop deltog 30 representanter från industrin. Här återfanns bl a Google, Microsoft, Red Hat, Ericsson, IBM, Databricks, OpenChip, Siemens och Saab,liksom Umeå-företaget <a href="https://elastisys.com/">Elastisys</a>. Under de intensiva dagarna diskuterades det senaste inom autonom molnkontroll, distribuerade system och maskininlärning.  </p><h3>Design och tillämpning i förändring </h3><p>– Samtalen kretsade kring den snabba utvecklingen som nu sker, i och med stora språkmodeller och AI-agenter, säger <a href="~/link/5515db5e59f143309844aea3c8fc430b.aspx">Erik Elmroth</a>.<br>Det är en process som utmanar områden som är centrala för forskning gällande Cloud Control. <br>– Dels kommer vi att se förändringar i hur vi bygger system, designar infrastruktur och utvecklar mjukvara. Dels ställer AI-tillämpningarna nya krav på vad molnen ska leverera, säger professor Elmroth.  </p><h3>Tunga forskare från ledande universitet </h3><p>Från akademin fanns några av de tyngsta universiteten representerade, däribland närmare 40 professorer från exempelvis Harvard, Cambridge och Carnegie Mellon, liksom representanter från Umeå universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet.  </p><p>– Flera deltagare är också kopplade till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/wasp/">WASP</a>, Wallenberg AI, Autonomous Distributed Systems and Software Program, Sveriges största forskningsprogram, där Umeå universitet finns med.</p><p>– Att få träffas på detta sätt, tillsammans med näringsliv och industri, ger ytterligare en dimension av kunskap och erfarenheter till oss, säger Erik Elmroth.</p><h3>Energi, säkerhet och digital suveränitet</h3><p>Under eventet lyftes också viktiga frågor kring elförbrukning och säkerhet, som under de senaste åren bara ökat i aktualitet. </p><p>– Vi behöver hitta sätt framåt och definiera vilka typer av forskningsproblem som akademin är bäst på att lösa, och vilka frågor som industrin bör fokusera på, säger Elmroth.</p><p>– För Sverige och EU blir det också allt tydligare att det är viktigt att fortsätta bygga egen kompetens inom det här området och inte bara förlita sig på ett fåtal stora amerikanska företag. Trots att workshopen nu arrangerades för 19e gången framförde flera deltagare att den nu faktiskt är viktigare än någonsin, säger professor Elmroth. Planeringen för den 20e upplagan är redan igång!</p><h3>Utbildning och forskning i datavetenskap och AI</h3><p><a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">Institutionen för datavetenskap</a> vid Umeå universitet har under de senaste åren vuxit i rekordfart, med en tillströmning av internationella toppforskare från hela världen. Det här har stärkt inte bara den forskning som bedrivs, utan även <a href="~/link/8f39a3d9064a4cabba32cfdd76c2fe9f.aspx">utbildningsidans innehåll</a> och <a href="~/link/2ff47968ffe44e76a197f378d0500842.aspx">kvalitet</a>. I Umeå kan man t ex <a href="~/link/c5c2b87fc8874571a1355fb4d327dd6e.aspx">fördjupa sig</a> i distribuerade system och molntjänster, men också <a href="~/link/20fb130d09374d9fa4b21774193ef315.aspx">AI</a>, <a href="~/link/ec9d148e49b34a0b88e2faffdf08d030.aspx">datasäkerhet</a>, maskininlärning, interaktiva och intelligenta miljöer, högpresterande och parallella beräkningar, datorspel och datorgrafik samt robotik.</p><h3>Forskningsprogram vid institutionen för datavetenskap</h3><p>Institutionen är också en stark partner till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/ai-autonoma-system-och-mjukvara/">WASP</a>, Sveriges största forskningsprogram och koordinerar <a href="https://wasp-hs.org/">WASP-HS</a>, där forskarna fokuserar på konsekvenser och effekter av AI liksom <a href="https://www.essenceofescience.se/w/es/en/about-essence">eSSENCE</a>, ledande inom e-vetenskap och <a href="https://www.hpc2n.umu.se/about">HPC2N</a>, nationellt center för beräkningsteknik.</p><h3>Ytterligare information</h3><p>Vänligen kontakta Erik Elmroth, för ytterligare information om ADS Lab vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7c20e438-cf81-4369-ab0c-6c9f55edede5" data-contentname="Erik Elmroth kontakt">{}</div><p><em>Läs mer om vår forskning och utbildning via länkarna nedan. </em></p>https://www.umu.se/nyheter/ai-i-fokus--nar-ads-lab-vid-umea-universitet-samlade-100-experter-inom-molntjanster_12180829/https://www.umu.se/nyheter/hybridarbete-forbattrar-arbetsupplevelsen--sarskilt-for-kvinnor_12180560/Hybridarbete förbättrar arbetsupplevelsen – särskilt för kvinnorÖvergången till hybridarbete har förbättrat den psykosociala arbetsmiljön bland tjänstemän, visar ny forskning från Umeå universitet. Bland de positiva effekterna märks ett mer tillgängligt ledarskap, att man har större möjlighet att styra sitt arbete och att man lättare hinner med sina arbetsuppgifter. Thu, 02 Jul 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Caroline Corneliusson är doktorand vid Institutionen för epidemiologi  och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Många organisationer erbjuder sina medarbetare att arbeta på distans, men debatten går hög och det saknas fortfarande forskning som ger stöd för hur hybridarbetet ska utformas på bästa sätt. Vi hoppas att våra resultat ger organisationer stöd i att fortsätta utveckla sina former för hybridarbete, säger Caroline Corneliusson, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Hybridarbete – att kombinera arbete på kontor och på distans – har blivit allt vanligare efter coronapandemin, men det har saknats studier som följer utvecklingen över längre tid. Den aktuella studien bygger på enkätsvar från 2017 och 2023 bland tjänstemän i en mellanstor svensk kommun.</p><p>Resultaten visar att den övergripande arbetsupplevelsen förbättrades efter att hybridarbete infördes. Det var särskilt tydligt när det gäller trivseln på arbetsplatsen, möjligheten att styra sitt arbete och känslan av att hinna med arbetsuppgifter inom arbetstid. Medarbetarna uppgav dessutom att deras närmaste chef upplevdes mer tillgänglig än tidigare.</p><p>– Studien genomfördes i en organisation som har relativt hög digital mognad och där alla medarbetare fick med sig den utrustning de behövde till sina hemkontor. I intervjuer som genomförts inom samma organisation framkommer att medarbetarna tycker det är lättare att få kontakt med chefen via de olika digitala kanaler som nu finns till hands, säger Caroline Corneliusson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viss skillnad mellan kvinnor och män</h2><p>Samtidigt visar studien att förbättringen inte var jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterade en förbättring av sin arbetsupplevelse, medan någon motsvarande förändring inte sågs bland män.</p><p>– Det är ett intressant resultat, men vi hade relativt få män i vårt underlag och det finns fler faktorer som kan påverka arbetsupplevelsen, säger Caroline Corneliusson.</p><p>Studien bidrar med efterfrågad kunskap om hur hybridarbete påverkar arbetsmiljön över tid. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning, som tyder på att hybridarbete kan gynna både medarbetare och arbetsgivare. Det gäller särskilt i organisationer med goda förutsättningar, som digital mognad och etablerade flexibla arbetssätt.</p><p>– Hybridarbete kan vara en hållbar lösning för framtidens arbetsliv, men vi behöver mer forskning för att förstå varför effekterna skiljer sig mellan olika grupper, säger Caroline Corneliusson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ebe315ed-1699-4ba9-8d2e-2bd89c98af9f" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/hybridarbete-forbattrar-arbetsupplevelsen--sarskilt-for-kvinnor_12180560/https://www.umu.se/nyheter/ny-internationell-satsning-for-att-starka-forskningen_12180574/Ny internationell satsning för att stärka forskningenUmeå universitetet satsar för att stärka utvecklingen av världsledande forskning inom universitetets strategiskt prioriterade forskningsområden. Satsningen heter Umeå University Northern Star Programme och omfattar flera delar. Först ut 2026 är internationell rekrytering av biträdande universitetslektorer som vill etablera sig i Umeå och är redo att utvecklas till forskningsledare.Wed, 01 Jul 2026 11:55:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå University Northern Star Programme innehåller olika satsningar för att ta universitetet i den riktning vi föresatt oss: Med fri och framstående kunskap tar vi ansvar för framtiden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Åberg</span></div></div><p>Ansökan till rekryteringsprogrammet för att bli en Umeå University Northern Star Fellow är öppen 1 juli–1 oktober 2026. Nästa år planeras också en satsning på gästprofessurer.  En gästprofessor ska redan ha en ordinarie professur vid ett universitet utanför Sverige och under två år arbeta tillsammans med oss som gästprofessor vid Umeå universitet.</p><p>– Programmet Northern Star är effektivt både på kort och lång sikt. Genom internationella rekryteringar och att knyta kontakter med internationella universitet på ett strategiskt samordnat sätt kommer vi inte bara komplettera den nuvarande forskningen i Umeå. Vi skapar också förutsättningar för att stärka de prioriterade områden där universitetet vill bygga spetsforskning. Långsiktigt kommer den här satsningen också bidra till Umeå universitets attraktivitet, både för forskare och studenter, säger rektor Tora Holmberg.</p><p><a href="~/link/67e19c170c8143c1a0637e17c1a59783.aspx">Läs mer om Umeå University Northern Star</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-internationell-satsning-for-att-starka-forskningen_12180574/https://www.umu.se/nyheter/farre-beteendeproblem-hos-trearingar-som-fatt-jarntillskott_12180551/Färre beteendeproblem hos treåringar som fått järntillskottFriska, ammande spädbarn som får tillskott av järn visar färre aggressiva beteenden vid 3 års ålder jämfört med barn som inte fått tillskott. Det visar ny forskning vid Umeå universitet. Men mer forskning behövs innan man eventuellt kan rekommendera järntillskott för alla.Thu, 02 Jul 2026 10:22:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Treåringar som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än de som fått placebo.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Plattform</span></div></div><p>– Våra resultat är lovande, men det behövs fler välgjorda studier som kontrollerar till exempel hur ärftlighet och faktorer i uppväxtmiljön spelar in i barns beteende, säger Anna Chmielewska som är docent i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Chmielewska är docent och lektor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Studien omfattade 221 friska, fullgångna barn i Sverige och Polen. Hälften av barnen lottades till att få en låg dos extra tillskott av järn varje dag mellan 4–9 månaders ålder, och hälften fick placebo. Vid 12 månaders ålder gjordes en uppföljning av barnens psykomotoriska utveckling. <a href="~/link/2f3db0a91fb746688dd65967f9b5dda2.aspx">Där sågs inga signifikanta skillnader</a> mellan grupperna. Vid tre års ålder gjordes en uppföljning där man bland annat tittade på om barnen uppvisade aggressiva och utåtagerande beteenden, koncentrationssvårigheter eller tillbakadraget beteende. Gruppen som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än gruppen som fått placebo.</p><p>– Det är anmärkningsvärt att gruppen som fick järntillskott inte hade någon minskad risk för järnbrist, men de fick fortfarande vissa positiva effekter av järntillskott, säger Anna Chmielewska.</p><p>Vanligtvis mäter man kroppens tillgång på järn med ett blodprov. Men det speglar inte tillgången på järn i hjärnan, där det kan uppstå järnbrist innan det märks i ett blodprov.</p><p>– Vi saknar bioindikatorer för hur mycket järn som finns tillgängligt i hjärnan. Samtidigt vet vi att järn av avgörande för hjärncellernas uppbyggnad och funktion, säger Anna Chmielewska.</p><p>Anna Chmielewskas forskargrupp ska nu göra en uppföljande studie av samma barn vid 8 års ålder för att se om effekterna kvarstår. Hypotesen är att en bättre tillgång till järn i hjärnan leder till färre beteendeproblem.</p><p>– De första tre åren av livet är en kritisk period för hjärnan. Vi vet också att var femte barn under fem år har järnbrist. Jag hoppas att våra resultat ska kunna ge underlag för rekommendationer som gör att färre barn utvecklar allvarliga beteendeproblem, säger Anna Chmielewska.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c1f1c8f8-827f-451d-a9cf-a24dc7a923d1" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/farre-beteendeproblem-hos-trearingar-som-fatt-jarntillskott_12180551/https://www.umu.se/nyheter/sakerhet-och-vetenskapsdiplomati-i-fokus-i-almedalen_12180448/Säkerhet och vetenskapsdiplomati i fokus på universitetets seminarier i Almedalen Under Almedalsveckan i Visby genomförde Umeå universitet två paneldebatter med såväl politiker och representanter från akademin som andra intressenter samlade på scenerna. Seminarierna handlade om vikten av stark arktisk forskning för säkerhet och om vetenskapens möjligheter att verka för diplomatisk avspänning och brobyggande. Tue, 30 Jun 2026 11:45:13 +0200<p>Under det första seminariet om Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige tillsammans med Luleå tekniska universitet och Campus totalförsvar inledde Umeå universitets rektor Tora Holmberg med att knyta an till den debattartikel som publicerades i Altinget den 25 juni där hon och rektorskollegorna vid Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Mittuniversitetet lyfter att de tillsammans har en stark position för att verka i linje med Sveriges nya arktiska strategi. </p><p>– Förutom aktuell och stark forskning och utbildning har våra universitet god samverkan med det omgivande samhället och den gedigna erfarenhet som behövs för att nå regeringens mål med den nya strategin för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis, sa Tora Holmberg och fortsatte: </p><p>– Vår uppmaning till regeringen är därför att titta på våra grannländer Norge och Finland och ge de nordligt belägna universiteten ett långsiktigt uppdrag att tillsammans med andra aktörer här, utveckla svensk arktisk forskning och forskningsinfrastruktur. Det skulle stärka Sveriges internationella konkurrenskraft, förbättra det vetenskapliga kunskapsunderlaget för politiska beslut och bidra till ett säkrare och mer hållbart Arktis. </p><p><a title="Debattartikel på Altinget" href="https://www.altinget.se/artikel/lar-av-ovriga-norden-svensk-sakerhet-kraver-mer-forskning-om-arktis">Läs debattartikeln på Altinget.se</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Robust forskningsinfrastruktur i norra Sverige </h2><p>På scenen fanns förutom rektor Tora Holmberg även Per Weihed, prorektor, Luleå tekniska universitet, Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare vid Europeiska CBRNE-centret, Umeå universitet, Dag Avango, professor i historia, Luleå tekniska universitet, Katarina Gårdfeldt, direktör, Polarforskningssekretariatet, Malek Finn Khan, vikarierande överdirektör och avdelningschef, Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Pär Olausson, dekan vid Fakulteten för humanvetenskap, Mittuniversitetet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Seminariet om Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige under Almedalen 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Martin Englund</span></div></div><p>Övriga på scenen kom med inspel från sitt respektive område och slutsatsen åhörarna fick med sig från seminariet var att det finns mängder av gedigen forskning, fina utbildningsmöjligheter och inte minst robust forskningsinfrastruktur i norra Sverige som kan bidra till säkerheten och till en hållbar utveckling av norra Sverige, och det arktiska området, men det behövs vilja att satsa mer fokuserat. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vetenskapsdiplomati med politiken på plats </h2><p>Det andra seminariet arrangerade Umeå universitet på Vetenskap & Allmänhets scen och där var temat vilken roll som vetenskapsdiplomati kan spela i en orolig omvärld. Med på scen fanns Anders Ygeman (S) och Joar Forssell (L) som är vice ordförande respektive ordförande i utbildningsutskottet, Tora Holmberg, rektor, Umeå universitet, Anders Söderholm, rektor, KTH, Andreas Gothenberg, vd, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT samt Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet. Moderator var journalisten Erika Bjerström. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jakob Mjöbring</span></div></div><p>– Det är omöjligt att tänka sig forskning utan internationella samarbeten, forskningen lever av de internationella samarbetena. Vi åker ut och men tar också emot. Det ständiga flödet av duktiga människor är det som driver forskningen framåt, påpekade Ylva Engstrom i sitt inledande anförande. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Säkerhetstänket vid lärosätena ganska gott </h2><p>De båda politikerna på scenen var relativt överens om att säkerhetstänket vid våra svenska lärosäten är ganska gott och att universitet och forskare har en viktig roll att spela i brobyggandet mellan länder.  </p><p>– Jag ser det i huvudsak som en möjlighet, ska man vara lite dramatisk kan man säga att forskningen ska vara som en fyrbåk för demokrati och frihet. Och vi kan inte lägga allt för stort ansvar på den enskilde forskaren, för hen är ju först och främst forskare och bidrar till samhällsutvecklingen med forskningen och med sina samarbeten, sa Anders Ygeman, medan hans riksdagskollega Joar Forssell påpekade: </p><p>– Men det finns en risk när man tror att det går att på förhand identifiera vilken forskning som det kan vara skadlig att dela med till exempel Kina. Jag tror inte det, och jag tror att den här medvetenheten måste finnas, inte bara hos de som jobbar med säkerhet, den här medvetenheten måste finnas hos den enskilde forskaren och doktoranden som går på en studentpub och träffar en doktorand från Kina. Vi måste få upp ögonen för att till exempel ett land som Kina ser forskningen som en del av sin krigsföring, sa Joar Forssell. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vetenskap & Allmänhets scen under Almedalen 2026 där temat var vilken roll som vetenskapsdiplomati kan spela i en orolig omvärld. Från vänster: Andreas Gothenberg, vd, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet, Anders Söderholm, rektor, KTH, Anders Ygeman (S) och Joar Forssell (L) som är vice ordförande respektive ordförande i utbildningsutskottet. Moderator var journalisten Erika Bjerström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jakob Mjöbring</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Seminariet finns inspelat </h2><p><a title="umu.se/live" href="/live/">Se gärna hela det inspelade seminariet (startar 5 h 51 minuter in i sändningen) </a>då det gav inblick i hur såväl politiken som akademin resonerar i angelägna och aktuella frågor. Bland annat påpekade Andreas Gothenberg, vd på STINT, att USA innan pandemi hade 11 000 forskare på plats i Kina, nu är det färre än 1000. </p><p> – Det innebär att USA bara har tillgång till cirka 10 procent av de experter på Kina som de hade innan pandemin. Det gör förstås att det fattas beslut av företag och myndigheter som inte är lika väl underbyggda och att forskningen påverkas negativt. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg på Vetenskap & Allmänhets scen under Almedalen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jakob Mjöbring</span></div></div><p>När rektor Tora Holmberg summerade seminariet lyfte hon det faktum att forskare inte samarbetar med länder utan med människor. </p><p>– Jag har ju inte ett forskningssamarbete med USA eller Kina, jag samarbetar med andra forskare, det är ju så vi bygger broar, människa till människa. Vi måste också tänka på alla riskutsatta forskare, för dem kan ett forskningssamarbete vara öppningen mot en fri kunskap. </p><p>– Jag vill också avslutningsvis säga att jag är väldigt glad att Sveriges regering och andra policyskapare har gått på linjen att det här med säkerhet är lärosätenas uppgift och att det hör till vårt kärnuppdrag. Och vi tar förstås det ansvaret på stort allvar och jobbar med de här frågorna, för det är på lärosätena vi gör det absolut bäst. </p><p>Förutom de två egna seminarierna fanns flera av Umeå universitets ledare, forskare och andra medarbetare på plats och bidrog i paneler, seminarier och i publiken under Almedalsveckan som var fyllt till bredden detta valår. Enligt arrangören Region Gotland genomfördes drygt 3 150 evenemang och i Almedalsparken talade samtliga partiledare under veckan.  </p>https://www.umu.se/nyheter/sakerhet-och-vetenskapsdiplomati-i-fokus-i-almedalen_12180448/https://www.umu.se/nyheter/forskare-har-identifierat-signalen-som-avgor-nar-blad-dor-_12179617/Forskare har identifierat signalen som avgör när blad dör Innan ett blad dör återvinner växten näringsämnen som kan användas för fortsatt tillväxt och överlevnad. Nu har forskare vid Umeå Plant Science Centre identifierat en metabolisk punkt utan återvändo kopplad till aminosyran arginin. Resultaten tyder på att växter använder arginin som en signal för att avgöra om återhämtning fortfarande är möjlig eller om cellerna ska inleda celldödsprocessen. Upptäckten kan på sikt bidra till grödor som bättre klarar miljöstress.Tue, 30 Jun 2026 11:08:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För att studera de mekanismer som styr bladens åldrande täckte forskarna enskilda Arabidopsisblad med aluminiumfolie för att utlösa det återvinningsprogram som föregår celldöd.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anne Honsel</span></div></div><p>För växter är tajmingen avgörande. Åldrande blad måste hållas vid liv tillräckligt länge för att hinna transportera näringsämnen till resten av växten, men förr eller senare blir bladens åldrande oåterkalleligt. Detta blir särskilt viktigt under stress, till exempel vid torka. Om torkan upphör i tid kan växten fortfarande återhämta sig och börja växa igen. Vid långvarig stress kan bladcellerna däremot så småningom passera punkten där det inte längre finns någon återvändo. Därefter är återhämtning inte längre möjlig.</p><p>Studien, som publiceras i Nature Plants, visar att arginin fungerar som en indikator på hur långt återvinningen av näringsämnen har kommit. Så länge nivåerna av arginin är höga finns fortfarande möjlighet till återhämtning. När nivåerna sjunker under en viss gräns går cellerna vidare till en irreversibel dödsprocess.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Noggrant återvinningsprogram</h2><p>– Celler i ett åldrande blad genomgår ett noggrant samordnat återvinningsprogram. De molekylära mekanismerna bakom de olika stegen är relativt väl kända, men vad som talar om för cellen att återvinningen är färdig och att det är dags att dö har länge varit en öppen fråga, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Umeå universitet och senior författare till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från vänster: Shah Hussain, Olivier Keech och Clément Boussardon, forskarna vid Umeå Plant Science Centre bakom studien som publicerats i Nature Plants.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elody Vallet</span></div></div><p>För att hitta molekyler som skulle kunna hjälpa cellerna att följa hur återvinningen fortskrider undersökte Olivier Keech och hans postdoktorer Shah Hussain och Clément Boussardon en grupp Arabidopsis-mutanter, så kallade ”stay-green”-mutanter. Till skillnad från vanliga växter fullföljer dessa inte åldringsprocessen utan behåller sina gröna blad betydligt längre.</p><p>Tidigare studier hade visat att stay-green-mutanter ansamlar ovanligt höga halter av aminosyror, vilket tyder på att exporten av näringsämnen fungerar sämre. Detta är viktigt eftersom aminosyror innehåller kväve, ett näringsämne som växter noggrant återvinner från åldrande blad innan de dör. Forskarna ställde därför hypotesen att vissa aminosyror skulle kunna fungera som signaler för hur långt återvinningen av kväve hade kommit.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Arginin stack ut</h2><p>Forskarna testade därefter om enskilda aminosyror kunde påverka åldringsprocessen. Av de aminosyror som undersöktes stack arginin ut. Blad som behandlades med arginin förblev gröna betydligt längre än obehandlade blad, vilket visade att höga nivåer av arginin aktivt fördröjer bladens åldrande.</p><p class="quote-left">Till en början trodde vi inte att en så vanlig metabolit som arginin kunde spela en så avgörande roll för bladens åldrande</p><p>När forskarna studerade processen närmare fann de att åldrande blad aktiverar transportsystem som sänker nivåerna av arginin. Hos stay-green-mutanter aktiverades inte dessa transportsystem, vilket ledde till att arginin ansamlades. För att avgöra om minskningen av arginin bara var en följd av senescensen, den biologiska processen för åldrande, eller en nödvändig del av processen, återställde forskarna arginintransporten i mutantlinjerna.</p><p>– Till en början trodde vi inte att en så vanlig metabolit som arginin kunde spela en så avgörande roll för bladens åldrande, säger Olivier Keech.</p><p>– Det verkliga genombrottet kom när vi såg att det räckte att återställa en fungerande arginintransport för att få mutantplantorna att återgå till ett normalt senescensförlopp.</p><p>Resultaten visade att när nivåerna av arginin sjunker startar processen som leder till bladdöd. Forskarna drar slutsatsen att växter använder argininnivåer för att avgöra när det är dags att inleda de sista stegen i celldödsprocessen. Låga argininnivåer tolkas av cellerna som ett tecken på att återvinningen i stort sett är avslutad och att den slutliga celldödsprocessen kan fortsätta.</p><p>Denna övergång avgör om blad fortfarande kan återhämta sig efter stress eller inte. Ökad kunskap om hur växter styr denna övergång kan därför på sikt bidra till grödor som behåller sin motståndskraft längre under ogynnsamma förhållanden.</p><p><strong>Om studien i Nature Plants<br></strong>Shah Hussain, Clement Boussardon & Olivier Keech, ”The progression of leaf senescence is gated by the cytosolic arginine pool”, Nature Plants 2026, DOI: 10.1038/s41477-026-02328-2 </p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-har-identifierat-signalen-som-avgor-nar-blad-dor-_12179617/https://www.umu.se/nyheter/nyupptackt-mekanism-bakom-brostcancermetastaser_12180347/Nyupptäckt mekanism bakom bröstcancermetastaserForskare vid Umeå universitet visar att proteinet METTL3 hjälper bröstcancerceller att sprida sig. Genom att reglera frisättningen av molekyler gör METTL3 det lättare för tumörer att invadera omgivande vävnad och bilda metastaser. Upptäckten avslöjar en ny funktion hos METTL3 och kan påverka framtidens cancerbehandlingar. Studien är publicerad i Science Advances.Mon, 13 Jul 2026 09:00:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning är ett lagarbete. Från vänster: postdoktor Kanchan Kumari, forskningsassistent Margalida Esteva, universitetslektor Francesca Aguilo, forskare Devi Bhattarai och postdoktor Poonam Baidya.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att METTL3 har en annan funktion</p><p>– Vi upptäckte att METTL3 har en annan funktion, som kan vara lika viktig för cancerutveckling som den man känt till tidigare, säger Margalida Esteva Socias, forskningsassistent på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare.</p><p>METTL3 är ett välstuderat protein som reglerar kemiska modifieringar av RNA i cellen. Genom att sätta markörer på RNA hjälper det till att styra vilka gener som är aktiva. Avvikande aktivitet hos METTL3 har kopplats till flera cancerformer, och läkemedel som riktar sig mot proteinets funktion testas redan i kliniska studier.</p><p>I den nya studien visar forskarna att METTL3 i bröstcancerceller flyttar från cellkärnan till cytoplasman. Där blir det en del av ett transportsystem som cancerceller använder för att släppa ut molekyler i sin omgivning.</p><p>Forskarna fann att METTL3 stöder detta transportsystem och ökar utsöndringen av proteiner som gör det möjligt för cancerceller att invadera vävnad och sprida sig. När METTL3 avlägsnades frisatte cellerna färre sådana proteiner, blev mindre invasiva och förlorade delvis sin förmåga att bryta ned omgivande vävnad.</p><p>Viktigt är att dessa effekter inte kunde återskapas enbart genom att blockera proteinets enzymatiska aktivitet, vilket tyder på att METTL3 även driver cancer genom andra mekanismer än RNA‑modifiering.</p><p>Forskargruppen visade också att minskade nivåer av METTL3 hämmade tumörtillväxten och fördröjde bildningen av lungmetastaser.</p><p>– Våra resultat tyder på att det i vissa cancerformer inte räcker att blockera METTL3:s enzymfunktion. För att fullt ut hämma dess tumördrivande effekter kan det krävas strategier som eliminerar hela proteinet eller stör dess interaktioner i cellen, säger Francesca Aguilo, universitetslektor och docent på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och projektansvarig.</p><p>Studien ger nya insikter i hur cancerceller omformar sin omgivning för att kunna invadera vävnad och sprida sig. Nästa steg är att förstå hur METTL3 förflyttas från cellkärnan och om samma mekanism även spelar en roll i andra cancerformer.</p><p>Studien leddes av forskare vid Umeå universitet i samarbete med flera internationella partners, däribland Universitat de Barcelona, Hannover Medical School och Lunds universitet.</p><p>Forskningen har finansierats av bland andra Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Umeå universitet, Kempestiftelserna, Cancerforskningsfonden i Norrland samt EU:s Horizon 2020‑program.</p>https://www.umu.se/nyheter/nyupptackt-mekanism-bakom-brostcancermetastaser_12180347/https://www.umu.se/nyheter/en-resa-genom-klimatets-mojliga-vagar-_12176485/En resa genom klimatets möjliga vägar I Skellefteå blev fem möjliga framtider något att gå in i, känna och diskutera. Forskare och medarbetare knutna till Arktiskt centrum medverkade i Wastelands, en vandringsutställning där klimatscenarier tog fysisk form.Tue, 30 Jun 2026 05:25:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klimatscenario 1, den gröna vägen – en cirkel som sakta rör sig ett varv per dygn med utrymme för olika aktiviteter under olika tidpunkter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div></div></div><p>När konst möter forskning kan framtiden bli både konkret och kännbart nära. <br>Under två intensiva dagar, 29-30 maj, medverkade Arktiskt centrum i projektet Wastelands i Skellefteå, en experimentell vandringsutställning där fem klimatscenarier tog fysisk form och bjöd in deltagarna till reflektion, dialog och ibland en lätt obekväm känsla av “det här angår faktiskt mig”. </p><p>Tillsammans med forskare från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, samt samhällsplanerare från Skellefteå kommun, guidas deltagarna genom fem olika framtidsbilder- från hoppfull omställning till betydligt mörkare alternativ. En sorts framtidsresa utan returbiljett, men med gott om tid för eftertanke. </p><h3>Scenario 1 – Den gröna vägen </h3><p>I det första scenariot möts besökarna av en möjlig hållbar framtid. De kliver in i ett konstverk- ett cylinderformat grönt växthus med öppna väggar som snurrar ett varv per dygn. Rummet rymmer olika aktiviteter beroende på tid på dygnet: sova, äta och arbeta. Verket är skapat av konstnärsduon Bigert & Bergström. Mitt i installationen syns konstnären Mats Bigert själv, som en del av berättelsen- som om framtiden redan är något vi har klivit in i. </p><p>Utanför pågår en så kallad walking talks-dialog där forskare och kommuntjänstepersoner diskuterar vägar framåt. Har vi redan passerat gränserna för en hållbar framtid? Samtalet rör sig mellan konkreta lösningar och större visioner om omställning, klimatanpassning och samhällsplanering. Det är högt i tak, både bokstavligen och intellektuellt. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klimatscenario 2, bevara det gamla - Jean-Paul Garin balanserar i den upp-och-nervända världen. Klimatscenario 3 – hängande pärldiagram och dialog mellan forskare och kommuntjänstemän.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><h3>Scenario 2 – Bevara det gamla </h3><p>Kontrasterna blir tydliga i nästa miljö. Här står en upp- och nervänd röd stuga med vita knutar, ett av Sveriges mest igenkännliga symboler, nu bokstavligen ställd på ända. Det som en gång kändes stabilt känns plötsligt… mindre pålitligt. <br>Doktoranden  Jean-Paul Garin från institutionen för kost- och måltidsvetenskap balanserar upp och ner i en hammock, klädd i tyg som liknar en svensk flagga där färgerna flyter ihop. Det är både en installation och en balansakt. Samtidigt hörs Hesa Fredrik spela Sveriges nationalsång i förvrängda, glidande toner. Ljudet bygger på klimatdata från Abisko och skapar en lätt surrealistisk känsla, som om framtiden hackar i realtid. <br>Jean-Paul Garins forskning handlar om hur jästa växtbaserade livsmedel kan göras mer attraktiva för konsumenter. Även det handlar om omställning, om än i något mer vardaglig form än upp-och-nervända hus. </p><h3><br>Scenario 3 – En väg full av bucklor </h3><p>I det tredje scenariot tar vetenskapen fysisk form. Ett växthus har byggts som ett tredimensionellt diagram av klimatdata, vilket gör att besökaren inte bara kan förstå siffror utan bokstavligen ta på dem. <br>Inuti presenteras klimatdata som pärlor och taktila objekt. En hammock utan kuddar förstärker budskapet: fakta kan vara hårda, och ibland är det just det som behövs för att de ska sjunka in.</p><p>Gruppen rör sig in i installationen, diskuterar och testar, som i ett möte mellan seminarium och sinnlig upplevelse. <br>Bredvid den kuddlösa hammocken, står Moa Hedberg, doktorand i geografi vid Umeå universitet. Från Skellefteå kommun deltar bland andra projektledaren Mikael Lindmark och planeringschefen Lars Hedqvist i dialogen. Lars Hedqvist har lett omvandlingen av det tidigare industriområdet där utställningen nu ligger. En process som har pågått i närmare två decennier. Det ger perspektiv när framtidsscenarier diskuteras på en plats som själv redan har genomgått en stor förändring. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klimatscenario 4: en splittrad värld. Forskaren Kristina Lindvall associerar till torkdrabbade områden i Afrika. Bild 5. Klimatscenario 5: en fossileldad framtid. Ur skorstenen bolmar illaluktande rök från bränt gummi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span><span style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div></div><h3>Scenario 4 – En splittrad värld </h3><p>Det fjärde scenariot visar ett trasigt och öppet växthus, en värld där system har brustit och ojämlikheter fördjupats. Det är kanske det mest stillsamma scenariot, men också ett av de som stannar kvar längst. <br>Kristina Lindvall kopplar installationen till sin forskning om klimatets effekter på hälsa i torrområden i Uganda och Kenya. Hon beskriver hur klimatförändringar redan i dag påverkar samhällen genom ökade sjukdomsrisker och förändrade livsvillkor. Här blir det tydligt att framtiden inte bara handlar om prognoser, den är redan pågående. </p><h3>Scenario 5 – En fossileldad framtid</h3><p>Det sista scenariot är det mest dystra. Här målas en framtid upp där beroendet av fossila bränslen har fortsatt och förvärrats. I det svarta växthuset, format som en bunker, finns en svart gummisoffa. Golvet är täckt av rivet gummi och i kaminen eldas gummit upp så att en illaluktande rök bildas. Det är en miljö där inget riktigt känns möjligt, och det är också poängen. <br>När deltagarna når denna punkt har samtalen blivit märkbar mer intensiva. Även om rösterna inte har höjts, har innehållet blivit tyngre. Frågor om ansvar, handlingskraft och framtidens riktning pressar sig fram. Det är inte längre bara hypotetiska scenarier utan val som måste göras. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">När konst blir kunskap </h2><p>Vandringen avslutas vid ett utkikstorn, där deltagarna samlas för gemensam reflektion. Här knyts upplevelserna ihop i gruppdiskussioner. Efter att ha rört sig genom flera möjliga framtider blir det nästan naturligt att vilja stanna upp och jämföra intryck. Samtalen böljar mellan det konkreta och det existentiella. Vad tar vi med oss? Och vad gör vi med det? <br> <br>Projektet Wastelands visar hur konst kan fungera som ett kraftfullt verktyg för att kommunicera forskning. Genom att låta deltagarna kliva in i olika framtidsscenarier, inte bara som observatörer utan som aktiva deltagare, skapas en upplevelse som både berör och väcker frågor. <br>I Skellefteå blev klimatfrågan inte bara något att förstå – utan något att känna, diskutera och, kanske viktigast av allt, faktiskt ta ställning till. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Deltagande från Umeå universitet </h2><p>Från Umeå universitet deltog elva forskare och studenter med bred kompetens inom klimat, hälsa och samhällsfrågor. </p><p><strong>Geografi </strong><br>Moa Hedberg, doktorand. <br>Kost- och måltidsvetenskap <br>Jean-Paul Garin, doktorand. </p><p><strong>Arkitekthögskolan </strong><br>Luis Berríos Negrón, lektor. <br>Maria Kamilla Larsen, forskningssamordnare. <br>Pia Palo, doktorand. </p><p><strong>Folkhälsa och klinisk medicin </strong><br>Marcus Schmitt-Egenolf, professor. <br>Epidemiologi och global hälsa <br>Christofer Åström, forskare. <br>Kristina Lindvall, forskare. <br>Lena Maria Nilsson, forskare och samordnare. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Finansiering </h2><p>Utställningen presenteras av konstnärsduon Bigert & Bergström, med dialogstöd från klimatforskare vid Umeå universitet, koordinerat via Arktiskt centrum. Projektet har också fått stöd från forskningsrådet Formas och Postkodstiftelsen. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/en-resa-genom-klimatets-mojliga-vagar-_12176485/https://www.umu.se/nyheter/pris-och-stipendier-inrattas-till-minne-av-dieter-k.-muller_12180366/Umeå universitet inrättar vetenskapligt pris och stipendier till minne av Dieter K. MüllerRektor har beslutat att instifta ett vetenskapligt pris och stipendier till minne av professor Dieter K. Müller, som oväntat gick bort i november 2025. Därigenom vill Umeå universitet uppmärksamma hans framstående gärning som forskare och akademisk ledare och hans stora bidrag till universitetets verksamhet och utveckling.Mon, 29 Jun 2026 12:58:14 +0200<p>Universitetsdirektör Hans Wiklund är initiativtagare till det vetenskapliga priset och stipendierna. Han arbetade tillsammans med Dieter Müller under den tid då Müller var vicerektor för forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hans Wiklund, universitetsdirektör Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Jag kan inte tänka mig en bättre kollega eller företrädare för Umeå universitet. Det känns verkligen rätt i hjärtat att hedra hans minne med ett vetenskapligt pris och stipendier för internationellt studentutbyte. Jag vill också rikta ett varmt tack till finansiärerna som gjort detta möjligt, säger universitetsdirektör Hans Wiklund.</p><p>Det vetenskapliga priset ska uppmärksamma personer som på ett framstående sätt har utvecklat, förmedlat eller tillämpat vetenskaplig kunskap med tydligt samhälleligt genomslag. Särskild vikt läggs vid insatser som bidrar till hållbar utveckling och stärker tilltron till vetenskapligt baserad kunskap.</p><p>Prissumman uppgår till 100 000 kronor och avses delas ut årligen i samband med universitetets akademiska högtid. I samband med utdelningen arrangeras också en föreläsning med pristagaren.</p><p>Stipendierna riktar sig till studenter som deltar i internationella utbyten, både utresande studenter från Umeå universitet och internationella studenter som kommer hit. Syftet är att uppmärksamma motiverade och talangfulla studenter och stärka den internationella mobiliteten.</p><p>Finansieringen av priset och stipendierna sker genom en överenskommelse mellan Umeå universitet, Skellefteå kommun, Örnsköldsviks kommun och Umeå Kommunföretag AB.</p><p>En priskommitté med representanter från finansiärerna och universitetet kommer att utse pristagare, medan stipendiemottagare utses av universitetet enligt fastställda kriterier. Umeå universitets representanter i priskommittén är universitetsdirektör Hans Wiklund och prodekan Xavier de Luna, Samhällsvetenskapliga fakulteten.</p>https://www.umu.se/nyheter/pris-och-stipendier-inrattas-till-minne-av-dieter-k.-muller_12180366/https://www.umu.se/nyheter/medel-till-umea-universitet-for-rekrytering-av-gastforskare--_12180310/Medel till Umeå universitet för rekrytering av internationell gästforskare Umeå universitet tilldelas medel inom Vetenskapsrådets utlysning för att rekrytera en internationell gästforskare: Laila Andersson, forskare inom rymdfysik vid University of Colorado, USA. Mon, 29 Jun 2026 12:41:18 +0200<p>Bidraget från Vetenskapsrådet, <a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/utlysningar/2025-11-24-bidrag-for-att-rekrytera-internationella-gastforskare-till-sverige-2026.html">"Bidrag för att rekrytera internationella gästforskare till Sverige 2026"</a>, syftar till att ge lärosäten och andra forskningsorganisationer möjlighet att utveckla och stärka ett forskningsområde genom att rekrytera en framstående forskare som för närvarande har anställning och forskningsverksamhet utanför Europa.</p><p>Umeå universitet beviljas medel för rekryteringen av Laila Andersson, i dag forskare i rymdfysik vid Laboratory for Atmospheric and Space Physics (LASP) på University of Colorado i USA. Hon har tidigare deltagit i uppdrag för NASA kopplade till rymdfysik och planetmiljöer.</p><p>Vid Umeå universitet ska Laila Andersson forska om rymdväder och hur störningar i jordens övre atmosfär, i det så kallade termosfär-jonosfär-systemet, varierar geografiskt. Projektet syftar särskilt till att öka förståelsen för hur dessa variationer får effekter på jorden, bland annat i Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hamrin, universitetslektor vid Institutionen för fysik. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi är mycket glada över att ha fått detta stöd och över möjligheten att välkomna Laila Andersson till Institutionen för fysik. Med hennes erfarenhet stärker vi både vårt forskningsområde och vår internationella position. Det här ger oss också goda förutsättningar att vidareutveckla vår forskning och bidra med ny kunskap inom ett forskningsfält under stark utveckling, säger Maria Hamrin, forskningsledare för Sol-jordfysik och rymdväder (Solar-terrestrial physics and space weather) på Umeå universitet.</p><p>Bidraget på två miljoner kronor ska användas för omkostnader vid rekryteringen samt lönemedel för anställning i Sverige under en begränsad tid.</p><p>Laila Andersson börjar sin tjänst vid Umeå universitet våren 2027.</p>https://www.umu.se/nyheter/medel-till-umea-universitet-for-rekrytering-av-gastforskare--_12180310/https://www.umu.se/nyheter/toppfysiker-samlas-till-nobelsymposium-vid-umea-universitet_12180282/Toppfysiker samlas till Nobelsymposium vid Umeå universitetDen 29 juni–1 juli samlas några av världens främsta fysiker i Umeå när ett Nobelsymposium hålls vid Umeå universitet. Ett Nobelsymposium är inte bara en konferens, utan en exklusiv mötesplats där vetenskapliga genombrott diskuteras, nya samarbeten tar form och framtidens forskningsagenda börjar ta kontur. Mon, 29 Jun 2026 15:59:14 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den 29 juni–1 juli samlas några av världens främsta fysiker i Umeå när ett Nobelsymposium hålls vid Umeå universitet. Synposiet anpordnas av docent Nicolò Maccaferri och medarbetare på Institutionen för fysik vid Umeå universitet. Från vänster: Aitor De Andrés, Tlek Tapani, Nicolò Maccaferri</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det här är verkligen en konferens på absolut toppnivå</p><p>– Det här är verkligen en konferens på absolut toppnivå, där vi samlar några av världens främsta forskare inom fysik! Fokus ligger på områden där det sker stora genombrott just nu eller där helt nya frågor håller på att ta form, både vetenskapligt och i samhället, säger docent Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor på Institutionen för fysik vid Umeå universitet och organisatör av symposiet.</p><p>En central del är att främja interdisciplinära möten och nya samarbeten. Genom att föra samman internationella forskare från olika discipliner och institutioner skapas förutsättningar för oväntade kopplingar och nya idéer. I praktiken fungerar symposiet som en katalysator för samarbeten som ofta lever vidare långt efter själva mötet.</p><p>Symposiet samlar en enastående grupp av pionjärer och framväxande ledare inom elektromagnetism, fotonik, akustik, materialvetenskap och vågfysik. Tillsammans belyser de metamaterialens utveckling – från visionära idéer till kraftfulla vetenskapliga och teknologiska tillämpningar.</p><p>Att Umeå universitet står värd innebär att universitetet är både akademisk och praktisk arrangör. Nicolò Maccaferri och hans kollegor har definierat temat och bjudit in deltagare, inom ramar som fastställs av Nobelorganisationerna.</p><p>– När jag började kontakta kollegor inom området var reaktionerna mycket positiva. Eftersom många ser oss som ledande inom fältet kändes det naturligt att förlägga symposiet här i Umeå, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>Hela Nobelkommittén för fysik är på plats, och många ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademien (fysikklassen) deltar också som observatörer.</p><p>Att få stå värd är därmed inte bara en organisatorisk uppgift, utan också en stark kvalitetsmarkör. Det visar att Umeå universitet har forskningsmiljöer som kan samla världens ledande experter och bidra till utvecklingen inom ett område.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Inbjudna talare:</h2><p>Adekunle Adeyeye, Durham University, UK<br>Hatice Altug, Ecole Polytechnique Federale de Lausanne, Switzerland<br>Andrea Alù, City University of New York, USA<br>Alexandra Boltasseva, Purdue University, USA<br>Mark Brongersma, Stanford University, USA<br>Federico Capasso, Harvard University, USA<br>Maria V. Chekhova, Max Planck Institute for the Science of Light, Germany<br>Chiara Daraio, California Institute of Technology, USA<br>Jennifer Dionne, Stanford University, USA<br>George Eleftheriades, University of Toronto, Canada<br>Nader Engheta, University of Pennsylvania, USA<br>Mathias Fink, ESPCI Paris, France<br>Maria Kafesaki, University of Crete, Greece<br>Philippe Lalanne, Laboratoire de photonique, numérique et nanoscience, France<br>Laura Na Liu, Stuttgart University, Germany<br>John Pendry, Imperial College London, UK<br>Albert Polman, NWO-Institute AMOLF, The Netherlands<br>Cheng-Wei Qiu, National University of Singapore, Singapore<br>Junsuk Rho, Pohang University of Science and Technology, South Korea<br>David Smith, Duke University, USA<br>Isabelle Staude, University of Jena, Germany <br>Martin Wegener, Karlsruhe Institute of Technology, Germany<br>Frank Wilczek, Massachusetts Institute of Technology, USA<br>Anatoly Zayats, King’s College London, UK <br>Shuang Zhang, University of Hong Kong, Hong Kong</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nobelsymposiet är för inbjudna</h2><p>Symposiet är ett slutet arrangemang och endast öppet för inbjudna deltagare. Journalister är välkomna om de anmäler sig.</p>https://www.umu.se/nyheter/toppfysiker-samlas-till-nobelsymposium-vid-umea-universitet_12180282/https://www.umu.se/nyheter/ai-i-engelskundervisning-presenterades-internationellt_12180202/Samverkansprojekt om AI i engelskundervisning presenterades internationelltForskare och lärare i Umeå har undersökt hur generativ AI kan stödja elevers skrivutveckling i engelska. Nu har projektgruppen presenterat sina resultat vid en internationell konferens om AI i skrivundervisning.Mon, 29 Jun 2026 11:24:47 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Människor framför dator</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>John Schnobrich</span></div></div><p>– Mycket energi läggs i dag på att försöka kontrollera och hindra användningen av AI i klassrummet. Vår utgångspunkt är att användningen av AI inte är det centrala i undervisnings- och lärandesituationen, utan att AI snarare är ett verktyg som stödjer läraren i det didaktiska arbetet, säger Kirk Sullivan.</p><p>Kirk Sullivan är projektansvarig för ett projekt som sedan 2025 undersöker hur generativ AI kan användas i gymnasiets engelskundervisning. Tillsammans med universitetskollegorna Niclas Lindström och Linda Sandström samt Shannon Moore från Maja Beskowgymnasiet i Umeå kommun har han nu presenterat resultat från projektet vid den internationella konferensen AI in writing pedagogy. Vid konferensen samlades forskare och lärare från flera delar av världen för att diskutera AI:s utmaningar och möjligheter i undervisning och lärande.</p><p>En central slutsats från projektet är att elevers förmåga att kritiskt granska AI-förslag hänger nära samman med deras språkliga nivå.</p><p>–  Det vi ser är att elever i Engelska 7 kan värdera AI:s förbättringsförslag när deras språkliga nivå räcker till. När språket inte räcker till blir det däremot svårare att avgöra om förslagen är relevanta, säger Kirk Sullivan.</p><p>Resultaten visar också att AI kan hjälpa lärare att se vilka elever som behöver mer stöd i engelska och inom vilka områden undervisningen behöver förstärkas.</p><p class="quote-left">– AI kan avlasta i undervisningen och hjälpa lärare att identifiera elever som behöver mer stöd i engelska. Samtidigt visar våra resultat var det behövs mer undervisning för att stärka elevernas egen förmåga att bedöma och utveckla sina texter, säger Niclas Lindström.</p><p>Sammantaget visar projektet hur AI kan användas som ett verktyg i lärarens didaktiska arbete, samtidigt som elevernas språkliga nivå påverkar deras möjlighet att kritiskt värdera AI-förslag.</p><p>Läs mer om projektet här<br><a href="~/link/81f79f294c964149a3120c0cb24014a1.aspx">Didaktisk innovation: Använding av GAI-verktyg i gymnasiets engelskundervisning</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/ai-i-engelskundervisning-presenterades-internationellt_12180202/https://www.umu.se/nyheter/satsning-ger-sjukskoterskor-chans-forena-forskning-med-arbete_12179908/Satsning ger sjuksköterskor chans förena forskning med arbeteDet ska bli större möjligheter för sjuksköterskor att kombinera arbete med forskning. En ny satsning där Umeå universitet deltar ska underlätta för sjuksköterskor att genomgå en forskarutbildning och samtidigt arbeta kvar inom verksamheten. Wed, 24 Jun 2026 12:12:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Bay, prefekt vid Institutionen för omvårdnad</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– På detta sätt ökar möjligheten för vården att behålla sjuksköterskor och att ytterligare höja kompetensen och den akademiska nivån. Det är givetvis positivt, Annika Bay, prefekt vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Behåller anställning</h2><p>Regeringen har beslutat om en satsning på praktiknära forskarskolor. Den innebär att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kan genomgå forskarutbildning samtidigt som de behåller sin anställning inom hälso- och sjukvården. Satsningen ska stärka utbildningarnas kvalitet genom ökad forskningsanknytning, fler disputerade lärare och fler kvalificerade handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen.</p><p>Umeå universitet är ett av fem lärosäten som deltar i satsningen på praktiknära forskarskolor. För Umeås del innebär det 2,35 miljoner kronor i anslag för 2026. Avsikten är att det ska bli ett permanent anslag och att nivån ska höjas kommande år.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Regional samverkan</h2><p>Umeå kommer även att vara ett av sex lärosäten som delar på en pott för ökad regional samverkan och fördelning av VFU-platser, det vill säga platser för verksamhetsförlagd utbildning inom vården. För Umeå universitets del handlar det om 1,6 miljoner kronor som ska gå till samverkan med Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/satsning-ger-sjukskoterskor-chans-forena-forskning-med-arbete_12179908/https://www.umu.se/nyheter/sok-ikcs-vetenskapligt-pris-2026_12179622/Sök IKC:s Vetenskapligt pris 2026Innebandyns kompetenscentrum (IKC) vid Idrottshögskolan, Umeå universitet, delar ut två uppsatsstipendier för 2026. Stipendierna riktar sig till studenter som skrivit examensarbeten med relevans för svensk innebandy. Ansök senast den 30 oktober 2026.Tue, 23 Jun 2026 08:34:07 +0200<p>Ett stipendium på 6 000 kronor delas ut till bästa uppsats på magister- eller masternivå, och ett stipendium på 3 000 kronor till bästa kandidatuppsats. Stipendierna får användas till valfritt ändamål. </p><h3>Bedömningskriterier</h3><p>En jury bestående av styrgruppsmedlemmar inom IKC bedömer inkomna uppsatser utifrån:</p><ul><li>Uppsatsens intresse och relevans för svensk innebandy</li><li>Vetenskaplig kvalitet</li></ul><h3>Krav på uppsatsen</h3><p>För att kunna ansöka om IKC:s vetenskapliga priser ska uppsatsen:</p><ul><li>ingå i en examen</li><li>vara skriven på kandidatnivå (minst 15 hp) eller magister-/masternivå (minst 30 hp)</li><li>vara godkänd under perioden hösten 2025 – hösten 2026</li></ul><p>De uppsatser som tilldelas IKC:s vetenskapliga priser publiceras på IKC:s samt Svenska innebandyförbundets webbplatser.</p><h3>Så ansöker du</h3><p>Din ansökan ska innehålla:</p><ul><li>färdig uppsats</li><li>namn på universitetet eller högskola där du har skrivit uppsatsen</li><li>ditt utbildningsprogram och inriktning</li><li>handledarens namn och kontaktuppgifter</li><li>ditt namn, adress, e-post och mobilnummer.</li></ul><p>Skicka din ansökan till <a title="taru.tervo@umu.se" href="mailto:taru.tervo@umu.se">Taru Tervo</a>, forskningssamordnare för IKC, senast 30 oktober 2026. Märk mejlet med ”Stipendieansökan IKC”.</p><p>Välkommen med din ansökan!</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f6372ca0-4023-4214-8041-782850158dde" data-contentname="Taru Tervo">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/sok-ikcs-vetenskapligt-pris-2026_12179622/https://www.umu.se/nyheter/inbjudan-att-skicka-in-forslag-till-mirai-ri-week-2026_12179611/Inbjudan att skicka in förslag till MIRAI Research and Innovation Week 2026 i JapanForskare vid Umeå universitet inbjuds att lämna in förslag till MIRAI:s forsknings- och innovationsvecka, som äger rum i Fukuoka, Japan, den 8–11 december 2026.Tue, 23 Jun 2026 13:23:40 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4bfa031b-60ef-41f2-a24c-81e461f9a14d" data-contentname="Utlsyning förslag R&I Week 26">{}</div><p>Alla akademiker vid ett MIRAI-universitet kan lämna in ett förslag. Det finns flera olika format att välja mellan (t.ex. anordna en workshop, hålla ett föredrag, leda ett rundabordssamtal).</p><p>Ämnet för ditt förslag kan vara smalt eller bredare – men bör finnas inom MIRAIs fyra akademiska fokusområden. De utvalda sessionerna kommer att hållas parallellt under konferensens dag 2 och 3 (onsdag och torsdag).</p><h3>Hur du ansöker</h3><p>Skicka in ett kort förslag som innehåller:</p><ul><li>Sessionens titel</li><li>Föreslaget format och varaktighet (30 eller 60 minuter)</li><li>Kort beskrivning (150–200 ord)</li><li>Ditt namn och hemuniversitet för arrangörerna (minst en från Sverige och en från Japan)</li><li>Eventuella ytterligare relevanta meriter (om tillämpligt)</li></ul><p><strong>Sista ansökningsdag:</strong> 15 juli 2026<br>Besked: Förväntas i början av augusti 2026 (vecka med start 3 augusti), beroende på antal inkomna förslag.</p><p><strong>Länkar</strong><br><a href="https://forms.cloud.microsoft/pages/responsepage.aspx?id=iV9x12qT90q7daV6yZZG-kQEBKG4fhhMgRfwoUQDLL5UREZBNlFENVhPTk82MFEzNTlEUTZXQlhLUC4u&route=shorturl">Skicka in ditt förslag – MIRAI R&I Week 2026</a><br><a class="documentIcon" href="https://cdn.mirai.nu/wp-content/2026/06/RI-Week-Call-for-Proposals_Thematic-Deep-Dive-Sessions_ver0616.pdf">Ladda ner utlysningen</a></p><p>Den fullständiga <strong>utlysningen för MIRAI Research & Innovation Week 2026</strong> samt ett preliminärt program för konferensen finns här:<br><a title="R&I Week Call for Proposals: Thematic Deep Dive Sessions" href="https://www.mirai.nu/pages/randi-week-2026">www.mirai.nu/pages/randi-week-2026</a></p>https://www.umu.se/nyheter/inbjudan-att-skicka-in-forslag-till-mirai-ri-week-2026_12179611/https://www.umu.se/nyheter/bytte-elitfotbollen-mot-en-poliskarriar_12179542/Bytte elitfotbollen mot en poliskarriärLisa Dahlkvist spelade i många år fotboll på elitnivå i Umeå IK i allsvenskan innan hon bytte karriär och blev polis. Via studier vid Umeå universitet hittade Lisa vägen in i sin nya yrkesroll och idag arbetar hon som utredare inom brott i nära relation i Umeå. Vägen dit har dock inte varit självklar. Det var först när hon började fundera över livet efter fotbollen som tanken på ett nytt yrke växte fram. Mon, 22 Jun 2026 15:58:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lisa Dahlkvist bytte fotbollskarriären till ett yrke som polis.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vägen till utbildningen</h2><p>När Lisa började fundera på livet efter fotbollen växte var det flera personer i hennes närhet som uppmuntrade henne att söka till polisyrket.</p><p>– Vi hade förlorat en bortamatch och på vägen hem ställde jag mig frågan: vad ska jag göra efter fotbollen? Jag hade flera kompisar som rekommenderade mig att bli polis för att de tyckte att jag skulle passa inom det yrket.</p><p>Kort därefter valde Lisa att söka till Polisprogrammet. Studierna vid Umeå universitet blev hennes första erfarenhet av universitetsstudier och gav en bred utbildning med både teoretiska och praktiska inslag. Själva Polisprogrammet beskriver hon som både roligt och utvecklande, och valet att studera vid just Umeå universitet var ett enkelt beslut.</p><p>– Jag bor i Umeå och har familjen här, så det var ett smidigt val. Det kändes också roligt att studera på campus, säger Lisa.</p><p class="quote-center">Alla lärare var väldigt tillmötesgående och duktiga på att individanpassa så att studierna skulle gå att kombinera med fotbollen</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att kombinera elitidrott med studier</h2><p>Under studietiden valde Lisa att fortsätta med fotbollen parallellt med utbildningen, vilket innebar en period med höga krav på planering och struktur. Att få logistiken att fungera krävde flexibilitet från både henne och utbildningen.</p><p>– Det blev en del pusslande för att få schemat att gå ihop. Alla lärare var väldigt tillmötesgående och duktiga på att individanpassa så att studierna skulle gå att kombinera med fotbollen, säger hon.</p><p>I samband med att hon påbörjade aspiranten valde hon att avsluta fotbollskarriären för att fullt ut kunna fokusera på sin nya yrkesroll. Övergången från fotboll till studier och arbetsliv innebar en omställning som Lisa snabbt blev medveten om, inte minst i hur prestation och utveckling ser ut. Inom idrotten är strukturerna tydliga, med kontinuerlig återkoppling och tydliga mål, medan arbetslivet kräver ett större eget ansvar.</p><p>– Efter studierna och aspiranten försvann pressen att prestera, både från studierna och fotbollen. Det blir ens eget ansvar att prestera och eget ansvar för sin personliga utveckling. Det blev svårare att få feedback när man kom in i arbetslivet och man får stå på sina egna ben.</p><p>Drivkraften att utvecklas och nå nya mål följde dock med in i den nya karriären.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lisa arbetar idag som utredare inom brott i nära relation på Polisen Umeå</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Arbetet som polis</h2><p>Lisa genomförde sin aspirantutbildning i Umeå och har sedan dess arbetat där som polis. Idag är hon verksam som utredare inom brott i nära relation. Arbetet innebär nära kontakt med människor i utsatta situationer.</p><p>– Det är inte som jag förväntade mig, jag trodde att man skulle åka runt i en polisbil och stoppa bråk. Det finns så mycket mer ”bakom polisbilarna”. Jag arbetar mest på stationen, åker ut och har förhör, hämtar in misstänkta och utför husrannsakan. Det varierar mycket från ärende till ärende, säger Lisa.</p><p>– Allting kan hända på en dag. Det kan komma in något oväntat, och då är det viktigt att kunna släppa allt för att göra det som är mest prioriterat för stunden. </p><p>Det som motiverar Lisa i arbetet är möjligheten att göra konkret skillnad. För många människor är kontakten med polisen ett sista steg, och arbetet handlar ofta om att skapa trygghet och stöd i svåra situationer. Samtidigt finns en medvetenhet om att alla ärenden inte går att lösa fullt ut, vilket kan vara en av yrkets utmaningar.</p><p>– Det känns väldigt givande att hjälpa personer som drabbas av brott som sker i hemmen. Att kunna hjälpa någon att klara av helgen genom att skydda och stötta personen, berättar hon. </p>https://www.umu.se/nyheter/bytte-elitfotbollen-mot-en-poliskarriar_12179542/https://www.umu.se/nyheter/sakrad-finansiering-for-vfu-inom-tandvarden-_12179471/Säkrad finansiering för verksamhetsförlagd utbildning inom tandvården Tandvårdsutbildningarna vid Umeå universitet får bättre förutsättningar att fortsätta med utbildning som är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier. Det står klart efter att regeringen gett klartecken till ett extra anslag till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Förhoppningen är att satsningen ska bli en permanent nivåhöjning. Mon, 22 Jun 2026 12:26:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Detta finansiella tillskott till våra odontologiska utbildningar är mycket välkommet. Det kommer att förbättra möjligheterna och öka kvaliteten på utbildningarna genom att studenterna får tillgång till fler möjligheter att göra VFU och öka förutsättningarna för att genomföra den också inom den privata sektorn, säger Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>Umeå universitet får i år ett tillskott på 19,2 miljoner till verksamhetsförlagd utbildning inom odontologi. De program som berörs är tandläkar-, tandhygienist- och tandteknikerprogrammen där en del av utbildningen är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varit underfinansierad</h2><p>Ett problem sedan många år har varit att den verksamhetsförlagda utbildningen är underfinansierad. Ersättningen för den kliniska verksamhetsförlagda färdighetsträningen har upplevts otillräcklig och det har delvis orsakat svårigheter att få fram tillräckligt många platser för studenterna.</p><p>Lärosätena i landet som har tandvårdsutbildningar har därför arbetat för att få bättre grundförutsättningar. Det arbetet har nu burit frukt i form av ett tillskott om totalt 100 miljoner kronor till tandvårdsutbildningarna, varav Umeå får 19,2 miljoner. Tillskottet gäller för 2026, men man arbetar för att hitta en modell som från och med nästa år ska ge en varaktig höjning av anslagen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor, prefekt vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Nu börjar arbetet med att tillsammans se över hur vi på bästa sätt kan tillämpa resurserna. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för studenternas praktiska färdighetsträning säger Pernilla Lif Holgerson, prefekt vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tillskott till studentklinik</h2><p>Därutöver får Umeås studentklinik för tandvård ett tillskott om 6,7 miljoner kronor för att täcka bortfallet av patientavgifter. Eftersom besök vid studentkliniken tar betydligt längre tid för patienterna än motsvarande åtgärd hos annan tandvårdsklinik, betalar patienterna i gengäld en rabatterad avgift. Den rabatten ska nu studentkliniken få ersättning för via Försäkringskassan. Avsikten är att i framtiden kunna erbjuda fri vård för behandling som utförs av studenter under handledning av tandläkare och tandhygienister.</p>https://www.umu.se/nyheter/sakrad-finansiering-for-vfu-inom-tandvarden-_12179471/https://www.umu.se/nyheter/mims-clinical-research-fellowships-2026-tilldelade-_12179418/MIMS Clinical Research Fellowships 2026 tilldelade The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) har tillkännagett vinnarna av sitt nationella program för Clinical Research Fellowship (CRF) för 2026. MIMS tilldelar Clinical Research Fellowships till kliniker som nyligen har doktorerat och har en stark forskningsbakgrund.Mon, 22 Jun 2026 10:23:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi Enhet: Avdelningen för virologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>En internationell panel bestående av kliniska och prekliniska forskare har tilldelat stipendiet till tre kliniker. </p><p><strong>Inga Rimkute</strong> vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg föreslog ett projekt för att identifiera effektiva verktyg för förebyggande av humana norovirusinfektioner. Samarbetspartner i projektet är Marta Bally, docent vid Umeå universitet. <br><br><strong>Sara Cajander</strong> vid Universitetssjukhuset i Örebro föreslog ett projekt för att undersöka långsiktig immundysreglering och experimentell immunmodulering vid inflammatorisk sjukdom hos människa. Samarbetspartner i projektet är Johan Normark, docent och kliniker vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. </p><p><strong>Victor Yman</strong> vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet i Stockholm föreslog ett projekt för att förbättra serologiska verktyg för precis kartläggning av virusspecifika och korsreagerande antikroppar för nästa generations diagnostik och övervakning av arbovirus. Samarbetspartner i projektet är Mattias Forsell, professor vid Umeå universitet. </p><p>MIMS Clinical Research Fellowships ger garanterad forskningstid och finansierar stipendiaternas forskning till ett totalt värde av upp till 3,2 miljoner kronor. <br>Sedan fellowship-programmet inrättades 2009 har MIMS delat ut 16 forskarstipendier till kliniker vid universitetssjukhus i hela Sverige.<br><br><em>MIMS finansieras av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Umeå universitet, med målet att främja nästa generation framstående forskare inom infektionsmedicin. MIMS är den svenska noden i EMBL-nätverket och är kopplat till detta genom Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine.  </em></p>https://www.umu.se/nyheter/mims-clinical-research-fellowships-2026-tilldelade-_12179418/https://www.umu.se/nyheter/vad-har-vi-lart-oss-av-omstallningen_12179253/Allt som glimmar är inte gröntVad händer med ett samhälle när industrietableringar, investeringar och framtidsvisioner blir verklighet? Den frågan stod i centrum när forskare, beslutsfattare och samhällsaktörer samlades i Skellefteå för partnerskapsdagen "Samhället, framtiden och ansvaret".Thu, 18 Jun 2026 16:24:53 +0200<p>Dagen arrangerades inom partnerskapet mellan Umeå universitet och Skellefteå kommun och tog avstamp i forskningsprojektet "Det nya framtidslandet?", där forskare under flera år har studerat den snabba nyindustrialiseringen i norra Sverige.</p><p>Bakom utvecklingen finns både klimatambitioner och industripolitiska satsningar. Nya anläggningar inom exempelvis batteri- och elfordonsindustrin har skapat arbetstillfällen och framtidstro, men också satt kommuner, välfärdssystem och lokalsamhällen under hård press.</p><p>– Under lång tid har diskussionen främst handlat om investeringar, konkurrenskraft och tillväxt. Forskningen hjälper oss att förstå även de samhälleliga konsekvenserna – för kommuner, arbetsliv och människor som lever mitt i förändringen, sade Madeleine Eriksson, universitetslektor vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vicerektor Thomas Olofsson och kommunalråd Evelina Fahlesson inledde partnerskapsdagen i Skellefteå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Torunn Törnblom</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vem bär riskerna?</h2><p>Frågan om ansvar återkom genom hela dagen. Vem ska stå för kostnaderna när nya industrier etableras? Och vem får ta konsekvenserna om utvecklingen inte blir som planerat?</p><p>Diskussionen sattes också in i ett historiskt perspektiv. När industrisamhällen växte fram i norra Sverige under 1900-talets början tog företagen ofta ett långtgående ansvar för samhällsbyggandet. Bolidens första vd Oscar Falkman lät exempelvis uppföra både bostäder och annan infrastruktur för att locka arbetskraft till regionen.</p><p class="quote-center">Lokalsamhällena får bära en stor del av riskerna och vardagskostnaderna</p><p>I dag ser villkoren annorlunda ut. Kommunerna förväntas planera för bostäder, transporter och välfärd där nya etableringar växer fram, medan företagen verkar på en global marknad.</p><p>– Lokalsamhällena får bära en stor del av riskerna och vardagskostnaderna, medan vinsterna i högre grad hamnar hos privata företag eller kommer samhället till del på nationell och europeisk nivå, förklarade Madeleine Eriksson.</p><p>Ann-Kristin Bergqvist, professor vid Uppsala universitet, pekade samtidigt på att staten vid tidigare industriella omvandlingar ofta tagit en mer koordinerande roll, bland annat genom satsningar på infrastruktur och utbildning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Människorna bakom siffrorna</h2><p>Det stod klart att omställningen inte bara handlar om tillväxt och arbetstillfällen – utan också om människors livsvillkor. Johan Larsson från IF Metall beskrev hur Northvolts snabba expansion framför allt skapade otrygghet för anställda som rekryterats från andra länder.</p><p>– Man ville ha ett stabilt jobb och bygga ett liv här. Men företaget växte så fort att folk kunde komma tillbaka efter en veckas frånvaro till nya arbetsuppgifter, nya kollegor och nya chefer.</p><p class="quote-center">De fick 90 dagar på sig att hitta nya jobb när de inte kunde språket särskilt bra. Det skapade ju panik</p><p>När verksamheten sedan bromsade upp hamnade flertalet i en svår situation. De hade flyttat till Skellefteå med familj och framtidsplaner, men saknade förutsättningar för att snabbt ta sig vidare på arbetsmarknaden.</p><p>En försvårande omständighet var språket – eftersom arbetsplatsen var helt engelskspråkig hade de aldrig behövt lära sig svenska i vardagen. En annan var att uppehållstillstånden i många fall var knutna till anställningen. När uppsägningarna kom ställdes de inflyttade inför en dubbel utmaning: att hitta ett nytt arbete inom tre månader och samtidigt uppfylla inkomstkraven för att få stanna i Sverige.</p><p>– Om folk har jobbat i tre år räcker a-kassan egentligen till ett år. I stället fick de 90 dagar på sig att hitta nya välbetalda jobb när de inte kunde språket särskilt bra. Det skapade ju panik, berättade Johan Larsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Modulområdet på Solbacken i Skellefteå. En ifrågasatt, men enligt näringslivschef Anja Palm helt avgörande, "gummibandslösning" för en kommun i snabb tillväxt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Gardeström</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Perspektiv som saknas</h2><p>Ett annat återkommande tema var vilka röster som får ta plats när framtidens samhälle planeras. Åsa Larsson Blind, styrelseledamot i Sametinget, menade att samiska perspektiv alltför ofta kommer in först när konflikter kring markanvändning redan har uppstått – och då framställs som ett bromsande problem.</p><p>– Som urfolk i Sverige har vi rätt att vara med och styra vårt folks utveckling – ekonomiskt, socialt och kulturellt. Därför bör de samiska perspektiven finnas med tidigt när man pratar om samhällsutveckling i stort.</p><p>Hon underströk att diskussionen om hållbar utveckling behöver omfatta fler värden än naturtillgångar, ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Lärdomar inför framtiden</h2><p>Så hur ska framtidens omställningar göras bättre? Den frågan vägledde dagens sista samtal, där flera deltagare betonade behovet av starkare samverkan mellan företag, kommuner, stat och de som lever mitt i förändringen.</p><p>Nils Björling, universitetslektor vid Chalmers, efterlyste former för att bättre ta tillvara lokal kunskap och kommunernas erfarenheter. Han pekade på Accelerationskontoret – den statliga kommitté som ska underlätta industrins gröna omställning – och menade att modellen måste skalas upp för att göra nytta.</p><p>– Vi kanske inte behöver ett accelerationskontor, utan 290. Ett för varje unik kommun, sade han.</p><p class="quote-center">Om målet är ett rättvist och hållbart samhälle måste vi också ha det som rättesnöre på vägen dit</p><p>Frågan om vem som ska bära kostnaderna och ta del av vinsterna fick också stort utrymme. Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna, menade att kommuner som axlar en stor del av omställningens konsekvenser måste få bättre förutsättningar att hantera dem. Han framhöll att det redan finns konkreta förslag, bland annat att kommuner ska få ta del av bolagsskatterna eller behålla fastighetsskatterna likt modeller i Norge och Finland, men att inget av dem hittills nått riksdagen.</p><p>– Vi frågar inte efter statens stöd. Vi frågar efter en rejäl återbäring för att vi ska klara det här experimentet, tillade han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I dagens sista samtal varvades erfarenheter med framtidsvisioner. Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku liknade arbetet med att förändra Sveriges utjämningssystem vid att göra ”Windows människokompatibelt”.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Torunn Törnblom</span></div></div><p>Åsa Larsson Blind poängterade att hållbarhet inte bara kan ses som slutstationen, utan också bör prägla själva omställningsprocessen.</p><p>– Om målet är ett hållbart och rättvist samhälle måste vi också ha det som rättesnöre på vägen dit. Annars finns en risk att mänskliga rättigheter, samhällsplanering och andra viktiga perspektiv hamnar i kläm.</p><p>Partnerskapsdagen blev därmed inte enbart en tillbakablick på ett decennium av nyindustrialisering i norra Sverige. Den blev också en påminnelse om att omställningens effekter inte bara kan mätas i investeringar, produktion och klimatnytta, utan också i hur människor och lokalsamhällen påverkas när framtiden byggs i hög hastighet.</p>https://www.umu.se/nyheter/vad-har-vi-lart-oss-av-omstallningen_12179253/https://www.umu.se/nyheter/alexandre-bartel-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2026_12179042/Alexandre Bartel får Nordeas vetenskapliga pris 2026Professor Alexandre Bartel vid Umeå universitet tilldelas Nordeas vetenskapliga pris för sin forskning och undervisning inom cybersäkerhet. Hans arbete avslöjar sårbarheter i programvaror och är särskilt relevant i en tid då AI-genererad kod och cyberattacker blir allt vanligare.Thu, 18 Jun 2026 09:41:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alexandre Bartel, professor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Victoria Skeidsvoll</span></div></div><p>Alexandre Bartel är professor vid Institutionen för datavetenskap och leder en forskargrupp inom programvaruteknik och säkerhet vid Umeå universitet. Hans forskning har lett till nya verktyg som gör det möjligt att upptäcka sårbarheter i ett tidigt skede i utvecklingen av mjukvara och förebygga attacker mot digitala system.</p><p>– Samhället är helt beroende av mjukvara. Utan inbyggd säkerhet kan konsekvenserna bli allvarliga. Vi har sett det upprepade gånger i Sverige, säger Alexandre Bartel.</p><p>Några uppmärksammade exempel är cyberattacken mot Coop 2021, som gjorde att kunderna inte kunde betala i butikerna, och attacken mot Kalix kommun som slog ut flera viktiga system. 2025 blev företaget Miljödata utsatt för en ransomware-attack där angriparna läckte personuppgifter om anställda vid svenska organisationer, bland annat Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höga säkerhetskrav hos banker</h2><p>Banksektorn, med sina höga krav på säkerhet, är ett av de områden där Alexandre Bartels forskning är särskilt betydelsefull. Programvara som används för banktransaktioner och digitala tjänster måste skyddas mot intrång för att motverka den ökade mängden stölder av pengar och identiteter.</p><p>I dag skapas allt mer programkod med hjälp av AI. AI-genererad kod kan vara effektiv att ta fram, men också innehålla dolda säkerhetsbrister.</p><p>– Vi har sett fall där människor litar blint på det AI-systemen tar fram. Det är ett stort problem eftersom vi vet att AI ibland hallucinerar. Angripare kan också publicera stora mängder osäker kod på internet som modellerna lär sig av och då finns risken att de genererar kod med inbyggda sårbarheter.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utbildar i cybersäkerhet</h2><p>De senaste åren har Alexandre Bartel fått flera internationella utmärkelser. Hans forskning används i dag av både utvecklare och andra forskare runt om i världen. Han har också uppmärksammats för sitt engagemang i undervisning och har startat en uppskattad kurs i cybersäkerhet som lockar studenter från hela Sverige.</p><p>– Jag är väldigt glad över att få priset. Det är ett fint erkännande av mitt arbete inom programvaruteknik och cybersäkerhet, och en uppmuntran att fortsätta bidra till säkrare digitala system, säger Alexandre Bartel.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="31849d18-7ebb-4c07-abbb-bc0677e23d6e" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/alexandre-bartel-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2026_12179042/https://www.umu.se/nyheter/erik-elmroth-far-nordeas-innovationspris-2026_12179083/Erik Elmroth får Nordeas innovationspris 2026Professor Erik Elmroth har utsetts till mottagare av Nordeas och Umeå universitets innovationspris för nyttiggörande. Han får priset för sin förmåga att omsätta världsledande forskning inom molnteknik till lösningar som kommer till konkret användning i samhället.Thu, 18 Jun 2026 09:43:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Elmroth, professor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Bakom många av de digitala tjänster som används idag finns molnteknik och storskaliga distribuerade system. Det är inom dessa områden som Erik Elmroth, professor vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, byggt upp sin forskning. Det handlar bland annat om hur digitala system kan byggas så att de fungerar stabilt och effektivt även när många använder dem samtidigt.</p><p>– Det är naturligtvis väldigt hedrande att bli uppmärksammad på det här viset – och roligt med uppskattning för sådant jag själv tycker är viktigt, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning som stärker svensk industri</h2><p>Priset lyfter särskilt fram hans förmåga att kombinera forskning på hög nivå med entreprenörskap och strategiskt ledarskap. Som medgrundare till mjukvaruföretaget Elastisys har Erik Elmroth framgångsrikt kommersialiserat forskningsresultat, vilket har bidragit till driftsäkra digitala lösningar för samhällskritiska verksamheter och stärkt svensk industri.</p><p>– I och med att molntjänster och storskaliga distribuerade system i dag genomsyrar vårt samhälle är det viktigt att vi kan skapa förståelse för hur man kan göra dessa system så funktionella, effektiva och robusta som möjligt, säger Erik Elmroth.</p><p>Hans arbete handlar inte enbart om teknikutveckling, utan också om att stärka kompetensen i samhället. Genom utbildning och forskningsmiljöer bidrar han till att fler får den specialistkunskap som efterfrågas inom området.</p><p>– Förutom att själva forskningsresultaten kan vara viktiga har sådan här forskning också ett stort värde genom att bidra med kompetens till näringslivet i form av forskare och specialister, säger Erik Elmroth.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Alternativ till amerikanska molntjänster</h2><p>Hans arbete har också bidragit till att bygga upp samarbeten mellan akademi och näringsliv, samt till att stärka Sveriges position inom digital infrastruktur och AI.</p><p>I en tid där Europas beroende av amerikanska molntjänster diskuteras ser han ett behov av att utveckla alternativ.</p><p>– Jag hoppas att jag och min forskargrupp har bidragit med kunskap och kompetenta individer som gör det möjligt att skapa konkurrenskraftiga svenska och europeiska alternativ, särskilt för samhällskritiska behov, säger Erik Elmroth.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e73e3577-9a2c-413b-b2a6-fe4a38c5d7d3" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/erik-elmroth-far-nordeas-innovationspris-2026_12179083/https://www.umu.se/nyheter/tinande-permafrost-kan-utlosa-forbisedd-kolsanka-i-floder_12177096/Tinande permafrost kan utlösa förbisedd kolsänka i floderEn ny studie publicerad i tidskriften Nature visar att vittring av berg i allt högre grad motverkar floders koldioxidutsläpp när permafrosten bryts ned. Studien har genomförts av ett forskarsamarbete mellan Umeå universitet och East China Normal University.Wed, 17 Jun 2026 17:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Biologiska och geologiska kolkretslopp är tätt sammanlänkade, visar en studie publicerad i Nature. Resultaten från undersökningar i floder på Qinghai–Tibetplatån utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Liwei Zhang</span></div></div><p>Tinande permafrost ses ofta som en växande källa till växthusgaser när klimatuppvärmningen frigör gammalt kol som lagrats i frusna jordar. Men en ny studie publicerad i tidskriften Nature visar en mer komplex bild. När permafrosten tinar kan floder också utveckla en förbisedd förmåga att ta upp koldioxid genom ökad vittring av berg.</p><p>Forskarna fann att uppvärmning och nedbrytning av permafrost blottlägger reaktiva mineral och ökar samspelet mellan vatten och berg, vilket påskyndar kemiska vittringsprocesser som förbrukar koldioxid. I vissa flodavrinningsområden motverkade detta geologiska kolupptag delvis eller helt flodernas koldioxidutsläpp.</p><p>Det internationella forskarlaget undersökte 50 floder på Qinghai–Tibetplatån, jordens största högbelägna kryosfär utanför polarområdena, för att förstå hur tinande permafrost förändrar kolets kretslopp. Genom att kombinera mätningar av flodernas koldioxidutsläpp, löst kol, isotopspårämnen och geokemisk modellering fann forskarna belägg för att tinande landskap förstärker den kemiska vittringen, vilket för över kol till lösta oorganiska former samtidigt som atmosfärisk koldioxid förbrukas.</p><h3>Kolupptaget kan överstiga utsläppen</h3><p>– Vi såg att flodernas koldioxidutsläpp minskar samtidigt som kolupptaget genom vittring av berg ökar när permafrostens utbredning minskar, säger Liwei Zhang, biogeokemist vid East China Normal University. I vissa avrinningsområden där permafrosten blivit mer fragmenterad var det vittringsdrivna kolupptaget tillräckligt stort för att motverka eller till och med överstiga flodernas koldioxidutsläpp.</p><p class="quote-left">Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade</p><p>I hela studieområdet uppskattade teamet att kolupptag från vittring av berg i genomsnitt motverkar omkring 35 procent av flodernas koldioxidutsläpp. I områden med sammanhängande permafrost var denna effekt relativt liten. Men i landskap med där permafrosten är mer uppbruten eller isolerad översteg det vittringsdrivna kolupptaget ibland 100 procent av flodernas koldioxidutsläpp, vilket tyder på att geologiskt kolupptag kan mäta sig med biologisk kolfrisättning.</p><h3>Biologiska och geologiska kolkretslopp hänger samman</h3><p>Resultaten utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla. När frusna jordar tinar får floderna stora tillskott av gammalt organiskt kol som mikroorganismer omvandlar till växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Den nya studien tyder på att geologiska processer som verkar parallellt med biologiska processer delvis kan motverka dessa utsläpp.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jan Karlsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Forskarna betonar samtidigt att vittring av berg inte är en enkel eller permanent lösning på klimatförändringarna. Kolets kretslopp i tinande landskap är fortfarande komplext, och vissa vittringsreaktioner kan också frigöra koldioxid beroende på mineralsammansättning. Studien lyfter i stället fram en mekanism som fortfarande är bristfälligt representerad i många klimat- och kolcykelmodeller.</p><p>– Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade, säger Jan Karlsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. För att förstå om tinande permafrost i slutändan förstärker eller dämpar klimatuppvärmningen behöver vi ta hänsyn både till kolet som frigörs från gamla jordar och till kolet som förbrukas genom vittring av berg.</p><p>Forskarna menar att framtida klimatbedömningar behöver gå bortom ett ensidigt fokus på biologiskt drivna kolutsläpp och även inkludera geologiska kolkällor och kolsänkor som uppstår när frusna landskap tinar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67bd1fec-acc5-4021-bf86-f5ed483facae" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/tinande-permafrost-kan-utlosa-forbisedd-kolsanka-i-floder_12177096/https://www.umu.se/nyheter/att-lasa-epidemiers-historia-i-patogeners-dna-med-andrew-magee-_12179088/Att läsa epidemiers historia i patogeners DNA med Andrew Magee Vi har pratat med fylodynamikern Andrew Magee som ansluter till The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Institutionen för molekylärbiologi och Integrated Science Lab (IceLab) vid Umeå universitet som ny Data-Driven Life Science (DDLS)-gruppledare. Han tar med sig evolutionär modellering till forskningen om infektionssjukdomar, för att undersöka hur vi kan göra utbrottens dolda historia begriplig – och användbar – för epidemiologin. Wed, 17 Jun 2026 13:15:42 +0200<h3> </h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrew Magee, Department of Molecular Biology and Group Leader at MIMS and IceLab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elizabeth Perkins</span></div></div><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först drog dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Min vetenskapliga bakgrund är inom fylogenetik, ett fält i skärningspunkten mellan evolutionsbiologi, datavetenskap och statistik. Jag drogs till det eftersom jag tyckte att det var fascinerande att rekonstruera det avlägsna förflutna, och för att jag gillade blandningen av biologi och matematik. Senare blev jag intresserad av fylodynamik, som använder och utvecklar fylogenetiska metoder för att studera smittspridning, och det är där mitt fokus har legat sedan dess. </p><h3>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>Jag blev imponerad av den livliga forskningsmiljön här. Jag drogs särskilt till den samarbetskultur som finns och till hur mycket samarbete som sker inom MIMS och Umeå universitet i stort. <br>Jag ser också fram emot närheten till naturen och hur lätt det är att ta sig runt som Umeå erbjuder. </p><h3>Vilka är de huvudsakliga forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Historien om hur infektionssjukdomar sprids finns, om än brusigt, kodad i patogeners genom. Vår centrala fråga är: hur kan vi göra evolutionär modellering mer användbar för epidemiologin? <br>Vi närmar oss detta ur två kompletterande perspektiv: modellers lämplighet (model adequacy), där vi frågar hur tillförlitlig en given modell är under specifika omständigheter, och modellutveckling, där vi undersöker hur vi kan få modeller att fungera bättre. Båda delarna är viktiga om fylodynamiska slutsatser verkligen ska bidra till hur vi förstår och hanterar utbrott. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, IceLab, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samfundet i regionen? </h3><p>Liksom många av mina kollegor inom MIMS, EMBL och särskilt IceLab är jag modellbyggare. Därför letar jag ständigt efter intressanta frågor att översätta till statistiska modeller. Med så många framstående grupper i regionen som arbetar med svåra frågor och rika datakällor ser jag fram emot att se hur min grupp kan bidra. <br>Från andra hållet är jag också nyfiken på att utforska hur de fylodynamiska modeller jag arbetar med kan göras mer realistiska genom att integrera expertis från kollegor vid MIMS. </p><h3>Cykling – bortom labbet </h3><p><br>Andrew är en entusiastisk cyklist, främst landsväg men allt oftare på grus. Men mer än att cykla älskar han att arbeta med cyklar i sig. Han arbetade ideellt i över ett år på en kooperativt ägd cykelverkstad i Los Angeles – ett praktiskt intresse som erbjuder en tillfredsställande kontrast till den abstrakta världen av statistisk modellering. </p>https://www.umu.se/nyheter/att-lasa-epidemiers-historia-i-patogeners-dna-med-andrew-magee-_12179088/https://www.umu.se/nyheter/asta-mitkija-balto-far-vardduos-vetenskapliga-pris_12179070/Asta Mitkijá Balto får Várdduos vetenskapliga prisAsta Mitkijá Balto, professor emerita, får priset för sitt långvariga arbete inom samisk och urfolksrelaterad forskning och utbildning, både i Sápmi och internationellt. Wed, 17 Jun 2026 11:32:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asta Mitkijá Balto, professor emerita</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>arvu.no</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Hennes forskning, kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap</strong></p><p><strong>Ur motiveringen:</strong> <em>Genom att sätta samisk kunskap i centrum har <strong>Asta Mitkijá Balto</strong> utvecklat dekoloniserande forsknings- och utbildningspraktiker. Hennes arbete har haft en avgörande betydelse för lärarutbildning, skola, förskola samt policyutveckling. </em><em>Hennes forskning om samisk traditionell kunskap, värdegrund och sätt att leva – med särskilt fokus på uppfostran, lärande och relationen mellan människa, natur och samhälle – har gett centrala bidrag till förståelsen av samiska epistemologier.</em></p><p>Asta Mitkijá Balto har under lång tid varit med och byggt upp Sámi allaskuvla/Samiska högskolan i Kautokeino. Hennes forskning, som kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap, har gett värdefulla perspektiv för skolor, förskolor och andra utbildningsinstitutioner. 2018 tilldelades Asta Mitkijá Balto ett hedersdoktorat av The World Indigenous Nations University (WINU) för sitt livslånga arbete inom samisk och urfolksutbildning.  </p><p><em>Várdduos vetenskapliga pris delas ut vid Umeå universitets Årshögtid 17 oktober 2026. Där dels 2025 års pristagre Asta Mitkijá Balto prisas plus 2026 års pristagre som offentliggörs under hösten.</em></p><p><a href="~/link/788d774a8df445c0bcf34786b29053ef.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Asta Mitkijá Balto och hennes medverkan vid Várdduos 25 års firande</a></p>https://www.umu.se/nyheter/asta-mitkija-balto-far-vardduos-vetenskapliga-pris_12179070/https://www.umu.se/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/Ett nytt perspektiv på lungreparation med Meaghan FlaggVi pratade med virologen och stamcellsbiologen Meaghan Flagg, som ansluter till Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet som ny EMBL-stil gruppledare. Hon går i MIMS med målet att förstå – och i slutänden behandla – de allvarliga lungskador som orsakas av nya luftvägsvirus. Wed, 17 Jun 2026 11:20:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Meaghan Flagg, Department of Clinical Microbiology and Group Leader at MIMS</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lauran Zoppa</span></div></div><h3> </h3><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först lockade dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Jag har länge varit intresserad av virus, hur de orsakar sjukdom hos människor och hur vissa värdprocesser, såsom immunsvaret, kan bidra till sjukdomens utveckling. Under min doktorandutbildning studerade jag hur hiv-infektion stör balansen i tarmens epitel, vilket bidrar till sjukdomsprogression. Genom detta arbete fick jag en förståelse för den centrala roll som epiteliala stamceller spelar för att upprätthålla vävnadens funktion, och hur störningar i dessa stamceller kan driva sjukdom. <br>När jag inledde min postdoktorala forskning under covid‑19‑pandemin skiftade jag fokus till lungan och studerade hur SARS‑CoV‑2, och senare andra nya luftvägsvirus såsom högpatogen aviär influensa och Nipahvirus, skadar alveolära epiteliala stamceller. <br>Nu, som gruppledare, ser jag fram emot att arbeta i skärningspunkten mellan virologi och epitelial stamcellsbiologi för att förstå hur nya virus orsakar allvarlig sjukdom, och hur vi kan utveckla nya behandlingar som främjar vävnadsreparation och förbättrar patienternas prognos. </p><h3><br>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>I mitt arbete strävar jag efter att i så hög grad som möjligt integrera kliniska data och människobaserade modellsystem för att öka sannolikheten att få fram resultat med klinisk relevans. När jag skulle etablera min forskargrupp letade jag efter en miljö med fokus på infektionssjukdomar, högsäkerhetslaboratorier, tillgång till kliniska prover från människor samt en starkt samarbetsinriktad miljö som underlättar samverkan mellan grundforskare och kliniker. <br>MIMS, tillsammans med Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, erbjuder alla dessa resurser, liksom ett lokalt och internationellt nätverk av unga forskare, vilket skapar en stödjande och produktiv miljö för att starta mitt oberoende forskningsprogram. </p><h3><br>Vilka är de viktigaste forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Min grupp kommer att fokusera på hur nya luftvägsvirus, såsom högpatogen aviär influensa (HPAI), orsakar allvarlig sjukdom, med målet att identifiera nya terapeutiska strategier för att behandla infektioner. Infektioner i de nedre luftvägarna hör till de tio vanligaste dödsorsakerna globalt, men det finns få eller inga behandlingar som är effektiva när patienter väl utvecklar svår sjukdom. Epiteliala stamceller spelar en avgörande roll i vävnadsreparation, och bristfällig reparation bidrar till dåliga patientutfall, inklusive långvarigt nedsatt lungfunktion och död. <br>Min grupp kommer att undersöka hur virus och immunförsvaret påverkar epiteliala stamcellers förmåga att reparera lungan efter skada. Vi kommer att använda humana organoidmodeller och djurmodeller för att identifiera störda reparationsprocesser som kan påverkas med värdriktade terapier. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samhället i regionen? </h3><p>Covid‑19‑pandemin visade att sjukdomens svårighetsgrad vid infektion med luftvägsvirus varierar kraftigt på befolkningsnivå. Detsamma gäller influensa, som kan orsaka allt från milda symtom i de övre luftvägarna till lunginflammation och andningssvikt. Samarbete med experter inom human genetik vid FIMM och NCMBM skulle göra det möjligt att undersöka hur genetisk variation påverkar sjukdomsförloppet vid luftvägsvirusinfektioner. <br>Dessutom kan luftvägsvirus under vissa omständigheter orsaka neurologiska symtom, men det är oklart vilka faktorer som styr detta. <br>Genom samarbeten med neurovetenskapliga experter vid DANDRITE kan vi undersöka hur olika immunsvar eller andra faktorer påverkar virusens neurovirulens. Jag ser fram emot det kommande mötet inom Nordic EMBL Partnership, som ger möjlighet till personliga diskussioner om möjliga samarbetsprojekt. </p><h3><strong>Utanför labbet </strong></h3><p>När hon inte arbetar i labbet befinner sig Meaghan ofta i bergen. Som passionerad klipp- och isklättrare, skidåkare och mountainbikecyklist tar hon med sig samma utmaningslust till sin fritid som till sin forskning. </p>https://www.umu.se/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/https://www.umu.se/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/Yrselträning i mobilen ger god effektVarje år söker nästan 50 000 personer i Sverige akut vård på grund av yrsel. Många av dem kan rehabiliteras med hjälp av enkla övningar. Ny forskning från Umeå universitet och Region Västerbotten visar nu att en app fungerar lika bra som skrivna instruktioner.Tue, 16 Jun 2026 13:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer (t.v.), lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, samt Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Lotta Norlander</span></div></div><p>– App och skrivna instruktioner fungerar lika bra; det viktigaste är att man tränar på rätt sätt och tillräckligt mycket. Våra resultat innebär att patientens personliga preferenser kan styra valet av behandlingsmetod, säger Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><p>Akut yrsel kan uppstå av många olika anledningar och står varje år för ungefär 3% av alla besök på akutmottagningar. I de flesta fall är yrseln godartad, men kan ändå innebära återkommande besvär. Yrsel påverkar i hög grad livskvalitet och arbetsförmåga och leder till höga kostnader för sjukvården. Potentialen att rehabilitera yra patienter är dessutom underutnyttjad.</p><p>I den aktuella studien har 183 personer med akut yrsel fått prova så kallad vestibulär rehabilitering, som innebär att man tränar genom att röra huvudet och ögonen för att öka förmågan till återhämtning och kompensation vid yrsel. Deltagarna har antingen fått skrivna instruktioner eller använt appen YrselTräning. När patienterna följdes upp efter 6 veckor mådde grupperna lika bra och hade tränat lika mycket.</p><p>– Eftersom skrivna instruktioner är så lättillgängliga har alla möjlighet att träna och bli bättre i sin yrsel, oavsett orsak. Just nu följer vi upp appen YrselTräning i ett internationellt projekt och hoppas att den ska bli tillgänglig för allmänheten senare i år, säger forskningsledare Jonatan Salzer, lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="abd68ea3-7723-4138-85bb-7127ff5e2927" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/https://www.umu.se/nyheter/dna-metoder-visar-mer--men-racker-inte-ensamma-i-havsovervakning_12178881/DNA-metoder visar mer – men räcker inte ensamma i havsövervakningDNA-baserade analyser hittar fler arter än traditionell mikroskopi i havet. Samtidigt räcker de ännu inte för att ersätta de metoder som används i dagens miljöövervakning. Det visar en ny studie från Östersjön, Kattegatt och Skagerrak.Wed, 17 Jun 2026 14:32:32 +0200<p>I studien jämförs DNA-metabarkodning med klassisk ljusmikroskopi, som i dag är standard i övervakningen av växtplankton. Materialet omfattar 232 vattenprov från 17 stationer inom det svenska marina övervakningsprogrammet.</p><p>Resultaten pekar åt två håll. DNA-metoden identifierar fler grupper och fler arter, samtidigt som den fångar upp organismer som är svåra att upptäcka i mikroskop. Men när det gäller att uppskatta hur mycket plankton som finns i vattnet ger metoderna olika bilder, och sambandet mellan dem är ofta svagt.</p><p>Det innebär att de två angreppssätten i praktiken svarar på olika frågor. Mikroskopin ger fortsatt underlag för bedömningar av mängd och biomassa, medan DNA-analysen breddar bilden av vilka organismer som finns där.</p><p>–Det är viktigt att kombinera dessa två metoder därför att växtplankton utgör en nyckelgrupp för att bedöma tillståndet i havet, både vad avser biomassa och biodiversitet, säger Agneta Andersson, professor vid Umeå universitet och vetenskaplig koordinator vid EcoChange.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Agneta Andersson presenterar forskning vid IceLab Lunch Pitch.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Simon Jönsson]</span></div></div><h3>Variation mellan havsområden och organismgrupper</h3><p>Studien visar också att skillnaderna mellan metoderna varierar. För vissa organismgrupper stämmer resultaten bättre överens, för andra sämre. Mönstren skiftar dessutom mellan olika havsområden.</p><p>Ett tydligt resultat är att DNA-metoden oftare hittar små och svåridentifierade arter. Det bidrar till en mer detaljerad beskrivning av den biologiska mångfalden, särskilt i komplexa miljöer där många arter liknar varandra till utseendet. Samtidigt finns begränsningar kopplade till referensdatabaser och till hur DNA-signaler ska tolkas.</p><h3>Svårt att översätta DNA till biomassa</h3><p>Framför allt kvarstår problemet att koppla DNA-data till faktiska mängder organismer i vattnet. Trots olika försök att justera analyserna går det i dag inte att tillförlitligt översätta DNA-signaler till biomassa eller cellantal.</p><p>Det gör att DNA-metabarkodning i nuläget fungerar bäst som ett komplement, inte som en ersättning.</p><p>– Utvecklingen måste ske på flera plan och ha en genomtänkt strategi och process, där man fångar upp ett tvärsnitt av arter i olika storleksklasser i olika havsområden. Det kommer att bidra till ökad kunskap om biodiversitet och att förbättra referensdatabaserna.</p><p>Man bör också arbeta mer med att ta fram kvantitativa DNA metoder, eventuellt genom att ta reda på mer om antalet genkopior i olika växtplankton och att vidareutveckla spikningsmetoden med syntetiskt DNA, säger Agneta.</p><p>Med det sagt pekar resultaten tydligt framåt. Metoden kan bidra till att upptäcka förändringar i artsammansättning och tillföra information som i dag missas i den löpande övervakningen. Samtidigt krävs fortsatt utveckling – både av referensdatabaser och av hur resultaten tolkas – för att tekniken ska få en större roll i praktiken.</p><p> </p><p><a href="~/link/279429d605864aa3a4f47936cb216949.aspx" target="_blank" rel="noopener"><strong>Läs mer om projektet.</strong></a></p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1915&faces-redirect=true&language=sv&searchType=SIMPLE&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&pid=diva2%3A2072393&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all" target="_blank" rel="noopener"><strong>Fulltext i DIVA.</strong></a></p>https://www.umu.se/nyheter/dna-metoder-visar-mer--men-racker-inte-ensamma-i-havsovervakning_12178881/https://www.umu.se/nyheter/potatis-gynnas-nar-tva-nyttiga-bakterier-samarbetar_12177916/Potatis gynnas när två nyttiga bakterier samarbetarForskare vid Umeå universitet har visat att två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling. Bakteriernas samspel gav upphov till särskilda effekter i potatisplantorna och var kopplat till tidigare knölbildning och ökad avkastning under växthusförhållanden. Resultaten tyder på att kombinationer av nyttiga jordbakterier i framtiden kan bli ett värdefullt verktyg för potatisodlare.Mon, 22 Jun 2026 09:05:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>När de nyttiga jordbakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen, visar studien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Potatis är en av världens viktigaste livsmedelsgrödor och en viktig del av kosten för miljontals människor. Samtidigt kräver höga skördar ofta betydande insatser av exempelvis gödselmedel. Benedicte Albrectsen och hennes forskargrupp vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre undersökte därför om naturligt förekommande mikroorganismer i marken skulle kunna bidra till en mer hållbar potatisproduktion.</p><p>– Vi ville ta reda på om två typer av nyttiga bakterier fungerar bättre tillsammans än var för sig, säger Benedicte Albrectsen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Potatisplantor under växthusexperimenten där nyttiga jordbakterier tillfördes rötterna. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Forskarna fokuserade på Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, två välstuderade, naturligt förekommande jordbakterier som är kända för att främja växters tillväxt och hälsa. I experimenten jämfördes effekterna av bakterierna var för sig och i kombination på potatisplantor. I studien ingick också olika potatissorter.</p><h3>Bakterierna påverkar varandra</h3><p>När bakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen. De behandlade plantorna visade tidigare tecken på knölbildning än obehandlade plantor, och analyser av genuttryck visade ökad aktivitet hos gener som är kopplade till denna process. I flera fall gav kombinationsbehandlingen effekter som inte sågs när bakterierna användes var för sig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Benedicte Albrectsen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi blev positivt överraskade. Även om vi förväntade oss positiva effekter var samspelet mellan de två bakteriestammarna tydligare än väntat, säger Benedicte Albrectsen.</p><p>För att bättre förstå hur de två bakteriestammarna samverkade analyserade forskarna både de ämnen som bakterierna producerade och de reaktioner som utlöstes i potatisplantorna. Med hjälp av Swedish Metabolomics Centre fann de att bakterierna bildade en unik blandning av ämnen när de odlades tillsammans, vilket tyder på att bakterierna påverkar varandras aktivitet.</p><h3>Inverkar på växternas försvar</h3><p>Bakteriebehandlingarna påverkade inte bara växternas tillväxt utan även gener som är viktiga för knölbildning och växternas försvar mot stress och sjukdomar. Forskarna såg också förändringar i knölarnas kvalitet, bland annat i stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna varierade dock mellan potatissorterna ’Mandel’ och ’Désirée’, som båda odlas i Sverige.</p><p>Nu vill forskarna ta nästa steg och se hur naturliga kombinationer av nyttiga jordbakterier fungerar under verkliga odlingsförhållanden.</p><p>- Det som fascinerar mig mest är hur jordens biologiska mångfald kan bidra till att potatisen växer och utvecklas bättre. Genom att förstå hur jordbakterier samspelar kan vi få kunskap som även är relevant för andra grödor, säger Benedicte Albrectsen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c8b92a6e-1ab2-454e-a6e1-f6a15348da15" data-contentname="Om studien">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/potatis-gynnas-nar-tva-nyttiga-bakterier-samarbetar_12177916/https://www.umu.se/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/William F. Young ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor William F. Young, Mayo Clinic College of Medicine and Science, till hedersdoktor. Han får utmärkelsen för sin världsledande forskning inom endokrinologi och sitt djupa, långvariga engagemang i utbildning, forskning och klinisk verksamhet i Umeå.Mon, 15 Jun 2026 15:21:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tommy Olsson, senior professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– William Young är en exceptionellt skicklig forskare och kliniker. Men det som kanske imponerar mest är hans engagemang för att sprida kunskap och stödja andra. Hans insatser har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av endokrinologin i Umeå och Sverige, säger Tommy Olsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nominerade William F. Young till att bli hedersdoktor.</p><p>William F. Young är professor i medicin vid Mayo Clinic College of Medicine and Science och en världsledande auktoritet inom endokrinologi, särskilt när det gäller sjukdomar relaterade till binjurarna. Binjurarna är små hormonproducerande körtlar som sitter ovanpå njurarna. De är en viktig del av kroppens hormonella styrsystem och reglerar bland annat blodtryck.</p><p>– Professor Youngs forskning har förändrat hur vi diagnosticerar och behandlar flera hormonella sjukdomar. Särskilt hans arbete kring binjuresjukdomar och hormonellt orsakat högt blodtryck har fått stort genomslag internationellt och kommit patienter till nytta världen över, säger Tommy Olsson.</p><p>William F. Young har länge haft ett samarbete med Umeå universitet och varit affilierad professor i endokrinologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Samarbetet har varit särskilt inriktat på undervisning och klinisk konsultation, och professor Young har besökt Umeå vid ett flertal tillfällen för att bland annat undervisa svenska specialistläkare och ST-läkare inom olika områden av endokrinologi. Under åren har även ett antal svenska forskare och kliniker besökt Mayo Clinic för utbyten.</p><p>– Samarbetet med William Young har betytt oerhört mycket för oss. Han har inte bara delat med sig av sin expertis utan också aktivt skapat möjligheter för svenska forskare och läkare att utvecklas genom internationella kontakter och utbyten, säger Tommy Olsson.</p><p>Universitetets hedersdoktorer promoveras i samband med <a href="~/link/d9918566bfe04b1db48bf43dc96eac52.aspx">Årshögtiden den 17 oktober.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/https://www.umu.se/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/Kronisk smärta slår inte jämliktAtt kvinnor drabbas hårdare av långvarig smärta i käken och tuggmusklerna är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning från Umeå universitet att även psykiskt och fysiskt välbefinnande, sjukskrivning och familjerelaterade faktorer kan påverka hur smärtan förändras över tid.Mon, 15 Jun 2026 13:35:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Resultaten visar att långvarig smärta i käke och tuggmuskler inte bör förstås enbart som ett biologiskt problem. Flera faktorer verkar samverka, där både kön, välbefinnande, sjukskrivning och sociala sammanhang kan ha betydelse för smärtans utveckling över tid, säger Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Kronisk smärta är vanligt och kan påverka vardag, arbete och livskvalitet. I sin avhandling har Simon Vallin undersökt hur långvarig smärta i käke och tuggmuskler, så kallad TMD-smärta, förändras över tid och mellan generationer. Han har också undersökt hur detta hänger samman med kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer.</p><p>Resultaten visar att kvinnor oftare utvecklade TMD-smärta och hade lägre grad av tillfrisknande jämfört med män. Personer med bättre psykiskt och fysiskt välbefinnande hade däremot lägre grad av insjuknande och högre grad av tillfrisknande. Tidigare sjukskrivningar var kopplad till motsatt mönster: högre grad av insjuknande och lägre grad av tillfrisknande.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Smärta hos föräldrar kan påverka</h2><p>Avhandlingen visar också att smärta kan behöva betraktas ur ett familjeperspektiv. En av studierna analyserade data om utbredd smärta i tre generationer: föräldrar, barn och barnbarn. Det fanns ett samband mellan sjukskrivning på grund av smärta i föräldragenerationen och utbredd smärta i de två efterföljande generationerna.</p><p>– Det betyder inte att smärta ärvs från en generation till nästa, men resultaten tyder på att familjerelaterade och sociala faktorer kan vara viktiga att ta hänsyn till när vi försöker förstå varför långvarig smärta uppstår och kvarstår, säger Simon Vallin.</p><p>Det är samtidigt för tidigt att säga vad sambanden beror på. Studierna visar samband, men förklarar inte de bakomliggande mekanismerna. Därför behövs mer forskning om varför kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer hänger samman med långvarig smärta.</p><p>Enligt Simon Vallin talar resultaten för ett bredare synsätt i både forskning och vård. Vid långvarig smärta kan det vara viktigt att inte bara fokusera på den smärtande kroppsdelen, utan också på personens allmänna hälsa, arbetsförmåga, livssituation och tidigare erfarenheter av smärta. Forskningen kan därmed bidra till bättre förebyggande arbete och bättre stöd till personer som lever med långvarig smärta. På sikt kan det minska lidande, underlätta återgång i arbete och minska belastningen på samhället.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d2baa72f-6745-4852-813f-c14780edc491" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/https://www.umu.se/nyheter/hon-far-pris-for-sitt-engagemang-som-larare_12178254/Hon får pris för sitt engagemang som lärareEtt starkt engagemang för studenternas lärande, en undervisning som förenar teori och praktik och ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Det är några av skälen till att Kicki Johansson, universitetsadjunkt vid institutionen för socialt arbete, tilldelas samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2026.Mon, 15 Jun 2026 12:38:33 +0200<p>När beskedet kom satt Kicki Johansson mitt i vardagens utmaningar. Hon hade precis kämpat med en teknisk funktion i Canvas när mejlet om utmärkelsen dök upp.</p><p>– Jag blev både glad, tacksam och stolt, säger hon.</p><p>Efter samråd med en arbetsgrupp utsedd av utbildningskommittén har dekan Ulrika Haake beslutat att utse Kicki Johansson till årets pedagogiska pristagare.</p><p class="quote-center">Jag drivs av frågan, vad ska studenterna lära sig, varför är det viktigt och hur ska de lära sig?</p><p>För Kicki Johansson handlar god undervisning om att skapa engagemang, upplevelser och variation. Som lärare i ledarskap strävar hon efter att låta ämnet genomsyra både innehåll och arbetssätt. Teorier ska inte bara beskrivas utan också upplevas, diskuteras och omsättas i praktiken.</p><p>Under sina 23 år som lärare vid Umeå universitet har hon haft ett stort intresse för hur människor lär sig. Frågor om vad studenter ska lära sig, varför det är viktigt och hur lärandet bäst kan stimuleras har varit en röd tråd genom hela karriären.</p><p>– Jag drivs av frågan, vad ska studenterna lära sig, varför är det viktigt och hur ska de lära sig?</p><p>Ett begrepp hon själv använder är ”MIX-pedagogik”, där olika lärostilar och arbetssätt får plats i undervisningen. Föreläsningar varvas med reflektionsfrågor, quiz, gruppdiskussioner, fyrahörnsövningar och andra aktiviteter som aktiverar studenterna. Ibland använder hon mer oväntade inslag för att illustrera teoretiska resonemang och skapa engagemang även i stora studentgrupper.</p><p>Samtidigt vilar undervisningen på en tydlig ämnesdidaktisk grund. Kicki Johansson följer forskning om hur ledarskap kan undervisas och prövar gärna nya metoder i sin egen undervisning. Ett exempel är när hon tog kontakt med forskare vid Högskolan i Kristianstad för att få använda forskningsutvecklade instrument i en uppdragsutbildning för chefer.</p><p>– Jag läser mycket forskning om hur man undervisar i mitt ämne och provar gärna själv det jag läser om.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lärande genom upplevelser</h2><p>En central tanke i hennes pedagogik är att studenterna lär sig bäst när de får vara delaktiga och själva erfara det som diskuteras. Inspiration hämtar hon bland annat från upplevelsebaserat lärande, där konkreta erfarenheter används som grund för analys och reflektion.</p><p>När hon undervisar i ledarskapsteori vill hon att studenterna ska få mer än teoretiska kunskaper. Genom chefssamtal, simuleringar och andra praktiknära övningar får de möjlighet att pröva teorierna i praktiken. Tanken är att studenterna inte bara ska läsa om ledarskap utan också få uppleva det under kursens gång.</p><p>Intresset för samspelet mellan pedagogik och ledarskap har följt henne under lång tid. I sin masteruppsats studerade hon hur socionomstudenter lär sig om ledarskap genom en simulering som hon använt under många år i undervisningen.</p><p>– Att kombinera mitt ämne, ledarskap, med pedagogik är så givande. Jag har både arbetat som chef, utbildat mig inom ledarskap och undervisar om det. Jag älskar verkligen att undervisa om mitt ämne.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Engagemang skapas på olika sätt</h2><p>Hur man väcker studenternas engagemang är en fråga som följt henne genom hela lärarkarriären. Däremot tror hon starkt på variation, delaktighet och att möta olika sätt att lära.</p><p class="quote-center">Jag hoppas att de vill läsa mer, tänka mer om ämnet och våga testa själva</p><p>Studenterna kan få göra allt från tysta reflektionsövningar till praktiska moment som involverar rörelse eller diskussion. Ofta återkommer hon senare till övningarna och knyter dem till teorier och begrepp.</p><p>För Kicki Johansson handlar aktiviteterna inte bara om variation. De ska också ge studenterna möjlighet att erfara, analysera och reflektera kring det som tas upp i undervisningen. På så sätt blir lärandet ett samskapande mellan lärare och studenter snarare än enbart kunskapsförmedling.</p><p>– När studenterna får direkta upplevelser och praktiska erfarenheter ökar ofta både förståelsen och engagemanget.</p><p>Hon hoppas att studenterna lämnar undervisningen med både kunskap och nyfikenhet.</p><p>– Jag hoppas att de vill läsa mer, tänka mer om ämnet och våga testa själva.</p><p>Genom praktiknära lärandeaktiviteter och rollspel vill hon också ge studenter som ännu inte har erfarenhet av arbetslivet en inblick i deras framtida yrkesliv.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Våga prova nytt</h2><p>Till andra lärare lyfter hon fram betydelsen av relationer och lyhördhet i undervisningen. Att vara uppmärksam på hur studenter reagerar kan ibland innebära att man stannar upp, tar en dialog eller väljer en annan väg.</p><p>Hon betonar också vikten av att våga experimentera och hitta arbetssätt som väcker känslor, nyfikenhet och reflektion.</p><p>– Att få en känsloupplevelse kanske är lättare i vissa ämnen men här sätter bara fantasin gränser, så våga och vinn!</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pedagogisk skicklighet i fokus</h2><p>Priset består av ett diplom och en prissumma. Kicki Johansson tar emot utmärkelsen i samband med de pedagogiska samtalen som arrangeras dagarna före Årshögtidens ceremoni den 17 oktober 2026.</p><p>För Samhällsvetenskapliga fakulteten är det pedagogiska priset ett sätt att uppmärksamma och synliggöra det pedagogiska arbetet.</p><p>– Det är viktigt att uppmärksamma att vi värdesätter det pedagogiska arbetet. Vi har många engagerade, kunniga och kompetenta lärare som dagligen möjliggör att vi kan erbjuda utbildningar med både bredd och djup, och av högsta kvalitet. Det pedagogiska priset låter oss lyfta någon lärare som utmärkt sig lite extra, men synliggör också vikten av god pedagogik och pedagogisk skicklighet, säger Ulrika H. Westergren, vicedekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet.</p><p>Inför årets pris sökte fakulteten efter en lärare eller ett lärarlag som aktivt, medvetet och framgångsrikt arbetat för ett ökat studentengagemang i utbildningen.</p><p>– En riktigt stark kandidat prickar in samtliga kriterier, och i nomineringen finns det också tydliga exempel på hur detta omsätts i praktiken, säger Ulrika H. Westergren.</p>https://www.umu.se/nyheter/hon-far-pris-for-sitt-engagemang-som-larare_12178254/https://www.umu.se/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/Fernströms forskarpris till hjärntumörforskare2026 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Silvia Remeseiro vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi, för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.Thu, 18 Jun 2026 13:51:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fernströms pris  tilldelas docent Silvia Remeseiro för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D‑genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Min första reaktion var en blandning av tacksamhet och glädje! Det är otroligt fint att se vårt arbete uppmärksammas, säger Silvia Remeseiro, universitetslektor och docent på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet. </p><p>– Det här priset betyder extra mycket eftersom det lyfter fram vikten av vår forskningsinriktning, som knyter ihop flera olika områden och öppnar nya sätt att förstå det komplexa samspelet mellan nervceller och glioblastomceller, ur ett ganska unikt perspektiv. Framåt ger det här både synlighet och ny energi till vår forskning, och motiverar oss att fortsätta tänja på gränserna med målet att våra upptäckter ska kunna leda till nya behandlingsstrategier för patienter med den här svåra hjärncancersjukdomen.</p><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten:</p><p>” Silvia Remeseiro har etablerat en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö vid Umeå universitet inom molekylär medicin, bioinformatik och cancerbiologi. Genom innovativa multi-omics-metoder och avancerade glioblastommodeller har hennes forskning bidragit till ny förståelse för hur kommunikationen mellan nervceller och tumörceller driver tumörtillväxt och aggressivitet. Vidare har hennes arbete identifierat genreglerande nätverk och transkriptionsfaktorer som styr samspelet mellan nervceller och tumörceller, vilket öppnar nya möjligheter för framtida behandlingar riktade mot epigenetiska mekanismer.”</p>https://www.umu.se/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/https://www.umu.se/nyheter/ny-ordforande-i-ivas-studentrad-fran-umea-universitet-_12178002/Ny ordförande i IVA:s studentråd från Umeå universitet – för andra perioden i radFör andra perioden i rad innehar en student eller doktorand från Umeå universitet ordförandeposten i IVA:s studentråd, när nu civilingenjörsstudenten Carl Bergling tar över stafettpinnen efter Oliver Larsson. – Att så många från Umeå universitet får plats i studentrådet är ett kvitto på våra fantastiska studenter och doktorander – och på att Norrland kliver fram som en viktig röst i samhällsdebatten, säger Carl Bergling. Wed, 17 Jun 2026 09:46:09 +0200<p>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA:s, studentråd består av utvalda och samhällsengagerade studenter från lärosäten runt om i landet. Rådet bidrar med student- och doktorandperspektiv till IVA:s arbete inom teknik, näringsliv och samhällsutveckling.</p><p>Studentrådet består av 13 studenter och doktorander från teknik- och ekonomiområdena, primärt från civilingenjörsutbildningar, och fungerar som en plattform där studenter kan utveckla idéer, stärka sina kompetenser och knyta värdefulla kontakter.</p><p>Vid rådsmötet i mars valdes Carl Bergling, student vid Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid Umeå universitet, till ny ordförande.</p><p>– Det känns mycket roligt och är en uppgift jag tar mig an med stor ödmjukhet. Det innebär ett stort ansvar att skapa goda förutsättningar för rådsmedlemmarna att engagera sig i frågor de brinner för och bidra till samhällsförändring, säger Carl Bergling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carl Bergling och Julia Servin, student respektive doktorand vid Umeå universitet, kliver in som nya ledamöter i IVA:s studentråd. Carl Bergling efterträder sin Umeåkollega, Oliver Larsson (längst till höger), på ordförandeposten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Oliver Larsson</span></div></div><p>Han efterträder Oliver Larsson, doktorand vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, som varit ordförande under läsåret 2025–2026. Även Julia Servin, doktorand vid Institutionen för fysik, är ny ledamot i studentrådet för perioden 2026–2028.</p><p>– Att ha så här många representanter i rad från Umeå universitet är ett kvitto både på hur många fantastiska studenter och doktorander vi har, men också hur Norrland kliver fram som en viktig aktör i samhällsdebatten i stort. Det känns också roligt att visa upp Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Umeå, som gör en imponerande tillväxtresa vad gäller både forskningsmedel och antal studenter, säger Carl Bergling, och tillägger:</p><p>– Om det är något jag kan göra i IVA:s studentråd som bidrar till att stärka varumärket för fakulteten, och göra att näringslivet får ökad kännedom om vilka fantastiska civilingenjörsutbildningar vi har i Umeå, så vore jag jätteglad.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hård konkurrens – ansökan via universiteten</h2><p>Ansökan till studentrådet görs via Sveriges universitet och högskolor med tekniska och ekonomiska utbildningar på masternivå, som ges möjlighet att nominera kandidater. Den slutgiltiga nomineringen beslutas av lärosätets rektor.</p><p>Detta är en del av ett starkare band mellan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och Umeå universitet – ett viktigt steg i att stärka samverkan och bidra till Sveriges konkurrenskraft.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi är både stolta och glada över att våra studenter och doktorander tar plats i det här sammanhanget. Konkurrensen är hård, med många lärosäten och få platser. Att vi nu har haft två ordförande efter varandra stärker Umeå universitets position som ingenjörslärosäte och synliggör oss ytterligare inom ingenjörsvetenskaperna, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.</p><p>Studentrådet är kopplat till ett mentorskapsprogram som främjar kunskapsutbyte mellan studenter och IVA-ledamöter samt representanter från näringslivet. Carl Bergling berättar att det är en eftertraktad organisation med sina utvalda, engagerade studenter.</p><p>– Vi tas emot av i princip alla aktörer vi vill träffa, och det är många organisationer som hör av sig och vill dela sina tankar om exempelvis framtidens kompetensförsörjning eller hur man skapar goda förutsättningar i sin egen sfär. Där kan vi bidra mycket med både egna kunskaper och våra breda nätverk från olika utbildningar.</p><p>Carl Bergling brinner lite extra för frågor om internationalisering, och vilken roll EU ska spela i det nya geopolitiska läget, liksom Norrlands roll i Sveriges framtid.</p><p>– Det här är inte en landsände som behöver räddning eller hjälp, utan har alla förutsättningar för både enskilda och familjer att skapa sig ett liv och en framtid, liksom ett långsiktigt och hållbart välstånd för såväl Sverige som hela regionen vi befinner oss i. Att få jobba med dessa frågor är en fantastisk möjlighet och en ynnest, och det finns inte så många forum där man kan göra det som student, säger Carl Bergling. </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ordforande-i-ivas-studentrad-fran-umea-universitet-_12178002/https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/Så kan vibrationer från snarkning bidra till sömnapné Snarkning är inte bara ett symtom på obstruktiv sömnapné – det kan också bidra till sjukdomen. Forskare vid Umeå universitet visar att vibrationerna påverkar hur muskelceller producerar och hanterar energi. Detta kan i sin tur försvaga musklerna i de övre luftvägarna och göra att de lättare faller samman under sömnen.Mon, 15 Jun 2026 08:29:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laboratoriet för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Från vänster: Farhan Shah (gruppledare), Abdullah Azmi (gästforskare från King’s College London), Roger Widmark (teknisk specialist) och Yu-Cheng Qian (postdoktor).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Snarkning har länge setts som ett symtom på obstruktiv sömnapné, men våra resultat tyder på att vibrationerna i sig kan bidra till sjukdomsprocessen genom att skada muskelvävnad och försämra cellernas energimetabolism, säger Farhan Shah, universitetslektor på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från patientprov till laboratoriemodell</h2><p>En viktig styrka i studien är att forskarna kopplar fynd från patientprover till en nyutvecklad laboratoriemodell som efterliknar snarkningsvibrationer i muskelceller. Med hjälp av modellen kunde de visa hur upprepade vibrationer påverkar cellernas förmåga att känna av mekanisk belastning, reglera energiproduktion och upprätthålla normal cellfunktion.</p><p>Forskningen genomfördes vid Umeå universitets Laboratorium för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Laboratoriet samlar expertis inom muskelbiologi, mekanobiologi, mitokondriefunktion och vibrationsforskning för att studera hur fysiska krafter påverkar cellfunktion, vävnadsanpassning och sjukdomsutveckling. Den experimentella vibrationsmodellen utvecklades och validerades av postdoktor Yucheng Qian tillsammans med det tekniska teamet bestående av Roger Widmark, Anders Bäckström och Per Utsi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Yu-Cheng Qian arbetar med en specialanpassad vibrationsplattform som möjliggör noggrann kontroll och övervakning av vibrationsfrekvens och amplitud i cellbaserade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undersöker andra vibrationsrelaterade skador </h2><p>Utöver sömnapné kan resultaten även ha betydelse för andra tillstånd kopplade till vibrationsexponering. Att förstå hur celler reagerar på mekaniska vibrationer är ett centralt fokus för Laboratoriet för vibrationsbiologi. Ett exempel på en sådan vibrationsrelaterad sjukdom är hand–armvibrationssyndrom (HAVS), en arbetsrelaterad skada som orsakas av långvarig exponering för vibrerande verktyg som borrmaskiner och motorsågar.</p><p>Även om den aktuella studien fokuserade på snarkningsvibrationer och sömnapné, undersöker forskargruppen hur mekaniska stimuli och sjukdomstillstånd påverkar musklernas hälsa i flera olika sammanhang, däribland cancerkakexi, åldrande, långvarig immobilisering, yrkesmässig vibrationsexponering och rymdfärder. En gemensam nämnare i forskningen är att förstå hur cellernas energimetabolism och mitokondriefunktion styr musklernas anpassning, motståndskraft och sjukdomsförlopp.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften Mitochondrion.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/https://www.umu.se/nyheter/forskning-ska-bidra-till-rattvisare-elnatstariffer_12177819/Forskning ska bidra till rättvisare elnätstarifferEtt nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ska undersöka hur svenska hushåll påverkas av och anpassar sig till effektbaserade elnätstariffer. Särskilt fokus ligger på låginkomsthushåll och äldre – grupper som kan få svårt att anpassa sin elanvändning och därmed riskerar högre kostnader.Mon, 15 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Att tvätta vid rätt tid kan bli en kostnadsfråga.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér BIldbyrå AB</span></div></div><p>Projektet har fått 8,7 miljoner från Energimyndigheten och kommer i ett mycket relevant skede. I mars 2026 pausade regeringen kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektbaserade tariffer och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Samtidigt används sådana tariffer redan i delar av landet och behovet att styra elanvändningen till olika tider är fortsatt centralt när Sveriges elsystem står inför ökad efterfrågan och fortsatt elektrifiering.</p><p>– Vi kommer att undersöka hur olika hushåll uppfattar, förstår och reagerar på effektbaserade tariffer i vardagen. Målet är att identifiera var modellen kan skapa hinder eller ojämlika konsekvenser, och hur policy och praktik kan förbättras så att fler hushåll kan anpassa sig utan ökad stress, sämre komfort eller större ekonomisk belastning, säger Weizhuo Lu, forskningsledare och professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vissa hushåll kan drabbas hårdare</h2><p>Tidigare studier visar att hushållens möjligheter att reagera på nya prissignaler varierar. Ekonomiska resurser, bostadens tekniska förutsättningar, hälsa och digital kunskap påverkar hur lätt det är att styra sin elanvändning.</p><p>– Ett exempel är ett äldre hushåll som behöver hålla bostaden varm eller sval av hälsoskäl och därför inte kan flytta elanvändningen till andra tider. Ett annat är en låginkomstfamilj i en äldre bostad utan smart teknik, där matlagning, tvätt och uppvärmning ofta sker samtidigt på kvällen. Då kan tariffen leda till högre kostnader, trots att hushållet redan försöker hålla nere sin totala elanvändning, säger Weizhuo Lu.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Experiment i labbmiljö</h2><p>Projektet genomförs inom ramen för Intelligent Human-Buildings Interaction (IHBI) Lab vid Umeå universitet, där forskare studerar samspelet mellan människor, byggnader och energisystem. Studien bygger på kontrollerade experiment där deltagare från olika typer av hushåll får agera i simulerade vardagssituationer, till exempel matlagning, uppvärmning eller laddning, samtidigt som de möter olika tariffsignaler. Syftet är att förstå människors beteenden, upplevelser och begränsningar, snarare än att enbart analysera elförbrukning i efterhand.</p><p>Resultaten ska omsättas i praktiska rekommendationer och beslutsstöd som kan användas av exempelvis beslutsfattare, elnätsbolag, kommunala energi- och klimatrådgivare och bostadsaktörer. Det kan handla om underlag för hur elnätstariffer kan utformas mer rättvist, men också råd och stödmaterial som gör det lättare för hushåll att anpassa sin elanvändning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="76a8c82d-3057-4290-b1da-f6921a151743" data-contentname="Om projektet">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskning-ska-bidra-till-rattvisare-elnatstariffer_12177819/https://www.umu.se/nyheter/nar-mat-blir-en-sakerhetsfraga-_12177749/När mat blir en säkerhetsfråga Matförsörjning är ett vardagssystem som snabbt kan bli en säkerhetsfråga. När transporter störs, priser stiger eller offentliga måltider pressas påverkas hushåll, kommuner och samhällstillit. Armando Perez-Cueto, professor vid Umeå universitet och Arctic Six Chair, visar varför matvanor, förtroende och kollektiv beteendeförändring behöver förstås som delar av arktisk beredskap.Fri, 12 Jun 2026 17:31:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Armando F J Perez Cueto Eulert, Professor i kost- och måltidsvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mat visar vad robusthet betyder i praktiken </h2><p>När säkerhet diskuteras i Arktis hamnar ofta försvar, transporter, energi, infrastruktur och strategiska resurser i centrum. Sveriges nya Arktisstrategi förstärker den bilden, men lyfter också hållbara och motståndskraftiga samhällen, klimat, hälsa, forskning och regional utveckling. Matförsörjning gör den breda säkerhetsfrågan konkret. Ett samhälle kan ha stark krisplanering och fungerande infrastruktur, men blir ändå sårbart om människor inte kan lita på att basvaror finns, att offentliga måltider fungerar och att försörjningskedjor håller under störning. </p><p>För norra Sverige handlar det om konkreta beroenden: långa avstånd, fungerande transporter, importerade insatsvaror och offentliga kök som måste kunna leverera även när systemet pressas. Om något fallerar påverkas hushåll, lantbruk, skolor, äldreomsorg och vård samtidigt. <br>När matpriserna stiger snabbt påverkas inte bara hushållens ekonomi. Även kommunernas kostnader och människors förtroende för samhällets grundläggande funktioner sätts under press.</p><p>I beredskapsdiskussionen behöver därför vardagens livsmedelssystem ta större plats: basgrödor, foderflöden, mejeriproduktion och offentliga måltider. De visar hur globala beroenden snabbt kan bli lokala problem. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beredskap måste fungera i vardagen </h2><p>Livsmedelsberedskap beskrivs ofta som en fråga om tillgång: finns det tillräckligt med mat? Motståndskraft kräver också andra frågor. Vilka delar av systemet är mest sårbara? Hur snabbt kan störningar spridas? Vilka lösningar fungerar i människors vardag?</p><p>Den sociala sidan av beredskap är central i Armando Perez-Cuetos forskning. Han är professor i kost och måltidsvetenskap vid Umeå universitet och en av Umeå universitets Arctic Six Chairs. Hans forskning rör sig mellan nutrition, beteende, hållbarhet och samhällsförändring. Den utgår från människor både som konsumenter och medborgare: hur matval formas, hur vanor förändras och hur kollektiva beteenden kan röra sig mot lösningar som samtidigt är hälsosamma, hållbara och robusta. </p><p>Hans forskning visar att livsmedelssystem formas av mer än produktion och logistik. Smak, kultur, pris, tillgång, normer och förtroende påverkar vad människor faktiskt äter. Perez-Cueto beskriver flera hinder för hållbar kostomställning: föreställningar om växtbaserad mats näringsmässiga tillräcklighet, kulturella normer kring kött och identitet, tillgången till attraktiva och prisvärda alternativ samt smakens betydelse. <br>Det gör social acceptans till en del av beredskapen. Matberedskap fungerar bara om människor litar på maten, känner igen den och vill äta den.</p><p class="quote-center">Matberedskap fungerar bara om människor litar på maten, känner igen den och vill äta den</p><p>Skolor, kommuner, vård, äldreomsorg, livsmedelssektorn och civilsamhället blir därför centrala. De är platser där robusta livsmedelssystem kan byggas genom upphandling, menyutveckling, lokal förankring, kunskap och vana. Perez-Cueto pekar också på offentliga måltider som en avgörande arena för hållbara matvanor. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Forskningen behöver visa var systemen är sårbara </h2><p>Ett säkerhetsperspektiv förändrar hur vi ser på växtbaserad och nordligt anpassad mat. I ett pressat system blir resurseffektiv mat strategisk. Livsmedel som kräver mindre foder, energi, transporter och importerade insatsvaror ger fler handlingsalternativ när system störs. </p><p>Växtbaserade livsmedel kan stärka beredskapen eftersom de ofta kräver färre steg mellan mark och måltid. Mindre beroende av foderkedjor, importerade insatsvaror och resurskrävande produktion kan ge samhället fler handlingsalternativ vid störningar. Samtidigt måste en växtdominerad kost vara näringsrik, god och socialt accepterad. Annars blir den inte robust i praktiken.Nordligt anpassade grödor, baljväxter, rotfrukter, spannmål och andra robusta resurser kan bredda produktionen och minska beroendet av enstaka flöden. Det stärker försörjningen och ökar samhällets handlingsfrihet. </p><p>En enkel analys av kommande forskningsutlysningar visar att mat, beredskap och resiliens allt oftare möts i frågor om data, jordbrukets beroenden, cirkulära resursflöden, biodiversitet och styrning. Det pekar på ett växande behov av forskning som kan koppla tekniska lösningar till lokala förutsättningar och mänskligt beteende.</p><p>Arktiskt centrum vill uppmuntra forskare och samhällsaktörer att se matförsörjning som en del av den arktiska säkerhetsagendan. Forskare vid Umeå universitet och externa aktörer med koppling till livsmedel, offentliga måltider, hälsa, styrning, infrastruktur, miljö, beteende eller regional utveckling är välkomna att höra av sig för att diskutera möjliga kopplingar till forskning, samverkan eller framtida ansökningar. </p><p>Mat visar om transporter fungerar, om resurser räcker, om människor litar på lösningarna och om samhällen kan ställa om innan störningen blir kris. </p>https://www.umu.se/nyheter/nar-mat-blir-en-sakerhetsfraga-_12177749/https://www.umu.se/nyheter/arktiska-framtidsfragor-konst-och-forskning-tar-plats-i-umea-_12177898/Arktiska framtidsfrågor, konst och forskning tar plats i Umeå Den 16- 18 juni 2026 samlas konstnärer, forskare, kulturaktörer och beslutsfattare från hela det cirkumpolära området i Umeå för Arctic Arts Summit. Men man behöver inte vara konferensdeltagare för att ta del av allt som händer. Umeå universitet bidrar genom ett konstnärligt forskningsprogram där flera delar är öppna för allmänheten. Runt om i staden pågår samtidigt utställningar, offentliga konstprojekt, film, samtal, artister och off summit-aktiviteter. Fri, 12 Jun 2026 17:27:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Norrsken över Umeå</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson / Visit Umeå</span></div></div><p>Arktis beskrivs ofta genom klimatförändringar, säkerhetspolitik och naturresurser. Men Arktis handlar också om människors hem, kultur, erfarenheter och kreativitet. <br>Det är en av utgångspunkterna när Arctic Arts Summit arrangeras i Umeå. Årets tema, <em>Land, Power, Art</em>, sätter fokus på hur konst och kultur kan bidra till förståelsen av samhällsförändringar i norr.</p><p>Umeå universitet är en av medarrangörerna bakom Arctic Arts Summit. I anslutning till mötet genomförs också ett öppet program med bland annat UmArts, Tráhppie samiskt kulturcentrum, Arktiskt centrum, Várdduo och University of the Arctic.</p><p>Arktiskt centrum vid Umeå universitet arbetar för att samla, synliggöra och stärka universitetets arktiska forskning. Under Arctic Arts Summit blir den rollen konkret: att skapa möten mellan forskare, konstnärer, studenter, kulturaktörer och samhällsfrågor som ofta rör flera discipliner samtidigt. <br>– Arctic Arts Summit låter oss se Arktis genom konst, kultur, berättelser och levda erfarenheter. Arktis är ett mänskligt landskap där urfolkssamhällen har levt och utvecklats i årtusenden. Jag hoppas att deras berättelser kommer att beröra människor som besöker Ubmeje, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Upplev Arctic Arts Summit</h2><p>För den som är nyfiken finns flera öppna ingångar. Här är fem exempel:</p><p><strong> 1. The Many Ways We Love </strong><br>Under veckan ställs flera tält, Sjadduo, upp på Rådhustorget. Runt dem visas den 60 meter långa utomhusinstallationen The Many Ways We Love. <br>Verket samlar queer-, trans-, icke-binära och Two-Spirit-konstnärer från hela den arktiska regionen. Det är en stor offentlig installation som går att möta mitt i staden. <br>Plats: Rådhustorget <br>Tid: 16–17 juni, klockan 10.00–15.00 </p><p><strong>2. RANOR </strong><br>Konstnärsduon Johdet Pirak visar en utomhusutställning på Rådhusesplanaden. I verket vävs samiskt och tornedalskt kulturarv samman med urbana subkulturer. <br>Genom traditionellt vävda ullfiltar i nya miljöer undersöker utställningen natur, berättande och plats. I samband med öppningen hålls också ett artist talk. <br>Plats: Fotoplanksutställningen på Rådhusesplanaden <br>Artist talk: Lavvu, Rådhustorget, 16 juni, klockan 12.15–13.00 </p><p><strong>3. A River Runs Beneath </strong><br>A River Runs Beneath är ett internationellt AR-projekt, Augmented Reality, som har världspremiär under Arctic Arts Summit i Umeå. <br>Genom att scanna QR-koder runt om i stadskärnan kan besökare ta del av interaktiva verk av urfolkskonstnärer. Verken utforskar gemensam historia, språk och land och gör stadsmiljön till en del av konstupplevelsen. <br>Plats: Olika platser i Umeå centrum <br>Tid: 13–20 juni </p><p><strong>4. Utställningar på UmArts och Galleri Verkligheten </strong><br>På UmArts Studio på Konstnärligt campus visas Tonia Carless house_Flow Counter Move. På Galleri Verkligheten på Pilgatan visas Future Cartographies av Elena Mazzi och Rúrí. <br>Utställningarna är öppna 11–18 juni, klockan 14.00–18.00. De ger två olika ingångar till hur konst kan undersöka plats, rörelse, landskap och framtid. </p><p><strong>5. Real Arctic Tourist Shop </strong><br>Real Arctic Tourist Shop visas på Tráhppie samiskt kulturcentrum och i Kommunhörnan i Väven. Projektet öppnar i Kommunhörnan den 13 juni och finns sedan på plats under flera dagar, med varierande öppettider. <br>Titeln låter nästan som en vanlig turistbutik, men projektet är en konstnärlig ingång till frågor om hur Arktis visas upp, säljs, föreställs och förstås. Det gör den till en lättillgänglig väg in för den som är nyfiken men inte vet var man ska börja. </p><p>De fem exemplen är bara några av de öppna ingångarna. Under Arctic Arts Summit-dagarna händer mycket mer i Umeå: utställningar, performance, konstprojekt, filmvisningar, kvällsprogram och andra kulturhändelser. Det finns också ett off summit-program där artister, kulturaktörer och andra arrangörer kopplar egna aktiviteter till den internationella mötesplatsen.</p><p>Det betyder att man inte behöver bestämma sig i förväg. Börja med en plats, en film, ett verk eller ett samtal. Gå förbi Rådhustorget, Väven, Konstnärligt campus, Tráhppie, Galleri Verkligheten eller någon av de andra platserna i programmet. Se vad som händer. </p><p>Tillsammans visar de öppna delarna av programmet hur arktiska frågor kan undersökas genom konst, design, film, offentliga rum och möten mellan människor. För forskare, studenter och medarbetare vid Umeå universitet är dagarna också ett tillfälle att upptäcka bredden i universitetets arktiska miljöer. </p><p>För tider, platser och information om hela programmet, inklusive off summit-aktiviteter, se Arctic Arts Summits webbplats. </p>https://www.umu.se/nyheter/arktiska-framtidsfragor-konst-och-forskning-tar-plats-i-umea-_12177898/https://www.umu.se/nyheter/eija-hetekivi-tilldelas-residens-sara-lidman_12177937/Eija Hetekivi tilldelas Residens Sara LidmanFörfattaren Eija Hetekivi blir den första att tilldelas Residens Sara Lidman. Hon är född 1973 och en av Sveriges tongivande arbetarförfattare. Hennes mest kända verk är trilogin om Miira, en flicka ur arbetarklassen med finsk bakgrund som kämpar med näbbar och klor för att skaffa sig en bildning, mot alla odds.Fri, 12 Jun 2026 15:19:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eija Hetekivi, författare, Göteborg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jerker Andersson</span></div></div><p class="quote-center">Det behövs fler berättelser från under- och arbetarklassen</p><p>Eija Hetekivi är i juryns tycke en av dem som allra tydligast fortsätter Sara Lidmans arbete både med att förnya det svenska språket, ge röst åt utsatta grupper och skapa solidaritet genom litteraturen. Det nya författarresidenset i Sara Lidmans namn innebär en månadslång vistelse vid Sara Lidmans hemgård i Missenträsk och ett stipendium. Arrangörer är Umeå universitet tillsammans med Region Västerbotten och Skellefteå kommun.<br> <br><strong>Ur juryns motivering:</strong><br><em>”Likt Sara Lidman drivs hon i sitt författarskap av vrede och en stark vilja att förändra samhället genom litteraturen. Med ett gnistrande egensinnigt och kraftfullt språk skildrar hon erfarenheter av klass och bildningskamp, bland annat i sin hyllade trilogi om Miira. Juryn är övertygad om att en vistelse i Missenträsk kan få stor betydelse för hennes fortsatta arbete, och menar att hon har goda förutsättningar att göra bestående avtryck i såväl Missenträsk som i Västerbotten.”</em><br> <br>Eija Hetekivi säger att en kvinna med ”stenkoll” tipsade henne om Residens Sara Lidman.<br> <br>– Jag sökte med dygnet-runt-drömmen om att få tankeplats och tid och råd att rallyskriva. Men jag trodde verkligen inte att jag skulle få stipendiet, säger Eija Hetekivi. <br> <br>Hon beskriver vidare hur föreställningen att kunna bli författare inte fanns ens i hennes vildaste närtids- eller framtidsfantasi. <br> <br>– Jag började bara skriva ett jävligt långt brev till mina barn för att jag tyckte att jag levde på övertid, medan flera av mina forna förortsvänner förtidsdog. <br> <br>– Jag ville lämna ordrötter till barnen och stötta och stärka dem. Med det lilla tillägget att jag också ville, och fortfarande vill, förändra världen. </p><h3>Släppa in ny luft och låta ohörda röster bli hörda</h3><p>På frågan vad som är drivkraften i sitt författarskap säger Eija Hetekivi att det är just förändringsviljan: ”… och ännu mer idag än då med vår katastrofkukiga världsordning, med extrema klassklyftor.”<br> <br>– Viljan att kicka in kulturmedel- och överklassens dörrar driver mig också, att släppa in ny luft och folk utifrån och underifrån, låta ohörda röster bli hörda. <br> <br>– Därför handleder jag även unga kvinnor från fattiga förhållanden, just nu hemlösa kvinnor och mammor i skrivande. Det behövs fler berättelser från under- och arbetarklassen.  </p><h3><strong>Hur ser din relation ut till Sara Lidmans författarskap?</strong></h3><p>– Hennes första bok, "Tjärdalen", ligger och slaggar på min kudde, jag läser den om kvällarna. Det är min pågående relation, under påbyggnad. <br> <br>– Förr brydde jag mig inte om vem som hade skrivit vilken bok, författarnamn fastnade inte, jag fokuserade på böckernas innehåll, under tiden jag höll på att läsa ihjäl mig på universitetet. <br> <br>– Idag brännkänns kampnamnet Sara Lidman på ett särskilt, stoltiskt SISU-sätt. Hennes gärningar ger mig också mer bokskrivarbränsle. <br> <br>När det gäller tiden i Missenträsk säger Eija Hetekivi att hon kommer att ”jobba järnet.”<br> <br>– Skriva som fan om dagarna, tills hjärnan smälter. Distanshandleda och läsa om kvällarna. Fota. Springa i skogarna. Brottas med björnar. Knäcka en bärs, eller två, på jobbarmånadens sista dag. Fira livet. Som apa på en sten i rymden, som min yngsta dotter en gång sa.  </p>https://www.umu.se/nyheter/eija-hetekivi-tilldelas-residens-sara-lidman_12177937/https://www.umu.se/nyheter/tva-strategiska-satsningar-till-umea-universitet_12177909/Två strategiska satsningar till Umeå universitetVetenskapsrådets har beviljat anslag inom satsning på strategisk rekrytering av biträdande lektorer (BUL). Umeå universitet har tilldelats finansiering för två forskare.Mon, 20 Jul 2026 10:38:51 +0200<p>Sverige ska vara en forsknings- och innovationsnation i världsklass. För att uppnå det behöver de bästa forskarna rekryteras – oavsett vart i världen de kommer ifrån. Som en del i det har regeringen gett ett uppdrag till Vetenskapsrådet, VR, att inrätta ett program för strategisk rekrytering, med särskild inriktning på den nationella meriteringsanställningen biträdande lektor. </p><p>Syftet är att stärka lärosätenas möjligheter att rekrytera framstående forskare tidigt i karriären och skapa långsiktiga förutsättningar för forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. I bedömningen har vetenskaplig kvalitet, forskarmobilitet och internationell erfarenhet varit centrala delar.</p><p>Genom satsningen får de beviljade forskarna möjlighet till finansiering på biträdande lektorsnivå under fem år, med möjlighet till ytterligare finansiering på lektorsnivå efter prövning. Totalt beviljar VR 330 miljoner kronor för åren 2026–2031.</p><p>Totalt 109 ansökningar inkom till Vetenskapsrådet, varav 22 beviljades finansiering och 2 av satsningarna gick till Umeå universitet, två forskare som beviljats med 15 miljoner vardera fördelat på fem år (varav en forskare tackat nej).  </p><p>Den forskar som godtagit finansieringen är:</p><h3><strong>Gabriel Wallin</strong></h3><p>Kommer senast som biträdande professor (lektor i det brittiska systemet) i statistik vid School of Mathematical Sciences vid Lancaster University . Tidigare var han forskare vid institutionen för statistik vid London School of Economics and Political Science. Innan dess postdoktor vid det franska nationella forskningsinstitutet Inria och doktorerade vid institutionen för statistik vid Umeå universitet.</p><p>Hans forskning fokuserar på att utveckla flexibla statistiska maskininlärningsmetoder för att korrekt identifiera latenta (oobserverade) strukturer i sociala, beteendemässiga och hälsodata. <br><strong>Forskningsämne:</strong> Statistik inom samhällsvetenskap <br><strong>Projekttitel:</strong> Nästa generations latenta variabelmodeller för datadriven samhällsvetenskap.<br><a href="https://gabrieltwallin.github.io/">Läs mer om Gabriel Wallin på hans webbsida.</a></p><p><em>Artikeln har uppdaterats 20/7-2026 med informationen att en forskare godtagit stipendiet, istället för två. </em></p>https://www.umu.se/nyheter/tva-strategiska-satsningar-till-umea-universitet_12177909/https://www.umu.se/nyheter/nya-arktisstrategin-oppnar-dorrar-for-fler-forskare-_12177691/Sveriges nya Arktisstrategi breddar behovet av forskning Sveriges regering har presenterat en ny strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis. Strategin präglas av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, men lyfter också frågor om klimat, hälsa, samhällsutveckling, forskning och regional utveckling. För forskare vid Umeå universitet innebär det nya möjligheter att bidra med kunskap om några av de frågor som kommer att forma Arktis framtid. Thu, 11 Jun 2026 20:40:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tåg på en bro över Umeälven</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Gunnarsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett nytt fokus för svensk Arktispolitik </h2><p>Sveriges nya Arktisstrategi markerar ett tydligt skifte i hur Arktis beskrivs i svensk politik. Säkerhet, beredskap, kritisk infrastruktur, strategiska resurser och ekonomisk säkerhet får större utrymme än i tidigare strategier. Bakgrunden är ett förändrat omvärldsläge med Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges medlemskap i Nato och ett ökat internationellt intresse för Arktis. <br>– Den nya strategin bekräftar att Sverige i högre grad ser Arktis som en del av det säkerhetspolitiska närområdet. Säkerhetsfrågor får en betydligt mer framträdande roll än tidigare, samtidigt som frågor om samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med den traditionella säkerhetspolitiken, säger Niklas Eklund, professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. </p><p class="quote-center">samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med säkerhetspolitiken</p><p>Samtidigt är strategin betydligt bredare än en säkerhetspolitisk agenda. Den omfattar även klimat och miljö, hälsa, forskning, kultur, digitalisering, urfolksfrågor, regional utveckling och internationellt samarbete. Regeringen beskriver Arktis som en region där säkerhet, hållbar utveckling och samhällsutveckling i allt högre grad påverkar varandra. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Arktiska frågor berör fler forskningsområden </h2><p>Den breda ansatsen innebär att strategin berör betydligt fler forskningsfält än de som traditionellt förknippas med Arktis eller säkerhetspolitik. <br>– Den nya strategin visar att arktiska frågor berör betydligt fler forskningsområden än många kanske tänker sig. Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. Det innebär att många forskare vid Umeå universitet har kunskap som är relevant för Arktis, även om de inte själva definierar sin forskning som arktisk, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet. </p><p class="quote-center">Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. </p><p>Strategin lyfter bland annat fram hållbara och motståndskraftiga samhällen, hälsa och välbefinnande, forskning och innovation, energiomställning, kritiska råvaror samt utvecklingen av infrastruktur och digitala lösningar i norra områden.</p><p>För forskare vid Umeå universitet kan detta skapa nya möjligheter att koppla sin forskning till aktuella samhällsutmaningar. Frågor om hälsa och vård i glesa regioner, demokrati och styrning, klimatförändringar, biologisk mångfald, energi, transporter och digitalisering är exempel på områden som har en tydlig koppling till de prioriteringar som lyfts fram i strategin. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Säkerhet handlar inte bara om militära frågor. Robusthet och motståndskraft byggs också genom fungerande samhällen, tillit, hälsa, infrastruktur och demokratiska institutioner. Därför blir kunskap från många olika forskningsfält viktig när Arktis förändras, säger Niklas Eklund. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En möjlighet att stärka samarbeten </h2><p>Umeå universitet har en stark position i den svenska delen av Arktis och bedriver forskning inom många av de områden som strategin identifierar som viktiga. För Arktiskt centrum innebär den nya strategin en möjlighet att synliggöra denna bredd och skapa nya möten mellan forskare från olika discipliner. </p><p>– En viktig uppgift för Arktiskt centrum är att hjälpa forskare att se hur deras expertis kan bidra till arktiska frågor. Strategin visar att behovet av kunskap är betydligt bredare än många kanske föreställer sig, säger Keith Larson. <br>Arktiskt centrum arbetar med att skapa kontakter mellan forskare, stödja tvärvetenskapliga samarbeten och synliggöra forskning med arktisk relevans nationellt och internationellt. Den nya strategin ger ytterligare möjligheter att koppla forskning vid Umeå universitet till frågor som står högt på den nationella och internationella agendan. </p><p>För forskare vid Umeå universitet innebär strategin inte att den egna forskningen behöver förändras. Däremot visar den att många forskningsområden redan har en viktig roll att spela när Arktis framtid formas. När frågor om säkerhet, klimat, hälsa, resurser och samhällsutveckling växer i betydelse ökar också behovet av den breda kunskap som finns vid universitetet. </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-arktisstrategin-oppnar-dorrar-for-fler-forskare-_12177691/https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-sin-forskning-om-aldrande-och-alkohol_12177746/Prisas för sin forskning om åldrande och alkoholSystembolagets Juniora Pris 2026 går till Wossenseged Birhane Jemberie. I sin forskning lyfter han en växande grupp, äldre med alkoholrelaterade problem, där kunskapen länge varit begränsad. Studierna visar tydliga skillnader i behov och förutsättningar, något som får konsekvenser för hur vård och stöd bör utformas.Thu, 11 Jun 2026 15:43:58 +0200<p>Vid Systembolagets årliga alkoholforskningskonferens den 21 maj 2026 presenterades årets pristagare. Priset går till Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid institutionen i socialt arbete, Umeå universitet. Hans forskning riktar sig mot en växande grupp, äldre personer med alkoholrelaterade problem.</p><p>Han disputerade 2023 med en avhandling om alkohol och åldrande. I arbetet studerade han äldre i beroendevård, deras erfarenheter samt risker för återkommande sjukhusinläggningar och dödlighet. Resultaten visar att äldre med alkoholproblem inte är en enhetlig grupp. De skiljer sig åt i livssituation, sjukdomsförlopp och behov. Det pekar på att vård och stöd behöver anpassas efter individen.</p><p>– Att ta emot Systembolagets Juniorpris 2026 är både en ära och en stor källa till uppmuntran. Jag är glad och ödmjuk inför detta erkännande, som stärker min motivation att fortsätta studera alkoholbruk, hälsa och levnadsvillkor bland äldre vuxna, säger Wossenseged Birhane Jemberie.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så skiljer sig äldres alkoholvanor åt</h2><p>Efter sin doktorsexamen har han fortsatt sin forskning vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Där studerar han bland annat alkoholbruk bland äldre i en befolkningsstudie av personer mellan 65 och 90 år i Sverige och Finland.</p><p>– Min forskning utgår från förståelsen att alkohol inte är riskfritt och kan ha negativa konsekvenser för hälsa, behov av vård och välbefinnande. Samtidigt är alkoholbruk ofta invävt i vardagslivet, sociala relationer, rutiner och personliga livsberättelser.</p><p>Hans forskning visar på en tydlig komplexitet. För vissa äldre kan drickande hänga ihop med social delaktighet och kontinuitet. För andra kan det vara kopplat till sårbarhet, sjukdom, isolering eller förändrade livsomständigheter.</p><p>– Denna komplexitet gör det viktigt att studera alkohol och åldrande med både vetenskaplig noggrannhet och lyhördhet för människors levda erfarenheter.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samarbete en viktig del av forskningen</h2><p>Arbetet bygger också på samarbeten över ämnesgränser. Det har varit en viktig del i forskningen.</p><p>– Priset speglar också betydelsen av tvärvetenskapligt samarbete. Mitt arbete har haft stor nytta av stöd och bidrag från handledare, kollegor, samarbetspartners och forskningsmiljöer över ämnesgränser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Systembolagets Juniora Pris delas ut årligen vid Systembolagets alkoholforskningskonferens. Foto: Systembolaget.</p></div></div><p>Han lyfter samtidigt fram deltagarna i studierna som avgörande.</p><p>– Jag är särskilt tacksam gentemot de äldre vuxna som har deltagit i våra studier och delat med sig av sin tid, sina erfarenheter och sina perspektiv.</p><p>Forskningen är också kopplad till arbetet inom Gerontologisk Regional Databas, GERDA, där frågor om åldrande, hälsa och levnadsvillkor står i centrum.</p><p>– Jag hoppas att priset kan bidra till att ytterligare uppmärksamma vikten av forskning om äldres alkoholbruk, vårdbehov och välbefinnande, samt inspirera till fortsatt samarbete inom detta växande och samhällsviktiga område.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pris som uppmärksammar alkoholforskning</h2><p>Systembolagets Juniora Pris delas ut till yngre forskare som bidrar med ny kunskap om alkoholens konsekvenser. Vinnaren utses av en oberoende extern kommitté.</p><p>– För tionde året i rad vill vi med Systembolagets Juniora Pris uppmärksamma forskning som ökar kunskapen om alkoholens konsekvenser. Wossenseged Birhane Jemberie får priset för sina viktiga bidrag till området alkohol och hälsa bland äldre, säger Ann Carlsson Meyer, vd för Systembolaget.</p>https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-sin-forskning-om-aldrande-och-alkohol_12177746/https://www.umu.se/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/Melissa Bondy ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor Melissa Bondy, epidemiolog vid Stanford University, till hedersdoktor. Hon får utmärkelsen för sitt långvariga engagemang för underrepresenterade röster inom epidemiologin och ett förtjänstfullt samarbete med Umeå universitet.Mon, 15 Jun 2026 10:52:44 +0200<p>– Det här är en person som generöst delar med sig av sin enorma kunskap och gärna knyter ihop forskare så de hittar nya samarbeten. säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention som nominerade Melissa Bondy till att bli hedersdoktor.</p><p>Melissa Bondy är professor i epidemiologi och folkhälsa vid Stanford University och har tidigare varit gästprofessor vid Umeå universitet. Förutom sin framgångsrika forskning har hon också gjort stora insatser som mentor för yngre forskare och studenter genom att bland annat hitta relevanta projekt och samarbeten.</p><p>– Det känns mycket hedrande med denna utnämning och jag ser fram emot att besöka Umeå universitet igen, skriver Melissa Bondy själv i ett mejl.</p><p>Melissa Bondys forskning fokuserar främst på cancer och vilken roll genetik spelar i uppkomst och sjukdomsförlopp i olika former av cancer. Hon har samarbetat med Beatrice Melin i över 20 år med bland annat att förstå varför hjärntumörer uppstår. Deras gemensamma arbete har bland annat visat att genetik spelar en roll i uppkomsten av gliom, en typ av hjärntumör som uppstår i de celler som omger och stödjer hjärnans nervceller.</p><p>– Om man förstår hur en hjärntumör uppkommer finns det också möjlighet att hitta nya vägar att tidigt upptäcka eller hitta nya sätt att behandla dem. Upptäckterna gör att vi har fått en genetisk karta för utvecklingen av gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Det ökar förståelsen om vilka biologiska processer som är inblandade i utvecklingen av hjärntumörer, säger Beatrice Melin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a7c5dfe-5dd2-449b-8aa5-741c6a610b96" data-contentname="Årshögtiden">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/https://www.umu.se/nyheter/internationellt-samarbete-inom-universitetspedagogik_12177660/Internationellt samarbete med Tartu stärker universitetspedagogisk utvecklingI samarbete med Tartu universitet har Oskar Gedda och Eva Svedmark från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomfört en professionsutbildning för högskolepedagogiska utvecklare, pedagogiska ledare och vicerektorer i Estland.Thu, 11 Jun 2026 10:53:48 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="52f533bb-89fb-4f18-8bad-eded37b063e4" data-contentname="Bild Eva och OskarTartu">{}</div><p>Utbildningen är en del av ett treårigt EU-finansierat projekt med syfte att stärka den universitetspedagogiska kompetensen och bidra till långsiktig utveckling av utbildningskvalitet inom estnisk högre utbildning.</p><p>– För UPL är uppdraget ett konkret uttryck för Umeå universitets internationaliseringsambitioner. Att inte bara delta i internationella sammanhang utan aktivt bidra till kunskap- och kapacitetsutveckling hos kollegor i andra länder är en naturlig viktig del av vårt uppdrag, säger Eva </p><p>Under våren har deltagarna träffats vid tre internat där de fördjupat sina kunskaper om det högskolepedagogiska kunskapsläget, aktuell forskning om pedagogiskt ledarskap och strategiskt kvalitetsarbete. En central del av utbildningen har varit att deltagarna arbetat med egna utvecklingsprojekt med fokus på hur pedagogisk utveckling kan organiseras, ledas och omsättas i praktiken vid deras respektive lärosäten.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="adc765b2-a2a1-423a-8645-a1ce7fca7ec2" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>Utbildningen samlade ett tjugotal deltagare från 13 olika universitet och högskolor i Estland. Genom utbildningen fick deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter över lärosätesgränser, utveckla gemensamma perspektiv på pedagogiskt ledarskap och formulera konkreta vägar framåt för att stärka utbildningskvaliteten i landet.</p><h3>Fördjupat samarbete med Tartu universitet</h3><p>Samarbetet med Tartu universitet har gett UPL möjlighet att ta del av nya perspektiv på pedagogisk utveckling och bidra till utvecklingen av universitetspedagogik i en internationell kontext.</p><p>– Det är faktiskt ganska fantastiskt det som sker i kurser som denna. Från en försiktig och trevande start, med vitt skilda erfarenheter i bagaget, växer det fram en kraftfull gemenskap som modigt och lekfullt diskuterar och utformar viktiga frågor för kvalitet i högre utbildning, säger Oskar.</p><p>Kursen har bidragit till att fördjupa relationerna mellan UPL, Tartu universitet och kollegor vid andra estniska lärosäten. UPL arbetar för att kunna utveckla denna typ av insats och göra liknande arbeten i framtiden.</p>https://www.umu.se/nyheter/internationellt-samarbete-inom-universitetspedagogik_12177660/https://www.umu.se/nyheter/att-arbeta-med-kompetenser--pa-olika-satt-med-samma-ambition_12177686/Att arbeta med kompetenser – på olika sätt, med samma ambitionUtveckling av studenters kompetenser är en central del av Handelshögskolans utbildningar. Det handlar inte enbart om vilka kunskaper studenterna lämnar utbildningen med, utan om hur de tränas i att kommunicera, lösa problem, ta ansvar, använda data och digitala verktyg samt leda sig själva i komplexa och föränderliga sammanhang. Arbetet med dessa kompetenser sker på många sätt och på olika nivåer i utbildningen, menar Sofia Isberg, utbildningsansvarig på Handelshögskolan.Thu, 11 Jun 2026 12:59:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kompetenser i fokus för Handelshögskolans utbildningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Handelshögskolan</span></div></div><p>Förra veckan hölls Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni, där bland annat Handelshögskolans pedagogiska pris delades ut. Enligt Sofia Isberg illustrerar årets pristagare arbetet med kompetenser på två olika men lika viktiga sätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Isberg, utbildningsansvarig på Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det ena är ett lärarlag som genom ett sammanhållet kursupplägg låter kompetenserna genomsyra undervisning, examination och studenternas möte med omvärlden. Det andra är en programsamordnare som långsiktigt och strategiskt arbetar för att säkerställa progression och helhet i hur kompetenserna tränas och examineras genom ett helt program.</p><p class="quote-center">Kompetenserna blir här synliga i handling, och kopplade till situationer som liknar dem studenterna möter i sitt framtida yrkesliv</p><p>– Lärarlaget på kursen <em>Innovation Management</em> visar hur kompetenser kan integreras i ett konkret och praktiknära sammanhang. Genom att arbeta med verkliga problem i samverkan med externa aktörer skapas en lärmiljö där problemlösning, kommunikation, ansvarstagande och självledarskap inte blir abstrakta mål, utan något studenterna faktiskt gör, övar på och reflekterar över. Kompetenserna blir här synliga i handling, och kopplade till situationer som liknar dem studenterna möter i sitt framtida yrkesliv.</p><p class="quote-center">Genom att systematiskt arbeta med hur kompetenserna introduceras, utvecklas och examineras över tid skapas tydlighet och progression för studenterna</p><p>– Maria Karlssons arbete som programsamordnare visar i stället värdet av ett övergripande och medvetet perspektiv. Genom att systematiskt arbeta med hur kompetenserna introduceras, utvecklas och examineras över tid skapas tydlighet och progression för studenterna. Pedagogiska idéer testas, utvecklas och sprids, och kompetenserna ges en naturlig plats i både kursinnehåll och examination. På så sätt blir de en integrerad del av programmets pedagogiska helhet, snarare än enskilda inslag.</p><p>– Tillsammans visar årets pristagare att arbete med kompetenser inte följer en enda modell. Det kan ta form i ett kursnära, praktikdrivet lärande – eller i ett långsiktigt, programövergripande utvecklingsarbete. Gemensamt är ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, ett tydligt fokus på studenters lärande och en ambition att rusta studenter för framtida professionella och samhälleliga utmaningar, säger Sofia.</p>https://www.umu.se/nyheter/att-arbeta-med-kompetenser--pa-olika-satt-med-samma-ambition_12177686/https://www.umu.se/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/Alejandro Haiek Coll på Arkitekthögskolan får samverkansprisAlejandro Haiek Coll, universitetslektor vid Arkitekthögskolan, får Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkanspris 2026. Han tilldelas priset för sitt arbete med att skapa nya samarbeten mellan akademi, offentlig sektor, kulturinstitutioner och lokalsamhället.Thu, 11 Jun 2026 10:05:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alejandro Haiek Coll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marco Giugliarelli</span></div></div><p>I Alejandro Haiek Colls projekt möts arkitektur, forskning och samhällsengagemang i allt från offentliga installationer till internationella utställningar. Genom sitt arbete har han utvecklat nya sätt att sprida kunskap och skapa hållbara mötesplatser.</p><p>– Jag är väldigt tacksam för priset. Det uppmärksammar en anda som varit central för den forskning, pedagogik och konstnärliga verksamhet som jag har utvecklat, särskilt under det senaste decenniet vid Umeå universitet. Det är också ett erkännande av alla studenter, kollegor, kommuner, institutioner och andra samarbetspartners som har deltagit i dessa gemensamma experiment över ämnesgränserna och i nära dialog med samhället, säger Alejandro Haiek Coll.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Visats på internationella utställningar</h2><p>Bland de projekt som lyfts fram finns <em>Winter Garden Structures</em>, där forskare inom arkitektur, informatik och UX Lab samarbetade kring interaktiva klimatrelaterade installationer på Konstnärligt campus. Andra exempel är VR-installationen <em>Liminal Phantoms</em>, som presenterades vid Milanotriennalen, samt <em>Future Garden</em>, som visades vid Chicago Architecture Biennial 2025-2026. Projektet förenade konstnärlig forskning, molekylärbiologi och frågor om miljörättvisa i Amazonas.</p><p>Alejandro Haiek Coll leder forskningsmiljön Laboratory of Intersectional Ecologies och MA Design Studio 12, som i år fokuserar på idéer om självförsörjning och autonomi på Norrbyskär och Holmön i Umeå skärgård.</p><p>– Jag ser design som en form av medling, som kan koppla samman människor, platser, forskning, material, tekniker och gemensamma föreställningar. Samarbete handlar om att skapa förutsättningar där olika former av kunskap kan bli gemensamma samtal och utrymmen för kreativt utbyte, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Projekt med kommunen</h2><p>Han har lett flera långsiktiga samverkansprojekt i Umeå, bland annat <em>Pallet Parliament</em> och <em>Meadow Parklet</em>, i samarbete med kommunen och lokala aktörer. Projekten har resulterat i en pollinatörsträdgård, offentliga miljöer och mötesplatser för lärande, kultur och gästfrihet.</p><p>– Syftet med dessa samarbeten är att undersöka hur forskning kan nå ut till allmänheten, hur pedagogik kan ta avstamp i konkreta lokala frågor och hur design kan bidra till social, ekologisk och kulturell förändring, säger Alejandro Haiek Coll.</p><p>I prismotiveringen lyfts särskilt hans förmåga att skapa långsiktiga samarbeten och att göra forskning och utbildning relevanta och tillgängliga för en bredare allmänhet – både nationellt och internationellt.</p><p>Samverkanspriset delas ut vartannat år i samband med Årshögtiden i oktober.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8a95124-cf1b-48a7-9214-a43026fbc940" data-contentname="Tidigare pristagare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/https://www.umu.se/nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-varen-2026_12177575/Pedagogiskt meriterade och excellenta lärare våren 2026Sedan 2014 har över 425 lärare utnämnts inom universitetets pedagogiska meriteringsmodell. Våren 2026 belönades 25 lärare för sin pedagogiska skicklighet, 18 som meriterad lärare och 7 som excellent lärare.Thu, 11 Jun 2026 08:00:00 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8856c0cf-d8ec-453e-a8b5-a5c44db8985f" data-contentname="Bild pedmer pins">{}</div><p>Ansökningar till meriteringsmodellen hanteras av respektive fakultet. Det finns även en nämnd för högskolepedagogisk meritering där fakultetsrepresentanter, studenter, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) och två excellenta lärare ingår. Nämndens uppdrag är att kvalitetssäkra modellen genom att säkerställa en likvärdig bedömning av pedagogisk skicklighet vid de olika fakulteterna, samt att rekommendera beslut till fakulteterna baserat på bedömningar från pedagogiskt sakkunniga.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Excellenta lärare i nämnden</h2><p>Pontus Bergh (Enheten för polisiärt arbete) och Sofia Mattsson (Institutionen för medicinsk och translationell biologi) sitter just nu i nämnden i egenskap av excellenta lärare. Som excellenta lärare bidrar de med perspektiv från både den egna meriteringsresan och arbetet med pedagogisk bedömning. Här berättar de mer om sin roll i nämnden, betydelsen av meriteringsmodellen och vilka råd de vill ge till den som funderar på att ansöka.</p><p><strong>Pontus och Sofia, hur ser er roll ut i nämnden?</strong></p><p>Vi är adjungerade, vi deltar alltså inte i några beslut, men vi kan bidra med erfarenheter av hur modellen fungerar ur den sökandes perspektiv, säger Sofia, och med erfarenhet av att vara pedagogiskt sakkunnig vid andra lärosäten, lägger Pontus till.</p><p><strong>Vilken funktion har meriteringsmodellen vid UMU enligt er?</strong></p><p>Jag tänker att den gör att undervisningen vid vårt universitet blir ännu bättre genom att lärare stimuleras att utvecklas högskolepedagogiskt, säger Pontus. Modellen är också en karriärmöjlighet för lärare och synliggör den undervisning och det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs vid universitet, säger Sofia.</p><p><strong>Vilka råd har ni till den som vill söka till meriteringsmodellen?</strong></p><p>Sök! Att skriva en pedagogisk portfölj ger insikt i hur den egna undervisningen påverkar studenternas lärande och du får syn på din egen pedagogiska utveckling, menar Sofia. Sätt dig in i vad pedagogisk meritering innebär och vad som krävs för att kunna bli meriterad. Ta stöd av kollegor och delta gärna i UPL:s workshops, är Pontus tips.</p><p>Alla som utnämns i den pedagogiska meriteringsmodellen erhåller ett diplom, en pin samt ett lönepåslag. De excellenta lärarna uppmärksammas i samband med Årshögtiden då de bjuds in till pedagogiska samtal och presenteras i programmet.</p><p><strong>Nästa ansökningsperiod i den pedagogiska meriteringsmodellen är den 14 augusti – 15 september 2026.</strong></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utnämningar till excellent lärare vårterminen 2026</h2><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br>Karina Lundborg, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete</p><p><strong>Humanistisk fakultet<br></strong>Anna-Lill Drugge, universitetslektor, Institutionen för språkstudier<br>Erika Sturk, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet<br></strong>Anders Rebbling, universitetslektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br>Jonas Westin, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br>Maria Gustafsson, professor, Institutionen för medicinsk och translationell biologi<br>Maria Lindström, universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utnämningar till meriterad lärare vårterminen 2026</h2><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br>Christin Johansson, universitetsadjunkt, Institutionen för socialt arbete<br>Johanna Lauri, universitetslektor, Umeå centrum för genusstudier (UCGS)       Hanna Lövgren, universitetsadjunkt, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap<br>Sofia Molander, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi<br>Daniel Nyström, universitetslektor, Pedagogiska institutionen<br>Daniel Skog, universitetslektor, Institutionen för informatik            </p><p><strong>Humanistisk fakultet</strong><br>Karin S Lindelöf, universitetslektor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</strong><br>Daniel Bergner, universitetsadjunkt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik<br>Jerker Fick, universitetslektor, Kemiska institutionen<br>Mehdi Moradi, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik<br>Carina Widebo, universitetsadjunkt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br>Alexander Shayesteh Afshar, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin<br>Elisabeth Johansson, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Susanne Lindqvist, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Olivia Wesula Lwande, forskare, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br>Anna Myleus, biträdande universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin<br>Johan Sommar, universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa<br>Nikolai Stenfors, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><h3>Tillfrågade excellenta lärare i nämnden</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dca52c8a-228b-41d3-ae39-e098d5056731" data-contentname="tillfrågade excellenta lärare i nämnden">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-varen-2026_12177575/https://www.umu.se/nyheter/umea-forskare-tar-taten-i-utvecklingen-av-mer-begripliga-ai-system_12177536/Umeå-forskare tar täten i utvecklingen av mer begripliga AI-systemEtt nytt forskningsfält håller på att ta form internationellt inom AI. Det kallas Social Explainable AI och handlar om att de beslut som tas av AI-modeller ska vara mer förståeliga för vanliga människor. – De förklaringar som finns idag riktar sig främst till experter och uppfyller inte EU:s krav på transparens enligt den nya AI-förordningen. Det vill vi ändra på, säger Kary Främling, vars nya bok har rönt uppmärksamhet internationellt. Thu, 11 Jun 2026 08:35:31 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nya boken Social Explainable AI sammanför insikter från AI-forskning, lingvistik, filosofi, psykologi och samhällsvetenskap. – I stället för att enbart fokusera på AI-modeller sätter den användarna, sammanhanget och kommunikationen i centrum, förklarar Kary Främling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p><br>Kary Främling är professor vid <a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">institutionen för datavetenskap</a> vid Umeå universitet och en av de mest citerade forskarna inom sitt fält. Hans arbete inom <a href="~/link/5939b99a4f7a491e987b6511db90f667.aspx">Explainable AI</a>, <a href="~/link/6c7b7ea204d94174a99e5c4d465506a2.aspx">Internet of Things</a> och digitala tvillingar har lagt grunden till de system vi använder idag världen över.<br>Nu har han tillsammans med internationella forskare uppmärksammat det vakuum som uppstått mellan de verktyg och system som finns för att förklara hur AI-modeller på företag och myndigheter resonerar – och hur de tar beslut.</p><p>– Vi ser att förklaringsmodellerna främst riktar sig till professionella, som med sina kunskaper får insikt i AI:s svarta låda. Men de som drabbas av myndighetsbeslut eller får avslag på lån har inte möjlighet att ta till sig och förstå informationen, säger Kary Främling. </p><h3>Internationellt forskningssamarbete</h3><p>Han har tillsammans med professor <a href="https://www.uni-paderborn.de/en/person/50352">Katharina Rohlfing</a> vid Paderborns universitet och <a href="https://www.comp.nus.edu.sg/cs/people/brianlim/">Brian Lim</a> vid National University of Singapore, samlat ett stort antal forskare inom flera fält för att skapa en gemensam vision. Resultatet är den nya boken ”<a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-96-5290-7">Social Explainable AI</a>” en handbok med 30 kapitel som har skapat uppmärksamhet, bland annat i Tyskland. Boken sammanför insikter från AI-forskning, lingvistik, filosofi, psykologi och samhällsvetenskap för att ompröva begreppet förklarbarhet som en social, interaktiv process.</p><p>– I stället för att enbart fokusera på AI-modeller sätter den användarna, sammanhanget och kommunikationen i centrum, förklarar <a href="~/link/ee5a582399ad4cdfab214bbcadfb3f13.aspx">Kary Främling</a>. </p><h3>AI begripliga för användarna</h3><p>AI-förordningen ställer krav på transparens – att vanliga användare ska få insyn i beslut som påverkar deras liv, till exempel varför de nekas lån, inte får ett arbete eller hur de kan höja värdet på sin bostad. Inom det nya forskningsfältet Social Explainable AI vill experterna säkerställa att AI-modellerna verkligen anpassar sina förklaringar efter mottagarens kunskapsnivå och behov.</p><p> –Vi vill att modellerna ska använda ett språk och en detaljnivå som är begriplig och hanterbar. Att informationen ges i lagom stora steg, och att man ska kunna interagera och ställa frågor om mer specifika detaljer. Kary Främling ger ett exempel:<br>– Om en AI värderar en villa till fem miljoner bör den först förklara beslutet med begripliga fakta som skick, storlek och läge och inte, som fallet är nu, att förse frågeställaren med en lista på tiotals tekniska parametrar.</p><h3>Avsaknad på marknaden</h3><p>– Slutanvändaren ska få större insyn i beslut som påverkar dem och här finns det idag ett behov och stort intresse. Vi hoppas att både forskare och företag inom Explainable AI uppmärksammar boken och utvecklar sina metoder i en riktning som bättre beaktar slutanvändare. Men också att slutanvändare, företag och andra organisationer inser att de kan och borde kräva mera av AI-system vad gäller förklaringar i syfte att följa AI-förordningen, säger Kary Främling. </p><h3>Social Explainable AI</h3><p>Social förklarbar AI, sXAI, ska inte bara ge förklaringar, utan också interagera med användarna och anpassa sig till deras behov, mål och situationer över tid. – Förklarbarhet handlar mindre om att leverera den ”perfekta” förklaringen och mer om att skapa meningsfull förståelse genom interaktion.</p><h3>Framtidens AI utvecklas i Umeå </h3><p>Kary Främling verkar vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet som under de senaste åren växt i rekordfart. Flera internationella forskare specialiserade inom bl a AI, integritet, datasäkerhet och autonoma distribuerade system, verkar nu här i Umeå. Kary Främling är en av de som är kopplade till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/wasp/">WASP – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program</a>, Sveriges enskilt största forskningsprogram.</p><h3>Studera det senaste inom Data Science</h3><p>Den undervisning som bedrivs vid institutionen för datavetenskap har en stark koppling till forskningen och Kary Främling håller bl a. i kursen <a href="/utbildning/kurser/bearbetning-och-visualisering-av-data-5dv217/">Bearbetning och visualisering av data</a>. Här får studenter får lära sig att analysera och presentera data och statistik på ett korrekt och mänskligt förståeligt sätt, så att beslut och åtgärder kan fattas baserat på rationell information. <br>2025 lanserade han också en ny kurs om <a href="/utbildning/kurser/forklarande-artificiell-intelligens-5dv249/">Explainable AI</a> som går igenom grundläggande principer, metoder, utmaningar och även sXAI.<br>– Data Science är en av de viktigaste domänerna för att bestämma hur vårt nuvarande och framtida samhälle ska byggas. Oavsett bransch eller storlek måste organisationer som vill vara konkurrenskraftiga hänga med för att inte hamna på efterkälken, säger Kary Främling. </p><h3>För mer information</h3><p>Se forskargruppen <a href="~/link/e16c1a166e7647968ad885c76a2c4f19.aspx">Förklarande AI</a> vid Umeå universitet. Läs boken <a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-96-5290-7">Social Explainable AI</a>. Ytterligare frågor, vänligen kontakta Kary Främling, via uppgifterna nedan.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-forskare-tar-taten-i-utvecklingen-av-mer-begripliga-ai-system_12177536/https://www.umu.se/nyheter/global-delegation-besokte-solh-_12177524/Global delegation besökte Support Office for Life Science and Health Den 22 maj välkomnade projektet Support Office for Life Science & Health och Luleå tekniska universitet en internationell delegation från George Washington University och ledarskapsprogrammet Atlantic Fellows for Health Equity. Under dagen möttes forskare och hälsoexperter från hela världen och norra Sverige för att dela kunskap, erfarenheter och lösningar kring en av vår tids stora utmaningar – jämlik hälsa.Wed, 10 Jun 2026 09:22:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Jansson, Luleå tekniska universitet och Danielle Woodhouse Johnson, Atlantic Fellows for Health Equity</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Staffan Westerlund</span></div></div><p>Atlantic Fellows for Health Equity är ett globalt ledarskapsprogram som utbildar yrkesverksamma inom hälsoområdet i att förstå och motverka ojämlikheter i hälsa. Deltagarna kommer från olika sektorer – vård, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle – och förenas av ett gemensamt engagemang för att skapa mer rättvisa samhällen. Programmet omfattar ett ettårigt fellowship och fortsätter därefter som ett livslångt nätverk av så kallade Senior Fellows från över 30 länder.</p><p>Besöket i Luleå är en del av ett tematisks studiebesök i Sverige med fokus på hållbarhet, innovation och samverkan. Sverige lyfts fram som ett intressant exempel genom arbetet med bland annat jämlik vård, jämställdhet och klimatomställning som pågår här.</p><p>Under dagen på Luleå tekniska universitet fick deltagarna ta del av aktuell forskning från universitetet och Region Norrbotten. Programmet spände över flera områden – från naturbaserad hälsa och tillgängliga utemiljöer till psykisk hälsa, hjärt-kärlprevention samt digitala innovationer i primärvården. Bland presentationerna fanns exempelvis studier om covid-19-relaterad dödlighet hos personer med psykisk ohälsa, barns rörelsevanor och hälsa bland unga samer, samt utveckling av AI-stöd för att förbättra diagnostik i glesbygdsområden.</p><p>– Besöket är ett viktigt tillfälle att visa den forskning och samverkan som sker i norra Sverige, samtidigt som vi får möjlighet att lära av internationella erfarenheter, säger Maria Jansson, samverkansstrateg vid Luleå tekniska universitet, som inledde dagen.</p><p>Delegationen bestod av yrkesverksamma från hela världen med bred kompetens inom global hälsa och jämlikhetsfrågor. Här finns allt från läkare och forskare till policyexperter och samhällsentreprenörer som arbetar med att förbättra hälsa i olika delar av världen.</p><p>– Besöket på Luleå tekniska universitet gav en värdefull inblick i hur forskning och samverkan i norra Sverige bidrar till att utveckla mer jämlika och hållbara hälsosystem, säger Anna Helm, PhD, Faculty Director, GW-CIBER och Associate Teaching Professor of International Business vid George Washington University.</p><p>Genom mötet skapas en plattform för dialog och kunskapsutbyte kring hur forskning, innovation och samverkan kan bidra till mer jämlika hälsosystem – både lokalt och globalt. Besöket stärkte samtidigt Luleå tekniska universitets internationella samarbeten och position inom området hälsa och hållbar samhällsutveckling.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e259be21-c154-450f-a836-4981d3506a25" data-contentname="faktaruta">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/global-delegation-besokte-solh-_12177524/https://www.umu.se/nyheter/meningsfull-vardag-har-stor-betydelse-for-svart-psykiskt-sjuka_12176362/Meningsfull vardag har stor betydelse för svårt psykiskt sjukaEnkla, vardagliga aktiviteter kan förbättra livskvaliteten för personer med svår psykisk sjukdom som bor på särskilda boenden. Insatser i vardagen verkar dessutom vara kostnadseffektiva, visar ny forskning från Umeå universitet.Wed, 10 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Personer som inte kan bo på egen hand kan erbjudas plats på ett särskilt boende med dagligt stöd. Forskning har dock visat att boende ofta tillbringar större delen av sin tid ensamma, stillasittande och socialt isolerade, med begränsad tillgång till meningsfulla aktiviteter. En ny avhandling vid Umeå universitet har därför utvärderat en intervention för personer med svår psykisk sjukdom som bor på sådana boenden.</p><p>Interventionen kallas Everyday Life Rehabilitation (ELR). Målet är att deltagarna ska må bättre genom att delta i vardagliga aktiviteter som de själva väljer och som känns meningsfulla för dem. Det kan handla om att laga mat, gå till gymmet, sjunga i kör eller ta en promenad.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>André Sjöberg, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Interventionen passar väl in i den ordinarie verksamheten och våra resultat visar vilken stor betydelse meningsfulla vardagsaktiviteter kan ha för den här gruppen. Även små insatser kan leda till tydliga förbättringar, säger André Sjöberg, hälsoekonom och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En god investering för bättre hälsa</h2><p>Att delta i vardagsaktiviteter kan verka som en liten insats, men för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan det vara början på en viktig förändring. För många är varken aktivitet eller självbestämmande en självklarhet. År av sjukdom, institutionalisering och stigma har ofta lett till passivitet och minskat självförtroende. I sin avhandling har André Sjöberg sett att personer som deltog i interventionen upplevde att deras livskvalitet ökade, och den verkar också vara både kostnadseffektiv och relativt billig att genomföra.</p><p>– De hälsoekonomiska metoderna är framtagna för hälso- och sjukvården och bör tolkas med viss försiktighet i ett kommunalt sammanhang, men resultaten tyder ändå på att ELR är en god investering för kommuner som vill öka hälsan och livskvaliteten för dem som bor på särskilda boenden, säger André Sjöberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Potential att utveckla verksamheten</h2><p>Särskilda boenden är en av samhällets mest resurskrävande välfärdsinsatser, med personal på plats dygnet runt, men verksamheten är relativt osynlig i både den offentliga debatten och bland beslutsfattare.</p><p>– Det läggs för lite fokus på verksamheternas långsiktiga utveckling och förbättring. Det är särskilt bekymmersamt eftersom många brukare är unga, och en del kan komma att tillbringa stora delar av sitt liv i dessa miljöer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda rehabiliterande insatser och vi menar att det finns mycket mer som både kan och bör göras, säger André Sjöberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6be5b98c-4e83-4af0-8a15-e421f4f041aa" data-contentname="Om disputationen">{}</div><p>Kommuner som vill börja använda den preventiva, evidensbaserade metoden ELR kan kontakta Maria Lindström, metodutvecklare och lektor i folkhälsovetenskap, för fri tillgång till chefsstöd, utbildningspaket och manualer.</p>https://www.umu.se/nyheter/meningsfull-vardag-har-stor-betydelse-for-svart-psykiskt-sjuka_12176362/https://www.umu.se/nyheter/vetenskap-som-brobyggare-i-en-orolig-varld_12177103/Vetenskap som brobyggare i en orolig värld – Umeå universitets två event i Almedalen I en tid präglad av geopolitiska spänningar och globala samhällsutmaningar är frågan om vetenskapens roll mer aktuell än någonsin. Under Almedalsveckan i Visby arrangerar Umeå universitet två panelsamtal om hur vetenskap och akademiska institutioner kan bidra till ett öppet, motståndskraftigt och demokratiskt samhälle. Wed, 17 Jun 2026 13:29:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet hoppas att många sluter upp på plats i Visby eller följer de digitala utsändningarna av eventen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Universitetens roll som oberoende kunskapsbärare är viktigare än på länge. Idag utmanas den akademiska friheten i allt fler länder vilket i kombination med det försämrade säkerhetsläget försvårar internationellt samarbete samtidigt som norra Sverige får en allt viktigare strategisk betydelse för energi, råvaror och säkerhet. Dessa ämnen ska vi diskutera under våra två seminarier i Almedalen, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><p>Samtalet på torsdagen under rubriken <a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6605">Vetenskapsdiplomati i en orolig omvärld – vilken roll kan vetenskapen spela?</a> tar avstamp i universitetens roll som oberoende globala kunskapsbärare och belyser hur vetenskap kan fungera som brobyggare i en värld där internationellt samarbete blir allt mer avgörande men också allt svårare att genomföra i praktiken.  </p><h3>Vetenskapsdiplomati är ett samspel byggt på kunskap </h3><p>Begreppet vetenskapsdiplomati saknar en enhetlig definition, men beskrivs ofta som ett samspel mellan forskarsamhället, politiken och diplomatin, där kunskap och vetenskap används för att stärka internationella relationer och hantera globala utmaningar. </p><p>Panelsamtalet samlar företrädare med gedigen erfarenhet från internationellt forskningssamarbete och internationell politik, se alla deltagare nedan. I fokus för samtalet är bland annat akademisk frihet, globala partnerskap och forskningens roll i en mer komplex geopolitisk kontext.  </p><h3>Internationellt perspektiv</h3><p>Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) lyfter vetenskapsdiplomati som ett viktigt verktyg. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Foto: STINT</p></div></div><p>– Mer än 98 % av världens kunskap genereras utanför Sverige och tyngdpunkten för den ledande forskningen förskjuts från länder runt norra Atlanten till länder runt Stilla havet. För att uppnå excellens och bidra till att lösa de globala utmaningarna behöver forskare i Sverige vara uppkopplade till världens främsta forskningsmiljöer, säger Andreas Göthenberg och fortsätter: </p><p>– Samtidigt är det avgörande att både forskare och universitetsledningar har en kontextuell förståelse för att kunna navigera i det geopolitiskt komplexa landskapet. Lärosäten har en särskild roll som långsiktiga internationella aktörer som kan bidra till att bygga förtroende och dialog över nationsgränser, även när de politiska förutsättningarna förändras, men det fordrar kunskap och kompetens. </p><h3>Viktigt att Umeå universitet är på plats</h3><p>Panelsamtalet är utformat som en öppen diskussion och modereras av Erika Bjerström, journalist och författare. Från akademin medverkar förutom Umeå universitet även Kungliga Tekniska högskolan (KTH) genom rektor Anders Söderholm, som har gedigen erfarenhet av internationella utbyten från hela världen, samt Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet medverkar också under torsdagen.<br>Foto: Stockholms universitet</p></div></div><p>– I dag är det många krafter som verkar för det nationella perspektivet, men de största utmaningarna framåt är globala, och vi måste fortsätta att samarbeta internationellt. På europeisk nivå ska vi värna forskningens frihet och lärosätenas autonomi, samtidigt som vi fortsätter att delta i samarbeten med forskare från hela världen, säger Ylva Engström. </p><h3>Även seminarium om totalförsvar</h3><p>Under onsdagen arrangerar Umeå universitet även ett seminarium under rubriken <a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/10789">Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige</a> tillsammans med Luleå tekniska universitet och Campus totalförsvar. Norra Sverige har en växande strategisk betydelse för energi, råvaror, klimatomställning och säkerhet. Det ställer ökade krav på ett robust totalförsvar – där kunskap, innovation och samhällsresiliens utgör viktiga delar. </p><p>Genom att medverka i Almedalen vill Umeå universitet bidra till en bredare diskussion om forskningen och utbildningens roll i samhället – såväl regionalt som nationellt och internationellt.  </p><p>– Umeå universitet har som uppgift att genom vetenskapligt baserad kunskap bidra till offentliga samtal och ett demokratiskt samhälle, och då är verkligen Almedalen helt rätt arena. Jag ser mycket fram emot alla viktiga samtal under veckan i Visby, säger Tora Holmberg. </p>https://www.umu.se/nyheter/vetenskap-som-brobyggare-i-en-orolig-varld_12177103/https://www.umu.se/nyheter/framtidens-poliser-redo-for-asprianten_12177278/Framtidens poliser redo för aspriantenI fredags fylldes Idun av nära 1 000 personer som samlades för att fira de 148 polisstudenter som nu avslutar sina studier vid Polisprogrammet vid Umeå universitet. Ceremonin markerar slutet på utbildningen och början på nästa steg mot yrkeslivet för polisstudenterna. Redan denna vecka påbörjar de sin sex månader långa aspirantutbildning inom Polismyndigheten.Wed, 10 Jun 2026 14:38:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Avslutningsceremoni i Idun för studenter vid Polisprogrammet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p>Stämningen var högtidlig och förväntansfull när studenternas anhöriga, lärare och medarbetare vid Enheten för polisiärt arbete samlades i Idun för att se polisstudenterna tåga in och ta plats på scenen. Programsamordnare Annika Johansson hälsade välkommen, och Malin, Anna och Johan från Tiljan bjöd på stämningsfull musikunderhållning. Traditionsenligt höll biträdande regionspolischef Lars Wahlberg ett anförande innan ordet lämnades över till studenterna.</p><p>– Polisprogrammet har varit en mycket rolig utmaning som har fått mig att utvecklas som person på olika sätt. Jag är särskilt tacksam för alla lärares engagemang, stöd och vilja att lära oss elever så mycket som möjligt. Jag har alltid blivit väldigt fint bemött när jag har haft olika funderingar eller önskemål och jag kommer ta med allt jag har lärt mig när jag nu ska påbörja aspiranten, säger David, en av avgångsstudenterna på polisprogrammet.</p><p>Aspirantutbildningen, som följer direkt efter avslutningen, innebär att studenterna omsätter sina teoretiska kunskaper i praktiken under handledning ute i polisverksamheten. Det är en viktig period där de får möjlighet att utveckla sin yrkesroll och ytterligare stärka sin kompetens inför ett framtida arbete som polis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3739f00a-2ed2-468e-9e35-c538b699dbd5" data-contentname="bildspel">{}</div><p>Polisutbildningen vid Umeå universitet har vuxit stadigt under de senaste tio åren. Den här terminen omfattar utbildningen omkring 630 studenter, vilket är fler än någonsin tidigare. Intresset för utbildningen är fortsatt stort, och prognosen visar att antalet studenter förväntas ligga kvar på en liknande nivå även under de kommande terminerna. </p><p>Vi önskar våra polisstudenter stort lycka till i arbetslivet!</p>https://www.umu.se/nyheter/framtidens-poliser-redo-for-asprianten_12177278/https://www.umu.se/nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2026_12177277/Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2026Den 4 juni gick Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni i Aula Nordica av stapeln. Den 20:e i ordningen. Omkring 300 studenter och deras gäster deltog i festligheterna och Aula Nordica var likt tidigare år helt fullsatt.Tue, 09 Jun 2026 12:25:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Studenterna tog emot sina diplom från Handelshögskolans rektor Agneta Marell, prestigefulla priser delades ut och gratulationshälsningar från alumnerna Amanda Wictorin och Zara Karbalai satte extra guldkant på kvällen. Aulan fylldes av stämningsfull musik framförd av Johan Wållberg, Viktor Edlund Hansson och Malin Jonsson.</p><p>– Diplomeringen är en fin tradition och det är med glädje och stolthet som vi träffas för att fira studenternas prestationer tillsammans med deras nära och kära. Den här dagen markerar både ett avslut och en början på något nytt! säger Handelshögskolans rektor Agneta Marell.</p><h3>Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans</h3><p>Priset delas ut i samarbete med Siemens Financial Service och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för ämnesområdet finansiering/ finansiell ekonomi med potentiell positiv inverkan på regional kompetensförsörjning. Felix Forsgren och Albin Renlund Handelshögskolan vid Umeå Universitet utsågs till 2026 års pristagare.</p><p><a href="~/link/54213463066b4329a02274ecf105012d.aspx">Läs mer</a></p><h3>Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</h3><p>Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) har tillsammans med Umeå Energi instiftat ett årligt uppsatspris med syfte att uppmuntra ekonomstudenter att intressera sig för och fördjupa sig i hållbarhet och företagsetik. I år delas priset ut John Pettersson och William Di Francesco, Luleå Tekniska universitet.</p><p><a href="~/link/e10553503d024f948c4dd2716597696b.aspx">Läs mer</a></p><h3>Handelshögskolans pedagogiska pris</h3><p>Två pristagare utsågs till mottagare av Handelshögskolans pedagogiska pris 2026: ett lärarlag från enheten Företagsekonomi och en programsamordnare från enheten Statistik. Båda utmärker sig genom ett medvetet, systematiskt och pedagogiskt arbete med att integrera och utveckla Handelshögskolans kompetenser i utbildningen, med tydlig koppling till studenters lärande och professionella utveckling.</p><p><a href="~/link/7e1016b4f13a43679dce881628dc22c9.aspx">Läs mer</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2026_12177277/https://www.umu.se/nyheter/har-ovar-polisstudenterna-pa-lagfartsmanovrering_12177286/Här övar polisstudenterna på lågfartsmanövreringEtt viktigt moment under utbildningen på Polisprogrammet är den så kallade körgården, en praktisk övning i lågfartsmanövrering där fokus ligger på precision, fordonskontroll och att lära känna polisbilens begränsningar. Studenterna i termin 1 på Polisprogrammet var nyligen på plats i Holmsund för att genomföra körgården en hel dag med avslutande examinering.Tue, 09 Jun 2026 11:01:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att öva på lågfarsmanövrering är en viktig del av polisutbildningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett uppskattat moment med hårda krav</h2><p>Körgården genomförs på avgränsade banor där polisstudenterna får öva på att lära känna bilens rörelsemönster, svängpunkter och hur dessa påverkar körning och placering. Momentet är en central del av utbildningen innan studenterna går vidare till körning i högre hastigheter. </p><p>– Övningarna består av att de ska lära sig hantera bilen på ett bättre sätt, det vill säga att hitta vridpunkt, bilens yttre hörn, svängradie och så vidare. Syftet är att de ska öva på att bli bättre förare och för att vi ska minska onödiga kostnader för parkeringsskador och andra skador som kan uppstå vid lågfartsmanövrering, säger Patrik Bergqvist, polisinspektör och lärare på polisprogrammet.</p><p>Under dagen arbetar studenterna patrullvis och genomför sju olika övningar. Körgården upplevs av många som ett utmanande, men uppskattat inslag i utbildningen. Den avslutande examinationen ställer höga krav. Att köra på en kon räknas som en kollision och leder till underkänt, vilket innebär att hela momentet måste göras om. Fokus ligger på noggrannhet och ett lugnt, metodiskt körsätt.</p><p>– Jag tycker att det har varit kul. Det var lite svårt i början när man inte riktigt kände bilen, berättar en av polisstudenterna.</p><p>– Jag tror verkligen att man kommer att ha nytta av det här i arbetet. Framför allt att man får en större förståelse för bilen och vad man har att arbeta med, konstaterar en av annan student.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenterna får tips från lärarna för att lära sig hantera bilen på ett bättre sätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Körgårdens 7 övningar</h2><p><strong>Fickparkering:</strong> Studenten ska köra fram och sedan backa in i parkeringsfickan enligt fickparkeringsprincipen. Det är tillåtet med en justering framåt. Övningen avslutas med att köra ut från parkeringsfickan, det är då tillåtet att först backa bilen innan man kör ut.</p><p><strong>Östersundsfickan:</strong> Studenten ska i trångt utrymme köra fram och sedan backa in i parkeringsfickan. Övningen avslutas med att köra ut ur östersundsfickan i samma färdriktning som innan.</p><p><strong>Serpentin framåt:</strong> Studenten ska köra sicksack framåt mellan konerna.</p><p><strong>Serpentin bakåt:</strong> Studenten ska backa sicksack mellan konerna.</p><p><strong>Trång passage:</strong> Studenten ska köra rakt fram genom den smala passagen.</p><p><strong>Rak backning:</strong> Studenten ska backa rakt bakåt genom den smala passagen.</p><p><strong>Saxen:</strong> Studenten ska köra fram genom den vänstra passagen, för att sedan göra en sidoförflyttning åt höger för att därefter kunna backa ut genom den högra passagen eller studenten ska köra fram genom den högra passagen, för att sedan göra en sidoförflyttning åt vänster för att därefter kunna backa ut genom den vänstra passagen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Körgården består av 7 olika övningar på avgränsade banor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/har-ovar-polisstudenterna-pa-lagfartsmanovrering_12177286/https://www.umu.se/nyheter/langvarig-datautmaning-lost--oppnar-for-snabbare-och-sakrare-hantering_12177206/Långvarig datautmaning löst – öppnar för snabbare och säkrare hanteringOrganisationer och företag kämpar för att hantera sin information, som ofta lagras i flera olika databaser, register och system. Nu har Romual Esdras Wandji i sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet, tagit fram en helt ny lösning. Hans ramverk gör det möjligt att inte bara hämta, utan även uppdatera data genom virtuella kunskapsgrafer. – Det här kan förändra hur både människor och AI-system arbetar med data på ett säkrare och mer tillgängligt sätt, säger Romuald Esdras Wandji. Mon, 15 Jun 2026 14:36:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Romuald Esdras Wandjis forskning medför att det som tidigare krävde specialiserade utvecklare nu kan utföras av vem som helst. Det förändrar i grunden vem som kan arbeta med data.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Romuald Esdras Wandji, <a href="https://wasp-sweden.org/sv/om-wasp/">WASP</a>-doktorand vid <a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">institutionen för datavetenskap</a>, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete utvecklat ett helt nytt ramverk som möjliggör inte bara hämtning utan även uppdatering av data via virtuella kunskapsgrafer. Tekniken har funnits i årtionden, men hittills har den endast fungerat i en riktning; användare kunde söka efter information via ett begreppsligt lager, men eventuella ändringar krävde direkt expertis och hantering av de underliggande databaserna. Romualds forskning är något nytt, som gör kunskapsgraferna dubbelriktade.</p><p>– Både människor och AI-agenter kan i min lösning korrigera, lägga till och uppdatera information via samma konceptuella lager som de använder för att söka efter den, säger <a href="~/link/6afcd477b81c4f14a4fbbc969720fefc.aspx">Romuald Esdras Wandji</a>.</p><h3>Löser långvarig utmaning  </h3><p>Hans resultat bidrar till att undanröja en välkänd flaskhals genom att göra det möjligt för både människor och AI-assistenter att hantera data med hjälp av välbekanta begrepp istället för tekniska språk. <br>– Det som tidigare krävde specialiserade utvecklare kan nu utföras av vem som helst. Det förändrar i grunden vem som kan arbeta med data, säger Romuald Esdras Wandji. </p><h3>Flexibla lösningar </h3><p>De flesta organisationer lagrar sin information i många olika system, vart och ett med sin egen tekniska struktur. Virtuella kunskapsgrafer har gjort det möjligt att hämta data från dessa system via en gemensam begreppsmodell – men endast i läsläge. Wandjis forskning tar itu med denna långvariga begränsning genom att ge de begreppsmässiga lagret möjlighet att uppdatera data. Detta gör det möjligt för användarna att arbeta med en enda samlad vy av information – både när de hämtar data och när de ändrar den. </p><h3>Relevant för stora datamängder</h3><p>Data är en av samhällets mest värdefulla resurser men hanteringen kräver fortfarande specialiserade tekniska kunskaper. Detta skapar flaskhalsar, bromsar beslutsfattandet och ökar risken för fel. </p><p>–Genom att låta både människor och AI-agenter arbeta genom ettt tydligt och semantiskt strukturerat lager minskar dessa hinder. Det blir enklare att rätta till misstag, lägga till ny information och hålla systemen uppdaterade – utan att skriva databaskod, säger doktor Wandji. </p><p>Tekniken är särskilt relevant för organisationer som hanterar stora och komplexa datamängder, såsom myndigheter med omfattande register, vårdgivare som integrerar patientinformation mellan olika system, forskningsintensiva områden som biomedicin och stora företag med fragmenterade datamiljöer. </p><p>– Komplexa informationssystem kan bli mer flexibla, mer tillgängliga för ämnesexperter och betydligt mer anpassningsbara när organisationens behov förändras, säger Romuald Esdras Wandji. </p><h3>Säkrare AI-användning </h3><p>I takt med att AI-system tar på sig ett större ansvar för hantering av data inom både den offentliga och den privata sektorn blir säkerhet allt viktigare. Att ge AI direkt tillgång till databaser medför betydande risker. <br>Med Wandjis ramverk fungerar kunskapsgrafen istället som ett säkerhetslager. AI-system interagerar med data genom ett kontinuerligt begreppsordförråd, vilket minskar riskerna för felaktiga eller skadliga uppdateringar. </p><p>– När AI-system tar på sig större ansvar blir det avgörande att de fungerar genom strukturerade och begripliga gränssnitt. Min forskning bidrar till den grunden, säger Romuald Esdras Wandji. </p><h3>För mer information</h3><p>Romuald Esdras Wandji försvarade sin avhandling vid institutionen för datavetenskap i Maj, 2026. Huvudhandledare: Professor och världsledande expert inom artificiell intelligens för datahantering, <a href="~/link/63284e4dfa5147229fa94740c4dc6090.aspx">Diego Calvanese</a>. Läs avhandlingen "<em>Ontology-based Update in Virtual Knowledgje Graphs</em>" <a href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:2056610">här.</a> </p><p><a href="https://www.linkedin.com/in/romuald-esdras-wandji-588a5215b/">Kontakta Romuald Esdras Wandji. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f2128f19-b576-4474-9a4f-8f3748aa8e06" data-contentname="Romuald Esdras Wandji">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/langvarig-datautmaning-lost--oppnar-for-snabbare-och-sakrare-hantering_12177206/https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-tilldelas-prestigefyllt-nih-anslag_12177279/Professor vid Umeå universitet tilldelas prestigefyllt NIH-anslagTrots årtionden av forskning är det fortfarande inte fullt klarlagt hur några av våra mest använda antibiotika dödar bakterier. Nu har Felipe Cava, professor vid Umeå universitet, tilldelats ett prestigefyllt anslag från amerikanska National Institutes of Health (NIH) för att lösa denna gåta med hjälp av ny teknik och i nära samarbete med en ledande amerikansk forskare.Tue, 09 Jun 2026 10:33:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Felipe Cavas erhållna anslag från NIH lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi och värdet av långsiktiga samarbeten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>– Det känns väldigt roligt! Projektet bygger på flera års arbete i min forskargrupp, särskilt utvecklingen av tekniker som gör det möjligt att studera bakteriers cellvägg i en detaljrikedom som tidigare inte varit möjlig, säger Felipe Cava, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Han tillägger:</p><p>– Det speglar också ett långvarigt och mycket produktivt samarbete med forskaren Tobias Dörr vid Cornell University, som varit avgörande för att forma projektet. Vi var nära att få anslaget i en tidigare utlysning, så vi arbetade vidare med idéerna och stärkte det vetenskapliga innehållet. Att se uthålligheten löna sig känns mycket tillfredsställande.</p><p>Beta-laktamantibiotika, som penicillin, är bland de mest använda läkemedlen mot bakteriella infektioner. De angriper bakteriernas cellvägg, som är avgörande för deras överlevnad. Även om det är känt att dessa läkemedel blockerar de enzymer som bygger upp cellväggen, är det fortfarande oklart hur detta i slutändan leder till att cellen spricker. I projektet vill Felipe Cava och Tobias Dörr förstå vad som sker inne i cellen när uppbyggnaden av cellväggen störs, och hur detta leder till celldöd.</p><p>– Genom att kombinera genetik, cellbiologi och biokemi kan vi följa hur cellväggen omformas och destabiliseras under behandling. Målet är att skapa en mer komplett bild av hur dessa antibiotika fungerar, säger Felipe Cava.</p><p>Anslaget gör det möjligt att angripa frågeställningen på sätt som tidigare inte varit möjliga. En begränsning inom fältet har varit avsaknaden av verktyg för att studera hur cellväggen bryts ned under behandling.</p><p>– I min forskargrupp har vi nyligen utvecklat en högkapacitetsmetod som förändrar detta. För första gången kan vi analysera inte bara intakt cellväggsmaterial utan också de fragment som frigörs när den bryts ned. Dessa fragment är mycket informativa eftersom de speglar de processer som i slutändan leder till att bakterier lyseras och dör.</p><p>Metoden kommer nu att användas i större skala i kombination med genetiska analyser och systembiologiska angreppssätt för att kartlägga hur bakterier reagerar på antibiotika under olika förhållanden. Förutom att bidra till ökad grundläggande kunskap kan arbetet identifiera nya sårbarheter hos bakterier och bana väg för förbättrade antibiotika eller ämnen som förstärker effekten av befintliga behandlingar – något som är särskilt angeläget i takt med att antibiotikaresistens ökar.</p><p>Samarbetet mellan Felipe Cava och Tobias Dörr går tillbaka till deras tid som postdoktorer.</p><p>– Vi var båda vid Harvard ungefär samtidigt. Redan tidigt insåg vi att vi intresserade oss för liknande frågor men angrep dem från olika håll, vilket gjorde samarbetet till ett naturligt nästa steg.</p><p>Sedan dess har deras forskargrupper publicerat ett stort antal gemensamma artiklar. Felipe Cavas grupp fokuserar på de biokemiska och genetiska grunderna för cellväggens struktur, medan Tobias Dörrs grupp specialiserar sig på antibiotikans verkningsmekanismer och tolerans – tillsammans kopplar de detaljer på molekylär nivå till bredare fysiologiska responser.</p><p>– Det här projektet är kulmen på samarbetet, med gemensamma experiment, regelbundna diskussioner och utbyten mellan våra laboratorier, inklusive Tobias besök i Umeå 2023 och mitt besök vid Cornell 2024. Intressant nog är detta vårt första gemensamma anslag, vilket gör det extra betydelsefullt.</p><p>Mycket konkurrensutsatt finansiering inom biomedicin</p><p>NIH:s R01-anslag räknas till de mest konkurrensutsatta inom biomedicinsk forskning, med beviljandegrader som vanligtvis ligger kring 10–15 procent. För forskare utanför USA är kraven ofta ännu högre, då ansökningarna måste visa ett tydligt mervärde utöver det amerikanska forskningslandskapet.</p><p>Projektet adresserar direkt antibiotikaresistens, ett av de största globala hälsohoten. Genom att i detalj förstå hur beta-laktamantibiotika faktiskt dödar bakterier – och varför de ibland inte gör det – kan nya strategier utvecklas, till exempel så kallade antibiotikaadjuvanser som förstärker effekten av befintliga läkemedel.</p><p>Anslaget är cirka 3 miljoner USD att dela mellan de två forskarna och löper över fem år. Projektet lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi och värdet av långsiktiga samarbeten.</p>https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-tilldelas-prestigefyllt-nih-anslag_12177279/https://www.umu.se/nyheter/barns-rattigheter-anvands-for-att-motivera-tvang-i-asylprocessen_12177217/Barns rättigheter används för att motivera tvång i asylprocessenBarns rättigheter används allt oftare för att legitimera kontroll- och tvångsåtgärder mot asylsökande barn. Resultatet blir att statens kontrollintresse ofta väger tyngre än barnets skyddsintresse. Det visar Martina Reinius Derlén vid Juridiska institutionen i sin avhandling.Tue, 09 Jun 2026 15:15:09 +0200<p>Asylsökande barn kan under asylprocessen bli föremål för olika typer av kontroll- och tvångsåtgärder, såsom insamling och lagring av fingeravtryck och fotografier, medicinska åldersbedömningar samt frihetsberövande i form av förvar. Åtgärderna innebär i regel intrång i barnets grundläggande fri- och rättigheter.</p><p>I avhandlingen analyseras hur dessa åtgärder regleras i svensk rätt i relation till bland annat barnkonventionen, Europakonventionen och EU:s migrationsrättsliga regelverk. Studien granskar hur lagstiftaren motiverar dessa rättighetsintrång och vilka intressen som beaktas.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kontrollintresset prioriteras</h2><p>Resultatet visar att barns rättigheter i allt högre grad används som argument för införandet av kontroll- och tvångsåtgärder, snarare än emot dem. Det finns en tydlig spänning mellan skyddsintresset och kontrollintresset i migrationsrätten, där kontrollintresset ofta prioriteras.</p><p>– Barn i asylprocessen befinner sig i ett ständigt gränsland: mellan barn och vuxen, mellan samtycke och tvång, och mellan skyddsvärd asylsökande och misstänkt brottsling, säger Martina Reinius Derlén.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asylsökande tonåring. Nästan vuxen men fortfarande barn i en process präglad av kontroll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>pexels</span></div></div><p>Avhandlingen visar också att tvångsåtgärder ofta motiveras med hänvisning till barnets bästa, trots att de samtidigt kan innebära inskränkningar i barns rättigheter. Ett exempel är att frihetsberövande av barn motiveras med att det kan skydda barnet eller förhindra att familjen splittras. Ett annat exempel är att utökad insamling av biometriska uppgifter motiveras med att det ska stärka barns skydd genom identifiering.</p><p>– I praktiken kan hänvisningar till barnets bästa användas för att motivera åtgärder som begränsar barns rättigheter. Exempelvis kan rätten till familjeliv åberopas för att motivera att barn tas i förvar, trots att mindre ingripande alternativ kan finnas, säger Martina.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En dubbel syn på barn</h2><p>Studien visar också att synen på asylsökande barn präglas av en dubbelhet. Å ena sidan beskrivs de som skyddsvärda och sårbara. Å andra sidan präglas lagstiftningen av misstänksamhet och en strävan att kontrollera och motverka missbruk av asylsystemet. Den dubbelheten blir särskilt tydlig när barn närmar sig myndighetsålder.</p><p>–  Avhandlingen visar att synen på barn i asylprocessen är inkonsekvent. Exempelvis motiveras statens intresse att fastställa asylsökandes ålder bland annat med att det är olämpligt att vuxna asylsökande bor tillsammans med ensamkommande barn. Samtidigt anses det vara acceptabelt att tonåriga pojkar som närmar sig 18 år placeras i förvar tillsammans med vuxna män. Det är skillnad på barn och barn, säger Martina Reinius Derlén.</p><p>Avhandlingen bygger på analyser av svensk och EU-rättslig lagstiftning, internationell rättspraxis och förarbeten, främst från 2000-talet. Den bidrar med ny kunskap genom att förena två områden som tidigare ofta studerats var för sig: tvångsmedel och barns asylprocess.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2060964&dswid=3141">Läs hela avhandlingen</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/barns-rattigheter-anvands-for-att-motivera-tvang-i-asylprocessen_12177217/https://www.umu.se/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-till-lejon2_12177218/Medicinska fakultetens pedagogiska pris till LejonKristina Lejon, professor i immunologi, tilldelas 2026 års pedagogiska pris vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Hon prisas bland annat för att hon är lyhörd, låter andra växa och att hennes undervisning präglas av energi och pedagogisk glädje.Wed, 10 Jun 2026 10:19:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"> </div></div><p>– Jag är så hedrad och tacksam att min pedagogiska gärning uppmärksammats på detta sätt! Min dedikering för utbildning sträcker sig hela vägen från mötet med studenterna till erfarenhetsutbyte mellan utbildningsansvariga, säger Kristina Lejon.</p><p>I sin prismotivering skriver Medicinska fakultetens priskommitté:</p><p>”Professor Kristina Lejon utmärker sig genom sitt strukturerade och tydliga sätt att undervisa, vilket gör även svåra ämnen som immunologi begripliga och engagerande för studenterna. Hon prioriterar att alla får komma till tals i klassrummet och skapar en trygg och inkluderande lärmiljö där frågor uppmuntras. Hennes undervisning präglas av energi och pedagogisk glädje, och hon inspirerar och motiverar studenterna att utvecklas. Som ledare är hon lyhörd, ger alltid klar och bra information, och låter andra växa och ta plats. Kristina är rättvis och upprätthåller en balans mellan tydlighet och omtanke, vilket uppskattas av både kollegor och studenter.”</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Diabetes och reumatism</h2><p>Kristina Lejon är professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Hennes område både som lärare och forskare är immunologi, det vill säga hur kroppens immunsystem fungerar i hälsa och sjukdom. Ett av hennes huvudområden är typ 1 diabetes och då särskilt hur de antikroppsproducerande B-lymfocyterna bidrar till denna sjukdoms uppkomst.</p><p>Ett annat område inom det immunologiska spektrat som Kristina forskar på är reumatism, där hon tillsammans med andra forskare studerar hur celler och molekyler från immunsystemet påverkar utvecklingen av olika reumatiska sjukdomar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undervisning hjärtefråga</h2><p>Kristina undervisar för närvarande studenter på läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet i ämnet immunologi. Tidigare har hon även undervisat studenter på tandläkarprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet, biomedicinprogrammet samt civilingenjörsprogrammet.</p><p>Att undervisning är en hjärtefråga understryks av att hon sedan april 2026 även är biträdande föreståndare med ansvar för utbildningsfrågor vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Andra gången</h2><p>Att också sprida kunskaper utanför den akademiska världen är något Kristina brinner för. Hon har flera gånger varit en uppskattad föreläsare vid Umeå universitets olika populärvetenskapliga arrangemang som riktar sig till allmänheten. Detta är andra gången som Kristina Lejon får Medicinska fakultetens pedagogiska pris. Förra gången var 2011.</p><p>– Att arbeta med utbildning är att arbeta med framtiden. Känns alltid inspirerande och viktigt, säger Kristina Lejon.</p><p>Umeå universitets olika priser delas ut vid universitetets årshögtid i oktober.</p>https://www.umu.se/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-till-lejon2_12177218/https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-konkurrerande-vaxter-samexistera2_12176396/Hur kan konkurrerande växter samexistera? Hemligheten finns i jorden under ekarna Forskare från Global Change Research Institute vid Rey Juan Carlos University (IICG-URJC) och andra institutioner, inklusive IceLab vid Umeå universitet, har upptäckt att träd kan fungera som medlare som balanserar konkurrensen mellan växter och därmed förhindrar att de starkaste arterna slår ut de svagare.Tue, 09 Jun 2026 10:08:13 +0200<p>Hur kan växter som konkurrerar om samma resurser växa i samma område utan att den ena driver den andra till utrotning? Ekologer har försökt besvara denna fråga i decennier, och nu har en överraskande ny förklaring framkommit: jorden kring ekar fungerar som en tyst medlare som tyglar den dominerande arten och ger fördelar till svagare arter, vilket gör att båda kan samexistera.</p><p>Ett forskarteam lett av Ezequiel Antorán och Joaquín Calatayud från Global Change Research Institute vid Rey Juan Carlos University (IICG-URJC) har publicerat en studie i tidskriften <em>Ecology Letters</em> — en av de mest prestigefyllda tidskrifterna inom området — som visar hur pyreneiska ekar (<em>Quercus pyrenaica</em>) förändrar den kemiska och mikrobiella sammansättningen i den omgivande jorden. Detta skapar förhållanden som skiljer sig från dem i resten av landskapet. Dessa förhållanden minskar groningen hos klibbros (<em>Cistus ladanifer</em>), den dominerande och mer aggressiva arten, samtidigt som de gynnar tillväxten hos lagerbladig cistros (<em>Cistus laurifolius</em>), den svagare arten. Resultatet: båda arterna samexisterar.</p><p><strong>En medlare i det fördolda</strong></p><p>Forskarna utformade experiment där frön från båda cistros-arterna odlades i jord insamlad nära ekar och jämfördes med jord som inte påverkats av ekar. Resultaten var tydliga: frön från den dominerande arten grodde sämre i ekjord, medan plantor av den svagare arten växte bättre i samma jord. Dessa effekter drivs både av kemiska ämnen som ekarna samlar i jorden — genom sina rötter och genom nedbrytande blad — och av de specifika mikroorganismer som lever i jorden.</p><p>— Det är som om eken omfördelar resurser under marken, förklarar Ezequiel Antorán. Utan dess närvaro tar klibbrosen över och den lagerbladiga cistrosen försvinner. Men när eken fungerar som en mellanhand finns det utrymme för båda, tillägger forskaren från IICG-URJC.</p><p><strong>Teori och natur stämmer överens</strong></p><p>För att undersöka om dessa effekter var tillräckliga för att upprätthålla samexistens på lång sikt utvecklade forskargruppen datorsimuleringar baserade på experimentella data. Ezequiel Antorán arbetade med dessa simuleringar under ett besök vid IceLab på Umeå universitet.</p><p>Att koppla ekologisk teori till matematiska modeller är en av IceLabs främsta styrkor. Datorsimuleringarna som utvecklades under Antoráns forskningsvistelse återskapade de distributionsmönster som observerats i naturen med anmärkningsvärd precision.</p><p>Modellerna återskapade de distributionsmönster som observerats i naturen med anmärkningsvärd precision: den svagare solrosarten förekom i kluster nära ekarna, medan den dominerande arten frodades längre bort. Simuleringarna visade också att båda populationerna förblev stabila under en period på 100 år.</p><p>— Det som gör den här studien särskilt intressant är att vi inte bara förklarar ’varför’ genom experiment och fältobservationer, utan att vi, tack vare de simuleringar som jag genomförde under min gästvistelse vid IceLab i Umeå, också kan se den verkliga betydelsen av de mekanismer som identifierades i experimenten. Deras effekter håller matematiskt över tid och återspeglas i fältet. Det är ganska svårt att uppnå inom ekologin, säger Ezequiel Antorán.</p><p><strong> Varför detta spelar roll bortom skogen</strong></p><p>Resultaten har betydelse långt utanför den centrala bergskedjan i Spanien där studien genomfördes. Att förstå hur indirekta interaktioner mellan arter upprätthåller biologisk mångfald är avgörande för ekosystemförvaltning, restaurering av livsmiljöer och för att förutsäga hur växtsamhällen kommer att reagera på klimatförändringar eller förlust av arter. Om vi tar bort ekosystemets medlare — träd som ekar — kan vi omedvetet störa de balanser som gör att många andra arter kan samexistera.</p><p>Studien involverade forskare från Universidad de Valladolid, Umeå universitet (Sverige), Doñana Biological Station (CSIC) och Autonoma universitetet i Madrid. Finansiering tillhandahölls av det spanska ministeriet för vetenskap, innovation och universitet samt regionen Madrid.</p><p><strong>Koppling till IceLab vid Umeå universitet</strong></p><p>Upptäckten möjliggjordes genom ett nära internationellt samarbete. En viktig del av forskningen tog form vid Umeå universitet, där forskaren Ezequiel Antorán var gästforskare under 2025 och 2026.</p><p>— Jag drog nytta av den starkt tvärvetenskapliga miljön vid IceLab i Umeå för att genomföra datorsimuleringarna och dataanalysen tillsammans med Rubén Bernardo, förklarar Ezequiel Antorán. Den vetenskapliga miljön vid IceLab, med sitt starka fokus på att förena matematik och teoretisk ekologi, erbjöd den perfekta miljön för att testa det vi observerade i fält med digitala metoder, tillägger han.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-konkurrerande-vaxter-samexistera2_12176396/https://www.umu.se/nyheter/unga-far-rosta-men-vem-lyssnar_12175966/Unga får rösta men vem lyssnarUnga på landsbygden engagerar sig i samhällsfrågor varje dag. Samtidigt beskriver många att deras röster väger lättare än andras. Demokrati handlar inte bara om rätten att rösta, utan också om känslan av att bli lyssnad på. Det visar forskning från Umeå universitet.Tue, 09 Jun 2026 08:00:00 +0200<p class="quote-center">Det räcker inte att släppa in unga, de måste också få möjlighet att påverka</p><p>För många unga formas känslan av delaktighet långt före den första valdagen. Det sker genom lokalt föreningsliv, kulturprojekt, sociala medier och olika former av gräsrotsorganisering där unga försöker påverka frågor som rör deras vardag. Samtidigt visar forskning att möjligheten att göra sin röst hörd ofta ser olika ut beroende på var man bor.</p><p>Inför valet 2026 står frågor om demokratisk delaktighet högt på agendan. Vid Umeå universitet har forskarstuderande Maja Adolfsson undersökt hur platsen påverkar ungas politiska engagemang, särskilt i landsbygder och mindre orter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c4381447-35de-4e78-98c2-8013c33f62a5" data-contentname="Faktaruta demokrati">{}</div><p>Maja Adolfsson har studerat hur unga upplever möjligheten att påverka samhället och hur känslan av tillhörighet formar viljan att engagera sig. Studien visar att många unga får tillträde till lokala sammanhang där de kan delta, men att det inte alltid innebär att deras röster får verkligt genomslag.</p><p>– Min forskning visar att det inte räcker att släppa in unga, de måste också få möjlighet att påverka, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att få vara med men inte bli lyssnad på</h2><p>I studien återkommer berättelser om unga som upplever att äldre sätter agendan och att deras egna perspektiv får begränsat utrymme. Många beskriver att de välkomnas in i föreningar och projekt, men att de ändå inte känner att de har verkliga möjligheter att påverka.</p><p>Åldershierarkier är ett återkommande tema. Unga beskriver situationer där beslut redan är fattade innan de själva släpps in i samtalet. I andra fall handlar det om att deras erfarenheter inte tas på allvar eller att de ständigt måste bevisa sin kompetens över tid.</p><p>– En konsekvens om man känner att det är för stängt är ju att man helt enkelt ger upp. Om man inte känner att man får vara med och påverka så varför skulle det då vara värt, säger Maja Adolfsson.</p><p>Hennes forskning visar också att hinder för deltagande inte bara handlar om ålder. Erfarenheter av rasism och genusrelaterade maktordningar påverkar också möjligheten att komma till tals och känna sig inkluderad i lokala sammanhang.</p><p>Samtidigt finns ett starkt engagemang bland många av de unga som deltagit i studien. Det handlar inte främst om ointresse för politik, utan snarare om var unga upplever att deras frågor tas på allvar och var de tror att de faktiskt kan påverka.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Landsbygden som demokratisk erfarenhet</h2><p>I studien blir platsen central för hur unga ser på både sig själva och sina möjligheter att påverka samhället. Många beskriver att större städer framstår som normen för vad som räknas som ett aktivt och framgångsrikt ungdomsliv.</p><p class="quote-center">Som ung i landsbygd har man ett annat perspektiv; ett landsbygdsperspektiv utöver det stadsperspektiv som kommer ”gratis”</p><p>Särskilt unga kvinnor kopplar större städer till fler möjligheter för politiskt engagemang och organisering. Samtidigt uttrycker många en stark vilja att bo kvar på sina hemorter. För flera av deltagarna blir själva tillhörigheten till platsen en viktig drivkraft bakom engagemanget.</p><p>– Jag tyckte det var intressant att unga talade om sitt lokala engagemang som så viktigt för dem personligen: att just engagera sig i och för sin plats för kommande generationer, säger Maja Adolfsson.</p><p>I materialet framträder också en tydlig upplevelse av att nationell politik ofta utgår från storstäder. Många unga beskriver att deras hemorter sällan representeras och att frågor som rör mindre orter får begränsat utrymme i det offentliga samtalet.</p><p>I flera exempel handlar engagemanget om att skapa sådant som saknas på platsen. Det kan vara att starta en förening, ordna kulturverksamhet eller bygga nya mötesplatser för unga. Det lokala nätverket blir ofta avgörande för att få saker att hända.</p><p>– En annan sak som kom upp under en intervju var att man som ung i landsbygd har ett annat perspektiv; ett landsbygdsperspektiv utöver det stadsperspektiv som kommer ”gratis” genom att det framför allt är städer som representeras i kultur och media, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokratin formas långt före första valet</h2><p>Ungdomsåren beskrivs i studien som en viktig period för framtida samhällsengagemang. Genom att delta i föreningar, projekt och lokala initiativ får unga erfarenheter av att samarbeta, driva frågor och försöka påverka sin omgivning.</p><p>Studien visar samtidigt att långsiktigt engagemang ofta hänger samman med om unga någon gång fått frågan att vara med och om de upplevt att deras deltagande faktiskt gjort skillnad.</p><p>Det räcker därför inte att skapa forum där unga får närvara. För att stärka demokratisk delaktighet behöver unga också få möjlighet att påverka innehållet och riktningen i frågor som berör dem.</p><p>– Vi måste se till det engagemang som faktiskt redan finns och sker. Unga behöver få vara med och påverka riktningen. Vi behöver se till vad de unga faktiskt redan gör och att erkänna dem som politiska aktörer i nuet, inte som framtidens medborgare som ska tränas upp, säger Maja Adolfsson.</p>https://www.umu.se/nyheter/unga-far-rosta-men-vem-lyssnar_12175966/https://www.umu.se/nyheter/vad-forenar-framtidens-lakare-poliser-och-socionomer_12177055/Vad förenar framtidens läkare, poliser och socionomer?Vad krävs för att uppfattas som professionell i yrken där mötet med människor står i centrum? En ny studie vid Umeå universitet visar att läkarprogrammet, socionomprogrammet och polisprogrammet har en likartad syn på saken. Samtidigt brottas utbildningarna med liknande utmaningar när professionellt förhållningssätt ska utvecklas och bedömas.Wed, 10 Jun 2026 14:15:54 +0200<p class="quote-center">Professionellt förhållningssätt är ett begrepp som ofta används, men som är förvånansvärt svårt att definiera</p><p>En läkare som möter en orolig patient. En polis som fattar beslut under tidspress. En socionom som hanterar en svår livssituation. Vad är det som gör att vi uppfattar dessa yrkesutövare som professionella?</p><p>Den frågan står i centrum för en studie av forskarstuderande Maria Liljeholm Bång vid Umeå universitet. I studien jämförs tre professionsutbildningar och hur professionellt förhållningssätt förstås, undervisas och bedöms inom läkarprogrammet, socionomprogrammet och polisprogrammet.</p><p>– Professionellt förhållningssätt är ett begrepp som ofta används, men som är förvånansvärt svårt att definiera. Samtidigt är det en avgörande del av yrken där mötet med människor står i fokus, säger Maria Liljeholm Bång.</p><p>Gemensamt för utbildningarna är att de förbereder studenter för yrken där mötet med människor står i centrum. Det handlar om relationer till patienter, klienter och medborgare, vilket innebär ett stort ansvar och höga krav på ett professionellt förhållningssätt.</p><p>– Förutom ämneskunskaper förväntas framtida läkare, socionomer och poliser kunna visa empati, etiskt omdöme, självkännedom och förmåga att agera klokt i komplexa situationer, säger hon.</p><p>Det ställer höga krav på att utbildningarna förbereder studenter väl för att möta samhälleliga krav. Studien visar att professionsutbildningar har mycket att lära av varandra. Ett ökat kunskapsutbyte mellan olika yrkesområden kan stärka utbildningen av framtidens professioner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två saker återkommer i alla utbildningar</h2><p>Programmen skiljer sig åt på flera sätt. De har olika utbildningslängd, olika akademiska traditioner och olika kopplingar till yrkeslegitimation.</p><p>– Men resultaten visar att synen på professionellt förhållningssätt är mer likartad än vad man kanske kan tro, säger Maria Liljeholm Bång.</p><p>Två centrala dimensioner återkommer i samtliga utbildningar. Den första handlar om relationen till andra människor. Det gäller exempelvis empati, kommunikation och förmågan att förstå andra. Den andra handlar om att förstå sin yrkesroll, ta ansvar och kunna göra välgrundade bedömningar i olika situationer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utmaningar i undervisning och bedömning</h2><p>Ett annat resultat är att kurser som syftar till att utveckla professionellt förhållningssätt omgärdas av utmaningar som inte förefaller vara professionsspecifika.</p><p class="quote-center">Det leder till svårigheter med att examinera på ett rättvist sätt</p><p>I dessa kurser ska något som både är viktigt och svårt att definiera utvecklas och bedömas. Samtidigt finns det olika förutsättningar på utbildningarna att skapa lärandeaktiviteter där studenter får återkommande tillfällen att agera i yrkesliknande situationer med stöd av lärare.</p><p>– Det leder till svårigheter med att examinera på ett rättvist sätt, Maria Liljeholm Bång.</p><p>Resultaten visar även att undervisning och bedömning inte alltid drar åt samma håll. Det som lärare lyfter fram som viktigt för att utveckla ett professionellt förhållningssätt är inte alltid det som faktiskt bedöms.</p><p>– En slutsats är att spänningen mellan lärares dubbla uppdrag, att både undervisa och bedöma, behöver hanteras för att inte leda till en praktik där kritiska och osäkra moment undviks, säger hon.</p><p>Resultaten väcker frågor om likvärdighet och rättvisa mellan utbildningar. Enligt Maria Liljeholm Bång väcker de också frågor om hur utbildningarna kan organiseras och utformas för att förbereda studenterna för yrkeslivet.</p>https://www.umu.se/nyheter/vad-forenar-framtidens-lakare-poliser-och-socionomer_12177055/https://www.umu.se/nyheter/experter-samlas-i-umea-for-kurs-om-myggburna-sjukdomar-_12177042/Internationella experter samlas i Umeå för kurs om myggburna sjukdomar i ett varmare klimatHur påverkar klimatförändringar spridningen av myggburna virus? Kan sjukdomar som denguefeber och West Nile-virus bli vanligare i Europa? Dessa frågor står i fokus när internationella forskare och doktorander samlas vid Umeå universitet den 8–12 juni för en kurs om hur myggburna sjukdomar sprids och kan förebyggas.Mon, 15 Jun 2026 12:36:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, i fält. Journalister välkomnas att delta under kursens fältmoment 9 juni med möjlighet att intervjua forskare som medverkar i kursen samt doktorander från olika delar av världen. Foto: Kristoffer Ahlm </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><p>– Flera av virusen som tas upp i kursen, bland annat dengue, Zika och chikungunya, finns på WHO:s lista över smittämnen med potential att orsaka framtida epidemier eller pandemier. Det gör området särskilt angeläget, säger Olivia Wesula Lwande, forskare på institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och kursledare.</p><p>Myggor är viktiga spridare av virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. Även om tropiska myggburna sjukdomar fortfarande är ovanliga i Sverige har klimatförändringar och ökad global rörlighet gjort frågan mer aktuell. Virus som West Nile-virus har under senare år orsakat utbrott i flera europeiska länder. Forskare följer samtidigt noggrant hur både virus och myggarter förändrar sina utbredningsområden.</p><p>– Forskning om zoonotiska virus hos myggor är viktig eftersom den bidrar till att upptäcka och förebygga framtida sjukdomsutbrott, säger Olivia Wesula Lwande.</p><p>Kursen kombinerar föreläsningar med praktiska moment i fält och laboratorium. Deltagarna får bland annat lära sig att identifiera myggarter, samla in myggor i fält och använda moderna metoder för övervakning och analys av smittämnen. Kursen betonar vikten av samarbete mellan flera områden, som biologi, medicin, folkhälsa och miljövetenskap.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorander i fält.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillbaka i laboratoriet mikroskoperas infångade myggor.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Kristoffer Ahlm</span></p></div></div><p>Kursen arrangeras av den nationella forskarskolan i virusinfektioner och pandemier (NDP‑VIP), en satsning som finansieras av Vetenskapsrådet. NDP‑VIP syftar till att stärka utbildning och rekrytering av doktorander och postdoktorer inom virologi och pandemiberedskap. Programmet är ett samarbete mellan nio svenska universitet och leds från Umeå universitet, där det är knutet till Umeå Centre for Microbial Research, UCMR.</p><p><a href="https://ndp-vip.se/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om NDP‑VIP</a></p>https://www.umu.se/nyheter/experter-samlas-i-umea-for-kurs-om-myggburna-sjukdomar-_12177042/https://www.umu.se/nyheter/brobyggare-inom-sprakforskning-blir-hedersdoktor_12177061/Brobyggare inom språkforskning blir hedersdoktorEnlli Thomas, professor vid Bangor University i Wales, har av Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, utsetts till hedersdoktor 2026. Hon är en internationellt framstående språkvetare, vars forskning fått genomslag både inom forskningen och i samhället.Mon, 08 Jun 2026 11:26:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Enlli Thomas</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Dafydd Pattinson</span></div></div><p class="quote-center">Inom både forskning och undervisning vägleds jag av en övertygelse om att akademiskt arbete inte bara ska generera kunskap, utan också bidra till policy, praktik och samhället i stort</p><p>Hon nomineras till hedersdoktor för sitt långvariga och betydelsefulla engagemang i forskning och forskarutbildning vid Humanistisk fakulteten och Lärarhögskolan vid Umeå universitet.<br> <br>I motiveringen beskrivs hur Enlli Thomas huvudsakliga forskningsintressen och expertis omfattar psyko-lingvistiska angreppssätt på studiet av tvåspråkig språkinlärning, inklusive barns förvärv av komplexa språkliga strukturer under förhållanden med minimalt språkinflöde, tvåspråkig bedömning (psykometrisk) samt utbildningsmetoder för språköverföring, inlärning och användning. <br> <br>Enlli Thomas säger att utnämningen känns djupt meningsfull och ett erkännande som hon tar till sig i all ödmjukhet.<br> <br>– Jag ser det inte bara som ett erkännande av mitt eget arbete, utan också av de många samarbeten och gemensamma insatser som har utvecklats över tid mellan Bangor och Umeå, säger Enlli Thomas och fortsätter:<br> <br>– Vår relation har vuxit organiskt genom olika kollegiala samarbeten med till exempel Kirk Sullivan, Yvonne Knospe, Virginia Langum och andra inom fakulteten. Denna utmärkelse återspeglar därför ett partnerskap som jag värdesätter högt och som har berikat mitt eget arbete lika mycket som det har bidragit till andra.</p><h3>Stöd för språklig mångfald</h3><p>Enlli Thomas säger vidare att hennes främsta drivkrafter är en stark känsla för sociala aspekter och ett engagemang för att säkerställa att forskning har en meningsfull samhällelig inverkan; särskilt i relation till språk och utbildning.<br> <br>– Jag motiveras särskilt av frågor kring hur tvåspråkighet utvecklas, hur minoritetsspråk upprätthålls och hur utbildningssystem kan stödja språklig mångfald. I min undervisning drivs jag av möjligheten att stödja studenter och forskare i början av karriären – inklusive doktorander som jag har arbetat med i Umeå – i att utveckla deras idéer och självförtroende.<br> <br>– Inom både forskning och undervisning vägleds jag av en övertygelse om att akademiskt arbete inte bara ska generera kunskap, utan också bidra till policy, praktik och samhället i stort.<br> <br>Hennes intresse för tvåspråkighet, språkutveckling och utbildning härrör från en långvarig fascination för förhållandet mellan språk, identitet och möjligheter. Och att arbeta inom den walesiska språkkontexten satte tydligt fokus på utmaningarna och möjligheterna kring användning och överföring av minoritetsspråk.<br> <br>– Detta inspirerade ett djupare intresse för att förstå hur barn tillägnar sig språk i tvåspråkiga miljöer, särskilt under förhållanden där input utifrån kan vara begränsad, och hur pedagogiska metoder kan stödja denna process.<br> <br>– Med tiden har detta utvecklats till ett bredare engagemang för både teoretisk och tillämpad forskning, särskilt där det kan ligga till grund för språkpolitik och praktik.</p><h3>Bygger broar inom akademin och i samhället</h3><p>Enlli Thomas beskriver hur samarbete med kollegor vid Umeå universitet har varit både omfattande och mycket givande.<br> <br>– Sedan mitt första besök 2017 – som medlem i Yvonne Knospes doktorandutvärderingskommitté – har detta vuxit till ett omfattande partnerskap. Jag har regelbundet bidragit genom föreläsningar, workshops och seminarier, och har arbetat nära doktorander och forskare i början av karriären genom mentorskap och feedback.</p><p>– Jag har också haft nöjet att samarbeta med kollegor som Yvonne Knospe, Virginia Langum och Niclas Lindström genom forskningsbesök, gemensamma undervisningsaktiviteter och pågående akademiskt utbyte.</p><p>– Våra samarbeten har inkluderat gemensamma forskningsprojekt, såsom ett ESRC IAA-fröfinansierat projekt och medverkan av Kirk Sullivan och Hanna Outakoski i rådgivande nämnden för vårt Ein Llais Ni (Vår röst) muntlighetsprojekt, samt publikationer och samarbete på doktorandnivå.</p><p>– Jag är också glad över att se samarbeten utvidgas ytterligare – till exempel det gemensamma arbetet mellan Niclas Lindström och Gareth Evans-Jones samt Eirini Sanoudaki och Sue Niebrzydowskis deltagande i Umeå universitets doktorandutbildningsprogram.</p><p>– Jag har särskilt värdesatt möjligheten att koppla samman Umeåkollegor med bredare europeiska nätverk inom minoritetsspråksforskning, samtidigt som jag lär mig av deras viktiga arbete med samiska språk och meänkieli.</p><h3>Mycket kan vinnas genom hållbart utbyte</h3><p>Avslutningsvis säger Enlli Thomas att en viktig aspekt av hennes arbete har varit att bygga broar – mellan institutioner, discipliner och samhällen.</p><p>– Samarbetet mellan Bangor och Umeå är ett starkt exempel på detta, grundat i gemensamma intressen men upprätthållet genom relationer med kollegor i alla karriärstadier. Jag vill också betona vikten av internationellt samarbete inom minoritetsspråksforskning.</p><p>– De utmaningar vi står inför delas över olika sammanhang, och partnerskap som de med kollegor vid Umeå universitet visar hur mycket som kan vinnas genom hållbart utbyte och ömsesidigt lärande.</p><p>– När jag blickar framåt är jag särskilt entusiastisk över att fördjupa dessa kontakter ytterligare – genom fortsättning på initiativ som gemensamma doktorandprogram, förbättrade forskningsnätverk och utökade möjligheter för kollegor och studenter att arbeta tillsammans.</p>https://www.umu.se/nyheter/brobyggare-inom-sprakforskning-blir-hedersdoktor_12177061/https://www.umu.se/nyheter/jordbruksavfall-kan-anvandas-for-att-rena-avloppsvatten_12176534/Jordbruksavfall kan användas för att rena avloppsvattenVattenföroreningar orsakade av läkemedel, bekämpningsmedel och andra organiska föroreningar är ett växande globalt problem, särskilt i regioner med begränsad infrastruktur för avloppsrening. En ny doktorsavhandling från Umeå universitet presenterar en innovativ och hållbar lösning genom att visa hur jordbruksavfall kan omvandlas till effektiva material för vattenrening.Mon, 08 Jun 2026 08:00:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Avhandlingen fokuserar på vattensystem i Rwanda, där snabb urbanisering, jordbruk och begränsad avloppsrening bidrar till omfattande föroreningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Brigitte Mukarunyana</span></div></div><p>I sin doktorsavhandling i kemi visar Brigitte Mukarunyana hur biokol och hydrokol, kolbaserade material som framställs av biomassa som kaffeskal, kaffefruktkött, trä och rester från sockerrör, effektivt kan avlägsna skadliga föroreningar från avloppsvatten. Forskningen kombinerar avancerade laboratorieexperiment med fältstudier för att möta verkliga utmaningar kopplade till vattenföroreningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Brigitte Mukarunyana. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Avloppsvattnet bär våra spår, biomassan återställer, säger Brigitte Mukarunyana. Den här forskningen visar att lokalt tillgängliga material kan bli en del av lösningen för att skydda vattenresurser och folkhälsa.</p><h3>Fångar upp och binder föroreningar</h3><p>Arbetet fokuserar på vattensystem i Rwanda, där snabb urbanisering, jordbruk och begränsad avloppsrening bidrar till omfattande föroreningar. Fältundersökningar visade på höga halter av organiska föroreningar både i avloppsvatten från sjukhus och i floder. I avloppsvattnet från sjukhus nådde läkemedelskoncentrationerna 244 000 nanogram per liter, medan proverna från floder innehöll mer än 50 olika läkemedelssubstanser, tillsammans med bekämpningsmedel och växtbaserade ämnen. Ett tydligt mönster var att stadsområden främst påverkas av läkemedelsföroreningar, medan landsbygds- och jordbruksområden i högre grad påverkas av bekämpningsmedel och naturliga organiska ämnen.</p><p>För att hantera dessa utmaningar undersöks i avhandlingen hur jordbruksavfall kan omvandlas till material för vattenrening genom termokemiska processer som pyrolys och hydrotermisk karbonisering. De biokol och hydrokol som bildas fungerar som adsorbenter, vilket innebär att de fångar upp och håller kvar föroreningar från vattnet. Experiment med verkligt avloppsvatten visade att materialen kan avlägsna mellan 14 och 66 procent av läkemedlen, omkring 75 procent av bekämpningsmedlen och i vissa fall uppnå fullständigt avlägsnande av specifika ämnen som polyfenoler. Under optimala förhållanden nådde vissa material en avskiljningsgrad på över 90 procent.</p><h3>Minskar avfall och kostnader</h3><p>Ett viktigt bidrag från forskningen är förklaringen till varför dessa material är effektiva. Deras prestanda beror på flera faktorer, däribland vilken typ av biomassa som används, produktionsprocessen samt den ytstruktur och kemi som materialen får. Avlägsnandet av föroreningar styrs inte av en enda faktor, utan av en kombination av mekanismer såsom kemiska interaktioner, hydrofob attraktion och infångning i mikroskopiska porer.</p><p>Studien lyfter fram potentialen i att omvandla avfall till en värdefull resurs och stödjer ett cirkulärt synsätt där jordbrukets biprodukter återanvänds för att uppnå en säkrare miljö. Processen minskar avfall, sänker kostnaderna för vattenrening och skapar möjligheter för lokal produktion av reningsmaterial. Det är särskilt viktigt i regioner där centraliserade reningssystem inte är genomförbara, eftersom materialen kan produceras lokalt och användas i decentraliserade eller småskaliga tillämpningar.</p><p>Forskningen, som har genomförts vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet i samarbete med internationella partners, ger en grund för fortsatt utveckling av hållbara tekniker för vattenrening. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att skala upp produktionen, testa materialen i verkliga system och integrera dem med befintliga reningsmetoder.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cd893183-9f7c-4470-a030-942cf3a7d855" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/jordbruksavfall-kan-anvandas-for-att-rena-avloppsvatten_12176534/https://www.umu.se/nyheter/sa-paverkar-politiska-botar-ai-och-osakerhet-valaret_12176674/Politiska botar, AI och osäkerhet – hur formas det politiska samtalet under valår? Under valår blir frågor om manipulation och äkthet extra laddade. När politiska botar och AI‑genererat innehåll blir svårare att identifiera påverkas inte bara vad som sprids i sociala medier, utan även hur människor tolkar varandra – och vem som uppfattas som en legitim röst. – Det blir allt svårare att avgöra vad som är sant. Den osäkerheten kan påverka det politiska samtalet och tilliten till vilka källor man kan lita på, säger Henrik Sigurdh, doktorand i sociologi vid Umeå universitet.Mon, 08 Jun 2026 08:48:46 +0200<p>Henrik Sigurdh forskar inom projektet ”<a href="~/link/44571e9c5d354931a6ca89612d4c4809.aspx">Cyborgpolitik: Artificiella agenter i demokratiska processer online</a>”, som undersöker hur artificiella agenter – som botar och andra former av automatisering – påverkar demokratiska processer på nätet ur ett sociotekniskt perspektiv. Men vad är då en bot?</p><p>En bot (av ”robot”) är i grunden ett automatiserat datorsystem som kan utföra uppgifter på egen hand. Botar kan användas till allt från relativt harmlösa funktioner – som att moderera innehåll i forum eller svara på enkla kundtjänstfrågor – till mer problematiska syften som att massproducera eller förstärka budskap, sprida vilseledande information eller skapa skenbart organiskt engagemang med fejkade gillamarkeringar, delningar och kommentarer.</p><p>Samtidigt finns det ingen helt enhetlig definition av vad som räknas som en bot. I praktiken betonar olika experter och forskningsfält olika kriterier – till exempel grad av automation, syfte eller hur nära kontots beteende ligger mänsklig interaktion – vilket gör både forskning och reglering mer komplex.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="452d5adb-e469-4a61-9cc5-081e97b00874" data-contentname="Faktaruta demokratiforskning">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Cyborgpolitik – när teknik och människor formar offentligheten tillsammans</h2><p>I projektet vid <a href="~/link/1a67b96c837c4364bc276b58591a5d60.aspx">Digsum</a> på Umeå universitet studeras politiska botar och automation som en del av en bredare digital infrastruktur där teknik, människor och plattformar samspelar. På sociala medier kan automatiserade konton bidra till att skapa falska profiler och innehåll, men också till att förstärka redan existerande inlägg genom att simulera stöd, popularitet och konsensus.</p><p>Men botars betydelse handlar inte bara om vad de faktiskt gör, utan också om hur de förstås och diskuteras i offentligheten. Henrik Sigurdhs avhandling fokuserar på just detta: hur ”bot” blir ett politiskt laddat begrepp i samtida offentlig debatt och i vardagliga digitala samtal.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Sigurdh, doktorand vid Sociologiska institutionen. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Jag försöker att inte bara förstå botar som en teknisk entitet. Med ett diskursanalytiskt perspektiv tittar jag på hur botar används som en retorisk figur i offentlig debatt och online: hur pratar vanligt folk om det här, hur förstår människor botar, och vad får det för konsekvenser? En central poäng är att ordet ”bot” i många fall fungerar som en etikett för att ifrågasätta trovärdighet eller avfärda motståndare – snarare än som ett tekniskt fastställt faktum. När ”bot” används på det sättet blir frågan om autenticitet också en fråga om legitimitet: vem som räknas som en riktig röst i samtalet?, säger Henrik Sigurdh.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI-utvecklingen sänker trösklar – och gör äkthet svårare att avgöra</h2><p>Utvecklingen av stora språkmodeller och generativ AI har förändrat spelplanen. Storskaliga påverkanskampanjer har historiskt ofta krävt betydande resurser och organisering. I dag har trösklarna sänkts: det har blivit enklare att producera och skala upp innehåll som kan framstå som övertygande – och ibland vilseledande – i stor omfattning.</p><p>– Det är ett centralt skifte nu, när man med hjälp av stora språkmodeller kan skapa innehåll som är så realistiskt att det kan vara svårt att skilja från mänskligt producerat. Det gör det enklare att automatisera produktion av både övertygande och vilseledande innehåll, samtidigt som det ökar skalbarheten och kostnaderna minskar, säger Henrik Sigurdh.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">När även sant kan misstänkas vara fejk</h2><p>En annan konsekvens av AI-utvecklingen är att misstänksamheten kan öka – vilket i sin tur påverkar tilliten. Om gränsen mellan mänskligt och AI-genererat suddas ut kan även genuint material avfärdas som manipulation. Det skapar en tvetydighetseffekt där osäkerheten i sig blir en samhällsfaktor: människor börjar bedöma äkthet utifrån stil, ton och känsla snarare än tydliga tekniska kriterier.</p><p>– Det blir mer att man tittar på stil och känsla i ett sociala medie-inlägg för att avgöra om det rör sig om botinnehåll. Det handlar allt mer om magkänsla.</p><p>I dag blir det allt svårare att avgöra vad som är genuint innehåll och vad som är strategiskt iscensatt i flöden online. Digitala strategier kan bygga på nätverk av många konton – exempelvis temakonton, meme-sidor eller klippsidor – som samtidigt publicerar och återpublicerar material för att skapa intrycket av att ett budskap trendar eller får ett spontant genomslag, en form av trendsimulering.</p><p>Samtidigt kan arbetet handla om att påverka själva samtalet runt innehållet: genom att snabbt fylla kommentarsfält och reaktionsspår med en viss tolkning kan man försöka influera hur ett politiskt inlägg eller en händelse uppfattas, eftersom tidiga kommentarer och reaktioner ofta påverkar hur människor bildar sig en första uppfattning.</p><p>Detta gör att gränsen mellan genuint engagemang och kampanjdriven förstärkning blir svår att se – och källor i branschen pekar också på att det i praktiken saknas enkla sätt att avgöra hur mycket av ett genomslag som är spontant respektive drivet av organiserad eller betald förstärkning, berättar Henrik Sigurdh.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I dag blir det allt svårare att avgöra vad som är genuint innehåll och vad som är strategiskt iscensatt i flöden online.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mathias Reding</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Botar påverkar villkoren för det politiska samtalet</h2><p>I valår aktualiseras dessa frågor. Tidigare forskning har pekat på att diskussioner om botar och automatiserade konton ofta intensifieras i samband med val och andra perioder av politisk upptrappning. I en sådan kontext kan botar och misstankar om botar påverka vilka berättelser som får fäste och hur snabbt osäkerhet eller politiska budskap sprids.</p><p>– Det påverkar vilket innehåll som får genomslag, och kan bidra till hur snabbt osäkerhet eller politiska budskap får spridning. Det ska bli intressant att se hur det ser ut i år, säger Henrik Sigurdh.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Botar, algoritmer och plattformar – en större maskin</h2><p>En del av Henrik Sigurdhs forskning visar att botar i offentlig debatt ofta klumpas ihop med begrepp som algoritmer, plattformar och generativ AI. Botar förstås då som en del av en större teknologisk infrastruktur som formar hur information produceras, sprids och tolkas.</p><p>– Botar klumpas ofta ihop med andra begrepp, som en del av en större maskin som formar vår offentlighet, säger Henrik Sigurdh.</p><p>Henrik Sigurdh doktorerar under vintern 2026/2027.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-paverkar-politiska-botar-ai-och-osakerhet-valaret_12176674/https://www.umu.se/nyheter/arctic-six-fellow-starker-forskningssamarbete-om-arktisk-turism_12176606/Arctic Six-fellow stärker forskningssamarbete om arktisk turismNär turismen i Arktis fortsätter att växa undersöker forskare hur den snabba utvecklingen påverkar lokalsamhällen, ekosystem och regional utveckling. Under ett Arctic Six-fellowship vid Nord universitet bidrog Dorothee Bohn, postdoktor vid Umeå universitet, till samtal om hållbara och tvärvetenskapliga perspektiv på arktisk turismforskning. Besöket stärkte också samarbetet mellan forskare i Norden.Fri, 05 Jun 2026 16:35:17 +0200<p>Turismen i Arktis har vuxit snabbt under de senaste åren. Det skapar nya ekonomiska möjligheter för nordliga samhällen, men innebär också ökad belastning på infrastruktur, bostadsmarknad och lokala miljöer. Utvecklingen väcker nya forskningsfrågor som kräver samarbete över både ämnes- och nationsgränser.</p><p>Som en del av sitt Arctic Six-fellowship besökte Dorothee Bohn, postdoktor vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet, nyligen Nord universitet i Norge för att stärka samarbetet kring tvärvetenskaplig forskning om arktisk turism.</p><p>Under besöket deltog Bohn i ett seminarium om polarturism, arrangerat av forskargrupperna Arctic Research group, ARISE, och Marketing, Management and Innovation of Experiences, MMIE, vid Nord universitet. Seminariet samlade forskare som arbetar med turismutveckling, hållbarhet och Arktis framtid.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att tänka om kring samhällen i arktisk turism</h2><p>I sin presentation diskuterade Bohn behovet av att tänka om kring hur samhällen förstås inom turismforskningen. Arktisk turism beskrivs ofta som något positivt för glest befolkade regioner, eftersom den kan skapa arbetstillfällen, inkomster och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt betonade hon att turismens fördelar och utmaningar sällan fördelas jämnt inom lokalsamhällen.</p><p>– Turism framställs ofta som något som gynnar hela samhällen, men lokalsamhällen är inte homogena, säger Dorothee Bohn. Olika grupper upplever turismutveckling på väldigt olika sätt, och de skillnaderna behöver få större utrymme i både forskning och politiska samtal.</p><p class="quote-center">Turism framställs ofta som något som gynnar hela samhällen, men lokalsamhällen är inte homogena.</p><p>Presentation tog också upp hur snabb turismtillväxt kan bidra till konflikter om markanvändning, ökade boendekostnader kopplade till korttidsuthyrning och växande socioekonomiska skillnader. Samtidigt efterfrågar forskare allt oftare bredare perspektiv som inte bara omfattar mänskliga samhällen, utan också djur och ekosystem som delar av arktiska sociala och miljömässiga relationer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapliga perspektiv på polarturism</h2><p>Seminariet innehöll även andra perspektiv på arktisk turism, bland annat forskning som presenterades av Alix Varnajot från Uleåborgs universitet om isbrytarkryssningar i Centrala Norra ishavet. Diskussionerna från seminariet fortsätter under en kommande ARISE-skrivretreat i maj, där forskare ska utveckla gemensamma idéer om turism och samhällsdynamik i Arktis.</p><p>Efter seminariet tillbringade Bohn flera dagar vid Nord universitets campus i Levanger, där hon arbetade tillsammans med universitetslektor Albina Pashkevich med framtida forskningsinitiativ om arbete, försörjning och lokalsamhällen inom arktisk turism.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stärkt samarbete inom arktisk forskning</h2><p>Samarbetet speglar den växande betydelsen av tvärvetenskaplig forskning om turism i Arktis, där ekonomisk utveckling, miljömässig hållbarhet och social förändring blir allt mer sammanflätade. Genom Arctic Six-nätverket fortsätter universitet i norra Sverige, Finland och Norge att stärka forskningssamarbeten kring frågor som är centrala för Arktis framtid.</p>https://www.umu.se/nyheter/arctic-six-fellow-starker-forskningssamarbete-om-arktisk-turism_12176606/https://www.umu.se/nyheter/forskare-tar-hjalp-av-allmanheten-i-projekt-om-lupinbekampning_12176618/Forskare tar hjälp av allmänheten i projekt om lupinbekämpningLupinlabbet vill samla allmänhetens kunskap om hur blomsterlupin sprids, etableras och bekämpas. – Alla som arbetar med lupinbekämpning eller har bekämpat lupiner på fritiden kan delta, säger projektledare Judith Sarneel, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.Fri, 05 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lupinen är en av Sveriges mest kända innovasiva växter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Judith Sarneel</span></div></div><p>Blomsterlupinen är en av Sveriges mest välkända invasiva arter. I dag hotar den både ekosystem och biologisk mångfald, till exempel genom att tränga undan inhemska växter som pollinerare är beroende av under sommaren. </p><p>I Lupinlabbet vill forskare från Umeå universitet och Karlstads universitet ta hjälp av allmänheten för att lära sig mer om den populära trädgårdsväxten, och få insyn i vilka bekämpningsmetoder som används på olika platser. Genom att samla in erfarenheter från personer som bekämpat lupiner professionellt eller på fritiden vill projektet bidra till att effektivisera hanteringen av lupiner i Sverige.</p><p>– Blomsterlupinen är den mest välkända invasiva arten och den väcker både känslor och debatt. Vissa älskar den, andra hatar den, och just nu är lupinen extra aktuell eftersom den just kom med på nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Den 6 juni är dessutom nationella Lupinbekämpardagen runt om i landet, säger Judith Sarneel, projektledare och forskare vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9616b3db-3457-4230-a385-3a0b477b63de" data-contentname="Så deltar du i projektet">{}</div><p>– Blomsterlupin är en fascinerande växt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Därför är det viktigt att samla lokala erfarenheter av både lyckade och misslyckade insatser för att kunna utveckla en effektiv kontrollstrategi, säger Lutz Eckstein, ekolog och lupinexpert vid Karlstads universitet.</p><h3>Lupinbekämpning en tyst folkrörelse</h3><p>Målet är att Lupinlabbet ska bli en samlingspunkt för lupinbekämpning och ett pilotprojekt för liknande initiativ kring andra invasiva arter, både i Sverige och i andra länder. Maria Wikdahl, biolog och projektassistent vid Umeå universitet, upplever att intresset och engagemanget runt lupinen är stort.</p><p>– I våra intervjuer ser vi att lupinbekämpning är en folkrörelse som ofta pågår i det tysta. Någon håller efter lupinplantor längs hundpromenaden medan andra systematiskt gräver upp större bestånd. Det experimenteras flitigt ute på fälten och längs vägarna runt om i landet, i en ständigt jakt på den bästa metoden. Gemensamt är en övertygelse om att lupinerna ställer till det för våra inhemska växter och pollinerare, och en känsla av att det faktiskt går att förändra. Målet är detsamma, men vägen dit ser väldigt olika ut.</p><p>Projektgruppen vill nu ge den tysta folkrörelsen en kommunikationsyta där erfarenheter kan delas och engagemanget stärkas. Under sommaren är målet att nå ut brett och samla kunskaper från hela landet. Förhoppningen är att medborgarforskningen ska ge perspektiv som är svåra för forskarna att nå på egen hand.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf326bcb-aee4-4c1c-b72f-94b23e67831a" data-contentname="FAKTA Lupinlabbet">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskare-tar-hjalp-av-allmanheten-i-projekt-om-lupinbekampning_12176618/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskning-pa-ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026_12176505/Umeåforskning på IVAs lista för forskningsgenomslag 2026Projektet ”Hållbar odling av tropiska räkor och fisk i Umeå”, lett av Olivier Keech, har valts ut till årets lista för forskningsgenomslag från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.Thu, 04 Jun 2026 10:56:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivier Keech.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson</span></div></div><p>Listan uppmärksammar svenska forskningsprojekt med stor potential att skapa konkret samhällsnytta genom innovation, kommersialisering och samverkan. Den består av totalt 30 projekt vid 13 lärosäten.</p><p>– Jag är väldigt glad över att vårt projekt har valts ut till den här prestigefyllda satsningen. Det kan öppna nya möjligheter framåt, både vetenskapligt och affärsmässigt, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Institutionen för fysiologisk botanik.</p><p>Projektet fokuserar på att ta fram ett cirkulärt system där tropiska räkor och fisk kan odlas lokalt i Umeå med hjälp av överskottsvärme från Dåva kraftvärmeverk. De första försöken görs under 2026 med förhoppningen att såväl livsmedelsproducenter som energibolag och kommuner ska kunna dra nytta av lösningen för klimatsmart och resilient produktion av livsmedel.  </p><p>– Det återstår fortfarande mycket arbete, men intresset för att säkra livsmedelsproduktionen i Sverige växer. Särskilt när ambitionen är att leverera produkter av hög kvalitet med lågt klimatavtryck och god djurvälfärd.</p><p>En central del i projektet är samspelet mellan olika system – där avfall från en process blir en resurs i en annan.</p><p>– Industriell symbios är utan tvekan avgörande för en hållbar framtid. Vi behöver inspireras mer av hur biologiska organismer lever och utvecklas genom samspel med sin omgivning, säger Olivier Keech.</p><p><a href="~/link/88b6043753374a50a362823be873e366.aspx">Läs mer om Olivier Keechs projekt</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="410e5462-2190-4e17-85ab-dce43f7e137e" data-contentname="Om IVAs lista">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskning-pa-ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026_12176505/https://www.umu.se/nyheter/studenter-tranade-katastrofmedicin-i-omfattande-faltovning_12176489/Studenter tränade katastrofmedicin i omfattande fältövningStudenter vid Programmet för internationell kris- och konflikthantering har genomfört sin årliga fältövning i katastrofmedicin. Under veckan fick de omsätta teoretiska kunskaper i praktiken genom att arbeta i realistiska katastrofmedicinska scenarier.Mon, 08 Jun 2026 08:34:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagarna vid årets fältvecka</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lina Gyllencreutz</span></div></div><p>Kunskapscentrum för katastrofmedicin (KCKM) anordnar varje år en fältvecka inom ramen för den 30 hp kurs om katastrofmedicin som ingår i programmet för Internationell kris-och konflikthantering (IKK). </p><p>Under fältveckan får studenterna öva på centrala moment i utbildningen och omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och ansvarig för delkurs, berättar att studenterna driver en katastrofmedicinsk insats i ett fingerat katastrofdrabbat område. Där bistår de med akut sjukvård och epidemibekämpning, handhar svårt skadade och högsmittsamma allvarliga infektioner.</p><p>I år har de också fått samöva med Region Västerbottens ambulans och primärvård, Umeåregionens brandförsvar, räddningstjänsten i Nordmaling, Vännäs och Bjurholm samt Polisregion Nord.</p><p>Övningsscenarierna har utgått från katastrofhändelser där antalet skadade överstiger de tillgängliga resurserna. Studenterna har därmed fått en unik möjlighet att tillsammans med yrkesverksamma träna på samverkan i dessa komplexa situationer med utmaningar med stora skadeutfall och långa avstånd.</p><p>– Vi hade ovärderlig hjälp av elever på Liljaskolans undersköteskeutbildning som gästade oss och deltog som figuranter. På en av övningsdagarna var det över 40 skadade, säger Jenny Sundin, lärare på kursen.</p><p>Även forskare från totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och CBRNE-centret har deltagit som observatörer på övningarna.</p><h3>Värdefulla lärandesituationer</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Realistisk krigsskada för övning i akut omhändertagande</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lina Gyllencreutz</span></div></div><p>Genom den gedigna katastrofmedicinska utbildningen som studenterna fått under terminen blir övningsdagarna värdefulla lärandesituationer för både studenter och yrkesverksamma. Den breda samverkan mellan universitetet och de externa aktörerna bidrar till en realistisk utbildningsmiljö och förbereder studenterna för framtida arbete inom kris-, katastrof- och säkerhetsområdet.</p><p>– Alla behöver kunna grunderna i katastrofmedicinsk beredskap. Att vi under vår fältvecka lycktas samla så många externa aktörer är värdefullt för den civila beredskapen. Samövningar stärker förståelsen för varandras områden och stärker totalförsvaret, säger Lina Gyllencreutz, kursansvarig och docent vid Institutionen för omvårdnad. </p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-tranade-katastrofmedicin-i-omfattande-faltovning_12176489/https://www.umu.se/nyheter/ase-tieva-tilltrader-som-forestandare-for-upl_12176182/Åse Tieva tillträder som föreståndare för UPLFrån och med den 1 juli tar Åse Tieva, lektor i högskolepedagogik och pedagogisk utvecklare, över efter Eva Svedmark som ny föreståndare för Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL.Thu, 04 Jun 2026 10:35:36 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="763283fe-6ef5-43b8-9f78-f96291bd8978" data-contentname="Bild Åse, Nyhet föreståndare">{}</div><p>Åse Tieva är i grunden biolog och har varit verksam vid Umeå universitet sedan 90-talet. Hon disputerade 2002 inom medicinska fakulteten och arbetade därefter som forskare under flera år. Under den tiden började hon fundera över sin roll som naturvetare inom medicin.</p><p>– Jag trivdes med ämnet och forskningen men jag saknade nog kontakten med människor.</p><p>Genom ett vikariat vid institutionen för Kost- och måltidsvetenskap fick hon möjlighet att börja undervisa, något som kom att bli ett skifte i hennes arbete. Hon undervisade inom naturvetenskapliga ämnen i en samhällsvetenskaplig miljö, där studenternas huvudsakliga intresse ofta låg i andra delar av utbildningen. Det kom att prägla hennes sätt att arbeta.</p><p>– Studenterna var inte alltid där för ämnet i sig. Det blev viktigt att hitta sätt att göra innehållet begripligt. Det fanns något i att hjälpa studenter förstå något de egentligen inte var intresserade av från början.</p><p>År 2008 fick hon en lektorstjänst vid institutionen. Under de följande åren växte intresset för undervisning och studenters lärande allt starkare. Parallellt gick hon kurser vid UPL, där hon kom i kontakt med utbildningsvetenskapliga perspektiv och byggde upp ett nätverk som kom att få stor betydelse.</p><p>Genom det arbetet kom hon in i utvecklingen av lärandemiljöer, bland annat i Humanisthuset och i projekt som Rum för lärande. Tillsammans med kollegor prövade hon nya arbetssätt i undervisningen och gick från mer föreläsningsbaserade upplägg till att arbeta mer studentcentrerat och aktivt.</p><p>Därefter har hon varit involverad i flera större pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt kopplade till lärandemiljöer, bland annat Learning Lab och arbete med hybridundervisning. Projekten har bedrivits i samverkan med lärare, verksamhetsstöd och externa aktörer och har gett henne ett brett nätverk inom och utanför universitetet, både nationellt och internationellt.</p><h3>Erfarenheter från hela universitetet</h3><p>Den 1 juli tillträder hon som föreståndare för UPL. Frågor som rör lärandemiljöer, studenters lärande, lärares förutsättningar samt kvalitet i undervisning har för Åse varit centrala, men samtidigt betonar hon vikten av att arbeta nära verksamheten och att förstå vad som faktiskt sker i undervisningen.</p><p>– Vi behöver ha örat mot rälsen och förstå vad som händer ute i verksamheten. Det är där vi kan bidra.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a79a237-5fd9-40ee-af35-7ecbe8940e14" data-contentname="Bild Åse, tittar åt sidan, Nyhet föreståndare">{}</div><p>För Åse innebär uppdraget att röra sig mellan olika nivåer i universitetet – att både leda UPL:s arbete nära verksamheten och delta i de strategiska samtal som förs om undervisning och lärande på lärosätesnivå. För henne hänger de delarna nära samman. Utvecklingsarbetet behöver vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, men också ta sin utgångspunkt i de frågor och behov som finns i utbildningens vardag.</p><p>Med en bakgrund som spänner över flera fakulteter och verksamheter inom universitetet, från Teknisk naturvetenskaplig fakultet och Medicinska fakulteten till samhällsvetenskaplig undervisning och pedagogisk utveckling, har Åse erfarenhet från många olika akademiska miljöer. Det har gett henne en förståelse för att undervisning och utveckling ser olika ut i olika sammanhang, något hon ser som en styrka i uppdraget som föreståndare.</p><p>– Det är viktigt att förstå att det ser olika ut i olika delar av universitetet.</p><h3>Bygga vidare på en stark grund</h3><p>AI är ett område som hon menar kommer att prägla högre utbildning de kommande åren. För Åse handlar det om hur universitetet skapar utrymme för gemensamt lärande och reflektion kring nya frågor. Den redan initierade satsningen AI för lärande är ett exempel på hur UPL möter behov i verksamheten genom att skapa en gemensam plattform för kunskapsdelning, dialog och kollegialt lärande. Där kan lärare och andra delar av universitetet tillsammans utforska hur AI kan användas på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt i utbildningen.</p><p>I en tid där utbildning är under förändring ser hon behovet av att både ta tillvara den kunskap som redan finns och skapa utrymme för nya sätt att tänka kring undervisning och lärande. För Åse handlar uppdraget mycket om att röra sig mellan det nära och det strategiska. Mellan lärares vardag, studenters lärande och de större frågor som formar universitetets utveckling.</p><p>– Det finns redan mycket kunskap och engagemang i verksamheten. Jag hoppas kunna bidra till att skapa sammanhang där det kan fortsätta utvecklas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="24e90c65-66f7-49f1-bf82-f53378c762f5" data-contentname="Åse Tieva">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ase-tieva-tilltrader-som-forestandare-for-upl_12176182/https://www.umu.se/nyheter/verkstadsserie-gav-nya-perspektiv-pa-kurs--och-programutveckling_12176363/Verkstadsserie gav nya perspektiv på kurs- och programutvecklingUnder hösten 2025 och våren 2026 genomförde UPL verkstadsserien Kursdesign och programutveckling. I sex verkstäder fick deltagarna möjlighet att arbeta med utvecklingen av egna kurser och program utifrån olika perspektiv på lärande, utbildningsdesign och studenters erfarenheter av utbildningen.Wed, 03 Jun 2026 12:02:22 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ddee0ba9-dd02-43e4-b538-c19cec74a577" data-contentname="Bild programdesignverkstad">{}</div><p>Deltagarna kom från samtliga fyra fakulteter samt Studentcentrum och tillsammans utforskade de frågor som många utbildningar står inför idag - hur deras utbildningar kan utvecklas i takt med förändringar i samhället, hur studenters lärande kan stärkas och hur kurser och program kan utformas för att skapa tydliga och sammanhängande utbildningar.</p><p>Ett av de perspektiv som behandlades var Curriculum Agility, som handlar om hur utbildningar kan utformas för att vara flexibla och kunna anpassas till förändrade förutsättningar. Med utgångspunkt i bland annat teknikutveckling, generativ AI, förändrade studentgrupper och ekonomiska utmaningar fick deltagarna reflektera över hur deras utbildningar kan utvecklas inom ramen för universitetets kvalitetsarbete.</p><h3>Studenters perspektiv, samordning och lärarens olika roller</h3><p>Andra verkstäder fokuserade på studenters Learning Experience Design och hur utbildningens utformning påverkar möjligheterna till lärande. Deltagarna arbetade med frågor om motivation, delaktighet, återhämtning och hur kurser och program kan designas utifrån studenternas perspektiv. Ett återkommande inslag i serien var kombinationen av nya perspektiv och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till deltagarnas egna utbildningssammanhang.</p><p>Eva Tengman, studierektor och universitetslektor i fysioterapi, deltog i verkstadsserien och lyfter särskilt fram värdet av att få syn på utbildningen ur studenternas perspektiv.</p><p>– Workshopen om empatisk kursdesign gav värdefulla perspektiv genom att sätta studenten i centrum. Vi gjorde den på vår institution förra månaden och reflekterade över kursens upplägg utifrån olika studenters förutsättningar som vi känner igen specifikt inom vårt ämne.</p><p>Ett annat återkommande tema var hur kurser och program kan hänga ihop på ett mer genomtänkt sätt. Deltagarna arbetade med frågor om progression, samordning mellan kurser och hur examinationer kan planeras för att stödja studenternas lärande och studiegång genom hela utbildningen.</p><p>– I workshopen Learning Experience Design analyserar man programmet utifrån ett student- och lärandeperspektiv. Många olika lärande- och pedagogiska perspektiv diskuteras, säger Eva Tengman.</p><p>Serien innehöll även verkstäder om lärarrollen i högre utbildning. Deltagare uppskattade att diskutera betydelsen av tydlig kommunikation, samspelet mellan parallella kurser och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för lärande genom många olika roller, såsom ämnesexpert, coach eller facilitator. Utgångspunkten var att lärare behöver kunna växla mellan de olika rollerna beroende på studentgruppens behov och deltagarna fick reflektera över hur egna erfarenheter, värderingar och föreställningar om god undervisning påverkar de val som görs i utbildningen genom att kartlägga deras ’Curriculum Perspectives’.</p><h3>Fortsatt stöd för kurs- och programutveckling</h3><p>Verkstadsserien är nu avslutad, men de frågor som stod i fokus är fortsatt aktuella. Hur skapas kurser och program som är sammanhängande och hållbara över tid? Hur kan studenternas perspektivet användas som en resurs i utvecklingsarbetet? Och hur kan utbildningar fortsätta utvecklas i en föränderlig omvärld?</p><p>För den som vill fortsätta utforska frågor om kursdesign, programutveckling samt hur studenters lärande och välbefinnande kan främjas finns möjlighet att kontakta UPL för en skräddarsydd verkstad på den egna institutionen. UPL erbjuder även stöd för vidare dialog, gemensamt utforskande och erfarenhetsutbyte.</p>https://www.umu.se/nyheter/verkstadsserie-gav-nya-perspektiv-pa-kurs--och-programutveckling_12176363/https://www.umu.se/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/Lagstiftning försvårar akut omhändertagande vid fjällräddningNär människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer, visar ny forskning från Umeå universitet.Tue, 30 Jun 2026 13:26:16 +0200<p>Fjällräddarna är en frivilligorganisation som styrs av Polisen och bidrar med bland annat första hjälpen och evakuering av skadade i fjällmiljö. I en ny studie från Umeå universitet har en forskargrupp intervjuat 21 fjällräddare från Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om deras erfarenheter av att omhänderta sjuka eller skadade människor i fjällmiljö. Studien visar att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inte får ge smärtstillande läkemedel till skadade när de jobbar som fjällräddare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Hylander är forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här väcker frågor om hur regelverket står i vägen för att ge patienten den behandling som behövs direkt på plats. Det finns en frustration hos de intervjuade fjällräddarna att inte kunna ge smärtlindrande läkemedel till svårt skadade patienter, säger Johan Hylander, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.</p><p>Personalen lyder under olika lagstiftningar beroende på om de arbetar inom sjukvården eller som fjällräddare under Polisens ledning. Även om de får hantera och dela ut läkemedel i sin yrkesroll kan de alltså inte göra det i uppdraget som fjällräddare. Det skapar utmaningar i omhändertagandet av skadade, där patienten inte kan få smärtlindring i ett första skede och under transport till väntande ambulans eller ambulanshelikopter.</p><p>Trots begränsningar i regelverket vittnar fjällräddarna om en hög grad av uppfinningsrikedom för att övervinna praktiska hinder och snabbt nå fram till nödställda. De säger också att de känner sig trygga i att kunna vårda flera skadade samtidigt. Samtidigt pekar studien på flera centrala områden och frågor som forskarna nu vill undersöka vidare.</p><p>– Vi ser gärna att det genomförs en genomlysning av befintlig lagstiftning för att undersöka på vilket sätt regionala polismyndigheter och sjukvårdsregioner kan samverka kring denna fråga. Det är viktigt eftersom de skadade förtjänar ett bra medicinskt omhändertagande, säger Johan Hylander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="49262a9d-d9d5-40d8-8386-0364c6387aa6" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/https://www.umu.se/nyheter/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede_12176314/Vad skedde i samband med avvittringen i Ankarede?Vid avvittringen i Ankarede på 1840-talet förlorade samer mark till staten och lokala nybyggare. Det finns oklarheter kring vad som egentligen skedde och hur ägande- och besittningsrätten övergick från samer till andra. Åsa Össbo, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning, fick därför i uppdrag av Sanningskommissionen och Svenska kyrkan att göra en kartläggning.Wed, 03 Jun 2026 14:39:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Åsa Össbo. Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Materialet som har studerats visar att Ankarede ligger i ett område som använts av samer under mycket lång tid och att lokala samer förfogade över kyrkplatsen. Dokumentationen pekar särskilt på en samisk familj som varit närvarande både före och efter att området blev en del av Sverige, säger Åsa Össbo.</p><p>Avvittring var den process som fastställde markägoförhållanden mellan kronan och enskilda i Norrland samt Finland. Processen inleddes i slutet av 1600-talet med hänvisning till 1683 års skogsordning som innebar att staten bestämde vem som skulle äga marken. Syftet var att mer skog skulle bli tillgänglig för bergsbruket som krävde stora mängder träkol.</p><p>Under slutet av 1700-talet började nybyggare göra anspråk i det aktuella området – först på fiskesjöar för tillfälliga vistelser och senare genom boställen och odlingsverksamhet. Denna utveckling förstärktes av förändrade politiska ambitioner kring nybyggen.</p><p>– Samerna hade begränsade möjligheter att påverka själva avvittringsprocessen. De deltog i liten utsträckning i möten och förberedelser, bland annat eftersom många befann sig i fjällen eller på norsk sida när besluten fattades.</p><p>Ankarede begravningsplats invigdes i början av 1800-talet och där fanns även ett bönehus. Under avvittringen framfördes inga kyrkliga anspråk på området kring Ankarede.</p><p>– Kyrkan har att döma av källmaterialet inte haft en framträdande roll i övertagandet av mark. Snarare kan det utläsas en avsaknad av handlande då man kunde agerat för att lyfta ut platsen från ägoindelningen redan då.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läs rapporten</h2><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede/">Vad skedde i samband med avvittringen i Ankarede?</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Sanningskommissionen för det samiska folket</h2><p>Sanningskommissionen för det samiska folket är en statlig utredning som tillsatts efter hemställan av Sametinget. Kommissionen är ett oberoende och självständigt organ som ska tolka och utföra det uppdrag som anges i direktivet från regeringen. </p><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/">Sanningskommissionen för det samiska folket</a></p>https://www.umu.se/nyheter/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede_12176314/https://www.umu.se/nyheter/svenskar-tror-pa-ai-genombrott-i-varden-men-inte-superintelligens_12176023/Svenskar tror på AI-genombrott i vården men inte superintelligensÖver åtta av tio svenskar tror att AI kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott, de flesta av dem inom det kommande decenniet. Samtidigt är det betydligt färre som tror att tekniken leder till massarbetslöshet, kraftigt försämrad demokrati eller superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Wed, 03 Jun 2026 08:00:01 +0200<p class="quote-center">Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med</p><p>Studien bygger på en nationell enkät med 1 026 personer som genomfördes under sommaren och hösten 2024. Till skillnad från många tidigare AI-undersökningar bidrar forskarna med ett nytt perspektiv. De fokuserar inte bara på människors inställning till tekniken, utan också på när olika AI-scenarier tros bli verklighet.</p><p>Bakom studien står Filip Fors Connolly, docent vid Institutionen för sociologi vid Umeå universitet, tillsammans med professor Mikael Hjerm och doktor Sara Kalucza, forskare vid samma institution.</p><p>– Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med. Det gör frågan viktig även ur ett samhälls- och policyperspektiv, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Svenskarna mer skeptiska än expertprognoser</h2><p>Resultaten visar att 83 procent av de svarande tror att AI någon gång kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott. Den vanligaste bedömningen är att det sker inom sex till tio år.</p><p>Drygt fyra av tio, 41 procent, tror att AI på sikt leder till kraftigt ökad arbetslöshet. Nästan lika många, 40 procent, tror att tekniken på sikt kraftigt förbättrar levnadsstandarden, medan 39 procent tror att demokratin kommer försämras kraftigt. Endast 28 procent tror att AI når en nivå där datorer eller robotar kan utföra alla typer av jobb lika bra som människor. 34 procent tror att superintelligent AI bortom mänsklig kontroll blir verklighet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="86706c7f-0a8a-4d71-91f8-301d18b2c07d" data-contentname="Faktaruta procent">{}</div><p>En minoritet tror också på de mer långtgående scenarierna där AI ska kunna utföra alla typer av jobb lika bra som människor. Det som experterna ofta kallar artificiell generell intelligens, AGI, eller att superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll uppstår.</p><p>– I expertdebatten finns ett stort fokus på när AGI kan komma, och vissa prognoser pekar mot en ganska nära framtid. Vår studie visar att allmänheten i Sverige är betydligt mer skeptisk och ofta placerar sådana utvecklingar långt fram i tiden, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tre grupper i synen på AI</h2><p>Forskarna delade in svaren i tre grupper baserat på hur deltagarna hade svarat på fem frågor om AI. Den största gruppen, 47 procent, beskrivs som optimistisk och förväntar sig främst positiva effekter av AI.</p><p>En annan grupp, 42 procent, beskrivs som ambivalent och tror att AI kommer att föra med sig både positiva och negativa förändringar. Samtidigt beskrivs 11 procent som skeptiska och tror inte att AI kommer att leda till några större samhällsförändringar.</p><p>Personer med högre utbildning och högre självskattad kunskap om AI tillhör oftare den optimistiska gruppen.</p><p>– AI-debatten handlar ofta om för eller emot. Men för att utforma en klok AI-politik behöver vi också förstå vilka framtider människor faktiskt tror kan inträffa. Vår studie visar att de förväntningarna skiljer sig markant åt i befolkningen, avslutar Filip Fors Connolly.</p>https://www.umu.se/nyheter/svenskar-tror-pa-ai-genombrott-i-varden-men-inte-superintelligens_12176023/https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/Studie visar hur fostermiljön kan minska risken för typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.Wed, 03 Jun 2026 08:29:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Kristina Lejon och forskningsingenjör Emma Renman visar att miljön i livmodern kan påverka immunsystemets utveckling och därigenom minska risken för typ 1-diabetes, oberoende av genetiska faktorer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Våra resultat från en musstudie tyder på att honans immunsystem påverkar hur avkommans immunceller mognar och fungerar hos möss, bortom vad genetiken ensam kan förklara, säger Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett forskningen.</p><p>Studien bygger på en väletablerad forskningsmodell där man använder möss som spontant utvecklar typ 1‑diabetes, så kallade NOD‑möss. Forskarna flyttade NOD‑embryon till honor från en annan musstam (kallad B6). På så sätt kunde de undersöka hur miljön i fosterlivet – oberoende av generna – påverkar immunsystemets utveckling och risken att senare utveckla sjukdom.</p><p>NOD-möss som utvecklats i B6-honor fick cirka 50 procent lägre förekomst av typ 1-diabetes än NOD-möss som burits av NOD-honor. Samtidigt var graden av inflammatorisk infiltration i bukspottkörteln jämförbar mellan grupperna, vilket tyder på att skillnaden ligger i hur immunsvaret regleras och inte i om inflammation uppstår.</p><p>När forskarna studerade immunsystemet hos dessa möss såg de långvariga förändringar. Immunsystemet blev mer balanserat, med fler celler som dämpar överreaktioner och förändrade tecken av självskadliga antikroppar. Detta skulle i sin tur kunna minska risken för att sjukdomen utvecklas.</p><p>Forskarna kunde utesluta att effekten berodde på genetiska skillnader eller på påverkan från moderns tarmflora efter födseln.</p><p>– En möjlig förklaring är i stället att antikroppar som överförs via moderkakan påverkar hur immunförsvaret ”programmeras” tidigt i livet, säger Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Det här visar att faktorer från mushonan kan forma avkommans immunförsvar på ett djupare sätt än man tidigare förstått, säger Kristina Lejon.</p><p>Studien väcker nya frågor om huruvida liknande mekanismer kan påverka sjukdomsrisk även hos människor – och hur tidiga faktorer under graviditeten i så fall kan bidra till att förebygga autoimmun sjukdom.</p><p>Studien är genomförd vid Umeå universitet och finansierades av Odd Fellow Orden och Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/https://www.umu.se/nyheter/om-sprak-och-identiteter-pa-seychellerna_12176094/Om språk och identiteter på SeychellernaSeychellernas historia präglas av att ha varit en fransk slavbaserad bosättning och brittisk koloni. I en ny avhandling undersöker Ronia Anacoura vid Umeå universitet, hur historisk och samtida språkpolitik påverkar samhällets uppfattningar och praxis kring språk på Seychellerna.Wed, 03 Jun 2026 11:51:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ronia Anacoura</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Avhandlingen belyser språkets betydelse i konstruktionen av den seychelliska identiteten</p><p>Avhandlingen är en sociolingvistisk studie av språkideologier på Seychellerna, som har engelska och franska som nationalspråk vid sidan av seselwa, som är landets första språk.</p><p>Fokus ligger på de roller som seselwa, engelska och franska spelat inom språkpolitik över tid och inom olika sociopolitiska domäner genom landets historia hittills. Ronia Anacoura säger att hon med hjälp av olika metoder undersökt det fortsatta samspelet mellan deklarerad och faktisk språkpolitik på Seychellerna.</p><p>– Avhandlingen belyser språkets betydelse i konstruktionen av den seychelliska identiteten, liksom den ihållande förhandlingen mellan dominerande och underordnade språk i offentliga institutioner, inklusive rättsväsendet, parlamentet, det offentliga rummet, offentliga medier och offentlig utbildning, säger Ronia Anacoura och fortsätter:</p><p>– Med hjälp av Shohamy's <em>De Facto Language Policy Framework</em>, formulerat kring de postkoloniala begreppen språkhegemoni och bildandet av kreolska identiteter, syftar min studie till att avslöja de ideologier som ligger till grund för språkpolitik, de historiska och sociala faktorer som formar den, och deras praktiska inverkan på nationell identitet, social inkludering och språkstyrning på Seychellerna.</p><p>Ronia Anacoura avslutar med att framhålla att avhandlingen syftar till att bidra till akademiska debatter om språkhegemoni, kreolsk identitet och policyutveckling, samtidigt som den erbjuder insikter för framtida språkstyrning i flerspråkiga postkoloniala samhällen.</p>https://www.umu.se/nyheter/om-sprak-och-identiteter-pa-seychellerna_12176094/https://www.umu.se/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/Donationer stärker cancerforskningen i UmeåVarje år får Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet omkring 2 000 gåvor. Pengarna går till forskning om bland annat cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och ALS och spelar en avgörande roll för att forskningen ska kunna utvecklas vidare.Tue, 02 Jun 2026 13:21:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Varje år får omkring 70 000 personer i Sverige ett cancerbesked – och i kampen mot sjukdomen spelar donationer en central roll..</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Donatorer kan själva välja vilket område de vill stödja, och just cancerforskningen är ett av de områden som får mest stöd. I 2025 års utdelning gick en stor del av medlen till nya projekt som nu har startat, ofta i form av treåriga bidrag.</p><p>En av forskarna som fått stöd är Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Han studerar grundläggande mekanismer i cellen som kan kopplas till cancer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från DNA till protein och vad som kan gå fel</h2><p>Allt liv bygger på att celler kan läsa av sin genetiska information och omvandla den till proteiner. Den processen är avgörande, men också känslig för störningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Björklund, Professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi försöker förstå hur cellen reglerar vilka proteiner som ska bildas, och när. Det är något som i sin tur kan påverka utvecklingen av cancer, säger Stefan Björklund.</p><p>Hans forskning fokuserar på ett stort proteinkomplex som kallas Mediatorn. Komplexet fungerar som en ”molekylär strömbrytare” för att styra vilka gener som ska vara aktiva. Tidigare har forskare främst studerat en variant av Mediatorn som inte är bunden till DNA. Nu har Björklunds grupp i stället visat att den DNA-bundna formen samverkar med andra viktiga proteiner i cellkärnan.</p><p>Resultaten öppnar för nya insikter i hur cellens proteinproduktion styrs och vad som händer när den regleringen störs.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya insikter om cancer och möjliga behandlingar</h2><p>Ett särskilt fokus i projektet ligger på ribosomer – cellens “proteinfabriker”. Forskning har på senare år visat att cancerceller kan innehålla förändrade ribosomer, så kallade onko‑ribosomer, som bidrar till tumörers tillväxt och aggressivitet.</p><p>– Om regleringen av ribosomer går fel kan det leda till att cellen börjar producera proteiner på ett sätt som gynnar cancerutveckling, förklarar Stefan Björklund.</p><p>Samtidigt pekar nya studier på att dessa mekanismer också kan bli mål för framtida behandlingar. Att förstå detaljerna i hur processen styrs är därför ett viktigt steg mot nya terapier.</p><p>Flera forskare i Umeå fick medel i fjolårets utdelning och angriper cancer från olika håll. Universitetslektor Oskar Hemmingsson, vid Institutionen för diagnostik och intervention, kombinerar kliniska studier av avancerad cancer med laboratorieforskning. I projektet använder han modellorganismen, rundmasken<em> C. elegans</em>, för att hitta substanser som kan bromsa centrala mekanismer bakom cancerutveckling. Metoden gör det möjligt att snabbare identifiera lovande kandidater för vidare studier.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Hemmingsson, Universitetslektor, överläkare och universitetslektor på Institutionen för diagnostik och intervention. Enhet: Kirurgi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Stödet var viktigt för att vi skulle kunna ta nästa steg i projektet. Vi har kunnat testa läkemedelskandidater som vi först identifierat i <em>C. elegans</em> direkt på tumörceller, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Även professor Andrei Chabes fick stöd och studerar hur balansen av cellens DNA‑byggstenar påverkar genomets stabilitet. När balansen rubbas kan det leda till genetiska skador och cancer, men kunskapen kan också bana väg för mer precisa behandlingar.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Donationer driver forskningen framåt</h2><p>I takt med att forskningsanslag från traditionella finansiärer minskar och kostnaderna för forskning ökar, blir privata donationer allt viktigare.</p><p>– Stödet från insamlingsstiftelsen är avgörande för att vi ska kunna driva våra projekt vidare och hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå. Pengarna används bland annat till personal, material och avancerad utrustning. Det är kostnader som annars kan vara svåra att täcka fullt ut, säger Stefan Björklund.</p><p>Donationer är i dag en nödvändig del av cancerforskning i Sverige. Särskilt gäller det investeringar i dyr forskningsinfrastruktur, där privata stiftelser ofta står för en stor del av finansieringen.</p><p>– Utan privata givare skulle mycket av vår forskning inte vara möjlig, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Inför 2026 väntas Insamlingsstiftelsen kunna dela ut ännu mer medel än tidigare, efter flera större donationer i slutet av 2025. Det innebär nya möjligheter för forskare i Umeå att fortsätta jaga svar på några av medicinens svåraste frågor.</p>https://www.umu.se/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/https://www.umu.se/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_12175979/Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans 2026Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans utdelas i år till Felix Forsgren och Albin Renlund, Handelshögskolan vid Umeå universitet, för uppsatsen med titeln “Capital Structure Adjustment in Nordic M&A: The speed of post-acquisition leverage convergence.” Priset består av ett stipendium på 20 000 SEK och kommer att delas ut vid Handelshögskolans diplomeringsceremoni i Aula Nordica den 4 juni, 2026.Tue, 02 Jun 2026 13:42:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Renlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Albin Renlund:</h3><p>Först vill jag tacka Siemens Financial Services för att vi har tilldelats Best Student Thesis Award i finans 2026. Jag vill även rikta ett stort tack till min uppsatspartner Felix för hans fantastiska arbete under hela skrivprocessen.</p><p>Det känns otroligt givande och ärofyllt att vår uppsats har uppmärksammats som både högkvalitativ och relevant för finansområdet. Slutligen vill jag tacka vår handledare Ebrahim Bazrafshan för hans stöd, vägledning och värdefulla kritik under uppsatsens gång, vilket bidrog till att säkerställa att vår studie höll en hög standard och bidrog till forskningsområdet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Felix Forsgren</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Hamrén</span></div></div><h3>Felix Forsgren:</h3><p>Jag vill verkligen tacka Siemens Financial Services och Handelshögskolan vid Umeå universitet för att ha tilldelats det här priset. Att få denna utmärkelse är både en stor ära och en betydelsefull bekräftelse på den tid och det arbete vi har lagt ner på uppsatsen. Det känns särskilt roligt att vårt arbete har uppmärksammats för sin relevans inom finansområdet.</p><p>Jag vill tacka min uppsatspartner Albin för hans arbetsmoral och engagemang genom hela processen. Jag vill även rikta min uppskattning till vår handledare Ebrahim Bazrafshan, för hans vägledning, stöd och konstruktiva feedback, som hjälpte oss att stärka uppsatsen.</p><h3>Juryns motivering</h3><p>I motiveringen till priset nämner juryn bland annat att den vinnande uppsatsen utmärks av en väl motiverad frågeställning, som analyserats på ett förtjänstfullt sätt med relevant metodik och data. Studien, som är välskriven, bidrar med både teoretisk och praktisk kunskap rörande hur nordiska företag anpassar sin kapitalstruktur efter företagsuppköp.</p><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med <a href="https://www.siemens.com/sv-se/products/financial-services/">Siemens Financial Services</a>.</p><h3>Om uppsatsen</h3><p>Handledare till uppsatsen var <a href="~/link/ca2077e227644d94806491ff4bdac108.aspx">Ebrahim Bazrafshan</a>.</p><p>Du hittar uppsatsen <a href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1972509">här</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_12175979/https://www.umu.se/nyheter/geografiamnet-nyckel-till-hallbarhetsforstaelse_12175962/Geografiämnet nyckel till hållbarhetsförståelseGeografi i skolan har stor potential att stärka elevers förståelse för hållbar utveckling. Men hur begreppet används i undervisningen är avgörande – annars riskerar kunskapen att bli ytlig. Det visar Hampus Hallingfors i sin avhandling.Tue, 02 Jun 2026 13:21:59 +0200<p class="quote-center"> När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken.</p><p>Geografiämnet är väl lämpat för att undervisa om hållbar utveckling eftersom det behandlar relationen mellan människa och miljö. Det framgår av avhandlingen som bygger på intervjuer med högstadielärare i Västerbotten och analyser av en läroplansdebatt mellan 2004–2006.</p><p>Men resultaten visar också att det inte räcker att bara lyfta hållbar utveckling som begrepp. Hur undervisningen utformas har stor betydelse för vad eleverna faktiskt lär sig.</p><p>– Geografiämnet har goda förutsättningar att bidra till elevers förståelse av hållbar utveckling, men undervisningen behöver konkretiseras för att inte stanna vid allmänna formuleringar, säger Hampus Hallingfors, doktorand vid Institutionen för geografi.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från globala mål till lokal verklighet</h2><p>En central slutsats i studien är att undervisningen blir mer meningsfull när globala hållbarhetsfrågor kopplas till elevernas egen vardag. Genom att utgå från lokala miljöer och konkreta exempel kan elever både stärka sin förståelse och utveckla ett kritiskt förhållningssätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att uppleva naturen på plats är ett enkelt sätt att närma sig hållbarhetsfrågor, menar Hampus Hallingfors.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hampus Hallingfors</span></p></div></div><p>– När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken. Ett sådant arbetssätt öppnar också för diskussion och kritiskt tänkande och kan uppmuntra elever att agera för hållbar utveckling i sin egen närmiljö, säger Hampus.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Begränsat utrymme och otydliga ramar</h2><p>Studien pekar också på flera utmaningar. Geografiämnets relativt låga status i skolan och den begränsade undervisningstiden gör att hållbarhetsfrågor inte får det utrymme som de kräver.</p><p>Lärarna lyfter också att läroplanens formuleringar ibland upplevs som otydliga, vilket påverkar deras handlingsutrymme. Samtidigt bidrar en ökad spridning av så kallade alternativa fakta till att undervisningen blir mer komplex.</p><p>– Det finns en paradox i att hållbar utveckling är en av vår tids mest diskuterade frågor, samtidigt som geografiämnet – som har särskilt goda möjligheter att belysa den – får begränsat utrymme i skolan, säger Hampus Hallingfors.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stort behov av fortbildning</h2><p>Ett av de mest framträdande resultaten i avhandlingen är lärarnas uttryckta behov av mer ämnesspecifik fortbildning och en närmare koppling mellan skola och universitet. Flera lärare upplever också att den naturgeografiska delen av lärarutbildningen är otillräcklig.</p><p>Tillgången till fortbildning upplevs dessutom variera geografiskt, där lärare i norra Sverige tycker att möjligheterna är mer begränsade.</p><p>– För att undervisningen om hållbar utveckling ska bli både relevant och fördjupad behövs stärkt fortbildning och ett tätare samarbete mellan akademi och skola, säger  säger Hampus Hallingfors.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2057985&dswid=-4900">Länk till avhandlingen</a></p>https://www.umu.se/nyheter/geografiamnet-nyckel-till-hallbarhetsforstaelse_12175962/https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-om-vaxters-rottillvaxt-tog-form-under-icelab-camp_12175699/Forskningssamarbete om växters rottillväxt tog form under IceLab CampEtt slumpmässigt möte mellan en växtfysiolog och en beräkningsbiolog under Umeå universitets tvärvetenskapliga "IceLab Camp" har utvecklats till ett pågående forskningssamarbete om hur växter reglerar rottillväxt som svar på näringsämnen. Matematiska modeller blev en avgörande för att kringgå en experimentell begränsning.Tue, 02 Jun 2026 11:34:48 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från projekt under IceLab Camp till forskningssamarbete</h2><p>Samarbetet började i september 2024 under IceLab Camp, en tvärvetenskaplig kurs som organiseras av Integrated Science Lab (IceLab) vid Umeå universitet. Kursen är utformad för att stimulera nya tvärvetenskapliga forskningsidéer. Barbora Pařízková, växtfysiolog vid Umeå Plant Science Centre, och Suvam Roy, beräkningsbiolog vid Institutionen för molekylärbiologi, fördes samman genom kursens tvärvetenskapliga gruppindelning.</p><p>När deltagarna presenterade sina forskningsprojekt för varandra upptäckte de att Suvam Roys expertis inom beräkningsmodellering kunde hjälpa Barbora Pařízková i hennes forskning om hur olika former av kväve påverkar växters arkitektur. Mer specifikt kunde den bidra till att övervinna en begränsning i hennes experimentella arbete. </p><p class="quote-center">Det här samarbetet visade hur matematiska modeller kan hjälpa oss att testa scenarier som helt enkelt inte är möjliga i verkligheten. Det förvandlade en biologisk vägg till en väg framåt för nya upptäckter.</p><p>– När vi började prata om våra projekt insåg jag att Suvam kunde bidra med beräkningsverktyg som kunde hjälpa till att komma förbi en experimentell utmaning i mitt projekt. Jag studerar växthormoners roll i rotutveckling, men dessa hormoner är så viktiga att vi inte kan ta bort dem genetiskt. Vi behövde modellering för att simulera situationer som vi inte kan skapa experimentellt, förklarar Barbora. </p><p>Detta blev grunden för deras gemensamma projekt i kursen. När kursen avslutades fortsatte dock Barbora och Suvam att arbeta tillsammans. Nu, våren 2026, är deras forskning redo att skickas in till en vetenskaplig tidskrift. </p><h3>Matematiska modeller avslöjar dolda mekanismer bakom rottillväxt</h3><p>Barbora Pařízková var intresserad av hur organiskt kväve påverkar rotutveckling. Hon undersökte särskilt aminosyran L-glutamin (L-GLN) och dess tillväxtfrämjande effekter via auxin, ett växthormon som är avgörande för rotutveckling. Barbora upptäckte att L-GLN aktiverar auxin, men kunde inte blockera hormonet experimentellt eftersom det är livsnödvändigt och växter därför producerar det via flera överlappande biosyntesvägar. </p><p>För att kunna studera auxin måste forskare isolera olika vägar för auxinproduktion i växter, men detta var inte möjligt med traditionella experimentella metoder eftersom auxin är livsnödvändigt för växters överlevnad. Växter har därför utvecklat flera överlappande vägar för att producera auxin. Om en väg blockeras kan andra vägar kompensera och produktionen fortsätter. Detta gör det nästan omöjligt att med traditionella laboratorieexperiment studera enskilda biosyntesvägar för auxin. </p><p>När vissa biologiska frågor är svåra att undersöka experimentellt kan matematiska modeller hjälpa forskare att utforska möjliga scenarier och generera förutsägelser. Det var precis vad Barbora och Suvam började göra. </p><p>Med hjälp av metaboliska simuleringar baserade på transkriptomikdata undersökte Suvam hur växter svarar på L-GLN via auxin. </p><p>– Modellen visade att växter som tillfördes glutamin aktiverade en alternativ auxinbiosyntesväg jämfört med växter som tillfördes nitrat, vilket främjade rottillväxt, förklarar Suvam Roy. </p><p>Den beräkningsbaserade modelleringen hjälpte dem också att identifiera kandidatgener som reglerar aktiveringen av specialiserade rotprimordier som svar på L-GLN. Två av dessa gener verkade begränsa aktiveringen av sidorotstillväxt. För att verifiera modellens förutsägelser tog de fram växter som saknade dessa gener och observerade en ökad aktivering av sidorötter. </p><p>Barbora och Suvam ser fram emot att dela fler detaljer om sina upptäckter när granskningen av artikeln är avslutad. </p><h3>Värdet av tvärvetenskapligt samarbete</h3><p>Barbora Pařízková hade tidigare sökt hjälp med hur man kan studera enskilda biosyntesvägar för det viktiga växthormonet auxin. Hon presenterade sitt forskningsproblem vid ett IceLab Lunch Pitch-evenemang våren 2024, men hittade då inte rätt koppling till andra forskare. Hon fortsatte dock att söka samarbeten och under IceLab Camp föll pusselbitarna på plats som gjorde forskningen möjlig. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbora Parizkova berättar om sidorötternas tillväxt vid en IceLab Lunch Pitch den 13 mars 2024</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>GABRIELLE BEANS</span></div></div><p>– Det här samarbetet visade hur matematiska modeller kan hjälpa oss att testa scenarier som helt enkelt inte är möjliga i verkligheten, säger Barbora.</p><p>Det öppnade en väg förbi det experimentella hinder jag stött på, mot nya upptäckter. <br>För Suvam Roy visar projektet värdet av tvärvetenskapliga miljöer och aktiviteter där forskare med mycket olika expertis kan utbyta idéer i ett tidigt skede. </p><p>– Projektet växte fram direkt ur samtalen under IceLab Camp, säger han. Det visade hur beräkningsbaserade och experimentella metoder kan komplettera varandra på oväntade sätt. </p>https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-om-vaxters-rottillvaxt-tog-form-under-icelab-camp_12175699/https://www.umu.se/nyheter/studenter-delar-kunskap-och-bygger-natverk-pa-ski-konferensen_12175946/Studenter delar kunskap och bygger nätverk på SKI-konferensenDen 1 juni samlades studenter för den årliga studentkonferensen för idrottsutbildningar, SKI, vid Umeå universitet. Under eftermiddagen presenterade de sina examensarbeten för en ämnesöverskridande publik och fick möjlighet att dela kunskap och perspektiv.Tue, 02 Jun 2026 10:19:07 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3b1a4ddd-9fd3-4ed0-92d1-a613050daba4" data-contentname="SKI-konferens 2026_1">{}</div><p>SKI-konferensen är en mötesplats där studenter från Idrottsfysiologprogrammet, Idrottsvetenskapliga programmet, Psykologprogrammet med inriktning mot idrott samt Tränarprogrammet får möjlighet att visa upp sina examensarbeten genom posters och korta muntliga presentationer. Syftet är att stärka kunskapsutbytet mellan utbildningarna och skapa möjligheter för nätverkande inför det kommande arbetslivet.</p><p>Den fakultetsöverskridande konferensen arrangeras av Jenny Svender och Cecilia Stenling vid Pedagogiska institutionen, Louise Davis vid Institutionen för psykologi, Andreas Hult vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering samt Tove Mårs vid Idrottshögskolan.</p><p>–Konferensen ger studenterna möjlighet att visa upp sina arbeten i ett större sammanhang och samtidigt ta del av hur andra närmar sig olika frågeställningar inom idrottsområdet, säger Tove Mårs, projektsamordnare vid Idrottshögskolan.</p><h3>På väg mot arbetslivet</h3><p>Under konferensen genomfördes även ett panelsamtal med temat ”På väg mot arbetslivet”, där representanter från idrottsrörelsen och arbetslivet delade med sig av sina erfarenheter. Marie-Louise Jarlenfors, vd och sportchef IKSU, Anders Wahlström, utvecklingschef vid Modohockey, och Hannes Andersson, utvecklingsansvarig på Svenska Badmintonförbundet samt verksamhetsledare för Badmintons kompetenscentrum vid Idrottshögskolan, deltog i samtalet.</p><p>–Panelsamtalet ger studenterna möjlighet att reflektera över sin framtida yrkesroll och ställa frågor kring kompetensbehov, karriärvägar och hur olika professioner samverkar inom idrotten, säger Tove Mårs.</p><h3>Pris för bästa presentation</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e62a5027-df44-4572-b8f3-ffb706f30e70" data-contentname="SKI-konferens 2026_2">{}</div><p>En jury bestående av representanter från Idrottshögskolans forskningsråd, Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan, samt Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan, delade ut pris för bästa poster och presentation.</p><p>Den vinnande studenten, Tova Jonsson från Idrottsvetenskapliga programmet, uppmärksammades för sin välgjorda och pedagogiska poster, sitt tydliga framförande och arbetets relevans inom idrottspedagogik.</p><p>Tovas kandidatuppsats ”Mellan utbildning och praktik – en kvalitativ dokumentanalys av kunskap och lärande i Svenska fotbollsförbundets tränarutbildningsprogram” behandlar ett viktigt ämne, nämligen den utbildning som ges inom idrottens förbund.</p><p>–Hennes presentation var pedagogisk, välstrukturerad och hade ett tydligt och hade ett tydligt och sammanhängande flöde. Hon gav också genomtänkta och utförliga svar på jurygruppens frågor, säger Apostolos Theos och fortsätter:</p><p>– Studentkonferensen är en viktig del av Idrottshögskolans arbete med att stärka samverkan mellan utbildningar, forskning och omvärld. Genom att samla studenter från olika program skapas en mötesplats där kunskap delas, idéer utvecklas och kontakter knyts inför det kommande arbetslivet, säger Apostolos Theos.</p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-delar-kunskap-och-bygger-natverk-pa-ski-konferensen_12175946/https://www.umu.se/nyheter/framrostad-till-arets-basta-forelasare-_12175888/Framröstad till årets bästa föreläsare av personalvetarprogrammets studenterStaffan Ingmanson har blivit tilldelad pris för bästa föreläsare av studenterna på personalvetarprogrammet. Tue, 02 Jun 2026 09:11:38 +0200<p>Staffan Ingmanson, docent på Juridiska institutionen, har av förstaårsstudenterna på personalvetarprogrammet blivit framröstad till årets bästa föreläsare, vilket han tycker känns väldigt hedrande. Motiveringen lyder”…för dina tydliga och välstrukturerade föreläsningar med ett pedagogiskt upplägg som gör även svåra moment lättare att förstå. Genom att lyfta fram relevant information och skapa engagemang under föreläsningarna bidrar du till en positiv och lärorik studiemiljö”.</p><p>Staffan undervisar på kursen Arbetsrätt för personalvetare som studenterna på personalvetarprogrammet läser under sitt första år.</p><p>– Personalvetare uppvisar ett genuint intresse för arbetsrätten och goda kunskaper i ämnet är viktigt i den framtida yrkesrollen, säger Staffan.</p>https://www.umu.se/nyheter/framrostad-till-arets-basta-forelasare-_12175888/https://www.umu.se/nyheter/nytt-material-kan-rena-vatten-lagra-energi-och-avge-ljus_12174292/Nytt material kan rena vatten, lagra energi och avge ljusGenom att tillsätta små mängder metall till ett etablerat biomaterial har en doktorand vid Umeå universitet utvecklat nya funktioner med potential inom allt från miljörening till elektronik och belysning.Tue, 02 Jun 2026 09:10:36 +0200<p>Ett och samma material men med helt olika egenskaper beroende på vilken metall som tillsätts. Det är kärnan i den forskning som Sana Elbashir presenterar i sin kommande doktorsavhandling vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><p class="quote-center">Samma kristallstruktur ger två helt olika resultat beroende på vilken metall vi tillsätter</p><p>Genom att ”dopa” det syntetiska biomaterialet β-trikalciumfosfat (β-TCP) med zink eller koppar har hon visat hur materialets funktion kan styras i olika riktningar – från ljusemission till kemisk nedbrytning av föroreningar.</p><p>– Samma kristallstruktur ger två helt olika resultat beroende på vilken metall vi tillsätter. Zink styr energin mot kemiska reaktioner, medan koppar istället omvandlar den till ljus, säger Sana Elbashir.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fe331496-a9b1-4589-898b-c0807849c7a7" data-contentname="Sana - XR">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan bryta ned föroreningar med solljus</h2><p>Den zinkdopade varianten visade särskilt lovande resultat som fotokatalysator. Under simulerat solljus kunde materialet effektivt bryta ned organiska färgämnen, samtidigt som det visade god stabilitet.</p><p>Det öppnar för möjliga tillämpningar inom bl a miljöteknik, där solljus kan användas för att effektivisera nedbrytning av föroreningar i vatten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intressant för elektronik och sensorer</h2><p>Samtidigt uppvisade de metallmodifierade materialen förbättrade elektriska egenskaper. Förmågan att lagra elektrisk laddning ökade markant och laddningsdynamiken blev snabbare jämfört med det rena materialet.<br>Det gör materialet relevant även för framtida elektronik, till exempel i små kondensatorer eller sensorer.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från biomaterial till multifunktionella tillämpningar</h2><p>β-TCP används sedan tidigare inom medicinska tillämpningar, bl a för benuppbyggnad och för läkemedelsleverans i kroppen. Den nya forskningen visar att materialet också kan få helt andra användningsområden utan att förlora sin biokompatibilitet.</p><p>– Det gör att vi i framtiden skulle kunna utveckla material som både fungerar medicinskt och har ytterligare funktioner, till exempel att förebygga infektioner eller styra läkemedelsfrisättning, säger Sana Elbashir.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-material-kan-rena-vatten-lagra-energi-och-avge-ljus_12174292/https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/Ny forskning ger röst åt okända kvinnosjukdomen lipödemMånga kvinnor med sjukdomen lipödem upplever att de inte tas på allvar i vården, trots att sjukdomen ofta innebär stora begränsningar och starkt påverkad livskvalitet. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.Tue, 02 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Lipödem är en kronisk sjukdom som främst drabbar kvinnor och innebär att det samlas oproportionerliga mängder fett på benen och ibland armarna. Tillståndet orsakar också smärta, tyngdkänsla och att man lätt får blåmärken på de drabbade kroppsdelarna. Trots detta är kunskapen om sjukdomen fortfarande begränsad, både inom forskning och hälso- och sjukvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Lipödem kan påverka många delar av livet – socialt, i arbete och i familjen. Ökad medvetenhet, bättre diagnostik och mer forskning om behandlingar är avgörande för att förbättra livssituationen för de drabbade, säger Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tas inte alltid på allvar</h2><p>Johan Dahlberg har träffat patienter med lipödem sedan 2019. I sin avhandling har han undersökt de erfarenheter som kvinnor med lipödem har av sin sjukdom och av kontakter med vården. Resultaten ger en samstämmig bild: sjukdomen har stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan handla om svårigheter att hitta kläder som passar, begränsningar i arbetslivet och en känsla av socialt utanförskap. Samtidigt finns en oro för hur symtomen ska utvecklas över tid.</p><p>– Ofta beskriver kvinnorna också att de inte blir tagna på allvar av sjukvården och upplever sig ifrågasatta när de berättar om sina symtom. Det påverkar både livskvaliteten och tilliten till vården, säger Johan Dahlberg.</p><p>Samtidigt visar avhandlingen att lipödem inte tycks påverka muskelstyrka eller muskelmassa hos den som drabbas. I stället handlar det om en oproportionerlig ökning av fettvävnad. Det är ett viktigt resultat som kan bidra till att bättre förstå sjukdomen och hur kvinnor påverkas av lipödem.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Många söker information på egen hand</h2><p>Forskningen om lipödem är fortfarande begränsad, och i avhandlingen har patienter och vårdpersonal därför fått lyfta vilka frågor som är viktigast att fortsätta forska på framöver. Högt på listan står bättre metoder för att ställa diagnos, och mer kunskap om vilka behandlingar som faktiskt hjälper. Bristen på vetenskapligt underlag begränsar idag de behandlingar som vården erbjuder. Många drabbade vittnar om att de tvingas söka information och hjälp på egen hand. Avhandlingen betonar därför behovet av ökad kunskap i vården, tidigare upptäckt av symtom och riktade insatser som tar hänsyn till patienternas vardag och behov.</p><p>– Min förhoppning är att forskningen ska bidra till en mer jämlik vård för kvinnor med lipödem, säger Johan Dahlberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8fd2e30-c08b-431d-93fa-2e1cc8fdc2cc" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/https://www.umu.se/nyheter/efter-kriget-formas-mostar-av-strider-om-minne-och-framtid_12175595/Efter kriget formas Mostar av strider om minne och framtidVad ska bevaras, byggas upp eller glömmas efter ett krig? En ny studie från Umeå universitet visar hur konflikter om historia, identitet och framtid fortfarande präglar den bosniska staden Mostar, tre decennier efter Bosnienkriget.Tue, 02 Jun 2026 08:00:00 +0200<p class="quote-center">Platser upplevs aldrig enbart som fysiska platser</p><p>Kriget i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995 lämnade stora delar av staden Mostar i ruiner. Men återuppbyggnaden har handlat om långt mer än att reparera hus och gator. Det visar ny forskning från Umeå universitet.</p><p>Enligt Matheus Souza, forskarstuderande i statsvetenskap, bär stadens miljöer fortfarande på olika berättelser om det förflutna och skilda föreställningar om framtiden.</p><p>– Min forskning visar att platser aldrig upplevs enbart som fysiska platser. De formas också av olika minnen av det förflutna, erfarenheter av nuet och förväntningar på framtiden, säger han.</p><p>För vissa politiker och andra personer med inflytande symboliserade kvarvarande krigsruiner stagnation och ett behov av modernisering. Andra invånare och organisationer såg i stället ett värde i att bevara platser som bar på minnen och kontinuitet från tiden före kriget.</p><p>– Andra människor beskrev vissa platser genom känslor av väntan, stillastående och osäkerhet och menade att vardagslivet i staden hade blivit ”fastlåst” efter kriget, säger Souza.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kampen om stadens berättelse</h2><p>De olika synsätten blev tydliga på flera platser i Mostar. Konflikterna handlade både om krigsruiner och minnesplatser, men också om nya kommersiella projekt och konstnärliga initiativ.</p><p>– Städer efter krig formas inte bara genom fysisk återuppbyggnad, utan också genom konflikter om vilka historier som ska förbli synliga, vilka typer av förändringar som bör ske och vilken sorts framtid staden ska röra sig mot, säger Souza.</p><p>Han lyfter bland annat fram minnesplatser som Partisan Memorial Cemetery, Liska Cemetery och Ljiljan Memorial. Samtidigt undersöker han utvecklingsprojekt som Rondo Commercial Complex samt lokala initiativ kopplade till Street Arts Festival Mostar och Bulevar of Friendship.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intervjuer under promenader genom staden</h2><p>Materialet bygger på kvalitativt fältarbete i Mostar mellan 2023 och 2025. Genom intervjuer och promenadsamtal med invånare, konstnärer, politiker och representanter för lokala organisationer undersökte Matheus Souza hur människor upplever stadens förändring efter kriget.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Staden Mostar. Foto: Matheus Souza</p></div></div><p>I stället för traditionella intervjuer fördes samtalen medan deltagarna rörde sig genom miljöer präglade av både förstörelse och återuppbyggnad. Diskussionerna ägde rum vid ruiner, minnesplatser, kaféer och nya stadsutvecklingsprojekt. Metoden gjorde det möjligt att fånga hur känslor, minnen och framtidsförväntningar knyts till specifika platser i staden.</p><p>– Dessa promenader visade hur människor kopplade känslor, minnen och framtidsförväntningar direkt till specifika platser runt om i staden, säger Souza.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Fred handlar också om vardagslivet</h2><p>Forskningen pekar samtidigt på ett bredare perspektiv på fredsbyggande efter krig. Fred handlar inte bara om politiska avtal eller frånvaro av våld, menar Matheus Souza.</p><p>– Fred formas också genom organiseringen av urbant rum och tid: genom huruvida människor kan upprätthålla kontinuitet i vardagslivet, om de kan känna igen sig själva i staden omkring dem och om de kan föreställa sig hållbara framtider efter kriget, säger han.</p><p>I Mostar kunde nya byggprojekt uppfattas både som framsteg och som en förlust. När välkända byggnader och gemensamma mötesplatser försvann förändrades också människors känsla av tillhörighet.</p><p>Forskningen visar därmed att stadsutveckling efter krig inte bara är en teknisk eller ekonomisk fråga.</p><p>– De påverkar också om livet efter kriget känns socialt meningsfullt, bekant och levbart för människorna som bor i staden, säger Matheus Souza.</p>https://www.umu.se/nyheter/efter-kriget-formas-mostar-av-strider-om-minne-och-framtid_12175595/https://www.umu.se/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/Över 300 internationella masterstudenter firades vid Umeå universitetDen 27 maj firade Umeå universitet över 300 studenter från mer än 40 internationella masterprogram vid sin årliga examensceremoni. Aula Nordica fylldes av stolthet och förväntan när studenter, personal, familj och vänner samlades för att hylla de studenter som tar examen från dessa program nu i vår. Mon, 01 Jun 2026 14:09:16 +0200<p>Under den festliga ceremonin firade studenter från hela världen att deras studier snart var avslutade och att ett nytt kapitel i deras liv stod för dörren. Vice rektor Cathrine Norberg höll talet vid examensceremonin och gav både uppmuntran och praktiska råd till de nyutexaminerade inför deras kommande steg.</p><p class="quote-center">Tack för att ni berikar vårt universitet med er närvaro och för att ni bidrar med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vice rektor Cathrine Norberg håller ett tal till de internationella masterstudenterna som tar examen 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>– Ni har nått en viktig milstolpe i era liv och har verkligen all anledning att vara stolta över er själva, sade Cathrine Norberg. – Jag vill tacka er för att ni har berikat vårt universitet med er närvaro och för att ni har bidragit med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare. Min förhoppning är att er kunskapstörst ska fortsätta. Era framtida arbetsplatser behöver människor som ni – som är innovativa, som tänker kritiskt, som är kunniga, som bryr sig om andra och som vill göra skillnad.</p><h3>En students syn på resan</h3><p>Varje år utses en student att representera avgångsklassen genom att hålla ett tal vid ceremonin. Årets studenttalare var Marcos Cardoso de Souza från Brasilien, som tar examen från masterprogrammet i folkhälsa.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marcos Cardoso de Souza, studenttalare vid examensceremonin 2026, lyfte att det i hans klass i folkhälsa fanns studenter från sjutton olika länder, vilket skapade en kulturell mångfald som öppnar sinnet för olika synsätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal reflekterade han över de utmaningar han stod inför innan han kom till Umeå och mångfalden bland studenterna på hans program.</p><p class="quote-center">Lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!</p><p>- Under mina studieår här har jag haft möjlighet att träffa så många människor med olika bakgrunder och kulturer. I min folkhälsoklass fanns det studenter från sjutton olika länder. Det skapade en kulturell blandning som öppnar sinnet för olika synsätt. Jag önskar er alla att nästa steg blir smidigt och rakt, lugnt mot er önskade framtid. Men om det tar längre tid än väntat, lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!, säger Marcos Cardoso de Souza.</p><h3>En alumns syn på utbildning och akademisk frihet</h3><p>Årets alumnföreläsare var Jessica K. Ljungberg, som tog sin doktorsexamen i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet 2006. Hon är idag professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning inriktar sig på uppmärksamhet och minne, samt på hur störande faktorer som buller påverkar prestationsförmågan, och omfattar även områden som åldrande, hjärnans plasticitet och livslångt lärande.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid examensceremonin 2026 höll alumnen Jessica K. Ljungberg ett innerligt och inspirerande tal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal lyfte hon fram universitetens roll som plats för fritt tänkande, nyfikenhet och kritisk reflektion.</p><p>– Universiteten gav mig något större än en karriär, de gav mig frihet. Friheten att tänka, att ställa frågor, att samarbeta med människor från andra kulturer och discipliner. Din bakgrund sätter inte gränser för dig. Din unikhet spelar roll. Din röst spelar roll. Världen behöver människor som vågar tänka fritt. Utbildning handlar inte om att bygga en karriär, utan om att bli en friare människa, sade Jessica K. Ljungberg.</p><h3>En livfull ceremoni präglad av internationell mångfald</h3><p>Ceremonin innehöll även tre framträdanden av Umeå Studentkör, en ensemble som har en nära koppling både till universitetets högtider och till Umeås kulturliv. Efter ceremonin samlades studenter och gäster för ett festligt mingel och fick möjlighet att föreviga minnesvärda ögonblick i de mycket populära fotobåsen.</p><p>De nyutexaminerade från en rad olika utbildningsprogram och bakgrunder samlades, vilket speglade den starka internationella dimensionen vid Umeå universitet. När de nu tar nästa steg bär de med sig kunskap, erfarenheter och nätverk som kommer att knyta dem till Umeå under många år framöver.</p>https://www.umu.se/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/https://www.umu.se/nyheter/sju-nya-ulf-projekt-ska-utveckla-skolan-i-samverkan-_12175774/Sju nya ULF-projekt ska utveckla skolan i samverkan Hur kan AI stärka lärande? Hur utvecklas undervisning och ledarskap i skolan? Projekten ingår i den nationella satsningen ULF (utbildning, lärande och forskning), där universitet och skolhuvudmän arbetar tillsammans kring praktiknära forskning.Mon, 01 Jun 2026 13:58:02 +0200<p>– Projekten tar upp frågor som skolor själva lyfter, vilket gör arbetet relevant direkt i verksamheten. För oss vid universitetet innebär det också att forskningen kopplas närmare undervisning och lärarutbildning, säger Ola J. Lindberg, biträdande föreståndare vid Lärarhögskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">De nya projekten</h2><p>•<a href="~/link/e843ead49ada40829fc31880f8c1735d.aspx"> Styrkedjans länkar: Lärarledares samspel med rektor och huvudman</a><br>• <a href="~/link/413fac9b79e54e248eefe7c29dcdb37c.aspx">Lärandeguider – AI‑genererat stöd för elevers lärande vid APL</a><br>• <a href="~/link/518b922ba8f24485870815f704529b8c.aspx">Arbetslivet som hela skolans ansvar – integrering av arbetslivskunskap i vuxenutbildningen</a><br>• <a href="~/link/9a9d2a84bbe948a9907c4785293ca662.aspx">Att undervisa om vetenskaplighet och AI i yrkesprogrammens naturkunskap</a><br>• <a href="~/link/72f0acfcf6264042a49f026a55e3c1ee.aspx">AI i undervisning – att stärka elevers motivation, delaktighet och lärandestrategier</a><br>• <a href="~/link/88036343e3e64a4881b11eee2418072b.aspx">Att förstå det osynliga – atommodellen i högstadiets NO-undervisning</a><br>• <a href="~/link/1ba9d174487a49aab69d429a9019284e.aspx">En intervention för att utveckla naturvetenskapsundervisning i grundskolan</a></p><p>Projekten pågår från våren 2026 till slutet av 2027.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Röster från medverkande</h2><p>Ett av projekten som nu startar är En intervention för att stödja och utveckla undersökande naturvetenskapsundervisning på mellan- och lågstadiet. I projektet arbetar lärare tillsammans med en forskare för att utveckla mer praktiska arbetssätt i undervisningen, bland annat genom att använda olika lärmiljöer.</p><p>– Vi vill utveckla en mer praktisk NO‑undervisning som kopplas till elevernas omgivning, både i klassrummet och utomhus. Det är viktigt eftersom det ger eleverna fler sätt att förstå innehållet och gör undervisningen mer engagerande, säger Helena Näs, forskare vid NMD.</p><p>– För skolan handlar det om att få in arbetssätt som vi kan använda i vår undervisning och tillsammans med forskare utveckla vidare samt att i nästa steg sprida ny kunskap till fler, säger Fredrik Strandgren, enhetschef på för-och grundskoleförvaltningen i Umeå kommun.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/sju-nya-ulf-projekt-ska-utveckla-skolan-i-samverkan-_12175774/https://www.umu.se/nyheter/pris-fran-svensk-handel-till-student-vid-handelshogskolan_12175778/Nationellt pris från Svensk Handel till student vid HandelshögskolanAlice Lidström, avgångsstudent på Civilekonomprogrammet med inriktning handel och logistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Utmärkelsen går till initiativrika och engagerade studenter med starka prestationer under sin studietid och stor potential att ta ledande roller inom handeln.Mon, 01 Jun 2026 15:08:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alice Lidström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>– Det är en stor ära att ha tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Mina år på Handelshögskolan i Umeå har gett mig en stark akademisk grund att stå på och samtidigt chansen att växa både i och utanför studierna. Mycket av det har jag mitt ideella engagemang att tacka för.</p><p>För många är det ideella engagemanget ett av de första sammanhangen där man får prova på att leda och driva egna projekt och jag tror att många känner igen att det är just där intresset ofta växer fram. När jag fick ta ansvar inom något jag verkligen tyckte var roligt, väcktes både en nyfikenhet och en drivkraft att vilja mer. Jag är därför stolt över det jag tagit mig an vid sidan av studierna och över den glöd det gett mig inför framtiden.</p><p>Det här priset är ett otroligt fint erkännande för allt jag gjort under mina studieår och en påminnelse om att engagemang och nyfikenhet lönar sig, något jag tar med mig nu när jag kliver ut i arbetslivet, säger Alice.</p><p>Under sin studietid vid Handelshögskolan har Alice utmärkt sig genom goda studieresultat i kombination med ett omfattande engagemang i studentlivet. Hon har haft flera ledande roller inom Handelshögskolans studentföreningar, bland annat som näringslivsordförande i ekonomernas studentförening, logistikansvarig vid universitetets arbetsmarknadsmässa samt styrelseledamot i Handelshögskolans handel- och logistikförening. Jobb vid sidan av studierna har också byggt en värdefull brygga mellan studier och praxis.</p><p>Genom utbildningen och samverkan med näringslivet har Alice även genomfört praktik på Apoteket ABs huvudkontor, där hon arbetade med logistikutveckling och e‑handel samt deltagit i Handelshögskolans mentorsprogram med alumner.</p><p>I sitt examensarbete har Alice studerat förändringsledning i samband med implementationer av affärssystem inom svensk dagligvaruhandel. Studien fokuserar på hur organisationer kan integrera digitala transformationer i sin ordinarie verksamhet och hur ledare kan stödja medarbetare i komplexa förändringsprocesser.</p><p>Efter examen har Alice ambitionen att arbeta med frågor som rör digitalisering, logistik och hållbar utveckling inom handeln. Hon ser hållbarhet som en central förutsättning för framtidens handel och vill bidra till lösningar där effektivitet och minskad miljöpåverkan går hand i hand.</p>https://www.umu.se/nyheter/pris-fran-svensk-handel-till-student-vid-handelshogskolan_12175778/https://www.umu.se/nyheter/tidigt-vald-femdubblar-risken-for-fortsatt-utsatthet_12175691/Tidigt våld femdubblar risken för fortsatt utsatthetDen som utsätts för våld i tonåren löper kraftigt ökad risk att utsättas igen i vuxenlivet. En ny avhandling visar att sexuellt våld i åldern 15–17 år från en närstående förövare är kopplat till mer än fem gånger högre risk för fortsatt utsatthet. Resultatet pekar också på hur upprepade erfarenheter av våld över livet leder till ökade risker för både psykisk och fysisk ohälsa, och hälsorelaterade riskbeteenden.Mon, 01 Jun 2026 15:24:00 +0200<p class="quote-center">Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid</p><p>Våld i nära relationer lämnar inte bara spår i stunden, det präglar hela livsbanor. I avhandlingen Från begynnande revor till bestående avtryck: Om våld i nära relationer, återkommande trauman och långsiktiga hälsokonsekvenser undersöker Rickard Pettersson hur våldsutsatthet från barndom till vuxenliv hänger ihop med ohälsa och hälsorelaterade riskbeteenden.</p><p>Resultaten visar att tonåren är en särskilt kritisk period. Den som utsätts för sexuellt våld av en närstående i åldern 15–17 år har mer än fem gånger högre risk att utsättas igen som vuxen. Dessutom ökar risken stegvis med ogynnsamma uppväxtvillkor: bland kvinnor utan sådana erfarenheter hade 12 procent utsatts för sexuellt våld i vuxenlivet, jämfört med 47 procent bland dem med nio eller fler negativa barndomsfaktorer. För män var motsvarande siffror 2 respektive 15 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kumulativa effekter genom livet</h2><p>Ett tydligt mönster i studien är hur våldsutsatthet byggs på över tid. Den som utsatts för fysiskt våld både i barndomen och i tonåren löper betydligt större risk att utsättas igen i vuxenlivet.</p><p>Risken för fysiskt partnervåld i vuxenlivet var:</p><ul><li>4 gånger högre efter fysiskt våld från förälder före 15 års ålder</li><li>16 gånger högre efter fysiskt våld i tonåren av en partner</li><li>25 gånger högre vid kombinerad utsatthet</li></ul><p>Studien visar också att våldsutsatthet påverkar tillit: personer som utsatts för fysiskt våld av närstående i barndomen har sex gånger högre risk att sakna förtroende för andra som vuxna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>AVhandlingen visar att upprepad våldsutsatthet hänger samman med ökad risk för bland annat psykisk ohälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>De långsiktiga hälsokonsekvenserna är tydliga. Exponering för tre eller fler typer av våld i barndomen var kopplad till 4–8 gånger högre risk för depression, ångest, självskadebeteende och PTSD. När allvarligt våld i vuxenlivet tillkom ökade riskerna till mellan 9 och 17 gånger. Även kopplingen till hälsorelaterade riskbeteenden och fysisk ohälsa stärks, med 3 gånger högre risk för riskkonsumtion av alkohol och en nära fördubblad risk för cancer i de mest utsatta grupperna.</p><p>–  Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid, säger Rickard Pettersson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skillnader mellan kvinnor och män</h2><p>Avhandlingen visar också tydliga könsskillnader i hur våldsutsatthet utvecklas. Kvinnor uppvisar mer komplexa livsbanor med fler typer av våld, präglade av sexuellt våld i barndomen och partnervåld i vuxenlivet. Dessa mönster är också starkare kopplade till psykisk ohälsa.</p><p>För män handlar utsattheten oftare om fysiskt och psykiskt våld från jämnåriga eller andra vuxna i barndomen, och fysiskt våld från andra än en partner i vuxenlivet.</p><p>Samtidigt visar studien att cirka 11,9 procent av kvinnorna bryter mönstret. Trots hög risk i barndomen utsätts de inte på nytt i vuxenlivet.</p><p>– Den här gruppen visar att tidig utsatthet inte behöver leda till en förutbestämd negativ utveckling. Det finns skyddsfaktorer och strategier som gör det möjligt att bryta mönstret, säger Rickard Pettersson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vikten av tidiga insatser</h2><p>Studien understryker behovet av att upptäcka och stödja utsatta barn så tidigt som möjligt. Våld i nära relationer innebär inte bara akuta konsekvenser, utan påverkar hur människor relaterar till andra, sin egen hälsa och sina livsmöjligheter.</p><p>Genom att anlägga ett livsloppsperspektiv bidrar avhandlingen till en mer samlad förståelse av hur våldsutsatthet utvecklas och får konsekvenser över tid.</p><p>– Ny kunskap om vilka faktorer som kan bryta en negativ utveckling är avgörande för att kunna utforma mer träffsäkra insatser och ge bättre stöd till barn som utsätts för våld i nära relationer, säger Rickard.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2058097&dswid=1038">Länk till avhandlingen</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/tidigt-vald-femdubblar-risken-for-fortsatt-utsatthet_12175691/https://www.umu.se/nyheter/plums-pris-gar-aterigen-till-larare-vid-handelshogskolan_12175546/PLUMs pris går återigen till lärare vid HandelshögskolanPersonalvetarna i Umeå (PLUM) delar årligen ut pris för bästa lärare i tre kategorier för årskurs 1, 2 och 3. Priset ges baserat på omröstning och nominering från studenterna i respektive årskurs. I år gick samtliga utmärkelser i årskurs 2 till lärare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Umeå.Mon, 01 Jun 2026 10:46:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Andersson, universitetslektor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h3>Årets bästa kursdesign: Anna Thorsell och Annika Andersson</h3><p>För genomtänkt kursupplägg med en tydlig röd tråd genom hela kursen. Med varierande undervisningsformer och tydliga examinationer har Anna och Annika skapat en engagerande och uppskattad lärandemiljö där studenterna fått goda förutsättningar att utvecklas och lyckas.</p><p>"Jag blir både glad och motiverad att få denna fina feedback på min undervisning. Det ger lärarhjärtat påfyllning. Tackar allra ödmjukast.” – Annika Andersson</p><h3>Årets bästa studentengagemang: Anna Thorsell</h3><p>För sitt stora engagemang, tillgänglighet och stöd både i och utanför föreläsningssalarna. Genom konstruktiv feedback, uppmuntran och ett genuint intresse för studenternas utveckling skapar Anna en trygg och motiverande studiemiljö där alla får möjlighet att växa och lyckas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Thorsell, universitetsadjunkt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Årets bästa föreläsare: Anna Thorsell</h3><p>För tydliga och välstrukturerade föreläsningar med ett pedagogiskt upplägg som gör även svåra moment lättare att förstå. Genom att lyfta fram relevant information och skapa engagemang under föreläsningarna bidrar Anna till en positiv och lärorik studiemiljö.</p><p>”Jag är mycket hedrad och tacksam över dessa utmärkelser. För mig handlar god undervisning om att kombinera tydlig struktur med engagemang, tillgänglighet och ett studentcentrerat lärande. Det är därför särskilt glädjande att just dessa delar lyfts fram i motiveringarna. Stort tack till alla studenter för förtroendet.” – Anna Thorsell</p><p>Det är inte första gången som Anna som Annika utses som vinnare av PLUMs pris. Ett fint kvitto på det gedigna arbete dom gör för våra studenter, säger Agneta Marell, rektor på Handelshögskolan.</p>https://www.umu.se/nyheter/plums-pris-gar-aterigen-till-larare-vid-handelshogskolan_12175546/https://www.umu.se/nyheter/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar_12175113/Hyggesfritt skogsbruk gynnar hänglavarSkogsbruket har genom kalavverkning orsakat en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar. Forskare från Umeå universitet, University of Northern British Columbia och Norwegian University of Life Sciences har i ett storskaligt fältexperiment visat att hyggesfritt skogsbruk är en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.Mon, 01 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studien genomfördes i försöksparken i Vindeln. Här syns kraftigt gallrad skog (67 procent uttag) med datalogger som registrerar temperatur, luftfuktighet och ljustillgång.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>– Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma metoder att bruka skogen och för att förstå hur lavar påverkas av klimatförändringar, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0256c463-6589-47c5-a0ec-9784ce351592" data-contentname="Så gjordes studien">{}</div><h3>Kraftig gallring minskade mängden hänglavar</h3><p>– Mängden hänglavar i en skog beror på balansen mellan etablering, tillväxt och förluster och regleras av mängden tillgängligt substrat (grenar), mikroklimat, lavens färgpigment och spridningsförmåga, säger Per-Anders Esseen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Per-Anders Esseen mäter mängden hänglavar i provträd av gran.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>Mängden hänglavar per träd minskade direkt efter gallring men ökade sedan upp till fyra gånger i gallrade ytor, med störst ökning i den nedre delen av träden. Studien visar att en måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar (per hektar) medan mängden hänglavar minskade efter kraftig gallring, på grund av färre värdträd och att fler lavar blåste ner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Tagellav.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.</p><h3>Tagellavar klarade sig bättre</h3><p>Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och alger/eller cyanobakterier, som passivt tar upp vatten. Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallringstyrka än den ljusa garnlaven. Tagellavar har melaninpigment som gör att algerna får [PE1] mindre ljus än hos ljusa lavar. De har därför lägre fotosyntes än ljusa lavar i täta skogar, men har högre fotosyntes och tillväxt i gallrad skog med god tillgång på ljus.</p><p>– Studien har gett viktig kunskap för att utforma skonsamma, hyggesfria metoder att bruka barrskogar som ökar mängden hänglavar, något som är särskilt viktigt i renens vinterbetesområden, säger Per-Anders Esseen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="03722e4f-82ca-42a3-a3d8-2f0e17f120e4" data-contentname="Originalartikel">{}</div><p><br> </p>https://www.umu.se/nyheter/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar_12175113/https://www.umu.se/nyheter/svenska-framtider-i-fokus-i-fullsatt-rotundan_12175485/Svenska framtider i fokus i fullsatt RotundanI ett fullsatt Rotundan genomfördes den 26 maj Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, event "Svenska framtider: Med utblickar från norra Sverige". Dagen innehöll många viktiga diskussioner om hur Sverige kan stärka sin position som teknik‑ och innovationsland. Bra samtal, roliga möten och livliga diskussioner, både på scenen och i pauserna. Se inspelning av hela seminariet nedan.Tue, 02 Jun 2026 08:23:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Vi pratar ofta om framtiden som något som väntar på oss, där borta, men i själva verket är ju framtiden redan här. Den finns i våra beslut vi tar nu, påminde Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, i sitt välkomsttal.</p><p>Därefter var det professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA, som intog scenen och berättade att hon nyligen besökt Kina, Sydkorea och USA och tog med sig fyra spaningar från de resorna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Världen är i gungning, är min första spaning, men min andra tanke är att det inte bara behöver vara dåligt, och det tycker jag vi ska ha med oss. Det tredje är att det är ganska många fundamentala spelgregler som sätts ur spel just nu. </p><p>Och som fjärde punkt menade Sylvia Schwaag Serger att vi måste kunna ha en förmåga att föreställa oss framtiden och tänka om. Vi måste vara beredda på att ställa om och släppa gamla käpphästar.</p><p>Som tredje inledningstalare påminde Västerbottens landshövding, Helene Hellmark Knutsson, oss om att norra Sverige åter är en framtidsmotor, och det har den här regionen varit flera gånger tidigare. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helene Hellmark Knutsson, Västerbottens landshövding. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Det är inte helt ovanligt för den här delen av landet, konstaterade hon och exempliferade med att det historiskt var gruvor, skog och vattenkraft och nu är det den industruiella omställningen och geopolitiken som gör norra Sverige till en motor.</p><p>Scenen fylldes sedan av såväl akademiker som repesentanter från näringslivet som diskuterade allt från hur vi säkrar kompetensförsörjning i norra Sverige, till frågan om hur vi formar vår svenska framtid.</p><p>Nedan finns inspelningarna från eftermiddagen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c9003f3f-116c-48b5-b13f-611ed30ccfaf" data-contentname="film del 1">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4b9d99a4-b639-4021-b3f7-64c568ebcb7f" data-contentname="Del 2">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/svenska-framtider-i-fokus-i-fullsatt-rotundan_12175485/https://www.umu.se/nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-till-arctic-six-chairs-_12175411/Umeåforskare utsedda till Arctic Six Chairs Fyra forskare från Umeå universitet har utsetts till Arctic Six Chairs för perioden 2026-2028. Uppdraget ger finansiering för att utveckla forskningssamarbeten med fem andra arktiska universitet i Sverige, Norge och Finland. Utnämningarna visar hur arktiska frågor berör hälsa, teknik, arbetsliv och livsvillkor.Fri, 29 May 2026 12:38:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Abisko naturvetenskapliga station  <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Scott Wilson</span></p></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer än en titel </h2><p>Arktiska frågor stannar sällan inom ett ämne, ett universitet eller ett land. De rör klimat, hälsa, teknik, arbetsliv, resurser och samhällsutveckling samtidigt. Därför behövs forskningssamarbeten som samlar kunskap över både discipliner och nationsgränser. </p><p>Det är en viktig del av Arctic Six Chairs-programmet. Att vara Chair innebär både att bli del av ett större nätverk och att få finansiering för att bygga relationer, formulera gemensamma forskningsfrågor och utveckla samarbeten som kan leda till större projekt och ansökningar. <br>Tillsammans visar de fyra utnämningarna att arktisk forskning vid Umeå universitet rör mer än klimat och geografi. Den handlar också om hälsa, teknik, arbetsliv, vård, resurser och de konkreta villkor som formar livet i nordliga samhällen.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fyra Umeåforskare, fyra ingångar till Arktis </h2><p>Från Umeå universitet har Anna Baranowska-Rataj, Pedro Sanches, Marcus Schmitt-Egenolf och Linda Lundmark utsetts till Arctic Six Chairs för perioden 2026- 2028. </p><p><strong>Linda Lundmark</strong> vid Institutionen för geografi forskar om glesbefolkade arktiska områden och hur människor, platser och ekonomier påverkas när resurser, klimat och samhällsvillkor förändras. Hennes forskning ställer frågan vad som krävs för att människor ska kunna leva och verka i nordliga regioner över tid och vad utveckling betyder på platser där avstånd, infrastruktur och naturgivna förutsättningar formar vardagen. </p><p><strong>Pedro Sanches</strong>, vid Institutionen för informatik, arbetar i skärningspunkten mellan design, människa–datorinteraktion och kritiska datastudier. Hans forskning undersöker hur kroppar, data och digital teknik flätas samman och hur design kan synliggöra de antaganden som ofta byggs in i mätningar och digitala system. Som Arctic Six Chair vill han föra in dessa designmetoder i ett arktiskt sammanhang och bygga ett samarbete som kopplar samman miljödata, arktisk miljöforskning och deltagande design.  </p><p><strong>Anna Baranowska-Rataj</strong> vid Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) forskar om hur arbetsmarknad, familj och hälsa hänger samman. Hennes forskning visar hur förändringar som arbetslöshet kan få konsekvenser långt utanför individen och påverka hela familjers välbefinnande. I nordliga samhällen, där arbetsmarknader, avstånd och välfärdsstrukturer kan se olika ut, blir sådana samband viktiga att förstå. </p><p><strong>Marcus Schmitt-Egenolf</strong> vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, forskar om den individuella och samhälleliga bördan av psoriasis och melanom i en nordisk kontext. Hans arbete lyfter hur personer med kroniska sjukdomar påverkas när samhällelig solidaritet och jämlikhet i vården utmanas. Som Arctic Six Chair vill han undersöka hur patientmakt, delat beslutsfattande och mötet mellan traditionella och moderna hälsobegrepp kan visa nya vägar för hälsa i arktiska samhällen. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En del av Arctic Six </h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex arktiska universitet i Sverige, Norge och Finland: Luleå tekniska universitet, Nord universitet, UiT, Norges arktiska universitet, Umeå universitet, Lapplands universitet och Uleåborgs universitet. <br>Universiteten arbetar genom en gemensam Joint Arctic Agenda för att främja och sprida kunskap, utbildning, forskning och innovation för ett mer hållbart Arktis. Arctic Six Chairs är ett av alliansens centrala program för att utveckla forskningssamarbete. </p><p>“Det övergripande målet är att stärka de sex universiteten inom Arctic Six’s förmåga att säkra extern finansiering och därigenom stödja vårt gemensamma mål att utveckla forskningsbaserade lösningar på de gemensamma utmaningar som våra nordliga samhällen står inför.”, säger Jørgen Berge, Arctic Six direktör. </p><p>För Umeå universitet stärker utnämningarna universitetets roll i Arctic Six och i det nordiska arktiska forskningslandskapet. För forskare, samarbetspartner och finansiärer pekar de ut områden där nya samarbeten kan växa fram under perioden 2026–2028. </p><p>Vill du veta mer? Kontakta oss på Arktiskt centrum. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-till-arctic-six-chairs-_12175411/https://www.umu.se/nyheter/change-the-game-2026_12175402/Change the game 2026Den 23–24 september arrangeras Change the game 2026 med temat Rörelse som berör. Studenter vid Umeå universitet har möjlighet att delta till rabatterat pris i ett event som sätter fokus på fysisk aktivitet för barn och unga. Thu, 28 May 2026 11:35:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolan är en medspelare i det unika projektet Change the game.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Change the game</span></div></div><p>Change the game har sedan 2014 varit en årlig mötesplats i Umeå med ambitionen att inspirera till ett mer rörelserikt samhälle. Idrottshögskolan har sedan starten varit en av medspelarna. Eventet är i dag en av landets få återkommande konferenser med fokus på fysisk aktivitet och har sedan 2016 byggt på begreppet physical literacy – ett helhetsperspektiv på människans relation till rörelse. Genom åren har arrangemanget samlat över 30 000 deltagare från mer än 30 länder.</p><p>Under dagarna 23–24 september samlas forskare, praktiker och beslutsfattare för att diskutera hur vi kan skapa bättre förutsättningar för barn och unga att utvecklas genom idrott och fysisk aktivitet. Årets tema, Rörelse som berör, riktar fokus mot hur vi kan skapa förutsättningar för barn och unga ska få utvecklas och delta i rörelse i en allt mer föränderlig värld. Hur kan rörelse, både i skolan och på fritiden, bidra till att göra stor skillnad? Eventet sätter därför fokus på hur vi kan skapa upplevelser som är roliga, meningsfulla och värdefulla.</p><p>Studenter vid Umeå universitet har möjlighet att delta i dagarna med 75 procents rabatt på deltagaravgiften. Kontakta <a title="pernilla.eriksson@umu.se" href="mailto:pernilla.eriksson@umu.se">Pernilla Eriksson</a>, Idrottshögskolan, för att få ta del av rabattkoden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8257170a-bf5c-49fd-bf9e-0dc796767281" data-contentname="Change the game 2026 - Rörelse som berör">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/change-the-game-2026_12175402/