Alla nyheter

Alla nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usSun, 06 Sep 2026 19:02:22 +0200https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-i-internationellt-fokus-for-sitt-halsoarbete_12191985/Umeå universitet i internationellt fokus för sitt hälsoarbeteHur kan universitet bidra till bättre hälsa och välmående för studenter och medarbetare? Det var en av huvudfrågorna när lärosäten från hela världen samlades vid FISU World Forum 2026 i Östersund. Som Sveriges enda certifierade Healthy Campus-universitet och ett av få i världen som nått den högsta nivån Platinum, bjöds representanter från Umeå universitet in för att dela erfarenheter från arbetet. Flera av universitetets initiativ uppmärksammas dessutom internationellt som särskilt goda exempel.Fri, 04 Sep 2026 11:42:52 +0200<p>Omkring 150 universitetsrepresentanter från hela världen deltog i FISU World Forum 2026. Forumet arrangerades av FISU, den internationella federationen för universitetssport. Årets forum hade ett särskilt fokus på Healthy Campus, FISU:s program och certifiering för hälsa och välmående vid universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uppmärksammas som "best practice"</h2><p>Under forumet presenterades FISU:s nya samling av framstående exempel inom Healthy Campus, så kallade ”best practices”. Där lyfts flera av Umeå universitets initiativ och arbetssätt fram som inspiration för andra universitet världen över.</p><p>Bland de initiativ som uppmärksammas finns bland annat Idrottshögskolans friskvårdsdagar Hälsa på campus, Studenthälsans arbete för psykiskt välmående, International Office Buddy-program för internationella studenter samt huvudcampus stråk för ökad rörelserikedom.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Erfarenheter från Umeå universitet lyftes i internationell panel</h2><p>Under forumet deltog Joakim Abrahamsson, psykolog vid Studenthälsan, i ett panelsamtal tillsammans med representanter från University of Doha for Science and Technology och University of Calgary, som liksom Umeå universitet har nått nivå platinum inom Healthy Campus. Samtalet handlade om vad som kännetecknar ett hälsosamt campus och vilka arbetssätt och förutsättningar som bidrar till ett långsiktigt och framgångsrikt arbete med hälsa och välmående.</p><p>– Det känns väldigt värdefullt att få dela våra erfarenheter med universitet från hela världen. Det här mötet visade att många lärosäten står inför liknande utmaningar, men också att vi har kommit långt på Umeå universitet genom att arbeta långsiktigt och med samarbete som utgångspunkt, säger Joakim Abrahamsson.</p><p>I panelsamtalet lyfte Joakim fram att en av de viktigaste framgångsfaktorerna bakom Umeå universitets Healthy Campus-arbete har varit kopplingen till universitetets bredare hållbarhetsarbete.</p><p>Genom att integrera hälsa och välmående i det strategiska hållbarhetsarbetet har universitetet kunnat skapa ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt där frågor om fysisk aktivitet, psykisk hälsa, social inkludering och hållbar utveckling stärker varandra.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efe4ed81e3f94363b774120dd59817ca/dsc00169-22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitets campusmiljö uppmärksammas internationellt som ett gott exempel på hur den fysiska miljön kan främja hälsa och välmående.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nästa steg för Healthy Campus vid Umeå universitet</h2><p>Utöver erfarenhetsutbyte och nätverkande gav forumet även möjlighet att diskutera hur Healthy Campus-konceptet kan utvecklas för att skapa ännu större nytta för certifierade universitet och för de som vill påbörja en certifiering.</p><p>– Det känns väldigt roligt att det arbete vi gör vid Umeå universitet uppmärksammas internationellt. Healthy Campus är både ett viktigt verktyg och ett ställningstagande för oss, och vi ser fram emot att fortsätta utveckla arbetet tillsammans med studenter, medarbetare och andra lärosäten, säger Elsa Bjurman, projektledare för Healthy Campus på Umeå universitet.</p><p>För Umeå universitet innebär det fortsatta arbetet också ett ansvar att dela kunskap och erfarenheter med andra.</p><p>– Som Sveriges första universitet att certifieras inom Healthy Campus och det första universitetet i Norden att nå den högsta certifieringsnivån, Platinum, har vi ett ansvar att dela våra erfarenheter och bidra till utvecklingen av hälsofrämjande och hållbara campusmiljöer – både i Sverige och internationellt, avslutar Elsa Bjurman.</p><p><a title="Ett hälsosamt campus" href="~/link/2e3efcd57c9d4ccea98950db1767bb0f.aspx">Läs mer om Umeå universitets arbete för ett hälsosamt campus.</a><br><a title="Best practices Healthy Campus FISU" href="https://www.fisu.net/app/uploads/2023/08/HC-Best-Practices_2026.pdf">Läs om alla ”best practices” från Healthy Campus universitet världen över (engelska).</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-i-internationellt-fokus-for-sitt-halsoarbete_12191985/https://www.umu.se/nyheter/kan-ai-hjalpa-myndigheter-att-upptacka-potentiellt-farliga-kemikalier-tidigare_12191655/<description>Ny forskning från Umeå universitet visar att AI-verktyg kan omvandla kemiska strukturer i patentbilder till sökbara digitala data med en träffsäkerhet på upp till 78 procent. Det är ett lovande steg mot varningssystem som kan uppmärksamma potentiellt farliga kemikalier innan de når marknaden. Men tekniken har fortfarande tydliga begränsningar när det gäller komplexa strukturer och bilder av låg kvalitet.</description><pubDate>Thu, 03 Sep 2026 12:07:06 +0200</pubDate><atom:content type="html"><p>Patent är mycket mer än juridiska dokument som skyddar immateriella rättigheter. De är en omfattande källa till vetenskaplig information om kemikalier som håller på att utvecklas, ofta flera år innan de förekommer i produkter på marknaden. Därför är patent en värdefull datakälla för varningssystem som myndigheter använder för att identifiera potentiellt farliga kemikalier innan de utgör ett hot mot människors hälsa och miljön.</p><p>Ett problem är att en stor del av den kemiska informationen i patent är inlåst i ritningar. Molekylstrukturer och reaktionsscheman finns som bilder och kan därför inte hittas med textsökning. Mindre än 7 procent av de patent som granskades i studien innehöll bilder av kemiska strukturer. Men när sådana bilder förekommer är strukturerna i praktiken osynliga för datorer, om de inte först omvandlas till maskinläsbara format.</p><p>– Ett patent kan visa en ny molekyl flera år innan den börjar produceras i stor skala, säger Farina Tariq, doktorand vid Kemiska institutionen, Umeå universitet. Om vi kan lära datorer att läsa de här ritningarna kan forskare och myndigheter få möjlighet att tidigare undersöka kemikalier som kan vara problematiska. Men först behöver vi veta hur tillförlitliga AI-verktygen faktiskt är när de används på riktiga patentdokument, inte bara på tydliga bilder från databaser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf6370.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Farina Tariqs poster har använts som omslag för tidsskriften Chemical Research in Toxicology, American Chemical Society (ACS) 2026, Vol. 39,</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Simon Jönsson]</span></div></div><h3>Från bild till sökbara data</h3><p>Arbetsflödet är enkelt: ett patent publiceras → ett AI-system identifierar en kemisk struktur i en bild → strukturen omvandlas till ett maskinläsbart format → systemet jämför den med kända kemikalier och kemikalieklasser → potentiellt problematiska eller helt nya strukturer uppmärksammas för expertgranskning.</p><p>När en struktur är maskinläsbar kan den kontrolleras mot kända faror: Är kemikalien redan känd? Liknar den strukturellt ett känt farligt ämne? Innehåller den egenskaper som förknippas med vissa faror? Eller är det en helt ny struktur som det finns lite information om? Om så är fallet, går det att beräkna dess potentiella faror?</p><h3>Tre AI-verktyg sattes på prov</h3><p>I studien, som publicerades i tidskriften Chemical Research in Toxicology, testade forskarna tre vanligt använda verktyg för igenkänning av kemiska strukturer. Testerna genomfördes på två sammanställda datamängder från Europeiska patentverkets databas Espacenet: en med allmän organisk kemi och en med per- och polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS. Därefter granskades de AI-genererade strukturerna av fem kemiexperter.</p><p>Resultaten visade två sidor. För standardiserade, tydligt ritade organiska strukturer fungerade alla tre verktygen väl, med en träffsäkerhet på omkring 74–78 procent. Verktygen avkodade aromatiska ringar, vanliga funktionella grupper och standardförkortningar korrekt. För PFAS-datamängden sjönk däremot prestandan kraftigt: för 26 av de 43 unika PFAS-strukturerna gav inget av verktygen ett korrekt resultat.</p><p>AI-verktygen kunde tolka många kemiska strukturer korrekt, men hade svårigheter med vissa av de komplexa sätt som kemikalier beskrivs på i patent. Äldre patentdokument, där bilder kan vara suddiga eller förvrängda, ledde också till fel.</p><p>– Om ett AI-system feltolkar en molekylstruktur bygger allt som följer på felaktig information, säger Farina Tariq. En felaktig struktur kan leda till onödiga riskreducerande åtgärder – eller ännu värre, till att en verkligt problematisk kemikalie inte upptäcks. Därför måste kvalitetskontroll och bedömning av osäkerheten byggas in i alla framtida automatiserade arbetsflöden.</p><p>Forskarna betonar att målet inte är att AI ska avgöra om en kemikalie är farlig. AI fungerar i stället som en översättare: verktyget omvandlar kemiska ritningar till digitala strukturer som kan jämföras med kända kemikalier, granskas efter oroande strukturella egenskaper och prioriteras för expertbedömning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/70820bcfd85f45cfbda3bdcb5a47a44a/farina-tariq-260831-dscf63532.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">[Simon Jönsson]</span></p></div></div><p>– Vår slutsats är inte att tekniken är redo att tas i bruk i morgon, säger Patrik Andersson, professor vid Kemiska institutionen och medförfattare till studien. Men nu har vi en realistisk bild av var verktygen fungerar och var de brister. Det är precis den kunskap som behövs innan automatiserad granskning av patent kan stärka framtidens tidiga varning för farliga kemikalier.</p><p> </p><p>Läs hela artikeln: <a href="https://pubs.acs.org/crtoec/article-pdf/39/7/1349/66048669/acs.chemrestox.6c00057.pdf" target="_blank" rel="noopener">A Benchmark Evaluation of Chemical Structure Extraction from Patents: Insights and Challenges in Chemical Structure Recognition</a></p><p>För mer information, kontakta: Farina Tariq, farina.tariq@umu.se</p><p> </p></atom:content><link>https://www.umu.se/nyheter/kan-ai-hjalpa-myndigheter-att-upptacka-potentiellt-farliga-kemikalier-tidigare_12191655/</link></item><item xml:base="nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/"><guid isPermaLink="false">https://www.umu.se/nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/</guid><title>Nya AI-metoder gör analys av medicinska bilder mer tillförlitligI sin doktorsavhandling har Disi Lin utvecklat nya maskininlärningsmetoder som tar hänsyn till strukturer i medicinska bilder och visar hur säkra resultaten är. – Metoderna kan ge mer tillförlitliga analyser och har bland annat testats för att identifiera förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom, säger Disi Lin, doktorand vid institutionen för datavetenskap, som nu försvarar sitt arbete. Thu, 03 Sep 2026 10:24:21 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab1104d41340558ba941858a3390ef/lin_disi_1835_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> Med hjälp av avancerade matematiska och statistiska metoder har Disi Lin utvecklat maskininlärningsmodeller som bättre tar till vara kunskap om människans anatomi och samtidigt visar hur säkra eller osäkra deras bedömningar är. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Maskininlärning gör det möjligt för datorer att lära sig av data och sedan använda den kunskapen för att göra förutsägelser eller fatta beslut. Inom hälso- och sjukvården används maskininlärning för att stödja uppgifter som sjukdomsdiagnos, förutsägelse av sjukdomsförlopp, behandlingsplanering och patientövervakning.</p><p> –  Att tillämpa maskininlärning på medicinska bilder är särskilt utmanande eftersom datamängderna ofta är begränsade, samtidigt som modellerna måste vara både tillförlitliga och begripliga att tolka, säger Disi Lin.</p><p>I sin doktorsavhandling har Disi Lin arbetat med att möta dessa utmaningar genom att integrera tidigare kunskap i maskininlärningsmodellerna. Detta innefattar användning av matematisk morfologi, en teknik som kan användas för att få de inlärda mönstren att bilda meningsfulla strukturer.</p><h3>Alzheimers sjukdom</h3><p>Ett av de tillämpningsområden som studeras i avhandlingen är klassificeringen av Alzheimers sjukdom.</p><p>– Alzheimers sjukdom är förknippad med gradvisa strukturella förändringar i hjärnan, bland annat minskad hjärnvolym i områden som är viktiga för minne och kognition, säger Disi Lin.</p><p>Hennes forskning kombinerar klassisk bildmatematik med modern maskininlärning, vilket resulterar i modeller som mer effektivt kan identifiera sammanhängande och anatomiskt relevanta områden.</p><p>– Det gör det lättare att koppla de mönster som modellen identifierar till sjukdomsrelaterade förändringar och ökar tilltron till bedömningen, säger Disi Lin.</p><p>Som en del av sin avhandling har hon utvecklat metoder som tar hänsyn till att närliggande områden i en MR-bild ofta består av samma typ av vävnad. Detta minskar påverkan av slumpmässiga variationer och gör resultaten mer stabila och tillförlitliga.</p><p>– Jag har också utvecklat metoder som inte bara ger en bra prognos utan även visar hur säker modellen är på sin bedömning. Det gör det möjligt för kliniker att se vilka delar av analysen som bygger på robusta beräkningar och vilka som är mer osäkra, säger Disi Lin.</p><h3>AI med förkunskap om bilders struktur</h3><p>Disi Lin har integrerat tidigare kunskap om bilders struktur i maskininlärningsmodeller för att hjälpa datorer att identifiera sammanhängande och överensstämmande områden. Istället för att behandla pixlarna var för sig kan hennes AI-modeller fokusera på de mest relevanta delarna av hjärnan, vilket gör resultaten mer sammanhängande, tolkbara och medicinskt meningsfulla.</p><p>– Dessa metoder kan också visa hur säkra förutsägelserna är. Det är viktigt inom hälso- och sjukvården, eftersom det inte räcker med att få ett resultat. Klinikerna behöver också veta hur tillförlitligt det resultatet är, säger Disi Lin.</p><h3>Mer information</h3><p><em>Läs avhandlingen här</em>: <a href="http://chrome-extension//efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2090423/FULLTEXT01.pdf">Structure-Aware Machine Learning for Medical Image Analysis</a>.</p><p>Disi Lin <a href="~/link/65b4a72e2c244638b2a64cad7d4223e9.aspx">försvarar sin avhandling Fredag den 4 September.</a> Huvudhandledare:<a href="~/link/6e5ad7e2ae3749eea32f7e8f3e796413.aspx"> Tommy Löfstedt</a>, docent och universitetslektor i datavetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Contact Information</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2963758f-866a-4550-bbdf-b991fe4dcfbb" data-contentname="Disi Lin kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nya-ai-metoder-gor-analys-av-medicinska-bilder-mer-tillforlitlig_12184980/https://www.umu.se/nyheter/tillit-transparens-och-ai-techsnack-om-demokratins-framtid_12183837/Tillit, transparens och AI: TechSnack om demokratins framtidAI, digitala plattformar och nya regler formar i allt högre grad det offentliga samtalet. Inför höstens val väcker utvecklingen viktiga frågor om tillit, transparens och demokratins framtid.Thu, 03 Sep 2026 12:05:31 +0200<p>Den 4 september arrangerar Institutionen för informatik vid Umeå universitet ett TechSnack med fokus på hur AI påverkar det demokratiska samtalet och vilka utmaningar och möjligheter som uppstår när teknik, medier och politik möts.</p><p>I samtalet medverkar Julia Andersson, doktorand i informatik, Mikael Wiberg, professor i informatik samt Marcus Melinder, chefredaktör och ansvarig utgivare för Västerbottens-Kuriren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0d6c414f-4fa7-42d1-93f0-2b0fc1d54b94" data-contentname="Bild Marcus Melinder">{}</div><p class="quote-left">Den nya tekniken skapar enorma möjligheter, men innebär också att det blir svårare att skilja sant från falskt.</p><p>– För mig som arbetar med journalistik är frågor om transparens och tillit extra viktiga att diskutera i ljuset av AI. Den nya tekniken skapar enorma möjligheter, men innebär också att det blir svårare att skilja sant från falskt. Att få möta studenter och diskutera hur transparens, källkritik och trovärdighet kan stärka demokratin i en tid av snabb teknikutveckling känns därför särskilt angeläget, säger Marcus Melinder, Västerbottens-Kuriren.</p><p>Tillsammans med moderator Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik, diskuterar panelen bland annat AI:s roll i politisk kommunikation, vikten av transparens och hur demokratin kan stärkas i en snabbt föränderlig digital miljö.</p><p class="quote-right">Vi pratar ofta om ny teknik men mer sällan om hur tekniken förändrar såväl individer som organisationer och samhälle.</p><p>– Vi pratar ofta om ny teknik men mer sällan om hur tekniken förändrar såväl individer som organisationer och samhälle och det är just där vårt ämne – informatik - kommer in. Hur AI påverkar det demokratiska samtalet är bara ett exempel på varför det blir allt viktigare att kombinera teknisk kompetens med insikter om människor, beteenden och samhället i stort, säger Annakarin Nyberg, Institutionen för informatik.</p><p><strong>Tid:</strong> 4 september kl. 12.00–13.00<br><strong>Plats:</strong> MIT.A.466, Umeå universitet</p><p>TechSnack är en mötesplats för samtal om aktuella frågor där forskning möter samhällsutmaningar och praktiska erfarenheter.</p>https://www.umu.se/nyheter/tillit-transparens-och-ai-techsnack-om-demokratins-framtid_12183837/https://www.umu.se/nyheter/opera-bjorksvamp-och-ai-i-hostens-vetenskapsluncher_12184990/Opera, björksvamp och AI i höstens vetenskapsluncherUmeå universitets uppskattade vetenskapsluncher är tillbaka med ett fullspäckat program för hösten. De populärvetenskapliga luncherna som har funnits sedan mer än 20 år tar upp vitt skilda ämnen som speglar bredden på universitetet. I höst bjuds på forskning om allt mellan opera, AI och björksvamp.Fri, 04 Sep 2026 10:08:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1744dc42901e45b2b8afe7d5b3ca20ef/vetenskapslunch-lisalundin-260205-dscf3815_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vetenskapsluncherna på torsdagar lockar många besökare till Curiosum och går även att följa i direktsänning och efteråt på webben.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>– Det är jätteroligt att vi kan bjuda på ett smörgåsbord av forskning med nedslag från universitetets olika delar. Vetenskapsluncherna drar många besökare både i lokalen och på webben, och vi ska göra vårt bästa för att de inte ska bli besvikna, säger Ola Nilsson, kommunikatör vid Medicinska fakulteten som håller i planeringen för hösten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vårdens gråzoner</h2><p>För första gången under vetenskapslunchernas långa historia inleds årets säsong med en lunch om forskningen bakom en opera, The Galopping Cure som har premiär på Norrlandsoperan i september och som har sin bakgrund i forskning om dilemman och tragedier i vårdens gråzoner.</p><p>Torsdagar kvart över tolv hålls vetenskapsluncherna på Curiosum, Konstnärligt campus Öst på stan. För den som inte har möjlighet att komma dit, sänds luncherna även på webben där de även kan ses i efterhand.</p><p>Under hösten hålls tio vetenskapsluncher i vitt skilda ämnen, allt från ostadig gång till drömmar, björksvamp, AI och blodsocker behandlas när forskare från Umeå universitets olika fakulteter föreläser.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktig frågestund</h2><p>Syftet med vetenskapsluncherna är att sprida universitetets forskning till en bred allmänhet. Det innebär att forskarna måste anpassa sina presentationer till en publik som inte har några särskilda förkunskaper om ämnena. En viktig del i luncherna är frågestunden där deltagarna kan ställa frågor och diskutera med forskaren. Det går även att ställa frågor för den som följer på distans.</p><p>Vetenskapsluncherna hölls tidigare på Kafé Station men flyttades i samband med covid-pandemin till det då nyöppnade Curiosum som är Umeå universitets centrum för att visa forskning för allmänheten. Vid luncherna finns fika och smörgåsar att köpa till självkostnadspris. Vetenskapsluncherna är det enda återkommande arrangemanget som innefattar hela bredden av forskning vid Umeå universitet.</p><p>Höstens lunchserie inleds torsdag 10 september och avslutas 3 december.</p><h3>Program:</h3><ul><li>10 september: Dilemman och tragedier i vårdens gråzoner. Forskningen bakom operan The Galloping Cure.</li><li>17 september: Ostadig gång – inget hopplöst fall.</li><li>1 oktober: Svenska – mål eller medel.</li><li>8 oktober: Skogens många värden i en föränderlig värld.</li><li>22 oktober: Björksvampen chaga – naturkur eller cancerbränsle?</li><li>5 november: Drömmar, utopier och mardrömmar.</li><li>12 november: Generna bakom extremt illamående och graviditet.</li><li>19 november: Vad händer med lärandet vid AI?</li><li>26 november: Ekonomin i ett globalt osäkert läge.</li><li>3 december: ”Som att gå på kuddar” – hur blodsockret påverkar nerverna.</li></ul><h3>Mer information om vetenskapsluncherna:</h3><p><a title="Till vetenskapsluncherna på webben" href="~/link/029854629fb148e499b8d102824c4dbe.aspx" target="_blank" rel="noopener">umu.se/vetenskapsluncher/</a></p><h3> </h3>https://www.umu.se/nyheter/opera-bjorksvamp-och-ai-i-hostens-vetenskapsluncher_12184990/https://www.umu.se/nyheter/nyanserar-bilden-av-lchf-och-hjarthalsa_12185111/Nyanserar bilden av LCHF och hjärthälsaDet går att äta en strikt LCHF-kost och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Framför allt verkar det vara högt intag av ägg, kolesterol och salt samt lågt intag av mejeriprodukter och fibrer som kan kopplas till sämre blodfetter och högre blodtryck.Wed, 02 Sep 2026 14:13:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4b42e90bae44e149c802bd7ddbec76e/henrikhagstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Hagström är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Henrik Hagström</span></div></div><p>– Lågkolhydratkost har varit populärt länge, men det saknas kunskap om hur människor faktiskt äter eftersom det kan finnas stora variationer inom till exempel LCHF-kost. Vi vet inte heller så mycket om långtidseffekterna av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Därför ville vi se om det finns ett hjärt-smart sätt att äta LCHF, säger Henrik Hagström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>I avhandlingsarbetet ingår 100 personer som redan äter en LCHF-kost. Forskargruppen har undersökt vad de äter samt deras blodtryck, blodsocker och blodfetter. Generellt sett hade gruppen ett extremt lågt intag av kolhydrater – runt 10% av det totala energiintaget. De hade ett högt totalt intag av fett, framför allt mättat fett från till exempel feta mejeriprodukter och kött. Intaget av kolesterol översteg rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.</p><p>– Det verkar vara möjligt för motiverade individer att upprätthålla ett lågt intag av kolhydrater även över tid. Samtidigt är det rimligt att rekommendera personer som äter LCHF att öka andelen omättat fett i sin kost och minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att man får i sig tillräckligt med fibrer, säger Henrik Hagström.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Små och osäkra effekter på lång sikt</h2><p>Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost med andra dieter när det gäller effekten på vikt, blodfetter och blodtryck.</p><p>– Sammantaget kan man säga att lågkolhydratkost ger lite mer viktnedgång och lite lägre blodtryck när man jämför med andra kosthållningar, men effekterna blir mindre och skattningen mer osäker när det gått längre än 12 månader, säger Henrik Hagström.</p><p>Effekterna på blodfetterna hos dem som äter lågkolhydratkost, som ofta framhålls som negativa, var dock små och med både positiva och negativa effekter. Med sina resultat hoppas Henrik Hagström att han kan nyansera bilden av effekterna av lågkolhydratkost.</p><p>– Vi såg inte några stora fördelar med just lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång och blodtryck jämfört med andra kosthållningar, men vi såg inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Det skulle kunna vara en trygghet för den som vill prova lågkolhydratkost och också är mån om att hålla nere risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Henrik Hagström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67b6d423-52e1-43ee-be50-a0ffa7f7f3c4" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nyanserar-bilden-av-lchf-och-hjarthalsa_12185111/https://www.umu.se/nyheter/ansok-nu-till-ec2us-kurser-inom-livslangt-larande_12185005/Ansök nu till EC2U:s kurser inom livslångt lärandeAnmälan är nu öppen till EC2U:s kurser inom livslångt lärande för läsåret 2026/2027! Kurserna är öppna för studenter, associerade partner och hela EC2U-gemenskapen och erbjuder en möjlighet att lära sig tvärvetenskapligt, knyta kontakter med deltagare från olika europeiska universitet och upptäcka nya perspektiv. Ta del av kursutbudet och anmäl dig senast den 18 september för att delta i årets kurser inom livslångt lärande!Wed, 02 Sep 2026 15:00:46 +0200<p>Besök gärna <a href="~/link/08eb285a8b914ae2ac6a20949974bc5a.aspx?epslanguage=en">den engelska versionen av den här artikeln</a> för fullständig information om detta utmärkta tillfälle att utveckla de mjuka och tvärgående färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden och som är avgörande för att kunna hantera förändringarna i dagens samhälle.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="15da12bd-a643-4876-be87-0cf67b75d2bb" data-contentname="Fakta ruta livslångt lärande EC2U 2026-27">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ansok-nu-till-ec2us-kurser-inom-livslangt-larande_12185005/https://www.umu.se/nyheter/svebi-konferensen-2026-satter-fokus-pa-trygga-idrottsmiljoer_12185015/SVEBI-konferensen 2026 sätter fokus på trygga idrottsmiljöerHur skapar vi trygga, stödjande och hälsofrämjande idrottsmiljöer från bredd- till elitidrott? Det är den övergripande frågan när årets SVEBI-konferens arrangeras i Umeå den 4–5 november 2026. Konferensen samlar forskare, lärare, doktorander och yrkesverksamma från hela landet för kunskapsutbyte och samverkan.Wed, 02 Sep 2026 13:23:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a95c4d78c9074c9891da11994cfb91da/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>campus höstfärger 2025</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Årets SVEBI-konferens arrangeras av Pedagogiska institutionen, Institutionen för psykologi och Idrottshögskolan vid Umeå universitet i samverkan med Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (SVEBI).</p><p>SVEBI är en intresseförening för forskning och utbildning inom idrottens beteende- och samhällsvetenskapliga områden. Den årliga konferensen är en nationell mötesplats där deltagarna ges möjlighet att ta del av aktuell forskning, diskutera utvecklingsfrågor och stärka samarbeten mellan lärosäten och andra aktörer inom idrottsområdet.</p><p>–Vi är glada över att få välkomna SVEBI-konferensen till Umeå. Konferensen är en viktig mötesplats för forskare och praktiker inom idrottsområdet och ger möjlighet att diskutera aktuella samhällsfrågor, knyta nya kontakter och utveckla samarbeten över ämnesgränserna, säger Josef Fahlén, professor vid Pedagogiska institutionen och en av arrangörerna för SVEBI-konferensen i Umeå.</p><h3>Årets tema sätter fokus på trygga idrottsmiljöer</h3><p>Årets tema är Från bredd- till elitidrott: Trygga, stödjande och hälsofrämjande idrottsmiljöer (Grassroots to Elite Sport: Creating Safe, Supportive, and Healthy Environments”). </p><p>– Årets tema lyfter frågor som är högaktuella inom såväl forskning som idrottspraktik. Hur vi skapar miljöer där människor kan utvecklas, må bra och känna sig trygga är avgörande för ett hållbart idrottande på alla nivåer, säger Josef Fahlén.</p><p>Konferensens huvudtalare är:</p><ul><li>Louise Davis, docent vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet</li><li>Kjersti Mordal Moen, professor vid Universitet i Innlandet i Norge och gästprofessor vid Pedagogiska instiutionen, Umeå universitet, tillsammans med</li><li>Lars Bjørke, universitetslektor vid Universitetet i Innlandet i Norge</li></ul><p>Utöver huvudtalarnas presentationer utgör deltagarnas egna bidrag en central del av konferensen. Bidrag kan lämnas in både på svenska och engelska, såväl muntliga presentationer som posterpresentationer.</p><h3>Nätverksträffar och satsning på doktorander</h3><p>I anslutning till konferensen arrangeras flera nätverksträffar den 3 november. Syftet är att samla forskare, lärare, studenter och andra intresserade för att utbyta erfarenheter, diskutera utvecklingsfrågor och stärka samverkan.</p><p>Under konferensen erbjuds även särskilda aktiviteter för doktorander. För att möjliggöra deltagande för fler doktorander erbjuds kostnadsfritt deltagande för de första 25 doktoranderna som anmäler sig.</p><h3>Skicka in abstract senast 15 september</h3><p>Forsknings- och utvecklingsbidrag välkomnas från forskare, doktorander och andra verksamma inom området. Abstract ska skickas in senast 15 september.</p><p>– Vi hoppas att många forskare, doktorander och yrkesverksamma vill bidra med sina perspektiv och delta i diskussionerna i Umeå i höst, säger Josef Fahlén.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6041c369-466e-4631-af04-344e02f62bd5" data-contentname="Viktiga datum_SVEBI 2026">{}</div><h3>Kontakt</h3><p>Praktiska frågor gällande konferensen välkomnas till: <a title="svebi2026@umu.se" href="mailto:svebi2026@umu.se">svebi2026@umu.se</a></p>https://www.umu.se/nyheter/svebi-konferensen-2026-satter-fokus-pa-trygga-idrottsmiljoer_12185015/https://www.umu.se/nyheter/hur-drivs-egentligen-digitaliseringen_12185012/Hur drivs egentligen digitaliseringen? Ny forskning lyfter fram dolda nyckelrollerDigitalisering beskrivs ofta som en strategisk fråga, men ny forskning visar att förändringen samtidigt växer underifrån. I byggbranschen spelar informella roller och individers egna initiativ en avgörande roll för om nya digitala lösningar faktiskt kommer till nytta.Wed, 02 Sep 2026 14:04:37 +0200<p>Digitalisering handlar inte bara om strategi, teknik eller investeringar. I praktiken formas utvecklingen i hög grad av människors vardagliga handlingar och initiativ, ofta utanför formella strukturer och roller.</p><p>Bekzat Musrepova, doktorand vid enheten för företagsekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, och hennes kollegor har undersökt hur digitalisering fungerar i två stora byggprojekt. Resultaten visar att det ofta är engagerade individer, snarare än strategier, som driver digital förändring framåt och i innovativa riktningar.</p><h3>Tre nyckelroller bakom kulisserna</h3><p>Studien identifierade tre typer av informella roller som spelar en central roll i digitaliseringen:</p><p><strong>Brokers:</strong> ofta externa eller tekniskt inriktade individer som introducerar nya idéer och kopplar samman olika aktörer.</p><p><strong>Ambassadörer:</strong> projektmedarbetare som genom sitt engagemang och stora teknikintresse driver användningen av digitala verktyg i sina projekt.</p><p><strong>Orkestrerare:</strong> personer som får tekniken att spridas och fungera i praktiken genom att stötta, motivera och samordna kollegor.</p><p>Gemensamt för de tre rollerna är att de inte var formellt utsedda, utan växte fram genom individers egna initiativ, engagemang och intresse för digital teknik.</p><h3>Digitalisering som en process i tre steg</h3><p>Studien visar att digitalisering ofta följer ett återkommande mönster i tre steg:</p><p><strong>Drivsteget:</strong> Nya digitala lösningar introduceras och får fäste.</p><p><strong>Designsteget</strong>: Tekniken anpassas och förbättras i praktiken.</p><p><strong>Spridningssteget:</strong> Lösningarna sprids och etableras i organisationen.</p><p>I var och ett av dessa steg har de tre informella rollerna olika betydelse. För att förändringen ska få genomslag och bli bestående behövs dock samtliga.</p><h3>Utmanar den traditionella bilden av hur förändring sker</h3><p>Resultaten går emot en vanlig föreställning om att digitalisering främst drivs av strategier och formella processer. Forskningen visar istället att medarbetare på olika nivåer frivilligt tar på sig nya informella roller samt att informella initiativ ofta avgör om tekniken faktiskt accepteras och används. Digitalisering är alltså långt ifrån enbart en teknisk fråga, utan påverkas också i hög grad av sociala processer.</p><h3>Vad innebär detta i praktiken?</h3><p>Studien bidrar först och främst till en mer nyanserad förståelse av digitalisering. Den visar att förändring sker genom ett kontinuerligt samspel mellan individer, teknologier och arbetsprocesser. Särskilt i projektbaserade och komplexa miljöer, som byggbranschen, kan dessa informella roller vara avgörande för om ny teknik stannar på idéstadiet eller faktiskt omsätts i praktiken.</p><p>Studien ger en tankeställare. För organisationer som vill lyckas med digitalisering räcker det inte att investera i teknik. Minst lika viktigt är att förstå och ta tillvara de individer som faktiskt driver förändringen i det dagliga arbetet. Formella strukturer i sig räcker inte. Forskningen framhåller således att organisationer kan öka tempot i digitaliseringen genom att uppmuntra experimenterande och ge legitimitet åt initiativ från engagerade medarbetare.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-drivs-egentligen-digitaliseringen_12185012/https://www.umu.se/nyheter/lkc-starker-skidakarnas-satsning-pa-dubbla-karriarer_12184942/LKC stärker skidåkarnas satsning på dubbla karriärerLängdskidåkningens kompetenscentrum (LKC) vid Idrottshögskolan har välkomnat en ny grupp studenter som under läsåret 2026-2027 ska kombinera en elitidrottssatsning inom längdskidåkning med studier vid Umeå universitet. Läsåret inleddes med ett gemensamt träningsläger i Hemavan där studenterna fick lära känna varandra, bekanta sig med verksamheten och lägga grunden för året. Wed, 02 Sep 2026 09:02:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8b8316092f9046428dced0bfa04b58b8/lck_lager_hemavan_260824.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gruppfoto på LKC-studenter under träningsläger i Hemavan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elbert Karlsson</span></div></div><p>I träningsgruppen för LKC under läsåret 2026-2027 ingår 16 studenter. Fem av dem är nya i verksamheten, medan övriga fortsätter sin satsning och utveckling inom ramen för LKC.</p><p>–Årets grupp består av både erfarna åkare och yngre aktiva med höga ambitioner. Det skapar en miljö där deltagarna kan lära av varandra och utvecklas tillsammans. Jag ser fram emot att följa gruppen under året, säger Elbert Karlsson.</p><p>Under dagarna 24–29 augusti genomförde gruppen tillsammans med verksamhetsledare Elbert Karlsson och Andreas Domeij, tidigare landslagstränare, ett uppstartsläger i Hemavan. Lägret gav deltagarna möjlighet att stärka gemenskapen, utveckla sin träning och förbereda sig inför den kommande vintersäsongen.</p><p>–Det är viktigt att genomföra ett läger tidigt på terminen. Då får gruppen möjlighet att lära känna varandra och skapa en trygg grund inför det kommande året, säger Elbert Karlsson.</p><h3>Stöd för att kombinera elitidrott med studier</h3><p>LKC är ett samarbete mellan Umeå universitet, Umeå kommun samt Svenska Skidförbundet. För att antas till verksamheten krävs att studenten håller landslagsnivå eller nivån närmast under. Antalet platser i träningsgruppen är begränsat.</p><p>De antagna studenterna får ett omfattande stöd för att kunna kombinera sin elitidrott med högre studier. Genom Idrottshögskolans prestationsteam erbjuds bland annat idrottsmedicinsk support, tester i labbmiljö, idrottspsykologiskt stöd och kostrådgivning. Genom ett elitidrottsavtal kan studenterna också få anpassningar i sina studier, exempelvis möjlighet att skriva en tentamen på annan ort om tävlingar eller träningsläger sammanfaller med examinationstillfället.</p><h3>Målet är långsiktig utveckling</h3><p>–Vårt mål är att skapa förutsättningar för att varje aktiv ska utvecklas både som skidåkare och student. Vi vill stötta dem i deras dubbla karriärer och ge dem möjlighet att nå sin fulla potential, säger Elbert Karlsson.</p><p>Under året väntar gemensamma träningsdagar, läger och individuell uppföljning. LKC fortsätter samtidigt att utveckla verksamheten för att ge studenterna goda möjligheter att kombinera akademiska studier med en långsiktig elitsatsning inom längdskidåkning.</p>https://www.umu.se/nyheter/lkc-starker-skidakarnas-satsning-pa-dubbla-karriarer_12184942/https://www.umu.se/nyheter/brutal-faltexpedition-gav-nya-insikter-om-den-arktiska-vintern_12176404/Brutal fältexpedition gav nya insikter om den arktiska vinternEn krävande expedition till en svårtillgänglig sjö på Svalbard visade sig ge ovanligt värdefulla spår av Arktis vinterklimat. I en artikel först publicerad av Bjerknes Centre for Climate Research berättar Tori Pedersen om forskarnas väg till Stuptjørna och om sedimenten som kan säga något om istäckning, syrebrist och extrema köldperioder.Wed, 02 Sep 2026 13:50:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sjön Stuptjørna ligger på den östra sidan av Wijdefjorden på norra Spetsbergen, Svalbard.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><p>Efter en nio kilometer lång vandring med 400 meters höjdskillnad och tunga ryggsäckar genom mycket stenig terräng tillbringade forskarna mer än 24 timmar i fält och återvände med sedimentprover från sjön Stuptjørna.</p><p>Stuptjørna levde upp till sitt namn: terrängen var brant och stundtals nästan oframkomlig.</p><p>– Vi underskattade fullständigt turen, särskilt med tanke på all utrustning vi behövde bära. Dessutom blev det väldigt lite sömn och alla var utmattade, säger forskningsprofessor Willem van der Bilt vid Universitetet i Bergen och Bjerknessenteret när han ser tillbaka på den krävande expeditionen sommaren 2022.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Här ser man att Stuptjørna inte är helt lätt att ta sig till</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är den där vita pricken?</h2><p>Alexandra Rouillard från Umeå universitet var också med i expeditionen. Hon var postdoktor vid den tiden och gjorde sin första resa till Svalbard. Det som började som en naturskön vandring utvecklades till en krävande expedition över branta sluttningar, instabila blockfält och långa stigningar med tung utrustning, samtidigt som gruppen ständigt var medveten om att isbjörnar rör sig i området.</p><p>– Jag började på allvar ifrågasätta mina prioriteringar i livet. Att överleva framstod då som en stark konkurrent till vetenskapen, säger hon.</p><p>Efter mer än 24 timmar återvände de till stranden vid Wijdefjorden med sina sedimentkärnor och genomblöta kläder.</p><p>– Vi tog alla ett välbehövligt renande dopp och lyckades till slut ta oss tillbaka till segelbåten. Vi transporterade utrustning och människor fram och tillbaka tills den sista personen var ombord. Ren glädje. Några minuter senare upptäckte vi en vit prick på stranden som vi just hade lämnat bakom oss, berättar Rouillard. På bilden nedan kan du se vad det var.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Once everyone was on board the boat, they spotted this one sneaking along the beach.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard<br><br></span></div></div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cef356fb-22f2-45ce-96c8-ddeceb99b913" data-contentname="Alexandras berättelse om vandringen till Stuptjørna">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Överraskande lager</h2><p>Sjön valdes ut på grund av sin höga höjd över havet. Målet var att få en bättre förståelse för det arktiska vinterklimatet i det förflutna och de naturliga mekanismer som styr det genom att använda sjön som ett arkiv över vinterförhållanden.</p><p>– Ju högre sjön ligger, desto längre varar vintern, förklarar van der Bilt.<br>Forskarna tog upp en sedimentkärna som innehöll 7 000 års klimathistoria. När proverna analyserades i laboratoriet upptäckte de något oväntat. Resultaten har publicerats i Geophysical Research Letters.<br>– Vi insåg att de små lager vi redan hade sett i fält bestod av mineral som bildas i sjön under mycket specifika förhållanden, när det inte finns syre i vattnet. Ju längre sjön är istäckt, desto mindre syre finns det i vattnet, och det är direkt kopplat till vinterklimatet, säger van der Bilt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>A side view of very finely layered sediment that has been taken near the lakeshore.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Kombination av metoder</h2><p>Metodmässigt kombinerade studien etablerade laboratoriemetoder med nya skanningstekniker. Medicinska datortomografier användes till exempel för att identifiera de ofta osynliga syrefria mineralkonkretionerna, medan deras kemiska sammansättning bekräftades genom mikroskopiska analyser. Forskarna använde också hyperspektral avbildning, en metod som identifierar de karakteristiska synliga och osynliga ljusspektra som olika material avger eller reflekterar. I detta fall användes ljusspektrum från pigment som producerades av bakterier som levde i sjön under syrefattiga förhållanden.</p><p>Analysen visade att variationerna i vinterklimatet följer en välkänd klimatcykel på omkring 1 500 år.</p><p>– Man kan tänka på den som det naturliga klimatets hjärtslag i den här regionen. Men vi är de första som visar att den också påverkar vinterklimatet på land, säger van der Bilt.</p><p>– Beroende på var i denna cykel vi befinner oss i framtiden, samtidigt som klimatet påverkas av mänskligt orsakad uppvärmning, kan cykeln antingen förstärka effekterna av klimatförändringarna eller dämpa dem något.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0da4e877320c4fbf9119880135ad3df2/stuptjorna-7.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Närbild av Stuptjørna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mateusz Strzelecki</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vulkanutbrott</h2><p>Den andra stora upptäckten var att nästan varje extrem vinter som forskarna identifierade i sjön verkade ha inträffat efter flera vulkanutbrott som följt tätt på varandra.</p><p>Vulkanutbrott skickar upp stora mängder partiklar och gaser i atmosfären, vilket kan blockera inkommande solljus under år eller till och med årtionden.</p><p>– Genom att kombinera avancerade skanningsmetoder och mikroskoptekniker kan vi se att dessa extrema vulkaniska vintrar har inträffat under de senaste 8 000 åren, oavsett det övergripande klimatläget. De inträffade både under varma och kalla perioder. Det innebär att extremt kalla vulkaniska vintrar också kan förekomma i den varmare framtid som regionen står inför, säger van der Bilt.</p><p><br><strong>Referens</strong><br><a title="https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2026GL122061" href="https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2026GL122061">Siderite Concretions in Svalbard Lake Sediments Capture 7,000 Years of Extreme Arctic Cold Season Climate Change</a><br><br> </p>https://www.umu.se/nyheter/brutal-faltexpedition-gav-nya-insikter-om-den-arktiska-vintern_12176404/https://www.umu.se/nyheter/sprakcafe-starker-inkludering-och-gemenskap-pa-arbetsplatsen_12184639/Språkcafé stärker inkludering och gemenskap på arbetsplatsenTvå gånger i veckan kan internationella medarbetare på Institutionen för matematik och matematisk statistik besöka ett språkcafé för att träna på att prata svenska. Språkglädje är ett av nyckelorden och målet är att medarbetarna ska våga öva svenska i en avslappad miljö.Fri, 04 Sep 2026 11:32:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f244d57dbce4893a5798f2ffdb202a3/karolina_fogelberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Fogelberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Flink</span></div></div><p>– För oss handlar det om inkludering, lika villkor och en god arbetsmiljö, säger Anna Ivarsson och Karolina Fogelberg när de berättar om sitt initiativ ”Snacka svenska”.</p><p>Idén till att starta ett språkcafé föddes när det blev tydligt att många internationellt rekryterade medarbetare på institutionen inte hade möjligheten att lära och underhålla svenskan på ett sätt som de önskade. </p><p>– Jag ville göra det lättillgängligt och då kom idén med ett språkcafé, berättar Anna Ivarsson som först startade caféerna under 2022. – Det går nästan att se det som en förlängd fikapaus där syftet är att våga öva på att prata svenska. Vi har väldigt roligt och skrattar mycket och det är ju fördelen med att den ledande rollen för språkcaféet är en kollega, en medarbetare, i stället för en föreläsare. Det blir inte lika formellt utan mer avslappnat, fortsätter Anna.</p><p class="quote-center">För oss handlar det om inkludering, lika villkor och en god arbetsmiljö.</p><p>Att förstå hur tonfall kan förändra innebörden av ett ord, att hänga med i idiomatiska uttryck och att använda det nya språket med människor som man redan delar ett annat språk med, exempelvis engelska, kräver praktisk erfarenhet. Det är just den erfarenheten som språkcaféet erbjuder.</p><p>– Det blir ju lätt ett utanförskap, för även om du har språket så kanske du inte har kulturen. Det saknas en kontext att placera språket i, förklarar Karolina. – Samtidigt så är det ju inte bara deltagarna som får lära sig nya saker, utan jag som ledare lär mig precis lika mycket som de gör! Jag får ta del av andra kulturer och får andra perspektiv på det som är det svenska. Det blir en otrolig ögonöppnare i andra sätt att vara, och är verkligen en av arbetsveckans höjdpunkter för mig.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lättsam och kravlös miljö</h2><p>Språkcaféet har utvecklats sen det startades, men grundtanken finns kvar: det ska vara prestigelöst, enkelt att gå till och utan någon press på att dyka upp. Det finns inga krav på att komma ihåg glosor och det kommer inga prov. Man behöver helt enkelt bara dyka upp, precis som man är.</p><p>–   Det ska vara en lättsam och kravlös miljö. Syftet är att man ska våga prata svenska, även om det kanske blir fel. Jag som leder språkcaféet får vara försiktig med mängden rättning och inte vara alltför mycket språkpolis, för då dödar man lätt språkglädjen och viljan och modet att våga bli bättre. Målet är ju att deltagarna ska bli bekväma och känna sig lite mer hemma i den svenska kulturen, och framför allt på arbetsplatsen, förklarar Karolina.</p><p>För att driva ett språkcafé är de som har svenska som modersmål eller som är på avancerad nivå till stor hjälp. Men de måste inte vara experter på grammatik eller språkfrågor – det viktiga är att det finns en social förmåga och lite tid. </p><p class="quote-center">Målet är ju att deltagarna ska bli bekväma och känna sig lite mer hemma i den svenska kulturen, och framför allt på arbetsplatsen.</p><p>– Ibland har jag själv inte svaren. Som när vi har pratat om påsken, det är jättesvårt att förklara ”påskkärring”! Jag kanske vet hur något ska vara men jag kan inte förklara varför, och då får vi ju möjligheten att leta upp svaret tillsammans i gruppen. Man behöver inte kunna allt, utan det handlar främst om vilja och omtanke, berättar Anna.</p><p>Dessutom är det smidigt att använda sig av material som redan existerar, som boken ”Rivstart” eller det material som finns på Språkprogrammets webbplats, som olika kviss, informationsvideor och poddtips. Det är helt enkelt ingen mening med att uppfinna hjulet på nytt när det redan finns så mycket material.</p><p>– Vi uppmuntrar ju alltid till att prenumerera på Språkprogrammets nyhetsbrev, så att man ser när det kommer nya kviss eller annan bra information. Sen har ju vi sammanställt mycket material som är enkelt att återanvända ifall någon annan vill testa att starta ett eget språkcafé. Bara man har viljan att stötta sina medarbetare så kommer det bli jättebra, avslutar Karolina.</p>https://www.umu.se/nyheter/sprakcafe-starker-inkludering-och-gemenskap-pa-arbetsplatsen_12184639/https://www.umu.se/nyheter/aldre-i-parforhallanden-dricker-mer-alkohol-an-ensamstaende_12184613/Äldre i parförhållanden dricker mer alkohol än ensamståendeRisken för skadligt alkoholdrickande är inte störst hos ensamma äldre som förlorat en partner – utan bland äldre i parrelationer med rikt socialt liv. Det visar en ny studie från Umeå universitet, Högskolan på Åland och Åbo Akademi. Särskilt bland kvinnor är riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare om de lever med en partner.Tue, 01 Sep 2026 11:22:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fdb13a234914f8a825e9c4302a4604c/erikab_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erika Boman är lektor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och forskare vid Högskolan på Åland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erika Boman</span></div></div><p>– Våra resultat utmanar den traditionella synen på vilka riskgrupper som behöver uppmärksammas. Generellt ska vi snarare rikta uppmärksamheten och det förebyggande arbetet mot dem som lever i parförhållanden eller har ett rikt socialt liv – det är i de sammanhangen äldre personer dricker mer, säger Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland och lektor vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet.</p><p>Forskarna har undersökt hur civilstånd och förändringar i civilståndet hänger samman med alkoholkonsumtion bland äldre i Österbotten, Södra Österbotten och Västerbotten. Resultaten visar att kvinnor oftare än män avstod helt från alkohol, medan män var mer än tre gånger så benägna som kvinnor att dricka på en hälsofarlig nivå. Äldre utan partner avstod oftare helt från alkohol jämfört med personer i parförhållanden, och särskilt bland kvinnor var riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare hos dem som levde med en partner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skilsmässor och dödsfall kopplas inte till ökat drickande</h2><p>Resultaten stöder inte heller att förändringar i civilståndet, till exempel genom dödsfall eller skilsmässa, skulle leda till ökad alkoholkonsumtion.</p><p>– Vi ville undersöka om känslan av ensamhet eller nedstämdhet kunde vara en förklarande länk mellan civilstånd och konsumtionsmönster. Men så var det inte. Varken depressivitet eller upplevd ensamhet förklarade drickandet, utan det är snarare själva parrelationen som kan ses som motorn. Fynden tyder alltså på att alkohol inte används som en långsiktig strategi för att hantera förlusten av en livspartner, säger Erika Boman.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="62275517-ba2a-4bac-897b-44c5e90ff46d" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/aldre-i-parforhallanden-dricker-mer-alkohol-an-ensamstaende_12184613/https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-ska-starka-larares-arbete-i-flersprakiga-klassrum_12184565/Ny bok ska stärka lärares arbete i flerspråkiga klassrumHur kan lärare skapa bättre förutsättningar för lärande i ett alltmer flerspråkigt klassrum? Det är en av de centrala frågorna i den nya boken Flerspråkighet i grundskolan som bygger på forskning om språklig mångfald, flerspråkighet och andraspråksperspektiv i skolan.Tue, 01 Sep 2026 10:44:29 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/jonsson_carla_9743_200811_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Genom vår forskning har vi sett att det finns ett stort behov av kunskap om flerspråkighet, både hos lärarutbildare och lärare i olika ämnen. Boken belyser hur samtliga lärare är ansvariga för att elever, oavsett språklig bakgrund, får goda förutsättningar för att utveckla ämneskunskap i olika skolämnen, säger Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier.</p><p>Elever i svensk grundskola är idag en språkligt mångfaldig grupp. För att stödja samtliga elever i grundskolans ämnen och för att främja deras språk- och kunskapsutveckling behöver undervisningen utformas utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Boken utgår från flerspråkighet som norm och tar avstamp i ämnesdidaktisk forskning i skolans olika ämnen. I boken finns också undervisningsexempel och diskussionsfrågor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dab6fa2c64f4886ab3d2075e201d5d8/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karyn Sandström, universitetslektor i engelska.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi hoppas att denna bok hjälper till att göra skolor mer effektiva genom att ge stöd till dem som arbetar i skolorna. Sverige har en stor andel barn som är flerspråkiga, och dessa barn behöver lärare som känner sig trygga med att undervisa ur ett flerspråkigt perspektiv. Genom att inkludera både forskare och lärare i vår bok ger vi en undervisningsorientering som har starkt stöd, säger Karyn Sandström, universitetslektor i engelska vid Institutionen för språkstudier.</p><p><em>Flerspråkighet i grundskolan</em> ges ut av Studentlitteratur. Redaktörer för boken är Annika Norlund Shaswar, professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna, Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete och Karyn Sandström, universitetslektor i engelska, båda vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.</p><p>Flera av kapitelförfattarna är även de anställda vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet: Anna Burman Nyberg, universitetsadjunkt i engelska, Vesna Busic, universitetsadjunkt i svenska som andraspråk, Jenny Bergström, universitetslektor i engelska och Erika Sturk, universitetslektor i språkdidaktik. Åsa Wedin, professor emerita vid Högkolan Dalarna, har varit gästforskare vid Institutionen för språkstudier och Constanze Ackermann-Boström, universitetslektor vid Uppsala universitet har varit postdoktor vid instituionen.</p><p>Boken riktar sig till lärarutbildare och lärarstudenter, verksamma lärare men även rektorer och andra som är verksamma inom eller intresserade av grundskolan. </p><p>Läs mer om <a href="https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/sprakvetenskap-och-sprakdidaktik/flersprakighet-sva-och-sfi/flersprakighet-i-grundskolan-47921-01/?srsltid=AfmBOopwvdsR_nq92hvN6L2Sd4xfZOMlGsdeJRZsQGoDet9Qy8z_kWrZ">Flerspråkighet i grundskolan</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-ska-starka-larares-arbete-i-flersprakiga-klassrum_12184565/https://www.umu.se/nyheter/deras-erfarenheter-av-vald-ska-fa-ta-plats_12183705/Deras erfarenheter av våld ska få ta platsAllt fler unga kvinnor döms för våldsbrott. Samtidigt är forskningen om våldsdömda tjejers och unga kvinnors egna erfarenheter begränsad. Nu ska forskare undersöka deras våldsanvändning, utsatthet och situation före och under tiden i fängelse.Tue, 01 Sep 2026 06:00:00 +0200<p>Bakom projektet står Linda Arnell, docent i socialt arbete vid Umeå universitet, tillsammans med Azade Azad, docent i psykologi vid Högskolan Kristianstad, och Anna-Karin Larsson, docent i socialt arbete vid Örebro universitet. Forskarna ska undersöka våldsdömda tjejers och unga kvinnors egna erfarenheter före och under anstaltsvistelsen.</p><p>– När det gäller just våldsdömda tjejers och unga kvinnors egna erfarenheter av livssituationen innan och under anstaltsvistelsen är forskningen mycket begränsad och främst från en nordamerikansk kontext, säger Linda Arnell.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vill förstå hälsa och utsatthet</h2><p>Forskarna vill få mer kunskap om bland annat psykisk ohälsa och utsatthet. De ska också undersöka upplevelsen av stöd och behandling och vilka resurser som behövs för att möta kvinnornas behov.</p><p>– Bättre kunskap om just deras hälsa, deras utsatthet och behov av stöd och behandling är dessutom något Kriminalvården själva efterfrågar, säger Linda Arnell.</p><p>Tidigare forskning visar att tjejer och unga kvinnor som döms för grova brott ofta själva har erfarenhet av våld och övergrepp. I projektet står därför deras egna berättelser i centrum. Forskarna ska också ta del av erfarenheter från professionella inom Kriminalvården.</p><p>– Att ta fasta på tjejers och unga kvinnors samt de professionellas egna perspektiv och erfarenheter är av stor betydelse, dels vetenskapligt, dels för att förstå deras situation och utforma individ- och samhällsrelevanta metoder och insatser, säger Arnell.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kriminalvården står inför förändringar</h2><p>Projektet genomförs samtidigt som Kriminalvården står inför stora förändringar. Forskarna lyfter bland annat dubbelbeläggning och nya anstalter, däribland en ny anstalt med säkerhetsklass 1 och fängelse för flickor. Detta parallellt med att allt fler våldsincidenter rapporteras mellan tjejerna, andra intagna och personal.</p><p>Kriminalvården har även lyft brist på resurser och kunskap om målgruppen. Det kan till exempel vara lång väntan på att få träffa en psykolog. Det påverkar möjligheterna att ge stöd och vård och att arbeta förebyggande.</p><p>Forskarna hoppas att den nya kunskapen ska kunna användas som underlag för kunskapsbaserade metoder och resursfördelning. Den ska också kunna stödja de anställda i deras arbete med tjejerna och de unga kvinnorna. Forskarna hoppas även på att den kunskap som projektet bidrar med kan vägleda de beslut som tas inom kriminalpolitiken.</p><p>Genom att kombinera de professionellas perspektiv med tjejers och unga kvinnors livsberättelser vill forskarna få kunskap om deras erfarenheter av våld, både före och under tiden i fängelse.</p><p>– Projektets fokus på både professionellas perspektiv och tjejers och unga kvinnors livsberättelser och olika erfarenheter av våld, både innan och under anstaltsvistelsen, gör projektet unikt. Det gör det möjligt att förstå deras livsvillkor och hur stöd och hjälp kan utformas, både innan och under anstaltsvistelsen, säger Linda Arnell.</p>https://www.umu.se/nyheter/deras-erfarenheter-av-vald-ska-fa-ta-plats_12183705/https://www.umu.se/nyheter/pride-pa-campus-tillbaka--med-annu-storre-program--_12184331/Pride på campus tillbaka – med ännu större program Den 21–26 september arrangeras Pride på campus för andra året i rad. Under veckan fylls campus med föreläsningar, samtal, sociala aktiviteter och hissade regnbågsflaggor för att lyfta frågor om inkludering, mänskliga rättigheter och allas lika värde. Umeå universitet deltar även i år i Prideparaden bakom egen banderoll. Mon, 31 Aug 2026 15:14:15 +0200<p>Pride på campus arrangeras i samband med UmePride, som en viktig del av Umeå universitets arbete kring lika rättigheter och möjligheter samt mot all form av diskriminering. Under veckan kommer campus att präglas av aktiviteter som sprider kunskap, gemenskap och engagemang i hbtqi-frågor.</p><p>Universitetet flaggar också med regnbågsflaggor på campusområdet den aktuella veckan, 21–27 september, som en symbol för sitt ställningstagande för allas lika värde.</p><p>Efter premiären förra året har arrangemanget vuxit och årets program omfattar ett brett utbud av aktiviteter. Bland annat erbjuds en regnbågsfotopromenad på campus, seminarier om hbtqi-perspektiv i utbildning och arbetsliv samt Pridehäng med pyssel- och plakatverkstad inför paraden – med mera.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/876913a56b874a3a82bbe887f8dcee34/persson_jenny_saba_366_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Saba Persson, samordnare för Pride på campus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Pride på campus är ett sätt att visa att Umeå universitet ska vara en plats där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Hbtqi-personers rättigheter är under hårt tryck i många delar av världen, men vi ser också hur frågor om mänskliga rättigheter och inkludering ifrågasätts på flera håll närmare oss. Därför är det viktigt att universitet tydligt står upp för allas rätt att vara den man är, säger Jenny Saba Persson, samordnare för Pride på campus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå universitet går i Prideparaden för tredje året</h2><p>Lördagen den 26 september avslutas veckan med den officiella Prideparaden genom centrala Umeå. Umeå universitet deltar då för tredje året i rad under egen banderoll och med ett eget block i paraden. Förra året samlade universitetets block omkring 100 deltagare, bestående av studenter, medarbetare och andra som ville gå tillsammans för allas lika värde. Ambitionen är att upprepa det starka deltagandet även i år.</p><p>Att universitetet deltar som en officiell del av paraden är sedan 2026 beslutat av rektor.</p><p>– Universitetet ska vara en öppen och inkluderande plats för studenter och medarbetare. Genom Pride på campus och vårt deltagande i Prideparaden vill vi visa att vi står bakom de demokratiska värden som akademin bygger på och att alla människor har rätt att bli bemötta med respekt och ges lika möjligheter, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Pride på campus arrangeras 21–26 september på flera platser runt campus och i digitala format. Utöver Umeå universitets verksamheter, under samordning av Studentcentrum och Personalenheten, medverkar också Kyrkan på campus, studentkårerna och fackförbunden. Alla evenemang är kostnadsfria och öppna för alla, men några kräver föranmälan.</p><p><a href="~/link/710266c95d5748f8aca57c8c4e585a79.aspx">Se hela programmet för Pride på campus här</a></p><p><a href="~/link/ea8b090518f645fc85626b02a2d29003.aspx">Anmäl dig till att gå med Umeå universitet i Pride-paraden på denna sida</a></p>https://www.umu.se/nyheter/pride-pa-campus-tillbaka--med-annu-storre-program--_12184331/https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-ska-starka-beredskapen_12184305/Forskningssamarbete ska stärka beredskapen inför framtida pandemierForskare från Handelshögskolan vid Umeå universitet och Imperial College London har fått fortsatt stöd för sitt samarbete kring ekonomiska perspektiv på infektionssjukdomar. Ett nytt anslag från Handelsbanken möjliggör en fjärde internationell workshop och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk med fokus på de ekonomiska, beteendemässiga och policyrelaterade aspekterna av förebyggande och kontroll av infektionssjukdomar.Mon, 31 Aug 2026 13:30:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1ab70c7e156c4ab99ab424ee92f91e06/workshop_on_the_economics_of_pandemic_preparedness_2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagarna vid workshopen <em>Economics of Pandemic Preparedness 2026</em>.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Samarbetet, som leds av professor Giovanni Forchini vid Handelshögskolan och professor Katharina Hauck vid Jameel Institute på Imperial College London, utgör en viktig brygga mellan ekonometri, nationalekonomi, epidemiologi och folkhälsa. Genom den årliga workshopen <em>Economics of Pandemic Preparedness</em> bidrar partnerskapet till utvecklingen av ett bredare tvärvetenskapligt nätverk med fokus på att förstå hur samhällen bättre kan förbereda sig för hot från infektionssjukdomar.</p><p>Den tredje workshopen inom ramen för samarbetet hölls i Stockholm i juni 2026 och samlade forskare inom ekonomi, epidemiologi och policyforskning för att undersöka beredskap som en systemövergripande utmaning. Diskussionerna lyfte fram vikten av att ta hänsyn till skillnader i sårbarhet och smittspridning, integrera beteenden och allmänhetens förtroende i epidemimodeller samt stärka kopplingarna mellan data, modellering och beslutsfattande i realtid.</p><p>En central slutsats var att beredskap inte enbart bör ses som en kostnad, utan som en långsiktig ekonomisk investering i övervakning, diagnostik, vaccinering, hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet samt institutionell motståndskraft.</p><h3>Mer än bara kunskapsutbyte</h3><p>– Ett konkret resultat av samarbetet är finansiering av postdoktorala forskare vid både Umeå universitet och Imperial College London. Vår postdoktor vid Umeå universitet har sedan dess gått vidare till en tillsvidareanställning, vilket vi ser som ett positivt utfall. Samarbetet har också fortsatt att stärka relationen mellan Umeå universitet och Imperial College London, säger Giovanni.</p><h3>Komplexa samhällsutmaningar kräver flera perspektiv</h3><p>– Att förebygga och kontrollera infektionssjukdomar är i grunden tvärvetenskapliga utmaningar. Ekonomer kan bidra genom att analysera beteenden, incitament, resursfördelningar och de bredare effekterna av sjukdomar och folkhälsoinsatser. Genom att kombinera dessa perspektiv med expertis inom epidemiologi och folkhälsa kan vi utveckla en mer heltäckande förståelse för hur samhällen kan förebygga, hantera och bemöta hot från infektionssjukdomar, säger Giovanni.</p><p>Det nya anslaget från Handelsbanken kommer att stödja en fjärde workshop på temat och göra det möjligt för samarbetet mellan Umeå universitet och Imperial College London att fortsätta växa. Finansieringen ska bidra till att fördjupa de internationella och tvärvetenskapliga kontakterna samt främja praktiskt inriktad forskning om hur samhällen kan förbereda sig mer effektivt inför framtida pandemier och andra större sjukdomsutbrott.</p><p>Nästa workshop planeras till juni 2027.</p><p><a href="~/link/1d51b7f34a9b4112b029d0df6e811741.aspx">Läs mer om bakgrunden och de tidigare workshoparna</a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-ska-starka-beredskapen_12184305/https://www.umu.se/nyheter/olika-villkor-formar-unga-migranters-karriarval-_12183155/Olika villkor formar unga migranters karriärval Att välja utbildning och yrke handlar inte alltid om att följa sina ambitioner. För unga migranter kan regler och begränsade alternativ styra vilka framtidsvägar som är möjliga. Det visar ny forskning från Umeå universitet.Mon, 31 Aug 2026 11:03:02 +0200<p class="quote-center">Karriärval är mer än vad enskilda individer väljer att studera eller arbeta med</p><p>Jonna Linde, forskarstuderande vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, har undersökt de villkor som påverkar unga migranters karriärplanering och vägar vidare från språkintroduktionsprogrammet. För de unga kan det handla om att förhålla sig till ett begränsat antal alternativ. I vissa fall kan valet av utbildning eller arbete också påverka möjligheten att få stanna i Sverige.</p><p>– Karriärval är mer än vad enskilda individer väljer att studera eller arbeta med. Många gånger handlar karriärval snarare om att förhålla sig till ett fåtal tillgängliga utbildnings- eller arbetsalternativ. Det kan också handla om att söka sig till strategier som ökar chanserna att få stanna i landet och utifrån detta skapa meningsfullhet och bygga en framtid, säger Jonna Linde.</p><p>Studien har genomförts i sex svenska kommuner, landsbygdskommuner, mindre städer och pendlingskommuner. Jonna Linde har gjort observationer och intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet, studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer samt kommunala politiker och tjänstemän. I forskningen ingår också en nationell enkätstudie.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">När val blir icke-val</h2><p>Resultaten visar hur åldersgränser, behörighetskrav, betygsurval och krav på att klara utbildningen inom en viss tid begränsar elevernas möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. Det kan leda till vad Jonna Linde beskriver som icke-val, där framtidsvägarna i praktiken begränsas till ett fåtal alternativ.</p><p>Även var i landet den unga personen befinner sig har betydelse. Utbudet av utbildningar och hur utbildningen organiseras skiljer sig mellan kommuner. Därför kan möjligheterna att ta sig vidare i hög grad bli beroende av lokala förutsättningar. Enligt resultaten riskerar det att skapa slumpmässighet och ojämlikhet i möjligheterna till utbildning och etablering i arbetsliv och samhälle.</p><p>– De unga migranternas förutsättningar, så som tidigare skolunderbyggnad och ålder vid migration, har betydelse. Även hur utbildningen organiseras och vilka alternativ inom utbildning och arbete som finns tillgängliga blir styrande för ”vem som kan bli vad”. Det påverkar i sin tur vilka sociala och samhälleliga positioner som blir möjliga, säger Jonna Linde.</p><p>De ungas karriärplaner formas i ett samspel mellan tidigare ambitioner, nya erfarenheter och de möjligheter och begränsningar de möter. Även när valmöjligheterna är få kan planerna skapa riktning och mening.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vägledarnas uppdrag blir mer komplext</h2><p>Utbildning och arbete har fått en ökande betydelse i migrationspolitiska regelverk. Prestationer inom utbildning och arbetsliv kan bli avgörande för uppehållstillstånd och etablering. Det förändrar också förutsättningarna för studie- och yrkesvägledningen.</p><p>Vägledningen får en särskild betydelse när de ungas val av utbildning och arbete också kan påverka deras möjligheter att få stanna i landet. Vägledarna ska stödja de ungas egna val. Samtidigt behöver de förhålla sig till kraven på etablering på arbetsmarknaden och de alternativ som faktiskt finns tillgängliga.</p><p>Studien visar också en risk för att strukturella begränsningar blir till individens ansvar i vägledningen. Ansvaret för de begränsade valmöjligheterna kan då i hög grad läggas på de unga själva. Samtidigt ställs vägledarna inför svåra situationer.</p><p>– Risker för utvisning i relation till karriärval är givetvis mest drabbande för den unga migranten. Men det ställer samtidigt höga krav på vägledarna och deras arbete, vilket skapar etisk stress och emotionell belastning, säger Jonna Linde.</p><p>Jonna Linde menar att resultaten kan bidra med kunskap inför framtida utbildnings- och migrationspolitiska beslut. De kan också användas vid utvärderingar av tidigare beslut, som den så kallade nya gymnasielagen, och vara användbara för bland andra skolhuvudmän och studie- och yrkesvägledare.</p>https://www.umu.se/nyheter/olika-villkor-formar-unga-migranters-karriarval-_12183155/https://www.umu.se/nyheter/metamaterial-gor-det-ovantade-mojligt_12183908/Metamaterial gör det oväntade möjligtDe kan böja ljus, styra ljud och ge material helt nya egenskaper. Metamaterial är ett av de mest omtalade forskningsfälten inom fysik just nu. Dess framtidspotential engagerar forskare över hela världen och lyftes nyligen på ett Nobelsymposium i Umeå.Mon, 31 Aug 2026 11:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Metamaterial är ett forskningsfält som utvecklas snabbt. Samtidigt som forskare experimenterar med nya typer av metamaterial växer också intresset för hur idéerna kan användas inom helt andra discipliner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Vem har inte drömt om en osynlighetsmantel som den Harry Potter har? Det låter som magi, men skulle kunna bli verklighet med hjälp av så kallade metamaterial.</p><p>Sommaren 2026 samlades några av världens ledande forskare inom området i Umeå för ett Nobelsymposium om metamaterial. Organisatör var Nicolò Maccaferri, universitetslektor vid Umeå universitet. Han forskar om dessa speciella material, som under de senaste decennierna visat sig användbara inom allt från telekommunikation till medicinsk teknik.</p><p>– Till skillnad från de flesta andra material avgörs metamaterialens egenskaper inte främst av vilka atomer och molekyler de består av, utan hur de är uppbyggda, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>Han jämför det med ett musikinstrument: hur det låter beror inte bara på om det är gjort av exempelvis trä eller metall utan också vilken form det har.</p><p>Nyligen publicerade han tillsammans med internationella forskarkollegor en kommentar i tidskriften <em>Nature Materials</em> där de beskriver hur forskningsfältet inspirerat ett helt nytt sätt att tänka kring vetenskapliga problem.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är metamaterial?</h2><p>Begreppet metamaterial introducerades i slutet av 1990-talet. Det bygger på idén att väldigt små strukturer (mindre än en våglängd) kan användas som byggstenar för att ge material förmågan att styra vågor – elektromagnetiska, akustiska eller seismiska – på ett sätt som inte förekommer i naturen.</p><p>– I stället för att bara utgå ifrån vad ett material har för naturliga egenskaper frågar vi oss vad vi vill att det ska göra och sedan designar vi strukturen därefter, säger Nicolò Maccaferri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Figuren visar hur metamaterial ersätter naturens egna byggstenar med konstruerade strukturer. Det gör det möjligt att designa material med helt nya funktioner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Alexander Dmitriev, Göteborgs universitet</span></div></div><p>Intresset för metamaterial tog fart när forskare visade att strukturerna i princip kan utformas så att ljus leds runt ett objekt, vilket skulle kunna göra det osynligt.</p><p>Redan i dag finns många lovande exempel på tillämpningar av metamaterial. De kan användas för att göra väldigt tunna kameralinser, effektivare solceller, bättre skärmar och känsliga sensorer. De kan också styra ljud och ultraljud, vilket kan vara värdefullt bland annat för att minska buller och inom medicinsk bilddiagnostik.</p><p>– Det som fascinerar mig mest är möjligheterna inom hälso- och sjukvård och sensorer. Tänk dig små, billiga sensorer som snabbt upptäcker tidiga tecken på sjukdomar, övervakar miljön eller kontrollerar kvaliteten på livsmedel, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>Han ser också stor potential inom kommunikationsteknik, där smarta ytor kan hjälpa till att styra trådlösa signaler mer effektivt i byggnader, städer och framtidens kommunikationsnät.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett nytt sätt att tänka</h2><p>Forskningsfältet har dessutom gett upphov till ett nytt sätt att se på material och teknologi i stort. I <em>Nature Materials</em> beskriver forskarna det som ”the meta way of thinking”. Det började med forskning om ljus- och ljudvågor, men sprids nu till många andra områden som mekanik, kemi, biologi och datavetenskap.</p><p>– Det uppmuntrar forskare att ställa djärva frågor som “tänk om” och ”varför inte”. Det handlar inte längre bara om att beskriva naturen utan också utforska möjligheter bortom det som tidigare har ansetts vara omöjligt, säger Nicolò Maccaferri.</p><p><a href="https://www.nature.com/articles/s41563-026-02710-7">Läs forskarnas kommentar i Nature Materials</a></p>https://www.umu.se/nyheter/metamaterial-gor-det-ovantade-mojligt_12183908/https://www.umu.se/nyheter/prova-pa-dag-ska-inspirera-tjejer-att-upptacka-teknik_12183561/Prova på-dag ska inspirera fler tjejer att upptäcka teknikens möjligheterHur väcker man intresset för teknik hos nästa generation? Genom att låta unga själva få prova. Tillsammans med den ideella föreningen Ung Datatjej arrangerar Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet en teknikdag för tjejer i åldern 10 till 14 år. Målet är att inspirera fler att upptäcka teknikens möjligheter och på sikt bidra till en mer jämställd teknikbransch.Fri, 28 Aug 2026 14:11:08 +0200<p>Under en dag i Teknikhuset på Umeå universitet får deltagarna utforska teknik genom praktiska och lekfulla aktiviteter. Med hjälp av enkla komponenter, sensorer och LED-lampor får de steg för steg prova hur teknik fungerar i praktiken och hur den används i vardagen. Inga förkunskaper krävs, fokuset ligger i stället på nyfikenhet, kreativitet och lusten att lära.</p><p class="quote-center">Med lekfullt och praktiskt lärande vill vi väcka nyfikenhet och visa att teknik kan vara både roligt och kreativt.</p><p>Initiativet är ett samarbete mellan Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och föreningen Ung Datatjej, som är en del av DataTjej, Sveriges största ideella nätverk för kvinnor och ickebinära inom IT och tech. Organisationen DataTjej, som grundades i Umeå 1998, arbetar för att inspirera fler att utbilda sig och verka inom teknikområdet och har idag över 7 000 medlemmar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tidiga möten med teknik spelar roll</h2><p>Trots växande efterfrågan på teknisk kompetens är kvinnor fortfarande underrepresenterade inom såväl tekniska utbildningar som yrken. Arrangörerna menar att tidiga och positiva erfarenheter av teknik kan vara viktiga för att fler tjejer ska se teknikområdet som möjliga framtida studie- och yrkesval.</p><p>Genom att erbjuda en inkluderande miljö där deltagarna får experimentera och upptäcka på egen hand hoppas arrangörerna sänka trösklarna till teknikämnen och visa att teknik är något som angår alla.</p><p>– Med lekfullt och praktiskt lärande vill vi väcka nyfikenhet och visa att teknik kan vara både roligt och kreativt. När barn och unga får möjlighet att prova själva, experimentera och se resultaten direkt blir tekniken mer konkret och tillgänglig. Teknik spelar en avgörande roll i arbetet med att lösa många av samhällets utmaningar och därför behöver vi också en större mångfald bland dem som väljer tekniska utbildningar och yrken, säger Keni Ren, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och en av aktivitetsledarna under evenemanget.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Teknik som löser verkliga problem</h2><p>Dagen ger även en inblick i hur teknik används för att förstå och lösa samhällsutmaningar. Vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik bedrivs forskning inom bland annat sensorteknik, dataanalys, interaktionsdesign och digitala lösningar för olika samhällsområden. Universitetslektor Keni Ren är en av de medverkande under dagen. </p><p>– Vi vill att dagen ska kännas lekfull och kravlös – att man får prova sig fram, skratta, vara nyfiken och se vad som händer. Förhoppningsvis går deltagarna därifrån med känslan av att teknik faktiskt är riktigt kul och att det här vill jag göra mer av, säger Joud Almualem, Masterstudent i interaktionsdesign och aktivitetskoordinator för Ung DataTjej.</p><p>Förhoppningen är att deltagarna efter den här dagen ska lämna universitetet med stärkt självförtroende, nya kunskaper och en känsla av att teknik faktiskt är något de själva kan vara med och utveckla.</p><p><a href="https://ebas.ungaforskare.se/registrations/add/170" target="_blank" rel="noopener">Mer information och anmälan hittar ni här. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/prova-pa-dag-ska-inspirera-tjejer-att-upptacka-teknik_12183561/https://www.umu.se/nyheter/ny-strategi-angriper-ett-av-cancerforskningens-svaraste-mal_12183677/Ny strategi angriper ett av cancerforskningens svåraste målForskare vid Umeå universitet har utvecklat en ny strategi för att bromsa tumörcellers tillväxt. Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde de bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.Thu, 27 Aug 2026 13:49:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/55f08adf53fe49a49864044fee76dbfc/fahreaus-robin-03775-250523-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Trots decennier av forskning har cancerproteinet c-Myc varit svårt att angripa med läkemedel. Nu visar Robin Fåhraeus och kollegor att det kan vara möjligt att bromsa cancercellers tillväxt genom att i stället rikta in sig på den genetiska instruktionen bakom proteinet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p class="quote-center">Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet</p><p>– Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet och behandlingar som förhindrar c-Myc har länge varit en prioritet för nya läkemedel mot cancer, säger Robin Fåhraeus, professor på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Proteinet c-Myc är en så kallad onkogen och spelar en central roll i att driva tillväxt av tumörer. Trots flera decennier av intensiv forskning har det visat sig mycket svårt att utveckla läkemedel som direkt hämmar c-Myc. En viktig orsak till det är att proteinet saknar tydliga bindningsytor där små kemiska molekyler kan fästa och blockera dess funktion, något som gjort proteinet till ett klassiskt exempel på ett “svårbehandlat” mål inom cancerforskningen.</p><p>I den nya studien har forskarna i stället valt en annan väg. De visar att c-Myc:s mRNA, den genetiska instruktion som cellen använder för att tillverka proteinet, kan användas som mål för behandling.</p><p>Genom att använda ett läkemedel som tidigare har testats i kliniska studier för ett annat ändamål kunde forskarna få proteinet MDM2 att binda till c-Myc mRNA. Detta blockerar produktionen av c-Myc och leder till att tumörceller slutar växa.</p><p>– Att hitta nya användningsområden för redan framtagna läkemedel är ett attraktivt sätt att snabbare får fram nya behandlingar, säger Robin Fåhraeus.</p><p>Strategin innebär ett nytt sätt att angripa ett av cancerforskningens mest svårbehandlade mål. I stället för att försöka slå ut själva proteinet stoppar metoden produktionen av det redan på RNA-nivå. Resultaten öppnar därmed för nya möjligheter inom läkemedelsutveckling, särskilt för cancerformer där c-Myc spelar en avgörande roll.</p><p>– Vi hoppas att resultaten ska bana väg för nya behandlingar mot cancerformer där c-Myc driver sjukdomen. Samtidigt vill vi inspirera andra forskargrupper genom att visa att mRNA kan vara ett sätt att selektivt styra produktionen av proteiner som är kopplade till olika sjukdomar, säger Robin Fåhraeus.</p><p>Nästa steg i forskningen är att till exempel testa strategin i fler modeller, utvärdera klinisk potential och optimera läkemedlet. Om strategin fungerar i framtida studier kan den öppna för nya behandlingar mot flera cancerformer där c-Myc spelar en central roll.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-strategi-angriper-ett-av-cancerforskningens-svaraste-mal_12183677/https://www.umu.se/nyheter/upptack-hostens-halsa-pa-campus_12183534/Upptäck höstens Hälsa på campusProgrammet för höstens Hälsa på campus är klart. Den 16 september får studenter och medarbetare vid Umeå universitet och SLU Umeå möjlighet att prova på aktiviteter, upptäcka nya intressen och inspireras till ett aktivt och hälsosamt liv. Fri, 28 Aug 2026 10:07:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b39d69397da64eac8b6e24820e8441fa/hoghojdsbana_nydala2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Två personer klättar i höghöjdsbana.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nydala Zid Adventure</span></div></div><p>Hälsa på campus samlar ett stort antal kostnadsfria aktiviteter på och omkring campus samt på andra platser i och runt Umeå. Syftet med dagen är att bidra till ett hållbart och hälsosamt campusliv, där rörelse, gemenskap och inspiration står i fokus. Höstens program innehåller både spännande nyheter och flera uppskattade inslag från tidigare arrangemang.</p><p>– Hälsa på campus handlar om att göra det enkelt att prova något nytt, träffa andra och hitta aktiviteter som kan bidra till ökad hälsa och välmående i vardagen. Vi hoppas att dagen ska inspirera både studenter och medarbetare att hitta nya sätt att vara aktiva och må bra, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><p>Utöver prova-på-aktiviteter erbjuder dagen också flera inspirerande föreläsningar inom hälsa, fysisk aktivitet och välmående. Bland årets huvudföreläsare finns Carl-Johan (CJ) Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som berättar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans utveckling och vår förmåga till lärande genom livet. Besökarna får även möta tidigare elitishockeyspelaren Danijela Rundqvist, som delar med sig av erfarenheter kring målsättning, mental styrka, återhämtning och hälsa.</p><h3>Nyheter och favoriter</h3><p>Bland höstens nyheter finns bland annat möjlighet att prova på höghöjdsbanor, utomhusklättring, argentinsk tango, flamenco, minigolf, luftgevärsskytte och en guidad tur i Arboretum Norr. Samtidigt återkommer flera populära aktiviteter som lockat många deltagare tidigare år.</p><p>– Vi har arbetat för att skapa ett program med stor variation där det finns något för alla. Oavsett om du vill utmana dig själv, vara kreativ, uppleva naturen eller bara testa något du aldrig gjort tidigare hoppas vi att du hittar en aktivitet som väcker din nyfikenhet, säger Tove Mårs, projektsamordnare för Hälsa på campus.</p><p><strong>Anmälan till de aktiviteter som kräver föranmälan öppnar den 2 september klockan 09.00.</strong> </p><p><a class="documentIcon" title="Programblad: Hälsa på campus 16 september 2026" href="~/link/c30e0e0f9dc4416c919c15ff01892899.aspx">Programblad: Hälsa på campus 16 september 2026</a></p>https://www.umu.se/nyheter/upptack-hostens-halsa-pa-campus_12183534/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-med-i-europeisk-innovationssatsning-vard-22-miljoner-kronor_12182881/Umeå universitet deltar i europeisk satsning på 22 miljoner för innovation och entreprenörskapUmeå universitet är ett av nio europeiska universitet som deltar i EC2U ELEVATE, ett nytt projekt som finansieras genom European Institute of Innovation and Technologys (EIT) initiativ för högre utbildning, Higher Education Initiative. Projektet har beviljats nära €2 miljoner (ca 22 miljoner kr) och pågår mellan september 2026 och augusti 2028.Thu, 27 Aug 2026 10:45:18 +0200<p>EC2U ELEVATE (Entrepreneurship Learning, Education & Value-Creation Across Technologies and Ecosystems) samlar universitet, städer, företag och regionala aktörer i Europa för att stärka innovation, entreprenörskap och kunskapsöverföring. Projektet samordnas av universitetet i Coimbra och är en del av EC2U-alliansen. Partners från Portugal, Tyskland, Spanien, Finland, Frankrike, Italien, Österrike, Rumänien och Sverige deltar i projektet.</p><p>Projektets långsiktiga ambition är att stärka EC2U-alliansen som ett europeiskt innovationsekosystem där utbildning, forskning och samverkan med samhället bidrar till entreprenörskap, innovation och hållbar utveckling. Projektet ska också fördjupa samarbetet med EIT:s ekosystem inom områdena hälsa, urban mobilitet samt kultur och kreativa näringar.</p><h3>Umeå universitets bidrag till projektet</h3><p>Forskare från samtliga fakulteter vid Umeå universitet kommer att bidra till projektet. Universitetet ska leda utvecklingen av en ny nätbaserad kurs i innovation och entreprenörskap som syftar till att stärka studenters entreprenöriella förhållningssätt och innovationskompetens inom EC2U-alliansen.</p><p>Umeå universitet kommer också att leda arbetet med att skapa en europeisk databas över regionala och samhälleliga innovationsutmaningar. Databasen ska koppla samman studenter, forskare, företag och offentliga organisationer med verkliga samhällsutmaningar. Initiativet bygger vidare på Umeå universitets långa tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, som har bidragit till innovationer inom områden som hållbar teknik, regional utveckling och den gröna omställningen.</p><p>– Det är mycket glädjande att vi fått finansiering för vårt första forskningsprojekt med EC2U-konsortiet. Våra partneruniversitet är alla liknande bredduniversitet som Umeå universitet så det finns mycket goda förutsättningarna att identifiera och gå fram med fler framgångsrika ansökningar inom samma program, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet.</p><p>Ett annat viktigt bidrag är universitetets kompetens inom social och inkluderande innovation. Genom nya metoder och samverkansformer ska projektet stödja arbetet med samhällsutmaningar kopplade till hälsa, välbefinnande, klimatförändringar, digitalisering och demografisk utveckling. Målet är att stärka samskapande, innovation och samhällsrelevant forskning inom alliansen.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-med-i-europeisk-innovationssatsning-vard-22-miljoner-kronor_12182881/https://www.umu.se/nyheter/en-infrysning-racker-for-att-styra-om-jarnets-mineralomvandling_12183566/En infrysning räcker för att styra om järnets mineralomvandlingNågra minuters infrysning och upptining har avgörande betydelse för hur ferrihydrit, det mest reaktiva järnmineralet i kalla jordar, permafrost och glaciärer, omvandlas, rapporterar forskare vid Umeå universitet i den vetenskapliga tidskriften Science. I takt med ett varmare klimat där frys-tö-cyklerna blir allt intensivare och sprider sig geografiskt, får is därför allt större konsekvenser för ekosystemen på jorden.Thu, 27 Aug 2026 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Det som händer med järnmineral medan de är instängda i is avgör hur järnet beter sig när isen smälter. Bara några få minuters infrysning styr hur järnmineralen omvandlas, visar studien i Science.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>– Is är inte en passiv frysbox, utan en aktiv geokemisk reaktor som kan förändra hur ett järnmineral omvandlas på bara några få minuter, säger professor Jean-François Boily vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, som lett den aktuella studien.</p><p>Is är inte bara fruset vatten. I naturen kan is stänga in en mängd olika ämnen, däribland mineral och organiskt kol. Bland de mest betydelsefulla är järnmineralen, eftersom det som händer med dem medan de är instängda i isen avgör hur järnet beter sig när isen smälter.</p><p>Järn är ett av de vanligaste grundämnena i jordskorpan och livsnödvändigt för de flesta levande organismer. När bergarter vittrar frigörs järn som sedan reagerar med syre och vatten och bildar sekundära järnmineral.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jean-François Boily.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Simon Jönsson</span></div></div><p class="quote-left">Is är inte en passiv frysbox, utan en aktiv geokemisk reaktor som kan förändra hur ett järnmineral omvandlas</p><h3>Följdeffekter i hela ekosystem</h3><p>Dessa järnoxider är spridda över stora delar av jordytan. Man kan se dem som roströda beläggningar på berg och fina partiklar i jord, men de finns också i vattenmiljöer och i atmosfären. Förändringar i hur järn frigörs kan få följdeffekter genom hela ekosystem, från fjällbäckar till arktiska kustområden.</p><p>I den aktuella studien har forskarna undersökt ferrihydrit, en bristfälligt ordnad järnoxid på bara några nanometer. Ferrihydrit är den dominerande reaktiva järnfasen i glaciala sediment, isberg och kalla jordar. Den har en stor ytarea, vilket gör att ferrihydrit drar åt sig mycket näringsämnen, föroreningar och organiskt kol. Om ferrihydrit behåller sin reaktiva yta – eller omvandlas till ett mindre reaktivt mineral – styr hur mycket biotillgängligt järn som når polarhaven och hur mycket kol som förblir bundet i frusen mark.</p><p>När vatten fryser bildas mikroskopiska fickor av vätska mellan iskristallerna. Där koncentreras de ämnen som inte kan införlivas i isen. Forskarna fann att denna inneslutning, tillsammans med den kraft som drar ofruset vatten mot den växande isfronten, pressar samman ferrihydritpartiklarna, sliter bort det skikt av vatten och hydroxylgrupper som normalt omger partiklarna och fogar samman dem till mycket större aggregat.</p><p>– Partiklarna kommer ut ur isen sammanbundna, inte bara hopklumpade, säger Jean-François Boily. Vi kunde ultraljudsbehandla dem och hålla dem i syra i en månad utan att de föll isär.</p><p>Undersökningar med bland annat elektronmikroskopi visade att en enda infrysningscykel vid −20 °C ökade ferrihydritens partikelstorlek ungefär 30 gånger. Det uppstod mikrometerstora flagor, vars tillplattade form ärvts från de iskorngränser som format dem. Att frysa in materialet på nytt gjorde liten skillnad, eftersom merparten av förändringen skedde redan vid den allra första frysningen.</p><p>Forskarna lät både färska och frysbehandlade prover åldras i vatten under ett helt år. Ferrihydrit som aldrig frysts omvandlades till goethit, den gulbruna rost som kan ses i sval och fuktig mark. Ferrihydrit som frysts en enda gång bildade ingen goethit alls, och vid accelererat åldrande övergick den i stället till hematit, den röda rosten i varm och torr mark.</p><h3>Ljusdrivet järnkretslopp kan påskyndas</h3><p>Denna omkastning av mineraler har betydelse långt utanför laboratoriebänken. Förhållandet mellan goethit och hematit i forntida jordar används ofta som riktmärke för att rekonstruera historiska klimat, och syreisotoperna i de två mineralen brukar användas för att uppskatta forntida temperaturer. Båda dessa riktmärken utgår dock från att förändringarna av mineralerna skett i flytande vatten.</p><p>Hematit absorberar dessutom ett bredare våglängdsområde av solljuset än goethit. Det innebär att en frysdriven förskjutning mot att mer hematit bildas skulle kunna påskynda ett ljusdrivet järnkretslopp överallt där mark i polarområdena tinar i solen.</p><p>I en åtföljande kommentar i samma nummer av Science skriver geokemisten Kevin M. Rosso vid Pacific Northwest National Laboratory i USA att förståelsen av is som en aktiv geokemisk reaktor inte längre är en nischfråga för de som forskar om is och snö, utan en central utmaning för att förstå järnets geokemiska kretslopp vid jordytan.</p><p><a title="Läs Kevin M. Rossos kommentar" href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.aej2248" target="_blank" rel="noopener">Läs Kevin M. Rossos kommentar </a></p><p>I takt med att frys-tö-cyklerna sker tätare och sprider sig geografiskt i ett varmare klimat blir det allt viktigare att förstå hur isen påverkar hur järnmineraler utvecklas och hur det i sin tur påverkar olika ekosystem.</p>https://www.umu.se/nyheter/en-infrysning-racker-for-att-styra-om-jarnets-mineralomvandling_12183566/https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-on-the-edge-of-change_12183735/Ny bok: On the edge of changeI boken On the edge of change undersöker författarna villkor, konsekvenser och motstånd kring energiomställningar på avsides platser i Sverige, Norge, Finland, Grönland och Färöarna. Redaktörer för boken är Janina Priebe, Erland Mårald, båda vid Umeå universitet och Linda Soneryd, vid Örebro respektive Stockholms universitet.Wed, 26 Aug 2026 15:58:57 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9d3befd9-81bb-4b2e-ab41-328522d35f6d" data-contentname="bokomslag">{}</div><p>Idag startas projekt för energiomställning på många håll och processerna är sällan okomplicerade och raka. Satsningar förändras, försenas eller omformas längs vägen och påverkar människors försörjning, identitet och relationer till landskapet. Nya möjligheter öppnas för vissa, medan andra invånare drabbas av påtagliga kostnader. Många stora energisatsningar tar form långt från företagsledningar, pengamarknader och centrum där vinsterna hamnar. Samtidigt drabbas perifera samhällen ofta av ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser av dem. Men trots motgångar som uppstår växer också idéer och initiativ fram här och styr mot mer rättvisa och hållbara möjligheter i framtiden.</p><p><a href="https://nordicacademicpress.se/product/on-the-edge-of-change/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p><p><a href="https://nordicacademicpress.se/product/on-the-edge-of-change/" target="_blank" rel="noopener">Read more</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-on-the-edge-of-change_12183735/https://www.umu.se/nyheter/hanna-nystrom-prisades-dubbelt-under-kirurgveckan-2026_12183631/Hanna Nyström prisades dubbelt under Kirurgveckan 2026Under kirurgveckan 2026 prisades Hanna Nyström inte bara en gång, utan två. Hon tilldelades både Bengt Ihres stipendium och blev regional vinnare av stora forskarpriset från Svensk kirurgisk förening. Wed, 26 Aug 2026 10:25:51 +0200<p>Kirurgveckan gick i år av stapeln i Malmö, där yrkesverksamma inom svensk kirurgi och sjukvård deltog. Hanna Nyström, docent ooch universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention prisades dubbelt för sin forskningsgärning, bland annat inom kolorektala levermetastaser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b74721b666409397ba5dafe14072dc/hanna_nystrom2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträttbild Hanna Nyström</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Svensk kirurgisk förening</span></div></div><p> </p><p><strong>Grattis Hanna! Du vann inte bara ett, utan två priser under Kirurgveckan 2026. Hur känns det?</strong></p><p>– Det är fantastiskt roligt att få ta emot två fina priser för sin forskning och inspirerande att fortsätta med den.</p><p><strong>Du blev regional vinnare av Stora Forskarpriset från Svensk Kirurgisk förening. Vad innebär det för dig och din forskning?</strong></p><p>– Det är extra roligt att nomineras till detta och få synliggöra den forskning jag bedriver i Norra sjukvårdsregionen, i ödmjukt sällskap av andra drivna och duktiga kollegor i Sverige. Jag som dessutom forskar mer translationellt, vilket är lite mer ovanligt i kirurgvärlden, tycker att det är extra viktigt att även denna forskning syns och premieras.</p><p><strong>Du tilldelades dessutom Ihre Stipendiet 2026! Vad ska prispengarna gå till?</strong></p><p>– Ihre stipendiet går nog till att stärka mina forskningsanslag ytterligare så jag och mina medarbetare kan fortsätta med att undersöka hur vi kan verka för bättre behandling och överlevnad för de som drabbas av änd- och tjocktarmscancer. Vi ska säkert också se till att fira på något trevligt sätt i forskargruppen.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning?</strong></p><p>– Att jobba med ett helhetskoncept för hela cancersjukdomen, från lab-bänken med nya frågeställningar hur vi förbättrar livet för de som drabbas till den enskilda patienten som jag möter på sjukhuset. Som kirurg där huvudgärningen handlar om canceroperationer på människor, till att försöka hitta nya infallsvinklar hur sjukdomen kan behandlas bättre.</p><p><strong>Vad har du för planer framåt, något spännande på gång?</strong></p><p>– Just nu jobbar jag och mina doktorander, post docs och lab-anställda vidare i våra projekt där vi undersöker om blodprov kan förutsäga vilken sorts växtmönster patienter med levermetastaser har. Vi följer också upp våra resultat från vårt stora sekvenseringsprojekt med Sci life för att försöka förstå om det finns mekanismer i tumören och dess mikromiljö som skulle kunna vara intressanta mål för nya behandlingar, baserat på hur levermetastaserna växer i levern. Därutöver jobbar vi med AI bild analys av tumörvävnad och tumörens mikromiljö för att om möjligt hitta sätt att bättre förutsäga vilka patienter som får en spridning av sin änd-och tjocktarmscancer.</p>https://www.umu.se/nyheter/hanna-nystrom-prisades-dubbelt-under-kirurgveckan-2026_12183631/https://www.umu.se/nyheter/sma-mikrober-och-stora-insikter-om-liv-i-ostersjon_12183386/Små mikrober och stora insikter om liv i ÖstersjönMarina mikroorganismer spelar en avgörande roll för ekosystem och klimat. Trots deras betydelse har många av dem aldrig avbildats i detalj i sin naturliga miljö. Genom ett nytt projekt bygger nu postdoktor George Westmeijer upp ett högupplöst bildbibliotek över mikrober i Östersjön.Tue, 25 Aug 2026 07:02:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_tar_vattenprov_umf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>George Westmeijer tar ett vattenprov vid Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn under sommaren. Efter provtagningen koncentreras mikroorganismerna och undersöks med ljusmikroskopi vid fältstationen innan de analyseras mer i detalj med elektronmikroskopi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Sandblad</span></div></div><p class="quote-center">Vi vet mycket om de här mikrobernas gener, men betydligt mindre om hur de faktiskt ser ut och lever.</p><p>– Vi vet mycket om de här mikrobernas gener, men betydligt mindre om hur de faktiskt ser ut och lever. Jag vill bokstavligen få syn på organismerna bakom all data och alla grafer, säger George Westmeijer, postdoktor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.</p><p>George Westmeijer är biolog från Nederländerna och flyttade till Sverige för att doktorera vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Under doktorandtiden utvecklade han ett stort intresse för mikroskopi. När han senare flyttade till Umeå såg han en annons för en postdoktortjänst vid Umeå universitet. Projektet, som finansieras av Kempestiftelserna, visade sig vara en perfekt kombination av hans bakgrund inom ekologi och hans växande intresse för avancerad avbildningsteknik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Provtagning av Östersjövatten året runt</h2><p>Målet med hans nuvarande projekt i Umeå är att visualisera vattenlevande mikrober – bakterier, arkéer, virus och deras interaktioner. Vid Umeå universitets marina forskningscentrum i Hörnefors har George Westmeijer och hans handledare Linda Sandblad och Johan Wikner utvecklat en ny metod för att samla in Östersjövatten som gör det möjligt att studera mikrober med elektronmikroskopi under olika årstider och miljöförhållanden.</p><p>George Westmeijer valde att fokusera på Östersjön av både vetenskapliga och praktiska skäl. Det bräckta vattnet hyser en mycket varierad mikrobiell gemenskap som förändras dramatiskt mellan årstiderna. Närheten till Umeå universitets marina forskningscentrum, som ligger direkt vid kusten, gör dessutom provtagning möjlig året runt. Under sommaren blir vissa mikrobiella populationer mycket talrika, för att under vintern minska i antal eller gå in i ett vilostadium när ljusnivån och temperaturen sjunker.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Avbilda mikrober med nobel teknik</h2><p>En stor utmaning är att mikroberna både är små och förekommer i låga koncentrationer. Naturligt havsvatten innehåller för få mikrober för högupplöst avbildning. Genom att koncentrera proverna ökar George Westmeijer antalet celler utan att skada dem.</p><p>Från provtagning till mikroskopering tar hela processen ungefär en dag.</p><p>– Jag fryser snabbt ner proverna till mycket låga temperaturer, omkring minus 180 grader Celsius. Det förhindrar att iskristaller bildas och gör det möjligt att studera mikroberna i ett tillstånd som ligger mycket nära hur de förekommer i naturen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/george_westmeijer_med_handledare2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikroskoperingen utförs vid the Umeå Centre for Electron Microscopy , UCEM. Postdoktor George Westmeijer preparerar proven i minus 180 grader Celsius. På bilden syns han tillsammans med sina handledare Johan Wikner, professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Linda Sandblad, universitetslektor på Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Därefter använder George Westmeijer avancerad kryoelektrontomografi (cryo-ET) för att skapa tredimensionella bilder av mikrobiella celler i proverna. Tekniken bygger på kryoelektronmikroskopi (cryo-EM), som belönades med Nobelpriset i kemi 2017.</p><p>Cryo-ET kombinerar en mängd bilder tagna från olika vinklar och avslöjar strukturer som inte går att se med konventionell mikroskopi. Bildanalysen utförs med hjälp av programvara som delvis har utvecklats vid Umeå centrum för elektronmikroskopi (UCEM) vid Umeå universitet. För mikroskopidelen av projektet får George stöd av Linda Sandblad, som både är hans huvudhandledare och föreståndare för UCEM.</p><p>Det framväxande bildbiblioteket kommer att ha en detaljnivå som gör det möjligt att studera biologiska strukturer, exempelvis membranvesiklar, samt interaktioner mellan olika celler.</p><p>– Mikrober lever inte isolerat. Vi hittar ofta olika arter precis intill varandra, och vi vill förstå vilken typ av relationer de har och hur de påverkar varandra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att koppla ihop bilder och genom</h2><p>Det växande biblioteket av mikrobiella bilder har lagt grunden för nästa fas av arbetet, och nu tar George Westmeijer nästa steg. Genom att kombinera cryo-EM med metagenomik, cellsortering, encellssekvensering och proteomik hoppas han kunna identifiera arter, uppskatta biomassa och följa olika utvecklingsstadier. Metoden kan också upptäcka samarbeten mellan mikroorganismer som regelbundet förekommer tillsammans.</p><p>– Identifiering är den stora utmaningen framöver. Men om vi lyckas kan vi börja bygga tredimensionella referensbibliotek över vanliga marina mikrober och undersöka hur deras ytstruktur förändras till följd av exempelvis stigande vattentemperaturer, säger George Westmeijer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff82b3967d4a4519a190ff5cc7573f5b/bacteria_c_in_two_versions.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett svartvitt snitt från ett elektrontomogram av en akvatisk bakterie. Höger: En segmenterad rekonstruktion som visar viktiga cellstrukturer, inklusive det dubbla membranet, utskott (stalks) och ribosomer. Den färglagda 3D-modellen av cellen skapades i Dragonfly.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>George Westmeijer</span></div></div><p>På lång sikt kan bildbiblioteket hjälpa forskare att rekonstruera mikrobiella näringsvävar och förbättra förståelsen för hur marina ekosystem påverkas av klimatförändringar och mänsklig aktivitet. För George Westmeijer är drivkraften också personlig:</p><p>– För första gången får jag verkligen se de organismer som jag har studerat under hela min forskarkarriär. Det är fascinerande och kanske början på ett nytt sätt att förstå det mest grundläggande livet i havet.</p><p>George Westmeijers projekt finansieras av Kempefonden och är tvärvetenskapligt, med kopplingar till både kemi och ekologi.</p>https://www.umu.se/nyheter/sma-mikrober-och-stora-insikter-om-liv-i-ostersjon_12183386/https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-om-betydelsen-av-hur-kanslor-uttrycks_12183489/Ny studie om betydelsen av hur känslor uttrycksVisst är ord viktiga för att uttrycka känslor och budskap till andra, men hur vi säger det, språkmelodin, är avgörande för hur våra känslouttryck uppfattas av de vi pratar med. När man pratar ett främmande språk blir det extra osäkert vilket känslouttryck man förmedlar, eftersom språkmelodins koder för detta inte nödvändigtvis är samma mellan språk. Det visar en nyligen publicerad studie av Berit Aronsson, Umeå universitet och Lars Fant, Stockholms universitet.Mon, 24 Aug 2026 14:42:46 +0200<p>Berit Aronsson säger att ju mer intonationen avviker från förväntade mönster, ju större är risken för att det känslomässiga budskapet påverkas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="69e8b51d-58f0-40db-b3d0-cda7bfc389a5" data-contentname="Berit A">{}</div><p>– Ju mer intonationen avviker från förväntade mönster, ju större är risken för att det känslomässiga budskapet påverkas, säger Berit Aronsson.</p><p>– Spanska infödda talare uppfattar svenska andraspråkstalare av spanska som signifikant mer arroganta, mer arga och mer otrevliga än vad svenska talare uppfattar dem, när de ringer och bokar bord på en restaurang, och de negativa omdömena visar sig vara associerade med avvikande intonationsmönster. <br> <br>Den nyligen publicerad studien av Berit Aronsson och Lars Fant (2026) har designats med utgångspunkt i resultat från två tidigare studier: Aronsson (2015) och Hällgren och Aronsson (2023).</p><h3>Olika omdömen</h3><p>Berit Aronsson säger att resultaten visar att ju mer intonationen skiljer sig från förväntat mönster, till exempel stigande tonfall där man väntar sig fallande ton, eller tvärtom, ju mer negativa omdömen fick talarna, men bara av de spanska bedömarna.<br> <br>– De svenska bedömarna uppfattar visserligen de svenska inlärarna i spanska som osäkra i språket, men även glada och trevliga. De spanska bedömarna, å andra sidan, tenderade att uppfatta dem som att de har en osäker personlighet, inte vet vad de vill, är sömniga, nonchalanta eller obeslutsamma, och i vissa fall som arroganta, otrevliga och bestämmande. <br> <br>På frågan vad som är en lämplig tillämpning av resultatet säger Berit Aronsson att språkmelodin är nära förknippad med våra känslor och därför kan nya mönster i ett nytt språk vara svåra att lägga märke till och börja tillämpa.<br> <br>– Vi känner helt enkelt inte det som att vi menar vad vi säger om vi ändrar språkmelodin. Det man kan ta med sig från studien är att mottagaren, som har målspråket som modersmål, uppfattar språkmelodin genom sitt eget språks glasögon. <br> <br>– Till exempel kan stigande ton som betyder vänlighet i svenska, om den används där fallande ton förväntas i spanska tolkas som oförmåga att fatta beslut, och fallande ton där stigton förväntas kan uppfattas som arrogant eller oartigt.</p><h3>Öva på att uttrycka känslor</h3><p>Berit Aronsson säger vidare att träna på målspråkets intonation när man lär sig ett nytt språk är viktigare än vi vetat om, eftersom det kan leda till missförstånd på det känslomässiga, och inte nödvändigtvis det språkliga, planet. <br> <br>– Förutom att träna på det nya språkets grammatik, semantik och ordförråd så behöver den som lär sig främmande språk även öva på att uttrycka känslor på ett delvis nytt sätt. Det finns universella gemensamma drag i intonationen för alla språk, men det finns även språkspecifika skillnader som kan ha stor betydelse för hur man uppfattas.</p><p>– Och du som lär dig ett nytt språk – tänk på att det inte är farligt att ha flera språkliga identiteter – du förlorar inte ditt jag genom att använda en annan intonation. Tvärtom hjälper du mottagaren att förstå vad du faktiskt vill förmedla i stället för vad du upplever att du förmedlar – för detta är inte nödvändigtvis samma sak.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-om-betydelsen-av-hur-kanslor-uttrycks_12183489/https://www.umu.se/nyheter/rymdfysikern-asta-pellinen-wannberg-far-internationellt-pris_12183347/Rymdfysikern Asta Pellinen-Wannberg får internationellt prisProfessor emerita Asta Pellinen-Wannberg vid Umeå universitet har tilldelats presidentpriset från International Union of Radio Science, URSI, för sitt arbete med att främja och stödja kvinnor inom radioforskning.Mon, 24 Aug 2026 12:22:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/81b3eb8ad0b8495489104961f36c2c9f/asta_picture22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asta Pellinen-Wannberg prisas för sitt engagemang för kvinnliga radioforskare. Här håller hon sitt tacktal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>URSI</span></div></div><p>Priset delades ut vid invigningen av URSI:s generalförsamling och vetenskapliga symposium i Kraków den 16 augusti.</p><p>I prismotiveringen lyfts Asta Pellinen-Wannbergs långvariga engagemang för att inkludera och uppmuntra kvinnliga forskare samt hennes insatser inom Women in Radio Science, WIRS, ett internationellt initiativ som stärker kvinnors deltagande och synlighet inom forskningsområdet.</p><p>– Det känns mäktigt att min lilla offentliga undran 2015, om var alla duktiga kvinnor finns i denna ovanligt starkt mansdominerade vetenskapsgren, har vuxit till ett globalt initiativ. Jag känner mig mycket hedrad över att få det här priset, säger Asta Pellinen-Wannberg vid Institutionen för fysik.</p><p>Det som började som en kolumn i tidskriften <em>Radio Science Bulletin</em> utvecklades sedan till särskilda WIRS-sessioner på URSI:s internationella konferenser. I dag finns 16 lokala WIRS-avdelningar runt om i världen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Global organisation för radioforskning</h2><p>Radioforskning handlar om studier av elektromagnetiska fält och vågor och deras många tillämpningar, från kommunikation och radar till rymdforskning.</p><p>International Union of Radio Science (URSI) är en internationell, oberoende och ideell organisation som verkar för att främja forskning, internationellt samarbete och kunskapsutbyte inom fältet. URSI är medlem i International Science Council.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7d5b1c4e-3202-4d3e-9bba-dd86edefdc2f" data-contentname="Om presidentpriset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/rymdfysikern-asta-pellinen-wannberg-far-internationellt-pris_12183347/https://www.umu.se/nyheter/fran-sommarens-moten-till-arktiskt-samarbete_12183205/Från sommarens möten till arktiskt samarbeteTre stora arktiska evenemang gick av stapeln strax före sommaruppehållet. Arctic Arts Summit satte fokus på Umeå universitets geografiska läge som ett lärosäte i Sápmi och Arktis. Arctic Security Forum visade att arktisk säkerhet berör betydligt fler forskningsområden än säkerhetsstudier. Och UArctic Congress lyfte fram vägar till internationellt samarbete, med nästa kongress i Umeå 2028. Samtliga evenemang medför möjligheter för Umeå universitet att bygga vidare på under hösten. Mon, 24 Aug 2026 14:36:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/20260617_091326.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arctic Art Summit med kontext: Under Arctic Arts Summits andra dag presenterades de viktigaste slutsatserna från den Svenska sanningskommissionen för samiska folket. Rapporten presenterades av forskaren Krister Stoor, Várdduo - Centrum för samisk forksning, och Kaisa Syrjänen Schaal, ordförande för sanningskommissionen, inför en fullsatt Idun.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bygg vidare på Umeå universitets arktiska position </h2><p>Vad innebär det för ett universitet att vara beläget i Sápmi och Arktis? Arctic Arts Summit gav flera svar genom forskning, konst och offentliga samtal. <br><br>Konferensen hölls i Ubmeje/Umeå den 16–18 juni och samlade omkring 700 konstnärer, forskare, kulturutövare och beslutsfattare. Det var den första Arctic Arts Summit som hölls i Sverige, under temat mark, makt and konst och med urfolksperspektiv i centrum. Rektor Tora Holmberg öppnade konferensen och betonade Umeå universitets plats i Sápmi och Arktis ur geografiska, akademiska och kulturella perspektiv. <br><br>Den positionen var också tydlig i programmet. Várdduo – Centrum för samisk forskning, Arktiskt centrum, UmArts och Konstnärligt campus knöt samman samiska perspektiv, forskning och konstnärlig praktik genom paneler, workshops och konstnärlig forskning. Ett välbesökt samtal med Krister Stoor från Várdduo och ordföranden för Sanningskommissionen för det samiska folket, Kaisa Syrjänen Schaal, förde frågor om sanning och kunskapsbyggande in i den bredare arktiska diskussionen. </p><p>För forskare finns här en möjlighet att bygga vidare på Umeå universitets position i Sápmi och Arktis, och undersöka om ett arktiskt perspektiv kan tillföra relevans, nya frågor eller nya samarbetspartners till forskning som redan pågår. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Använd Arctic Six för att bredda säkerhetssamtalet </h2><p>Arktisk säkerhet är relevant även för forskare som kanske inte alls ser sig själva som verksamma inom säkerhetsområdet. Det blev tydligt vid Arctic Security Forum i Uleåborg. Forumet arrangerades av de sex universiteten inom Arctic Six och samlade akademi, beslutsfattare, försvar, kommuner, lokalsamhällen och näringsliv kring totalförsvar, transporter och beredskap i norr. Den andra dagen fokuserade på att utveckla nya samarbeten, projekt och planer. </p><p class="quote-center">Arktisk säkerhet är inte längre något vi kan förstå enbart genom försvarspolitik. Infrastruktur, livsmedelssystem, digitalisering, tillit och motståndskraft är alla delar av bilden. </p><p>Diskussionerna gick långt bortom militärt försvar. Gunhild Hoogensen Gjørv från UiT Norges arktiska universitet lyfte konkurrensen i cyberrymden och yttre rymden, där privata aktörer kan kontrollera kritisk digital infrastruktur och satelliter. Hon betonade också att sammanhållning och tillit gör samhällen svårare att destabilisera. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db8eb377563c452985dc4c9990488b9c/2500px_-_20260616_-_unioulu_-_arctic_security_forum_-_jpm-0542.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>University of Oulu, Arctic Security Forum. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Janne-Pekka Manninen / University of Oulu.</span></div></div><p>Professor vid Umeå universitet och Arctic Six Chair 2024-2026, Niklas Eklund, modererade en panel om totalförsvar och bred säkerhet: </p><p> – Arktisk säkerhet är inte längre något vi kan förstå enbart genom försvarspolitik. Infrastruktur, livsmedelssystem, digitalisering, tillit och motståndskraft är alla delar av bilden. </p><p>För forskare öppnar detta flera möjliga vägar in i säkerhetssamtalet. Expertis inom digitalisering, infrastruktur, livsmedel, motståndskraft, tillit eller samhälle kan vara användbar för att möta arktiska säkerhetsutmaningar, även när säkerhet aldrig varit utgångspunkten för forskningen. Arctic Six erbjuder också en etablerad nordisk miljö för att utforska dessa frågor tillsammans med forskare och andra samarbetspartners. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Använd UArctic nu – och bygg mot 2028 </h2><p>UArctic Congress i Tórshavn samlade närmare 1 400 deltagare från nästan 40 länder kring forskning och arktiskt samarbete och visade bredden i det internationella nätverk som finns tillgängligt för Umeåforskare. </p><p>För Lena Leimgruber Haraldsson, doktorand vid Institutionen för språkstudier, var ett budskap särskilt tydligt: </p><p> –  Ett av de starkaste intrycken från kongressen var det växande fokuset på samarbete över disciplingränser, sektorer och kunskapssystem.<br><br>Tillsammans med kollegor från UiT arrangerade hon Creating & Communicating Arctic ArtScience och presenterade sin egen forskning. Hon fick återkoppling från en internationell och tvärvetenskaplig publik, samtidigt som befintliga samarbeten stärktes och nya etablerades. </p><p class="quote-center">Ett av de starkaste intrycken från kongressen var det växande fokuset på samarbete över disciplingränser, sektorer och kunskapssystem.</p><p>Många Umeåforskare är redan aktiva inom UArctic. I år tillkom två nya preliminära tematiska nätverk med Umeå universitet som värd: AI och Arktis och Arctic Food Transitions. AI och Arktis, som leds av Frank Dignum (verksam vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet), planerar ett program för AI-kunnighet med fokus på vad AI kan användas till, men också vad tekniken inte kan eller bör användas till. Arctic Food Transitions, som leds av Armando Perez-Cueto (verksam vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet), samlar forskare kring livsmedelssystem och förändring i nordliga samhällen. De nya nätverken erbjuder ytterligare möjligheter att hitta kollegor och utveckla idéer tillsammans med internationella samarbetspartners. <br><br>När UArctic Congress and Assembly kommer till Umeå den 12–16 juni 2028 erbjuder de kommande två åren en tydlig möjlighet för forskare att bygga samarbeten med den bredare arktiska forskningsgemenskapen. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="be3ba701-ac55-4254-8e15-986866b15e1e" data-contentname="test">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/fran-sommarens-moten-till-arktiskt-samarbete_12183205/https://www.umu.se/nyheter/tva-representanter-fran-informatik-tar-plats-i-iris-styrelsen_12183312/Två representanter från informatik tar plats i IRIS-styrelsenInstitutionen för informatik stärker sin närvaro i den nordiska forskargemenskapen. Docent Daniel Nylén har valts in i styrelsen för IRIS Association där doktoranden Julia Andersson sedan tidigare representerar svenska forskarstuderande inom informationssystem.Mon, 24 Aug 2026 10:58:33 +0200<p>IRIS Association arbetar för att främja forskning och forskarutbildning inom informationssystem i Skandinavien och är den skandinaviska avdelningen av Association for Information Systems (AIS). Organisationen ansvarar bland annat för den årliga konferensen IRIS/SCIS samt tidskriften Scandinavian Journal of Information Systems (SJIS).</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">För både forskare och doktorander</h2><p>Styrelsen består av representanter från medlemsländerna i Norden och ansvarar för organisationens verksamhet, strategiska utveckling och centrala beslut. Som styrelseledamot kommer Daniel Nylén att representera svenska forskare inom informationssystem medan Julia Andersson representerar svenska doktorander inom området.</p><p>– Den nordiska forskargemenskapen inom informationssystem har en unik position internationellt och att få vara med och bidra till dess framtida utveckling genom arbetet i IRIS-styrelsen känns både hedrande och inspirerande. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla IRIS som en öppen och inkluderande mötesplats för både etablerade och nya forskare, säger Daniel Nylén.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Världens äldsta konferens inom området</h2><p>IRIS är en väletablerad organisation inom forskningsfältet informationssystem. Seminariet Information Systems Research Seminar in Scandinavia arrangerades första gången 1978 och räknas som världens äldsta återkommande konferens inom området. Sedan 2010 arrangeras konferensen tillsammans med Scandinavian Conference on Information Systems (SCIS).</p><p>Under senare år har konferensen lockat allt fler deltagare utanför Norden samtidigt som den fortsatt att vara en viktig mötesplats för den skandinaviska forskningstraditionen inom informationssystem.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stark representation i styrelsen</h2><p>Julia Andersson ser positivt på att Institutionen för informatik nu har två representanter i organisationens styrelse.</p><p>– Att vara en del av IRIS-gemenskapen innebär att man tillsammans med forskare från de andra medlemsländerna bygger vidare på den starka traditionen av skandinavisk IS-forskning och tillsammans formar framtiden inom fältet. Det är värdefullt att delta i den kooperativa miljön och det känns därför extra roligt att vi från institutionen kan ge tillbaka lite genom ökat deltagande vid konferenserna och att ha två representanter i styrelsen, säger Julia Andersson.</p>https://www.umu.se/nyheter/tva-representanter-fran-informatik-tar-plats-i-iris-styrelsen_12183312/https://www.umu.se/nyheter/hostterminen-2026-lanserar-vardduo-en-ny-typ-av-seminarier_12183325/Höstterminen 2026 lanserar Várdduo en ny typ av seminarierDe kallas temaseminarier och syftet är att nå ut till en bredare målgrupp med viktiga frågor inom urfolksforskning.Mon, 24 Aug 2026 10:48:43 +0200<p class="quote-center"><strong>Forskning ska ta ansvar i relation till de samhällen den berör och bidra till deras välbefinnande</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f962c2c5ea3f467688851023569e0e99/shawn_wilson_-_landscape_mode3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><p class="bildText"><sup><br>Shawn Wilson, föredragshållare, tillhör Opaskwayak Cree Nation i norra Kanada och bor på Syilx-territorium i Kelowna, British Columbia. Han är professor i ursprungsstudier och har en forskningsprofessur vid University of British Columbia med fokus på kunskapssystem bland ursprungsbefolkningar. </sup></p></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Tisdag 22 september kl. 18.00-20.00, digitalt</strong></h2><p>Seminarierna genomförs helt digitalt för att möjliggöra medverkan av internationellt framstående forskare och för att göra seminarierna så tillgängliga som möjligt. De utgör en del av Várdduos högre seminarium, en akademisk mötesplats för fördjupad diskussion och kritisk reflektion kring aktuell forskning. </p><p>Varje termin erbjuds ett till två seminarier inom ett övergripande tema som löper över en termin eller, i vissa fall, ett helt läsår. Genom detta format skapar man en samlande och dynamisk arena för engagerande och fördjupade samtal om angelägna forskningsfrågor. </p><h3>TEMA 2026: Urfolksmetodologier – Indigenous Methodologies</h3><p>Urfolksmetodologier (Indigenous Methodologies) är forskningsmetoder som är förankrade i urfolks världsuppfattningar, värderingar och relationer. Istället för att behandla kunskap som något som ska utvinnas, betonar de respekt, ömsesidighet och ansvar, och utgår från att kunskap är relationell mellan människor, mark och mer-än-mänskliga sammanhang. </p><p>Forskare som <strong>Linda Tuhiwai Smith</strong>, <strong>Shawn Wilson</strong> (som håller föredrag vid seminariet) och <strong>Jelena Porsanger</strong> betonar att forskning ska ta ansvar i relation till de samhällen den berör och bidra till deras välbefinnande.</p><p>Detta innebär att urfolksmetodologier prioriterar samarbete, etisk förankring och skydd av kulturell kunskap. I praktiken utmanar de konventionell forskning genom att centrera urfolks kunskaps sätt och säkerställa att forskningen är både respektfull och relevant.</p><p><a href="~/link/237065f7763140ef90e35fc5fcced90c.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p>https://www.umu.se/nyheter/hostterminen-2026-lanserar-vardduo-en-ny-typ-av-seminarier_12183325/https://www.umu.se/nyheter/ny-kurs-kognitionsvetenskap-for-lararutbildare-_12183300/Ny kurs: Kognitionsvetenskap för lärarutbildareNu erbjuds en kurs i kognitionsvetenskap för lärare som undervisar inom lärarutbildningarna och är anställda vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet eller Stockholms universitet. Mon, 24 Aug 2026 09:42:59 +0200<p>Kognitionsvetenskap för lärarutbildare ges som en kompetensutvecklande insats för lärare. Bakgrunden är Umeå universitets regleringsbrev för 2026, där universitetet får i uppdrag att anordna insatser för lärare inom lärarutbildningarna vid de norra lärosätena samt Stockholms universitet. </p><p>– När kognitionsvetenskap får en tydligare plats i lärarutbildningarna behöver vi också stärka förutsättningarna för dem som undervisar. Kursen är ett sätt att samla och tillgängliggöra den kompetens som finns vid universitetet, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan. </p><p>Lärarhögskolan har gett Institutionen för psykologi i uppdrag att genomföra kursen i samarbete med institutioner som har relevant kompetens inom området. </p><p>– Institutionen är mycket glada över att ha fått uppdraget och över samarbetet med Lärarhögskolan och de andra institutionerna, säger Maria Nordin, biträdande prefekt vid institutionen för psykologi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/23d35c9096e542f7bcef91497c181c76/nordin_maria_24062026-_mg_2237.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Maria Nordin. Universitetslektor vid Institutionen för psykologi Roll: Biträdande prefekt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om kursen </h2><p>Kursen ger kunskap om kognitionsvetenskapliga modeller för informationsbehandling, lärande och minne utifrån språkliga, filosofiska och psykologiska perspektiv. Den ger också insikter i hur modellerna kan tillämpas i undervisningen.</p><p>Läs mer om kursen här: <br><a href="~/link/172c7acd97bb4613987aedb06bb515a4.aspx">Fortbildning för yrkesverksamma lärarutbildare </a></p><p>För att göra det möjligt för lärare att delta oberoende av geografisk hemort ges kursen på distans med 25 procents studietakt. Totalt omfattar kursen 42 platser hösten 2026. Platserna fördelas jämnt mellan Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Stockholms universitet. </p><p>Umeå universitet fördelar sina platser till de sju institutioner som i dag har mest undervisningsuppdrag inom lärarutbildningarna med didaktiskt innehåll. </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-kurs-kognitionsvetenskap-for-lararutbildare-_12183300/https://www.umu.se/nyheter/forskningsministern-besokte-umea-universitet_12183185/Forskningsministern besökte Umeå universitet – ny strategi för kvantteknik lanseradI samband med att regeringen lanserade sin nya strategi för kvantteknik besökte Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole-, och forskningsminister, Umeå universitet. Rektor Tora Holmberg och fyra av universitetets forskare inom kvantteknik samtalade med den politiska delegationen om allt från internationalisering, finansiering, infrastruktur och vikten av gränsöverskridande samarbeten. Mon, 24 Aug 2026 08:43:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0106-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lotta Edholm, (L), gymnasie-, högskole-, och forskningsminister och hennes partikamrater Lars Leijonborg och Elin Nilsson lyssnar till rektor Tora Holmberg som berättar om Umeå universitet och kommenterar den nya kvantstrategin som regeringen nyss lanserat. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Tisdagen den 18 augusti lanserade regeringen sin nya strategi för kvantteknik. Kvantteknik är ett avancerat forskningsfält som bland annat har stor inverkan på många viktiga samhällsområden, såsom sjukvård, energi, cybersäkerhet, navigation och försvar. Sverige är redan i dag framstående inom kvantforskning. Regeringens nya strategi syftar till att sätta ramar som ska stärka det fältet ytterligare. </p><p>– Vi vill att Sverige, i Vetenskapsrådets prioriteringar och utlysningar, prioriterar detta och att det också genererar mer pengar och intresse från näringslivet, säger statsrådet Lotta Edholm (L), under ett möte i laserlabbet Laserlab Umeå vid Umeå universitet, strax efter att regeringen lanserat den nya strategin.  </p><p>– Jag är helt övertygad om att vi måste satsa mer pengar på forskning i Sverige överhuvudtaget, vi måste komma upp till en procent av statliga satsningar, också för att vi ska få mer pengar från näringslivet. Vi ligger högt i Sverige i dag men om vi tittar i ett europeiskt perspektiv håller vi på att bli helt omkullsprungna av främst USA och Kina, säger hon. </p><p><a title="regeringen.se" href="https://news.cision.com/se/utbildningsdepartementet/r/regeringen-presenterar-en-strategi-for-kvantteknik,c4384642">Läs hela strategin i regeringens pressmeddelande.</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå har världsledande forskare inom fältet</h2><p>Lotta Edholm befann sig i Umeå tillsammans med den liberala riksdagsledamoten Elin Nilsson och Lars Leijonborg, riksdagskandidat för liberalerna som tidigare varit både forskningsminister och partiledare, bland annat. De besökte det avancerade Laserlabbet vid Umeå universitet och mötte forskarna Aleksandra Foltynowicz, László Veisz, Nicolò Maccaferri och Mustafa Khairallah från Institutionen för fysik samt Institutionen för datavetenskap. Även rektor Tora Holmberg, Thomas Wågberg, dekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning, fanns på plats.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856b72afcde541808179a87b6b21b1b9/kvantstrategi-0317-260818-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>László Veisz, Aleksandra Foltynowicz, Thomas Wågberg, Tora Holmberg, Lars Leijonborg, Lotta Edholm, Elin Nilsson, Nicolò Maccaferri och Mustafa Khairallah i ett möte i laserlabbet vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Umeå universitet välkomnar satsningar på forskning i allmänhet och satsning på kvantteknik i synnerhet, då det är ett fält som är framstående för universitetet. </p><p>– Vad den här strategin ger oss är råg i ryggen att säga att vi gör rätt i att satsa på kvantteknik. Det är kostsamt, inte minst gällande infrastrukturer. Sverige är ett litet land, om vi ska kunna förverkliga strategin behöver vi samarbeta, och Umeå universitet gör det utifrån vår spetskompetens, med andra lärosäten i Sverige och internationellt, säger rektor Tora Holmberg. </p><p>– Som rektor är jag särskild glad att vi på Umeå universitet har världsledande forskare inom fältet, som aktivt bidrar till framstående forskningssamarbeten, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Presenterade forskning för politikerna</h2><p>Under mötet fick samtliga forskare möjlighet att presentera sina olika forskningsprojekt inom kvantteknik. Det rör sig om allt från framtida teknologi inom områden som elektronik, fotonik, kvant- och bioteknik till miljöövervakning, astrofysik, cybersäkerhet och studier om materiens allra minsta beståndsdelar. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0b77587f-a2ba-44e3-9cc1-ed436c9c26c5" data-contentname="Kvantforskare">{}</div><p>I Sverige pågår skapandet av två fysiska kvantdatorer, båda belägna på Chalmers tekniska universitet i Göteborg och utvecklas inom ramen för satsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Forskningen vid Umeå universitet är exempel på viktig grundforskning i utvecklingen av kvantdatorerna.  </p><p>– För att kunna utveckla kvantdatorer måste man verkligen känna till essensen av hur atomer och elektroner reagerar på kvantnivå, det är den kunskapen vi tar fram här. Så vi utvecklar inte en kvantdator i sig här, men vi tar fram tekniker som behövs för att utveckla dem, säger Thomas Wågberg, som är professor i fysik utöver att han är dekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Väckte många viktiga ämnen</h2><p>Mötet mellan universitetets representanter och politikerna berörde även finansiering, infrastruktur, utbildning, att nå ut med forskningskommunikation, internationalisering och vikten av att väcka intresse för naturvetenskapliga ämnen hos såväl studenter som barn i grundskoleålder.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="498001a6-a604-404d-b882-0331005c6e12" data-contentname="Kvanforskare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskningsministern-besokte-umea-universitet_12183185/https://www.umu.se/nyheter/screening-kan-minska-dodligheten-i-tarmcancer-med-over-40-procent_12183201/Screening kan minska dödligheten i tarmcancer med över 40 procentPersoner som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen. Det visar nya beräkningar av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.Fri, 21 Aug 2026 09:34:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2df4ac0c35c4db7a1de93e9dbef3cfb/kolorektalcancer.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. Om sjukdomen upptäcks tidigt är prognosen god.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Panuwat Dangsungnoen</span></div></div><p>Tjock- och ändtarmscancer hör till de vanligaste cancerformerna och har god prognos om cancern upptäcks tidigt. Allmän screening har införts i hela Sverige och innebär att personer i åldrarna 60–74 år erbjuds provtagning vartannat år. Stockholm och Gotland var tidigt ute och införde rutinscreening redan 2008. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet följt dessa individer i upp till 14 år för att undersöka hur screening påverkar risken att dö. Studien omfattar över 376 000 personer.</p><p>– Allmän screening är ett initiativ från samhället som berör många människor. Därför är det viktigt att effekten utvärderas, säger Håkan Jonsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet som är en av forskarna bakom studien.</p><p>– En tidigare utvärdering av programmet visade att de som fick en inbjudan till screening hade 14 procent lägre risk att dö av sjukdomen. Nu har vi kunnat visa att risken att dö är betydligt lägre än så hos de som faktiskt deltar i screeningen, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En tredjedel deltar inte i screening</h2><p>Forskarna jämförde de som bjöds in till screening mellan 2008 och 2012 med en kontrollgrupp som antingen bjöds in senare eller inte alls. De använde en statistisk metod för att ta hänsyn till faktorer som kan göra effekten svårare att uppskatta, bland annat att vissa personer i kontrollgruppen senare fick möjlighet att delta i screening och att vissa personer som bjöds in inte deltog.</p><p>– Det kan vara svårt att utvärdera effekten av screening på grund av olika felkällor och brist på individuella data. I den här studien hade man redan innan starten planerat för att kunna utvärdera genom att dels säkerställa en kontrollgrupp, dels samla in alla nödvändiga individuella data, säger Håkan Jonsson.</p><p>När dessa faktorer beaktades var inbjudan till screening förknippad med 26 procent lägre risk att dö i tjock- och ändtarmscancer, medan aktivt deltagande var förknippat med 43 procent lägre risk att dö.</p><p>– Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov. Vår studie visar på vilken betydelse det kan ha att delta i tarmcancer-screeningen, att det faktiskt kan rädda liv, säger Johannes Blom.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="752fea1e-5bae-490e-94bd-ed35558c2e59" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/screening-kan-minska-dodligheten-i-tarmcancer-med-over-40-procent_12183201/https://www.umu.se/nyheter/studie-kartlagger-hur-tarmbakterier-paverkar-varandras-tillvaxt_12183144/Studie kartlägger hur tarmbakterier påverkar varandras tillväxtAtt förstå hur bakterier påverkar varandra är avgörande för att förstå hur samhällen av mikroorganismer bildas och upprätthålls. Forskare vid Umeå universitet har systematiskt kartlagt interaktioner mellan vanliga tarmbakterier och därmed skapat en av de mest omfattande databaserna i sitt slag. Studien, som publicerats i Nature Communications, visar att hämmande interaktioner dominerar, men identifierar också mekanismer där vissa bakterier främjar andra bakteriers tillväxt.Mon, 24 Aug 2026 13:04:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5910_sjn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bolor Buyanbadrakh, postdoktor vid Kemiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Den mänskliga tarmen innehåller hundratals arter av mikrooganismer som bildar komplexa samhällen med koppling till matsmältning, immunförsvar och motståndskraft mot infektioner. Trots deras betydelse är interaktionerna mellan många arter av mikroorganismer fortfarande relativt okända.</p><p>Genom att testa mer än 1 200 interaktioner mellan 36 vanliga bakteriearter från tarmen skapade forskarna en av de mest omfattande datamängderna i sitt slag.</p><p>Resultaten visade att de flesta interaktioner var negativa, vilket innebär att en art begränsade tillväxten hos en annan. En viktig orsak var att bakterierna förändrade sin omgivning, särskilt genom att sänka pH-värdet och göra miljön surare.</p><p>– Våra resultat visar att konkurrens är ett dominerande inslag i tarmens mikrobiom. Samtidigt fann vi konkreta exempel på samarbete och identifierade de molekylära mekanismerna bakom dem, säger Bolor Buyanbadrakh, postdoktor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens försteförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/bolor-buyanbadrakh-lab-260818-dscf5893_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Ett av fynden var att bakterien <em>Clostridium perfringens</em> främjar tillväxten hos <em>Mediterraneibacter gnavus</em> genom att frisätta extracellulära vesiklar, små partiklar som bakterier utsöndrar och som kan transportera molekyler mellan celler. Studien ger belägg för att sådana vesiklar direkt kan påverka tillväxten hos en annan bakterieart.</p><p>Forskarna upptäckte också att <em>Veillonella parvula</em> kan höja pH-värdet i sin omgivning och därmed motverka den försurning som orsakas av andra bakterier. Denna förändring gjorde det möjligt för syrakänsliga arter, såsom <em>Parabacteroides merdae</em>, att växa bättre, även i mer komplexa mikrobiella samhällen.</p><p>– Att förstå hur bakterier påverkar varandra är avgörande om vi vill kunna förutsäga eller i framtiden påverka mikrobiomets sammansättning på ett rationellt sätt. Vårt arbete bidrar både med en omfattande datamängd över interaktioner och med mekanistiska insikter som för forskningsfältet i den riktningen, säger André Mateus, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, gruppledare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och studiens seniorförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/980b1151931e4bbcaced965293227f16/mateus_andre_0314_220506_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>André Mateus, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Genom att belysa både konkurrens- och samarbetsmekanismer mellan tarmbakterier ger studien en grund för att kunna förutsäga hur samhällen av mikroorganismer bildas och förändras över tid.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid <a href="~/link/f1741951a05e464ea0b74d28b589f4a5.aspx">Kemiska institutionen</a>, <a href="~/link/659b08dc1a0140919eca984863e58cf5.aspx">Institutionen för molekylärbiologi</a>, <a href="~/link/0d3ba380e5cd4b9b8dedb91c1fa7d127.aspx">The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS)</a> och <a href="~/link/7411b104249c4027951f7bfc334415ab.aspx">Umeå Centre for Microbial Research (UCMR)</a> vid Umeå universitet. Förutom Mateus forskargrupp medverkade forskargrupperna ledda av Madeleine Ramstedt, Sun Nyunt-Wai och Björn Schröder. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Jeanssons stiftelser.</p><p> </p><p><strong>Om den vetenskapliga artikeln:</strong></p><p>Buyanbadrakh et al., Systematic profiling of growth interactions in human gut microbiome species. Nature Communications 2026, <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-026-76526-z" target="_blank" rel="noopener">https://doi.org/10.1038/s41467-026-76526-z</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/studie-kartlagger-hur-tarmbakterier-paverkar-varandras-tillvaxt_12183144/https://www.umu.se/nyheter/peter-johansson-tilldelas-vardduos-vetenskapliga-pris-for-2026_12183046/Peter Johansson tilldelas Várdduos vetenskapliga pris för 2026Peter Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, tilldelas Várdduos vetenskapliga pris 2026 för sin betydande forskning inom samiska och urfolksrelaterade frågor utifrån mänskliga rättighetsperspektiv.Mon, 24 Aug 2026 13:11:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab592da974724bf2ab7257e552899d89/peter_johansson_fotograf_gunnar_jonsson_session17.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, tilldelas Várdduos vetenskapliga pris 2026. Fotograf: Gunnar Jönsson</p></div></div><p>Utöver sina vetenskapliga publikationer har Peter Johansson haft ett tydligt och långvarigt engagemang i samverkan, kunskapsspridning och offentlig dialog kring samiska och urfolksrelaterade frågor, både nationellt och internationellt. Han har därmed på ett tydligt sätt bidragit till utvecklingen av samisk forskning och kunskapsproduktion.</p><p>Ur motiveringen: <em>Universitetslektor Peter Johansson får priset för sina betydande insatser inom forskning med samisk tematik. Hans forskning har fokuserat på politiska och rättsliga dimensioner av mänskliga rättigheter, med tonvikt på urfolksrätt, självbestämmande och markrättigheter i Sápmi.</em></p><p> </p><p><em>Várdduos vetenskapliga pris för både 2025 och 2026 delas ut vid Umeå universitets årshögtid 17 oktober 2026. 2025 års pristagare är Asta Mitkijá Balto.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/peter-johansson-tilldelas-vardduos-vetenskapliga-pris-for-2026_12183046/https://www.umu.se/nyheter/cancervarden-i-norr-narmare-internationell-kvalitetsstampel-2_12183076/Cancervården i norr närmare internationell kvalitetsstämpel Cancervården i norra Sverige har tagit ytterligare ett viktigt steg mot en internationellt erkänd ackreditering som Comprehensive Cancer Centre. För några veckor sedan gav Organisation of European Cancer Institutes (OECI) klartecken för nästa fas i processen: ett platsbesök. Thu, 20 Aug 2026 09:21:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b6230d9932844d689ccb714d19d09ac/norrlands_universitetssjukhus_-_original_3652782.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sedan 2025 har Region Västerbotten, Umeå universitet och Regionalt cancercentrum norr samlats i en gemensam organisation där man samarbetar för att utveckla cancervård, cancerforskning och cancerutbildning. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Klas Sjöberg</span></div></div><p class="quote-center">Platsbesöket är en viktig milstolpe i arbetet mot ackreditering</p><p>– Platsbesöket är en viktig milstolpe i arbetet mot ackreditering. Under hösten fortsätter vi förberedelserna inför besöket och medarbetare och chefer i berörda verksamheter kommer att få mer information om vad som väntar, säger Lotta Edvinsson, centrumledare för Umeå Comprehensive Cancer Centre.</p><p>Sedan hösten 2025 har Region Västerbotten, Umeå universitet och Regionalt cancercentrum norr samlats i en gemensam organisation där man samarbetar för att utveckla cancervård, cancerforskning och cancerutbildning. </p><p>I slutet av juli kom beskedet att verksamheten fått klartecken att gå in i nästa steg i processen mot att ackrediteras som Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC). Det innebär att OECI:s granskningsteam kommer att genomföra ett besök på plats på Norrlands universitetssjukhus i december. De kommer då att träffa företrädare för verksamheten och fördjupa sin förståelse för hur vård, forskning och utbildning samverkar inom cancerområdet.</p><p>– Jag är oerhört stolt över alla medarbetare som bidrar i denna omfattande och viktiga process. Att uppnå status som Comprehensive Cancer Centre är en bekräftelse på den höga kvalitet som präglar vår verksamhet och på det starka samarbetet mellan vård, forskning och utbildning. Samtidigt öppnar det upp för nya möjligheter till utveckling och samverkan, både regionalt, nationellt och internationellt, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><p>En CCC-ackreditering är en internationellt erkänd kvalitetsstämpel som visar att vård, forskning och utbildning är väl integrerade och håller hög standard enligt europeiska kriterier. Målet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för cancervård och cancerforskning med patienten i fokus.</p>https://www.umu.se/nyheter/cancervarden-i-norr-narmare-internationell-kvalitetsstampel-2_12183076/https://www.umu.se/nyheter/kunskap-racker-inte--manga-utomhusarbetare-saknar-skydd-mot-tbe_12182925/Kunskap räcker inte – många utomhusarbetare saknar skydd mot TBETrots att de flesta utomhusarbetare i Sverige är positiva till vaccination mot fästingburen hjärninflammation, TBE, är många fortfarande ovaccinerade. En ny studie från Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) belyser vilka hinder som står i vägen.Fri, 21 Aug 2026 07:40:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/istock-5867181122.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kunskapen om TBE är hög och de flesta utomhusarbetare ser värdet av vaccination, men många är ändå ovaccinerade. Studien tyder på att praktiska hinder som kostnader och tillgänglighet kan vara minst lika viktiga som kunskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Teka77</span></div></div><p class="quote-center">Många utomhusarbetare ser värdet av TBE-vaccination men vaccinerar sig ändå inte</p><p>– Många utomhusarbetare ser värdet av TBE-vaccination men vaccinerar sig ändå inte. Våra resultat tyder på att tillgänglighet, kostnader och stöd från arbetsgivaren kan vara minst lika viktiga som kunskap om sjukdomen, säger Dr. Junwen Guo, staff scientist på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>TBE är en potentiellt allvarlig sjukdom som sprids via fästingar. Personer som arbetar inom skogsbruk, jordbruk, forskning, jakt och andra yrken utomhus kan utsättas för fästingbett upprepade gånger.</p><p>En nationell enkätstudie med 1 006 utomhusarbetare, genomförd av Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), visade att 77 procent hade vaccinerat sig minst en gång mot TBE och att nästan 86 procent ansåg att vaccination är värdefull.</p><p>Kunskapsnivån om TBE-vaccination var överlag hög. Hela 98,7 procent av deltagarna kände till att TBE kan förebyggas med vaccin. Trots detta låg vaccinationsgraden efter kunskapen och attityderna, med tydliga skillnader mellan yrkesgrupper, socioekonomiska grupper och olika delar av landet.</p><p>Deltagarnas egna kommentarer ger en bild av varför. Vissa verkade bedöma sin personliga risk utifrån om de själva hade stött på fästingar eller TBE i vardagen. En person skrev:</p><p>"<em>Trots ett helt liv med friluftsliv och arbete utomhus har jag aldrig sett en fästing på mig själv</em>."</p><p>Andra ifrågasatte risken för TBE där de bor eller arbetar, eller hade svårt att skilja TBE från andra sjukdomar som sprids av samma fästingart.</p><p>En respondent skrev:</p><p>"<em>TBE är inte vanligt i området, medan borrelia är det</em>."</p><p>Kommentarerna tyder inte på att utomhusarbetarna saknar kunskap om TBE. Snarare pekar de på en mer komplex fråga: människor kan uppleva att deras egen risk inte är tillräckligt hög för att motivera vaccination.</p><p>För vissa deltagare handlade hindren om praktiska faktorer. Kommentarerna lyfte fram svårigheter att ta sig till vaccinationsmottagningar, boka tider och komma ihåg påfyllnadsdoser. En person skrev:</p><p>"<em>Det största hindret för mig är att behöva åka in till stan för att vaccinera mig. Det tar tid och det är till och med svårt att hitta parkering</em>."</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/jg_hihgh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Junwen Guo, staff scientist på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Natthaphon Sakulvanaporn (BangkokVDO). </span></div></div><p>Kostnaden var en annan viktig faktor. Nästan hälften av deltagarna uppgav att de skulle vara mer benägna att vaccinera sig mot TBE om vaccinet var billigare eller subventionerades av arbetsgivaren eller samhället.</p><p>Sverige har redan system för att hantera TBE-risker i arbetslivet. Arbetsgivare ska bedöma smittrisken och erbjuda vaccination vid behov, och TBE-vaccination rekommenderas särskilt för personer som arbetar utomhus. Men alla som ofta exponeras för fästingar omfattas inte av dessa system, exempelvis egenföretagare, personer som arbetar utomhus på deltid eller jägare. Det väcker frågan om dagens förebyggande arbete verkligen når alla riskgrupper.</p><p>Studien pekar också på en annan utmaning: TBE-riskerna förändras geografiskt. Eftersom vaccination måste ges innan smitta sker kan det uppstå en fördröjning om nya riskområden först upptäcks när sjukdomsfallen ökar. När fästingar och TBE sprider sig till nya områden blir det därför viktigt att identifiera personer med hög risk i tid. För utomhusarbetare påverkas risken inte bara av var de bor, utan också av var och hur ofta de vistas utomhus.</p><p>Resultaten lyfter en viktig fråga för det förebyggande arbetet mot TBE:</p><p>– Om vi ska ligga steget före TBE måste vi bli bättre på att tidigt identifiera riskgrupper och säkerställa att vaccination är lättillgänglig. Det kräver både bättre övervakning av fästingar och sjukdomen, säger Junwen Guo.</p><p>fästing</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdde29ba879046ad8eea9f0028e78047/fasting_jens_rydell_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>TBE (fästingburen hjärninflammation) är en virussjukdom som sprids till människor via fästingbett. Sjukdomen orsakas av ett flavivirus. TBE-viruset överförs direkt i själva bettögonblicket via fästingens saliv. Det finns inget botemedel eller antibiotika mot TBE när man väl har smittats. Det mest effektiva skyddet är att vaccinera sig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jens Rydell, Johnér bildbyrå AB</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/kunskap-racker-inte--manga-utomhusarbetare-saknar-skydd-mot-tbe_12182925/https://www.umu.se/nyheter/fran-ord-till-handling-i-klimatutbildningen_12182868/Från ord till handling i klimatutbildningenStudenter lär sig mycket om klimatet, men kunskapen leder inte alltid till handling. I ett nytt projekt ska Johanna Lönngren undersöka hur klimatutbildningen kan utformas för att ge större förändringskraft.Tue, 18 Aug 2026 12:36:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abdaeefdec704484bf6bac313ca3608b/lonngren_johanna_1577_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johanna Lönngren, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Problemet är att undervisningen fokuserar på att utveckla kunskaper, snarare än hur de kan användas för att skapa faktisk förändring, säger Johanna Lönngren, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, NMD.</p><p>För att klimatomställningen ska gå snabbare behövs inte bara ny teknik, utan också människor med kunskap, engagemang och en tro på att det går att göra skillnad. Här spelar utformningen av undervisningen en viktig roll.</p><p>Johanna Lönngren har fått fyra miljoner kronor från Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, för att sammanställa och analysera forskning om klimatutbildning. Hon ska undersöka vad som gör att vissa utbildningsinsatser leder till handling medan andra inte gör det.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">"Går alldeles för långsamt"</h2><p>Till skillnad från en traditionell kunskapsöversikt, som ofta fokuserar på frågan om vad som fungerar, ska projektet också undersöka varför något fungerar och i vilka sammanhang. Projektet omfattar klimatutbildning brett, från skola till högre utbildning. Det kan till exempel handla om vad som får elever och studenter att ändra beteende, engagera sig i organisationer eller välja en yrkesbana där de kan påverka samhällsutvecklingen.</p><p>– Vi ser inte den förändring vi behöver. Det finns mycket kunskap och teknik, men utvecklingen mot klimatneutralitet går alldeles för långsamt, säger Johanna Lönngren.</p><p>I projektet medverkar även Eva Knekta vid NMD och Loïs Vanhée vid Institutionen för datavetenskap. De samarbetar också med Sara Dada vid University College Dublin.</p><p>I slutet av projektet ska forskarna ta fram modeller som gör det lättare att förstå hur olika mekanismer påverkar lärandet. Modellerna ska användas tillsammans med lärare och hjälpa dem att utveckla klimatutbildningen så att den fungerar i just deras undervisningsmiljö.</p>https://www.umu.se/nyheter/fran-ord-till-handling-i-klimatutbildningen_12182868/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-vidtar-atgarder-efter-kritik-fran-uka--_12182566/Umeå universitet vidtar åtgärder efter kritik från UKÄ Umeå universitet redovisar nu vilka åtgärder som vidtas efter den allvarliga kritik som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) riktat mot lärosätet i ett tillsynsbeslut. Kritiken gäller ett antagningsärende där brister i universitetets hantering har fått stora konsekvenser för en enskild sökande. Rektor Tora Holmberg ser mycket allvarligt på det inträffade, och beklagar djupt de brister i hanteringen som drabbat den sökande. Fri, 14 Aug 2026 12:59:17 +0200<p><a href="https://www.uka.se/">UKÄ</a> har konstaterat, i ett tillsynsbeslut den 14 april 2026, att Umeå universitet inte följt ett beslut från Överklagandenämnden för högskolan i ett antagningsärende. Universitetets hantering har inneburit att handläggningen kraftigt dragit ut på tiden och att den sökande fråntagits möjligheten att antas till en utbildning.  </p><p>Umeå universitets egen utredning visar att det har förekommit brister i hantering, rutiner och riktlinjer i ärendet. Den visar även att det funnits bristande kunskaper om hur en överinstans beslut ska påverka den fortsatta handläggningen. Med anledning av detta har universitetet vidtagit och planerat ett antal åtgärder. </p><p>– Det här är ett ärende som har fått stora konsekvenser för en enskild individ som ansökt till senare del av program vid Umeå universitet, och det beklagar vi djupt. Universitetet har brustit i hanteringen och skulle ha följt överinstansens beslut. Vi tar till oss av UKÄ:s kritik och ser mycket allvarligt på det inträffade. De åtgärder som nu genomförs syftar till att stärka våra rutiner, tydliggöra ansvarsfördelningen och säkerställa att en liknande situation inte uppstår igen, säger rektor Tora Holmberg. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Genomförda åtgärder </h2><ul><li>Säkerställande av rutin för uppföljning av överklagade beslut där överklagandeinstansen gjort en annan bedömning än i det ursprungliga beslutet.  </li><li>Säkerställande av rutin där tillsynsärenden lottas med rektor som beslutsfattare.  </li><li>Information till anställda, och utbildningsinsatser riktade till anställda och chefer, ska tydligare lyfta förvaltningsrättens grundprinciper och instansordningens betydelse för handläggning av ärenden. </li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Planerade åtgärder </h2><p>Universitetet avser att senast den 31 december 2026 ha genomfört följande åtgärder: </p><ul><li>Ändring av <a href="~/link/12c07f5d910047d1b2924698da2ca512.aspx">Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå</a> för att säkerställa att regelverket kring antagning till senare del är tydligt och överensstämmer med den prövning som behöver göras inför sådan antagning. </li><li>Beslut om en handläggningsordning för antagningsärenden där olika funktioner bedömer allmän och särskild behörighet respektive ämnesbehörighet. Handläggningsordningen ska tydliggöra handläggning, rättsliga förutsättningar, beslutsordning och ansvarsfördelning samt kunna ligga till grund för lokala rutiner. </li><li>Översyn av information om antagning till senare del, riktad till både sökande och anställda vid Umeå universitet.   </li></ul>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-vidtar-atgarder-efter-kritik-fran-uka--_12182566/https://www.umu.se/nyheter/hjarnfonden-satsar-pa-hjarnkraft-i-umea_12182461/Hjärnfonden satsar på hjärnkraft i UmeåSju forskningsprojekt vid Umeå universitet får sammanlagt nio miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden när organisationen delar ut totalt 190 miljoner kronor till 122 forskningsprojekt runt om i Sverige.Mon, 24 Aug 2026 10:53:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39f10a3863dd49c888157e4c903bb7c4/10174693-brain-disease-therapy_beskuren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>De sju projekt som beviljats medel från Hjärnfonden spänner över flera viktiga områden inom hjärnforskningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Både det beviljade beloppet till Umeå universitet och universitetets andel av den nationella finansieringen, 4,7 procent, är högre än tidigare år.</p><p>– Att Hjärnfonden satsar nio miljoner kronor på forskning vid Umeå universitet är ett tydligt erkännande av den höga kvaliteten på vår hjärnforskning. Att vår andel av den nationella finansieringen ökar visar också att våra forskare står sig väl i konkurrensen. Anslagen ger bättre möjligheter att utveckla kunskap som kan bidra till framtidens diagnostik och behandling av hjärnans sjukdomar, säger Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>De projekt som beviljats medel spänner över flera viktiga områden inom hjärnforskningen. Forskarna undersöker bland annat mekanismer bakom neurodegenerativa sjukdomar som ALS och Alzheimers sjukdom, hjärnans egna underhållsprocesser samt hur fästingburna virus tar sig in i hjärnan.</p><p>Årets utdelning från Hjärnfonden är den största hittills. Totalt delas 190 miljoner kronor ut, vilket är nästan 40 miljoner kronor mer än föregående år. Finansieringen möjliggörs genom gåvor från allmänheten.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskningsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel:</h2><p><strong>Anna Överby Wernstedt, Institutionen för klinisk mikrobiologi</strong></p><p>Projekt:<em> Kartläggning av fästingvirusets väg in till hjärnan – kan vi stoppa det?</em><br>Forskningsområde: Hjärnans funktion</p><p><strong>Changchun Chen, Institutionen för molekylärbiologi</strong></p><p>Projekt: <em>Reglering av neuronal proteostas genom gliala nukleära hormonreceptorer</em><br>Forskningsområde: ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar</p><p><strong>Karin Forsberg, Institutionen för klinisk vetenskap</strong></p><p>Projekt: <em>Att förstå och stoppa ALS – från felveckade proteiner till framtidens behandlingar</em><br>Forskningsområde: ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar</p><p><strong>Michael Dimitriou, Institutionen för medicinsk och translationell biologi</strong></p><p>Projekt: <em>Sensorimotoriskt åldrande: förändringar i proprioceptiv signalering, reflexkoppling och rörelseförmåga</em><br>Forskningsområde: Hjärnans funktion</p><p><strong>Nina Karalija, Institutionen för medicinsk och translationell biologi</strong></p><p>Projekt: <em>Åldersrelaterad dopaminförlust – en riskfaktor för framtida demenspatologi?</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p><p><strong>Hugo Lövheim, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</strong></p><p>Projekt:<em> Bältros, munsår, gener och demens – betydelsen av neurotropa herpesvirus för utvecklingen av Alzheimers sjukdom</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p><p><strong>Anders Wåhlin, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik</strong></p><p>Projekt: <em>Avbildning av hjärnans underhållsmekanismer: CSF–ISF-utbyte och vaskulära drivkrafter</em><br>Forskningsområde: Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och annan demens</p>https://www.umu.se/nyheter/hjarnfonden-satsar-pa-hjarnkraft-i-umea_12182461/https://www.umu.se/nyheter/17-forskningsprojekt-far-ett-hjartligt-tillskott_12182190/17 forskningsprojekt får ett hjärtligt tillskottSjutton forskare och kliniker med koppling till Umeå universitet får forskningsmedel i Norrländska Hjärtfondens utdelning för 2026. Totalt delas 2,5 miljoner kronor ut till projekt som ska förbättra prevention, diagnostik och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.Wed, 19 Aug 2026 11:58:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/937f5a9939824df796fb6cdd7c545b17/23451521-concept-of-heart-health2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stiftelsen Norrländska Hjärtfonden är en ideell stiftelse som under 40 år arbetat för att stödja forskning inom hjärt- och kärlsjukdomar i norra Sverige med anknytning till Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Årets beviljade projekt spänner från AI-baserad diagnostik och digitala tvillingar till genetiska orsaker bakom hjärtsjukdom och nya metoder för att förutsäga hjärtinfarkt. Flera av studierna syftar till att upptäcka sjukdom tidigare och identifiera personer med förhöjd risk innan allvarliga symtom uppstår, medan andra fokuserar på att förstå de biologiska mekanismer som ligger bakom hjärt-kärlsjukdomar. Totalt inkom 52 ansökningar till årets utlysning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mottagare av forskningsmedel</h2><p><strong>Ragnheidur Martha Johannesdottir,</strong> thoraxkirurg vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 500 000 kronor</p><p><strong>Förbättrad hjärnprotektion vid avancerad aortakirurgi</strong></p><p>Vid kirurgi där aortabågen involveras är komplikationer i form av hjärnskador orsakade av syrebrist inte ovanliga. Tillsammans med forskare inom medicinsk teknik och neurologi har man utvecklat en icke-invasiv metod för att beräkna blodtrycket i hjärnartärerna och simulera blodcirkulationen under olika förutsättningar. Projektet ska vidareutveckla och utvärdera metoderna.</p><p><strong>Lukas Cudlman</strong>, postdoktor på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 300 000 kronor</p><p><strong>Blodfetter som markörer för åderförkalkning och hjärt-kärlhändelser</strong></p><p>Den vanliga mekanismen bakom många hjärtinfarkter och stroke är att instabila plack i blodkärlen brister. I projektet undersöks om vissa blodfetter, ceramider, kan fungera som tidiga varningssignaler. Ett enkelt blodtest ska utvecklas för att identifiera personer med förhöjd risk innan sjukdom uppstår.</p><p><strong>Therese Andersson</strong>, överläkare på Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Grundarmutationer bakom dilaterad kardiomyopati i norra Sverige</strong></p><p>Dilaterad kardiomyopati är en allvarlig hjärtsjukdom som leder till försämrad pumpförmåga, hjärtsvikt och ökad risk för förtida död. Projektet kartlägger genetiska orsaker och specifika mutationer bakom sjukdomen.</p><p><strong>Malin Mickelsson</strong>, läkare vid Skellefteå sjukhus, 150 000 kronor</p><p><strong>Personanpassad prevention av åderförkalkning med remnantkolesterol och bilddiagnostik</strong></p><p>Projektet ska undersöka om blodfettet remnantkolesterol kan avslöja tidiga tecken på åderförkalkning innan symtom uppstår.</p><p><strong>Albin Dahlin Almevall</strong>, distriktssköterska, fysioterapeut och forskningsstrateg vid Region Norrbotten, 150 000 kronor</p><p><strong>Alkoholkonsumtion i medelåldern och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom</strong></p><p>Projektet undersöker sambandet mellan alkoholkonsumtion vid 40 års ålder och åderförkalkning vid 60 års ålder med hjälp av blodmarkören PEth.</p><p><strong>Marie-Line Faucillion</strong>, postdoktor Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Genetiska riskfaktorer för hjärtmuskelinflammation och utveckling av dilaterad kardiomyopati</strong></p><p>Hjärtmuskelinflammation drabbar ofta unga och tidigare friska personer, men bara vissa utvecklar senare dilaterad kardiomyopati, som i sena skeden kan kräva hjärttransplantation. Projektet söker genetiska variationer som kan förklara skillnaderna.</p><p><strong>Anette Sandström</strong>, läkare vid Norrlands universitetssjukhus, 150 000 kronor</p><p><strong>Nationellt register för ärftliga hjärt-kärlsjukdomar</strong></p><p>Projektet bygger upp ett nationellt kvalitetsregister som ska ge bättre kunskap om prognos, behandling och regionala skillnader i vården.</p><p><strong>Vigneshwar Senthivel,</strong> postdoktor på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Grundarmutationer vid hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige</strong></p><p>Projektet använder unika data från norra Sverige för att identifiera och karakterisera ärftliga mutationer bakom sjukdomen.</p><p><strong>Niklas Vestermark</strong>, läkare vid Sundsvalls sjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 150 000 kronor</p><p><strong>Bioaktiva blodfetter som markörer för hjärt-kärlsjukdom</strong></p><p>Lysofosfolipider och ceramider är bioaktiva blodfetter som kan bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Projektet undersöker om de kan förutsäga hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.</p><p><strong>Maria Angerbjörn</strong>, läkare vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 100 000 kronor</p><p><strong>Stroke och läkemedelsbehandling hos vuxna med medfödda hjärtsjukdomar</strong></p><p>Projektet undersöker effekten av att stänga ett hål mellan hjärtats båda förmak samt förekomsten av stroke av andra orsaker hos vuxna med medfödda hjärtfel.</p><p><strong>Olli Kampman</strong>, professor på Institutionen för klinisk vetenskap, 100 000 kronor</p><p><strong>Risker för hjärt-kärlsjukdom hos psykiatriska patienter</strong></p><p>Studien undersöker hur svåra psykiska sjukdomar hänger samman med hjärt-kärlsjukdom och om patienter med identifierade riskfaktorer får adekvat vård.</p><p><strong>Rakel Nyrén</strong>, läkare och biträdande universitetslektor på Institutionen för medicinsk biovetenskap, 100 000 kronor</p><p><strong>Hyaluronans roll vid transtyretin amyloid kardiomyopati</strong></p><p>Projektet undersöker om ämnet hyaluronan bidrar till att felveckat transtyretin ansamlas i hjärtat och därmed driver sjukdomsutvecklingen.</p><p><strong>Arach Saboori</strong>, postdoktor på Institutionen för diagnostik och intervention, 100 000 kronor</p><p><strong>AI-baserad upptäckt av åderförkalkningsplack i ultraljudsbilder</strong></p><p>Projektet utvecklar AI-teknik som ska göra det enklare att upptäcka tidiga tecken på åderförkalkning i primärvården.</p><p><strong>Amanda Bertgren</strong>, doktorand på Institutionen för diagnostik och intervention, 75 000 kronor</p><p><strong>Generativa AI-metoder för kardiovaskulära digitala tvillingar</strong></p><p>Projektet utvecklar AI-metoder som kan användas för individanpassad prevention och simulering av framtida hälsoutveckling.</p><p><strong>Kristina Larsson</strong>, postdoktor på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, 75 000 kronor</p><p><strong>Livsvillkor, rörelsevanor och tidig åderförkalkning efter pension</strong></p><p>Projektet undersöker hur livsvillkor tidigare i livet påverkar rörelse-, stillasittande- och sömnvanor efter pensioneringen.</p><p><strong>Anna Strnadova</strong>, doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 75 000 kronor</p><p><strong>Mekanismer bakom hjärtmuskelcellers förstoring</strong></p><p>Projektet undersöker hur hyaluronan påverkar hjärtmuskelcellers förstoring för att på sikt möjliggöra nya behandlingar för hypertrofisk kardiomyopati.</p><p><strong>Maria Wennberg</strong>, staff scientist på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 75 000 kronor</p><p><strong>Biomarkörer för fettsyror och risk för hjärtinfarkt</strong></p><p>Projektet undersöker hur olika typer av fett påverkar risken för hjärtinfarkt genom analyser av både blodprover och kostdata.</p>https://www.umu.se/nyheter/17-forskningsprojekt-far-ett-hjartligt-tillskott_12182190/https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-tecknar-samarbetsavtal-med-stocke-if-volleyboll_12179948/Idrottshögskolan tecknar samarbetsavtal med Stöcke IF volleybollIdrottshögskolan har tecknat ett nytt samarbetsavtal med den lokala elitidrottsföreningen Stöcke IF volleyboll. Avtalet gäller för perioden 2026–2028 och syftar till att stärka möjligheterna till dubbla karriärer. Thu, 13 Aug 2026 09:23:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0782079ba414a469078b77050c720ab/stocke_if_volleyboll.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stöcke IF volleyboll dam</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Westerlund</span></div></div><p>Stöcke IF:s damlag i volleyboll har tagit steget upp till högsta serien – en framgång som stärker volleybollens position i regionen.</p><p>– Vi är väldigt glada över samarbetet och ser att det ger våra elittjejer goda möjligheter att kombinera elitidrott och studier.  Genom prestationsteamet får de dessutom stöd i att optimera träning, kost och mentala förutsättningar för ett hållbart idrottande, säger Johanna Westerlund, kontaktperson för Stöcke IF volleyboll.</p><h3>Unga spelare kombinerar elitidrott och studier</h3><p>Stöcke IF har i dag ett ungt damlag med många spelare som tagit studenten i vår. Några av dessa planerar att studera vid Umeå universitet i höst, andra studerar redan vid Umeå universitet och några har tagit lärarexamen i vår efter studier vid Umeå universitet. Flera av dessa spelare har kunnat använda avtalet i praktiken, till exempel genom att få anpassningar i sina praktikplaceringar.</p><p>–Det har varit väldigt värdefullt, säger Emma Stenman, passare i Stöckes damlag.</p><p>Avtalet handlar främst om att informera elitaktiva i föreningen om möjligheten att satsa på dubbla karriärer, det vill säga att kombinera elitidrott med studier vid Umeå universitet.</p><p>Från Idrottshögskolan ses avtalet som en del i ett långsiktigt arbete med att utveckla samarbeten med lokala elitidrottsföreningar.</p><p>-Det känns roligt att Stöcke IF:s damlags har avancerat till högsta serien i volleyboll, en viktig utveckling för volleybollen i regionen. Det är positivt att Idrottshögskolan kan utöka sitt samarbete med fler lokala elitidrottsföreningar, säger Pernilla Eriksson, områdeschef idrott vid Idrottshögskolan.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e4319f1e-b2f3-4773-9dfe-5d9d3d83d769" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-tecknar-samarbetsavtal-med-stocke-if-volleyboll_12179948/https://www.umu.se/nyheter/riskgrupper-avstar-fran-vaccination-trots-att-den-ar-gratis_12181961/Riskgrupper avstår från vaccination trots att den är gratisTrots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. En ny studie från Umeå universitet visar att de största hindren inte handlar om ekonomi eller avstånd till vaccinationsmottagning. I stället är det främst yngre personer, män, rökare och personer med nedsatt självständighet som inte vaccinerar sig.Wed, 12 Aug 2026 08:49:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/sca27202_kopiera_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><p class="quote-center">Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll</p><p>– Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll. Det innebär att vi behöver rikta insatserna mer mot de grupper som fortfarande väljer bort vaccination, säger Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Influensa och covid-19 orsakar fortfarande betydande sjuklighet och dödlighet bland äldre och personer med kroniska sjukdomar. Vaccination rekommenderas därför till personer som tillhör medicinska riskgrupper och erbjuds kostnadsfritt i Sverige.</p><p>I den aktuella studien undersökte forskarna vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckningen bland riskgrupper i norra Sverige. Totalt inkluderades 600 vuxna patienter från Norrlands universitetssjukhus, varav 450 rekommenderades vaccination mot både influensa och covid-19.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5ed6ed31a7a4612b0f1d274a902e9a7/johansson_kostenniemi_urban_5678_221012_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Johansson Kostenniemi är infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I studien var vaccinationsgraden bland personer som rekommenderades vaccination 52 procent för influensa och 54 procent för covid-19, något lägre än genomsnittet i Västerbotten. Främst var det yngre personer inom riskgrupperna, män, rökare och personer som behövde hjälp i vardagen från hemtjänsten som som inte vaccinerade sig i tillräckligt hög utsträckning. Överraskande nog spelade förhållanden i personernas närmiljö liten roll. Varken skillnader i områdets utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar eller geografiska läge påverkade vaccinationstäckningen i någon större utsträckning.</p><p>– Vi blev också överraskade av att personer med flera olika sjukdomar inte vaccinerade sig oftare än personer med bara en riskfaktor. Det tyder på att många inte känner till hur den samlade risken ökar när flera sjukdomstillstånd förekommer samtidigt, säger Urban Johansson Kostenniemi.</p><p>Studien bygger på intervjuer med patienter, data från patientjournaler samt information från nationella register. Forskarna analyserade både individuella och samhälleliga faktorer för att få en mer heltäckande bild av vad som påverkar vaccinationsbeslut.</p><p>Studiens resultat kan användas för att utveckla mer träffsäkra vaccinationsinsatser. Bland förslagen finns tydligare information till riskgrupper, särskilt till personer med flera sjukdomar som löper extra hög risk för svår sjukdom, samt möjlighet att få flera vaccinationer vid samma besök.</p><p>– Om vi kan öka förståelsen för risken hos de mest sårbara grupperna och samtidigt göra vaccinationen så enkel som möjligt finns goda möjligheter att förbättra skyddet mot allvarlig sjukdom, säger Urban Johansson Kostenniemi.</p>https://www.umu.se/nyheter/riskgrupper-avstar-fran-vaccination-trots-att-den-ar-gratis_12181961/https://www.umu.se/nyheter/maria-eriksson-om-forskningen-som-tar-henne-till-cambridge_12181699/Maria Eriksson om sin kommande sabbatsvistelse i CambridgeMaria Eriksson har tilldelats ett SSF Sabbatical-anslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Anslaget ger henne möjlighet att tillbringa en sabbatsvistelse vid Sainsbury Laboratory, University of Cambridge, där hon ska undersöka hur växters inre biologiska klocka hjälper till att samordna celldelning och tillväxt. Vi ställde fem frågor om projektet och den kommande tiden i Cambridge.Wed, 12 Aug 2026 08:49:39 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Grattis! Hur känns det att ha fått SSF Sabbatical-anslaget?</strong></h2><p>- Tack! Det känns fantastiskt och jag är väldigt tacksam över att SSF har valt att finansiera mitt sabbatsprojekt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1"><strong>Vad tar dig till Sainsbury Laboratory i Cambridge?</strong></h2><p>- Tillsammans med Ho-Wei Wu och James Lockes forskargrupp ska jag undersöka hur växternas dygnsklocka hjälper till att samordna när celler delar sig och växer. Att förstå hur dessa tidssystem samverkar är avgörande för att förstå hur växter styr sin tillväxt. Det är ett väldigt nytt och spännande forskningsområde som jag verkligen ser fram emot att utforska.</p><p class="quote-center">Jag ser fram emot möjligheten att arbeta i ett tvärvetenskapligt team med kollegor som delar intresset för de här fascinerande frågorna.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2"><strong>Vad är det mest spännande med forskningen som du ska arbeta med där?</strong></h2><p>- Sainsbury Laboratory och James Lockes forskargrupp erbjuder en enastående forskningsmiljö med tillgång till avancerad bildteknik för att studera dygnsklockans aktivitet, celldynamik och tillväxt. Jag ser fram emot möjligheten att arbeta i ett tvärvetenskapligt team med kollegor som delar intresset för de här fascinerande frågorna. Mer generellt är den vetenskapliga miljön i Cambridge och den omgivande regionen exceptionell och har utvecklats till ett globalt centrum för växtforskning.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3"><strong>Är det något särskilt du hoppas få lära dig av dina nya kollegor?</strong></h2><p>- Ja, jag hoppas framför allt få lära mig hur man kombinerar avancerad bildanalys, kvantitativa analyser och matematisk modellering för att förstå hur växters inre biologiska klocka styr tillväxt och celldelning under olika miljöförhållanden. Jag kommer främst att arbeta med modellväxten Arabidopsis, men kunskapen kan på sikt bidra till en bättre förståelse för hur träd växer.</p><p class="quote-center">Den brittiska forskningsmiljön inom dygnsklockeforskning, liksom växtforskningen i stort, är mycket stark och det ska bli fantastiskt att få ta del av och lära av dessa nätverk.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4"><strong>Förutom forskningen, är det något du ser särskilt mycket fram emot?</strong></h2><p>- Jag ser fram emot att få ta del av det akademiska livet i Cambridge, träffa likasinnade och bygga nätverk över ämnesgränserna. Den brittiska forskningsmiljön inom dygnsklockeforskning, liksom växtforskningen i stort, är mycket stark och det ska bli fantastiskt att få ta del av och lära av dessa nätverk.</p><p>- Laboratoriet ligger i en vacker byggnad i Cambridge University Botanic Garden, vilket skapar en inspirerande miljö för både arbete och eftertanke. Jag ser också fram emot att utforska regionens rika kultur och natur samt att få nya perspektiv, både inom och utanför akademin.</p>https://www.umu.se/nyheter/maria-eriksson-om-forskningen-som-tar-henne-till-cambridge_12181699/https://www.umu.se/nyheter/surrar-sticks-sprider-smitta--men-behovs-i-naturen_12181232/De surrar, sticks och sprider smitta – men myggorna behövs i naturenHundratals miljarder myggor kan finnas i Sverige! Och just nu kanske en av dem cirklar runt ditt huvud medan du försöker somna i sommarnatten. Myggor är ökända för sina kliande bett och för att vissa arter sprider sjukdomar. Men trots det spelar de en viktig roll i naturen: de pollinerar växter, blir mat åt många djur och hjälper till att hålla ekosystemen igång.Thu, 20 Aug 2026 12:14:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/ima185710.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För många är myggor och knott sommarens största plåga. Samtidigt är de en viktig del av ekosystemen och kan ge forskare ledtrådar om hur smittsamma sjukdomar sprids.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Svensson</span></div></div><p class="quote-center">I Sverige finns drygt 2 500 myggarter</p><p>I Sverige finns drygt 2 500 myggarter. De flesta arterna tillhör fjädermygg eller svampmygg som faktiskt inte sticks. Cirka 50 av arterna är stickmyggor och det är honor som suger blod därför att de behöver protein till äggutvecklingen.</p><p>Den absolut vanligaste gruppen av stickmyggor i Sverige är skogsmyggor (<em>Aedes</em> och <em>Ochlerotatus</em>). De är mest aktiva i skymning och gryning, särskilt runt midsommar. Därutöver finns bland annat frossmyggor (<em>Anopheles</em>), husmyggor (<em>Culex</em>) som trivs nära människor samt översvämningsmyggor (till exempel <em>Aedes vexans</em> och <em>Aedes sticticus</em>). Översvämningsmyggor är naturens opportunister och väntar tålmodigt som ägg i marken tills en översvämning kommer. Då kläcks de i massor, och på kort tid kan ett område fyllas av miljontals hungriga myggor.</p><p>Myggor är viktiga spridare av virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. I Sverige är vi emellertid i stort sett förskonade från allvarliga sjukdomar som sprids via stickmyggor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Malaria försvann från Sverige</h2><p>Tidigare var malaria ett stort problem, men sjukdomen försvann så sent som på 1930-talet. Exakt varför är inte helt klarlagt, men flera samhällsförändringar tros ha spelat en avgörande roll.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fascinationen för malariaparasiten väcktes tidigt. Under sin masterutbildning vid Imperial College London fick Ellen Bushell för första gången studera parasiten i mikroskop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunseus</span></div></div><p>– Malaria försvann inte av en enskild anledning. Bättre bostäder, mindre trångboddhet, förändringar i landskapet, bland annat färre våtmarker, och urbanisering gjorde att kontakten mellan människor och myggor minskade och smittkedjan gradvis bröts, säger Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Det finns fortfarande sju arter i Sverige som skulle kunna sprida malaria, men forskarna bedömer att risken för att malaria åter ska börja spridas i Sverige är mycket liten. Förutom att smittan skulle behöva få fäste bland människor kräver den farligaste malariaparasiten, Plasmodium falciparum, ett betydligt varmare klimat än det svenska.</p><p>– Vi har i dag både kunskapen och verktygen för att upptäcka och begränsa malaria. Därför är det osannolikt att sjukdomen åter etablerar sig i Sverige, säger Ellen Bushell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/anopheles_gambiae_mosquito_feeding_1354.p_lores.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> Trots att malaria inte längre sprids i Sverige finns sju arter av frossmyggor kvar. Däremot saknas afrikanska arter som <em>Anopheles gambiae</em>, den viktigaste malariamyggan i områden söder om Sahara.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Wikimedia/James Gathany</span></div></div><p>Vid Umeå universitet bedriver forskare internationellt uppmärksammad forskning om malaria. Genom att studera malariaparasiten Plasmodium på molekylär och genetisk nivå försöker de förstå hur sjukdomen uppstår och sprids. Forskarna undersöker också samspelet mellan parasiten och de myggor som fungerar som smittspridare. Genom att kartlägga myggans immunsystem har de fått nya ledtrådar till varför vissa myggor kan bära och sprida malaria medan andra bekämpar parasiten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjukdomar som sprids via stickmyggor</h2><p>Även om malaria inte längre förekommer i Sverige kan stickmyggor fortfarande sprida sjukdomar som Ockelbosjukan (även kallad bärplockarsjukan).</p><p>Forskare har kartlagt hur Ockelbosjukan sprids mellan värddjuren fåglar, myggor och människor. Professor Magnus Evander med forskarkollegor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet har visat att den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) är särskilt effektiv på att sprida sindbivirus, det virus som orsakar sjukdomen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/culex_torrentium_stor3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) trivs nära oss människor och kan sprida Ockelbosjukan och potentiellt även West Nile-virus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lindström/SVA</span></div></div><p>En annan myggburen sjukdom är harpest, eller tularemi. Bakterien kan spridas både via myggbett och fästingar och är nära kopplad till vattenmiljöer.</p><p>Anders Sjöstedt, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, har forskat om harpest i många år. Under det populärvetenskapliga arrangemanget <em>Fika efter en forskare</em> berättade han hur myggor, framför allt olika skogsmyggor, kan spela en viktig roll i smittspridningen.</p><p>– Myggor föds som larver i vatten, och harpestbakterier kan infektera mygglarverna. När myggorna sedan utvecklas till vuxna insekter kan de föra smittan vidare till människor när de sticker oss. Sjukdomen ger ofta influensaliknande symptom, feber och svullna lymfkörtlar, säger Anders Sjöstedt.</p><p>Trots att harpest är relativt okänd är Sverige och Finland de länder i världen där sjukdomen förekommer som mest, även om antalet fall varierar kraftigt mellan olika år.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Varmare klimat kan medföra nya myggarter</h2><p>Även om tropiska myggburna sjukdomar fortfarande är ovanliga i Sverige har klimatförändringar och ökad global rörlighet gjort frågan mer aktuell.  År 2023 upptäcktes exempelvis den asiatiska tigermyggan (<em>Aedes albopictus</em>) i Skåne. Denna mygga väcker särskild oro och kan sprida bland annat denguefeber och zikavirus. De individer som påträffades bedömdes ha samlats in innan de hann spridas vidare enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/wesula_lwande_olivia_4610_221103_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivia Wesula Lwande kom till Umeå från Kenya som postdoktor. I dag forskar hon om myggburna virus som kan spridas till nya delar av världen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Virus som sprider West Nile-feber har under senare år orsakat utbrott i flera europeiska länder. Forskare följer därför noggrant hur både virus och myggarter förändrar sina utbredningsområden.</p><p>–  Forskning om virus som kan spridas mellan djur och människor är viktig eftersom den hjälper oss att upptäcka och förebygga framtida sjukdomsutbrott, säger Olivia Wesula Lwande, forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hennes forskning fokuserar på om svenska myggor kan överföra smittämnen som ännu inte finns etablerade i landet, däribland West Nile-virus. Viruset cirkulerar naturligt mellan fåglar, men kan under vissa förutsättningar även infektera människor.</p><p>Just nu studerar hon virusinfektioner hos både myggor och fåglar i Sverige samt undersöker experimentellt om vildfångade svenska <em>Culex</em>-myggor kan fungera som smittspridare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb3dfb2bb78e44f4ae312b3da1f53897/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>West Nile-virus sprids främst av husmyggor i släktet Culex. I Sverige är den nordliga husmyggan (<em>Culex torrentium</em>) av särskilt intresse att studera eftersom den bedöms kunna vara en effektiv spridare av viruset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><p>Samtidigt som forskare arbetar för att förstå och förebygga myggburna sjukdomar bör vi också påminna oss om en viktig sak: naturen är beroende även av de arter som vi helst skulle vilja slippa.</p>https://www.umu.se/nyheter/surrar-sticks-sprider-smitta--men-behovs-i-naturen_12181232/https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-behandling-av-epsteinbarr-virusorsakad-cancer_12181188/Ny finansiering för målsökande behandling av Epstein–Barr-virusorsakad cancerEtt innovationsprojekt inom life science vid Umeå universitet får så kallad proof-of-concept-finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och SciLifeLab. Målet är att utveckla och validera en molekyl som selektivt kan stänga av gener från Epstein–Barr-virus i cancerceller, vilket på sikt kan bana väg för nya behandlingar av EBV-driven hjärnlymfom.Fri, 17 Jul 2026 07:56:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/sjoerd_wanrooij_labb_2020_230217_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor Sjoerd Wanrooij och kollegor får anslag till projektet "A Precision DNA-Based Tool to Switch Off Epstein–Barr Virus Genes in Brain Lymphoma".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!</p><p>– Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!, säger Sjoerd Wanrooij, universitetslektor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Epstein–Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor någon gång i livet och orsakar vanligtvis inga besvär. Viruset bidrar dock till omkring 300 000 nya cancerfall och cirka 170 000 dödsfall världen över varje år. Bland de cancerformer som kopplas till viruset finns flera typer av lymfom samt magsäckscancer och cancer i nässvalget. Trots virusets stora betydelse för den globala folkhälsan finns det i dag inga behandlingar som specifikt riktar sig mot EBV-associerad cancer.</p><p>Finansieringsutlysningen var mycket konkurrensutsatt, med en beviljandegrad på endast sex procent. Det tvååriga projektet samlar expertis från universitetslektorerna Sjoerd Wanrooij och Erik Chorell och deras forskargrupper vid Umeå universitet, i samarbete med Ka-Wei Tang, universitetslektor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.</p><p class="quote-center">De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA.</p><p>De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA. Forskarna vill utveckla en molekyl som selektivt kan stänga av cancerdrivande gener från Epstein–Barr-virus i en form av hjärnlymfom, samtidigt som värdcellens DNA lämnas opåverkat. Genom att rikta in sig på viruset på genetisk nivå hoppas forskarna lägga grunden för en helt ny behandlingsstrategi.</p><p>– Molekylen kombinerar en DNA-guide med ett kemiskt fragment som selektivt kan stänga av gener i Epstein–Barr-virus utan att påverka friskt mänskligt DNA. Den här graden av selektivitet har saknats i tidigare metoder och är det som gör strategin unik, förklarar Sjoerd Wanrooij.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f1e74f9aa2c49679f45a9f59c72c3a3/alva_abrahamsson_1499_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alva Abrahamsson, doktorand på Kemiska institutionen, är en av de yngre forskare vars arbete bidrog till de preliminära resultat som låg bakom det nya forskningsanslaget.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>En stor del av de preliminära data som gjorde anslaget möjligt genererades av tre yngre forskare som samarbetade mellan de tre forskargrupperna, till stor del på eget initiativ.</p><p>– Deras positiva energi och engagemang var avgörande för att bygga upp samarbetet och föra projektet fram till den här punkten, säger Sjoerd Wanrooij.</p><p>Doktoranden Alva Abrahamsson vidareutvecklade den kemi som gjorde det möjligt att omvandla den ursprungliga idén till en fungerande molekyl. Doktoranden Isak Holmqvist visade att DNA-strukturer från Epstein–Barr-virus kan riktas in med den här typen av molekyl i celler. Postdoktor Namrata Chaudhari utvecklade den tvådelade design som ger molekylen dess selektivitet.</p><p>Proof-of-concept-finansiering syftar till att hjälpa forskare att ta det avgörande steget från en lovande vetenskaplig upptäckt till en produkt, metod eller behandling som kan komma till nytta i samhället. Enkelt uttryckt handlar det om att besvara frågan: Kan den här forskningsidén fungera i praktiken?</p><p>Om projektet lyckas kan det lägga grunden för en helt ny klass av antivirala cancerbehandlingar som riktar sig mot cancerorsakande virus vid dess genetiska källa.</p>https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-behandling-av-epsteinbarr-virusorsakad-cancer_12181188/https://www.umu.se/nyheter/stord-antioxidantbalans-kopplas-till-skelleftesjukan_12181170/Störd antioxidantbalans kopplas till utvecklingen av ”Skelleftesjukan”Forskare vid Umeå universitet har identifierat förändringar i kroppens viktigaste antioxidantsystem hos patienter med ärftlig transthyretinamyloidos. Resultaten stärker teorin att oxidativ stress och inflammation bidrar till att sjukdomen utvecklas och pekar samtidigt ut nya biomarkörer som kan hjälpa till att identifiera personer med ökad risk att insjukna. Fri, 17 Jul 2026 08:59:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d901a6d7e40436a91c35d1e4e70c345/anders_olofssons_grupp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare vid Umeå universitet har identifierat förändringar i kroppens viktigaste antioxidantsystem hos patienter med ärftlig transthyretinamyloidos. Från vänster Anushree Bachhar, Melisnur Sahin, Intissar Anan och Anders Olofsson. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p>Transthyretinamyloidos, ATTR-amyloidos, är en allvarlig och fortskridande sjukdom där proteinet transthyretin (TTR) felveckas och bildar amyloidinlagringar i kroppens vävnader. Inlagringarna kan orsaka skador på bland annat nerver, hjärta och mag-tarmkanal. I norra Sverige är sjukdomen relativt vanlig på grund av den ärftliga mutationen TTR-Val30Met, vilket har gett upphov till benämningen ”Skelleftesjukan”.</p><p>Trots att den genetiska orsaken har varit känd under lång tid är det fortfarande oklart varför vissa anlagsbärare utvecklar sjukdomen tidigt, andra sent i livet och vissa inte alls.</p><p>I den aktuella studien undersökte forskarna om kroppens redoxbalans – balansen mellan oxiderande och reducerande processer – kan spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Särskilt fokus lades på glutation (GSH), ett av kroppens viktigaste försvar mot oxidativ stress.</p><p>Resultaten visar att patienter med manifest ATTR-amyloidos hade tydligt förhöjda nivåer av pyroglutamat (PGA), en markör som speglar omsättningen av glutation. Forskarna fann också tecken på ökad aktivitet i enzymet IDO1, som är kopplat till inflammation och immunologisk stress. Tillsammans pekar fynden mot att störd antioxidantbalans och inflammatorisk aktivering är nära kopplade till sjukdomens utveckling.</p><p>– Våra resultat stödjer en modell där den genetiska TTR-varianten inte är den enda faktorn som avgör om och när sjukdomen utvecklas. Kroppens förmåga att upprätthålla en fungerande glutation- och redoxbalans kan också vara betydelsefull, säger Anders Olofsson, docent och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya biomarkörer kan identifiera riskpersoner</h2><p>Dessa resultat har även möjliggjort utvecklingen av en biomarkörmodell baserad på PGA och inflammationsmarkören IDO1, som kan identifiera personer med förhöjd risk att utveckla sjukdomen med en träffsäkerhet på runt 80 procent för kvinnor och närmare 90 procent för män.</p><p>Resultaten öppnar för möjligheten att i framtiden identifiera anlagsbärare som närmar sig symtomdebut och att då sätta in adekvata motåtgärder innan skadorna har blivit permanenta.</p><p>– Dessa biomarkörer skulle kunna bli ett värdefullt komplement i den kliniska uppföljningen av personer med ärftlig ATTR-amyloidos, säger studiens förstaförfattare Anushree Bachhar, postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kan bana väg för nya behandlingsstrategier</h2><p>Fynden stärker också hypotesen att oxidativ stress och inflammation bidrar till sjukdomsprocessen. Därmed väcks frågan om behandlingar som påverkar kroppens antioxidantförsvar skulle kunna bromsa eller fördröja sjukdomsutvecklingen.</p><p>Forskarna betonar dock att den aktuella studien inte visar att antioxidantbehandling har effekt vid ATTR-amyloidos. För att undersöka detta krävs kliniska studier där effekten av olika interventioner följs över tid. Arbetet med att initiera dessa studier är dock pågående och har hög prioritet.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Biomarker Research.</p>https://www.umu.se/nyheter/stord-antioxidantbalans-kopplas-till-skelleftesjukan_12181170/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-fortsatt-populart_12181079/Umeå universitet fortsatt populärt - men färre antagna till hösten Drygt 307 047 personer har antagits till höstens högskoleutbildningar i hela landet. Det är 3,1 procent färre än vid första urvalet inför höstterminen 2025. På Umeå universitet är antalet antagna totalt 34 278, jämfört med rekordet 38 009 förra året innebär det en minskning på knappt 10 procent. Tue, 28 Jul 2026 10:05:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dec1a6b01fc44f86984d32ed1b7b2ce5/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Minskningen av antalet antagna är en följd av att antalet studieplatser har minskat på grund av att vi har fått reducerad ersättning från staten, vilket gör det svårare att komma in. Och för oss på Umeå universitet är det viktigt att kunna erbjuda utbildningar med hög kvalitet, nära koppling till forskning och att vi har engagerade lärare. Nu ser vi fram emot att välkomna en ny kull studenter till Umeå universitet, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet. </p><p>Det största programmet på Umeå universitet är <em>Sjuksköterskeprogrammet</em> med 289 antagna. Ett nytt program för <em>Studie- och yrkesvägledarprogrammet</em> (distans) med 250 studenter är näst störst. Andra stora program är <em>Civilekonomprogrammet</em> (240), <em>Läkarprogrammet</em> (219), <em>Juristprogrammet</em> (200) samt <em>Tekniskt-naturvetenskapligt basår</em> (200). </p><p>De fem största kurserna är <em>Att leda och driva projekt</em> med 700 antagna, <em>Företagsekonomi A1:1 </em>(650), <em>Innovation och affärsutveckling</em> (650), <em>Ledarskap och ledarskapsutveckling A</em> (600) samt <em>Kost vid träning</em> (500). </p><h3>På andra och fjärde plats i landet </h3><p>Det totala antalet antagna till program vid Umeå universitet är 7 529 vilket gör Umeå universitet till det fjärde mest populära universitet att läsa program på i landet. Endast Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet har fler antagna till program inför hösten 2026. </p><p>Det är 27 154 som är antagna till någon kurs inför hösten vilket gör Umeå universitet till det näst största lärosätet i landet då det bara är Stockholms universitet som har fler antagna till kurser. </p><p>– På Umeå universitet vill vi ge studenterna mer än en examen. Vi vill ge dem kunskaper, mod och förmåga att bidra till samhällets utveckling. Här möts nyfikenhet, kritiskt tänkande och utbildning av hög kvalitet i en miljö där människor får möjlighet att växa och göra skillnad. Vi hoppas att så många som möjligt nu också tackar ja till sin studieplats på Umeå universitet och kommer hit till höstterminen, säger Cathrine Norberg. </p><p>Den 20 juli är sista svarsdag för sökande som antagits i första urvalet höstterminen 2026. <a href="https://www.antagning.se/sv/efter-anmalan/antagningsbesked-och-svar/">Läs mer om antagningsbesked och svar på antagning.se</a>.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-fortsatt-populart_12181079/https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-viruset-som-fortfarande-skrammer-varlden_12181029/Fem frågor om viruset som fortfarande skrämmer världenHur farligt är egentligen ebolaviruset och hur stor är risken för att smittan sprids utanför Afrika? Vi bad professor Niklas Arnberg vid Umeå universitet svara på fem frågor om ett av världens mest fruktade virus.Thu, 09 Jul 2026 15:49:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/doctor_ebola_flickr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bilden visar vårdpersonal från Läkare utan gränser som transporterar en avliden person vid ett tidigare ebolautbrott.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>AFP/Getty Images</span></div></div><p class="quote-center">Ebola väcker åter oro i Afrika</p><p>Ebola väcker åter oro i Afrika. Ett omfattande utbrott – orsakat av Bundibugyoviruset –pågår just nu i östra Demokratiska republiken Kongo och har även spridit sig till Uganda. Samtidigt arbetar forskare och sjukvårdspersonal intensivt för att begränsa smittan och utveckla bättre metoder för diagnostik, behandling och förebyggande arbete.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad gör ebolaviruset så farligt jämfört med många andra virus?</h2><p>– Ebola orsakar dels ”vanlig” influensalik sjukdom och diarré, med kraftig feber och värk. Men det som gör viruset extra farligt är att viruset även angriper blodkärl i olika organ, vilket orsakar de typiska blödningarna från kroppsöppningar, som man kan se på bilder, men även vävnads- och organskador.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilka är de största utmaningarna för sjukvården när ett ebolautbrott ska stoppas?</h2><p>– Dels att ge den intensivvård som behövs till de som drabbas, men även se till att andra inte blir smittade, vilket även inkluderar sjukvårdspersonalen själva.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/578e9733e7b44a57adc538704149b070/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Niklas Arnberg forskar inom virologi på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå univeristet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur stor är risken att ett utbrott i Centralafrika sprids till Europa eller Sverige?</h2><p>– Risken är väldigt liten. Möjligen kan det bli aktuellt med enstaka importfall, men jag ser det som väldigt liten risk att vi får spridning mellan människor här i Sverige.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vilka framsteg har forskningen gjort när det gäller vaccin och behandling mot ebola under de senaste åren?</h2><p>– Vaccin har utvecklats mot alla varianter förutom den som nu sprids i Demokratiska republiken Kongo och Uganda. Nu görs försök att få fram även mot den aktuella Bundibugyou-varianten.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad tror du att forskningen fortfarande behöver få svar på för att vi ska kunna förebygga framtida ebolautbrott bättre?</h2><p>– Efter erfarenheterna från covid-19-pandemin är världen bättre rustad att hantera nya ebolautbrott. Men vi står fortfarande utan effektiva antivirala läkemedel, vilket visar hur viktigt det är med fortsatt grundforskning. Ökad kunskap om ebolavirus kan leda till bättre diagnostik, nya behandlingar och ännu effektivare vaccin.</p>https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-viruset-som-fortfarande-skrammer-varlden_12181029/https://www.umu.se/nyheter/smartrehabilitering-pa-vardcentral-kan-minska-vardbehov_12181012/Smärtrehabilitering på vårdcentral kan minska vårdbehovEn ny avhandling vid Umeå universitet visar att smärtrehabilitering i primärvården kan förbättra hälsan, minska behovet av vård och hjälpa fler tillbaka till arbete. När flera yrkesgrupper samverkar kring patienten blir behandlingen dessutom mer kostnadseffektiv än traditionell vård med enstaka insatser.Thu, 09 Jul 2026 15:12:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/fysioterapeut_hjalper_patient_med_ryggsmarta_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fysioterapeut hjälper patient med ryggsmärta.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér</span></div></div><p class="quote-center">Långvarig smärta i muskler och leder är ett vanligt och kostsamt folkhälsoproblem</p><p>Långvarig smärta i muskler och leder är ett vanligt och kostsamt folkhälsoproblem. Många patienter söker hjälp i primärvården, och behovet av effektiva behandlingsmetoder är stort. Den nya forskningen visar att interdisciplinära smärtrehabiliteringsprogram – där olika professioner samverkar – kan vara en viktig del av lösningen.</p><p>Resultaten visar att både sjukfrånvaro och behovet av framtida vård minskar efter genomgången rehabilitering. Minskningen är särskilt tydlig när det gäller besök hos allmänläkare och fysioterapeuter. Det innebär inte bara en förbättrad livskvalitet för patienterna, utan också att vårdens resurser kan användas mer effektivt.</p><p>Studien visar samtidigt att det inte enbart är medicinska behov som styr vilken vårdnivå patienter får. Socioekonomiska faktorer som utbildning, övervikt och kön tycks spela en större roll för om patienten erbjuds rehabilitering i primärvård eller specialistvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b8f22265a9414fde983de2211280c067/eklund_katarina_0388_hhouykn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katarina Eklund, läkare och tidigare doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, disputerade framgångsrikt den 28 maj</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Därför behövs tydligare kliniska riktlinjer för att säkerställa en mer jämlik vård och bättre tillgång till evidensbaserad rehabilitering, säger Katarina Eklund, läkare och tidigare doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><p>Avhandlingen lyfter också vikten av ett helhetsperspektiv där biologiska, psykologiska och sociala faktorer beaktas. Tidiga insatser framhålls som avgörande för att minska både individens lidande och samhällets kostnader.</p><p>Resultaten bygger på fyra delstudier som kombinerar patientrapporterade uppgifter, registerdata och hälsoekonomiska analyser. Genom att följa patienters hälsa och vårdkonsumtion före och efter rehabilitering har forskningen kunnat visa både medicinska och ekonomiska effekter av behandlingen.</p><p>Katarina Eklund försvarade sin avhandling den 28 maj vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/smartrehabilitering-pa-vardcentral-kan-minska-vardbehov_12181012/https://www.umu.se/nyheter/studie-banar-vag-for-nytt-lakemedel-mot-spridd-prostatacancer_12180958/Studie från Umeå banar väg för nytt läkemedel mot spridd prostatacancerEtt nytt cancerläkemedel kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Det visar en studie från Umeå universitet och internationella forskare som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Signal Transduction and Targeted Therapy.Mon, 06 Jul 2026 09:53:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/pipettering_i_testror.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett nytt cancerläkemedel kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Läkemedlet pipetteras med hög precision i teströr för att analysera dess effekter i varierande koncentrationer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p class="quote-center">Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering</p><p>– Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering och vi är mycket glada och stolta över att vi har kunnat påvisa de mekanismer som gör att cancerceller växer, blir invasiva och bildar metastaser, säger Maréne Landström, professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. Hon har lett studien.</p><p>Prostatacancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos män. I de flesta fall växer tumören långsamt och är inte livshotande. Men hos vissa patienter utvecklas sjukdomen till en aggressiv form som sprider sig till andra delar av kroppen, framför allt till lymfkörtlar och skelett.</p><p>Forskarna, med Maréne Landström i spetsen, har utvecklat en så kallad helt human antikropp. Det innebär att den är uppbyggd av mänskliga proteiner, vilket gör den lämpad att användas som läkemedel. I prekliniska studier har antikroppen lyckats stoppa både tumörtillväxt och spridning av en aggressiv form av prostatacancer. Det nya läkemedlet har en ny verkningsmekanism, vilket gör att forskarna tror att risken för biverkningar också blir mindre.</p><p>Resultaten visar att behandlingen fungerar som tänkt, vilket är en viktig milstolpe i arbetet med att utveckla ett nytt läkemedel för framtida patienter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c1c88302e6dd49d997e49fdd92fbf71c/landstrom_marene_7882_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maréne Landström är överläkare och professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universite</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Det här är ett lovande steg framåt, men det återstår flera viktiga steg innan behandlingen kan komma patienter till nytta. Bland annat måste vi genomföra fler säkerhetsstudier och behandlingen måste godkännas av läkemedelsmyndigheter i Europa eller USA, säger Maréne Landström.</p><p>Det är för att kunna förbättra prognosen och livskvalitén för de män som har allvarlig prostatacancer som Maréne Landström och medlemmarna i hennes forskargrupp forskar inom det här området. Den aktuella studien har pågått under flera år, och enligt henne bygger framgången på insatser från många personer och organisationer.</p><p>En viktig del av arbetet har varit samarbetet med experter inom läkemedelsutveckling vid SciLifeLabs Drug Discovery and Development-plattform, som bidrog till att ta fram den antikropp som studien bygger på.</p><p>Projektet har även fått stöd från företagsinkubatorn Umeå Biotech Incubator vid Umeå universitet. Dessutom har finansiering från MetaCurUm Biotech AB, ett bioteknikföretag baserat i Umeå, varit avgörande för att utveckla och testa den nya behandlingen.</p><p>– Nästa steg är att undersöka om behandlingen också kan användas mot andra typer av solida tumörer. Vi hoppas att vårt arbete på sikt ska bidra till ett nytt cancerläkemedel som kan komma patienter till nytta, säger Maréne Landström.</p><p>Studien har finansierats av KAW, Erling Perssons Stiftelse, Kempestiftelserna, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, ALF, Prostatacancerförbundet, Cancerforskningsfonden Norrland samt Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/studie-banar-vag-for-nytt-lakemedel-mot-spridd-prostatacancer_12180958/https://www.umu.se/nyheter/ai-i-fokus--nar-ads-lab-vid-umea-universitet-samlade-100-experter-inom-molntjanster_12180829/AI i fokus när ADS Lab vid Umeå universitet samlade 100 experter inom molntjänsterADS Lab är världsledande på den infrastruktur som är central inom alla områden – molnen. Årets workshop samlade fler än 100 inbjudna forskare och näringslivsrepresentanter som diskuterade framtidens lösningar. – Vi ser en exceptionellt snabb utveckling i och med AI, och det kommer att medföra stora förändringar i programvaror för att hantera molnen, säger Erik Elmroth, professor vid institutionen för datavetenskap och forskningsledare, ADS Lab. Fri, 03 Jul 2026 10:11:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b0c806c8113490597f480ecfe8e1295/cloud_control.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Elmroth, professor vid Umeå universitet bjuder varje år in världsledande expertis inom molnteknik, infrastruktur och automatiserad hantering av resurser för att utveckla samarbeten och ta del av erfarenheter. I år stod artificiell intelligens, säkerhet och energi i fokus. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p><br>Forskargruppen <a href="~/link/3cb68daa1317460cab60e9e76435b68c.aspx">Autonomous Distributed Systems Lab</a> vid Umeå universitet arbetar med automatiserad hantering av moln och dess byggstenar och verkar för att göra den nya tekniken effektiv och säker.  </p><p>– Vi arbetar med system för att hantera applikationer och resurser – alltifrån enskilda servar till storskaliga molndatacenter, så att processerna fungerar optimalt, och att de tjänster som körs i molnet är så tillgängliga och tillförlitliga som möjligt med minimal energiförbrukning, säger professor <a href="~/link/5515db5e59f143309844aea3c8fc430b.aspx">Erik Elmroth</a>, professor vid institutionen för datavetenskap, som etablerat den framgångsrika forskargruppen ADS Lab. </p><h3>Samlade Tech-bolagen  </h3><p>Varje år bjuder man in experter från akademi och näringsliv i syfte att utbyta erfarenheter och utveckla samarbeten. Vid årets event, The 19th Cloud Control Workshop deltog 30 representanter från industrin. Här återfanns bl a Google, Microsoft, Red Hat, Ericsson, IBM, Databricks, OpenChip, Siemens och Saab,liksom Umeå-företaget <a href="https://elastisys.com/">Elastisys</a>. Under de intensiva dagarna diskuterades det senaste inom autonom molnkontroll, distribuerade system och maskininlärning.  </p><h3>Design och tillämpning i förändring </h3><p>– Samtalen kretsade kring den snabba utvecklingen som nu sker, i och med stora språkmodeller och AI-agenter, säger <a href="~/link/5515db5e59f143309844aea3c8fc430b.aspx">Erik Elmroth</a>.<br>Det är en process som utmanar områden som är centrala för forskning gällande Cloud Control. <br>– Dels kommer vi att se förändringar i hur vi bygger system, designar infrastruktur och utvecklar mjukvara. Dels ställer AI-tillämpningarna nya krav på vad molnen ska leverera, säger professor Elmroth.  </p><h3>Tunga forskare från ledande universitet </h3><p>Från akademin fanns några av de tyngsta universiteten representerade, däribland närmare 40 professorer från exempelvis Harvard, Cambridge och Carnegie Mellon, liksom representanter från Umeå universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet.  </p><p>– Flera deltagare är också kopplade till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/wasp/">WASP</a>, Wallenberg AI, Autonomous Distributed Systems and Software Program, Sveriges största forskningsprogram, där Umeå universitet finns med.</p><p>– Att få träffas på detta sätt, tillsammans med näringsliv och industri, ger ytterligare en dimension av kunskap och erfarenheter till oss, säger Erik Elmroth.</p><h3>Energi, säkerhet och digital suveränitet</h3><p>Under eventet lyftes också viktiga frågor kring elförbrukning och säkerhet, som under de senaste åren bara ökat i aktualitet. </p><p>– Vi behöver hitta sätt framåt och definiera vilka typer av forskningsproblem som akademin är bäst på att lösa, och vilka frågor som industrin bör fokusera på, säger Elmroth.</p><p>– För Sverige och EU blir det också allt tydligare att det är viktigt att fortsätta bygga egen kompetens inom det här området och inte bara förlita sig på ett fåtal stora amerikanska företag. Trots att workshopen nu arrangerades för 19e gången framförde flera deltagare att den nu faktiskt är viktigare än någonsin, säger professor Elmroth. Planeringen för den 20e upplagan är redan igång!</p><h3>Utbildning och forskning i datavetenskap och AI</h3><p><a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">Institutionen för datavetenskap</a> vid Umeå universitet har under de senaste åren vuxit i rekordfart, med en tillströmning av internationella toppforskare från hela världen. Det här har stärkt inte bara den forskning som bedrivs, utan även <a href="~/link/8f39a3d9064a4cabba32cfdd76c2fe9f.aspx">utbildningsidans innehåll</a> och <a href="~/link/2ff47968ffe44e76a197f378d0500842.aspx">kvalitet</a>. I Umeå kan man t ex <a href="~/link/c5c2b87fc8874571a1355fb4d327dd6e.aspx">fördjupa sig</a> i distribuerade system och molntjänster, men också <a href="~/link/20fb130d09374d9fa4b21774193ef315.aspx">AI</a>, <a href="~/link/ec9d148e49b34a0b88e2faffdf08d030.aspx">datasäkerhet</a>, maskininlärning, interaktiva och intelligenta miljöer, högpresterande och parallella beräkningar, datorspel och datorgrafik samt robotik.</p><h3>Forskningsprogram vid institutionen för datavetenskap</h3><p>Institutionen är också en stark partner till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/ai-autonoma-system-och-mjukvara/">WASP</a>, Sveriges största forskningsprogram och koordinerar <a href="https://wasp-hs.org/">WASP-HS</a>, där forskarna fokuserar på konsekvenser och effekter av AI liksom <a href="https://www.essenceofescience.se/w/es/en/about-essence">eSSENCE</a>, ledande inom e-vetenskap och <a href="https://www.hpc2n.umu.se/about">HPC2N</a>, nationellt center för beräkningsteknik.</p><h3>Ytterligare information</h3><p>Vänligen kontakta Erik Elmroth, för ytterligare information om ADS Lab vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7c20e438-cf81-4369-ab0c-6c9f55edede5" data-contentname="Erik Elmroth kontakt">{}</div><p><em>Läs mer om vår forskning och utbildning via länkarna nedan. </em></p>https://www.umu.se/nyheter/ai-i-fokus--nar-ads-lab-vid-umea-universitet-samlade-100-experter-inom-molntjanster_12180829/https://www.umu.se/nyheter/hybridarbete-forbattrar-arbetsupplevelsen--sarskilt-for-kvinnor_12180560/Hybridarbete förbättrar arbetsupplevelsen – särskilt för kvinnorÖvergången till hybridarbete har förbättrat den psykosociala arbetsmiljön bland tjänstemän, visar ny forskning från Umeå universitet. Bland de positiva effekterna märks ett mer tillgängligt ledarskap, att man har större möjlighet att styra sitt arbete och att man lättare hinner med sina arbetsuppgifter. Thu, 02 Jul 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Caroline Corneliusson är doktorand vid Institutionen för epidemiologi  och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Många organisationer erbjuder sina medarbetare att arbeta på distans, men debatten går hög och det saknas fortfarande forskning som ger stöd för hur hybridarbetet ska utformas på bästa sätt. Vi hoppas att våra resultat ger organisationer stöd i att fortsätta utveckla sina former för hybridarbete, säger Caroline Corneliusson, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Hybridarbete – att kombinera arbete på kontor och på distans – har blivit allt vanligare efter coronapandemin, men det har saknats studier som följer utvecklingen över längre tid. Den aktuella studien bygger på enkätsvar från 2017 och 2023 bland tjänstemän i en mellanstor svensk kommun.</p><p>Resultaten visar att den övergripande arbetsupplevelsen förbättrades efter att hybridarbete infördes. Det var särskilt tydligt när det gäller trivseln på arbetsplatsen, möjligheten att styra sitt arbete och känslan av att hinna med arbetsuppgifter inom arbetstid. Medarbetarna uppgav dessutom att deras närmaste chef upplevdes mer tillgänglig än tidigare.</p><p>– Studien genomfördes i en organisation som har relativt hög digital mognad och där alla medarbetare fick med sig den utrustning de behövde till sina hemkontor. I intervjuer som genomförts inom samma organisation framkommer att medarbetarna tycker det är lättare att få kontakt med chefen via de olika digitala kanaler som nu finns till hands, säger Caroline Corneliusson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viss skillnad mellan kvinnor och män</h2><p>Samtidigt visar studien att förbättringen inte var jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterade en förbättring av sin arbetsupplevelse, medan någon motsvarande förändring inte sågs bland män.</p><p>– Det är ett intressant resultat, men vi hade relativt få män i vårt underlag och det finns fler faktorer som kan påverka arbetsupplevelsen, säger Caroline Corneliusson.</p><p>Studien bidrar med efterfrågad kunskap om hur hybridarbete påverkar arbetsmiljön över tid. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning, som tyder på att hybridarbete kan gynna både medarbetare och arbetsgivare. Det gäller särskilt i organisationer med goda förutsättningar, som digital mognad och etablerade flexibla arbetssätt.</p><p>– Hybridarbete kan vara en hållbar lösning för framtidens arbetsliv, men vi behöver mer forskning för att förstå varför effekterna skiljer sig mellan olika grupper, säger Caroline Corneliusson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ebe315ed-1699-4ba9-8d2e-2bd89c98af9f" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/hybridarbete-forbattrar-arbetsupplevelsen--sarskilt-for-kvinnor_12180560/https://www.umu.se/nyheter/ny-internationell-satsning-for-att-starka-forskningen_12180574/Ny internationell satsning för att stärka forskningenUmeå universitetet satsar för att stärka utvecklingen av världsledande forskning inom universitetets strategiskt prioriterade forskningsområden. Satsningen heter Umeå University Northern Star Programme och omfattar flera delar. Först ut 2026 är internationell rekrytering av biträdande universitetslektorer som vill etablera sig i Umeå och är redo att utvecklas till forskningsledare.Wed, 01 Jul 2026 11:55:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e4785739a595433c80be4d84f3eafaf3/northernstar_aktum_hoger3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå University Northern Star Programme innehåller olika satsningar för att ta universitetet i den riktning vi föresatt oss: Med fri och framstående kunskap tar vi ansvar för framtiden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Åberg</span></div></div><p>Ansökan till rekryteringsprogrammet för att bli en Umeå University Northern Star Fellow är öppen 1 juli–1 oktober 2026. Nästa år planeras också en satsning på gästprofessurer.  En gästprofessor ska redan ha en ordinarie professur vid ett universitet utanför Sverige och under två år arbeta tillsammans med oss som gästprofessor vid Umeå universitet.</p><p>– Programmet Northern Star är effektivt både på kort och lång sikt. Genom internationella rekryteringar och att knyta kontakter med internationella universitet på ett strategiskt samordnat sätt kommer vi inte bara komplettera den nuvarande forskningen i Umeå. Vi skapar också förutsättningar för att stärka de prioriterade områden där universitetet vill bygga spetsforskning. Långsiktigt kommer den här satsningen också bidra till Umeå universitets attraktivitet, både för forskare och studenter, säger rektor Tora Holmberg.</p><p><a href="~/link/67e19c170c8143c1a0637e17c1a59783.aspx">Läs mer om Umeå University Northern Star</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-internationell-satsning-for-att-starka-forskningen_12180574/https://www.umu.se/nyheter/farre-beteendeproblem-hos-trearingar-som-fatt-jarntillskott_12180551/Färre beteendeproblem hos treåringar som fått järntillskottFriska, ammande spädbarn som får tillskott av järn visar färre aggressiva beteenden vid 3 års ålder jämfört med barn som inte fått tillskott. Det visar ny forskning vid Umeå universitet. Men mer forskning behövs innan man eventuellt kan rekommendera järntillskott för alla.Thu, 02 Jul 2026 10:22:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/ima220003.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Treåringar som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än de som fått placebo.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Plattform</span></div></div><p>– Våra resultat är lovande, men det behövs fler välgjorda studier som kontrollerar till exempel hur ärftlighet och faktorer i uppväxtmiljön spelar in i barns beteende, säger Anna Chmielewska som är docent i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/61a10e3d8014424fa7fdd7df83cf7532/anna-chmielewska-2-240616-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Chmielewska är docent och lektor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Studien omfattade 221 friska, fullgångna barn i Sverige och Polen. Hälften av barnen lottades till att få en låg dos extra tillskott av järn varje dag mellan 4–9 månaders ålder, och hälften fick placebo. Vid 12 månaders ålder gjordes en uppföljning av barnens psykomotoriska utveckling. <a href="~/link/2f3db0a91fb746688dd65967f9b5dda2.aspx">Där sågs inga signifikanta skillnader</a> mellan grupperna. Vid tre års ålder gjordes en uppföljning där man bland annat tittade på om barnen uppvisade aggressiva och utåtagerande beteenden, koncentrationssvårigheter eller tillbakadraget beteende. Gruppen som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än gruppen som fått placebo.</p><p>– Det är anmärkningsvärt att gruppen som fick järntillskott inte hade någon minskad risk för järnbrist, men de fick fortfarande vissa positiva effekter av järntillskott, säger Anna Chmielewska.</p><p>Vanligtvis mäter man kroppens tillgång på järn med ett blodprov. Men det speglar inte tillgången på järn i hjärnan, där det kan uppstå järnbrist innan det märks i ett blodprov.</p><p>– Vi saknar bioindikatorer för hur mycket järn som finns tillgängligt i hjärnan. Samtidigt vet vi att järn av avgörande för hjärncellernas uppbyggnad och funktion, säger Anna Chmielewska.</p><p>Anna Chmielewskas forskargrupp ska nu göra en uppföljande studie av samma barn vid 8 års ålder för att se om effekterna kvarstår. Hypotesen är att en bättre tillgång till järn i hjärnan leder till färre beteendeproblem.</p><p>– De första tre åren av livet är en kritisk period för hjärnan. Vi vet också att var femte barn under fem år har järnbrist. Jag hoppas att våra resultat ska kunna ge underlag för rekommendationer som gör att färre barn utvecklar allvarliga beteendeproblem, säger Anna Chmielewska.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c1f1c8f8-827f-451d-a9cf-a24dc7a923d1" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/farre-beteendeproblem-hos-trearingar-som-fatt-jarntillskott_12180551/https://www.umu.se/nyheter/sakerhet-och-vetenskapsdiplomati-i-fokus-i-almedalen_12180448/Säkerhet och vetenskapsdiplomati i fokus på universitetets seminarier i Almedalen Under Almedalsveckan i Visby genomförde Umeå universitet två paneldebatter med såväl politiker och representanter från akademin som andra intressenter samlade på scenerna. Seminarierna handlade om vikten av stark arktisk forskning för säkerhet och om vetenskapens möjligheter att verka för diplomatisk avspänning och brobyggande. Tue, 30 Jun 2026 11:45:13 +0200<p>Under det första seminariet om Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige tillsammans med Luleå tekniska universitet och Campus totalförsvar inledde Umeå universitets rektor Tora Holmberg med att knyta an till den debattartikel som publicerades i Altinget den 25 juni där hon och rektorskollegorna vid Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Mittuniversitetet lyfter att de tillsammans har en stark position för att verka i linje med Sveriges nya arktiska strategi. </p><p>– Förutom aktuell och stark forskning och utbildning har våra universitet god samverkan med det omgivande samhället och den gedigna erfarenhet som behövs för att nå regeringens mål med den nya strategin för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis, sa Tora Holmberg och fortsatte: </p><p>– Vår uppmaning till regeringen är därför att titta på våra grannländer Norge och Finland och ge de nordligt belägna universiteten ett långsiktigt uppdrag att tillsammans med andra aktörer här, utveckla svensk arktisk forskning och forskningsinfrastruktur. Det skulle stärka Sveriges internationella konkurrenskraft, förbättra det vetenskapliga kunskapsunderlaget för politiska beslut och bidra till ett säkrare och mer hållbart Arktis. </p><p><a title="Debattartikel på Altinget" href="https://www.altinget.se/artikel/lar-av-ovriga-norden-svensk-sakerhet-kraver-mer-forskning-om-arktis">Läs debattartikeln på Altinget.se</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Robust forskningsinfrastruktur i norra Sverige </h2><p>På scenen fanns förutom rektor Tora Holmberg även Per Weihed, prorektor, Luleå tekniska universitet, Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare vid Europeiska CBRNE-centret, Umeå universitet, Dag Avango, professor i historia, Luleå tekniska universitet, Katarina Gårdfeldt, direktör, Polarforskningssekretariatet, Malek Finn Khan, vikarierande överdirektör och avdelningschef, Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Pär Olausson, dekan vid Fakulteten för humanvetenskap, Mittuniversitetet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20262.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Seminariet om Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige under Almedalen 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Martin Englund</span></div></div><p>Övriga på scenen kom med inspel från sitt respektive område och slutsatsen åhörarna fick med sig från seminariet var att det finns mängder av gedigen forskning, fina utbildningsmöjligheter och inte minst robust forskningsinfrastruktur i norra Sverige som kan bidra till säkerheten och till en hållbar utveckling av norra Sverige, och det arktiska området, men det behövs vilja att satsa mer fokuserat. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vetenskapsdiplomati med politiken på plats </h2><p>Det andra seminariet arrangerade Umeå universitet på Vetenskap & Allmänhets scen och där var temat vilken roll som vetenskapsdiplomati kan spela i en orolig omvärld. Med på scen fanns Anders Ygeman (S) och Joar Forssell (L) som är vice ordförande respektive ordförande i utbildningsutskottet, Tora Holmberg, rektor, Umeå universitet, Anders Söderholm, rektor, KTH, Andreas Gothenberg, vd, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT samt Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet. Moderator var journalisten Erika Bjerström. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jakob Mjöbring</span></div></div><p>– Det är omöjligt att tänka sig forskning utan internationella samarbeten, forskningen lever av de internationella samarbetena. Vi åker ut och men tar också emot. Det ständiga flödet av duktiga människor är det som driver forskningen framåt, påpekade Ylva Engstrom i sitt inledande anförande. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Säkerhetstänket vid lärosätena ganska gott </h2><p>De båda politikerna på scenen var relativt överens om att säkerhetstänket vid våra svenska lärosäten är ganska gott och att universitet och forskare har en viktig roll att spela i brobyggandet mellan länder.  </p><p>– Jag ser det i huvudsak som en möjlighet, ska man vara lite dramatisk kan man säga att forskningen ska vara som en fyrbåk för demokrati och frihet. Och vi kan inte lägga allt för stort ansvar på den enskilde forskaren, för hen är ju först och främst forskare och bidrar till samhällsutvecklingen med forskningen och med sina samarbeten, sa Anders Ygeman, medan hans riksdagskollega Joar Forssell påpekade: </p><p>– Men det finns en risk när man tror att det går att på förhand identifiera vilken forskning som det kan vara skadlig att dela med till exempel Kina. Jag tror inte det, och jag tror att den här medvetenheten måste finnas, inte bara hos de som jobbar med säkerhet, den här medvetenheten måste finnas hos den enskilde forskaren och doktoranden som går på en studentpub och träffar en doktorand från Kina. Vi måste få upp ögonen för att till exempel ett land som Kina ser forskningen som en del av sin krigsföring, sa Joar Forssell. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20264.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vetenskap & Allmänhets scen under Almedalen 2026 där temat var vilken roll som vetenskapsdiplomati kan spela i en orolig omvärld. Från vänster: Andreas Gothenberg, vd, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet, Anders Söderholm, rektor, KTH, Anders Ygeman (S) och Joar Forssell (L) som är vice ordförande respektive ordförande i utbildningsutskottet. Moderator var journalisten Erika Bjerström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jakob Mjöbring</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Seminariet finns inspelat </h2><p><a title="umu.se/live" href="/live/">Se gärna hela det inspelade seminariet (startar 5 h 51 minuter in i sändningen) </a>då det gav inblick i hur såväl politiken som akademin resonerar i angelägna och aktuella frågor. Bland annat påpekade Andreas Gothenberg, vd på STINT, att USA innan pandemi hade 11 000 forskare på plats i Kina, nu är det färre än 1000. </p><p> – Det innebär att USA bara har tillgång till cirka 10 procent av de experter på Kina som de hade innan pandemin. Det gör förstås att det fattas beslut av företag och myndigheter som inte är lika väl underbyggda och att forskningen påverkas negativt. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdccd076c3554f95832124021e2a45cd/almedalen_20267.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg på Vetenskap & Allmänhets scen under Almedalen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jakob Mjöbring</span></div></div><p>När rektor Tora Holmberg summerade seminariet lyfte hon det faktum att forskare inte samarbetar med länder utan med människor. </p><p>– Jag har ju inte ett forskningssamarbete med USA eller Kina, jag samarbetar med andra forskare, det är ju så vi bygger broar, människa till människa. Vi måste också tänka på alla riskutsatta forskare, för dem kan ett forskningssamarbete vara öppningen mot en fri kunskap. </p><p>– Jag vill också avslutningsvis säga att jag är väldigt glad att Sveriges regering och andra policyskapare har gått på linjen att det här med säkerhet är lärosätenas uppgift och att det hör till vårt kärnuppdrag. Och vi tar förstås det ansvaret på stort allvar och jobbar med de här frågorna, för det är på lärosätena vi gör det absolut bäst. </p><p>Förutom de två egna seminarierna fanns flera av Umeå universitets ledare, forskare och andra medarbetare på plats och bidrog i paneler, seminarier och i publiken under Almedalsveckan som var fyllt till bredden detta valår. Enligt arrangören Region Gotland genomfördes drygt 3 150 evenemang och i Almedalsparken talade samtliga partiledare under veckan.  </p>https://www.umu.se/nyheter/sakerhet-och-vetenskapsdiplomati-i-fokus-i-almedalen_12180448/https://www.umu.se/nyheter/forskare-har-identifierat-signalen-som-avgor-nar-blad-dor-_12179617/Forskare har identifierat signalen som avgör när blad dör Innan ett blad dör återvinner växten näringsämnen som kan användas för fortsatt tillväxt och överlevnad. Nu har forskare vid Umeå Plant Science Centre identifierat en metabolisk punkt utan återvändo kopplad till aminosyran arginin. Resultaten tyder på att växter använder arginin som en signal för att avgöra om återhämtning fortfarande är möjlig eller om cellerna ska inleda celldödsprocessen. Upptäckten kan på sikt bidra till grödor som bättre klarar miljöstress.Tue, 30 Jun 2026 11:08:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/dsc08771.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För att studera de mekanismer som styr bladens åldrande täckte forskarna enskilda Arabidopsisblad med aluminiumfolie för att utlösa det återvinningsprogram som föregår celldöd.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anne Honsel</span></div></div><p>För växter är tajmingen avgörande. Åldrande blad måste hållas vid liv tillräckligt länge för att hinna transportera näringsämnen till resten av växten, men förr eller senare blir bladens åldrande oåterkalleligt. Detta blir särskilt viktigt under stress, till exempel vid torka. Om torkan upphör i tid kan växten fortfarande återhämta sig och börja växa igen. Vid långvarig stress kan bladcellerna däremot så småningom passera punkten där det inte längre finns någon återvändo. Därefter är återhämtning inte längre möjlig.</p><p>Studien, som publiceras i Nature Plants, visar att arginin fungerar som en indikator på hur långt återvinningen av näringsämnen har kommit. Så länge nivåerna av arginin är höga finns fortfarande möjlighet till återhämtning. När nivåerna sjunker under en viss gräns går cellerna vidare till en irreversibel dödsprocess.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Noggrant återvinningsprogram</h2><p>– Celler i ett åldrande blad genomgår ett noggrant samordnat återvinningsprogram. De molekylära mekanismerna bakom de olika stegen är relativt väl kända, men vad som talar om för cellen att återvinningen är färdig och att det är dags att dö har länge varit en öppen fråga, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Umeå universitet och senior författare till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47362ab678644fd1835ad9afe493a88e/img_4227_group-image.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från vänster: Shah Hussain, Olivier Keech och Clément Boussardon, forskarna vid Umeå Plant Science Centre bakom studien som publicerats i Nature Plants.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elody Vallet</span></div></div><p>För att hitta molekyler som skulle kunna hjälpa cellerna att följa hur återvinningen fortskrider undersökte Olivier Keech och hans postdoktorer Shah Hussain och Clément Boussardon en grupp Arabidopsis-mutanter, så kallade ”stay-green”-mutanter. Till skillnad från vanliga växter fullföljer dessa inte åldringsprocessen utan behåller sina gröna blad betydligt längre.</p><p>Tidigare studier hade visat att stay-green-mutanter ansamlar ovanligt höga halter av aminosyror, vilket tyder på att exporten av näringsämnen fungerar sämre. Detta är viktigt eftersom aminosyror innehåller kväve, ett näringsämne som växter noggrant återvinner från åldrande blad innan de dör. Forskarna ställde därför hypotesen att vissa aminosyror skulle kunna fungera som signaler för hur långt återvinningen av kväve hade kommit.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Arginin stack ut</h2><p>Forskarna testade därefter om enskilda aminosyror kunde påverka åldringsprocessen. Av de aminosyror som undersöktes stack arginin ut. Blad som behandlades med arginin förblev gröna betydligt längre än obehandlade blad, vilket visade att höga nivåer av arginin aktivt fördröjer bladens åldrande.</p><p class="quote-left">Till en början trodde vi inte att en så vanlig metabolit som arginin kunde spela en så avgörande roll för bladens åldrande</p><p>När forskarna studerade processen närmare fann de att åldrande blad aktiverar transportsystem som sänker nivåerna av arginin. Hos stay-green-mutanter aktiverades inte dessa transportsystem, vilket ledde till att arginin ansamlades. För att avgöra om minskningen av arginin bara var en följd av senescensen, den biologiska processen för åldrande, eller en nödvändig del av processen, återställde forskarna arginintransporten i mutantlinjerna.</p><p>– Till en början trodde vi inte att en så vanlig metabolit som arginin kunde spela en så avgörande roll för bladens åldrande, säger Olivier Keech.</p><p>– Det verkliga genombrottet kom när vi såg att det räckte att återställa en fungerande arginintransport för att få mutantplantorna att återgå till ett normalt senescensförlopp.</p><p>Resultaten visade att när nivåerna av arginin sjunker startar processen som leder till bladdöd. Forskarna drar slutsatsen att växter använder argininnivåer för att avgöra när det är dags att inleda de sista stegen i celldödsprocessen. Låga argininnivåer tolkas av cellerna som ett tecken på att återvinningen i stort sett är avslutad och att den slutliga celldödsprocessen kan fortsätta.</p><p>Denna övergång avgör om blad fortfarande kan återhämta sig efter stress eller inte. Ökad kunskap om hur växter styr denna övergång kan därför på sikt bidra till grödor som behåller sin motståndskraft längre under ogynnsamma förhållanden.</p><p><strong>Om studien i Nature Plants<br></strong>Shah Hussain, Clement Boussardon & Olivier Keech, ”The progression of leaf senescence is gated by the cytosolic arginine pool”, Nature Plants 2026, DOI: 10.1038/s41477-026-02328-2 </p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-har-identifierat-signalen-som-avgor-nar-blad-dor-_12179617/https://www.umu.se/nyheter/nyupptackt-mekanism-bakom-brostcancermetastaser_12180347/Nyupptäckt mekanism bakom bröstcancermetastaserForskare vid Umeå universitet visar att proteinet METTL3 hjälper bröstcancerceller att sprida sig. Genom att reglera frisättningen av molekyler gör METTL3 det lättare för tumörer att invadera omgivande vävnad och bilda metastaser. Upptäckten avslöjar en ny funktion hos METTL3 och kan påverka framtidens cancerbehandlingar. Studien är publicerad i Science Advances.Mon, 13 Jul 2026 09:00:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42899b680bbc435e9167610663f0f0e7/francesca-aguiolo-lab-9647-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning är ett lagarbete. Från vänster: postdoktor Kanchan Kumari, forskningsassistent Margalida Esteva, universitetslektor Francesca Aguilo, forskare Devi Bhattarai och postdoktor Poonam Baidya.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att METTL3 har en annan funktion</p><p>– Vi upptäckte att METTL3 har en annan funktion, som kan vara lika viktig för cancerutveckling som den man känt till tidigare, säger Margalida Esteva Socias, forskningsassistent på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare.</p><p>METTL3 är ett välstuderat protein som reglerar kemiska modifieringar av RNA i cellen. Genom att sätta markörer på RNA hjälper det till att styra vilka gener som är aktiva. Avvikande aktivitet hos METTL3 har kopplats till flera cancerformer, och läkemedel som riktar sig mot proteinets funktion testas redan i kliniska studier.</p><p>I den nya studien visar forskarna att METTL3 i bröstcancerceller flyttar från cellkärnan till cytoplasman. Där blir det en del av ett transportsystem som cancerceller använder för att släppa ut molekyler i sin omgivning.</p><p>Forskarna fann att METTL3 stöder detta transportsystem och ökar utsöndringen av proteiner som gör det möjligt för cancerceller att invadera vävnad och sprida sig. När METTL3 avlägsnades frisatte cellerna färre sådana proteiner, blev mindre invasiva och förlorade delvis sin förmåga att bryta ned omgivande vävnad.</p><p>Viktigt är att dessa effekter inte kunde återskapas enbart genom att blockera proteinets enzymatiska aktivitet, vilket tyder på att METTL3 även driver cancer genom andra mekanismer än RNA‑modifiering.</p><p>Forskargruppen visade också att minskade nivåer av METTL3 hämmade tumörtillväxten och fördröjde bildningen av lungmetastaser.</p><p>– Våra resultat tyder på att det i vissa cancerformer inte räcker att blockera METTL3:s enzymfunktion. För att fullt ut hämma dess tumördrivande effekter kan det krävas strategier som eliminerar hela proteinet eller stör dess interaktioner i cellen, säger Francesca Aguilo, universitetslektor och docent på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och projektansvarig.</p><p>Studien ger nya insikter i hur cancerceller omformar sin omgivning för att kunna invadera vävnad och sprida sig. Nästa steg är att förstå hur METTL3 förflyttas från cellkärnan och om samma mekanism även spelar en roll i andra cancerformer.</p><p>Studien leddes av forskare vid Umeå universitet i samarbete med flera internationella partners, däribland Universitat de Barcelona, Hannover Medical School och Lunds universitet.</p><p>Forskningen har finansierats av bland andra Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Umeå universitet, Kempestiftelserna, Cancerforskningsfonden i Norrland samt EU:s Horizon 2020‑program.</p>https://www.umu.se/nyheter/nyupptackt-mekanism-bakom-brostcancermetastaser_12180347/https://www.umu.se/nyheter/en-resa-genom-klimatets-mojliga-vagar-_12176485/En resa genom klimatets möjliga vägar I Skellefteå blev fem möjliga framtider något att gå in i, känna och diskutera. Forskare och medarbetare knutna till Arktiskt centrum medverkade i Wastelands, en vandringsutställning där klimatscenarier tog fysisk form.Tue, 30 Jun 2026 05:25:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/_s1_wastelands.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klimatscenario 1, den gröna vägen – en cirkel som sakta rör sig ett varv per dygn med utrymme för olika aktiviteter under olika tidpunkter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div></div></div><p>När konst möter forskning kan framtiden bli både konkret och kännbart nära. <br>Under två intensiva dagar, 29-30 maj, medverkade Arktiskt centrum i projektet Wastelands i Skellefteå, en experimentell vandringsutställning där fem klimatscenarier tog fysisk form och bjöd in deltagarna till reflektion, dialog och ibland en lätt obekväm känsla av “det här angår faktiskt mig”. </p><p>Tillsammans med forskare från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, samt samhällsplanerare från Skellefteå kommun, guidas deltagarna genom fem olika framtidsbilder- från hoppfull omställning till betydligt mörkare alternativ. En sorts framtidsresa utan returbiljett, men med gott om tid för eftertanke. </p><h3>Scenario 1 – Den gröna vägen </h3><p>I det första scenariot möts besökarna av en möjlig hållbar framtid. De kliver in i ett konstverk- ett cylinderformat grönt växthus med öppna väggar som snurrar ett varv per dygn. Rummet rymmer olika aktiviteter beroende på tid på dygnet: sova, äta och arbeta. Verket är skapat av konstnärsduon Bigert & Bergström. Mitt i installationen syns konstnären Mats Bigert själv, som en del av berättelsen- som om framtiden redan är något vi har klivit in i. </p><p>Utanför pågår en så kallad walking talks-dialog där forskare och kommuntjänstepersoner diskuterar vägar framåt. Har vi redan passerat gränserna för en hållbar framtid? Samtalet rör sig mellan konkreta lösningar och större visioner om omställning, klimatanpassning och samhällsplanering. Det är högt i tak, både bokstavligen och intellektuellt. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelands.s2.s3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klimatscenario 2, bevara det gamla - Jean-Paul Garin balanserar i den upp-och-nervända världen. Klimatscenario 3 – hängande pärldiagram och dialog mellan forskare och kommuntjänstemän.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><h3>Scenario 2 – Bevara det gamla </h3><p>Kontrasterna blir tydliga i nästa miljö. Här står en upp- och nervänd röd stuga med vita knutar, ett av Sveriges mest igenkännliga symboler, nu bokstavligen ställd på ända. Det som en gång kändes stabilt känns plötsligt… mindre pålitligt. <br>Doktoranden  Jean-Paul Garin från institutionen för kost- och måltidsvetenskap balanserar upp och ner i en hammock, klädd i tyg som liknar en svensk flagga där färgerna flyter ihop. Det är både en installation och en balansakt. Samtidigt hörs Hesa Fredrik spela Sveriges nationalsång i förvrängda, glidande toner. Ljudet bygger på klimatdata från Abisko och skapar en lätt surrealistisk känsla, som om framtiden hackar i realtid. <br>Jean-Paul Garins forskning handlar om hur jästa växtbaserade livsmedel kan göras mer attraktiva för konsumenter. Även det handlar om omställning, om än i något mer vardaglig form än upp-och-nervända hus. </p><h3><br>Scenario 3 – En väg full av bucklor </h3><p>I det tredje scenariot tar vetenskapen fysisk form. Ett växthus har byggts som ett tredimensionellt diagram av klimatdata, vilket gör att besökaren inte bara kan förstå siffror utan bokstavligen ta på dem. <br>Inuti presenteras klimatdata som pärlor och taktila objekt. En hammock utan kuddar förstärker budskapet: fakta kan vara hårda, och ibland är det just det som behövs för att de ska sjunka in.</p><p>Gruppen rör sig in i installationen, diskuterar och testar, som i ett möte mellan seminarium och sinnlig upplevelse. <br>Bredvid den kuddlösa hammocken, står Moa Hedberg, doktorand i geografi vid Umeå universitet. Från Skellefteå kommun deltar bland andra projektledaren Mikael Lindmark och planeringschefen Lars Hedqvist i dialogen. Lars Hedqvist har lett omvandlingen av det tidigare industriområdet där utställningen nu ligger. En process som har pågått i närmare två decennier. Det ger perspektiv när framtidsscenarier diskuteras på en plats som själv redan har genomgått en stor förändring. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d88503493d749be972cc115b0f50142/wastelandss4.s5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klimatscenario 4: en splittrad värld. Forskaren Kristina Lindvall associerar till torkdrabbade områden i Afrika. Bild 5. Klimatscenario 5: en fossileldad framtid. Ur skorstenen bolmar illaluktande rök från bränt gummi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span><span style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div></div><h3>Scenario 4 – En splittrad värld </h3><p>Det fjärde scenariot visar ett trasigt och öppet växthus, en värld där system har brustit och ojämlikheter fördjupats. Det är kanske det mest stillsamma scenariot, men också ett av de som stannar kvar längst. <br>Kristina Lindvall kopplar installationen till sin forskning om klimatets effekter på hälsa i torrområden i Uganda och Kenya. Hon beskriver hur klimatförändringar redan i dag påverkar samhällen genom ökade sjukdomsrisker och förändrade livsvillkor. Här blir det tydligt att framtiden inte bara handlar om prognoser, den är redan pågående. </p><h3>Scenario 5 – En fossileldad framtid</h3><p>Det sista scenariot är det mest dystra. Här målas en framtid upp där beroendet av fossila bränslen har fortsatt och förvärrats. I det svarta växthuset, format som en bunker, finns en svart gummisoffa. Golvet är täckt av rivet gummi och i kaminen eldas gummit upp så att en illaluktande rök bildas. Det är en miljö där inget riktigt känns möjligt, och det är också poängen. <br>När deltagarna når denna punkt har samtalen blivit märkbar mer intensiva. Även om rösterna inte har höjts, har innehållet blivit tyngre. Frågor om ansvar, handlingskraft och framtidens riktning pressar sig fram. Det är inte längre bara hypotetiska scenarier utan val som måste göras. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">När konst blir kunskap </h2><p>Vandringen avslutas vid ett utkikstorn, där deltagarna samlas för gemensam reflektion. Här knyts upplevelserna ihop i gruppdiskussioner. Efter att ha rört sig genom flera möjliga framtider blir det nästan naturligt att vilja stanna upp och jämföra intryck. Samtalen böljar mellan det konkreta och det existentiella. Vad tar vi med oss? Och vad gör vi med det? <br> <br>Projektet Wastelands visar hur konst kan fungera som ett kraftfullt verktyg för att kommunicera forskning. Genom att låta deltagarna kliva in i olika framtidsscenarier, inte bara som observatörer utan som aktiva deltagare, skapas en upplevelse som både berör och väcker frågor. <br>I Skellefteå blev klimatfrågan inte bara något att förstå – utan något att känna, diskutera och, kanske viktigast av allt, faktiskt ta ställning till. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Deltagande från Umeå universitet </h2><p>Från Umeå universitet deltog elva forskare och studenter med bred kompetens inom klimat, hälsa och samhällsfrågor. </p><p><strong>Geografi </strong><br>Moa Hedberg, doktorand. <br>Kost- och måltidsvetenskap <br>Jean-Paul Garin, doktorand. </p><p><strong>Arkitekthögskolan </strong><br>Luis Berríos Negrón, lektor. <br>Maria Kamilla Larsen, forskningssamordnare. <br>Pia Palo, doktorand. </p><p><strong>Folkhälsa och klinisk medicin </strong><br>Marcus Schmitt-Egenolf, professor. <br>Epidemiologi och global hälsa <br>Christofer Åström, forskare. <br>Kristina Lindvall, forskare. <br>Lena Maria Nilsson, forskare och samordnare. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Finansiering </h2><p>Utställningen presenteras av konstnärsduon Bigert & Bergström, med dialogstöd från klimatforskare vid Umeå universitet, koordinerat via Arktiskt centrum. Projektet har också fått stöd från forskningsrådet Formas och Postkodstiftelsen. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/en-resa-genom-klimatets-mojliga-vagar-_12176485/https://www.umu.se/nyheter/pris-och-stipendier-inrattas-till-minne-av-dieter-k.-muller_12180366/Umeå universitet inrättar vetenskapligt pris och stipendier till minne av Dieter K. MüllerRektor har beslutat att instifta ett vetenskapligt pris och stipendier till minne av professor Dieter K. Müller, som oväntat gick bort i november 2025. Därigenom vill Umeå universitet uppmärksamma hans framstående gärning som forskare och akademisk ledare och hans stora bidrag till universitetets verksamhet och utveckling.Mon, 29 Jun 2026 12:58:14 +0200<p>Universitetsdirektör Hans Wiklund är initiativtagare till det vetenskapliga priset och stipendierna. Han arbetade tillsammans med Dieter Müller under den tid då Müller var vicerektor för forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43098ed845a3493e9100128c0284c3a0/wiklund_hans_6633_200305_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hans Wiklund, universitetsdirektör Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Jag kan inte tänka mig en bättre kollega eller företrädare för Umeå universitet. Det känns verkligen rätt i hjärtat att hedra hans minne med ett vetenskapligt pris och stipendier för internationellt studentutbyte. Jag vill också rikta ett varmt tack till finansiärerna som gjort detta möjligt, säger universitetsdirektör Hans Wiklund.</p><p>Det vetenskapliga priset ska uppmärksamma personer som på ett framstående sätt har utvecklat, förmedlat eller tillämpat vetenskaplig kunskap med tydligt samhälleligt genomslag. Särskild vikt läggs vid insatser som bidrar till hållbar utveckling och stärker tilltron till vetenskapligt baserad kunskap.</p><p>Prissumman uppgår till 100 000 kronor och avses delas ut årligen i samband med universitetets akademiska högtid. I samband med utdelningen arrangeras också en föreläsning med pristagaren.</p><p>Stipendierna riktar sig till studenter som deltar i internationella utbyten, både utresande studenter från Umeå universitet och internationella studenter som kommer hit. Syftet är att uppmärksamma motiverade och talangfulla studenter och stärka den internationella mobiliteten.</p><p>Finansieringen av priset och stipendierna sker genom en överenskommelse mellan Umeå universitet, Skellefteå kommun, Örnsköldsviks kommun och Umeå Kommunföretag AB.</p><p>En priskommitté med representanter från finansiärerna och universitetet kommer att utse pristagare, medan stipendiemottagare utses av universitetet enligt fastställda kriterier. Umeå universitets representanter i priskommittén är universitetsdirektör Hans Wiklund och prodekan Xavier de Luna, Samhällsvetenskapliga fakulteten.</p>https://www.umu.se/nyheter/pris-och-stipendier-inrattas-till-minne-av-dieter-k.-muller_12180366/https://www.umu.se/nyheter/medel-till-umea-universitet-for-rekrytering-av-gastforskare--_12180310/Medel till Umeå universitet för rekrytering av internationell gästforskare Umeå universitet tilldelas medel inom Vetenskapsrådets utlysning för att rekrytera en internationell gästforskare: Laila Andersson, forskare inom rymdfysik vid University of Colorado, USA. Mon, 29 Jun 2026 12:41:18 +0200<p>Bidraget från Vetenskapsrådet, <a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/utlysningar/2025-11-24-bidrag-for-att-rekrytera-internationella-gastforskare-till-sverige-2026.html">"Bidrag för att rekrytera internationella gästforskare till Sverige 2026"</a>, syftar till att ge lärosäten och andra forskningsorganisationer möjlighet att utveckla och stärka ett forskningsområde genom att rekrytera en framstående forskare som för närvarande har anställning och forskningsverksamhet utanför Europa.</p><p>Umeå universitet beviljas medel för rekryteringen av Laila Andersson, i dag forskare i rymdfysik vid Laboratory for Atmospheric and Space Physics (LASP) på University of Colorado i USA. Hon har tidigare deltagit i uppdrag för NASA kopplade till rymdfysik och planetmiljöer.</p><p>Vid Umeå universitet ska Laila Andersson forska om rymdväder och hur störningar i jordens övre atmosfär, i det så kallade termosfär-jonosfär-systemet, varierar geografiskt. Projektet syftar särskilt till att öka förståelsen för hur dessa variationer får effekter på jorden, bland annat i Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/934fed698b924a828e9be15bdfa5213b/hamrin_maria_7511_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hamrin, universitetslektor vid Institutionen för fysik. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi är mycket glada över att ha fått detta stöd och över möjligheten att välkomna Laila Andersson till Institutionen för fysik. Med hennes erfarenhet stärker vi både vårt forskningsområde och vår internationella position. Det här ger oss också goda förutsättningar att vidareutveckla vår forskning och bidra med ny kunskap inom ett forskningsfält under stark utveckling, säger Maria Hamrin, forskningsledare för Sol-jordfysik och rymdväder (Solar-terrestrial physics and space weather) på Umeå universitet.</p><p>Bidraget på två miljoner kronor ska användas för omkostnader vid rekryteringen samt lönemedel för anställning i Sverige under en begränsad tid.</p><p>Laila Andersson börjar sin tjänst vid Umeå universitet våren 2027.</p>https://www.umu.se/nyheter/medel-till-umea-universitet-for-rekrytering-av-gastforskare--_12180310/https://www.umu.se/nyheter/toppfysiker-samlas-till-nobelsymposium-vid-umea-universitet_12180282/Toppfysiker samlas till Nobelsymposium vid Umeå universitetDen 29 juni–1 juli samlas några av världens främsta fysiker i Umeå när ett Nobelsymposium hålls vid Umeå universitet. Ett Nobelsymposium är inte bara en konferens, utan en exklusiv mötesplats där vetenskapliga genombrott diskuteras, nya samarbeten tar form och framtidens forskningsagenda börjar ta kontur. Mon, 10 Aug 2026 10:19:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d0678afc91047059f9290678c97d51f/nicolo_maccaferris_lab_9888_240410_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den 29 juni–1 juli samlas några av världens främsta fysiker i Umeå när ett Nobelsymposium hålls vid Umeå universitet. Synposiet anpordnas av docent Nicolò Maccaferri och medarbetare på Institutionen för fysik vid Umeå universitet. Från vänster: Aitor De Andrés, Tlek Tapani, Nicolò Maccaferri</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det här är verkligen en konferens på absolut toppnivå</p><p>– Det här är verkligen en konferens på absolut toppnivå, där vi samlar några av världens främsta forskare inom fysik! Fokus ligger på områden där det sker stora genombrott just nu eller där helt nya frågor håller på att ta form, både vetenskapligt och i samhället, säger docent Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor på Institutionen för fysik vid Umeå universitet och organisatör av symposiet.</p><p>En central del är att främja interdisciplinära möten och nya samarbeten. Genom att föra samman internationella forskare från olika discipliner och institutioner skapas förutsättningar för oväntade kopplingar och nya idéer. I praktiken fungerar symposiet som en katalysator för samarbeten som ofta lever vidare långt efter själva mötet.</p><p>Symposiet samlar en enastående grupp av pionjärer och framväxande ledare inom elektromagnetism, fotonik, akustik, materialvetenskap och vågfysik. Tillsammans belyser de metamaterialens utveckling – från visionära idéer till kraftfulla vetenskapliga och teknologiska tillämpningar.</p><p>Att Umeå universitet står värd innebär att universitetet är både akademisk och praktisk arrangör. Nicolò Maccaferri och hans kollegor har definierat temat och bjudit in deltagare, inom ramar som fastställs av Nobelorganisationerna.</p><p>– När jag började kontakta kollegor inom området var reaktionerna mycket positiva. Eftersom många ser oss som ledande inom fältet kändes det naturligt att förlägga symposiet här i Umeå, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>Hela Nobelkommittén för fysik är på plats, och många ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademien (fysikklassen) deltar också som observatörer.</p><p>Att få stå värd är därmed inte bara en organisatorisk uppgift, utan också en stark kvalitetsmarkör. Det visar att Umeå universitet har forskningsmiljöer som kan samla världens ledande experter och bidra till utvecklingen inom ett område.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Inbjudna talare:</h2><p>Adekunle Adeyeye, Durham University, UK<br>Hatice Altug, Ecole Polytechnique Federale de Lausanne, Switzerland<br>Andrea Alù, City University of New York, USA<br>Alexandra Boltasseva, Purdue University, USA<br>Mark Brongersma, Stanford University, USA<br>Federico Capasso, Harvard University, USA<br>Maria V. Chekhova, Max Planck Institute for the Science of Light, Germany<br>Chiara Daraio, California Institute of Technology, USA<br>Jennifer Dionne, Stanford University, USA<br>George Eleftheriades, University of Toronto, Canada<br>Nader Engheta, University of Pennsylvania, USA<br>Mathias Fink, ESPCI Paris, France<br>Maria Kafesaki, University of Crete, Greece<br>Philippe Lalanne, Laboratoire de photonique, numérique et nanoscience, France<br>Laura Na Liu, Stuttgart University, Germany<br>John Pendry, Imperial College London, UK<br>Albert Polman, NWO-Institute AMOLF, The Netherlands<br>Cheng-Wei Qiu, National University of Singapore, Singapore<br>Junsuk Rho, Pohang University of Science and Technology, South Korea<br>David Smith, Duke University, USA<br>Isabelle Staude, University of Jena, Germany <br>Martin Wegener, Karlsruhe Institute of Technology, Germany<br>Frank Wilczek, Massachusetts Institute of Technology, USA<br>Anatoly Zayats, King’s College London, UK <br>Shuang Zhang, University of Hong Kong, Hong Kong</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nobelsymposiet är för inbjudna</h2><p>Symposiet är ett slutet arrangemang och endast öppet för inbjudna deltagare. Journalister är välkomna om de anmäler sig.</p>https://www.umu.se/nyheter/toppfysiker-samlas-till-nobelsymposium-vid-umea-universitet_12180282/https://www.umu.se/nyheter/ai-i-engelskundervisning-presenterades-internationellt_12180202/Samverkansprojekt om AI i engelskundervisning presenterades internationelltForskare och lärare i Umeå har undersökt hur generativ AI kan stödja elevers skrivutveckling i engelska. Nu har projektgruppen presenterat sina resultat vid en internationell konferens om AI i skrivundervisning.Tue, 01 Sep 2026 17:08:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae2baafb46bb47f3b3b346be237f9695/john-schnobrich-2fpjlaymqta-unsplash2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Människor framför dator</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>John Schnobrich</span></div></div><p>– Mycket energi läggs i dag på att försöka kontrollera och hindra användningen av AI i klassrummet. Vår utgångspunkt är att användningen av AI inte är det centrala i undervisnings- och lärandesituationen, utan att AI snarare är ett verktyg som stödjer läraren i det didaktiska arbetet, säger Kirk Sullivan.</p><p>Kirk Sullivan är projektansvarig för ett projekt som sedan 2025 undersöker hur generativ AI kan användas i gymnasiets engelskundervisning. Tillsammans med universitetskollegorna Niclas Lindström och Linda Sandström samt Shannon Moore från Maja Beskowgymnasiet i Umeå kommun har han nu presenterat resultat från projektet vid den internationella konferensen AI in writing pedagogy. Vid konferensen samlades forskare och lärare från flera delar av världen för att diskutera AI:s utmaningar och möjligheter i undervisning och lärande.</p><p>En central slutsats från projektet är att elevers förmåga att kritiskt granska AI-förslag hänger nära samman med deras språkliga nivå.</p><p>–  Det vi ser är att elever i Engelska 7 kan värdera AI:s förbättringsförslag när deras språkliga nivå räcker till. När språket inte räcker till blir det däremot svårare att avgöra om förslagen är relevanta, säger Kirk Sullivan.</p><p>Resultaten visar också att AI kan hjälpa lärare att se vilka elever som behöver mer stöd i engelska och inom vilka områden undervisningen behöver förstärkas.</p><p class="quote-left">– AI kan avlasta i undervisningen och hjälpa lärare att identifiera elever som behöver mer stöd i engelska. Samtidigt visar våra resultat var det behövs mer undervisning för att stärka elevernas egen förmåga att bedöma och utveckla sina texter, säger Niclas Lindström.</p><p>Sammantaget visar projektet hur AI kan användas som ett verktyg i lärarens didaktiska arbete, samtidigt som elevernas språkliga nivå påverkar deras möjlighet att kritiskt värdera AI-förslag.</p><p>Läs mer om projektet här<br><a href="~/link/81f79f294c964149a3120c0cb24014a1.aspx">Didaktisk innovation: Använding av GAI-verktyg i gymnasiets engelskundervisning</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/ai-i-engelskundervisning-presenterades-internationellt_12180202/https://www.umu.se/nyheter/satsning-ger-sjukskoterskor-chans-forena-forskning-med-arbete_12179908/Satsning ger sjuksköterskor chans förena forskning med arbeteDet ska bli större möjligheter för sjuksköterskor att kombinera arbete med forskning. En ny satsning där Umeå universitet deltar ska underlätta för sjuksköterskor att genomgå en forskarutbildning och samtidigt arbeta kvar inom verksamheten. Wed, 24 Jun 2026 12:12:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/646ef1030e4e4604b42b71bb39197d7c/bay_annika_7606_220317_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Bay, prefekt vid Institutionen för omvårdnad</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– På detta sätt ökar möjligheten för vården att behålla sjuksköterskor och att ytterligare höja kompetensen och den akademiska nivån. Det är givetvis positivt, Annika Bay, prefekt vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Behåller anställning</h2><p>Regeringen har beslutat om en satsning på praktiknära forskarskolor. Den innebär att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kan genomgå forskarutbildning samtidigt som de behåller sin anställning inom hälso- och sjukvården. Satsningen ska stärka utbildningarnas kvalitet genom ökad forskningsanknytning, fler disputerade lärare och fler kvalificerade handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen.</p><p>Umeå universitet är ett av fem lärosäten som deltar i satsningen på praktiknära forskarskolor. För Umeås del innebär det 2,35 miljoner kronor i anslag för 2026. Avsikten är att det ska bli ett permanent anslag och att nivån ska höjas kommande år.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Regional samverkan</h2><p>Umeå kommer även att vara ett av sex lärosäten som delar på en pott för ökad regional samverkan och fördelning av VFU-platser, det vill säga platser för verksamhetsförlagd utbildning inom vården. För Umeå universitets del handlar det om 1,6 miljoner kronor som ska gå till samverkan med Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/satsning-ger-sjukskoterskor-chans-forena-forskning-med-arbete_12179908/https://www.umu.se/nyheter/sok-ikcs-vetenskapligt-pris-2026_12179622/Sök IKC:s Vetenskapligt pris 2026Innebandyns kompetenscentrum (IKC) vid Idrottshögskolan, Umeå universitet, delar ut två uppsatsstipendier för 2026. Stipendierna riktar sig till studenter som skrivit examensarbeten med relevans för svensk innebandy. Ansök senast den 30 oktober 2026.Tue, 23 Jun 2026 08:34:07 +0200<p>Ett stipendium på 6 000 kronor delas ut till bästa uppsats på magister- eller masternivå, och ett stipendium på 3 000 kronor till bästa kandidatuppsats. Stipendierna får användas till valfritt ändamål. </p><h3>Bedömningskriterier</h3><p>En jury bestående av styrgruppsmedlemmar inom IKC bedömer inkomna uppsatser utifrån:</p><ul><li>Uppsatsens intresse och relevans för svensk innebandy</li><li>Vetenskaplig kvalitet</li></ul><h3>Krav på uppsatsen</h3><p>För att kunna ansöka om IKC:s vetenskapliga priser ska uppsatsen:</p><ul><li>ingå i en examen</li><li>vara skriven på kandidatnivå (minst 15 hp) eller magister-/masternivå (minst 30 hp)</li><li>vara godkänd under perioden hösten 2025 – hösten 2026</li></ul><p>De uppsatser som tilldelas IKC:s vetenskapliga priser publiceras på IKC:s samt Svenska innebandyförbundets webbplatser.</p><h3>Så ansöker du</h3><p>Din ansökan ska innehålla:</p><ul><li>färdig uppsats</li><li>namn på universitetet eller högskola där du har skrivit uppsatsen</li><li>ditt utbildningsprogram och inriktning</li><li>handledarens namn och kontaktuppgifter</li><li>ditt namn, adress, e-post och mobilnummer.</li></ul><p>Skicka din ansökan till <a title="taru.tervo@umu.se" href="mailto:taru.tervo@umu.se">Taru Tervo</a>, forskningssamordnare för IKC, senast 30 oktober 2026. Märk mejlet med ”Stipendieansökan IKC”.</p><p>Välkommen med din ansökan!</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f6372ca0-4023-4214-8041-782850158dde" data-contentname="Taru Tervo">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/sok-ikcs-vetenskapligt-pris-2026_12179622/https://www.umu.se/nyheter/inbjudan-att-skicka-in-forslag-till-mirai-ri-week-2026_12179611/Inbjudan att skicka in förslag till MIRAI Research and Innovation Week 2026 i JapanForskare vid Umeå universitet inbjuds att lämna in förslag till MIRAI:s forsknings- och innovationsvecka, som äger rum i Fukuoka, Japan, den 8–11 december 2026.Tue, 23 Jun 2026 13:23:40 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4bfa031b-60ef-41f2-a24c-81e461f9a14d" data-contentname="Utlsyning förslag R&I Week 26">{}</div><p>Alla akademiker vid ett MIRAI-universitet kan lämna in ett förslag. Det finns flera olika format att välja mellan (t.ex. anordna en workshop, hålla ett föredrag, leda ett rundabordssamtal).</p><p>Ämnet för ditt förslag kan vara smalt eller bredare – men bör finnas inom MIRAIs fyra akademiska fokusområden. De utvalda sessionerna kommer att hållas parallellt under konferensens dag 2 och 3 (onsdag och torsdag).</p><h3>Hur du ansöker</h3><p>Skicka in ett kort förslag som innehåller:</p><ul><li>Sessionens titel</li><li>Föreslaget format och varaktighet (30 eller 60 minuter)</li><li>Kort beskrivning (150–200 ord)</li><li>Ditt namn och hemuniversitet för arrangörerna (minst en från Sverige och en från Japan)</li><li>Eventuella ytterligare relevanta meriter (om tillämpligt)</li></ul><p><strong>Sista ansökningsdag:</strong> 15 juli 2026<br>Besked: Förväntas i början av augusti 2026 (vecka med start 3 augusti), beroende på antal inkomna förslag.</p><p><strong>Länkar</strong><br><a href="https://forms.cloud.microsoft/pages/responsepage.aspx?id=iV9x12qT90q7daV6yZZG-kQEBKG4fhhMgRfwoUQDLL5UREZBNlFENVhPTk82MFEzNTlEUTZXQlhLUC4u&route=shorturl">Skicka in ditt förslag – MIRAI R&I Week 2026</a><br><a class="documentIcon" href="https://cdn.mirai.nu/wp-content/2026/06/RI-Week-Call-for-Proposals_Thematic-Deep-Dive-Sessions_ver0616.pdf">Ladda ner utlysningen</a></p><p>Den fullständiga <strong>utlysningen för MIRAI Research & Innovation Week 2026</strong> samt ett preliminärt program för konferensen finns här:<br><a title="R&I Week Call for Proposals: Thematic Deep Dive Sessions" href="https://www.mirai.nu/pages/randi-week-2026">www.mirai.nu/pages/randi-week-2026</a></p>https://www.umu.se/nyheter/inbjudan-att-skicka-in-forslag-till-mirai-ri-week-2026_12179611/https://www.umu.se/nyheter/bytte-elitfotbollen-mot-en-poliskarriar_12179542/Bytte elitfotbollen mot en poliskarriärLisa Dahlkvist spelade i många år fotboll på elitnivå i Umeå IK i allsvenskan innan hon bytte karriär och blev polis. Via studier vid Umeå universitet hittade Lisa vägen in i sin nya yrkesroll och idag arbetar hon som utredare inom brott i nära relation i Umeå. Vägen dit har dock inte varit självklar. Det var först när hon började fundera över livet efter fotbollen som tanken på ett nytt yrke växte fram. Mon, 22 Jun 2026 15:58:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-32.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lisa Dahlkvist bytte fotbollskarriären till ett yrke som polis.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vägen till utbildningen</h2><p>När Lisa började fundera på livet efter fotbollen växte var det flera personer i hennes närhet som uppmuntrade henne att söka till polisyrket.</p><p>– Vi hade förlorat en bortamatch och på vägen hem ställde jag mig frågan: vad ska jag göra efter fotbollen? Jag hade flera kompisar som rekommenderade mig att bli polis för att de tyckte att jag skulle passa inom det yrket.</p><p>Kort därefter valde Lisa att söka till Polisprogrammet. Studierna vid Umeå universitet blev hennes första erfarenhet av universitetsstudier och gav en bred utbildning med både teoretiska och praktiska inslag. Själva Polisprogrammet beskriver hon som både roligt och utvecklande, och valet att studera vid just Umeå universitet var ett enkelt beslut.</p><p>– Jag bor i Umeå och har familjen här, så det var ett smidigt val. Det kändes också roligt att studera på campus, säger Lisa.</p><p class="quote-center">Alla lärare var väldigt tillmötesgående och duktiga på att individanpassa så att studierna skulle gå att kombinera med fotbollen</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att kombinera elitidrott med studier</h2><p>Under studietiden valde Lisa att fortsätta med fotbollen parallellt med utbildningen, vilket innebar en period med höga krav på planering och struktur. Att få logistiken att fungera krävde flexibilitet från både henne och utbildningen.</p><p>– Det blev en del pusslande för att få schemat att gå ihop. Alla lärare var väldigt tillmötesgående och duktiga på att individanpassa så att studierna skulle gå att kombinera med fotbollen, säger hon.</p><p>I samband med att hon påbörjade aspiranten valde hon att avsluta fotbollskarriären för att fullt ut kunna fokusera på sin nya yrkesroll. Övergången från fotboll till studier och arbetsliv innebar en omställning som Lisa snabbt blev medveten om, inte minst i hur prestation och utveckling ser ut. Inom idrotten är strukturerna tydliga, med kontinuerlig återkoppling och tydliga mål, medan arbetslivet kräver ett större eget ansvar.</p><p>– Efter studierna och aspiranten försvann pressen att prestera, både från studierna och fotbollen. Det blir ens eget ansvar att prestera och eget ansvar för sin personliga utveckling. Det blev svårare att få feedback när man kom in i arbetslivet och man får stå på sina egna ben.</p><p>Drivkraften att utvecklas och nå nya mål följde dock med in i den nya karriären.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53845d6d6d94462d9e99e81a48d6b677/260519-lisa-dahlkvist-6.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lisa arbetar idag som utredare inom brott i nära relation på Polisen Umeå</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Arbetet som polis</h2><p>Lisa genomförde sin aspirantutbildning i Umeå och har sedan dess arbetat där som polis. Idag är hon verksam som utredare inom brott i nära relation. Arbetet innebär nära kontakt med människor i utsatta situationer.</p><p>– Det är inte som jag förväntade mig, jag trodde att man skulle åka runt i en polisbil och stoppa bråk. Det finns så mycket mer ”bakom polisbilarna”. Jag arbetar mest på stationen, åker ut och har förhör, hämtar in misstänkta och utför husrannsakan. Det varierar mycket från ärende till ärende, säger Lisa.</p><p>– Allting kan hända på en dag. Det kan komma in något oväntat, och då är det viktigt att kunna släppa allt för att göra det som är mest prioriterat för stunden. </p><p>Det som motiverar Lisa i arbetet är möjligheten att göra konkret skillnad. För många människor är kontakten med polisen ett sista steg, och arbetet handlar ofta om att skapa trygghet och stöd i svåra situationer. Samtidigt finns en medvetenhet om att alla ärenden inte går att lösa fullt ut, vilket kan vara en av yrkets utmaningar.</p><p>– Det känns väldigt givande att hjälpa personer som drabbas av brott som sker i hemmen. Att kunna hjälpa någon att klara av helgen genom att skydda och stötta personen, berättar hon. </p>https://www.umu.se/nyheter/bytte-elitfotbollen-mot-en-poliskarriar_12179542/https://www.umu.se/nyheter/sakrad-finansiering-for-vfu-inom-tandvarden-_12179471/Säkrad finansiering för verksamhetsförlagd utbildning inom tandvården Tandvårdsutbildningarna vid Umeå universitet får bättre förutsättningar att fortsätta med utbildning som är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier. Det står klart efter att regeringen gett klartecken till ett extra anslag till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Förhoppningen är att satsningen ska bli en permanent nivåhöjning. Mon, 22 Jun 2026 12:26:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/riklund_katrine_5216_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Detta finansiella tillskott till våra odontologiska utbildningar är mycket välkommet. Det kommer att förbättra möjligheterna och öka kvaliteten på utbildningarna genom att studenterna får tillgång till fler möjligheter att göra VFU och öka förutsättningarna för att genomföra den också inom den privata sektorn, säger Katrine Riklund, dekan vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>Umeå universitet får i år ett tillskott på 19,2 miljoner till verksamhetsförlagd utbildning inom odontologi. De program som berörs är tandläkar-, tandhygienist- och tandteknikerprogrammen där en del av utbildningen är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varit underfinansierad</h2><p>Ett problem sedan många år har varit att den verksamhetsförlagda utbildningen är underfinansierad. Ersättningen för den kliniska verksamhetsförlagda färdighetsträningen har upplevts otillräcklig och det har delvis orsakat svårigheter att få fram tillräckligt många platser för studenterna.</p><p>Lärosätena i landet som har tandvårdsutbildningar har därför arbetat för att få bättre grundförutsättningar. Det arbetet har nu burit frukt i form av ett tillskott om totalt 100 miljoner kronor till tandvårdsutbildningarna, varav Umeå får 19,2 miljoner. Tillskottet gäller för 2026, men man arbetar för att hitta en modell som från och med nästa år ska ge en varaktig höjning av anslagen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e76b6338e845f69a8c6785e276c4b8/holgerson_lif_pernilla_7019_221102_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor, prefekt vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Nu börjar arbetet med att tillsammans se över hur vi på bästa sätt kan tillämpa resurserna. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för studenternas praktiska färdighetsträning säger Pernilla Lif Holgerson, prefekt vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tillskott till studentklinik</h2><p>Därutöver får Umeås studentklinik för tandvård ett tillskott om 6,7 miljoner kronor för att täcka bortfallet av patientavgifter. Eftersom besök vid studentkliniken tar betydligt längre tid för patienterna än motsvarande åtgärd hos annan tandvårdsklinik, betalar patienterna i gengäld en rabatterad avgift. Den rabatten ska nu studentkliniken få ersättning för via Försäkringskassan. Avsikten är att i framtiden kunna erbjuda fri vård för behandling som utförs av studenter under handledning av tandläkare och tandhygienister.</p>https://www.umu.se/nyheter/sakrad-finansiering-for-vfu-inom-tandvarden-_12179471/https://www.umu.se/nyheter/mims-clinical-research-fellowships-2026-tilldelade-_12179418/MIMS Clinical Research Fellowships 2026 tilldelade The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) har tillkännagett vinnarna av sitt nationella program för Clinical Research Fellowship (CRF) för 2026. MIMS tilldelar Clinical Research Fellowships till kliniker som nyligen har doktorerat och har en stark forskningsbakgrund.Mon, 22 Jun 2026 10:23:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95c061472ec045068bc8d26be4641297/wernstedt_overby_anna__3290_190312_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi Enhet: Avdelningen för virologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>En internationell panel bestående av kliniska och prekliniska forskare har tilldelat stipendiet till tre kliniker. </p><p><strong>Inga Rimkute</strong> vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg föreslog ett projekt för att identifiera effektiva verktyg för förebyggande av humana norovirusinfektioner. Samarbetspartner i projektet är Marta Bally, docent vid Umeå universitet. <br><br><strong>Sara Cajander</strong> vid Universitetssjukhuset i Örebro föreslog ett projekt för att undersöka långsiktig immundysreglering och experimentell immunmodulering vid inflammatorisk sjukdom hos människa. Samarbetspartner i projektet är Johan Normark, docent och kliniker vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. </p><p><strong>Victor Yman</strong> vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet i Stockholm föreslog ett projekt för att förbättra serologiska verktyg för precis kartläggning av virusspecifika och korsreagerande antikroppar för nästa generations diagnostik och övervakning av arbovirus. Samarbetspartner i projektet är Mattias Forsell, professor vid Umeå universitet. </p><p>MIMS Clinical Research Fellowships ger garanterad forskningstid och finansierar stipendiaternas forskning till ett totalt värde av upp till 3,2 miljoner kronor. <br>Sedan fellowship-programmet inrättades 2009 har MIMS delat ut 16 forskarstipendier till kliniker vid universitetssjukhus i hela Sverige.<br><br><em>MIMS finansieras av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Umeå universitet, med målet att främja nästa generation framstående forskare inom infektionsmedicin. MIMS är den svenska noden i EMBL-nätverket och är kopplat till detta genom Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine.  </em></p>https://www.umu.se/nyheter/mims-clinical-research-fellowships-2026-tilldelade-_12179418/https://www.umu.se/nyheter/vad-har-vi-lart-oss-av-omstallningen_12179253/Allt som glimmar är inte gröntVad händer med ett samhälle när industrietableringar, investeringar och framtidsvisioner blir verklighet? Den frågan stod i centrum när forskare, beslutsfattare och samhällsaktörer samlades i Skellefteå för partnerskapsdagen "Samhället, framtiden och ansvaret".Thu, 18 Jun 2026 16:24:53 +0200<p>Dagen arrangerades inom partnerskapet mellan Umeå universitet och Skellefteå kommun och tog avstamp i forskningsprojektet "Det nya framtidslandet?", där forskare under flera år har studerat den snabba nyindustrialiseringen i norra Sverige.</p><p>Bakom utvecklingen finns både klimatambitioner och industripolitiska satsningar. Nya anläggningar inom exempelvis batteri- och elfordonsindustrin har skapat arbetstillfällen och framtidstro, men också satt kommuner, välfärdssystem och lokalsamhällen under hård press.</p><p>– Under lång tid har diskussionen främst handlat om investeringar, konkurrenskraft och tillväxt. Forskningen hjälper oss att förstå även de samhälleliga konsekvenserna – för kommuner, arbetsliv och människor som lever mitt i förändringen, sade Madeleine Eriksson, universitetslektor vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/konferens_samhallet_bild.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vicerektor Thomas Olofsson och kommunalråd Evelina Fahlesson inledde partnerskapsdagen i Skellefteå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Torunn Törnblom</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vem bär riskerna?</h2><p>Frågan om ansvar återkom genom hela dagen. Vem ska stå för kostnaderna när nya industrier etableras? Och vem får ta konsekvenserna om utvecklingen inte blir som planerat?</p><p>Diskussionen sattes också in i ett historiskt perspektiv. När industrisamhällen växte fram i norra Sverige under 1900-talets början tog företagen ofta ett långtgående ansvar för samhällsbyggandet. Bolidens första vd Oscar Falkman lät exempelvis uppföra både bostäder och annan infrastruktur för att locka arbetskraft till regionen.</p><p class="quote-center">Lokalsamhällena får bära en stor del av riskerna och vardagskostnaderna</p><p>I dag ser villkoren annorlunda ut. Kommunerna förväntas planera för bostäder, transporter och välfärd där nya etableringar växer fram, medan företagen verkar på en global marknad.</p><p>– Lokalsamhällena får bära en stor del av riskerna och vardagskostnaderna, medan vinsterna i högre grad hamnar hos privata företag eller kommer samhället till del på nationell och europeisk nivå, förklarade Madeleine Eriksson.</p><p>Ann-Kristin Bergqvist, professor vid Uppsala universitet, pekade samtidigt på att staten vid tidigare industriella omvandlingar ofta tagit en mer koordinerande roll, bland annat genom satsningar på infrastruktur och utbildning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Människorna bakom siffrorna</h2><p>Det stod klart att omställningen inte bara handlar om tillväxt och arbetstillfällen – utan också om människors livsvillkor. Johan Larsson från IF Metall beskrev hur Northvolts snabba expansion framför allt skapade otrygghet för anställda som rekryterats från andra länder.</p><p>– Man ville ha ett stabilt jobb och bygga ett liv här. Men företaget växte så fort att folk kunde komma tillbaka efter en veckas frånvaro till nya arbetsuppgifter, nya kollegor och nya chefer.</p><p class="quote-center">De fick 90 dagar på sig att hitta nya jobb när de inte kunde språket särskilt bra. Det skapade ju panik</p><p>När verksamheten sedan bromsade upp hamnade flertalet i en svår situation. De hade flyttat till Skellefteå med familj och framtidsplaner, men saknade förutsättningar för att snabbt ta sig vidare på arbetsmarknaden.</p><p>En försvårande omständighet var språket – eftersom arbetsplatsen var helt engelskspråkig hade de aldrig behövt lära sig svenska i vardagen. En annan var att uppehållstillstånden i många fall var knutna till anställningen. När uppsägningarna kom ställdes de inflyttade inför en dubbel utmaning: att hitta ett nytt arbete inom tre månader och samtidigt uppfylla inkomstkraven för att få stanna i Sverige.</p><p>– Om folk har jobbat i tre år räcker a-kassan egentligen till ett år. I stället fick de 90 dagar på sig att hitta nya välbetalda jobb när de inte kunde språket särskilt bra. Det skapade ju panik, berättade Johan Larsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/modulby.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Modulområdet på Solbacken i Skellefteå. En ifrågasatt, men enligt näringslivschef Anja Palm helt avgörande, "gummibandslösning" för en kommun i snabb tillväxt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Gardeström</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Perspektiv som saknas</h2><p>Ett annat återkommande tema var vilka röster som får ta plats när framtidens samhälle planeras. Åsa Larsson Blind, styrelseledamot i Sametinget, menade att samiska perspektiv alltför ofta kommer in först när konflikter kring markanvändning redan har uppstått – och då framställs som ett bromsande problem.</p><p>– Som urfolk i Sverige har vi rätt att vara med och styra vårt folks utveckling – ekonomiskt, socialt och kulturellt. Därför bör de samiska perspektiven finnas med tidigt när man pratar om samhällsutveckling i stort.</p><p>Hon underströk att diskussionen om hållbar utveckling behöver omfatta fler värden än naturtillgångar, ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Lärdomar inför framtiden</h2><p>Så hur ska framtidens omställningar göras bättre? Den frågan vägledde dagens sista samtal, där flera deltagare betonade behovet av starkare samverkan mellan företag, kommuner, stat och de som lever mitt i förändringen.</p><p>Nils Björling, universitetslektor vid Chalmers, efterlyste former för att bättre ta tillvara lokal kunskap och kommunernas erfarenheter. Han pekade på Accelerationskontoret – den statliga kommitté som ska underlätta industrins gröna omställning – och menade att modellen måste skalas upp för att göra nytta.</p><p>– Vi kanske inte behöver ett accelerationskontor, utan 290. Ett för varje unik kommun, sade han.</p><p class="quote-center">Om målet är ett rättvist och hållbart samhälle måste vi också ha det som rättesnöre på vägen dit</p><p>Frågan om vem som ska bära kostnaderna och ta del av vinsterna fick också stort utrymme. Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna, menade att kommuner som axlar en stor del av omställningens konsekvenser måste få bättre förutsättningar att hantera dem. Han framhöll att det redan finns konkreta förslag, bland annat att kommuner ska få ta del av bolagsskatterna eller behålla fastighetsskatterna likt modeller i Norge och Finland, men att inget av dem hittills nått riksdagen.</p><p>– Vi frågar inte efter statens stöd. Vi frågar efter en rejäl återbäring för att vi ska klara det här experimentet, tillade han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8130f0db397948a1bda79eff7c6a96b6/panel_partnerskapsdag_skelleftea_2026.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I dagens sista samtal varvades erfarenheter med framtidsvisioner. Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku liknade arbetet med att förändra Sveriges utjämningssystem vid att göra ”Windows människokompatibelt”.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Torunn Törnblom</span></div></div><p>Åsa Larsson Blind poängterade att hållbarhet inte bara kan ses som slutstationen, utan också bör prägla själva omställningsprocessen.</p><p>– Om målet är ett hållbart och rättvist samhälle måste vi också ha det som rättesnöre på vägen dit. Annars finns en risk att mänskliga rättigheter, samhällsplanering och andra viktiga perspektiv hamnar i kläm.</p><p>Partnerskapsdagen blev därmed inte enbart en tillbakablick på ett decennium av nyindustrialisering i norra Sverige. Den blev också en påminnelse om att omställningens effekter inte bara kan mätas i investeringar, produktion och klimatnytta, utan också i hur människor och lokalsamhällen påverkas när framtiden byggs i hög hastighet.</p>https://www.umu.se/nyheter/vad-har-vi-lart-oss-av-omstallningen_12179253/https://www.umu.se/nyheter/alexandre-bartel-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2026_12179042/Alexandre Bartel får Nordeas vetenskapliga pris 2026Professor Alexandre Bartel vid Umeå universitet tilldelas Nordeas vetenskapliga pris för sin forskning och undervisning inom cybersäkerhet. Hans arbete avslöjar sårbarheter i programvaror och är särskilt relevant i en tid då AI-genererad kod och cyberattacker blir allt vanligare.Thu, 18 Jun 2026 09:41:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/334c624f9816461dacb026758493bf19/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alexandre Bartel, professor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Victoria Skeidsvoll</span></div></div><p>Alexandre Bartel är professor vid Institutionen för datavetenskap och leder en forskargrupp inom programvaruteknik och säkerhet vid Umeå universitet. Hans forskning har lett till nya verktyg som gör det möjligt att upptäcka sårbarheter i ett tidigt skede i utvecklingen av mjukvara och förebygga attacker mot digitala system.</p><p>– Samhället är helt beroende av mjukvara. Utan inbyggd säkerhet kan konsekvenserna bli allvarliga. Vi har sett det upprepade gånger i Sverige, säger Alexandre Bartel.</p><p>Några uppmärksammade exempel är cyberattacken mot Coop 2021, som gjorde att kunderna inte kunde betala i butikerna, och attacken mot Kalix kommun som slog ut flera viktiga system. 2025 blev företaget Miljödata utsatt för en ransomware-attack där angriparna läckte personuppgifter om anställda vid svenska organisationer, bland annat Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höga säkerhetskrav hos banker</h2><p>Banksektorn, med sina höga krav på säkerhet, är ett av de områden där Alexandre Bartels forskning är särskilt betydelsefull. Programvara som används för banktransaktioner och digitala tjänster måste skyddas mot intrång för att motverka den ökade mängden stölder av pengar och identiteter.</p><p>I dag skapas allt mer programkod med hjälp av AI. AI-genererad kod kan vara effektiv att ta fram, men också innehålla dolda säkerhetsbrister.</p><p>– Vi har sett fall där människor litar blint på det AI-systemen tar fram. Det är ett stort problem eftersom vi vet att AI ibland hallucinerar. Angripare kan också publicera stora mängder osäker kod på internet som modellerna lär sig av och då finns risken att de genererar kod med inbyggda sårbarheter.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utbildar i cybersäkerhet</h2><p>De senaste åren har Alexandre Bartel fått flera internationella utmärkelser. Hans forskning används i dag av både utvecklare och andra forskare runt om i världen. Han har också uppmärksammats för sitt engagemang i undervisning och har startat en uppskattad kurs i cybersäkerhet som lockar studenter från hela Sverige.</p><p>– Jag är väldigt glad över att få priset. Det är ett fint erkännande av mitt arbete inom programvaruteknik och cybersäkerhet, och en uppmuntran att fortsätta bidra till säkrare digitala system, säger Alexandre Bartel.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="31849d18-7ebb-4c07-abbb-bc0677e23d6e" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/alexandre-bartel-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2026_12179042/https://www.umu.se/nyheter/erik-elmroth-far-nordeas-innovationspris-2026_12179083/Erik Elmroth får Nordeas innovationspris 2026Professor Erik Elmroth har utsetts till mottagare av Nordeas och Umeå universitets innovationspris för nyttiggörande. Han får priset för sin förmåga att omsätta världsledande forskning inom molnteknik till lösningar som kommer till konkret användning i samhället.Thu, 18 Jun 2026 09:43:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccb394402bdd4991ae394e41eec43258/elmroth_erik_8349_200319_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Elmroth, professor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Bakom många av de digitala tjänster som används idag finns molnteknik och storskaliga distribuerade system. Det är inom dessa områden som Erik Elmroth, professor vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, byggt upp sin forskning. Det handlar bland annat om hur digitala system kan byggas så att de fungerar stabilt och effektivt även när många använder dem samtidigt.</p><p>– Det är naturligtvis väldigt hedrande att bli uppmärksammad på det här viset – och roligt med uppskattning för sådant jag själv tycker är viktigt, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning som stärker svensk industri</h2><p>Priset lyfter särskilt fram hans förmåga att kombinera forskning på hög nivå med entreprenörskap och strategiskt ledarskap. Som medgrundare till mjukvaruföretaget Elastisys har Erik Elmroth framgångsrikt kommersialiserat forskningsresultat, vilket har bidragit till driftsäkra digitala lösningar för samhällskritiska verksamheter och stärkt svensk industri.</p><p>– I och med att molntjänster och storskaliga distribuerade system i dag genomsyrar vårt samhälle är det viktigt att vi kan skapa förståelse för hur man kan göra dessa system så funktionella, effektiva och robusta som möjligt, säger Erik Elmroth.</p><p>Hans arbete handlar inte enbart om teknikutveckling, utan också om att stärka kompetensen i samhället. Genom utbildning och forskningsmiljöer bidrar han till att fler får den specialistkunskap som efterfrågas inom området.</p><p>– Förutom att själva forskningsresultaten kan vara viktiga har sådan här forskning också ett stort värde genom att bidra med kompetens till näringslivet i form av forskare och specialister, säger Erik Elmroth.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Alternativ till amerikanska molntjänster</h2><p>Hans arbete har också bidragit till att bygga upp samarbeten mellan akademi och näringsliv, samt till att stärka Sveriges position inom digital infrastruktur och AI.</p><p>I en tid där Europas beroende av amerikanska molntjänster diskuteras ser han ett behov av att utveckla alternativ.</p><p>– Jag hoppas att jag och min forskargrupp har bidragit med kunskap och kompetenta individer som gör det möjligt att skapa konkurrenskraftiga svenska och europeiska alternativ, särskilt för samhällskritiska behov, säger Erik Elmroth.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e73e3577-9a2c-413b-b2a6-fe4a38c5d7d3" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/erik-elmroth-far-nordeas-innovationspris-2026_12179083/https://www.umu.se/nyheter/tinande-permafrost-kan-utlosa-forbisedd-kolsanka-i-floder_12177096/Tinande permafrost kan utlösa förbisedd kolsänka i floderEn ny studie publicerad i tidskriften Nature visar att vittring av berg i allt högre grad motverkar floders koldioxidutsläpp när permafrosten bryts ned. Studien har genomförts av ett forskarsamarbete mellan Umeå universitet och East China Normal University.Wed, 17 Jun 2026 17:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Biologiska och geologiska kolkretslopp är tätt sammanlänkade, visar en studie publicerad i Nature. Resultaten från undersökningar i floder på Qinghai–Tibetplatån utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Liwei Zhang</span></div></div><p>Tinande permafrost ses ofta som en växande källa till växthusgaser när klimatuppvärmningen frigör gammalt kol som lagrats i frusna jordar. Men en ny studie publicerad i tidskriften Nature visar en mer komplex bild. När permafrosten tinar kan floder också utveckla en förbisedd förmåga att ta upp koldioxid genom ökad vittring av berg.</p><p>Forskarna fann att uppvärmning och nedbrytning av permafrost blottlägger reaktiva mineral och ökar samspelet mellan vatten och berg, vilket påskyndar kemiska vittringsprocesser som förbrukar koldioxid. I vissa flodavrinningsområden motverkade detta geologiska kolupptag delvis eller helt flodernas koldioxidutsläpp.</p><p>Det internationella forskarlaget undersökte 50 floder på Qinghai–Tibetplatån, jordens största högbelägna kryosfär utanför polarområdena, för att förstå hur tinande permafrost förändrar kolets kretslopp. Genom att kombinera mätningar av flodernas koldioxidutsläpp, löst kol, isotopspårämnen och geokemisk modellering fann forskarna belägg för att tinande landskap förstärker den kemiska vittringen, vilket för över kol till lösta oorganiska former samtidigt som atmosfärisk koldioxid förbrukas.</p><h3>Kolupptaget kan överstiga utsläppen</h3><p>– Vi såg att flodernas koldioxidutsläpp minskar samtidigt som kolupptaget genom vittring av berg ökar när permafrostens utbredning minskar, säger Liwei Zhang, biogeokemist vid East China Normal University. I vissa avrinningsområden där permafrosten blivit mer fragmenterad var det vittringsdrivna kolupptaget tillräckligt stort för att motverka eller till och med överstiga flodernas koldioxidutsläpp.</p><p class="quote-left">Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade</p><p>I hela studieområdet uppskattade teamet att kolupptag från vittring av berg i genomsnitt motverkar omkring 35 procent av flodernas koldioxidutsläpp. I områden med sammanhängande permafrost var denna effekt relativt liten. Men i landskap med där permafrosten är mer uppbruten eller isolerad översteg det vittringsdrivna kolupptaget ibland 100 procent av flodernas koldioxidutsläpp, vilket tyder på att geologiskt kolupptag kan mäta sig med biologisk kolfrisättning.</p><h3>Biologiska och geologiska kolkretslopp hänger samman</h3><p>Resultaten utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla. När frusna jordar tinar får floderna stora tillskott av gammalt organiskt kol som mikroorganismer omvandlar till växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Den nya studien tyder på att geologiska processer som verkar parallellt med biologiska processer delvis kan motverka dessa utsläpp.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jan Karlsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Forskarna betonar samtidigt att vittring av berg inte är en enkel eller permanent lösning på klimatförändringarna. Kolets kretslopp i tinande landskap är fortfarande komplext, och vissa vittringsreaktioner kan också frigöra koldioxid beroende på mineralsammansättning. Studien lyfter i stället fram en mekanism som fortfarande är bristfälligt representerad i många klimat- och kolcykelmodeller.</p><p>– Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade, säger Jan Karlsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. För att förstå om tinande permafrost i slutändan förstärker eller dämpar klimatuppvärmningen behöver vi ta hänsyn både till kolet som frigörs från gamla jordar och till kolet som förbrukas genom vittring av berg.</p><p>Forskarna menar att framtida klimatbedömningar behöver gå bortom ett ensidigt fokus på biologiskt drivna kolutsläpp och även inkludera geologiska kolkällor och kolsänkor som uppstår när frusna landskap tinar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67bd1fec-acc5-4021-bf86-f5ed483facae" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/tinande-permafrost-kan-utlosa-forbisedd-kolsanka-i-floder_12177096/https://www.umu.se/nyheter/att-lasa-epidemiers-historia-i-patogeners-dna-med-andrew-magee-_12179088/Att läsa epidemiers historia i patogeners DNA med Andrew Magee Vi har pratat med fylodynamikern Andrew Magee som ansluter till The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Institutionen för molekylärbiologi och Integrated Science Lab (IceLab) vid Umeå universitet som ny Data-Driven Life Science (DDLS)-gruppledare. Han tar med sig evolutionär modellering till forskningen om infektionssjukdomar, för att undersöka hur vi kan göra utbrottens dolda historia begriplig – och användbar – för epidemiologin. Wed, 17 Jun 2026 13:15:42 +0200<h3> </h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrew Magee, Department of Molecular Biology and Group Leader at MIMS and IceLab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elizabeth Perkins</span></div></div><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först drog dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Min vetenskapliga bakgrund är inom fylogenetik, ett fält i skärningspunkten mellan evolutionsbiologi, datavetenskap och statistik. Jag drogs till det eftersom jag tyckte att det var fascinerande att rekonstruera det avlägsna förflutna, och för att jag gillade blandningen av biologi och matematik. Senare blev jag intresserad av fylodynamik, som använder och utvecklar fylogenetiska metoder för att studera smittspridning, och det är där mitt fokus har legat sedan dess. </p><h3>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>Jag blev imponerad av den livliga forskningsmiljön här. Jag drogs särskilt till den samarbetskultur som finns och till hur mycket samarbete som sker inom MIMS och Umeå universitet i stort. <br>Jag ser också fram emot närheten till naturen och hur lätt det är att ta sig runt som Umeå erbjuder. </p><h3>Vilka är de huvudsakliga forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Historien om hur infektionssjukdomar sprids finns, om än brusigt, kodad i patogeners genom. Vår centrala fråga är: hur kan vi göra evolutionär modellering mer användbar för epidemiologin? <br>Vi närmar oss detta ur två kompletterande perspektiv: modellers lämplighet (model adequacy), där vi frågar hur tillförlitlig en given modell är under specifika omständigheter, och modellutveckling, där vi undersöker hur vi kan få modeller att fungera bättre. Båda delarna är viktiga om fylodynamiska slutsatser verkligen ska bidra till hur vi förstår och hanterar utbrott. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, IceLab, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samfundet i regionen? </h3><p>Liksom många av mina kollegor inom MIMS, EMBL och särskilt IceLab är jag modellbyggare. Därför letar jag ständigt efter intressanta frågor att översätta till statistiska modeller. Med så många framstående grupper i regionen som arbetar med svåra frågor och rika datakällor ser jag fram emot att se hur min grupp kan bidra. <br>Från andra hållet är jag också nyfiken på att utforska hur de fylodynamiska modeller jag arbetar med kan göras mer realistiska genom att integrera expertis från kollegor vid MIMS. </p><h3>Cykling – bortom labbet </h3><p><br>Andrew är en entusiastisk cyklist, främst landsväg men allt oftare på grus. Men mer än att cykla älskar han att arbeta med cyklar i sig. Han arbetade ideellt i över ett år på en kooperativt ägd cykelverkstad i Los Angeles – ett praktiskt intresse som erbjuder en tillfredsställande kontrast till den abstrakta världen av statistisk modellering. </p>https://www.umu.se/nyheter/att-lasa-epidemiers-historia-i-patogeners-dna-med-andrew-magee-_12179088/https://www.umu.se/nyheter/asta-mitkija-balto-far-vardduos-vetenskapliga-pris_12179070/Asta Mitkijá Balto får Várdduos vetenskapliga prisAsta Mitkijá Balto, professor emerita, får priset för sitt långvariga arbete inom samisk och urfolksrelaterad forskning och utbildning, både i Sápmi och internationellt. Tue, 18 Aug 2026 12:21:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asta Mitkijá Balto, professor emerita</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>arvu.no</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Hennes forskning, kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap</strong></p><p><strong>Ur motiveringen:</strong> <em>Genom att sätta samisk kunskap i centrum har <strong>Asta Mitkijá Balto</strong> utvecklat dekoloniserande forsknings- och utbildningspraktiker. Hennes arbete har haft en avgörande betydelse för lärarutbildning, skola, förskola samt policyutveckling. </em><em>Hennes forskning om samisk traditionell kunskap, värdegrund och sätt att leva – med särskilt fokus på uppfostran, lärande och relationen mellan människa, natur och samhälle – har gett centrala bidrag till förståelsen av samiska epistemologier.</em></p><p>Asta Mitkijá Balto har under lång tid varit med och byggt upp Sámi allaskuvla/Samiska högskolan i Kautokeino. Hennes forskning, som kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap, har gett värdefulla perspektiv för skolor, förskolor och andra utbildningsinstitutioner. 2018 tilldelades Asta Mitkijá Balto ett hedersdoktorat av The World Indigenous Nations University (WINU) för sitt livslånga arbete inom samisk och urfolksutbildning.  </p><p><em>Várdduos vetenskapliga pris delas ut vid Umeå universitets Årshögtid 17 oktober 2026. Där dels 2025 års pristagre Asta Mitkijá Balto prisas plus 2026 års pristagare som offentliggörs under hösten.</em></p><p><a href="~/link/788d774a8df445c0bcf34786b29053ef.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Asta Mitkijá Balto och hennes medverkan vid Várdduos 25 års firande</a></p>https://www.umu.se/nyheter/asta-mitkija-balto-far-vardduos-vetenskapliga-pris_12179070/https://www.umu.se/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/Ett nytt perspektiv på lungreparation med Meaghan FlaggVi pratade med virologen och stamcellsbiologen Meaghan Flagg, som ansluter till Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet som ny EMBL-stil gruppledare. Hon går i MIMS med målet att förstå – och i slutänden behandla – de allvarliga lungskador som orsakas av nya luftvägsvirus. Wed, 17 Jun 2026 11:20:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Meaghan Flagg, Department of Clinical Microbiology and Group Leader at MIMS</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lauran Zoppa</span></div></div><h3> </h3><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först lockade dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Jag har länge varit intresserad av virus, hur de orsakar sjukdom hos människor och hur vissa värdprocesser, såsom immunsvaret, kan bidra till sjukdomens utveckling. Under min doktorandutbildning studerade jag hur hiv-infektion stör balansen i tarmens epitel, vilket bidrar till sjukdomsprogression. Genom detta arbete fick jag en förståelse för den centrala roll som epiteliala stamceller spelar för att upprätthålla vävnadens funktion, och hur störningar i dessa stamceller kan driva sjukdom. <br>När jag inledde min postdoktorala forskning under covid‑19‑pandemin skiftade jag fokus till lungan och studerade hur SARS‑CoV‑2, och senare andra nya luftvägsvirus såsom högpatogen aviär influensa och Nipahvirus, skadar alveolära epiteliala stamceller. <br>Nu, som gruppledare, ser jag fram emot att arbeta i skärningspunkten mellan virologi och epitelial stamcellsbiologi för att förstå hur nya virus orsakar allvarlig sjukdom, och hur vi kan utveckla nya behandlingar som främjar vävnadsreparation och förbättrar patienternas prognos. </p><h3><br>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>I mitt arbete strävar jag efter att i så hög grad som möjligt integrera kliniska data och människobaserade modellsystem för att öka sannolikheten att få fram resultat med klinisk relevans. När jag skulle etablera min forskargrupp letade jag efter en miljö med fokus på infektionssjukdomar, högsäkerhetslaboratorier, tillgång till kliniska prover från människor samt en starkt samarbetsinriktad miljö som underlättar samverkan mellan grundforskare och kliniker. <br>MIMS, tillsammans med Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, erbjuder alla dessa resurser, liksom ett lokalt och internationellt nätverk av unga forskare, vilket skapar en stödjande och produktiv miljö för att starta mitt oberoende forskningsprogram. </p><h3><br>Vilka är de viktigaste forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Min grupp kommer att fokusera på hur nya luftvägsvirus, såsom högpatogen aviär influensa (HPAI), orsakar allvarlig sjukdom, med målet att identifiera nya terapeutiska strategier för att behandla infektioner. Infektioner i de nedre luftvägarna hör till de tio vanligaste dödsorsakerna globalt, men det finns få eller inga behandlingar som är effektiva när patienter väl utvecklar svår sjukdom. Epiteliala stamceller spelar en avgörande roll i vävnadsreparation, och bristfällig reparation bidrar till dåliga patientutfall, inklusive långvarigt nedsatt lungfunktion och död. <br>Min grupp kommer att undersöka hur virus och immunförsvaret påverkar epiteliala stamcellers förmåga att reparera lungan efter skada. Vi kommer att använda humana organoidmodeller och djurmodeller för att identifiera störda reparationsprocesser som kan påverkas med värdriktade terapier. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samhället i regionen? </h3><p>Covid‑19‑pandemin visade att sjukdomens svårighetsgrad vid infektion med luftvägsvirus varierar kraftigt på befolkningsnivå. Detsamma gäller influensa, som kan orsaka allt från milda symtom i de övre luftvägarna till lunginflammation och andningssvikt. Samarbete med experter inom human genetik vid FIMM och NCMBM skulle göra det möjligt att undersöka hur genetisk variation påverkar sjukdomsförloppet vid luftvägsvirusinfektioner. <br>Dessutom kan luftvägsvirus under vissa omständigheter orsaka neurologiska symtom, men det är oklart vilka faktorer som styr detta. <br>Genom samarbeten med neurovetenskapliga experter vid DANDRITE kan vi undersöka hur olika immunsvar eller andra faktorer påverkar virusens neurovirulens. Jag ser fram emot det kommande mötet inom Nordic EMBL Partnership, som ger möjlighet till personliga diskussioner om möjliga samarbetsprojekt. </p><h3><strong>Utanför labbet </strong></h3><p>När hon inte arbetar i labbet befinner sig Meaghan ofta i bergen. Som passionerad klipp- och isklättrare, skidåkare och mountainbikecyklist tar hon med sig samma utmaningslust till sin fritid som till sin forskning. </p>https://www.umu.se/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/https://www.umu.se/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/Yrselträning i mobilen ger god effektVarje år söker nästan 50 000 personer i Sverige akut vård på grund av yrsel. Många av dem kan rehabiliteras med hjälp av enkla övningar. Ny forskning från Umeå universitet och Region Västerbotten visar nu att en app fungerar lika bra som skrivna instruktioner.Tue, 16 Jun 2026 13:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer (t.v.), lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, samt Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Lotta Norlander</span></div></div><p>– App och skrivna instruktioner fungerar lika bra; det viktigaste är att man tränar på rätt sätt och tillräckligt mycket. Våra resultat innebär att patientens personliga preferenser kan styra valet av behandlingsmetod, säger Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><p>Akut yrsel kan uppstå av många olika anledningar och står varje år för ungefär 3% av alla besök på akutmottagningar. I de flesta fall är yrseln godartad, men kan ändå innebära återkommande besvär. Yrsel påverkar i hög grad livskvalitet och arbetsförmåga och leder till höga kostnader för sjukvården. Potentialen att rehabilitera yra patienter är dessutom underutnyttjad.</p><p>I den aktuella studien har 183 personer med akut yrsel fått prova så kallad vestibulär rehabilitering, som innebär att man tränar genom att röra huvudet och ögonen för att öka förmågan till återhämtning och kompensation vid yrsel. Deltagarna har antingen fått skrivna instruktioner eller använt appen YrselTräning. När patienterna följdes upp efter 6 veckor mådde grupperna lika bra och hade tränat lika mycket.</p><p>– Eftersom skrivna instruktioner är så lättillgängliga har alla möjlighet att träna och bli bättre i sin yrsel, oavsett orsak. Just nu följer vi upp appen YrselTräning i ett internationellt projekt och hoppas att den ska bli tillgänglig för allmänheten senare i år, säger forskningsledare Jonatan Salzer, lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="abd68ea3-7723-4138-85bb-7127ff5e2927" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/https://www.umu.se/nyheter/dna-metoder-visar-mer--men-racker-inte-ensamma-i-havsovervakning_12178881/DNA-metoder visar mer – men räcker inte ensamma i havsövervakningDNA-baserade analyser hittar fler arter än traditionell mikroskopi i havet. Samtidigt räcker de ännu inte för att ersätta de metoder som används i dagens miljöövervakning. Det visar en ny studie från Östersjön, Kattegatt och Skagerrak.Wed, 17 Jun 2026 14:32:32 +0200<p>I studien jämförs DNA-metabarkodning med klassisk ljusmikroskopi, som i dag är standard i övervakningen av växtplankton. Materialet omfattar 232 vattenprov från 17 stationer inom det svenska marina övervakningsprogrammet.</p><p>Resultaten pekar åt två håll. DNA-metoden identifierar fler grupper och fler arter, samtidigt som den fångar upp organismer som är svåra att upptäcka i mikroskop. Men när det gäller att uppskatta hur mycket plankton som finns i vattnet ger metoderna olika bilder, och sambandet mellan dem är ofta svagt.</p><p>Det innebär att de två angreppssätten i praktiken svarar på olika frågor. Mikroskopin ger fortsatt underlag för bedömningar av mängd och biomassa, medan DNA-analysen breddar bilden av vilka organismer som finns där.</p><p>–Det är viktigt att kombinera dessa två metoder därför att växtplankton utgör en nyckelgrupp för att bedöma tillståndet i havet, både vad avser biomassa och biodiversitet, säger Agneta Andersson, professor vid Umeå universitet och vetenskaplig koordinator vid EcoChange.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b9da350a4f84b449e85801aa06eb320/icelablunchpitch-260422-dscf4418_sjn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Agneta Andersson presenterar forskning vid IceLab Lunch Pitch.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Simon Jönsson]</span></div></div><h3>Variation mellan havsområden och organismgrupper</h3><p>Studien visar också att skillnaderna mellan metoderna varierar. För vissa organismgrupper stämmer resultaten bättre överens, för andra sämre. Mönstren skiftar dessutom mellan olika havsområden.</p><p>Ett tydligt resultat är att DNA-metoden oftare hittar små och svåridentifierade arter. Det bidrar till en mer detaljerad beskrivning av den biologiska mångfalden, särskilt i komplexa miljöer där många arter liknar varandra till utseendet. Samtidigt finns begränsningar kopplade till referensdatabaser och till hur DNA-signaler ska tolkas.</p><h3>Svårt att översätta DNA till biomassa</h3><p>Framför allt kvarstår problemet att koppla DNA-data till faktiska mängder organismer i vattnet. Trots olika försök att justera analyserna går det i dag inte att tillförlitligt översätta DNA-signaler till biomassa eller cellantal.</p><p>Det gör att DNA-metabarkodning i nuläget fungerar bäst som ett komplement, inte som en ersättning.</p><p>– Utvecklingen måste ske på flera plan och ha en genomtänkt strategi och process, där man fångar upp ett tvärsnitt av arter i olika storleksklasser i olika havsområden. Det kommer att bidra till ökad kunskap om biodiversitet och att förbättra referensdatabaserna.</p><p>Man bör också arbeta mer med att ta fram kvantitativa DNA metoder, eventuellt genom att ta reda på mer om antalet genkopior i olika växtplankton och att vidareutveckla spikningsmetoden med syntetiskt DNA, säger Agneta.</p><p>Med det sagt pekar resultaten tydligt framåt. Metoden kan bidra till att upptäcka förändringar i artsammansättning och tillföra information som i dag missas i den löpande övervakningen. Samtidigt krävs fortsatt utveckling – både av referensdatabaser och av hur resultaten tolkas – för att tekniken ska få en större roll i praktiken.</p><p> </p><p><a href="~/link/279429d605864aa3a4f47936cb216949.aspx" target="_blank" rel="noopener"><strong>Läs mer om projektet.</strong></a></p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1915&faces-redirect=true&language=sv&searchType=SIMPLE&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&pid=diva2%3A2072393&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all" target="_blank" rel="noopener"><strong>Fulltext i DIVA.</strong></a></p>https://www.umu.se/nyheter/dna-metoder-visar-mer--men-racker-inte-ensamma-i-havsovervakning_12178881/https://www.umu.se/nyheter/potatis-gynnas-nar-tva-nyttiga-bakterier-samarbetar_12177916/Potatis gynnas när två nyttiga bakterier samarbetarForskare vid Umeå universitet har visat att två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling. Bakteriernas samspel gav upphov till särskilda effekter i potatisplantorna och var kopplat till tidigare knölbildning och ökad avkastning under växthusförhållanden. Resultaten tyder på att kombinationer av nyttiga jordbakterier i framtiden kan bli ett värdefullt verktyg för potatisodlare.Mon, 22 Jun 2026 09:05:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/29033285-woman-dug-up-and-shows-potatoes-grown-in-her-garden.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>När de nyttiga jordbakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen, visar studien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Potatis är en av världens viktigaste livsmedelsgrödor och en viktig del av kosten för miljontals människor. Samtidigt kräver höga skördar ofta betydande insatser av exempelvis gödselmedel. Benedicte Albrectsen och hennes forskargrupp vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre undersökte därför om naturligt förekommande mikroorganismer i marken skulle kunna bidra till en mer hållbar potatisproduktion.</p><p>– Vi ville ta reda på om två typer av nyttiga bakterier fungerar bättre tillsammans än var för sig, säger Benedicte Albrectsen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/potato-experiment_upsc2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Potatisplantor under växthusexperimenten där nyttiga jordbakterier tillfördes rötterna. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Forskarna fokuserade på Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, två välstuderade, naturligt förekommande jordbakterier som är kända för att främja växters tillväxt och hälsa. I experimenten jämfördes effekterna av bakterierna var för sig och i kombination på potatisplantor. I studien ingick också olika potatissorter.</p><h3>Bakterierna påverkar varandra</h3><p>När bakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen. De behandlade plantorna visade tidigare tecken på knölbildning än obehandlade plantor, och analyser av genuttryck visade ökad aktivitet hos gener som är kopplade till denna process. I flera fall gav kombinationsbehandlingen effekter som inte sågs när bakterierna användes var för sig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f793c4c4f8b749b3982a711516544d98/albrectsen_benedicte_8089_220323_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Benedicte Albrectsen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi blev positivt överraskade. Även om vi förväntade oss positiva effekter var samspelet mellan de två bakteriestammarna tydligare än väntat, säger Benedicte Albrectsen.</p><p>För att bättre förstå hur de två bakteriestammarna samverkade analyserade forskarna både de ämnen som bakterierna producerade och de reaktioner som utlöstes i potatisplantorna. Med hjälp av Swedish Metabolomics Centre fann de att bakterierna bildade en unik blandning av ämnen när de odlades tillsammans, vilket tyder på att bakterierna påverkar varandras aktivitet.</p><h3>Inverkar på växternas försvar</h3><p>Bakteriebehandlingarna påverkade inte bara växternas tillväxt utan även gener som är viktiga för knölbildning och växternas försvar mot stress och sjukdomar. Forskarna såg också förändringar i knölarnas kvalitet, bland annat i stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna varierade dock mellan potatissorterna ’Mandel’ och ’Désirée’, som båda odlas i Sverige.</p><p>Nu vill forskarna ta nästa steg och se hur naturliga kombinationer av nyttiga jordbakterier fungerar under verkliga odlingsförhållanden.</p><p>- Det som fascinerar mig mest är hur jordens biologiska mångfald kan bidra till att potatisen växer och utvecklas bättre. Genom att förstå hur jordbakterier samspelar kan vi få kunskap som även är relevant för andra grödor, säger Benedicte Albrectsen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c8b92a6e-1ab2-454e-a6e1-f6a15348da15" data-contentname="Om studien">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/potatis-gynnas-nar-tva-nyttiga-bakterier-samarbetar_12177916/https://www.umu.se/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/William F. Young ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor William F. Young, Mayo Clinic College of Medicine and Science, till hedersdoktor. Han får utmärkelsen för sin världsledande forskning inom endokrinologi och sitt djupa, långvariga engagemang i utbildning, forskning och klinisk verksamhet i Umeå.Mon, 15 Jun 2026 15:21:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tommy Olsson, senior professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– William Young är en exceptionellt skicklig forskare och kliniker. Men det som kanske imponerar mest är hans engagemang för att sprida kunskap och stödja andra. Hans insatser har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av endokrinologin i Umeå och Sverige, säger Tommy Olsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nominerade William F. Young till att bli hedersdoktor.</p><p>William F. Young är professor i medicin vid Mayo Clinic College of Medicine and Science och en världsledande auktoritet inom endokrinologi, särskilt när det gäller sjukdomar relaterade till binjurarna. Binjurarna är små hormonproducerande körtlar som sitter ovanpå njurarna. De är en viktig del av kroppens hormonella styrsystem och reglerar bland annat blodtryck.</p><p>– Professor Youngs forskning har förändrat hur vi diagnosticerar och behandlar flera hormonella sjukdomar. Särskilt hans arbete kring binjuresjukdomar och hormonellt orsakat högt blodtryck har fått stort genomslag internationellt och kommit patienter till nytta världen över, säger Tommy Olsson.</p><p>William F. Young har länge haft ett samarbete med Umeå universitet och varit affilierad professor i endokrinologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Samarbetet har varit särskilt inriktat på undervisning och klinisk konsultation, och professor Young har besökt Umeå vid ett flertal tillfällen för att bland annat undervisa svenska specialistläkare och ST-läkare inom olika områden av endokrinologi. Under åren har även ett antal svenska forskare och kliniker besökt Mayo Clinic för utbyten.</p><p>– Samarbetet med William Young har betytt oerhört mycket för oss. Han har inte bara delat med sig av sin expertis utan också aktivt skapat möjligheter för svenska forskare och läkare att utvecklas genom internationella kontakter och utbyten, säger Tommy Olsson.</p><p>Universitetets hedersdoktorer promoveras i samband med <a href="~/link/d9918566bfe04b1db48bf43dc96eac52.aspx">Årshögtiden den 17 oktober.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/https://www.umu.se/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/Kronisk smärta slår inte jämliktAtt kvinnor drabbas hårdare av långvarig smärta i käken och tuggmusklerna är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning från Umeå universitet att även psykiskt och fysiskt välbefinnande, sjukskrivning och familjerelaterade faktorer kan påverka hur smärtan förändras över tid.Mon, 15 Jun 2026 13:35:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Resultaten visar att långvarig smärta i käke och tuggmuskler inte bör förstås enbart som ett biologiskt problem. Flera faktorer verkar samverka, där både kön, välbefinnande, sjukskrivning och sociala sammanhang kan ha betydelse för smärtans utveckling över tid, säger Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Kronisk smärta är vanligt och kan påverka vardag, arbete och livskvalitet. I sin avhandling har Simon Vallin undersökt hur långvarig smärta i käke och tuggmuskler, så kallad TMD-smärta, förändras över tid och mellan generationer. Han har också undersökt hur detta hänger samman med kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer.</p><p>Resultaten visar att kvinnor oftare utvecklade TMD-smärta och hade lägre grad av tillfrisknande jämfört med män. Personer med bättre psykiskt och fysiskt välbefinnande hade däremot lägre grad av insjuknande och högre grad av tillfrisknande. Tidigare sjukskrivningar var kopplad till motsatt mönster: högre grad av insjuknande och lägre grad av tillfrisknande.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Smärta hos föräldrar kan påverka</h2><p>Avhandlingen visar också att smärta kan behöva betraktas ur ett familjeperspektiv. En av studierna analyserade data om utbredd smärta i tre generationer: föräldrar, barn och barnbarn. Det fanns ett samband mellan sjukskrivning på grund av smärta i föräldragenerationen och utbredd smärta i de två efterföljande generationerna.</p><p>– Det betyder inte att smärta ärvs från en generation till nästa, men resultaten tyder på att familjerelaterade och sociala faktorer kan vara viktiga att ta hänsyn till när vi försöker förstå varför långvarig smärta uppstår och kvarstår, säger Simon Vallin.</p><p>Det är samtidigt för tidigt att säga vad sambanden beror på. Studierna visar samband, men förklarar inte de bakomliggande mekanismerna. Därför behövs mer forskning om varför kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer hänger samman med långvarig smärta.</p><p>Enligt Simon Vallin talar resultaten för ett bredare synsätt i både forskning och vård. Vid långvarig smärta kan det vara viktigt att inte bara fokusera på den smärtande kroppsdelen, utan också på personens allmänna hälsa, arbetsförmåga, livssituation och tidigare erfarenheter av smärta. Forskningen kan därmed bidra till bättre förebyggande arbete och bättre stöd till personer som lever med långvarig smärta. På sikt kan det minska lidande, underlätta återgång i arbete och minska belastningen på samhället.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d2baa72f-6745-4852-813f-c14780edc491" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/https://www.umu.se/nyheter/hon-far-pris-for-sitt-engagemang-som-larare_12178254/Hon får pris för sitt engagemang som lärareEtt starkt engagemang för studenternas lärande, en undervisning som förenar teori och praktik och ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Det är några av skälen till att Kicki Johansson, universitetsadjunkt vid institutionen för socialt arbete, tilldelas samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2026.Mon, 15 Jun 2026 12:38:33 +0200<p>När beskedet kom satt Kicki Johansson mitt i vardagens utmaningar. Hon hade precis kämpat med en teknisk funktion i Canvas när mejlet om utmärkelsen dök upp.</p><p>– Jag blev både glad, tacksam och stolt, säger hon.</p><p>Efter samråd med en arbetsgrupp utsedd av utbildningskommittén har dekan Ulrika Haake beslutat att utse Kicki Johansson till årets pedagogiska pristagare.</p><p class="quote-center">Jag drivs av frågan, vad ska studenterna lära sig, varför är det viktigt och hur ska de lära sig?</p><p>För Kicki Johansson handlar god undervisning om att skapa engagemang, upplevelser och variation. Som lärare i ledarskap strävar hon efter att låta ämnet genomsyra både innehåll och arbetssätt. Teorier ska inte bara beskrivas utan också upplevas, diskuteras och omsättas i praktiken.</p><p>Under sina 23 år som lärare vid Umeå universitet har hon haft ett stort intresse för hur människor lär sig. Frågor om vad studenter ska lära sig, varför det är viktigt och hur lärandet bäst kan stimuleras har varit en röd tråd genom hela karriären.</p><p>– Jag drivs av frågan, vad ska studenterna lära sig, varför är det viktigt och hur ska de lära sig?</p><p>Ett begrepp hon själv använder är ”MIX-pedagogik”, där olika lärostilar och arbetssätt får plats i undervisningen. Föreläsningar varvas med reflektionsfrågor, quiz, gruppdiskussioner, fyrahörnsövningar och andra aktiviteter som aktiverar studenterna. Ibland använder hon mer oväntade inslag för att illustrera teoretiska resonemang och skapa engagemang även i stora studentgrupper.</p><p>Samtidigt vilar undervisningen på en tydlig ämnesdidaktisk grund. Kicki Johansson följer forskning om hur ledarskap kan undervisas och prövar gärna nya metoder i sin egen undervisning. Ett exempel är när hon tog kontakt med forskare vid Högskolan i Kristianstad för att få använda forskningsutvecklade instrument i en uppdragsutbildning för chefer.</p><p>– Jag läser mycket forskning om hur man undervisar i mitt ämne och provar gärna själv det jag läser om.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lärande genom upplevelser</h2><p>En central tanke i hennes pedagogik är att studenterna lär sig bäst när de får vara delaktiga och själva erfara det som diskuteras. Inspiration hämtar hon bland annat från upplevelsebaserat lärande, där konkreta erfarenheter används som grund för analys och reflektion.</p><p>När hon undervisar i ledarskapsteori vill hon att studenterna ska få mer än teoretiska kunskaper. Genom chefssamtal, simuleringar och andra praktiknära övningar får de möjlighet att pröva teorierna i praktiken. Tanken är att studenterna inte bara ska läsa om ledarskap utan också få uppleva det under kursens gång.</p><p>Intresset för samspelet mellan pedagogik och ledarskap har följt henne under lång tid. I sin masteruppsats studerade hon hur socionomstudenter lär sig om ledarskap genom en simulering som hon använt under många år i undervisningen.</p><p>– Att kombinera mitt ämne, ledarskap, med pedagogik är så givande. Jag har både arbetat som chef, utbildat mig inom ledarskap och undervisar om det. Jag älskar verkligen att undervisa om mitt ämne.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Engagemang skapas på olika sätt</h2><p>Hur man väcker studenternas engagemang är en fråga som följt henne genom hela lärarkarriären. Däremot tror hon starkt på variation, delaktighet och att möta olika sätt att lära.</p><p class="quote-center">Jag hoppas att de vill läsa mer, tänka mer om ämnet och våga testa själva</p><p>Studenterna kan få göra allt från tysta reflektionsövningar till praktiska moment som involverar rörelse eller diskussion. Ofta återkommer hon senare till övningarna och knyter dem till teorier och begrepp.</p><p>För Kicki Johansson handlar aktiviteterna inte bara om variation. De ska också ge studenterna möjlighet att erfara, analysera och reflektera kring det som tas upp i undervisningen. På så sätt blir lärandet ett samskapande mellan lärare och studenter snarare än enbart kunskapsförmedling.</p><p>– När studenterna får direkta upplevelser och praktiska erfarenheter ökar ofta både förståelsen och engagemanget.</p><p>Hon hoppas att studenterna lämnar undervisningen med både kunskap och nyfikenhet.</p><p>– Jag hoppas att de vill läsa mer, tänka mer om ämnet och våga testa själva.</p><p>Genom praktiknära lärandeaktiviteter och rollspel vill hon också ge studenter som ännu inte har erfarenhet av arbetslivet en inblick i deras framtida yrkesliv.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Våga prova nytt</h2><p>Till andra lärare lyfter hon fram betydelsen av relationer och lyhördhet i undervisningen. Att vara uppmärksam på hur studenter reagerar kan ibland innebära att man stannar upp, tar en dialog eller väljer en annan väg.</p><p>Hon betonar också vikten av att våga experimentera och hitta arbetssätt som väcker känslor, nyfikenhet och reflektion.</p><p>– Att få en känsloupplevelse kanske är lättare i vissa ämnen men här sätter bara fantasin gränser, så våga och vinn!</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pedagogisk skicklighet i fokus</h2><p>Priset består av ett diplom och en prissumma. Kicki Johansson tar emot utmärkelsen i samband med de pedagogiska samtalen som arrangeras dagarna före Årshögtidens ceremoni den 17 oktober 2026.</p><p>För Samhällsvetenskapliga fakulteten är det pedagogiska priset ett sätt att uppmärksamma och synliggöra det pedagogiska arbetet.</p><p>– Det är viktigt att uppmärksamma att vi värdesätter det pedagogiska arbetet. Vi har många engagerade, kunniga och kompetenta lärare som dagligen möjliggör att vi kan erbjuda utbildningar med både bredd och djup, och av högsta kvalitet. Det pedagogiska priset låter oss lyfta någon lärare som utmärkt sig lite extra, men synliggör också vikten av god pedagogik och pedagogisk skicklighet, säger Ulrika H. Westergren, vicedekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet.</p><p>Inför årets pris sökte fakulteten efter en lärare eller ett lärarlag som aktivt, medvetet och framgångsrikt arbetat för ett ökat studentengagemang i utbildningen.</p><p>– En riktigt stark kandidat prickar in samtliga kriterier, och i nomineringen finns det också tydliga exempel på hur detta omsätts i praktiken, säger Ulrika H. Westergren.</p>https://www.umu.se/nyheter/hon-far-pris-for-sitt-engagemang-som-larare_12178254/https://www.umu.se/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/Fernströms forskarpris till hjärntumörforskare2026 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Silvia Remeseiro vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi, för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.Thu, 18 Jun 2026 13:51:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fernströms pris  tilldelas docent Silvia Remeseiro för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D‑genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Min första reaktion var en blandning av tacksamhet och glädje! Det är otroligt fint att se vårt arbete uppmärksammas, säger Silvia Remeseiro, universitetslektor och docent på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet. </p><p>– Det här priset betyder extra mycket eftersom det lyfter fram vikten av vår forskningsinriktning, som knyter ihop flera olika områden och öppnar nya sätt att förstå det komplexa samspelet mellan nervceller och glioblastomceller, ur ett ganska unikt perspektiv. Framåt ger det här både synlighet och ny energi till vår forskning, och motiverar oss att fortsätta tänja på gränserna med målet att våra upptäckter ska kunna leda till nya behandlingsstrategier för patienter med den här svåra hjärncancersjukdomen.</p><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten:</p><p>” Silvia Remeseiro har etablerat en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö vid Umeå universitet inom molekylär medicin, bioinformatik och cancerbiologi. Genom innovativa multi-omics-metoder och avancerade glioblastommodeller har hennes forskning bidragit till ny förståelse för hur kommunikationen mellan nervceller och tumörceller driver tumörtillväxt och aggressivitet. Vidare har hennes arbete identifierat genreglerande nätverk och transkriptionsfaktorer som styr samspelet mellan nervceller och tumörceller, vilket öppnar nya möjligheter för framtida behandlingar riktade mot epigenetiska mekanismer.”</p>https://www.umu.se/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/https://www.umu.se/nyheter/ny-ordforande-i-ivas-studentrad-fran-umea-universitet-_12178002/Ny ordförande i IVA:s studentråd från Umeå universitet – för andra perioden i radFör andra perioden i rad innehar en student eller doktorand från Umeå universitet ordförandeposten i IVA:s studentråd, när nu civilingenjörsstudenten Carl Bergling tar över stafettpinnen efter Oliver Larsson. – Att så många från Umeå universitet får plats i studentrådet är ett kvitto på våra fantastiska studenter och doktorander – och på att Norrland kliver fram som en viktig röst i samhällsdebatten, säger Carl Bergling. Wed, 17 Jun 2026 09:46:09 +0200<p>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA:s, studentråd består av utvalda och samhällsengagerade studenter från lärosäten runt om i landet. Rådet bidrar med student- och doktorandperspektiv till IVA:s arbete inom teknik, näringsliv och samhällsutveckling.</p><p>Studentrådet består av 13 studenter och doktorander från teknik- och ekonomiområdena, primärt från civilingenjörsutbildningar, och fungerar som en plattform där studenter kan utveckla idéer, stärka sina kompetenser och knyta värdefulla kontakter.</p><p>Vid rådsmötet i mars valdes Carl Bergling, student vid Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid Umeå universitet, till ny ordförande.</p><p>– Det känns mycket roligt och är en uppgift jag tar mig an med stor ödmjukhet. Det innebär ett stort ansvar att skapa goda förutsättningar för rådsmedlemmarna att engagera sig i frågor de brinner för och bidra till samhällsförändring, säger Carl Bergling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carl Bergling och Julia Servin, student respektive doktorand vid Umeå universitet, kliver in som nya ledamöter i IVA:s studentråd. Carl Bergling efterträder sin Umeåkollega, Oliver Larsson (längst till höger), på ordförandeposten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Oliver Larsson</span></div></div><p>Han efterträder Oliver Larsson, doktorand vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, som varit ordförande under läsåret 2025–2026. Även Julia Servin, doktorand vid Institutionen för fysik, är ny ledamot i studentrådet för perioden 2026–2028.</p><p>– Att ha så här många representanter i rad från Umeå universitet är ett kvitto både på hur många fantastiska studenter och doktorander vi har, men också hur Norrland kliver fram som en viktig aktör i samhällsdebatten i stort. Det känns också roligt att visa upp Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Umeå, som gör en imponerande tillväxtresa vad gäller både forskningsmedel och antal studenter, säger Carl Bergling, och tillägger:</p><p>– Om det är något jag kan göra i IVA:s studentråd som bidrar till att stärka varumärket för fakulteten, och göra att näringslivet får ökad kännedom om vilka fantastiska civilingenjörsutbildningar vi har i Umeå, så vore jag jätteglad.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hård konkurrens – ansökan via universiteten</h2><p>Ansökan till studentrådet görs via Sveriges universitet och högskolor med tekniska och ekonomiska utbildningar på masternivå, som ges möjlighet att nominera kandidater. Den slutgiltiga nomineringen beslutas av lärosätets rektor.</p><p>Detta är en del av ett starkare band mellan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och Umeå universitet – ett viktigt steg i att stärka samverkan och bidra till Sveriges konkurrenskraft.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi är både stolta och glada över att våra studenter och doktorander tar plats i det här sammanhanget. Konkurrensen är hård, med många lärosäten och få platser. Att vi nu har haft två ordförande efter varandra stärker Umeå universitets position som ingenjörslärosäte och synliggör oss ytterligare inom ingenjörsvetenskaperna, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.</p><p>Studentrådet är kopplat till ett mentorskapsprogram som främjar kunskapsutbyte mellan studenter och IVA-ledamöter samt representanter från näringslivet. Carl Bergling berättar att det är en eftertraktad organisation med sina utvalda, engagerade studenter.</p><p>– Vi tas emot av i princip alla aktörer vi vill träffa, och det är många organisationer som hör av sig och vill dela sina tankar om exempelvis framtidens kompetensförsörjning eller hur man skapar goda förutsättningar i sin egen sfär. Där kan vi bidra mycket med både egna kunskaper och våra breda nätverk från olika utbildningar.</p><p>Carl Bergling brinner lite extra för frågor om internationalisering, och vilken roll EU ska spela i det nya geopolitiska läget, liksom Norrlands roll i Sveriges framtid.</p><p>– Det här är inte en landsände som behöver räddning eller hjälp, utan har alla förutsättningar för både enskilda och familjer att skapa sig ett liv och en framtid, liksom ett långsiktigt och hållbart välstånd för såväl Sverige som hela regionen vi befinner oss i. Att få jobba med dessa frågor är en fantastisk möjlighet och en ynnest, och det finns inte så många forum där man kan göra det som student, säger Carl Bergling. </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ordforande-i-ivas-studentrad-fran-umea-universitet-_12178002/https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/Så kan vibrationer från snarkning bidra till sömnapné Snarkning är inte bara ett symtom på obstruktiv sömnapné – det kan också bidra till sjukdomen. Forskare vid Umeå universitet visar att vibrationerna påverkar hur muskelceller producerar och hanterar energi. Detta kan i sin tur försvaga musklerna i de övre luftvägarna och göra att de lättare faller samman under sömnen.Mon, 15 Jun 2026 08:29:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laboratoriet för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Från vänster: Farhan Shah (gruppledare), Abdullah Azmi (gästforskare från King’s College London), Roger Widmark (teknisk specialist) och Yu-Cheng Qian (postdoktor).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Snarkning har länge setts som ett symtom på obstruktiv sömnapné, men våra resultat tyder på att vibrationerna i sig kan bidra till sjukdomsprocessen genom att skada muskelvävnad och försämra cellernas energimetabolism, säger Farhan Shah, universitetslektor på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från patientprov till laboratoriemodell</h2><p>En viktig styrka i studien är att forskarna kopplar fynd från patientprover till en nyutvecklad laboratoriemodell som efterliknar snarkningsvibrationer i muskelceller. Med hjälp av modellen kunde de visa hur upprepade vibrationer påverkar cellernas förmåga att känna av mekanisk belastning, reglera energiproduktion och upprätthålla normal cellfunktion.</p><p>Forskningen genomfördes vid Umeå universitets Laboratorium för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Laboratoriet samlar expertis inom muskelbiologi, mekanobiologi, mitokondriefunktion och vibrationsforskning för att studera hur fysiska krafter påverkar cellfunktion, vävnadsanpassning och sjukdomsutveckling. Den experimentella vibrationsmodellen utvecklades och validerades av postdoktor Yucheng Qian tillsammans med det tekniska teamet bestående av Roger Widmark, Anders Bäckström och Per Utsi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Yu-Cheng Qian arbetar med en specialanpassad vibrationsplattform som möjliggör noggrann kontroll och övervakning av vibrationsfrekvens och amplitud i cellbaserade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undersöker andra vibrationsrelaterade skador </h2><p>Utöver sömnapné kan resultaten även ha betydelse för andra tillstånd kopplade till vibrationsexponering. Att förstå hur celler reagerar på mekaniska vibrationer är ett centralt fokus för Laboratoriet för vibrationsbiologi. Ett exempel på en sådan vibrationsrelaterad sjukdom är hand–armvibrationssyndrom (HAVS), en arbetsrelaterad skada som orsakas av långvarig exponering för vibrerande verktyg som borrmaskiner och motorsågar.</p><p>Även om den aktuella studien fokuserade på snarkningsvibrationer och sömnapné, undersöker forskargruppen hur mekaniska stimuli och sjukdomstillstånd påverkar musklernas hälsa i flera olika sammanhang, däribland cancerkakexi, åldrande, långvarig immobilisering, yrkesmässig vibrationsexponering och rymdfärder. En gemensam nämnare i forskningen är att förstå hur cellernas energimetabolism och mitokondriefunktion styr musklernas anpassning, motståndskraft och sjukdomsförlopp.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften Mitochondrion.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/https://www.umu.se/nyheter/forskning-ska-bidra-till-rattvisare-elnatstariffer_12177819/Forskning ska bidra till rättvisare elnätstarifferEtt nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ska undersöka hur svenska hushåll påverkas av och anpassar sig till effektbaserade elnätstariffer. Särskilt fokus ligger på låginkomsthushåll och äldre – grupper som kan få svårt att anpassa sin elanvändning och därmed riskerar högre kostnader.Mon, 15 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Att tvätta vid rätt tid kan bli en kostnadsfråga.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér BIldbyrå AB</span></div></div><p>Projektet har fått 8,7 miljoner från Energimyndigheten och kommer i ett mycket relevant skede. I mars 2026 pausade regeringen kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektbaserade tariffer och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Samtidigt används sådana tariffer redan i delar av landet och behovet att styra elanvändningen till olika tider är fortsatt centralt när Sveriges elsystem står inför ökad efterfrågan och fortsatt elektrifiering.</p><p>– Vi kommer att undersöka hur olika hushåll uppfattar, förstår och reagerar på effektbaserade tariffer i vardagen. Målet är att identifiera var modellen kan skapa hinder eller ojämlika konsekvenser, och hur policy och praktik kan förbättras så att fler hushåll kan anpassa sig utan ökad stress, sämre komfort eller större ekonomisk belastning, säger Weizhuo Lu, forskningsledare och professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vissa hushåll kan drabbas hårdare</h2><p>Tidigare studier visar att hushållens möjligheter att reagera på nya prissignaler varierar. Ekonomiska resurser, bostadens tekniska förutsättningar, hälsa och digital kunskap påverkar hur lätt det är att styra sin elanvändning.</p><p>– Ett exempel är ett äldre hushåll som behöver hålla bostaden varm eller sval av hälsoskäl och därför inte kan flytta elanvändningen till andra tider. Ett annat är en låginkomstfamilj i en äldre bostad utan smart teknik, där matlagning, tvätt och uppvärmning ofta sker samtidigt på kvällen. Då kan tariffen leda till högre kostnader, trots att hushållet redan försöker hålla nere sin totala elanvändning, säger Weizhuo Lu.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Experiment i labbmiljö</h2><p>Projektet genomförs inom ramen för Intelligent Human-Buildings Interaction (IHBI) Lab vid Umeå universitet, där forskare studerar samspelet mellan människor, byggnader och energisystem. Studien bygger på kontrollerade experiment där deltagare från olika typer av hushåll får agera i simulerade vardagssituationer, till exempel matlagning, uppvärmning eller laddning, samtidigt som de möter olika tariffsignaler. Syftet är att förstå människors beteenden, upplevelser och begränsningar, snarare än att enbart analysera elförbrukning i efterhand.</p><p>Resultaten ska omsättas i praktiska rekommendationer och beslutsstöd som kan användas av exempelvis beslutsfattare, elnätsbolag, kommunala energi- och klimatrådgivare och bostadsaktörer. Det kan handla om underlag för hur elnätstariffer kan utformas mer rättvist, men också råd och stödmaterial som gör det lättare för hushåll att anpassa sin elanvändning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="76a8c82d-3057-4290-b1da-f6921a151743" data-contentname="Om projektet">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskning-ska-bidra-till-rattvisare-elnatstariffer_12177819/https://www.umu.se/nyheter/nar-mat-blir-en-sakerhetsfraga-_12177749/När mat blir en säkerhetsfråga Matförsörjning är ett vardagssystem som snabbt kan bli en säkerhetsfråga. När transporter störs, priser stiger eller offentliga måltider pressas påverkas hushåll, kommuner och samhällstillit. Armando Perez-Cueto, professor vid Umeå universitet och Arctic Six Chair, visar varför matvanor, förtroende och kollektiv beteendeförändring behöver förstås som delar av arktisk beredskap.Fri, 12 Jun 2026 17:31:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Armando F J Perez Cueto Eulert, Professor i kost- och måltidsvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mat visar vad robusthet betyder i praktiken </h2><p>När säkerhet diskuteras i Arktis hamnar ofta försvar, transporter, energi, infrastruktur och strategiska resurser i centrum. Sveriges nya Arktisstrategi förstärker den bilden, men lyfter också hållbara och motståndskraftiga samhällen, klimat, hälsa, forskning och regional utveckling. Matförsörjning gör den breda säkerhetsfrågan konkret. Ett samhälle kan ha stark krisplanering och fungerande infrastruktur, men blir ändå sårbart om människor inte kan lita på att basvaror finns, att offentliga måltider fungerar och att försörjningskedjor håller under störning. </p><p>För norra Sverige handlar det om konkreta beroenden: långa avstånd, fungerande transporter, importerade insatsvaror och offentliga kök som måste kunna leverera även när systemet pressas. Om något fallerar påverkas hushåll, lantbruk, skolor, äldreomsorg och vård samtidigt. <br>När matpriserna stiger snabbt påverkas inte bara hushållens ekonomi. Även kommunernas kostnader och människors förtroende för samhällets grundläggande funktioner sätts under press.</p><p>I beredskapsdiskussionen behöver därför vardagens livsmedelssystem ta större plats: basgrödor, foderflöden, mejeriproduktion och offentliga måltider. De visar hur globala beroenden snabbt kan bli lokala problem. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beredskap måste fungera i vardagen </h2><p>Livsmedelsberedskap beskrivs ofta som en fråga om tillgång: finns det tillräckligt med mat? Motståndskraft kräver också andra frågor. Vilka delar av systemet är mest sårbara? Hur snabbt kan störningar spridas? Vilka lösningar fungerar i människors vardag?</p><p>Den sociala sidan av beredskap är central i Armando Perez-Cuetos forskning. Han är professor i kost och måltidsvetenskap vid Umeå universitet och en av Umeå universitets Arctic Six Chairs. Hans forskning rör sig mellan nutrition, beteende, hållbarhet och samhällsförändring. Den utgår från människor både som konsumenter och medborgare: hur matval formas, hur vanor förändras och hur kollektiva beteenden kan röra sig mot lösningar som samtidigt är hälsosamma, hållbara och robusta. </p><p>Hans forskning visar att livsmedelssystem formas av mer än produktion och logistik. Smak, kultur, pris, tillgång, normer och förtroende påverkar vad människor faktiskt äter. Perez-Cueto beskriver flera hinder för hållbar kostomställning: föreställningar om växtbaserad mats näringsmässiga tillräcklighet, kulturella normer kring kött och identitet, tillgången till attraktiva och prisvärda alternativ samt smakens betydelse. <br>Det gör social acceptans till en del av beredskapen. Matberedskap fungerar bara om människor litar på maten, känner igen den och vill äta den.</p><p class="quote-center">Matberedskap fungerar bara om människor litar på maten, känner igen den och vill äta den</p><p>Skolor, kommuner, vård, äldreomsorg, livsmedelssektorn och civilsamhället blir därför centrala. De är platser där robusta livsmedelssystem kan byggas genom upphandling, menyutveckling, lokal förankring, kunskap och vana. Perez-Cueto pekar också på offentliga måltider som en avgörande arena för hållbara matvanor. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Forskningen behöver visa var systemen är sårbara </h2><p>Ett säkerhetsperspektiv förändrar hur vi ser på växtbaserad och nordligt anpassad mat. I ett pressat system blir resurseffektiv mat strategisk. Livsmedel som kräver mindre foder, energi, transporter och importerade insatsvaror ger fler handlingsalternativ när system störs. </p><p>Växtbaserade livsmedel kan stärka beredskapen eftersom de ofta kräver färre steg mellan mark och måltid. Mindre beroende av foderkedjor, importerade insatsvaror och resurskrävande produktion kan ge samhället fler handlingsalternativ vid störningar. Samtidigt måste en växtdominerad kost vara näringsrik, god och socialt accepterad. Annars blir den inte robust i praktiken.Nordligt anpassade grödor, baljväxter, rotfrukter, spannmål och andra robusta resurser kan bredda produktionen och minska beroendet av enstaka flöden. Det stärker försörjningen och ökar samhällets handlingsfrihet. </p><p>En enkel analys av kommande forskningsutlysningar visar att mat, beredskap och resiliens allt oftare möts i frågor om data, jordbrukets beroenden, cirkulära resursflöden, biodiversitet och styrning. Det pekar på ett växande behov av forskning som kan koppla tekniska lösningar till lokala förutsättningar och mänskligt beteende.</p><p>Arktiskt centrum vill uppmuntra forskare och samhällsaktörer att se matförsörjning som en del av den arktiska säkerhetsagendan. Forskare vid Umeå universitet och externa aktörer med koppling till livsmedel, offentliga måltider, hälsa, styrning, infrastruktur, miljö, beteende eller regional utveckling är välkomna att höra av sig för att diskutera möjliga kopplingar till forskning, samverkan eller framtida ansökningar. </p><p>Mat visar om transporter fungerar, om resurser räcker, om människor litar på lösningarna och om samhällen kan ställa om innan störningen blir kris. </p>https://www.umu.se/nyheter/nar-mat-blir-en-sakerhetsfraga-_12177749/https://www.umu.se/nyheter/arktiska-framtidsfragor-konst-och-forskning-tar-plats-i-umea-_12177898/Arktiska framtidsfrågor, konst och forskning tar plats i Umeå Den 16- 18 juni 2026 samlas konstnärer, forskare, kulturaktörer och beslutsfattare från hela det cirkumpolära området i Umeå för Arctic Arts Summit. Men man behöver inte vara konferensdeltagare för att ta del av allt som händer. Umeå universitet bidrar genom ett konstnärligt forskningsprogram där flera delar är öppna för allmänheten. Runt om i staden pågår samtidigt utställningar, offentliga konstprojekt, film, samtal, artister och off summit-aktiviteter. Fri, 12 Jun 2026 17:27:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Norrsken över Umeå</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson / Visit Umeå</span></div></div><p>Arktis beskrivs ofta genom klimatförändringar, säkerhetspolitik och naturresurser. Men Arktis handlar också om människors hem, kultur, erfarenheter och kreativitet. <br>Det är en av utgångspunkterna när Arctic Arts Summit arrangeras i Umeå. Årets tema, <em>Land, Power, Art</em>, sätter fokus på hur konst och kultur kan bidra till förståelsen av samhällsförändringar i norr.</p><p>Umeå universitet är en av medarrangörerna bakom Arctic Arts Summit. I anslutning till mötet genomförs också ett öppet program med bland annat UmArts, Tráhppie samiskt kulturcentrum, Arktiskt centrum, Várdduo och University of the Arctic.</p><p>Arktiskt centrum vid Umeå universitet arbetar för att samla, synliggöra och stärka universitetets arktiska forskning. Under Arctic Arts Summit blir den rollen konkret: att skapa möten mellan forskare, konstnärer, studenter, kulturaktörer och samhällsfrågor som ofta rör flera discipliner samtidigt. <br>– Arctic Arts Summit låter oss se Arktis genom konst, kultur, berättelser och levda erfarenheter. Arktis är ett mänskligt landskap där urfolkssamhällen har levt och utvecklats i årtusenden. Jag hoppas att deras berättelser kommer att beröra människor som besöker Ubmeje, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Upplev Arctic Arts Summit</h2><p>För den som är nyfiken finns flera öppna ingångar. Här är fem exempel:</p><p><strong> 1. The Many Ways We Love </strong><br>Under veckan ställs flera tält, Sjadduo, upp på Rådhustorget. Runt dem visas den 60 meter långa utomhusinstallationen The Many Ways We Love. <br>Verket samlar queer-, trans-, icke-binära och Two-Spirit-konstnärer från hela den arktiska regionen. Det är en stor offentlig installation som går att möta mitt i staden. <br>Plats: Rådhustorget <br>Tid: 16–17 juni, klockan 10.00–15.00 </p><p><strong>2. RANOR </strong><br>Konstnärsduon Johdet Pirak visar en utomhusutställning på Rådhusesplanaden. I verket vävs samiskt och tornedalskt kulturarv samman med urbana subkulturer. <br>Genom traditionellt vävda ullfiltar i nya miljöer undersöker utställningen natur, berättande och plats. I samband med öppningen hålls också ett artist talk. <br>Plats: Fotoplanksutställningen på Rådhusesplanaden <br>Artist talk: Lavvu, Rådhustorget, 16 juni, klockan 12.15–13.00 </p><p><strong>3. A River Runs Beneath </strong><br>A River Runs Beneath är ett internationellt AR-projekt, Augmented Reality, som har världspremiär under Arctic Arts Summit i Umeå. <br>Genom att scanna QR-koder runt om i stadskärnan kan besökare ta del av interaktiva verk av urfolkskonstnärer. Verken utforskar gemensam historia, språk och land och gör stadsmiljön till en del av konstupplevelsen. <br>Plats: Olika platser i Umeå centrum <br>Tid: 13–20 juni </p><p><strong>4. Utställningar på UmArts och Galleri Verkligheten </strong><br>På UmArts Studio på Konstnärligt campus visas Tonia Carless house_Flow Counter Move. På Galleri Verkligheten på Pilgatan visas Future Cartographies av Elena Mazzi och Rúrí. <br>Utställningarna är öppna 11–18 juni, klockan 14.00–18.00. De ger två olika ingångar till hur konst kan undersöka plats, rörelse, landskap och framtid. </p><p><strong>5. Real Arctic Tourist Shop </strong><br>Real Arctic Tourist Shop visas på Tráhppie samiskt kulturcentrum och i Kommunhörnan i Väven. Projektet öppnar i Kommunhörnan den 13 juni och finns sedan på plats under flera dagar, med varierande öppettider. <br>Titeln låter nästan som en vanlig turistbutik, men projektet är en konstnärlig ingång till frågor om hur Arktis visas upp, säljs, föreställs och förstås. Det gör den till en lättillgänglig väg in för den som är nyfiken men inte vet var man ska börja. </p><p>De fem exemplen är bara några av de öppna ingångarna. Under Arctic Arts Summit-dagarna händer mycket mer i Umeå: utställningar, performance, konstprojekt, filmvisningar, kvällsprogram och andra kulturhändelser. Det finns också ett off summit-program där artister, kulturaktörer och andra arrangörer kopplar egna aktiviteter till den internationella mötesplatsen.</p><p>Det betyder att man inte behöver bestämma sig i förväg. Börja med en plats, en film, ett verk eller ett samtal. Gå förbi Rådhustorget, Väven, Konstnärligt campus, Tráhppie, Galleri Verkligheten eller någon av de andra platserna i programmet. Se vad som händer. </p><p>Tillsammans visar de öppna delarna av programmet hur arktiska frågor kan undersökas genom konst, design, film, offentliga rum och möten mellan människor. För forskare, studenter och medarbetare vid Umeå universitet är dagarna också ett tillfälle att upptäcka bredden i universitetets arktiska miljöer. </p><p>För tider, platser och information om hela programmet, inklusive off summit-aktiviteter, se Arctic Arts Summits webbplats. </p>https://www.umu.se/nyheter/arktiska-framtidsfragor-konst-och-forskning-tar-plats-i-umea-_12177898/https://www.umu.se/nyheter/eija-hetekivi-tilldelas-residens-sara-lidman_12177937/Eija Hetekivi tilldelas Residens Sara LidmanFörfattaren Eija Hetekivi blir den första att tilldelas Residens Sara Lidman. Hon är född 1973 och en av Sveriges tongivande arbetarförfattare. Hennes mest kända verk är trilogin om Miira, en flicka ur arbetarklassen med finsk bakgrund som kämpar med näbbar och klor för att skaffa sig en bildning, mot alla odds.Fri, 12 Jun 2026 15:19:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eija Hetekivi, författare, Göteborg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jerker Andersson</span></div></div><p class="quote-center">Det behövs fler berättelser från under- och arbetarklassen</p><p>Eija Hetekivi är i juryns tycke en av dem som allra tydligast fortsätter Sara Lidmans arbete både med att förnya det svenska språket, ge röst åt utsatta grupper och skapa solidaritet genom litteraturen. Det nya författarresidenset i Sara Lidmans namn innebär en månadslång vistelse vid Sara Lidmans hemgård i Missenträsk och ett stipendium. Arrangörer är Umeå universitet tillsammans med Region Västerbotten och Skellefteå kommun.<br> <br><strong>Ur juryns motivering:</strong><br><em>”Likt Sara Lidman drivs hon i sitt författarskap av vrede och en stark vilja att förändra samhället genom litteraturen. Med ett gnistrande egensinnigt och kraftfullt språk skildrar hon erfarenheter av klass och bildningskamp, bland annat i sin hyllade trilogi om Miira. Juryn är övertygad om att en vistelse i Missenträsk kan få stor betydelse för hennes fortsatta arbete, och menar att hon har goda förutsättningar att göra bestående avtryck i såväl Missenträsk som i Västerbotten.”</em><br> <br>Eija Hetekivi säger att en kvinna med ”stenkoll” tipsade henne om Residens Sara Lidman.<br> <br>– Jag sökte med dygnet-runt-drömmen om att få tankeplats och tid och råd att rallyskriva. Men jag trodde verkligen inte att jag skulle få stipendiet, säger Eija Hetekivi. <br> <br>Hon beskriver vidare hur föreställningen att kunna bli författare inte fanns ens i hennes vildaste närtids- eller framtidsfantasi. <br> <br>– Jag började bara skriva ett jävligt långt brev till mina barn för att jag tyckte att jag levde på övertid, medan flera av mina forna förortsvänner förtidsdog. <br> <br>– Jag ville lämna ordrötter till barnen och stötta och stärka dem. Med det lilla tillägget att jag också ville, och fortfarande vill, förändra världen. </p><h3>Släppa in ny luft och låta ohörda röster bli hörda</h3><p>På frågan vad som är drivkraften i sitt författarskap säger Eija Hetekivi att det är just förändringsviljan: ”… och ännu mer idag än då med vår katastrofkukiga världsordning, med extrema klassklyftor.”<br> <br>– Viljan att kicka in kulturmedel- och överklassens dörrar driver mig också, att släppa in ny luft och folk utifrån och underifrån, låta ohörda röster bli hörda. <br> <br>– Därför handleder jag även unga kvinnor från fattiga förhållanden, just nu hemlösa kvinnor och mammor i skrivande. Det behövs fler berättelser från under- och arbetarklassen.  </p><h3><strong>Hur ser din relation ut till Sara Lidmans författarskap?</strong></h3><p>– Hennes första bok, "Tjärdalen", ligger och slaggar på min kudde, jag läser den om kvällarna. Det är min pågående relation, under påbyggnad. <br> <br>– Förr brydde jag mig inte om vem som hade skrivit vilken bok, författarnamn fastnade inte, jag fokuserade på böckernas innehåll, under tiden jag höll på att läsa ihjäl mig på universitetet. <br> <br>– Idag brännkänns kampnamnet Sara Lidman på ett särskilt, stoltiskt SISU-sätt. Hennes gärningar ger mig också mer bokskrivarbränsle. <br> <br>När det gäller tiden i Missenträsk säger Eija Hetekivi att hon kommer att ”jobba järnet.”<br> <br>– Skriva som fan om dagarna, tills hjärnan smälter. Distanshandleda och läsa om kvällarna. Fota. Springa i skogarna. Brottas med björnar. Knäcka en bärs, eller två, på jobbarmånadens sista dag. Fira livet. Som apa på en sten i rymden, som min yngsta dotter en gång sa.  </p>https://www.umu.se/nyheter/eija-hetekivi-tilldelas-residens-sara-lidman_12177937/https://www.umu.se/nyheter/tva-strategiska-satsningar-till-umea-universitet_12177909/Strategiska satsningar till Umeå universitetVetenskapsrådets har beviljat anslag inom satsning på strategisk rekrytering av biträdande lektorer (BUL). Umeå universitet har tilldelats finansiering.Mon, 20 Jul 2026 10:38:51 +0200<p>Sverige ska vara en forsknings- och innovationsnation i världsklass. För att uppnå det behöver de bästa forskarna rekryteras – oavsett vart i världen de kommer ifrån. Som en del i det har regeringen gett ett uppdrag till Vetenskapsrådet, VR, att inrätta ett program för strategisk rekrytering, med särskild inriktning på den nationella meriteringsanställningen biträdande lektor. </p><p>Syftet är att stärka lärosätenas möjligheter att rekrytera framstående forskare tidigt i karriären och skapa långsiktiga förutsättningar för forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. I bedömningen har vetenskaplig kvalitet, forskarmobilitet och internationell erfarenhet varit centrala delar.</p><p>Genom satsningen får de beviljade forskarna möjlighet till finansiering på biträdande lektorsnivå under fem år, med möjlighet till ytterligare finansiering på lektorsnivå efter prövning. Totalt beviljar VR 330 miljoner kronor för åren 2026–2031.</p><p>Totalt 109 ansökningar inkom till Vetenskapsrådet, varav 22 beviljades finansiering och 2 av satsningarna gick till Umeå universitet, två forskare som beviljats med 15 miljoner vardera fördelat på fem år. </p><p>En av forskarna valde att tacka nej till erbjudandet. Den som tilldelas medel är:</p><h3><strong>Gabriel Wallin</strong></h3><p>Kommer senast som biträdande professor (lektor i det brittiska systemet) i statistik vid School of Mathematical Sciences vid Lancaster University . Tidigare var han forskare vid institutionen för statistik vid London School of Economics and Political Science. Innan dess postdoktor vid det franska nationella forskningsinstitutet Inria och doktorerade vid institutionen för statistik vid Umeå universitet.</p><p>Hans forskning fokuserar på att utveckla flexibla statistiska maskininlärningsmetoder för att korrekt identifiera latenta (oobserverade) strukturer i sociala, beteendemässiga och hälsodata. <br><strong>Forskningsämne:</strong> Statistik inom samhällsvetenskap <br><strong>Projekttitel:</strong> Nästa generations latenta variabelmodeller för datadriven samhällsvetenskap.<br><a href="https://gabrieltwallin.github.io/">Läs mer om Gabriel Wallin på hans webbsida.</a></p><p><em>Fotnot: I en första version av artikeln stod att läsa om två forskare. Men artikeln uppdaterades 20/7-2026 då endast en av forskarna tackat ja till erbjudandet.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/tva-strategiska-satsningar-till-umea-universitet_12177909/https://www.umu.se/nyheter/nya-arktisstrategin-oppnar-dorrar-for-fler-forskare-_12177691/Sveriges nya Arktisstrategi breddar behovet av forskning Sveriges regering har presenterat en ny strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis. Strategin präglas av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, men lyfter också frågor om klimat, hälsa, samhällsutveckling, forskning och regional utveckling. För forskare vid Umeå universitet innebär det nya möjligheter att bidra med kunskap om några av de frågor som kommer att forma Arktis framtid. Thu, 11 Jun 2026 20:40:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tåg på en bro över Umeälven</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Gunnarsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett nytt fokus för svensk Arktispolitik </h2><p>Sveriges nya Arktisstrategi markerar ett tydligt skifte i hur Arktis beskrivs i svensk politik. Säkerhet, beredskap, kritisk infrastruktur, strategiska resurser och ekonomisk säkerhet får större utrymme än i tidigare strategier. Bakgrunden är ett förändrat omvärldsläge med Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges medlemskap i Nato och ett ökat internationellt intresse för Arktis. <br>– Den nya strategin bekräftar att Sverige i högre grad ser Arktis som en del av det säkerhetspolitiska närområdet. Säkerhetsfrågor får en betydligt mer framträdande roll än tidigare, samtidigt som frågor om samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med den traditionella säkerhetspolitiken, säger Niklas Eklund, professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. </p><p class="quote-center">samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med säkerhetspolitiken</p><p>Samtidigt är strategin betydligt bredare än en säkerhetspolitisk agenda. Den omfattar även klimat och miljö, hälsa, forskning, kultur, digitalisering, urfolksfrågor, regional utveckling och internationellt samarbete. Regeringen beskriver Arktis som en region där säkerhet, hållbar utveckling och samhällsutveckling i allt högre grad påverkar varandra. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Arktiska frågor berör fler forskningsområden </h2><p>Den breda ansatsen innebär att strategin berör betydligt fler forskningsfält än de som traditionellt förknippas med Arktis eller säkerhetspolitik. <br>– Den nya strategin visar att arktiska frågor berör betydligt fler forskningsområden än många kanske tänker sig. Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. Det innebär att många forskare vid Umeå universitet har kunskap som är relevant för Arktis, även om de inte själva definierar sin forskning som arktisk, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet. </p><p class="quote-center">Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. </p><p>Strategin lyfter bland annat fram hållbara och motståndskraftiga samhällen, hälsa och välbefinnande, forskning och innovation, energiomställning, kritiska råvaror samt utvecklingen av infrastruktur och digitala lösningar i norra områden.</p><p>För forskare vid Umeå universitet kan detta skapa nya möjligheter att koppla sin forskning till aktuella samhällsutmaningar. Frågor om hälsa och vård i glesa regioner, demokrati och styrning, klimatförändringar, biologisk mångfald, energi, transporter och digitalisering är exempel på områden som har en tydlig koppling till de prioriteringar som lyfts fram i strategin. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Säkerhet handlar inte bara om militära frågor. Robusthet och motståndskraft byggs också genom fungerande samhällen, tillit, hälsa, infrastruktur och demokratiska institutioner. Därför blir kunskap från många olika forskningsfält viktig när Arktis förändras, säger Niklas Eklund. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En möjlighet att stärka samarbeten </h2><p>Umeå universitet har en stark position i den svenska delen av Arktis och bedriver forskning inom många av de områden som strategin identifierar som viktiga. För Arktiskt centrum innebär den nya strategin en möjlighet att synliggöra denna bredd och skapa nya möten mellan forskare från olika discipliner. </p><p>– En viktig uppgift för Arktiskt centrum är att hjälpa forskare att se hur deras expertis kan bidra till arktiska frågor. Strategin visar att behovet av kunskap är betydligt bredare än många kanske föreställer sig, säger Keith Larson. <br>Arktiskt centrum arbetar med att skapa kontakter mellan forskare, stödja tvärvetenskapliga samarbeten och synliggöra forskning med arktisk relevans nationellt och internationellt. Den nya strategin ger ytterligare möjligheter att koppla forskning vid Umeå universitet till frågor som står högt på den nationella och internationella agendan. </p><p>För forskare vid Umeå universitet innebär strategin inte att den egna forskningen behöver förändras. Däremot visar den att många forskningsområden redan har en viktig roll att spela när Arktis framtid formas. När frågor om säkerhet, klimat, hälsa, resurser och samhällsutveckling växer i betydelse ökar också behovet av den breda kunskap som finns vid universitetet. </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-arktisstrategin-oppnar-dorrar-for-fler-forskare-_12177691/https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-sin-forskning-om-aldrande-och-alkohol_12177746/Prisas för sin forskning om åldrande och alkoholSystembolagets Juniora Pris 2026 går till Wossenseged Birhane Jemberie. I sin forskning lyfter han en växande grupp, äldre med alkoholrelaterade problem, där kunskapen länge varit begränsad. Studierna visar tydliga skillnader i behov och förutsättningar, något som får konsekvenser för hur vård och stöd bör utformas.Thu, 11 Jun 2026 15:43:58 +0200<p>Vid Systembolagets årliga alkoholforskningskonferens den 21 maj 2026 presenterades årets pristagare. Priset går till Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid institutionen i socialt arbete, Umeå universitet. Hans forskning riktar sig mot en växande grupp, äldre personer med alkoholrelaterade problem.</p><p>Han disputerade 2023 med en avhandling om alkohol och åldrande. I arbetet studerade han äldre i beroendevård, deras erfarenheter samt risker för återkommande sjukhusinläggningar och dödlighet. Resultaten visar att äldre med alkoholproblem inte är en enhetlig grupp. De skiljer sig åt i livssituation, sjukdomsförlopp och behov. Det pekar på att vård och stöd behöver anpassas efter individen.</p><p>– Att ta emot Systembolagets Juniorpris 2026 är både en ära och en stor källa till uppmuntran. Jag är glad och ödmjuk inför detta erkännande, som stärker min motivation att fortsätta studera alkoholbruk, hälsa och levnadsvillkor bland äldre vuxna, säger Wossenseged Birhane Jemberie.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så skiljer sig äldres alkoholvanor åt</h2><p>Efter sin doktorsexamen har han fortsatt sin forskning vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Där studerar han bland annat alkoholbruk bland äldre i en befolkningsstudie av personer mellan 65 och 90 år i Sverige och Finland.</p><p>– Min forskning utgår från förståelsen att alkohol inte är riskfritt och kan ha negativa konsekvenser för hälsa, behov av vård och välbefinnande. Samtidigt är alkoholbruk ofta invävt i vardagslivet, sociala relationer, rutiner och personliga livsberättelser.</p><p>Hans forskning visar på en tydlig komplexitet. För vissa äldre kan drickande hänga ihop med social delaktighet och kontinuitet. För andra kan det vara kopplat till sårbarhet, sjukdom, isolering eller förändrade livsomständigheter.</p><p>– Denna komplexitet gör det viktigt att studera alkohol och åldrande med både vetenskaplig noggrannhet och lyhördhet för människors levda erfarenheter.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samarbete en viktig del av forskningen</h2><p>Arbetet bygger också på samarbeten över ämnesgränser. Det har varit en viktig del i forskningen.</p><p>– Priset speglar också betydelsen av tvärvetenskapligt samarbete. Mitt arbete har haft stor nytta av stöd och bidrag från handledare, kollegor, samarbetspartners och forskningsmiljöer över ämnesgränser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Systembolagets Juniora Pris delas ut årligen vid Systembolagets alkoholforskningskonferens. Foto: Systembolaget.</p></div></div><p>Han lyfter samtidigt fram deltagarna i studierna som avgörande.</p><p>– Jag är särskilt tacksam gentemot de äldre vuxna som har deltagit i våra studier och delat med sig av sin tid, sina erfarenheter och sina perspektiv.</p><p>Forskningen är också kopplad till arbetet inom Gerontologisk Regional Databas, GERDA, där frågor om åldrande, hälsa och levnadsvillkor står i centrum.</p><p>– Jag hoppas att priset kan bidra till att ytterligare uppmärksamma vikten av forskning om äldres alkoholbruk, vårdbehov och välbefinnande, samt inspirera till fortsatt samarbete inom detta växande och samhällsviktiga område.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pris som uppmärksammar alkoholforskning</h2><p>Systembolagets Juniora Pris delas ut till yngre forskare som bidrar med ny kunskap om alkoholens konsekvenser. Vinnaren utses av en oberoende extern kommitté.</p><p>– För tionde året i rad vill vi med Systembolagets Juniora Pris uppmärksamma forskning som ökar kunskapen om alkoholens konsekvenser. Wossenseged Birhane Jemberie får priset för sina viktiga bidrag till området alkohol och hälsa bland äldre, säger Ann Carlsson Meyer, vd för Systembolaget.</p>https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-sin-forskning-om-aldrande-och-alkohol_12177746/https://www.umu.se/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/Melissa Bondy ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor Melissa Bondy, epidemiolog vid Stanford University, till hedersdoktor. Hon får utmärkelsen för sitt långvariga engagemang för underrepresenterade röster inom epidemiologin och ett förtjänstfullt samarbete med Umeå universitet.Mon, 15 Jun 2026 10:52:44 +0200<p>– Det här är en person som generöst delar med sig av sin enorma kunskap och gärna knyter ihop forskare så de hittar nya samarbeten. säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention som nominerade Melissa Bondy till att bli hedersdoktor.</p><p>Melissa Bondy är professor i epidemiologi och folkhälsa vid Stanford University och har tidigare varit gästprofessor vid Umeå universitet. Förutom sin framgångsrika forskning har hon också gjort stora insatser som mentor för yngre forskare och studenter genom att bland annat hitta relevanta projekt och samarbeten.</p><p>– Det känns mycket hedrande med denna utnämning och jag ser fram emot att besöka Umeå universitet igen, skriver Melissa Bondy själv i ett mejl.</p><p>Melissa Bondys forskning fokuserar främst på cancer och vilken roll genetik spelar i uppkomst och sjukdomsförlopp i olika former av cancer. Hon har samarbetat med Beatrice Melin i över 20 år med bland annat att förstå varför hjärntumörer uppstår. Deras gemensamma arbete har bland annat visat att genetik spelar en roll i uppkomsten av gliom, en typ av hjärntumör som uppstår i de celler som omger och stödjer hjärnans nervceller.</p><p>– Om man förstår hur en hjärntumör uppkommer finns det också möjlighet att hitta nya vägar att tidigt upptäcka eller hitta nya sätt att behandla dem. Upptäckterna gör att vi har fått en genetisk karta för utvecklingen av gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Det ökar förståelsen om vilka biologiska processer som är inblandade i utvecklingen av hjärntumörer, säger Beatrice Melin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a7c5dfe-5dd2-449b-8aa5-741c6a610b96" data-contentname="Årshögtiden">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/https://www.umu.se/nyheter/internationellt-samarbete-inom-universitetspedagogik_12177660/Internationellt samarbete med Tartu stärker universitetspedagogisk utvecklingI samarbete med Tartu universitet har Oskar Gedda och Eva Svedmark från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomfört en professionsutbildning för högskolepedagogiska utvecklare, pedagogiska ledare och vicerektorer i Estland.Thu, 11 Jun 2026 10:53:48 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="52f533bb-89fb-4f18-8bad-eded37b063e4" data-contentname="Bild Eva och OskarTartu">{}</div><p>Utbildningen är en del av ett treårigt EU-finansierat projekt med syfte att stärka den universitetspedagogiska kompetensen och bidra till långsiktig utveckling av utbildningskvalitet inom estnisk högre utbildning.</p><p>– För UPL är uppdraget ett konkret uttryck för Umeå universitets internationaliseringsambitioner. Att inte bara delta i internationella sammanhang utan aktivt bidra till kunskap- och kapacitetsutveckling hos kollegor i andra länder är en naturlig viktig del av vårt uppdrag, säger Eva </p><p>Under våren har deltagarna träffats vid tre internat där de fördjupat sina kunskaper om det högskolepedagogiska kunskapsläget, aktuell forskning om pedagogiskt ledarskap och strategiskt kvalitetsarbete. En central del av utbildningen har varit att deltagarna arbetat med egna utvecklingsprojekt med fokus på hur pedagogisk utveckling kan organiseras, ledas och omsättas i praktiken vid deras respektive lärosäten.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="adc765b2-a2a1-423a-8645-a1ce7fca7ec2" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>Utbildningen samlade ett tjugotal deltagare från 13 olika universitet och högskolor i Estland. Genom utbildningen fick deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter över lärosätesgränser, utveckla gemensamma perspektiv på pedagogiskt ledarskap och formulera konkreta vägar framåt för att stärka utbildningskvaliteten i landet.</p><h3>Fördjupat samarbete med Tartu universitet</h3><p>Samarbetet med Tartu universitet har gett UPL möjlighet att ta del av nya perspektiv på pedagogisk utveckling och bidra till utvecklingen av universitetspedagogik i en internationell kontext.</p><p>– Det är faktiskt ganska fantastiskt det som sker i kurser som denna. Från en försiktig och trevande start, med vitt skilda erfarenheter i bagaget, växer det fram en kraftfull gemenskap som modigt och lekfullt diskuterar och utformar viktiga frågor för kvalitet i högre utbildning, säger Oskar.</p><p>Kursen har bidragit till att fördjupa relationerna mellan UPL, Tartu universitet och kollegor vid andra estniska lärosäten. UPL arbetar för att kunna utveckla denna typ av insats och göra liknande arbeten i framtiden.</p>https://www.umu.se/nyheter/internationellt-samarbete-inom-universitetspedagogik_12177660/https://www.umu.se/nyheter/att-arbeta-med-kompetenser--pa-olika-satt-med-samma-ambition_12177686/Att arbeta med kompetenser – på olika sätt, med samma ambitionUtveckling av studenters kompetenser är en central del av Handelshögskolans utbildningar. Det handlar inte enbart om vilka kunskaper studenterna lämnar utbildningen med, utan om hur de tränas i att kommunicera, lösa problem, ta ansvar, använda data och digitala verktyg samt leda sig själva i komplexa och föränderliga sammanhang. Arbetet med dessa kompetenser sker på många sätt och på olika nivåer i utbildningen, menar Sofia Isberg, utbildningsansvarig på Handelshögskolan.Thu, 11 Jun 2026 12:59:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kompetenser i fokus för Handelshögskolans utbildningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Handelshögskolan</span></div></div><p>Förra veckan hölls Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni, där bland annat Handelshögskolans pedagogiska pris delades ut. Enligt Sofia Isberg illustrerar årets pristagare arbetet med kompetenser på två olika men lika viktiga sätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Isberg, utbildningsansvarig på Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det ena är ett lärarlag som genom ett sammanhållet kursupplägg låter kompetenserna genomsyra undervisning, examination och studenternas möte med omvärlden. Det andra är en programsamordnare som långsiktigt och strategiskt arbetar för att säkerställa progression och helhet i hur kompetenserna tränas och examineras genom ett helt program.</p><p class="quote-center">Kompetenserna blir här synliga i handling, och kopplade till situationer som liknar dem studenterna möter i sitt framtida yrkesliv</p><p>– Lärarlaget på kursen <em>Innovation Management</em> visar hur kompetenser kan integreras i ett konkret och praktiknära sammanhang. Genom att arbeta med verkliga problem i samverkan med externa aktörer skapas en lärmiljö där problemlösning, kommunikation, ansvarstagande och självledarskap inte blir abstrakta mål, utan något studenterna faktiskt gör, övar på och reflekterar över. Kompetenserna blir här synliga i handling, och kopplade till situationer som liknar dem studenterna möter i sitt framtida yrkesliv.</p><p class="quote-center">Genom att systematiskt arbeta med hur kompetenserna introduceras, utvecklas och examineras över tid skapas tydlighet och progression för studenterna</p><p>– Maria Karlssons arbete som programsamordnare visar i stället värdet av ett övergripande och medvetet perspektiv. Genom att systematiskt arbeta med hur kompetenserna introduceras, utvecklas och examineras över tid skapas tydlighet och progression för studenterna. Pedagogiska idéer testas, utvecklas och sprids, och kompetenserna ges en naturlig plats i både kursinnehåll och examination. På så sätt blir de en integrerad del av programmets pedagogiska helhet, snarare än enskilda inslag.</p><p>– Tillsammans visar årets pristagare att arbete med kompetenser inte följer en enda modell. Det kan ta form i ett kursnära, praktikdrivet lärande – eller i ett långsiktigt, programövergripande utvecklingsarbete. Gemensamt är ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, ett tydligt fokus på studenters lärande och en ambition att rusta studenter för framtida professionella och samhälleliga utmaningar, säger Sofia.</p>https://www.umu.se/nyheter/att-arbeta-med-kompetenser--pa-olika-satt-med-samma-ambition_12177686/https://www.umu.se/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/Alejandro Haiek Coll på Arkitekthögskolan får samverkansprisAlejandro Haiek Coll, universitetslektor vid Arkitekthögskolan, får Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkanspris 2026. Han tilldelas priset för sitt arbete med att skapa nya samarbeten mellan akademi, offentlig sektor, kulturinstitutioner och lokalsamhället.Thu, 11 Jun 2026 10:05:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alejandro Haiek Coll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marco Giugliarelli</span></div></div><p>I Alejandro Haiek Colls projekt möts arkitektur, forskning och samhällsengagemang i allt från offentliga installationer till internationella utställningar. Genom sitt arbete har han utvecklat nya sätt att sprida kunskap och skapa hållbara mötesplatser.</p><p>– Jag är väldigt tacksam för priset. Det uppmärksammar en anda som varit central för den forskning, pedagogik och konstnärliga verksamhet som jag har utvecklat, särskilt under det senaste decenniet vid Umeå universitet. Det är också ett erkännande av alla studenter, kollegor, kommuner, institutioner och andra samarbetspartners som har deltagit i dessa gemensamma experiment över ämnesgränserna och i nära dialog med samhället, säger Alejandro Haiek Coll.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Visats på internationella utställningar</h2><p>Bland de projekt som lyfts fram finns <em>Winter Garden Structures</em>, där forskare inom arkitektur, informatik och UX Lab samarbetade kring interaktiva klimatrelaterade installationer på Konstnärligt campus. Andra exempel är VR-installationen <em>Liminal Phantoms</em>, som presenterades vid Milanotriennalen, samt <em>Future Garden</em>, som visades vid Chicago Architecture Biennial 2025-2026. Projektet förenade konstnärlig forskning, molekylärbiologi och frågor om miljörättvisa i Amazonas.</p><p>Alejandro Haiek Coll leder forskningsmiljön Laboratory of Intersectional Ecologies och MA Design Studio 12, som i år fokuserar på idéer om självförsörjning och autonomi på Norrbyskär och Holmön i Umeå skärgård.</p><p>– Jag ser design som en form av medling, som kan koppla samman människor, platser, forskning, material, tekniker och gemensamma föreställningar. Samarbete handlar om att skapa förutsättningar där olika former av kunskap kan bli gemensamma samtal och utrymmen för kreativt utbyte, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Projekt med kommunen</h2><p>Han har lett flera långsiktiga samverkansprojekt i Umeå, bland annat <em>Pallet Parliament</em> och <em>Meadow Parklet</em>, i samarbete med kommunen och lokala aktörer. Projekten har resulterat i en pollinatörsträdgård, offentliga miljöer och mötesplatser för lärande, kultur och gästfrihet.</p><p>– Syftet med dessa samarbeten är att undersöka hur forskning kan nå ut till allmänheten, hur pedagogik kan ta avstamp i konkreta lokala frågor och hur design kan bidra till social, ekologisk och kulturell förändring, säger Alejandro Haiek Coll.</p><p>I prismotiveringen lyfts särskilt hans förmåga att skapa långsiktiga samarbeten och att göra forskning och utbildning relevanta och tillgängliga för en bredare allmänhet – både nationellt och internationellt.</p><p>Samverkanspriset delas ut vartannat år i samband med Årshögtiden i oktober.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8a95124-cf1b-48a7-9214-a43026fbc940" data-contentname="Tidigare pristagare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/https://www.umu.se/nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-varen-2026_12177575/Pedagogiskt meriterade och excellenta lärare våren 2026Sedan 2014 har över 425 lärare utnämnts inom universitetets pedagogiska meriteringsmodell. Våren 2026 belönades 25 lärare för sin pedagogiska skicklighet, 18 som meriterad lärare och 7 som excellent lärare.Thu, 11 Jun 2026 08:00:00 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8856c0cf-d8ec-453e-a8b5-a5c44db8985f" data-contentname="Bild pedmer pins">{}</div><p>Ansökningar till meriteringsmodellen hanteras av respektive fakultet. Det finns även en nämnd för högskolepedagogisk meritering där fakultetsrepresentanter, studenter, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) och två excellenta lärare ingår. Nämndens uppdrag är att kvalitetssäkra modellen genom att säkerställa en likvärdig bedömning av pedagogisk skicklighet vid de olika fakulteterna, samt att rekommendera beslut till fakulteterna baserat på bedömningar från pedagogiskt sakkunniga.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Excellenta lärare i nämnden</h2><p>Pontus Bergh (Enheten för polisiärt arbete) och Sofia Mattsson (Institutionen för medicinsk och translationell biologi) sitter just nu i nämnden i egenskap av excellenta lärare. Som excellenta lärare bidrar de med perspektiv från både den egna meriteringsresan och arbetet med pedagogisk bedömning. Här berättar de mer om sin roll i nämnden, betydelsen av meriteringsmodellen och vilka råd de vill ge till den som funderar på att ansöka.</p><p><strong>Pontus och Sofia, hur ser er roll ut i nämnden?</strong></p><p>Vi är adjungerade, vi deltar alltså inte i några beslut, men vi kan bidra med erfarenheter av hur modellen fungerar ur den sökandes perspektiv, säger Sofia, och med erfarenhet av att vara pedagogiskt sakkunnig vid andra lärosäten, lägger Pontus till.</p><p><strong>Vilken funktion har meriteringsmodellen vid UMU enligt er?</strong></p><p>Jag tänker att den gör att undervisningen vid vårt universitet blir ännu bättre genom att lärare stimuleras att utvecklas högskolepedagogiskt, säger Pontus. Modellen är också en karriärmöjlighet för lärare och synliggör den undervisning och det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs vid universitet, säger Sofia.</p><p><strong>Vilka råd har ni till den som vill söka till meriteringsmodellen?</strong></p><p>Sök! Att skriva en pedagogisk portfölj ger insikt i hur den egna undervisningen påverkar studenternas lärande och du får syn på din egen pedagogiska utveckling, menar Sofia. Sätt dig in i vad pedagogisk meritering innebär och vad som krävs för att kunna bli meriterad. Ta stöd av kollegor och delta gärna i UPL:s workshops, är Pontus tips.</p><p>Alla som utnämns i den pedagogiska meriteringsmodellen erhåller ett diplom, en pin samt ett lönepåslag. De excellenta lärarna uppmärksammas i samband med Årshögtiden då de bjuds in till pedagogiska samtal och presenteras i programmet.</p><p><strong>Nästa ansökningsperiod i den pedagogiska meriteringsmodellen är den 14 augusti – 15 september 2026.</strong></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utnämningar till excellent lärare vårterminen 2026</h2><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br>Karina Lundborg, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete</p><p><strong>Humanistisk fakultet<br></strong>Anna-Lill Drugge, universitetslektor, Institutionen för språkstudier<br>Erika Sturk, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet<br></strong>Anders Rebbling, universitetslektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br>Jonas Westin, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br>Maria Gustafsson, professor, Institutionen för medicinsk och translationell biologi<br>Maria Lindström, universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utnämningar till meriterad lärare vårterminen 2026</h2><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br>Christin Johansson, universitetsadjunkt, Institutionen för socialt arbete<br>Johanna Lauri, universitetslektor, Umeå centrum för genusstudier (UCGS)       Hanna Lövgren, universitetsadjunkt, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap<br>Sofia Molander, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi<br>Daniel Nyström, universitetslektor, Pedagogiska institutionen<br>Daniel Skog, universitetslektor, Institutionen för informatik            </p><p><strong>Humanistisk fakultet</strong><br>Karin S Lindelöf, universitetslektor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</strong><br>Daniel Bergner, universitetsadjunkt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik<br>Jerker Fick, universitetslektor, Kemiska institutionen<br>Mehdi Moradi, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik<br>Carina Widebo, universitetsadjunkt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br>Alexander Shayesteh Afshar, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin<br>Elisabeth Johansson, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Susanne Lindqvist, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Olivia Wesula Lwande, forskare, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br>Anna Myleus, biträdande universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin<br>Johan Sommar, universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa<br>Nikolai Stenfors, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><h3>Tillfrågade excellenta lärare i nämnden</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dca52c8a-228b-41d3-ae39-e098d5056731" data-contentname="tillfrågade excellenta lärare i nämnden">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-varen-2026_12177575/https://www.umu.se/nyheter/umea-forskare-tar-taten-i-utvecklingen-av-mer-begripliga-ai-system_12177536/Umeå-forskare tar täten i utvecklingen av mer begripliga AI-systemEtt nytt forskningsfält håller på att ta form internationellt inom AI. Det kallas Social Explainable AI och handlar om att de beslut som tas av AI-modeller ska vara mer förståeliga för vanliga människor. – De förklaringar som finns idag riktar sig främst till experter och uppfyller inte EU:s krav på transparens enligt den nya AI-förordningen. Det vill vi ändra på, säger Kary Främling, vars nya bok har rönt uppmärksamhet internationellt. Thu, 11 Jun 2026 08:35:31 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nya boken Social Explainable AI sammanför insikter från AI-forskning, lingvistik, filosofi, psykologi och samhällsvetenskap. – I stället för att enbart fokusera på AI-modeller sätter den användarna, sammanhanget och kommunikationen i centrum, förklarar Kary Främling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p><br>Kary Främling är professor vid <a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">institutionen för datavetenskap</a> vid Umeå universitet och en av de mest citerade forskarna inom sitt fält. Hans arbete inom <a href="~/link/5939b99a4f7a491e987b6511db90f667.aspx">Explainable AI</a>, <a href="~/link/6c7b7ea204d94174a99e5c4d465506a2.aspx">Internet of Things</a> och digitala tvillingar har lagt grunden till de system vi använder idag världen över.<br>Nu har han tillsammans med internationella forskare uppmärksammat det vakuum som uppstått mellan de verktyg och system som finns för att förklara hur AI-modeller på företag och myndigheter resonerar – och hur de tar beslut.</p><p>– Vi ser att förklaringsmodellerna främst riktar sig till professionella, som med sina kunskaper får insikt i AI:s svarta låda. Men de som drabbas av myndighetsbeslut eller får avslag på lån har inte möjlighet att ta till sig och förstå informationen, säger Kary Främling. </p><h3>Internationellt forskningssamarbete</h3><p>Han har tillsammans med professor <a href="https://www.uni-paderborn.de/en/person/50352">Katharina Rohlfing</a> vid Paderborns universitet och <a href="https://www.comp.nus.edu.sg/cs/people/brianlim/">Brian Lim</a> vid National University of Singapore, samlat ett stort antal forskare inom flera fält för att skapa en gemensam vision. Resultatet är den nya boken ”<a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-96-5290-7">Social Explainable AI</a>” en handbok med 30 kapitel som har skapat uppmärksamhet, bland annat i Tyskland. Boken sammanför insikter från AI-forskning, lingvistik, filosofi, psykologi och samhällsvetenskap för att ompröva begreppet förklarbarhet som en social, interaktiv process.</p><p>– I stället för att enbart fokusera på AI-modeller sätter den användarna, sammanhanget och kommunikationen i centrum, förklarar <a href="~/link/ee5a582399ad4cdfab214bbcadfb3f13.aspx">Kary Främling</a>. </p><h3>AI begripliga för användarna</h3><p>AI-förordningen ställer krav på transparens – att vanliga användare ska få insyn i beslut som påverkar deras liv, till exempel varför de nekas lån, inte får ett arbete eller hur de kan höja värdet på sin bostad. Inom det nya forskningsfältet Social Explainable AI vill experterna säkerställa att AI-modellerna verkligen anpassar sina förklaringar efter mottagarens kunskapsnivå och behov.</p><p> –Vi vill att modellerna ska använda ett språk och en detaljnivå som är begriplig och hanterbar. Att informationen ges i lagom stora steg, och att man ska kunna interagera och ställa frågor om mer specifika detaljer. Kary Främling ger ett exempel:<br>– Om en AI värderar en villa till fem miljoner bör den först förklara beslutet med begripliga fakta som skick, storlek och läge och inte, som fallet är nu, att förse frågeställaren med en lista på tiotals tekniska parametrar.</p><h3>Avsaknad på marknaden</h3><p>– Slutanvändaren ska få större insyn i beslut som påverkar dem och här finns det idag ett behov och stort intresse. Vi hoppas att både forskare och företag inom Explainable AI uppmärksammar boken och utvecklar sina metoder i en riktning som bättre beaktar slutanvändare. Men också att slutanvändare, företag och andra organisationer inser att de kan och borde kräva mera av AI-system vad gäller förklaringar i syfte att följa AI-förordningen, säger Kary Främling. </p><h3>Social Explainable AI</h3><p>Social förklarbar AI, sXAI, ska inte bara ge förklaringar, utan också interagera med användarna och anpassa sig till deras behov, mål och situationer över tid. – Förklarbarhet handlar mindre om att leverera den ”perfekta” förklaringen och mer om att skapa meningsfull förståelse genom interaktion.</p><h3>Framtidens AI utvecklas i Umeå </h3><p>Kary Främling verkar vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet som under de senaste åren växt i rekordfart. Flera internationella forskare specialiserade inom bl a AI, integritet, datasäkerhet och autonoma distribuerade system, verkar nu här i Umeå. Kary Främling är en av de som är kopplade till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/wasp/">WASP – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program</a>, Sveriges enskilt största forskningsprogram.</p><h3>Studera det senaste inom Data Science</h3><p>Den undervisning som bedrivs vid institutionen för datavetenskap har en stark koppling till forskningen och Kary Främling håller bl a. i kursen <a href="/utbildning/kurser/bearbetning-och-visualisering-av-data-5dv217/">Bearbetning och visualisering av data</a>. Här får studenter får lära sig att analysera och presentera data och statistik på ett korrekt och mänskligt förståeligt sätt, så att beslut och åtgärder kan fattas baserat på rationell information. <br>2025 lanserade han också en ny kurs om <a href="/utbildning/kurser/forklarande-artificiell-intelligens-5dv249/">Explainable AI</a> som går igenom grundläggande principer, metoder, utmaningar och även sXAI.<br>– Data Science är en av de viktigaste domänerna för att bestämma hur vårt nuvarande och framtida samhälle ska byggas. Oavsett bransch eller storlek måste organisationer som vill vara konkurrenskraftiga hänga med för att inte hamna på efterkälken, säger Kary Främling. </p><h3>För mer information</h3><p>Se forskargruppen <a href="~/link/e16c1a166e7647968ad885c76a2c4f19.aspx">Förklarande AI</a> vid Umeå universitet. Läs boken <a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-96-5290-7">Social Explainable AI</a>. Ytterligare frågor, vänligen kontakta Kary Främling, via uppgifterna nedan.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-forskare-tar-taten-i-utvecklingen-av-mer-begripliga-ai-system_12177536/