Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu

Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umuhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usThu, 16 Apr 2026 16:42:30 +0200https://www.umu.se/nyheter/kirunaklass-vann-arets-regionfinal-i-teknikattan_12170314/Kirunaklass vann årets regionfinal i TeknikåttanKlass 8B från Högalidskolan i Kiruna stod som segrare när regionfinalen i tävlingen Teknikåttan avgjordes vid Umeå universitet på torsdagen. Tvåa blev 8A från Internationella Engelska skolan i Skellefteå och tredjeplatsen kammades hem av 8B från Vattudalsskolan i Strömsund. Thu, 16 Apr 2026 16:29:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klass 8B på Högalidskolan är vinnare i Teknikåttans regionfinal 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Teknikåttan är en tävling i teknik och naturvetenskap för åttondeklassare i hela Sverige. På torsdagen möttes de sex bästa lagen i norra Sverige i en regiontävling för att göra upp om en plats i rikstävlingen.</p><p>Tävlingen bjöd på en rad utmaningar för klasserna. Bland annat skulle de, indelade i grupper, bygga broar av grillpinnar, svara på faktafrågor i ett kortspel och lista ut en kod till ett låst kassaskåp.</p><p>Högst genomsnittspoäng totalt fick Högalidskolan som slutade på 58 poäng. Därefter kom Internationella Engelska skolan med 56 poäng och Vattudalsskolan med 52 poäng.</p><p>Vinnaren får 10 000 kronor till klassen och en resa till Teknikåttans rikstävling som hålls på Tekniska museet i Stockholm den 21 maj.</p><p>Tvåan och trean får 7 500 respektive 5 000 kronor till klasskassan.</p><p>I regiontävlingen deltog sex åttondeklasser från norra Sverige:</p><p>• 8B Högalidskolan, Kiruna</p><p>• 8A Internationella Engelska skolan, Skellefteå</p><p>• 8C Nipanskolan, Sollefteå</p><p>• 8 Ramsele skola, Sollefteå</p><p>• 8 Södra Ålidhemsskolan, Umeå</p><p>• 8B Vattudalsskolan, Strömsund</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2a9632c4-2f13-4f14-9e1b-47d5c14d6745" data-contentname="Om Teknikåttan">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kirunaklass-vann-arets-regionfinal-i-teknikattan_12170314/https://www.umu.se/nyheter/se-seminariet-skrivandet-i-forandring_12170280/Se seminariet: Skrivandet i förändring i Framtidens skolaDen 25 mars samlades forskare, lärarutbildare och lärare vid Umeå universitet för att diskutera skrivandets nya villkor i en tid av generativ AI. Seminariet Framtidens skola: Skrivandet i förändring finns nu att se i efterhand.Thu, 16 Apr 2026 15:53:57 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2c587439-b1a3-44a6-94aa-1cd7f753b378" data-contentname="film">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om seminariet Framtidens skola</h2><p>Hur påverkar generativ AI skrivande, undervisning och lärande? Den 25 mars samlades forskare, lärarutbildare och lärare vid Umeå universitet för att diskutera skrivandets förändrade villkor i skolan. På seminariet deltog även skolutvecklingsledare, representanter från Skolverket och Skolforskningsinstiutet och lärarstudenter.</p><p>Seminariet arrangerades av Finlandsinstitutet i Stockholm och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, i samarbete med Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Seminariets innehåll</h2><p>När generativ AI slog igenom i slutet av 2022 förändrades skrivandet för alla, inte minst för ungdomar. Under konferensen Framtidens skola stod just dessa förändringar i fokus. Temat för seminariet var ämnesintegrerad skrivdidaktik i lärarutbildningen.</p><h3>Från grundskola till lärarutbildning</h3><p>Programmet inleddes med välkomstord av Erika Sturk (Umeå universitet), Janne Wikström (Hanaholmen) och Anna Nummi (Finlandsinstitutet). Därefter följde tre keynote-föreläsningar som belyste skrivande och AI ur olika utbildningsperspektiv:</p><p>Eva Lindgren, professor vid Umeå universitet, talade om skrivande och AI i grundskola och gymnasium.<br>Sofia Jusslin, biträdande professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, tog upp generativ AI som en (o)möjliggörande kraft i akademiskt skrivande.<br>Karyn Sandström, lektor vid Umeå universitet, fokuserade på skrivande och AI i högre utbildning – från teori till praktik.<br>Efter föreläsningarna följde en gemensam frågestund.</p><h3>Paneldiskussion om AI som en del av skrivande i lärarutbildningen</h3><p>Ett centralt inslag under eftermiddagen var paneldiskussionen ”Varför – och varför inte – AI som en del av skrivande i lärarutbildningen?”. I panelen medverkade Caroline Graeske (Luleå tekniska universitet), Lars‑Erik Lauritz (Umeå universitet), Sofia Jusslin (Helsingfors universitet) och Jenny Magnusson (Södertörns högskola). Samtalet modererades av Erika Sturk och kretsade kring både möjligheter och risker med AI som en integrerad del av skrivundervisningen.</p><h3>Skrivum – ett praktiknära utvecklingsarbete</h3><p>Seminariet avslutades med en presentation och workshop om Skrivum-projektet vid Umeå universitet, lett av Erika Sturk och Ann‑Catrine Edlund, professor i svenska språket vid Mittuniversitetet. Projektet syftar till att stärka studenters akademiska skrivförmåga genom att utveckla lärares undervisning i skrivande och ämnesdidaktik, inspirerat av Skrivlyftet.</p><p>Skrivum bygger på ämnesintegrerad skrivdidaktik och involverar lärare från olika discipliner i workshops och praktiknära utvecklingsarbete, med målet att förbättra studenters förutsättningar att lyckas med akademiska uppgifter.</p><p>Fakta: Framtidens skola – Skrivandet i förändring<br>Datum: 25 mars 2026<br>Plats: Umeå universitet<br>Tema: Skrivande, AI och utbildning<br>Arrangörer: Finlandsinstitutet i Stockholm, Hanaholmen och Umeå universitet</p>https://www.umu.se/nyheter/se-seminariet-skrivandet-i-forandring_12170280/https://www.umu.se/nyheter/att-diskutera-ideer-ar-det-han-tycker-mest-om-i-sitt-arbete_12170296/Att diskutera idéer är det han tycker mest om i sitt arbeteEn fascination för naturen ledde Stéphane Verger in på en karriär inom växtbiologi, där han idag leder en forskargrupp som studerar hur växtceller samverkar och reagerar på fysiska krafter under tillväxt. Nyligen utnämnd till docent reflekterar han över sin akademiska resa, utmaningarna längs vägen och vad som motiverar honom i forskningen.Thu, 16 Apr 2026 14:46:43 +0200<p><em><strong>- Utnämningen till docent markerar nästa steg i din akademiska karriär. Vad inspirerade dig att välja denna väg och satsa på en karriär inom akademin?</strong></em></p><p>Jag har alltid varit nyfiken på naturen och under mina studier utvecklade jag ett starkt intresse för att förstå hur biologiska system fungerar. På universitetet blev jag särskilt intresserad av växter, inte minst efter att ha läst en kurs i växtbioteknik under mitt kandidatprogram. Det intresset ledde mig naturligt vidare till forskning. Jag är väldigt glad att detta nu är mitt arbete!</p><p><em><strong>- Kan du kort beskriva inriktningen på din nuvarande forskning och dess möjliga betydelse?</strong></em></p><p>Min forskning handlar om hur växtceller fäster vid varandra och hur de känner av fysiska krafter under tillväxt. Genom att förstå dessa processer kan vi bättre förklara hur växter utvecklar stabila strukturer. På längre sikt kan denna kunskap bidra till att förbättra kvaliteten på biologiska material som till exempel trä.</p><p class="quote-left">Jag har lärt mig mycket av mina misstag och haft stor nytta av stöd och råd från mina kollegor.</p><p><em><strong>- Vilka utmaningar har du mött under din forskarkarriär och hur har du hanterat dem?</strong></em></p><p>En viktig utmaning för mig kom i övergången från postdoktor till att bli självständig forskargruppsledare. Denna övergång innebär många nya ansvarsområden, som att handleda doktorander och postdoktorer, se till att projekten fortskrider enligt plan, säkra forskningsfinansiering och publicera forskning av hög kvalitet. Jag har lärt mig mycket av mina misstag och haft stor nytta av stöd och råd från mina kollegor.</p><p><em><strong>- Vad tycker du mest om med ditt arbete och vad motiverar dig?</strong></em></p><p>En av de saker jag tycker mest om är att diskutera idéer, projekt och resultat med mina gruppmedlemmar och kollegor. Dessa samtal leder ofta till nya perspektiv och bättre lösningar. Jag motiveras också av den samarbetsinriktade miljön vid UPSC, där kunskapsutbyte och tvärvetenskapligt arbete uppmuntras.</p><p class="quote-right">Att kunna anpassa sig, lära av motgångar och fortsätta framåt är avgörande.</p><p><em><strong>- Vilka råd skulle du ge till unga forskare som vill följa en liknande karriärväg?</strong></em></p><p>Jag vill betona vikten av uthållighet. Det känns ofta som att mycket av det vi försöker misslyckas – från experiment i labbet till ansökningar och artiklar som avslås. Att kunna anpassa sig, lära av motgångar och fortsätta framåt är avgörande. Jag vill också uppmuntra unga forskare att vara nyfikna, bygga starka samarbeten och bidra till sin forskningsmiljö genom att engagera sig i aktiviteter utöver sin egen forskning.</p>https://www.umu.se/nyheter/att-diskutera-ideer-ar-det-han-tycker-mest-om-i-sitt-arbete_12170296/https://www.umu.se/nyheter/blodbussen-kommer-till-campus--ta-chansen-att-bli-blodgivare_12170285/Blodbussen kommer till campus – ta chansen att bli blodgivareTisdagen den 21 april klockan 12-16.00 kommer blodbussen stå mellan Universum och fontänen på campus. Det är terminens andra besök och förhoppningen är att fler medarbetare och studenter blir blodgivare. – Passa på att göra en god gärning, uppmanar Helena Häggström Nätfalk, blodbussansvarig Region Västerbotten. Thu, 16 Apr 2026 14:22:34 +0200<p>Bussen tar endast emot nyregistreringar. Det betyder att du som har intresse av att bli blodgivare kan ta ditt första steg mot att bli givare genom att besöka bussen, få mer information och göra en anmälan.</p><p>För att bli godkänd blodgivare ska du vara mellan 18-65 år, väga minst 50 kg och ha en svensk id-handling och personnummer.</p><p>Helena Häggström Nätfalk är blodbussansvarig på Region Västerbotten och vill se att fler tar chansen att bidra till vården.</p><p>– En dag kan man själva behöva blod, och därför kan man passa på att göra en god gärning och hjälpa någon som just nu behöver blod, säger hon.</p><p>Efter en blodgivning får blodgivaren välja en gåva eller skänka ersättningen till något gott ändamål, men det sker ingen blodtappning vid universitetet, då får man boka tid på Blodcentralen efter att man blivit godkänd blodgivare.</p>https://www.umu.se/nyheter/blodbussen-kommer-till-campus--ta-chansen-att-bli-blodgivare_12170285/https://www.umu.se/nyheter/halvvags-i-doktorandprojekt-om-ensamkommande-barns-rattigheter-_12170126/Halvvägs i doktorandprojekt om ensamkommande barns rättigheter i asylprocessenMarina Vannelli och närläsare Vladislava Stoyanova diskuterade Marinas avhandlingsarbete under mittseminariet den 13 april. Avhandlingen handlar om ensamkommande barns rätt till juridiskt biträde och god man under asylprocessen. Marina har ett stort engagemang i dessa frågor och hoppas att hennes färdiga avhandling kommer att kunna bidra till att stärka skyddet för ensamkommande barn. Thu, 16 Apr 2026 08:10:33 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="242dab60-2e9d-4de0-bf2b-495a822c9d1b" data-contentname="Marina">{}</div><p>Marina Vannelli, doktorand vid Juridiska institutionen, genomförde sitt mittseminarium den 13 april och är nu halvvägs igenom sitt avhandlingsarbete.</p><p> – Det känns skönt att ha kommit halvvägs i avhandlingsarbetet och att ha haft möjlighet att diskutera mitt arbete med mina kollegor och närläsare <a href="https://portal.research.lu.se/sv/persons/vladislava-stoyanova/">Vladislava Stoyanova</a>, säger Marina.</p><p>Hon ser fram emot sitt fortsatta arbete med avhandlingen och hon är djupt tacksam till Vladislava för hennes stöd och vägledning i att fortsätta utveckla avhandlingen. De båda träffades redan när Marina läste sitt masterprogram.</p><p>– Jag träffade Vladislava för första gången under mitt masterprogram, där hon gav mig inspiration och vägledning när jag började intressera mig för migrationsrätt och barnrätt i samband med min masteruppsats. Det var mycket givande att åter träffa henne nu, mitt i avhandlingsarbetet, och få hennes värdefulla kommentarer, berättar Marina.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f155eb55-cfdf-42bf-b8da-104323ef62ee" data-contentname="Vladislava">{}</div><h3>Ensamkommande barns rätt till juridisk hjälp</h3><p>Marinas doktorandprojekt handlar om ensamkommande barn som söker asyl i Europa och deras rätt till juridiskt biträde och en god man.</p><p>– Dessa rättigheter är centrala för att barnen ska kunna utöva andra rättigheter, såsom rätten till information, rätten att bli hörda och rätten till ett effektivt rättsmedel. Trots detta har genomförandet av dessa rättigheter visat sig vara problematiskt på nationell nivå i flera europeiska stater, till exempel på grund av bristande kompetens eller hög arbetsbelastning hos gode män och offentliga biträden, berättar Marina.</p><p>Även om stater organiserar sina system för godmanskap och juridiskt biträde i enlighet med nationell rätt, är dessa barns rättigheter samtidigt förankrade i de rättsliga ramverk som har etablerats inom Förenta nationerna (FN), Europarådet och Europeiska unionen (EU). Mot bakgrund av de utmaningar som försvårar ett effektivt genomförande av dessa rättigheter på nationell nivå går studien bortom det nationella perspektivet och fokuserar på den internationella rätt som reglerar området. Avhandlingen behandlar därför rätten till god man och juridiskt biträde för ensamkommande asylsökande barn, såsom dessa rättigheter har utvecklats inom FN:s, Europarådets och EU:s rättsliga ramverk, och syftar till att identifiera vägledning i internationell rätt för hur dessa rättigheter kan genomföras på nationell nivå.</p><h3>Med stort engagemang och intresse för internationella frågor</h3><p>När Marina skulle välja vad hon skulle studera så var det internationella frågor, olika kulturer och samhällsutmaningar som intresserade henne mest.  Hon funderade först på att studera internationella relationer men landade sedan i juridiken då hon såg en möjlighet att specialisera sig inom internationell rätt och arbeta med mänskliga rättigheter.</p><p>– Juridiken framstod också som ett konkret verktyg för att arbeta med internationella frågor och hjälpa människor i utsatta situationer, samtidigt som utbildningen gav breda yrkesmöjligheter, säger Marina.</p><p>Att det sedan blev en forskarkarriär var inte någon självklarhet från början för Marina, men under arbetet med sin masteruppsats väcktes viljan att fortsätta inom akademin.</p><p>– I samband med migrationskrisen, när jag valde ämne för min masteruppsats, uppmärksammades ensamkommande barn som sökte asyl i Europa i hög grad i samhällsdebatten. Parallellt var jag volontär vid ett invandrarcentrum, vilket ytterligare fördjupade mitt engagemang i dessa frågor. Under denna tid läste jag mycket om ämnet och kom, genom mitt arbete som volontär, i kontakt med de praktiska utmaningar som ensamkommande barn möter i asylprocessen, ofta i ensamhet och utan tillgång till god man eller juridiskt biträde. Mot denna bakgrund skrev jag min masteruppsats om ämnet och beslutade därefter att fortsätta forskningen på doktorandnivå, i syfte att fördjupa analysen av de internationella rättsliga ramverken och undersöka hur dessa rättigheter kan stärkas, förklarar Marina.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="35e521d5-398f-4764-b929-190bfade8cb9" data-contentname="Porträtt">{}</div><h3>Hopp om ett stärkt skydd för ensamkommande barn</h3><p>Marina hoppas att hennes avhandling kan bidra till att stärka och förbättra skyddet för ensamkommande barn under asylprocessen.</p><p>– Jag vill identifiera vägledning i internationell rätt när det gäller regleringen av dessa rättigheter på nationell nivå och därigenom bidra till en tydligare förståelse för vilket ansvar stater har när det gäller att ge ensamkommande barn juridiskt biträde och en god man, avslutar Marina.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/halvvags-i-doktorandprojekt-om-ensamkommande-barns-rattigheter-_12170126/https://www.umu.se/nyheter/pris-till-forskning-om-grona-industrisatsningar-i-norra-sverige_12170189/Pris till forskning om gröna industrisatsningar i norra SverigeEn vetenskaplig artikel från Umeå universitet har tilldelats ett internationellt pris. Studien analyserar den politiska mobiliseringen kring de stora gröna industrisatsningarna i norra Sverige och hur det påverkar möjligheten för regional utveckling.Wed, 15 Apr 2026 15:57:19 +0200<p>En vetenskaplig artikel från Umeå universitet har tilldelats ”2025 Best Paper Award” av tidskriften Cambridge Journal of Regions, Economy and Society. Studien analyserar hur narrativ kring stora gröna industrisatsningar formas och motiveras, och vilka konsekvenser det får för regional utveckling och demokratiska processer.</p><p>Artikeln “<a title="diva" href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1938305&dswid=-1552">The heroes and killjoys of green megaprojects: a feminist critique</a>” är skriven av Madeleine Eriksson, Anna Sofia Lundgren och Rikard H. Eriksson. Den bygger på intervjuer, mediematerial och analyser av tre stora industrisatsningar i norra Sverige, bland annat batterifabriker och fossilfri ståltillverkning.</p><p>Forskarna visar att den gröna nyindustrialiseringens storskaliga megaprojekt ofta omges av berättelser om ”gröna hjältar”. Det vill säga manliga entreprenörer och investerare som framställs som lösningen på både klimatkrisen och framtida regional utveckling. Denna retorik vilar på en ekomodern maskulinitet som prioriterar storskalig industri, konkurrens och tekniska lösningar framför frågor om social välfärd och rättvisa. I detta ramverk tenderar kritiska röster att avfärdas eller osynliggöras då de anses stå i vägen för den utstakade utvecklingen.</p><p>– Vi ser hur en kraftfull ideologisk fantasi byggs upp kring dessa gröna megaprojekt. De skapar ett hopp, särskilt hos en politisk och ekonomisk elit, om att klimatkrisen kan lösas genom teknisk innovation utan att vi behöver göra avkall på vår livsstil eller ifrågasätta rådande ekonomiska strukturer, säger Madeleine Eriksson.</p><p>Studien belyser hur frågor om miljö, välfärd och social rättvisa tenderar att hamna i skymundan när det nationella fokuset så ensidigt riktas mot tillväxt. Kritiker, som forskarna beskriver som ”feministiska glädjedödare” (killjoys), uppfattas ofta som ett hot mot den gemensamma framtidsvisionen, trots att de lyfter avgörande perspektiv om miljöpåverkan och människors livsvillkor.</p><p>Författarna menar att ett feministiskt och rättviseinriktat perspektiv behövs för att synliggöra makt, riskfördelning och möjliga alternativa framtider.</p><p> </p><h3>Om tidskriften</h3><p><a title="cambridge" href="https://academic.oup.com/cjres">Cambridge Journal of Regions, Economy and Society</a> är en ledande internationell vetenskaplig tidskrift som publiceras av Oxford University Press. Den fokuserar på forskning om regional utveckling, ekonomisk omvandling och samhällsfrågor, ofta med koppling till aktuella globala utmaningar som klimatförändringar och ojämlikhet. Artikeln går att läsa här</p><h3>Om studien</h3><p>Artikeln är en del av det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Det nya framtidslandet?, som leds från Umeå universitet. Forskningsprogrammet som pågår 2023-2029, finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och undersöker den pågående industriella omvandlingen i norra Sverige, där mycket stora investeringar i bland annat grön industri väntas förändra både ekonomi och samhälle.</p>https://www.umu.se/nyheter/pris-till-forskning-om-grona-industrisatsningar-i-norra-sverige_12170189/https://www.umu.se/nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053/Om antibiotika och den oundvikliga resistensen i ny populärvetenskaplig bokAntibiotika är en av medicinens största framgångar, men står nu inför sitt kanske största hot. I professor Jörgen Johanssons bok skildras hur antibiotika revolutionerat sjukvården, varför resistensen sprids och vilka vägar som finns för att undvika en post antibiotisk framtid.Wed, 15 Apr 2026 08:01:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, påbörjade arbetet med sin bok för fem år sedan under covid-19-pandemin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Jörgen Johansson är professor i molekylär mikrobiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Han forskar om hur bakterier koordinerar sin sjukdomsframkallande förmåga genom studier av <em>Listeria</em> som modell-system. Tillsammans med andra forskare vid Umeå universitet försöker Jörgen också identifiera nya typer av antibiotika.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varför har du skrivit denna bok och varför just nu?</h2><p>–  Efter att ha undervisat en hel del på universitetet men också gett olika populärvetenskapliga föreläsningar insåg jag att det saknas en övergripande populärvetenskaplig bok om antibiotika, hur de fungerar samt hur bakterierna blir resistenta. Jag tyckte det var märkligt att det inte fanns en sådan bok då det tydligen kommer ut en ny kokbok varje dag i Sverige! Inget ont om kokböcker men jag tycker att en bok om antibiotika kan vara av betydelse. Man brukar säga att antibiotikaresistensutvecklingen är den "tysta pandemin" som kommer att drabba fler och fler människor. Därför är det viktigt att allmänheten vet vad det är som händer, och hur man kan förhindra det.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad var din drivkraft bakom boken och vad vill du uppnå med den?</h2><p>– Min förhoppning är att man ska få en ökad insikt av hur viktigt det är att ha fungerande antibiotika, inte bara för att behandla infektionssjukdomar utan också för att förhindra att infektioner bryter ut som hos exempelvis många cancerpatienter under behandling. En stor del av den moderna sjukvården med avancerad kirurgi, transplantationer och som sagt cancerbehandlingar är extremt beroende av fungerande antibiotika. Vi behöver därför antibiotika som fortfarande fungerar, även vi som lever i Sverige där man relativt sällan dör av en infektion.</p><p>– Då all antibiotikaanvändning i praktiken betyder ökad resistensutveckling hoppas jag att allmänheten blir mer restriktiv med att "kräva" antibiotika vid enkla förkylningar. Det ska dock sägas att vi i Sverige (och Västerbotten i synnerhet) är ganska restriktiva i antibiotikaanvändningen jämfört med andra länder.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad behöver allmänheten förstå om ämnet?</h2><p>– Att antibiotikaresistens är ett reellt problem som måste motverkas på alla nivåer. Många tror tyvärr att alla infektioner, även virusinfektioner, kan behandlas med antibiotika. Sedan är det också viktigt att få fram att man absolut inte ska vara rädda för bakterier, de är i mångt och mycket våra bästa vänner och bakterierna i tarmen ser till att vi kan tillgodogöra oss olika näringsämnen och skyddar oss mot farliga bakterier! Kort sagt kan sägas att man bara ska eliminera de bakterier som befinner sig på fel plats i kroppen. Det är när man saknar den möjligheten som det snabbt blir problematiskt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något som oroar dig mer nu än för tio år sedan?</h2><p>– Den ökande resistensutvecklingen är skrämmande. Exempelvis finns det Klebsiella-bakterier som isolerats från krigsskadepatienter i Ukraina som är resistenta mot alla antibiotika man normalt sett använder för att behandla infektioner orsakade av den bakterien. Tyvärr är risken stor att sådana multiresistenta bakterier kan orsaka ökat lidande i Ukraina och närliggande länder men också att de tar sig till Sverige.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Tas antibiotikaresistensen på tillräckligt stort allvar och vem bär huvudansvaret?</h2><p>– Jag tycker att politiker generellt i Sverige är ganska medvetna om problematiken. Tyvärr är det lite som klimatkrisen, bakterierna känner inte av olika gränser utan det krävs en ökad samsyn mellan länder för att åstadkomma en reell förändring. Ett stort problem är att det utvecklas alldeles för få nya antibiotikum eller andra behandlingsalternativ, främst för att de ekonomiska incitamenten är för låga. Det håller som tur på att ändras med olika initiativ men det går tyvärr lite väl sakta. Samtidigt är utvecklandet av nytt antibiotikum lite av "konstgjord andning", man vet att bakterier förr eller senare kommer att bli resistenta mot även nya antibiotika. Det gör att man bör se till att ha en kontinuerlig utveckling av ny antibiotika/nya behandlingsstrategier samtidigt som man försöker blockera resistensspridningen. Jag tror att en kombination av båda strategierna är fördelaktigt, det kommer knappast att finnas en "silver bullet" som löser alla problem.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad behöver stärkas inom vård och politik för att möta resistensproblemet?</h2><p>– Bra fråga, egentligen är det ingenting som görs helt fel men saker sker lite väl sakta. Det vore som sagt bra om man kan initiera fler initiativ, exempelvis på EU-nivå, för att stärka läkemedelsbolagens incitament att utveckla nya antibiotika eller nya behandlingsinitiativ. Dock kommer det att kosta pengar.</p><p>– Om man tittar på nya behandlingsalternativ är olika typer av bakteriofagbehandlingar vid infektioner något som är mycket intressant och som kan komma att revolutionera den framtida vården. En bakteriofag är ett virus som "attackerar" specifika bakterier. Det gör att enbart vissa specifika sjukdomsframkallande bakterier elimineras vid behandling samtidigt som alla "goda" bakterier finns kvar. Antagligen finns även andra oupptäckta strategier som är kvar att upptäckas och som kan vara till nytta för att ta bort farliga bakterier. Det är därför det är så viktigt med förutsättningslös grundforskning där forskaren själv kan använda sin nyfikenhet för att formulera forskningsfrågor.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vem riktar sig din bok till? </h2><p>– Min (naiva) förhoppning är att varje bok kommer att läsas av flera personer, och då särskilt personer som kanske inte normalt läser populärvetenskapliga böcker. En uppmaning från mig som författare: Om ni läst klart boken för ni gärna ge den till en kompis, till släkten eller skänka den till någon Second Hand-butik så att fler kan få möjlighet att läsa den. Slit ut den!</p>https://www.umu.se/nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053/https://www.umu.se/nyheter/hur-mar-du-som-student-delta-i-var-halsoundersokning_12170011/Hur mår du som student? Delta i vår hälsoundersökning!Du som läser första terminen på ett program på grundnivå kommer att få en hälsoenkät via mejl den 28 april. Enkäten är en del i ett WHO-projekt som universitetet deltar i.Tue, 14 Apr 2026 13:58:25 +0200<p>Livet som student kan vara härligt och spännande, men innebär ibland situationer som känns tuffa eller kravfyllda. Då kan du behöva få stöd i ditt mående. För att universitetet ska få bättre möjligheter att erbjuda dig rätt stöd när du behöver, så deltar vi i ett projekt om och för studenters psykiska hälsa som drivs av Världshälsoorganisationen WHO. Som ett första steg behöver vi ta reda på hur våra studenter mår, och om måendet förändras under studietiden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur du kan bidra</h2><p>Du som är student på <strong>första terminen</strong> av ett utbildningsprogram kommer tisdagen den <strong>28 april</strong> att få ett mejl med förfrågan om att <strong>fylla i en hälsoenkät</strong>. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student”. Avsändare är WHO-enkät till dig som är student (mejladressen är noreply[at]qemailserver.com, från enkätplattformen Qualtrics). Om du inte ser att du fått mejlet, så kontrollera om det kan ha hamnat i skräppostlådan. Preliminärt den <strong>21 april</strong> kommer du också att få ett mejl med mer information om projektet och hälsoundersökningen.</p><p>Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa. Eftersom ett av målen med projektet är att erbjuda fler bra stödformer framöver så är dina svar viktiga oavsett hur du mår när du får enkäten.</p><h3>Om projektet</h3><p>Enkäten är en del i det globala forskningsprojektet ”World Health Organization (WHO) World Mental Health International College Student Initiative (WMH-ICS)”. Förutom Umeå universitet så deltar flera universitet i Sverige tillsammans med 17 länder runt om i världen. Det långsiktiga målet är att förebygga psykisk ohälsa hos studenter.</p><h3>Vill du veta mer eller har frågor?</h3><p>Läs mer om <a href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/halsoenkat-fran-who/">WHO-projektet på Studentwebben</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-mar-du-som-student-delta-i-var-halsoundersokning_12170011/https://www.umu.se/nyheter/nordiskt-designhistoriskt-symposium-for-forsta-gangen-i-sapmi_12169904/Nordiskt designhistoriskt symposium för första gången i SápmiDen 6–8 maj står Designhögskolan vid Umeå universitet värd för det nittonde symposiet inom Nordiskt Forum för Designhistoria, med rubriken Many Places, Many Design Histories. Symposiet äger rum på Konstnärligt campus i Ubmeje/Umeå, inom Sápmi, och blir första gången nätverket samlas i Sápmi och utanför en nordisk storstad.Tue, 14 Apr 2026 13:14:22 +0200<p>Den 6–8 maj står Designhögskolan vid Umeå universitet värd för det nittonde symposiet inom Nordiskt Forum för Designhistoria, med rubriken <strong>Many Places, Many Design Histories</strong>. Symposiet äger rum på <strong>Konstnärligt campus i Ubmeje/Umeå</strong>, inom <strong>Sápmi</strong>, och blir första gången nätverket samlas i Sápmi och utanför en nordisk storstad.</p><p>Evenemanget samlar forskare, designers och hantverkare, museiintendenter och studenter från Norden och grannregionerna för att utforska hur designhistoria kan skrivas, gestaltas och förstås i en tid av snabb omvandling. Fokus ligger på berättelser som utgår från olika geografier, material, erfarenheter och tvärvetenskapliga perspektiv, med särskild tyngd på norra Skandinavien, Österbotten och Nordnorge.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Platsen som utgångspunkt</h2><p>Att symposiet hålls i Umeå och inom Sápmi präglar årets tema. Designhistoriska berättelser har ofta formulerats med utgångspunkt i storstäder, museer och andra etablerade institutioner, vilket påverkat vilka praktiker och perspektiv som synliggjorts.</p><p>”Att vara i Sápmi gör det oundvikligt att uppmärksamma koloniala historier som sällan synts i nordiska designhistoriska sammanhang. Det ger oss ett unikt tillfälle att utvidga fältet och utmana vad ’nordisk designhistoria’ kan vara”, säger <strong>Maria Göransdotter</strong>, universitetslektor vid Designhögskolan och ledamot i Nordiskt Forums styrelse.</p><p>Tillsammans med <strong>Elin Manker</strong> vid Umeå universitet och <strong>Christina Zetterlund</strong> vid Linnéuniversitetet vill arrangörsgruppen bredda synfältet och lyfta fram platser, sammanhang och perspektiv som utmanar invanda föreställningar om nordisk design.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett program som ritar om kartan</h2><p>Årets program omfattar <strong>20 peer review-granskade bidrag</strong>, <strong>två keynotes</strong> och ett <strong>panelsamtal</strong> med slöjdare och slöjdkonsulenter från <strong>Norrbotten</strong>. Flera interaktiva bidrag ställs ut, och intendenter från <strong>Bauhaus Dessau</strong> leder en workshop där deltagare bidrar till den digitala online-atlasen <strong>Schools of Departure</strong>.</p><p>Bidragen spänner från studier av design och hantverk långt utanför de traditionella centrumen, till nya metoder för utställningsarbete och digital förmedling. <strong>Samisk duodji</strong> lyfts tillsammans med lokala museer och olika hantverkstraditioner i norra Sverige, Österbotten och Nordnorge.</p><p>”Design formar framtider, och när vi gör det skriver vi samtidigt historia. Därför behöver fler röster, fler geografier och fler praktiker få ta plats,” säger Christina Zetterlund, professor i designhistoria vid Linnéuniversitetet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Keynotes med perspektiv från polarregionerna</h2><ul><li>Professor Gunvor Guttorm (Samiska högskolan, Kautokeino) belyser urfolks kunskapstraditioner och samtida samiska materiella praktiker.</li><li>Dr Bart Pushaw (University of Tennessee at Chattanooga) analyserar koloniala berättelser och visuella kulturer i det arktiska området.</li></ul><p>Tillsammans synliggör keynotetalarna designhistorier som länge marginaliserats i det nordiska fältet och öppnar för samtal om kunskap, hantverk och plats.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Varför detta är viktigt för norr</h2><p>Symposiet stärker samarbeten mellan akademi, kulturarv och praktik i norra Skandinavien. Det skapar nya möjligheter för forskning och regionala samarbeten, inte minst för yngre forskare och utövare. Genom att förlägga mötesplatsen i Umeå bidrar arrangemanget till att synliggöra den rika design- och slöjdkompetensen i Västerbotten och Norrbotten, och bjuder in aktörer från Österbotten och Nordnorge.</p>https://www.umu.se/nyheter/nordiskt-designhistoriskt-symposium-for-forsta-gangen-i-sapmi_12169904/https://www.umu.se/nyheter/forskare-visar-hur-vattnet-nar-fotosyntesens-katalytiska-centrum_12169773/Forskare visar hur vattnet når fotosyntesens katalytiska centrumVäxter använder solljus för att omvandla vatten och koldioxid till energirika biomolekyler såsom socker. Som ”biprodukt” släpps syre ut i luften. Men hur vattnet leds till den del av systemet där de allra första stegen i denna process sker – det katalytiska centret för vattenspjälkning – har länge varit oklart. Nu har forskare avslöjat en detaljerad struktur av detta system i växter och funnit vad de beskriver som en ”vattenventil” som reglerar hur vatten transporteras i fotosyntesen.Tue, 14 Apr 2026 11:27:18 +0200<p class="quote-center">Genom att jämföra strukturerna hos fotosystem II från Arabidopsis och cyanobakterier kunde vi se vilka områden som är identiska och därmed funktionellt viktiga</p><p>För två år sedan presenterade forskare från Umeå universitet den mest högupplösta strukturen av fotosystem II i cyanobakterier. Fotosystem II är den del av fotosyntesens maskineri som fångar ljus och initierar reaktionen där vatten spjälkas. Med hjälp av kryoelektronmikroskopi kunde de för första gången urskilja enskilda vattenmolekyler och väteatomer i systemet.</p><p>Nu har forskarteamet, lett av Johannes Messinger, tagit nästa steg och kartlagt motsvarande struktur hos växter, närmare bestämt hos Arabidopsis eller backtrav. Studien, som publicerats i New Phytologist, jämför fotosystem II mellan växter och fotosyntetiska bakterier och visar hur det har utvecklats oberoende av varandra under nästan en miljard år.</p><h3>Viktiga delar av fotosystem II är bevarade hos olika arter</h3><p>- Genom att jämföra strukturerna hos fotosystem II från Arabidopsis och cyanobakterier kunde vi se vilka områden som är identiska och därmed funktionellt viktiga, säger Johannes Messinger, professor vid Umeå universitet och gruppledare vid Umeå Plant Science Centre.</p><p>- De delar som varierar verkar däremot vara mindre avgörande för funktionen, eftersom de kan förändras utan att det påverkar fotosyntesen.</p><p>Ett av de första stegen i fotosyntesen är spjälkning av vattenmolekylen, den reaktion som frigör syre och förser fotosyntesen med elektroner och den del av energin som behövs för att omvandla koldioxid till socker. Det är denna del av processen som forskarna nu kunnat studera i detalj.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="21a8a589-4481-4ce1-9475-bbc094788d14" data-contentname="Johannes Messinger">{}</div><p>Teamet fokuserade särskilt på hur vattenmolekyler rör sig genom fotosystem II och hur de samspelar med det manganhaltiga katalytiska centret, där själva spjälkningen av vatten sker.</p><p>- Vi tittade på vattenmolekyler och vattenkanaler i båda strukturerna. Runt det katalytiska centret var de nästan identiska, vilket tyder på att vattenmolekylernas placering är avgörande för fotosystem II:s funktion, säger Jack Forsman, en av studiens två förstaförfattarna.</p><p>- Längre bort var bilden dock helt annorlunda och kanalerna skilde sig avsevärt åt.</p><p>Forskarna identifierade en smal flaskhals i en av vattenkanalerna. Den ligger precis före katalytiska centret och föreslås fungera  som en slags ”ventil” som kontrollerar  hur vatten tillförs till reaktionsplatsen.</p><h3>’Vattenventilen’ – en flaskhals som styr hur vatten når katalytiska centret</h3><p>- Före ’vattenventilen’ är kraven på kanalernas utformning ganska låga. Därför kan de variera mellan växter och cyanobakterier utan att det påverkar funktionen, säger Wolfgang Schröder, medförfattare och ledare för den tidigare studien.</p><p>- Efter flaskhalsen måste vattenmolekylerna däremot befinna sig i exakt rätt positioner för att kunna samspela korrekt med det katalytiska centret.</p><p class="quote-center">Våra data visar tydligt att det inte räcker att utforma själva metallkatalysatorn - även det omgivande vattennätverket är avgörande</p><p>Insikterna om hur vatten transporteras och positioneras i fotosystem II kan hjälpa forskare att utveckla material för artificiell fotosyntes - tekniker som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till bränslen. Idag är sådana reaktioner ofta beroende av sällsynta och dyra metaller, men naturen visar at det går att använda mer lättillgängliga grundämnen som mangan. Det öppnar upp nya möjligheter för mer hållbara energitekniker. </p><p>- Våra data visar tydligt att det inte räcker att utforma själva metallkatalysatorn - även det omgivande vattennätverket är avgörande, säger Johannes Messinger.</p><p>- Framöver kommer vi studera hur dessa flaskhalsar påverkar vattenflödet och vattenspjälkningsförloppet, samt undersöka fotosystem II hos ytterligare arter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="df934a2c-1a4e-4f58-9a48-03a5526237f8" data-contentname="Article författare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskare-visar-hur-vattnet-nar-fotosyntesens-katalytiska-centrum_12169773/https://www.umu.se/nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649/Bilder och samtal motiverar till bättre hjärthälsaNär hälsorisker blir synliga svart på vitt förändras ofta perspektivet. En studie från Umeå universitet visar att personer som får se ultraljudsbilder av åderförkalkning i sina halskärl, i kombination med motiverande samtal, oftare känner en starkare motivation att förbättra sina levnadsvanor och ta förebyggande läkemedel.Tue, 14 Apr 2026 08:39:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ultraljudsundersökning av halskärlen inom VIPVIZA‑studien. Genom att visualisera tidiga tecken på åderförkalkning i karotisartärerna får deltagaren en tydligare bild av sin framtida hjärt‑kärlrisk, vilket kan stärka motivationen till förebyggande livsstilsförändringar och behandling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något.</p><p>– När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något. Det blir plötsligt konkret och många beskriver en starkare känsla av att de faktiskt kan påverka sin framtida hälsa. Det är ofta där motivationen till förändring föds, säger Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Hjärtinfarkt och stroke är fortfarande de vanligaste dödsorsakerna hos både kvinnor och män. Dessa hjärt‑kärlsjukdomar beror oftast på åderförkalkning, som har samband med riskfaktorer som ohälsosamma levnadsvanor, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och ärftlighet.</p><p>Samtidigt vet vi att hjärt‑kärlsjukdom i hög grad går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor och, när det behövs, läkemedelsbehandling. Trots det kan det vara svårt för många att förstå och agera på sin personliga risk.</p><p>Med hjälp av ultraljudsbilder av blodkärl går det att upptäcka åderförkalkning innan detta gett några symptom. När denna information görs visuell, och kopplas till individens risk, blir sambanden tydligare och mer handlingsinriktade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två grupper, olika information</h2><p>I studien ingick cirka 3 500 personer i Västerbotten, 40–60 år gamla och som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar. Samtliga undersöktes med ultraljud av halspulsådern.</p><p>Hälften av deltagarna fick sina resultat visualiserade som färgkodade bilder, tillsammans med information om sin ”kärlålder”, skriftlig information om att åderförkalkning kan påverkas och ett motiverande samtal med en tränad sjuksköterska. Deras läkare i primärvården fick samtidigt samma information om ultraljudresultatet.</p><p>Den andra hälften (kontrollgruppen) och deras läkare fick inledningsvis ingen information om ultraljudsresultatet. Förebyggande åtgärder genomfördes i samråd med individerna i båda grupperna inom ramen för ordinarie sjukvård enligt gällande riktlinjer, utan inverkan från forskarteamet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Väggtjocklek och förekomst av plack i halsartärerna är basen för att bedöma graden av åderförkalkning. I projektet jämfördes väggtjockleken hos deltagarnas med personer av samma ålder och kön och rapporterades grafiskt som ”kärlåder”, grönt om lägre kärlålder eller rött om högre än den kronologiska åldern. Plack visades som ett ”trafikljus”, grönt om plack inte påvisats och rött om plack påvisats.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>VIPVIZA</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat på kort och lång sikt</h2><p>Efter ett och tre år hade gruppen som sett sina bilder och fått motiverande samtal lägre beräknad risk för hjärt‑kärlsjukdom, gynnsammare utveckling av flera riskfaktorer samt högre motivation att följa råd och behandling.</p><p>Vid treårsbesöket fick även kontrollgruppen ta del av samma visualisering och motiverande samtal. Vid sex års uppföljning hade kontrollgruppen kommit i kapp: båda grupperna hade då liknande riskprofiler, blodtryck och vikt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Sex år är en lång uppföljning i den här typen av studier och all förebyggande behandling har skett inom ordinarie primärvård. Det stärker bilden av att relativt enkla verktyg kan göra stor skillnad över tid, säger Margareta Norberg.</p><p>Forskarna såg också en tydlig minskning av det skadliga LDL‑kolesterolet i båda grupperna över tid, kopplad till ökad förskrivning av och bättre följsamhet till statiner. Effekten sågs först i gruppen som fick visualisering, och därefter i kontrollgruppen när även de tog del av bildresultat och motiverande samtal.</p><p>Tydliga bilder ger stöd både för patient och läkare. När primärvårdens läkare får tillgång till samma underlag ökar sannolikheten att förebyggande behandling, i samråd med patienten, initieras och följs upp.</p><p>Studien är publicerad i tidskriften European Heart Journal Open och ingår i det långsiktiga forskningsprojektet VIPVIZA som har pågått sedan 2013.</p>https://www.umu.se/nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649/https://www.umu.se/nyheter/klimatomstallningar-som-kulturell-praktik_12169670/Klimatomställningar som kulturell praktikHur förhandlas klimatförändringar i vardagen, i lokalsamhällen och i offentliga samtal? I ett nytt temanummer av Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift riktas fokus mot klimatomställningar som kulturella, sociala och politiska processer snarare än enbart tekniska lösningar.Mon, 13 Apr 2026 16:32:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tidskriften Kulturella perspektiv</span></div></div><p class="quote-center">Genom empiriskt förankrade studier bidrar temanumret med nya perspektiv på hur klimatfrågan levs, tolkas och omförhandlas i olika sociala och kulturella sammanhang</p><p>Temanumret ”Klimatomställningar” samlar aktuell etnologisk och kulturvetenskaplig forskning som undersöker hur klimatfrågan tar form genom meningsskapande, känslor och maktrelationer. Bidragen visar hur föreställningar om historia, plats och identitet aktiveras när samhällen står inför krav på förändring – och hur omställning ofta innebär konflikt, ambivalens och förhandling.</p><p>Klimatet beskrivs ofta som en av vår tids stora ödesfrågor med krav på handling. I praktiken innebär klimatomställningar emellertid ofta intensiva processer av förhandling och meningsskapande, skriver redaktörerna <strong>Anna Sofia Lundgren</strong> och <strong>Evelina Liliequist</strong> i temanumrets ledare.</p><h3>Starka känslor, retoriska manövrer och vardagliga praktiker</h3><p>I introduktionen betonar de vidare vikten av att förstå klimatomställningar bortom policy och teknik. I stället synliggör numret hur omställning tar sig uttryck i starka känslor, retoriska manövrer och vardagliga praktiker, och hur frågor om makt och tillhörighet genomsyrar klimatdiskussioner.</p><p>Genom empiriskt förankrade studier bidrar temanumret med nya perspektiv på hur klimatfrågan levs, tolkas och omförhandlas i olika sociala och kulturella sammanhang. Tidskriften vänder sig till forskare, studenter och praktiker inom humaniora och samhällsvetenskap, men också till en bredare publik med intresse för samtidens stora omställningsfrågor. </p><p>Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift är en refereegranskad tidskrift som sedan 1992 ges ut av föreningen Kulturella Perspektiv och rymmer forskning om kultur, samhälle och vardagsliv i vid bemärkelse. Produktionen av detta temanummer är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond [nr M22-0029] och Formas [nr 2022-01841].</p><p><a href="https://publicera.kb.se/kp/index" target="_blank" rel="noopener">Temanumret finns tillgängligt här</a></p>https://www.umu.se/nyheter/klimatomstallningar-som-kulturell-praktik_12169670/https://www.umu.se/nyheter/forandringar-nar-du-laddar-ner-e-bocker_12169509/Förändringar när du laddar ner e-böckerDen 14 april inför en av bibliotekets leverantörer av e-böcker, EBSCO, ett nytt kopieringsskydd för sina e‑böcker. Förändringen berör dig som laddar ner hela e‑böcker från EBSCO för att läsa dem offline, men påverkar inte dig som läser dina e-böcker direkt i webbläsaren. E-böcker från andra leverantörer, till exempel Ebook Central, påverkas inte heller av förändringen.Mon, 13 Apr 2026 16:06:06 +0200<p>Kopieringsskyddet styr vilket läsprogram som kan användas för att öppna de e‑böcker som du laddar ner till din dator, surfplatta eller mobil. När EBSCO byter kopieringsskydd behöver du därför se till att använda ett läsprogram som har stöd för det nya skyddet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så påverkas du som använder bibliotekets e‑böcker</h2><p>Du som laddar ner hela e‑böcker från EBSCO för att läsa offline behöver använda ett läsprogram som har stöd för EBSCOs nya kopieringsskydd. Ett exempel på ett läsprogram som fungerar är PocketBook Reader som finns tillgängligt för dator, mobiltelefon och surfplatta. EBSCO själva rekommenderar Thorium Reader som dock endast finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux.</p><p>Förändringen påverkar <strong>inte</strong> dig som:</p><ul><li>läser e‑böcker direkt i webbläsaren</li><li>laddar ner e-böcker från andra leverantörer, exempelvis Ebook Central</li><li>laddar ner enskilda kapitel av e-böcker från EBSCO.</li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kontakta biblioteket för att få hjälp</h2><p>Om du har frågor eller behöver hjälp med att komma åt våra e-böcker är du välkommen att kontakta biblioteket.</p>https://www.umu.se/nyheter/forandringar-nar-du-laddar-ner-e-bocker_12169509/https://www.umu.se/nyheter/historikern-om-ryska-hotet-i-norden_12169607/Historikern om ryska hotet i Norden: "Vi måste vara beredda – tillsammans"Kriget i Ukraina fortsätter, med den ryska hotbilden alltjämt närvarande i Nordens närområde. Samtidigt är skillnaderna stora mellan Sveriges nedbantade beredskap, och grannen Finlands långvarigt höga försvarsförmåga. Historieprofessorn Martin Hårdstedt menar att Sverige och övriga Norden borde dra lärdom av den finska modellen och ta ett större ansvar för Finlands försvarsutgifter – medan handlingsutrymme fortfarande finns. Mon, 13 Apr 2026 16:52:48 +0200<p>Ukraina har varit i konflikt med Ryssland sedan 2014, då ryssarna tog kontroll över Krim-halvön och delar av östra Ukraina. I februari 2022 trappades kriget upp när Ryssland inledde en fullskalig invasion av landet. Det pågående kriget är Europas största och mest förödande väpnade konflikt sedan andra världskriget.</p><p><strong>Du är historieprofessor. Hur hjälper det historiska perspektivet oss att förstå dagens säkerhetspolitiska läge i Norden, i spåren av Rysslands invasion av Ukraina?</strong></p><p>– Historiskt sett, och även nu, kan man säga att Ryssland är ett imperium som pulserar mellan kollaps och expansion. Att man nu försöker ta delar av Ukraina har djupa historiska rötter, och de områden man ockuperat finns det långvariga föreställningar om att de tillhör Ryssland. Så i en historisk kontext är det logiskt och lätt att förstå den situation som nu råder, säger Martin Hårdstedt.</p><p>Till vardags arbetar Martin Hårdstedt vid Institutionen för idé- och samhällsstudier på Umeå universitet, där han både forskar och undervisar. I skrivande stund håller han en kurs på avancerad nivå om Ukraina som gränsregion och avslutar som bäst en bok om ockupationen av Norge 1940–45. Martin Hårdstedt är också en av programledarna för Militärhistoriepodden.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>"Ryssland är en auktoritär stat som aldrig har nått så långt på demokratins väg, och det har inte spelat någon roll om härskaren heter Putin eller Peter den store eller Stalin", säger Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Bergfors</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stark beredskap i Finland</h2><p>I Sverige har den militära och civila beredskapen på många sätt monterats ned de senaste årtiondena. Detsamma kan inte sägas om Finland, som fortsatt att upprätthålla en hög beredskap, med sin långa landsgräns mot Ryssland och historiska erfarenheter av krig med Sovjetunionen.</p><p>– Finland har alltid varit mentalt förberett på att det värsta kan hända, och det har vi inte i Sverige. Det är stor skillnad. Jag tror inte att det behöver ha endast med säkerhetspolitiskt tänk att göra, utan är en del av en realistisk mentalitet i landet, säger Martin Hårdstedt som, för transparensens skull, ska sägas själv bor i Finland.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Finlands beredskap – och vad Sverige saknar</h2><p>Finland har i historien alltid behövt förhålla sig till sin starka, potentiellt farliga granne i öst. Det finns till och med ett begrepp för det: finlandisering, att som liten stat ständigt leva under inflytande eller hot från ett större grannland. Den historiska kampen för självständighet gentemot Sovjet lever som ett kollektivt minne i det finska samhället.</p><p>Landet har förstått hur viktigt det är att skapa en tröskeleffekt som avskräcker Ryssland från aggression, och Finland har därför en militär beredskap som Martin Hårdstedt beskriver som imponerande.</p><p>– De kan omedelbart mobilisera 280 000 stridsutbildade soldater. Dessutom har de ytterligare över 700 000 män och kvinnor som har fått grundläggande stridsutbildning på 6–15 månader. I Sverige har vi fortfarande en mängd äldre personer med stridsutbildning, men ett stort glapp har uppstått där många yngre saknar det.</p><p>Martin Hårdstedt menar att det inte bara handlar om rent stridsutbildade soldater som saknas i Sverige, utan också högutbildad civil och militär personal som kan vara med och leda i en potentiell väpnad konflikt.</p><p><strong>Sverige har ju under en tid även tappat en del av sin civila beredskap. Kan du berätta lite hur Finland skiljer sig på den punkten?</strong></p><p>– Den civila beredskapen är minst lika viktig som den militära, vill jag börja med att säga. De har helt andra beredskapslager i Finland och en annan nivå av förberedelse. Jag vågar också påstå att Finland till del har skött sin infrastruktur bättre, trots att Sverige är ett rikare land. De har också kvar kunskaper i civilsamhället som Sverige en gång hade, med frivilligorganisationer som kan agera i kris eller konflikt.</p><p>Det handlar alltså i grunden om resiliens, det vill säga samhällets grundläggande förmåga att stå emot i ett krisläge.</p><p>– Som historiker blir jag förbluffad över att man på 1990-talet och 2000-talet fattat beslut om att sänka vår beredskapsnivå i Sverige, inte bara militärt utan som samhälle i stort, så radikalt. Det ter sig nu i efterhand som obetänksamt. Då framstår det lilla landet Finland som tämligen klarsynt, och det beror ju på att de har den historiska erfarenheten av ett potentiellt aggressivt grannland, säger Martin Hårdstedt.</p><p class="quote-center">Man kan kalla det den geopolitiska asymmetrin: Sverige är alltid skyddat av ett Finland som alltid är hotat.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Finland avgörande för Sveriges säkerhet</h2><p>Många svenskar ser kanske Finland som en slags buffertzon mot Ryssland, och det råder en trygghet i att "om ryssen kommer" – då anfaller de förmodligen Finland först. Det innebär i praktiken också att Finlands försvarsförmåga är av betydelse för stabiliteten i hela Norden.</p><p>– Finland har en helt avgörande säkerhetspolitisk betydelse för Sverige och hela norra Europa. Man kan kalla det den geopolitiska asymmetrin: Sverige är alltid skyddat av ett Finland som alltid är hotat. Bryter en rysk armé igenom på Nordkalotten har Sverige för liten stridsförmåga för att hålla dem stången, så det är helt grundläggande att Finland håller emot.</p><p>Finland befinner sig nu i ett ansträngt ekonomiskt läge, samtidigt som landet vill och behöver upprätthålla sin goda beredskap i händelse av krig eller kris. Martin Hårdstedt tycker att Sverige, liksom Norge och Danmark, borde öppna plånböckerna och bidra till Finlands försvarsutgifter i egenskap av den skyddszon man utgör mot Ryssland. Om detta har han bland annat skrivit i en uppmärksammad <a href="https://www.dn.se/debatt/var-skyldighet-att-pytsa-in-till-finlands-forsvarsnota/">debattartikel på DN Debatt</a>.</p><p>– För mig är det här en ödesfråga. I Sverige tänker man kanske att andra kommer att komma och rädda oss, men vi måste vara beredda att bära det här tillsammans. Vi tillhör ju några av världens rikaste länder, så det handlar bara om att omfördela resurserna och att använda dem på ett vettigt sätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina, som nu är Europas största och mest förödande väpnade konflikt sedan andra världskriget.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Adobe Stock</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Tror att Baltikum intresserar Ryssland</h2><p><strong>Hur skulle du beskriva det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde i dag?</strong></p><p>– Helt krasst; så länge Ryssland är uppbundet av konflikten i Ukraina finns det inte ett akut hot mot oss. Men det pågår hela tiden förberedelse från rysk sida för en aggression mot sina grannländer. Man bedriver omfattande underrättelseverksamhet och systematiskt påverkansarbete hela tiden.</p><p><strong>Vilken typ av konflikt tycker du att det borde finnas beredskap för här i norr – vad är ett troligt scenario?</strong></p><p>– Jag tänker inte på fullskaligt krig, men kanske en höjning av konfliktnivån i vårt närområde. Jag tror inte att Ryssland är intresserat av Finland i första hand, men det kan röra sig om aggression mot någon baltisk stat. Där finns det också många etniska ryssar och ryska minoriteter, så Ryssland skulle kunna göra anspråk på det området. Där ligger en risk.</p><p>Många bedömare är eniga om att mycket talar för nya, ryska konflikter inom ett antal år efter en eventuell fred i Ukraina.</p><p>– Det ser oroväckande logiskt ut att Ryssland är i ett expansionsläge, där man återigen försöker lägga under sig landområden som man påstår sig ha rätt till av historiska skäl.</p><p>Martin Hårdstedt menar att man inte ska gå runt och vara rädd, men att den allmänna medvetenheten om det potentiella hotet från öst borde vara större.</p><p>– Man ska ha klart för sig att det här pågår, och inte vara naiv. Men man behöver inte smyga längs väggarna heller.</p><p><strong>Om du sammanfattar med en historikers blick: Vilken lärdom riskerar Sverige att missa om vi inte agerar?</strong></p><p>– Vi riskerar att återigen komma för sent när saker och ting förändras i vår omvärld. Vi har ett slags historiskt öde att alltid vara för sent ute. Skälet till det vet jag inte vad det är. Men om man har en aggressiv, auktoritärt styrd stormakt så nära behöver vi tänka om och arbeta för att upprätthålla en långsiktig beredskap. Jag tror dock att vi är inne i en period av uppvaknande i Sverige nu, säger Martin Hårdstedt.</p>https://www.umu.se/nyheter/historikern-om-ryska-hotet-i-norden_12169607/https://www.umu.se/nyheter/rapport-klar-nya-insikter-om-hybrida-larandemiljoer-_12169587/Rapport klar: Nya insikter om hybrida lärandemiljöer I fyra år har hybrida lärandemiljöer testats och utforskats i samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Akademiska Hus. I projektet Hybridverkstad för flexibelt lärande och Learning Lab har en testbädd för hybrid pedagogik, rum och teknik använts av lärare och studenter som delat med sig av sina erfarenheter. Nu kan du läsa slutrapporten från Umeå universitet.Mon, 13 Apr 2026 11:58:17 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bd7a9e42-c044-42c4-a320-35cfb600e191" data-contentname="Bild Learning Lab">{}</div><p>Hur skapar vi lärandemiljöer där alla kan delta med likvärdiga förutsättningar, oavsett var de befinner sig? Den frågan har stått i centrum för ett fyraårigt utvecklingsarbete vid Umeå universitet i samverkan med Akademiska Hus.</p><p>– Projektet (Learning Lab) har gett viktiga insikter om hur behovet av hybriditet faktiskt ser ut och hur det i sin tur påverkar rumsdesign och teknik. Insikter som blir viktiga för oss som fastighetsägare, när vi tillsammans med våra kunder utvecklar campus runt om i landet, säger, Kajsa Winnes, projektledare för Learning Lab Umeå vid Akademiska Hus.</p><p>Resultaten visar tydligt att hybridundervisning, där studenter deltar både på plats och digitalt, rymmer fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. För att hybridundervisning ska bli bra och likvärdig för alla som deltar, ställer det höga krav på hur den fysiska miljön utformas. En av projektets kanske viktigaste slutsatser är att det inte är tekniken i sig som avgör kvaliteten, utan hur pedagogik, rum och teknik samverkar.</p><p>– Vi ser att välfungerande hybrida lärmiljöer kräver ett helhetsperspektiv. Tekniken möjliggör, men det är pedagogiken och rumsdesignen som avgör om alla verkligen kan vara delaktiga, säger Åse Tieva, pedagogisk utvecklare och verksamhetsansvarig för Learning Lab vid Umeå universitet.</p><h3>Skala ner för att skala upp</h3><p>Den fysiska miljön i Learning Lab Umeå skapades i en helt vanlig lärosal på universitetet. Valet var medvetet. Det handlade om att kunna testa och förändra, för att i nästa steg skala upp fungerande koncept till liknande miljöer. Nya rumsliga och tekniska lösningar har utvecklats och prövats i nära dialog med lärare och studenter.</p><p>Arbetet har bedrivits iterativt. Lösningar har testats, utvärderats och förbättrats över tid. En viktig lärdom är att en hög nivå av hybriditet, med sömlös interaktion mellan studenter, varken är särskilt efterfrågad eller enkel att få till i praktiken. Förutsättningarna för att alla deltagare ska kunna se och höra varandra i helgrupp är ofta inte tillräckliga.</p><p>Komplexa tekniska lösningar ger inte alltid bättre undervisning. Tvärtom pekar resultaten på värdet av att förenkla och fokusera på de behov av hybriditet som är störst.</p><p>– Att skala ned för att kunna skala upp är en nyckelinsikt. Robust, standardiserad teknik och tydliga lärandemiljöer gör det enklare för fler att använda hybridundervisning i praktiken. Det är också lättare att sprida lösningar som inte bygger på specialteknik eller väldigt speciella rum, säger Åse Tieva.</p><p>För Umeå universitets del har fokus legat på igenkännbarhet och att sänka trösklar för användning. Pedagogiken ska stå i centrum, och tekniken ska inte kräva särskilt stöd för att kunna användas utan stötta den pedagogiska designen.</p><h3>Flexibilitet – men inte på bekostnad av delaktighet</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf3de1dc-9d9e-4616-b0fa-36094acc8967" data-contentname="Bild Learning Lab utrymme">{}</div><p>Hybridundervisning skapar nya möjligheter till flexibilitet och tillgänglighet. Studenter kan delta oavsett geografisk plats, livssituation eller andra hinder. Samtidigt visar rapporten att delaktighet inte kommer automatiskt.</p><p>Utmaningar som ljudkvalitet, interaktion mellan studenter och behovet av tydlig struktur återkommer genom hela studien. Särskilt grupparbeten med deltagare både på plats och online visade sig vara komplexa att genomföra med hög kvalitet. Hybrida lärmiljöer måste designas med fokus på social interaktion, genomtänkt pedagogisk design och likvärdiga förutsättningar, inte bara teknisk uppkoppling.</p><h3>Ett gott samarbete möjliggjorde satsningen</h3><p>Samarbetet mellan Umeå universitet och Akademiska Hus är ett exempel på hur vi tillsammans kan utveckla framtidens campusmiljöer.</p><p>Genom Learning Lab skapades en testbädd där forskning, pedagogik och fysisk miljö möts. För Umeå universitet har det inneburit en möjlighet att utveckla kunskap om hur lokaler faktiskt används och hur de bör utformas för att stödja lärande.</p><p>– För oss handlar det om att förstå hur lärandemiljöer fungerar i praktiken, inte bara om hur många studenter som får plats i en lärosal. Genom nära samverkan med universitetet kan vi utveckla lösningar som både är forskningsbaserade och relevanta i verkligheten, säger Kajsa Winnes.</p><p>Satsningen visade också värdet av långsiktiga partnerskap. När lärosäten och fastighetsägare arbetar tillsammans kan idéer testas snabbare, lärdomar tas tillvara och omsättas i fler utbildningsmiljöer.</p><p>Akademiska Hus satsade, i samverkan med Umeå universitet, på att etablera Learning Lab som testbädd. Parallellt avsatte Umeå universitet resurser för en intern satsning på Hybridverkstad för flexibelt lärande. Tillsammans, och genom ett nära samarbete både mellan parterna och internt med andra enheter, funktioner, lärare och studenter, har detta möjliggjort ett systematiskt utvecklingsarbete nära kärnverksamheten.</p><h3>En grund för framtidens campus</h3><p>Slutrapporten pekar ut flera vägar framåt. Behovet av standardiserade hybridlösningar, fortsatt pedagogiskt stöd och fler testmiljöer där nya arbetssätt kan utvecklas. Viktiga lärdomar rör bland annat akustik och möblering för grupparbete, lärarnas behov av tid och stöd samt visuella lösningar som stärker känslan av närhet och delaktighet mellan deltagare på plats och online.</p><p>Hybridundervisning verkar fungera bäst när rumslig och teknisk design, pedagogik och social interaktion utvecklas integrerat. Tekniken möjliggör – men pedagogiken avgör.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="530d9ef6-9267-445d-857b-adc644df1032" data-contentname="Länk till slutrapport LLH nyhet">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/rapport-klar-nya-insikter-om-hybrida-larandemiljoer-_12169587/https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566/Idrottshögskolans forskningsdag lyfter aktuell idrottsforskningDen 7 maj arrangeras Idrottshögskolans forskningsdag – en konferens som samlar forskare, studenter och yrkesverksamma med intresse för idrott. Dagen ger en inblick i den idrottsforskning som bedrivs vid Umeå universitet och välkomnar både interna och externa deltagare. Wed, 15 Apr 2026 09:36:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolans forskningsdag välkomnar alla med intresse för idrott. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Under Idrottshögskolans forskningsdag presenterar forskare inom Idrottshögskolans forskningsnätverk sin senaste forskning inom idrottsområdet. Presentationerna ges i ett populärvetenskapligt format och speglar bredden av den idrottsrelaterade forskning som bedrivs vid Umeå universitet.</p><p>–Konferensen välkomnar både medarbetare och studenter vid Umeå universitet samt externa åhörare med intresse för idrott, hälsa och fysisk aktivitet, säger Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan.</p><p>Konferensen arrangeras vartannat år och syftar till att synliggöra den idrottsforskning som bedrivs vid lärosätet samt att skapa en mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och samtal över yrkes- och ämnesgränser inom idrottsområdet.</p><h3>Program med bredd inom idrottsforskning</h3><p>Programmet består av parallella forskningspresentationer som berör bland annat idrottsmedicin, idrottspsykologi och idrottspedagogik. Bland annat ger Inger Eliasson från Pedagogiska institutionen nya insikter om hur emotionella övergrepp mot unga domare kan förebyggas, medan Johan Lindholm från Institutionen för juridik belyser frågor om intressen och konflikter kopplade till doping.</p><p>Deltagarna får även ta del av föreläsningar om den fysiologiska testningens betydelse ur elitutövarens perspektiv, mental träning för unga elitidrottare samt hur förbättrad kommunikation kan stärka relationen mellan tränare och idrottare.</p><p>Idrottshögskolans forskningsdag gästas också av Anna Iwarsson, styrelseordförande i Riksidrottsförbundet, som medverkar som keynote speaker och inleder dagen med en inblick i vad som är på gång inom svensk idrott. Hon delar även sina perspektiv på vikten av samarbete mellan idrotten och lärosätena för att möta framtida behov och utmaningar.</p><p>Dagen bjuder även på prisutdelningar. Bland annat uppmärksammas Årets Idrottsalumn 2025, en tidigare student från ett idrottsrelaterat utbildningsprogram vid Umeå universitet som idag bidrar till utveckling av svensk idrott. Därutöver delas Innebandyns kompetenscentrums vetenskapliga priser ut, och IKSU belönar den presentation som anses vara bäst under forskningsdagen.</p><p>Anmälan till Idrottshögskolans forskningsdag är öppen till och med 29 april.</p><p>–Idrottshögskolans forskningsdag är en mötesplats för alla med intresse för idrott och forskning. Jag hoppas att många tar chansen att delta den 7 maj, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p><p><a class="documentIcon" title="Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026" href="~/link/4d8c47e381b442adbc9d63aff855efb2.aspx">Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b24541eb-aa7e-4cd6-bd94-edfdd63867c3" data-contentname="IHs forskningsdag">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566/https://www.umu.se/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/1 av 10 har smärta i ansiktet – ny metod kan visa samhällskostnadenSmärta i ansiktet är en av de vanligaste formerna av kronisk smärta. Trots det har man inte haft något effektivt sätt att mäta hur det påverkar individen i jämförelse med andra sjukdomstillstånd, eller samhället i form av till exempel sjukvårdskostnader. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Umeå universitet, tagit fram beskrivningar som ska synliggöra den globala sjukdomsbördan för smärta i ansiktet.Thu, 09 Apr 2026 08:44:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hamdija Comic</span></div></div><p>– Nu kan vi för första gången jämföra bördan med att ha ansiktssmärta med till exempel diabetes, det vill säga hur mycket man påverkas genom livet av att ha den här sjukdomen, säger Anna Lövgren som är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.</p><p>Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade och börjar göra ont. Tillståndet påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata, och är ofta långvarigt. Många patienter får också andra problem, som huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar dessutom att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar. Men de sammanlagda kostnaderna för det här tillståndet har hittills varit svåra att se.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos, Yevgen Rychko</span></div></div><p>– När vi nu kan uppskatta sjukdomsbördan av ansiktssmärta kan vi också koppla det till hälsodata och se till exempel hur många som drabbas och vad det får för konsekvenser för samhället. Vi kan också uppskatta hur mycket det kostar att behandla personen i form av sjukvårdsbesök, undersökningar och behandling, säger Anna Lövgren.</p><p>Just nu arbetar Anna Lövgren för att ta fram ett första mått på global sjukdomsbörda för smärta i ansiktet. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige. Hennes förhoppning är att vården för patienter med ansiktssmärta ska bli bättre och mer tillgänglig när man enklare kan jämföra med andra sjukdomar.</p><p>– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men 50% av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a5b2c3d-12da-411d-8d71-24cbdd1792b4" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/https://www.umu.se/nyheter/nar-mediebilder-tog-over-fantasin_12169140/När mediebilder tog över fantasinUnder senare delen av 1900-talet började bilder från hela världen strömma in i svenskarnas vardagsrum via tidningar, tv och film. I en ny avhandling argumenterar Osvald Wiklander för att den nya mediesituationen är central för förståelsen av den postmoderna periodens poesi.Wed, 08 Apr 2026 13:08:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Osvald Wiklander</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lorena Strub</span></div></div><p class="quote-center">En insikt som ofta leder vidare till poetiska reflektioner kring det egna jagets plats och betydelse</p><p>Osvald Wiklander beskriver hur en hel befolkning såg samma månlandning och Vietnamkrig på tv, samma biljakter och explosioner i spänningsfilmerna, och läste om samma omvälvande händelser i världspolitiken på tidningarnas förstasidor. Och ställer därför i sin avhandling frågan:</p><p>– Hur påverkades den kollektiva fantasin i Sverige av den likriktning av mediekonsumtionen som den nya mediala situationen innebar, och i förlängningen: hur påverkade det poesin i Sverige?<br> <br>Genom läsningar av flera tongivande poetiska författarskap från perioden 1960–2000 visar han hur den mediala utvecklingen lämnade spår både i vad poeter skrev om, och i hur de skrev. </p><p>– Författare under de postmoderna decennierna tänkte mycket aktivt på vad de här förändringarna innebar, och dikterna återkommer ofta till upplevelser av hur mediebilderna på något sätt ”infiltrerat” författarnas fantasi. Den insikten leder ofta vidare till poetiska reflektioner kring det egna jagets plats och betydelse.</p><h3>Explosionen är ett exempel som återkommer</h3><p>Den här inställningen har därför fått ge namn åt avhandlingen – främmande fantasier – som ett begrepp menar Osvald Wiklander, för de ofta standardiserade och brett cirkulerande bilder som trängt in i människors föreställningsvärld via medierna, och som avhandlingen visar tematiseras i flera dikter från periodens poesi.<br> <br>– Explosionen är ett exempel som återkommer – en trop bekant för de flesta under de postmoderna årtiondena, vanligt förekommande i brett konsumerade genrer som actionfilm och krigsreportage, men något som de flesta svenskar vid den här tiden aldrig sett med egna ögon. <br> <br>Även i den postmoderna poesins skrivsätt märks spår av förändringarna, enligt Wiklanders analys. <br> <br>– I kraft av att medierna gav läsare en mer likartad referensram kunde poeter arbeta mer målmedvetet retoriskt med att adressera inre bilder som man visste att i stort sett alla delade.</p><h3>Bidra till historieskrivningen</h3><p>Wiklander argumenterar för att många av de typiska formspråken i postmodern poesi – lekar med klichéer, pastischer, metafiktioner och ironi – förutsätter att en sådan likriktning av läsargemenskapens fantasi ägt rum.</p><p>– Den retoriska effekten av en pastisch på en reklamfilm, t.ex., bygger på att läsaren själv sett reklamfilmer och har en förtrogenhet med deras typiska markörer och genrekonventioner. Det är svårt att tänka sig den postmoderna leken med att imitera sådana kända formspråk utan det sena 1900-talets "populära” kultur, som i sin tur är intimt förbunden med massmediernas utbredning.</p><p>I studien används författare som Erik Lindegren, Tomas Tranströmer, Göran Sonnevi, Kristina Lugn, Ann Jäderlund och Åsa Maria Kraft som exempel, vars texter underkastas en blandning av hermeneutisk texttolkning och historisk-retorisk analys. <br><br>Osvald Wiklander säger avslutningsvis att ambitionen med avhandlingen är att bidra till forskningen om de studerade författarskapen och till historieskrivningen om den postmoderna perioden i svensk litteratur, men också till förståelsen av vilka effekter de moderna medierna fått på vårt sätt att uppleva världen i största allmänhet. </p>https://www.umu.se/nyheter/nar-mediebilder-tog-over-fantasin_12169140/https://www.umu.se/nyheter/fran-plugg-till-jobb_12169086/Från plugg till jobb – Så stöttar Handelshögskolan din karriär Hur ser övergången från studentliv till arbetsliv ut? Och vilket karriärstöd kan du som student hos oss räkna med längs vägen? Rickard Lindberg, ansvarig för Karriärcenter vid Handelshögskolan i Umeå, berättar om hur det går för studenterna efter examen – och hur utbildningen förbereder dem för arbetslivet.Wed, 08 Apr 2026 13:24:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rickard Lindberg, ansvarig för Karriärcenter vid Handelshögskolan i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gisela Taube-Lyxzen</span></div></div><h3>Hur går det för Handelshögskolans studenter efter examen?</h3><p>– Det går väldigt bra utifrån det vi kan se. I våra uppföljningar ser vi att 90-95 procent av studenterna har ett arbete inom sex månader efter examen, och relativt många har jobb klart redan innan de tar examen.</p><p class="quote-center">Etableringen på arbetsmarknaden är väldigt stark</p><h3>Vilka jobb får studenterna?</h3><p>– Det som är så kul är bredden. Våra studenter går in i roller som business controllers, managementkonsulter, affärsutvecklare, marknadsförare och analytiker, utredare med mera. Ordmolnen vi skapar med olika yrkesroller tenderar att bli rätt stora.</p><p>Bredden är också en stor styrka:</p><p>– Utbildningen ger en stabil grund – men också stor flexibilitet. Du kan välja olika inriktningar inom programmen och får samtidigt kompetenser som är användbara inom många olika branscher på arbetsmarknaden.</p><p class="quote-center">En bred utbildning öppnar många dörrar</p><h3>Hur väl matchar utbildningen arbetslivet?</h3><p>– Över 80% av de som svarar i uppföljningsenkäten upplever att de har en bra eller mycket bra matchning mellan sin utbildning och sitt första jobb. Det är viktigt – att man känner att det man har läst faktiskt kommer till användning.</p><p>Samtidigt finns det lärdomar:</p><p>– Många studenter lyfter att praktisk erfarenhet, som praktik eller extrajobb, gör övergången ännu smidigare.</p><h3>Vad avgör hur lätt det är att få jobb?</h3><p>– En tydlig trend är att de som är aktiva och nyfikna under studietiden får en fördel. Det handlar om att bygga erfarenhet, nätverka och testa olika vägar.</p><p>Samma råd återkommer ofta från studenter som har tagit examen:</p><p>– Praktik är otroligt värdefullt. Detsamma gäller extrajobb, engagemang i studentföreningar och utbytesstudier. Generellt lönar det sig att redan tidigt i utbildningen börja lyfta blicken mot de här frågorna.</p><h3>Vilket stöd får man som student?</h3><p>– Vi erbjuder dels återkommande inspirationsföreläsningar med alumner (tidigare studenter) men även programspecifika övningar, mentorskap och möjlighet till individuella möten. Ett annat exempel är våra programspecifika workshops där studenter får reflektera över sina drivkrafter, mål och kompetenser som visat sig vara mycket uppskattade. Många studenter beskriver dem som första gången de verkligen stannar upp och på allvar börjar tänka på sin framtid.</p><p>Som en deltagare uttryckte det; ”Sjukt lärorik och ett behov! Definitivt fått en att fundera, inse och agera på sin utbildning kontra arbetsroll och karriär. Det här fick kugghjulen att börja rulla och jag blev motiverad!”</p><p>Karriärcenter erbjuder även individuellt stöd till studenter.</p><p>– Det handlar ofta om processen att hitta sin målbild mot arbetsmarknaden, men kan också handla om CV-granskning eller att helt enkelt bolla idéer. Vi försöker vara lättillgängliga, och det får vi också höra att vi är.</p><p>– Även långt efter examen hör studenter av sig med återkoppling och det handlar då ofta om små insatser som fått stor betydelse i slutändan. Feedback på ansökningshandlingar, mentorskap eller ett tips om en kontakt kan göra stor skillnad för studenten.</p><p class="quote-center">Vi vill få studenter att reflektera och agera</p><h3>Hur får studenter kontakt med arbetslivet?</h3><p>– Vi jobbar mycket med alumnföreläsningar och gästföreläsare. Det ger en konkret bild av olika karriärvägar och inspiration från personer som har gått samma utbildning. Det gör att framtiden känns mer verklig och möjlig när man får träffa förebilder som gjort den resa man själv vill göra.</p><p>– Praktik inom utbildningen är en annan viktigt kontaktyta som ger många studenter värdefulla erfarenheter.</p><h3>Vad vill du säga till den som funderar på att söka?</h3><p>– Att utbildningen är en fantastisk möjlighet – men också att det du gör runt omkring spelar roll. Engagera dig, testa saker och var nyfiken.</p><p>Han avslutar:</p><p>– Det finns många vägar till ett bra jobb. Men de som reflekterar tidigt och tar aktiva steg under studietiden känner sig ofta mer trygga när de tar examen. Och det är precis det vi vill bidra till.</p>https://www.umu.se/nyheter/fran-plugg-till-jobb_12169086/https://www.umu.se/nyheter/attondeklasser-fran-fyra-lan-tavlar-i-teknikattans-regionfinal-_12167405/Åttondeklasser från fyra län tävlar i Teknikåttans regionfinal Torsdag den 16 april är det dags för regionfinal i Teknikåttan vid Umeå universitet, en nationell tävling i teknik, naturvetenskap och matematik. De sex klasser i norr som lyckats bäst i den digitala kvaltävlingen gör då upp om en finalplats i riksfinalen på Tekniska museet i Stockholm den 21 maj. Thu, 09 Apr 2026 08:20:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klasserna som möts i Teknikåttans regiontävling tävlar om en plats i riksfinalen på Tekniska museet i Stockholm 21 maj. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tekniska museet</span></div></div></div><p>Tävlingen anordnas på tolv svenska lärosäten och ger en inblick i pågående forskning och vardagsnära teknik, samt presenterar nya perspektiv på naturvetenskapliga fenomen. Syftet med Teknikåttan är att visa att naturvetenskap, teknik och matematik finns i vår omgivning och kan vara roligt och kreativt samtidigt som det är viktigt för en hållbar framtid.</p><p>16 april är det regiontävling på Umeå universitet. Tävlingen består både av teoretiska och praktiska uppgifter. Som vanligt rör sig tävlingsuppgifterna inom ämnesområdena teknik, biologi, fysik, kemi och matematik. Domare är Frithiof Theens, universitetslektor.</p><p>– Vi ser fram emot en intensiv och riktigt spännande tävlingsdag. I Teknikåttan får dessutom alla elever i klassen vara aktiva och hjälpas åt att lösa tävlingsuppgifterna, både i kvaltävling, regionfinal och riksfinal, säger Anna-Lena Lindskog, regional projektledare för Teknikåttan vid Umeå universitet.</p><p>Totalt deltog 114 klasser i norra regionen i Teknikåttans kvaltävling i slutet av januari. De sex klasser som fick högst poäng kommer att tävla i regiontävlingen:</p><p>• 8B Högalidskolan, Kiruna<br>• 8A Internationella Engelska skolan, Skellefteå<br>• 8C Nipanskolan, Sollefteå<br>• 8 Ramsele skola, Sollefteå<br>• 8 Södra Ålidhemsskolan, Umeå<br>• 8B Vattudalsskolan, Strömsund</p><p>Det vinnande laget i regionfinalen får 10 000 kronor och en resa till riksfinalen som avgörs på Tekniska museet i Stockholm den 21 maj. Andrapristagarna får 7 500 kronor och tredjepristagarna 5 000 kronor till klasskassan.</p><p><strong>Om arrangemanget</strong></p><p><strong>Tid:</strong> Torsdag den 16 april, tävlingsmomenten pågår 10.00-14.30, pristagarna presenteras 15.00 i Lindellhallen 1, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet</p><p>Mellan tävlingsmomenten åker skolklasserna till Umeå universitets Konstnärliga campus för ett besök på Curiosum, Umeå universitets science center.</p><p><em>Journalister hälsas välkomna att rapportera från tävlingen. För information om tävlingslokaler, tider mm, kontakta projektledaren Anna-Lena Lindskog.</em></p><p><a title="Läs mer om Teknikåttan vid Umeå universitet" href="~/link/563379f2cc1e4a3ab3877f70d17202b8.aspx">Läs mer om Teknikåttan vid Umeå universitet</a><br><a title="Läs mer om Teknikåttan nationellt" href="https://teknikattan.se/">Läs mer om Teknikåttan nationellt</a></p>https://www.umu.se/nyheter/attondeklasser-fran-fyra-lan-tavlar-i-teknikattans-regionfinal-_12167405/https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057/Anslag till forskning om tidig diagnostik av pankreascancerOskar Franklin, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet får 200 000 kr i anslag från Mag- och tarmfonden. Anslaget ska bidra till utveckling av metoder för tidigare diagnostik av pankreascancer genom analyser av biomarkörer i diagnostiska och prediagnostiska patientprover.Wed, 08 Apr 2026 08:29:48 +0200<p>Anslaget från Mag-Tarmfonden på 200 000 kronor innebär stöd för projekt inom tidig diagnostik för pankreascancer (bukspottkörtelcancer). Forskningen fokuserar på att möjliggöra tidigare diagnostik för fler som drabbas av pankreascancer i framtiden.</p><p>Forskarna vill undersöka kopplingar till diabetes, identifiera personer med ökad risk att drabbas av pankreascancer, samt utveckla nya biomarkörer som kan möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomen.</p><p>– Medlen kommer möjliggöra mätningar av proteiner och metaboliter i diagnostiska och prediagnostiska prover från pankreascancerpatienter, säger Oskar Franklin.</p>https://www.umu.se/nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057/https://www.umu.se/nyheter/svenska-framtider-utifran-ett-nordligt-perspektiv_12168996/Svenska framtider utifrån ett nordligt perspektivVar med och forma visionen för Sverige som teknik- och innovationsland i världen år 2035 – med fokus på konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet. Tisdag 26 maj arrangerar Umeå universitet tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, en eftermiddag med samtal om framtidens Sverige – och hur vi tillsammans kan bygga en attraktiv region med ett konkurrenskraftigt näringsliv.Tue, 07 Apr 2026 11:11:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inom ramen för projektet Svenska framtider arrangerar IVA tillsammans med Umeå universitet den 26 maj en eftermiddag med samtal, paneldebatter och nätverkande.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Töve</span></div></div><p>– Umeå universitet fastställde nyligen sin nya vision som tar sikte på 2035 och nu gäller det att gå från ord till handling. IVA genomför nu visionsprojektet Svenska framtider med samma tidsperspektiv. Vi lever i en föränderlig värld där Sverige har en viktig roll i att skapa vår framtid. Tillsammans bjuder vi in till en spännande eftermiddag för presentationer, diskussioner, samtal och nätverkande, säger Mikael Elofsson, professor vid Umeå universitet.</p><p>IVA:s visionsprojekt Svenska framtider syftar till att ta fram en övergripande vision för Sverige som teknik- och innovationsland i världen 2035. Fokus är konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet.</p><p>Inom ramen för Svenska framtider bjuder Umeå universitet tillsammans med IVA in till en eftermiddag i Aula Nordica, Umeå universitet, där näringsliv, regioner, kommuner, organisationer, forskare, studenter och allmänhet tillsammans får diskutera gemensamma utmaningar och staka ut en väg mot framtiden. Hur ser läget ut i dag? Vart vill vi – och hur?</p><p>Samtalen inleds av Umeå universitets rektor Tora Holmberg, IVA:s vd Sylvia Schwaag Serger och Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson. Medverkar i inledningen gör också Karolina Broman, prodekan vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, samt Martin Servin, universitetslektor i fysik, och Erik Elmroth, professor i datavetenskap.</p><p>Eftermiddagen avslutas med två paneldebatter, dels om kompetensförsörjning i norra Sverige, dels om Sveriges framtid generellt.</p><p>– Norra Sverige har en unik roll i norra Europa och världen. Vi står för en stor del av Sveriges råvaru- och energiproduktion som är helt avgörande för övergången till ett cirkulärt samhälle För att klara detta måste bland annat kompetensförsörjningen i norra Sverige säkras, säger Pär Weihed, professor och prorektor vid Luleå tekniska universitet.</p><p>Mikael Elofsson är också IVA-ledamot och medlem i styrelsen för IVA Nord, en av IVA:s tre regionala styrelser. Pär Weihed är också IVA-ledamot och ordförande i styrelsen för IVA Nord.</p><p><a title="Läs mer om Svenska framtider" href="https://www.iva.se/svenska-framtider/">Läs mer om Svenska framtider</a><br><br><strong>Om evenemanget:</strong><br>Tid: 26 maj kl 14-17<br>Plats: Aula Nordica</p><p><a title="Läs mer om evenemanget" href="~/link/a0634d37a8a0446597ae1c8213838fa6.aspx">Läs mer om evenemanget</a></p><p><a title="Anmäl dig till evenemanget" href="https://www.trippus.net/ivakonferens2026-reg">Anmäl dig till dagen, sista anmälningsdag är 12 maj</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/svenska-framtider-utifran-ett-nordligt-perspektiv_12168996/https://www.umu.se/nyheter/forskning-oppnar-for-nya-satt-att-framja-senlakning_12168977/Forskning öppnar för nya sätt att främja senläkning utan belastningVid vårterminens sista Idrottslunch presenterade Ludvig Backman, docent vid Umeå universitet, ny forskning om hur läkning av brustna senor kan stimuleras även när belastning måste undvikas. Föreläsningen belyste en ny hypotes som kan få betydelse för framtidens rehabilitering vid senskador.Tue, 07 Apr 2026 10:12:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ludvig Backman presenterade en ny hypotes om framtidens rehabilitering vid senskador.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Brustna senor är vanliga både inom elitidrotten och bland motionärer. En senskada innebär ofta en lång period av immobilisering, där den skadade senan måste avlastas för att kunna läka. Samtidigt har inaktivitet välkända negativa effekter på senans struktur och hållfasthet.</p><p>–När en sena skadas behövs tid för att den ska kunna läka ihop. Under den tidiga läkningsfasen är det avgörande att senan inte belastas, eftersom belastning kan störa eller till och med förstöra den känsliga läkningsfasen. Det stora problemet i dag är att vi saknar metoder för att aktivt förbättra läkningsprocessen under den ordinerade viloperioden, säger Ludvig Backman.</p><p>Han beskriver hur en viktig del av läkningsprocessen i dag lämnas utan aktiv påverkan. Det är just denna passiva fas som hans forskning fokuserar på – att hitta sätt att påskynda och förbättra läkningen även när senan måste vila.</p><h3>Muskler som biologiskt kommunikationssystem</h3><p>I sin föreläsning presenterade Backman en ny hypotes om hur läkning kan stimuleras utan att den skadade senan belastas. Utgångspunkten är att muskler inte enbart skapar rörelse, utan också fungerar som ett biologiskt kommunikationssystem i kroppen.</p><p>–I vår forskning har vi visat att specifik träning av friska muskler kan skicka biologiska signaler som sätter i gång läkningsprocesser i senan, utan att senan själv behöver belastas. Dessa signaler kan stimulera den tidiga senläkningen, alltså just under den period då senan måste hållas i vila, säger han.</p><p>Resultaten utmanar den traditionella uppfattningen om att man måste belasta en sena för att påverka dess läkning. I stället visar forskningen att läkningsprocessen kan styras indirekt, via muskelaktivitet i andra delar av kroppen. Det öppnar för nya former av rehabilitering under den tidiga och känsliga fasen efter en senskada.  </p><p>Backmans forskning sträcker sig från studier på cell- och molekylnivå till undersökningar av hur skador behandlas i praktiken. Genom laboratorieforskningen går det att i detalj förstå vad som händer i senan direkt efter en skada och hur olika celler reagerar under läkningsprocessen.</p><p>–I labbet kan vi testa våra idéer i kontrollerade modeller som steg för steg byggs upp för att likna verkligheten hos patienter. När vi ser tydliga effekter går vi vidare till studier på människor, för att undersöka om samma mekanismer också gäller i kliniska situationer. På så sätt försöker vi överbrygga avståndet mellan grundforskning och praktisk behandling, säger Ludvig Backman.</p><h3>Ny kunskap kan förändra framtidens rehabilitering</h3><p>Målet på sikt är att omvandla kunskapen till nya rehabiliteringsprinciper. Om resultaten fortsätter vara positiva kan det leda till bättre rehabilitering, kortare läkningstider och säkrare återgång till aktivitet för både idrottare och andra patienter.</p><p>–Vi behöver noggrant kartlägga hur stor effekten faktiskt är: hur mycket snabbare senan läker, hur mycket starkare den blir och vilka träningsprotokoll som är mest effektiva. Det kräver studier på patienter, säger Backman.</p><p>En fördel är att metoden bygger på säker, kontrollerad träning av muskulatur som inte är skadad, vilket kan göra vägen till klinisk tillämpning relativt kort.</p><p>–Förhoppningen är att vi inom en överskådlig framtid kan erbjuda en mer aktiv och effektiv rehabilitering, även under den fas då vi hittills bara har kunnat vänta, säger Ludvig Backman.</p><p>Missade du föreläsningen? Se den i efterhand <a title="Se Idrottslunchföreläsningen "Hur kan vi främja läkningen av en brusten sena utan belasting? Från molekyler till klinik"." href="~/link/8ecf909965a8472eb3d02fe34a17e53e.aspx">här</a>.  </p>https://www.umu.se/nyheter/forskning-oppnar-for-nya-satt-att-framja-senlakning_12168977/https://www.umu.se/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-stipendium-fran-ake-wibergs-stiftelse_12168986/Solveig Bollig tilldelas stipendium från Åke Wibergs stiftelseStiftelsen ger stöd till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Förutom sina reguljära anslag delar man årligen ut ett treårigt postdoktoralt stipendium inom humaniora. I år har det tilldelats Solveig Bollig, Institutionen för språkstudier.Tue, 07 Apr 2026 09:58:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solveig Bollig</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Solveig Bollig</span></div></div><p class="quote-center">Rent konkret innebär stipendiet också att jag får fortsätta vara en del av den fantastiska arbets- och forskningsmiljön vid Institutionen för språkstudier</p><p>Stipendiet uppgår till 1,4 miljoner kronor och finansierar heltidsforskning under en treårsperiod. Solveig Bollig säger att hon blev otroligt glad och väldigt tacksam för denna möjlighet när hon nåddes av nyheten.<br> <br>– Jag hade inte räknat med att tilldelas ett så stort stipendium bara ett drygt halvår efter min disputation, så jag är nog fortfarande lite i chock.<br> <br>Hon säger vidare att det är en helt fantastisk möjlighet för henne att bygga vidare på resultaten från sin avhandling och att arbeta vidare med frågor som växte fram under avhandlingsarbetet.<br> <br>– Jag hoppas såklart att stipendiet också kan bli ett första steg i ett långsiktigt forskningsarbete kring språk, emotioner och social position i medeltida texter. <br> <br>– Rent konkret innebär stipendiet också att jag får fortsätta vara en del av den fantastiska arbets- och forskningsmiljön vid Institutionen för språkstudier. Jag ser fram emot att fortsätta ta del av den kompetens som finns vid institutionen och själv bidra till forskningsmiljön. </p><h3>Vad kommer du att jobba med under den här tiden?</h3><p>– Jag kommer att fortsätta mitt arbete med de medeltida islänningasagorna och islänningatåtarna och undersöka hur emotioner och somatiska uttryck beskrivs språkligt, särskilt i relation till personer som framställs som normbrytande i socialt och kulturellt hänseende. <br> <br>– Mer specifikt analyserar jag, med hjälp av kognitiv semantik och metaforforskning, hur emotioner och kroppsliga uttryck, till exempel beskrivningar av reaktioner på traumatiska händelser, men också rörelser eller karaktärers utseende, används för att konceptualisera känslor och normativt respektive normbrytande beteende. <br> <br><a href="https://ake-wiberg.se/humaniora-och-samhallsvetenskap" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Åke Wibergs stiftelse</a></p>https://www.umu.se/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-stipendium-fran-ake-wibergs-stiftelse_12168986/https://www.umu.se/nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960/Tredimensionell mikroskopi avslöjar hur fästingvirus förökar sigForskare vid Umeå universitet visar hur fästingvirus bygger om mänskliga celler till rena virusfabriker, med hjälp av en avancerad mikroskopimetod. Fynden ger ny insikt i hur viruset formas och mognar, kunskap som kan få betydelse för framtida behandlingar mot TBE. Studien är publicerad i Nature Communications.Tue, 07 Apr 2026 08:51:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nybildade viruspartiklar inuti en virusinfekterad mänsklig cell, avbildade med kryo-elektronmikroskopi. Viruspartiklarna är ca 60 nanometer (miljondels millimeter) stora. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– När vi för första gången såg de tredimensionella bilderna insåg vi direkt hur mycket nytt vi skulle kunna lära oss om virusets förökning, säger Lars-Anders Carlson, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>En av de farligaste virusorsakade sjukdomarna som sprids i Europa är fästingburen encefalit. Ett bett från en fästing kan överföra TBE‑viruset till en människa och orsaka en allvarlig hjärninflammation. Med hjälp av elektronmikroskopi har forskare vid Umeå universitet nu upptäckt hur fästingburna virus omformar infekterade mänskliga celler och förvandlar dem till virusfabriker.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Lars-Anders Carlson.</p></div></div><p>– Det har varit svårt att göra sådana här studier på TBE-virus eftersom det är så farligt att vi inte får jobba med det vid elektronmikroskopet, men vi lyckades använda ett närbesläktat virus, Langatvirus, som beter sig nästan identiskt i celler men inte är lika farligt för människor. Båda tillhör släktet flavavirus, förklarar Lars-Anders Carlson.</p><p>Med kryo‑elektrontomografi, en specialiserad form av elektronmikroskopi, kunde forskarna skapa detaljerade tredimensionella bilder av insidan av infekterade celler som snabbt frysts ned och bevarats i ett nästan levande tillstånd. Detta avslöjade hur viruset omformar insidan på cellen för att skapa den perfekta miljön för att dölja massproduktionen av virusgener.</p><p>Forskarna kunde också visa hur nya viruspartiklar produceras precis intill virusets genfabriker, och hur dessa nya partiklar ändrar form från en ”omogen” virusvariant till den mogna form som sedan frisätts från cellerna. Genom att jämföra två olika varianter av viruset kunde forskarna dessutom se hur en mycket liten genetisk skillnad mellan dem ledde till olika snabb mognadstakt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Bina Singh.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– Här kunde vi alltså direkt observera hur en liten ändring i en enda gen fick viruset att mogna i olika takt, säger Bina Singh, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Att nå den här typen av detaljerad förståelse kräver mer än avancerad teknik. Forskning av detta slag bygger på långsiktiga resurser, rätt expertis och ett nära samarbete mellan många duktiga forskare. Detta blev avgörande för att projektet skulle utvecklas från ett Umeåbaserat initiativ till ett omfattande internationellt samarbete.</p><p>Projektet startade med ett anslag från Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, som samlar forskare inom infektionsbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Deras postdoktorprogram ’Excellence by Choice’ gjorde det möjligt att rekrytera två duktiga internationella forskare till Umeå: Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre, säger Lars-Anders Carlson.</p><p>I grupperna kring Lars‑Anders Carlson och Anna Överby, och i nära samarbete med teknikplattformen Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, utvecklade Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre ambitiösa nya metoder för kryo‑elektrontomografi av fästingburna virus i infekterade celler och mushjärnor.</p><p>Slutförandet av studien möjliggjordes genom ett utökat samarbete med forskarkollegor i Norge och USA, och finansierades genom stora, samarbetsinriktade anslag från Vetenskapsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</p>https://www.umu.se/nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960/https://www.umu.se/nyheter/proteinet-som-hjalper-cancerceller-att-overleva-behandling_12168639/Proteinet som hjälper cancerceller att överleva behandling 2Forskare vid Umeå universitet har bidragit till ny kunskap om hur cancerceller skyddar sig mot att dö. Studien ger en fördjupad förståelse för hur viktiga proteiner samverkar i cellen och kan på sikt hjälpa utvecklingen av nya cancerbehandlingar.Tue, 07 Apr 2026 08:00:00 +0200<p>Resultaten, publicerade i tidskriften ACS Chemical Biology, visar hur ett centralt protein kan hindra apoptos, den process som normalt får cancerceller att dö.</p><p>Apoptos är en form av programmerad celldöd som spelar en avgörande roll under fosterutvecklingen, för att avlägsna gamla eller skadade celler och för att immunförsvaret ska fungera. När apoptos inte fungerar som den ska, som vid många cancersjukdomar, kan celler dela sig okontrollerat och bilda tumörer.</p><p>Många cancerbehandlingar, som cellgifter och strålning, verkar genom att orsaka skador eller stress i cellerna som leder till apoptos. Men många tumörer lyckas undvika även denna typ av celldöd och blir därmed motståndskraftiga mot behandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Blockerar dödsproteiner</h2><p>Ett av de viktigaste proteinerna som styr apoptosen är det celldödande proteinet Bax. Efter att ha aktiverats kan Bax-proteinet starta apoptos genom att skapa hål i mitokondriernas membran. Ett annat viktigt protein från samma släkt, det cellskyddande proteinet Bcl-2, hindrar däremot Bax från att döda de farliga cellerna. I nästan hälften av alla cancerformer hos människor är ett av problemen en ökad produktion av Bcl-2, vilket får tumörerna att växa och ofta inte svara på behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Gerhard Gröbner, professor vid Kemiska institutionen. Professor i biofysikalisk kemi och ansvarig för den nationella NMR-infrastrukturen. Forskar om biologiska membraner med fokus på proteiner inblandade i celldöd.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– I vår forskning har vi med hjälp av avancerade neutronexperiment kunnat visa hur Bcl‑2 skyddar cancerceller genom att blockera de, oftast terapi-aktiverade, dödsproteinerna, säger Gerhard Gröbner, professor vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>Experimenten visar att Bcl-2 som sitter på utsidan av cellernas mitokondrier kan samla upp och binda flera Bax-proteiner samtidigt, vilket gör att celldöden stoppas mer effektivt än man tidigare trott. Cancercellerna behöver inte producera extremt stora mängder Bcl-2 för att skydda sig – även en måttlig ökning kan räcka.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för nya cancerbehandlingar</h2><p>Forskarna studerade också hur sammansättningen av mitokondriernas membran påverkar samspelet mellan proteinerna. Ett särskilt lipidämne, kardiolipin, kan främja apoptos och hjälpa Bax att bilda hål i membranet. Men även i membran som innehåller kardiolipin kan ett tillräckligt högt innehåll av Bcl‑2 hindra cellerna från att dö.</p><p>– På längre sikt kan den här typen av kunskap öppna för nya möjligheter kring cancerbehandlingar, till exempel genom att rikta in sig på Bcl-2 och dess skyddande funktion, säger Gerhard Gröbner.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare från Umeå universitet, Lunds universitet, the European Spallation Source (ESS) i Lund, ISIS Neutron and Muon Source och Diamond Light Source i Storbritannien samt Institut Laue‑Langevin (ILL) i Frankrike.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="54e6c197-6510-4183-83dd-152258387767" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/proteinet-som-hjalper-cancerceller-att-overleva-behandling_12168639/https://www.umu.se/nyheter/oliver-billker-tilldelas-torgny-och-lena-stigbrands-pris_12168901/Oliver Billker tilldelas Torgny och Lena Stigbrands prisProfessor Oliver Billker vid Institutionen för molekylärbiologi får Torgny och Lena Stigbrands pris vid Umeå universitet 2026 för sina insatser inom malariaforskning.Thu, 02 Apr 2026 12:40:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oliver Billker, professor vid Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Oliver Billkers forskning handlar om att förstå malariaparasitens biologi bättre och hur de interagerar med myggorna som överför dem. Priskommittén lyfter i sin motivering fram att:</p><p><em>"Professor Oliver Billker får priset för sina ledande insatser inom malariaforskning och för ett strategiskt ledarskap som tydligt profilerat Umeå universitet. Genom utveckling av storskaliga genetiska metoder och öppna resurser har han fundamentalt förändrat fältet och möjliggjort genombrott globalt. Med omfattande publikationer, stark forskningsfinansiering och ledning av stora samarbeten exemplifierar han vetenskaplig excellens."</em></p><p>Som direktor för MIMS (Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden), samt som en central aktör inom SciLifeLab och det nationella programmet DDLS (Data-Driven Life Science), har Oliver Billker haft en avgörande roll i att stärka forskningsinfrastruktur, forskningsmiljö och internationella nätverk.</p><p>Torgny och Lena Stigbrands pris tilldelas en vid Umeå universitets verksam forskare eller lärare som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom något av fälten immunologi, cell- och molekylärbiologi eller mikrobiologi.</p><p>Priset instiftades 2024 efter en donation av Torgny Stigbrand, professor i medicinsk genetik, och hans fru Lena Stigbrand. Prissumman är 100 000 kronor och priset delas i år ut för sista gången, i samband med universitetets årshögtid.</p>https://www.umu.se/nyheter/oliver-billker-tilldelas-torgny-och-lena-stigbrands-pris_12168901/https://www.umu.se/nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888/Sun Nyunt Wai prisas för framstående bakterieforskningProfessor Sun Nyunt Wai vid Institutionen för molekylärbiologi tilldelas Bo och Barbro Hammarströms pris vid Umeå universitet 2026. Hon får priset för sina banbrytande och långvarigt betydelsefulla insatser inom medicinsk mikrobiologi och immunologi.Thu, 02 Apr 2026 12:08:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sun Nyunt Wai är professor i medicinsk mikrobiell patogenes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Sun Nyunt Wai forskar om sjukdomsframkallande bakteriers egenskaper på molekylär nivå. Priskommittén konstaterar i sin motivering att:</p><p><em>”Hennes pionjärarbete om bakteriella membranvesiklers roll i patogenes, immunaktivering och mikrobiella interaktioner har format ett helt forskningsfält. Genom publikationer i ledande tidskrifter, stark forskningsfinansiering och högt värderad undervisning har hon tydligt stärkt Umeå universitets profil. Hennes vetenskapliga genombrott och akademiska ledarskap exemplifierar den excellens priset vill uppmärksamma.”</em></p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris inrättades 2022 vid Umeå universitet efter en donation från Bo Hammarström. Priset tilldelas en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitets som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom något av fälten kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi. </p><p>Priset på 100 000 kronor delas ut vid universitetets årshögtid under fem år – första gången 2023 och sista gången 2027.</p>https://www.umu.se/nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888/https://www.umu.se/nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574/Tarmfloran skiljer sig hos barn med ovanlig matallergiBarn med den ovanliga men allvarliga allergisjukdomen FPIES har en avvikande tarmflora jämfört med friska barn. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften the Journal of Allergy and Clinical Immunology. Thu, 02 Apr 2026 08:01:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn med den ovanliga allergisjukdomen FPIES har en tydligt avvikande tarmflora, enligt en ny studie från Umeå universitet där molekylärbiologen och docenten Kotryna Simonyte Sjödin medverkat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p class="quote-center">Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES</p><p>–  Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES, ett område där kunskapen hittills varit begränsad, säger Kotryna Simonyte Sjödin, molekylärbiolog och docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>FPIES, food protein induced enterocolitis syndrome, är en typ av matallergi där kroppen reagerar utan de vanliga allergiantikropparna, vilket gör att besvären kommer långsammare och sitter i magen snarare än som utslag eller andningsbesvär. Den debuterar under spädbarnsåret och kan ge kraftiga kräkningar, diarré och cirkulationspåverkan. Den bakomliggande mekanismen är fortfarande oklar.</p><p>I den nya studien har forskarna analyserat avföringsprover från 56 barn med nydiagnostiserad FPIES och jämfört dem med 43 åldersmatchade barn utan allergi. Barnen delades in i tre åldersgrupper under det första levnadsåret. Resultaten visar att ålder var den starkaste faktorn som påverkade bakteriesammansättningen, men att FPIES i sig också var tydligt kopplat till skillnader i tarmfloran.</p><p>Studien visar bland annat att barn med FPIES hade en lägre förekomst av <em>Bifidobacterium</em> och Verrucomicrobiota, samtidigt som nivåer av bakterier som <em>Bacteroides</em>, <em>Haemophilus</em> och <em>Veillonella</em> var högre. Vissa livsmedel som utlöste FPIES var dessutom kopplade till ytterligare förändringar i tarmfloran.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Docent Anna Winberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Winberg</span></div></div><p>– FPIES är en kliniskt utmanade diagnos där vi i dag saknar tillförlitliga biomarkörer. Genom att koppla kliniska observationer till detaljerade studier av tarmfloran kan vi successivt bygga en mer sammanhållen bild av sjukdomen, säger överläkare Anna Winberg, docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Studien bidrar med ny kunskap om sambandet mellan tidig tarmflora och utvecklingen av allergisk sjukdom och stärker bilden av att tidiga biologiska faktorer kan få långvariga konsekvenser för barns hälsa.</p><p>– Studien bygger på systematiskt insamlade prover vid diagnos och på</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Christina West.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>högupplösta analyser vilket ger en robust och jämförbar databas. På sikt kan dessa resultat bidra till utvecklingen av mer individualiserade strategier för diagnostik, prevention eller behandling, även om sådana tillämpningar kräver ytterligare studier, säger överläkare Christina West, professor i pediatrik på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574/https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827/12 miljoner i statliga medel till precisionsmedicin inom cancerSPRINTR‑studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, får 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla sin nationella forskningsplattform inom precisionsmedicin. Satsningen ska förenkla klinisk cancerforskning, göra det möjligt att skala upp arbetssättet till fler cancerformer och ge patienter i hela landet snabbare tillgång till molekylär diagnostik.Thu, 02 Apr 2026 08:03:57 +0200<p>I samma regeringsbeslut, som rör satsningar på precisionshälsa och kliniska prövningar, får även Genomic Medicine Sweden (GMS) och Biobank Sverige medel.</p><p>SPRINTR (Swedish precision medicine initiative for novel treatment and research) är ett forskningsprojekt där ett av syftena är att underlätta för klinisk cancerforskning. En viktig del i arbetet är att alla patienter som utreds för misstänkt prostatacancer får frågan om att delta i en observationsstudie. Proceduren är enkel och framtagen för att kunna användas i hela landet. Under året väntas minst 23 kliniker, inklusive alla universitetssjukhus, börja inkludera patienter.</p><p>Regeringen har nu beslutat att ge projektet 12 miljoner kronor genom Socialstyrelsen. Pengarna ska användas för att utveckla skalbara arbetssätt och it-lösningar så att konceptet kan byggas ut i Sverige och anpassas till fler cancerformer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är mycket tacksamma för detta stöd som riktar sig till just de element och strukturer som vi bygger. Vi kan tack vare detta jobba både snabbare och bredare tillsammans med kollegor i hela landet för att göra detta användbart för så många som möjligt, säger Andreas Josefsson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus, som är huvudansvarig för studien.</p><h3>Unik forskningsplattform</h3><p>Forskningsprojektet SPRINTR finansieras till största del av Sjöbergstiftelsen. Studiens mål är att hitta bättre biomarkörer som kan förutsäga prognos och behandlingseffekt samt att utvärdera hälsoekonomi och livskvalitet. Biomarkörerna kan vara alltifrån MR-undersökningar och digital patologi till molekylära analyser av vävnadsprover tagna i klinisk rutin.</p><p>– Jag är övertygad om att forskningen kommer att ge svar på viktiga kliniska frågor och leda till bättre och mer individanpassad behandling för män med prostatacancer, säger Andreas Josefsson.</p><p>Genom att flera diagnostiserande kliniker i landet medverkar skapas en långsiktig och nationell forskningsplattform. Studien planeras pågå i minst trettio år och ska främja en öppen forskningsmiljö där forskare kan använda data även utan krav på medförfattarskap från huvudansvarig forskare. Målet är att tillsammans kunna göra bättre forskning för att förbättra vården för män med prostatacancer.</p><h3>Byggs för att fungera för fler cancerdiagnoser</h3><p>Studien bygger även en så kallad study ready-population som kan förenkla och öka inklusionen i kliniska studier. Det görs möjligt genom att samtycket inkluderar att insamlad information får användas för riktade inbjudningar. Ett av studiens syften är att strukturerna ska kunna användas även inom andra cancerformer. Därför utvecklas så enkla och generiska arbetssätt och it-system som möjligt.</p><p>– Vi är stolta över att detta initiativ leds av forskare på Norrlands universitetssjukhus. Konceptet som utvecklas inom studien kan bidra till att flera av målen inom den nya nationella cancerstrategin kan nås snabbare, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><h3>Jämlikhet över landet</h3><p>Medlen från Socialdepartementet ska också användas för att pröva ett nytt arbetssätt inom patologi, som ska underlätta molekylär profilering. Projektet samarbetar med bland annat Genomic Medicine Sweden, INCA-plattformen och SciLifeLab och är även kopplat till nationella och internationella projekt.</p><p>– Finansieringen gör det möjligt att snabbare bygga ut kapaciteten och utvärdera molekylärdiagnostiska metoder, så vi får en jämlik tillgång till metoder som kan användas vid framtida behandlingsbeslut, förklarar Karin Welén, docent vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Andreas Josefsson leder projektet.</p><p>Umeå universitet och Region Västerbotten har under lång tid byggt starka forskningsmiljöer inom cancerområdet. SPRINTR är en av flera initiativ som samlas under Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC), som nu är i process för att ackrediteras av Organisation of European Cancer Institutes (OECI).</p><p>– Vi stöder detta projekt och ser med stor förväntan på hur SPRINTR-studien och FOCU.SE-studien, från kompletterande infallsvinklar, kan utvecklas och bli skalbara modeller som gagnar gemensamma strukturer i Sverige. Ett av målen för CCC är att stödja olika initiativ som kan komplettera varandra så att vi tillsammans ska bli ett ekosystem för forskning och utveckling inom cancer i Sverige, säger Patrik Rossi, ordförande i Comprehensive Cancer Centre-nätverket Sverige.</p>https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661/Föreslås få mångmiljonbelopp inom tre nya strategiska forskningsområdenAllt från totalförsvaret till polarforskning och AI. Vetenskapsrådet rekommenderar att regeringen satsar mångmiljonbelopp på tre strategiska forskningsområden där Umeå universitet ingår. – Detta är ett bevis på att Umeå universitet levererar excellent toppforskning på internationell nivå, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet.Fri, 10 Apr 2026 11:47:58 +0200<p>Satsningen på nya strategiska forskningsområden, SFO, är ett initiativ av regeringen och ska bidra till en kraftsamling och profilering av svensk forskning. Den forskning som finansernas inom satsningen ska vara av högsta internationella kvalitet och sträva efter excellens.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I slutet av förra året utlystes medel inom åtta nya SFO:er, 49 ansökningar från landets lärosäten skickades in, internationella beredningsgrupper har genomfört ett omfattande bedömningsarbete och nu har Vetenskapsrådet rekommenderat att regeringen satsar extra på 16 forskningsmiljöer. Beslut tas av regeringen.</p><p>Bland de rekommenderade finns Umeå universitet som huvudsökanden på en – inom området ”Krisberedskap och totalförsvaret” – och som medsökande lärosäte på två – inom områdena ”Polarforskning” och ”Hälsa, life science och artificiell intelligens”.</p><p>– Det här beskedet är så klart jätteviktigt för vårt lärosäte. Det viktigaste är att Umeå universitet får möjlighet att utveckla och delta i de här starka forskningsområdena, säger Thomas Olofsson, vicerektor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dccd1e1b-f0fc-491e-921f-6590173a9247" data-contentname="SFO">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning för stärkt säkerhet</h2><p>Den forskningsmiljö där Umeå universitet står som huvudsökande är Europeiska CBRNE-centret, som arbetar med forskning och utveckling inom samhällssäkerhet och beredskap med särskilt fokus på farliga ämnen. (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive).</p><p>Niklas Eklund, CBRNE-centrets föreståndare tillika professor i statsvetenskap, är projektledare för ansökan.</p><p>– När jag fick beskedet greps jag av en otrolig lust att få börja jobba med alla våra bra idéer. De har faktiskt accepterat hela vår forskningsplan. Det är en enorm lyckokänsla över alltihop, säger Niklas Eklund.</p><p class="quote-center">Möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik.</p><p>Ansökan handlar om säkerhetsmässiga utmaningar och de unika förhållanden som Norrland representerar i världsutvecklingen och det nya geopolitiska läget.</p><p>– Vi får möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik, säger Niklas Eklund, och fortsätter:</p><p>– Hela Norrlands säkerhetspolitiska roll i Norden och Arktis är ju kraftfullt förändrad redan och håller på att ändras ännu mer. När det gäller den geopolitiska betydelsen av Norrland kan vi inte gå på något som vi trodde för tio år sedan utan nu är det en helt ny situation.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapligt samarbete mellan universitet</h2><p>Umeå universitet får huvuddelen av medlen och kommer att koordinera arbetet, men i ansökan ingår även Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p>– Vi fick särskilt beröm från Vetenskapsrådet för vår tvärvetenskapliga ansats och förmåga att sätta ihop en forskargrupp som är genuint tvärvetenskaplig och som dessutom kommer från tre lärosäten.</p><p>De tre universiteten har samarbetat kring dessa frågor tidigare, har en gemensam agenda och forskningsintresse. En annan styrka är hur de ligger placerade längs Norrlandskusten.</p><p>– Vårt gemensamma regionala ansvar täcker halva Sveriges yta. Att vi samverkar ger oss en enorm täckning och betydelse. Och gemensamt blir våra nätverk väldigt omfattande, säger Niklas Eklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund, föreståndare CBRNE-centret samt professor vid Statsvetenskapliga institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Synergieffekter med gemensam ansökan</h2><p>Inom det strategiska forskningsområdet Polarforskning står en forskningsmiljö vid Stockholms universitet som huvudsökande, men det hade lika gärna kunnat vara Umeå universitet. De två lärosätena koordinerar arbetet tillsammans med samma anspråk på medel, men bara ett lärosäte kunde stå på ansökan, och det blev Stockholms universitet.</p><p>– Stockholm och Umeå har båda väldigt stark polarforskning, men vi kompletterar varandra väldigt bra då vår forskning har olika inriktningar. Genom att öka samarbetet mellan forskningsmiljöerna kan vi nå stora synergieffekter, säger Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><p>I ansökan finns också Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet med deras specialistkompetenser.</p><p class="quote-center">Möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden.</p><p>Arktis håller på att förändras, det får konsekvenser både för naturvetenskapliga processer men också för människorna som lever och verkar i Arktis. Medlen ger stora möjligheter att utveckla polarforskningen.</p><p>– Den här forskningsmiljön ger oss möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden. Vi måste förstå de geovetenskapliga processerna och ekosystemens respons men också hur samhällen blir påverkade. Vi är jättelyckliga över den här stora möjligheten att utveckla polarforskningen i Sverige och vid Umeå universitet.</p><p>Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, som tyvärr gick bort hastigt och oväntat i slutet av november 2025, koordinerade arbetet med ansökan vid Umeå universitet tillsammans med Johan Olofsson.</p><p>– Tankarna går också till Dieter Müller. Det känns vemodigt att han inte får vara med och bygga upp den nya miljön som vi planerade, säger Johan Olofsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Utveckling för träffsäkra behandlingar</h2><p>Inom området ”Hälsa, life science och artificiell intelligens” ingår Umeå universitet som medverkande lärosäte på forskningsmiljö ”Modellering av cellmembran med AI”, som leds av Stockholms universitet.</p><p>Vid Umeå universitet är det Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och anknuten till Swedish Metabolomics Centre (SMC) vid Umeå universitet, som deltar.</p><p>Hon arbetar med att studera små fettmolekyler. I samarbetet med de andra universiteten kommer Umeå universitet att bidra med kunskap om verkliga sjukdomsprocesser, för att koppla till AI-modeller.</p><p>– Genom att studera och analysera hur fettmolekyler förändras vid sjukdom så kan vi bidra till utvecklingen av nya diagnostiska verktyg och mer träffsäkra behandlingar. Vilket ju är det vi strävar efter, säger Elin Chorell.</p><p class="quote-center">Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på.</p><p>Satsningen innebär bland annat en möjlighet att knyta kontakt med fler forskare och att söka mer finansiering. Men framför allt att utveckla ett redan starkt område vid Umeå universitet.</p><p>– Jag har arbetat med att driva fram det här forskningsområdet sedan 2010, så jag blev fantastiskt glad över beskedet, framför allt för området i sig. Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på, säger Elin Chorell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661/https://www.umu.se/nyheter/arbetslosa-vuxna-barn-okar-foraldrars-depressionsrisk_12168586/Vuxna barns arbetslöshet kopplad till äldre föräldrars risk för depressionÄldre vuxna i Indien har nästan 12 procent högre risk att drabbas av depression när deras vuxna barn är arbetslösa. En ny studie från Umeå universitet visar att arbetslöshet bland yngre generationer ökar risken för psykisk ohälsa hos föräldrar, särskilt i ett samhälle där många äldre är både ekonomiskt och socialt beroende av sina barn.Wed, 01 Apr 2026 14:30:10 +0200<p>Den nya forskningen bygger på omfattande data från Longitudinal Ageing Survey of India, där över 73 000 personer över 45 år ingår. Materialet ger en unik bild av hur familjer påverkas när vuxna barn hamnar utanför arbetsmarknaden.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Två generationer i Indien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Adi Lica, Unsplash</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starkt samband mellan barns arbetslöshet och föräldrars hälsa</h2><p>Forskarna visar att sambandet mellan vuxna barns arbetslöshet och föräldrars försämrade psykiska hälsa är tydligt. När de vuxna barnens inkomster försvinner ökar även osäkerheten för föräldrarna, som i hög grad förlitar sig på stöd från sina barn i vardagen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förstfödda söner spelar särskilt stor roll</h2><p>Studien visar att risken för depression bland föräldrar ökar markant när den förstfödde sonen förlorar sitt arbete, medan sambandet är betydligt svagare när den förstfödda dottern mister jobbet. Enligt forskarna speglar detta kulturella föreställningar i Indien, där söner – särskilt den äldste – traditionellt ses som de som ska föra familjens namn vidare och förväntas stödja föräldrarna på äldre dagar. Dessa förväntningar gör att sonens arbetslöshet får större konsekvenser för föräldrarnas psykiska välbefinnande.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Social delaktighet skyddar äldre vuxnas psykiska hälsa</h2><p>Trots familjens centrala betydelse visar studien att sociala nätverk och ett aktivt socialt engagemang har en tydligt skyddande effekt. Äldre personer som deltar i sociala aktiviteter löper lägre risk för att utveckla depression, även när deras vuxna barn drabbas av arbetslöshet. För äldre med begränsat socialt engagemang är sambandet däremot betydligt starkare, och risken för depression ökar markant när vuxna barn mister jobbet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Starkast samband i delstater med stora socioekonomiska ojämlikheter</h2><p>I delstater med stora inkomstskillnader är äldre föräldrar särskilt sårbara. Dessa områden kännetecknas ofta av begränsad tillgång till viktiga offentliga tjänster som utbildning, socialt stöd och hälso- och sjukvård. Studien visar att äldre vuxna som lever under sådana förhållanden har en högre risk för depression när deras vuxna barn blir arbetslösa, jämfört med äldre vuxna i delstater med låg inkomstojämlikhet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rishabh Tyago, postdoc vid Enheten för demografi och åldrandeforskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Silke Schulz</span></div></div><p>– Våra resultat visar hur nära sammanlänkade generationerna i Indien är och hur sårbara många äldre vuxna blir när yngre generationer förlorar fotfästet på arbetsmarknaden. Utan social delaktighet märks konsekvenserna direkt hos äldre, säger, Rishabh Tyagi, postdoc vid Enheten för demografi och åldrandeforskning, en av forskarna bakom studien.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Centrala resultat i studien</h2><ul><li>Äldre föräldrar i Indien påverkas tydligt när deras vuxna barn står utan arbete.</li><li>Sambandet är starkare i familjer där barnens ekonomiska och sociala stöd är avgörande för föräldrarnas trygghet.</li><li>Arbetslöshet bland förstfödda söner har ett starkare samband med föräldrars depressionsrisk än arbetslöshet bland förstfödda döttrar, delvis på grund av kulturella förväntningar på ansvar.</li><li>Äldre föräldrar som är socialt aktiva klarar sig betydligt bättre än äldre som lever mer isolerat.</li><li>Stora ekonomiska klyftor mellan delstater ökar sårbarheten för äldre föräldrar.</li></ul><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Rekommendationer</h2><p>Forskarna rekommenderar att stärka stödet till unga på arbetsmarknaden, minska de betydande inkomstskillnaderna mellan delstater och förbättra statens kapacitet att leverera grundläggande offentliga tjänster såsom, utbildning, välfärd och hälso- och sjukvård. Detta bedöms vara centralt för att bättre skydda äldre vuxnas psykiska och sociala välbefinnande.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Mer om projektet</h2><p>Tyagi, R., Baranowska-Rataj, A., & Gugushvili, A. (2026). Adult Children’s Unemployment and Parental Mental Health in India: Social and Economic Heterogeneity. SSM-Population Health 33 (2026) 101905, <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352827326000078?via%3Dihub">https://doi.org/10.1016/j.ssmph.2026.101905. </a></p><p>Projektet är en del av ett större forskningsprojekt med titeln “The effects of unemployment on health of family members”, finansierat av Europeiska forskningsrådet (ERC).</p>https://www.umu.se/nyheter/arbetslosa-vuxna-barn-okar-foraldrars-depressionsrisk_12168586/https://www.umu.se/nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493/ Över 15 procent fler antagna till höstens internationella masterutbildningarStudenter runt om i världen fick i dagarna sina antagningsbesked till svenska lärosäten. Umeå universitet fortsätter att stärka sin internationella profil. Umeå universitet har över 15 procent fler antagna jämfört med föregående år i den internationella masteromgången med studiestart till hösten. Wed, 01 Apr 2026 08:57:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>1 504 studenter är antagna till över 45 internationella masterprogram på Umeå universitet hösten 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Umeå universitet ser fram emot att välkomna alla nya studenter till hösten och vi glada att så många internationella studenter valt ett studieprogram vid Umeå universitet, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildningsfrågor vid Umeå universitet.</p><p>Utbildningar inom folkhälsa och ekonomi är fortsatt starka. Umeå universitet startar i höst två nya masterprogram i bioinformatik och i matematisk statistik med inriktning på finansiell matematik.</p><p>Nathaniel Street, programansvarig för masterprogrammet i bioinformatik berättar om det nya programmet: <br> <br>– Vi ser starka anställningsmöjligheter för studenter inom den akademiska världen, kliniska miljöer och bioteknikindustrin. Programmet är utformat för att utrusta studenterna med de praktiska färdigheter som dessa sektorer kräver. Det är positivt att se ett sådant stort internationellt intresse redan under programmets första år.</p><p>På kandidatnivå ger Umeå universitet tre program på engelska i den internationella antagningsomgången. Dessa är i life science, internationell ekonomi och industridesign. Det internationella ekonomprogrammet är fortsatt eftertraktat. Kandidatprogrammet i industridesign ges för första gången på engelska, vilket redan har lockat ett brett internationellt söktryck och visar att satsningen möter ett växande globalt intresse för en kreativ och hållbar designutbildning.</p><p class="quote-center">Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå.</p><p>Cathrine Norberg fortsätter: <br>– Det är glädjande att intresset har ökat för så många av universitetets program. Vi har haft 40 % fler sökande totalt jämfört med förra året. Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå. Bland annat blir de internationella studenterna inbjuda till ett förberedande webbinarium under våren och får tillgång till en app där de kan chatta med andra antagna studenter som också påbörjar sina studier i höst här vid universitetet.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d5010cf0-0add-40ba-911a-ffec3a944ce5" data-contentname="Masterprogram med flest antagna studenter hösten 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493/https://www.umu.se/nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541/När akademi och industri samarbetar för att driva mikrobiomforskning framåtSamarbeten mellan akademi och industri spelar en viktig roll i att omsätta forskning i praktiska tillämpningar. Forskaren Chinmay Dwibedi delade med sig av erfarenheter från sitt arbete med BioGaia AB under den senaste Open up for Innovation-konferensen vid Umeå universitet.Wed, 01 Apr 2026 11:39:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Chinmay Dwibedi är verkligen engagerad i att se till att hans forskning kommer samhället till nytta. Han var en av de inbjudna talarna vid Open up for Innovation.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Den tredje upplagan av Open up for Innovation samlade forskare, representanter från industrin och doktorander för att utforska hur sektorsövergripande samarbeten kan påskynda vetenskapliga framsteg och skapa värde för samhället. Evenemanget, som arrangerades av Umeå Biotech Incubator (UBI), lockade omkring 70 forskare och 30 deltagare från industrin och erbjöd en dynamisk mötesplats för matchmaking, inspiration och erfarenhetsutbyte.</p><p>En av de inbjudna talarna var Chinmay Dwibedi, vars forskning fokuserar på att förstå mänskliga tarmbakterier i hög upplösning. Hans forskargrupp studerar hur bakteriella stammar utvecklas, skiljer sig funktionellt och påverkar människors hälsa. Det långsiktiga målet är att bana väg för mikrobiombaserade terapier genom att identifiera hur specifika mikrober bidrar till sjukdom, hälsa och läkemedelsrespons.</p><p>Chinmay Dwibedi lyfte fram sitt samarbete med probiotikaföretaget BioGaia AB och beskrev partnerskapet som både konstruktivt och ögonöppnande. </p><p class="quote-center">Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang</p><p>– De är ett vetenskapsdrivet företag med stor respekt för evidens och mycket öppna med att dela sin kunskap om bakteriestammar, tillverkning och effekt. Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang, säger han.</p><p>Nyligen beviljades Chinmay Dwibedi medel från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet för ett doktorandprojekt i samarbete med BioGaia och han betonade att samarbete mellan akademi och industri är avgörande för att utveckla nya probiotiska koncept, inklusive framväxande idéer som precisions-probiotika. </p><p>– Det bygger en bro mellan upptäckt och tillämpning. Det som vi ser som spännande vetenskap är inte alltid möjligt att översätta till produkter på grund av kostnader, produktion eller regelverk. Industrin bidrar med ovärderlig erfarenhet från kliniker och mikrobiologer, vilket säkerställer att nya koncept både är vetenskapligt solida och praktiskt relevanta.</p><p>Med blicken framåt ser Chinmay Dwibedi stora möjligheter inom personligt anpassade mikrobiomterapier. </p><p>– Dessa terapier passar inte alla. En viktig möjlighet är att identifiera vilka som har störst nytta av dem. Med bättre kliniska studier och integrering av mikrobiella, kliniska och livsstilsrelaterade data kan vi gå mot mer träffsäkra och effektiva behandlingar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konferensen Open up for Innovation gav Chinmay Dwibedi och alla andra deltagare utmärkta möjligheter att nätverka.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Han noterade också Open up for Innovation eventets inspirerande atmosfär och ambitioner. </p><p>– Det var intressant att höra om regionens strategiska fokus på investeringar och translationell forskning. Och arrangemanget var tydligt värdefullt för doktorander som utforskar möjligheter utanför akademin.</p>https://www.umu.se/nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541/https://www.umu.se/nyheter/doktorand-tar-brons-i-skidalpinism-vid-sm_12168395/Doktorand tar brons i skidalpinism vid SM Maja Lindström, doktorand i beräkningsvetenskap, tog brons i skidalpinism under SM – trots att hon aldrig tidigare tävlat i sporten. Hon lyfter fram ett starkt stöd från kollegor och sin tävlingsinstinkt som avgörande för framgången. Tue, 31 Mar 2026 13:04:46 +0200<p>Vid Umeå universitet arbetar Maja Lindström vid IceLab, den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Integrated Science Lab. Hon är industridoktorand vid Institutionen för datavetenskap i samarbete med Sift Lab. Hennes forskning handlar om att analysera och förstå komplexa nätverk – såsom biologiska, sociala och informationsbaserade system – för att förstå hur de är uppbyggda och organiserade. </p><p>Hon är dock inte bara forskare, utan också en aktiv person med ett stort intresse för idrott. När hon fick höra att SM skulle hållas i Umeå bestämde hon sig för att prova en ny sport: skidalpinism, eller ”skimo”. </p><h3>Ett äventyr i okänd terräng </h3><p>Maja tycker om att åka skidor och har tidigare gått på topptur för nöjes skull, men hade aldrig tävlat i skimo – en relativt ny sport som debuterade i vinter-OS 2026. Inför tävlingen hade hon bara tränat en gång. </p><p>– Jag hade hört talas om sporten, men visste inte riktigt hur den fungerade – det är många regler som jag fick lära mig samma dag som tävlingen. </p><p>Trots att det var ett SM gick hon in i loppet med en nyfiken och lekfull inställning. </p><p>– Jag visste att det fanns professionella åkare där, och jag är inte alls professionell i den här sporten. För mig var det mest en rolig grej att testa.</p><p>Tävlingen blev händelserik. Vinnaren, Johanna Gelfgren, tappade en skida i starten men vann ändå. – Hon var otrolig! sa Maja.</p><p>Själv höll Maja fokus genom den fysiska ansträngningen uppför och de tekniska momenten – att klicka i och ur skidorna, ta av stighudar och växla till utförsåkning. När hon passerade åkaren på fjärde plats vid toppen insåg hon att hon var på väg mot ett oväntat brons. </p><p>På måndagen tog hon med sig medaljen till IceLab och delade glädjen med kollegor och vänner. Det var inte bara placeringen som gjorde intryck.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maja Lindström visar upp sin bronsmedalj för vänner och kollegor på IceLab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p> – Jag blev glad när jag såg att medaljen var graverad av samma person som graverar Nobelprismedaljerna. Som forskare kändes det extra speciellt. </p><h3>Stöd från den ”mest högljudda klacken” </h3><p>Majas prestation fick extra kraft av ett starkt stöd från kollegor och vänner, många från IceLab. Postdoktorn Abigail Rec beskrev gruppen som ”den mest högljudda och entusiastiska klacken på berget”. De lade tre timmar på att göra skyltar, bland annat en stor ”Jätte-Maja”.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maja Lindström och Abigail Rec tillsammans framför IceLabs akvarium med några av de skyltar som Abigail och fler vänner har gjort för att heja på henne under loppet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p> För Maja gav stödet energi både före och under loppet.</p><p> – Jag såg när de kom till arenan med alla skyltar, och det var fantastiskt. Det betydde mycket under loppet eftersom jag kunde höra dem hela vägen runt – de skrek så högt! Man hör dem till och med i SVT:s sändning.</p><p>Hon menar att den här typen av engagemang är typisk för IceLab. Hon beskriver miljön som samarbetsinriktad, där kollegor stöttar varandra – både i forskning och utanför.</p><p> – Jag tror att mina vänner på IceLab verkligen hjälpte mig, de pushade mig lite och sa: ”Klart du ska göra det!” </p><p>Även hennes handledare, Martin Rosvall, som själv är en erfaren skidåkare, stöttade henne i beslutet att delta. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maja Lindström, doktorand vid Institutionen för datavetenskap och IceLab, arbetar vid sitt skrivbord omgiven av de skyltar som hennes vänner gjorde för att heja på henne under SM skimo finalen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><h3>Framåt – i både skidalpinism och forskning </h3><p>Veckan efter loppet var hon tillbaka vid skrivbordet och arbetade med nätverksmodeller. På frågan om hon kommer att tävla igen berättar hon att landslagets tränare har kontaktat henne om ett träningsläger nästa vinter. </p><p>– Det är alltid roligt att prova något nytt. </p><p>Hon väntade dock inte till nästa vinter. Redan dagen efter SM deltog hon i ytterligare en tävling, Bräntberget 1H – ett en-timmeslopp där deltagarna kör så många varv som möjligt upp och ner för Bräntberget.</p><p>Maja gjorde tio varv och kom tvåa – återigen med sina vänner på plats som stöd. </p>https://www.umu.se/nyheter/doktorand-tar-brons-i-skidalpinism-vid-sm_12168395/https://www.umu.se/nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145/Samarbete avgörande för motståndskraftiga samhällen i norrPax Nordica 2026 samlade forskare, beslutsfattare och praktiker i Umeå för att diskutera totalförsvar och värdlandsstöd i norra regioner. Med perspektiv från Ukraina och hela Norden lyfte forumet hur samverkan, beredskap och samhällelig motståndskraft är centrala för att hantera kriser och stärka säkerheten i ett föränderligt geopolitiskt landskap.Tue, 31 Mar 2026 11:20:22 +0200<p class="quote-center">Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande.</p><p>Evenemanget inleddes med ett välkomstanförande av Umeå universitets rektor Tora Holmberg, som satte ramarna för ett program som knöt samman lokala, regionala och internationella perspektiv. Ett genomgående tema under dagen var hur erfarenheterna från Ukraina kan bidra till ökad beredskap och motståndskraft i Norden.</p><p>Pax Nordica 2026 samlade en bred uppsättning röster för att undersöka hur totalförsvaret kan utvecklas i nordliga sammanhang, med särskilt fokus på värdlandsstöd inom NATO:s ramverk. Forumet, som arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet tillsammans med regionala och nationella partners, har sedan 1994 fungerat som en plattform för dialog om säkerhet och hållbarhet i Europas nordligaste områden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktis som strategisk logistisk nod</h2><p>Tidigt i programmet satte Hans Lindberg, kommunalråd i Umeå, tonen genom att lyfta Arktis växande strategiska betydelse. Han betonade hur norra Sverige blir allt viktigare för logistik, infrastruktur och mobilitet i ett förändrat säkerhetsläge – något som ställer nya krav på beredskap och samordning över sektors- och nationsgränser.</p><p>Denna inramning tydliggjorde en av dagens kärnfrågor: hur värdlandsstöd kan fungera i praktiken i ett nordligt sammanhang där avstånden är stora, infrastrukturen avgörande och civila och militära behov tätt sammanflätade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Erfarenheter från Ukraina satte tonen</h2><p>Vitalii Bielobrov, vice borgmästare i Cherson, gav en förstahandsskildring av livet under ockupation och de utmaningar som följer efter befrielsen. Hans vittnesmål visade både krigets mänskliga kostnader och vikten av att upprätthålla samhällsfunktioner under extrema förhållanden.</p><p>– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande, säger Niklas Eklund, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Arctic Six Chair och arrangör av Pax Nordica.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Motståndskraft byggs lokalt</h2><p>Flera talare återkom till betydelsen av lokal kapacitet och social sammanhållning. Veronica Strandh, docent i statsvetenskap, lyfte fram hur motståndskraft vilar på vardagliga relationer och fungerande lokalsamhällen. Caroline Helmersson från Region Västerbotten visade hur detta tar sig konkreta uttryck i arbetet med att säkerställa att hälso- och sjukvården fungerar i såväl fredstid som vid kris och krig.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Totalförsvaret som ett gemensamt ansvar</h2><p>Ur ett militärt perspektiv betonade Magnus Ståhl, chef för Militärregion Nord, att totalförsvar börjar långt innan en kris uppstår. Han lyfte fram vikten av fungerande och attraktiva samhällen i norr samt att internationellt samarbete, särskilt i ljuset av Sveriges och Finlands NATO-medlemskap, är avgörande för en effektiv försvarsplanering.</p><p>Kommunala perspektiv förstärkte bilden av behovet av samordning mellan olika nivåer. Hans Lindberg betonade vikten av fördjupat gränsöverskridande samarbete i Arktis, medan Toralf Heimdal från Bardu kommun i Norge visade hur även mindre kommuner spelar en viktig roll, bland annat genom samarbete med internationella militära aktörer.</p><p>Sammantaget pekade diskussionerna mot en gemensam slutsats: totalförsvaret bygger på väl förberedda samhällen där civila och militära aktörer kan samverka sömlöst. Det kräver tydlig ansvarsfördelning, tillgång till kritiska resurser och etablerad samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå redan i fredstid.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En strategisk diskussion för Arktis</h2><p>I en tid där geopolitiska spänningar i allt högre grad påverkar Arktis och norra Europa underströk Pax Nordica 2026 den strategiska betydelsen av att bygga motståndskraftiga samhällen präglade av samarbete, beredskap och tillit. Diskussionerna visade också behovet av fortsatt dialog över sektors- och nationsgränser för att säkerställa att totalförsvaret är både robust och anpassningsbart inför framtida utmaningar.</p>https://www.umu.se/nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-forst-i-sverige-med-eget-huvudomrade_12168388/Umeå universitet först i Sverige med eget huvudområde i idrottspsykologiUmeå universitet blir först i landet med att inrätta idrottspsykologi som eget huvudområde. Det ger studenter nya möjligheter att läsa vidare till examen inom ett ämne som länge varit etablerat internationellt, men som hittills inte haft samma ställning i svensk högre utbildning.Tue, 31 Mar 2026 10:54:40 +0200<p class="quote-center">Vi har väldigt god kompetens inom forskningen på området och flera eldsjälar i undervisningen</p><p>Det nya huvudområdet ska ge studenter fördjupad kunskap om hur psykologiska faktorer påverkar prestation, motivation och välmående inom idrott. Samtidigt stärker satsningen Umeå universitets idrottsprofil och markerar en tydligare position inom ett växande akademiskt fält.</p><p>Idrottspsykologi finns sedan länge som akademiskt ämne vid universitet runt om i världen. I Sverige har ämnet däremot inte tidigare funnits som eget huvudområde.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f3c69914-03ab-43e0-bd1e-d066b9697d4e" data-contentname="Faktaruta">{}</div><p>Med den nya inrättningen blir Umeå universitet det första lärosätet i landet som erbjuder utbildning inom idrottspsykologi på kandidat- och magisternivå. Ämnet fokuserar på hur idrottare, tränare och ledare utvecklar färdigheter och hanterar utmaningar i idrottens tränings- och tävlingsmiljöer.</p><p>Det handlar bland annat om självförtroende, motivation, målsättning, självreglering och beslutsfattande. Idrottspsykologi tar också upp hur psykologiska processer påverkar lagarbete, kommunikation och ledarskap inom idrotten.</p><p>Maria Nordin, biträdande prefekt vid Institutionen för psykologi, beskriver inrättandet som ett viktigt erkännande av det arbete som redan bedrivs inom forskning och undervisning vid universitetet. Enligt henne stärker det Umeå universitets position inom idrottsområdet.</p><p>– Vi har väldigt god kompetens inom forskningen på området och flera eldsjälar i undervisningen, säger Maria Nordin.</p><p>Marius Sommer, lektor vid Institutionen för psykologi, berättar att satsningen innebär att Umeå universitet tar en tydlig nationell ledarroll inom ett område som blivit allt viktigare för prestation, hälsa och hållbara idrottsmiljöer.</p><p>– Det gör också Umeå mer attraktivt för studenter som vill kombinera psykologi och idrott på ett sätt som både är tydligt och internationellt gångbart, säger Marius Sommer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett ämne som vuxit sig starkare</h2><p>Enligt Sommer kan en förklaring till att idrottspsykologi inte tidigare etablerats som ett eget huvudområde i Sverige vara att svensk idrott länge har haft stark tonvikt på teknik, taktik, träningsplanering och fysiologi.</p><p>– Idrottspsykologi har funnits med, men ofta som ett delområde inom idrottsvetenskap snarare än som ett eget huvudområde. Nu har fältet vuxit sig tillräckligt starkt, både akademiskt och praktiskt, för att stå på egna ben i svensk högre utbildning, säger Marius Sommer.</p><p>Bakgrunden till satsningen i Umeå är också att universitetet redan har en etablerad miljö inom idrottspsykologi. Där finns Sveriges enda psykologprogram med inriktning mot idrott, ett växande utbud av fristående kurser, en stark lärar- och forskargrupp samt en praktiknära miljö genom Psykologmottagningen Idrott.</p><p>– Det nya huvudområdet är därför ett naturligt nästa steg i en utveckling som redan pågår. Dessutom passar huvudområdet väl in i Umeås bredare idrottsprofil, tillsammans med till exempel idrottspedagogik och idrottsmedicin, säger Marius Sommer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya möjligheter för studenter</h2><p>För studenter innebär det nya huvudområdet en tydligare utbildningsväg. Idrottspsykologi kommer att kunna läsas både genom fristående kurser som kan leda till en kandidatexamen och inom Psykologprogrammet med inriktning mot idrott vid Umeå universitet.</p><p>–  psykologprogramstudenter som har läst kurser klassade som idrottspsykologi kommer att kunna ta ut en kandidatexamen och en mastersexamen i idrottspsykologi, säger Maria Nordin.</p><p>Satsningen kan dessutom underlätta för studenter som vill studera vidare utomlands. Det kan stärka deras profil både nationellt och internationellt. Vid många internationella universitet krävs en kandidatexamen i just idrottspsykologi för att kunna söka masterutbildningar inom området.</p><p>– Inom idrottspsykologi får studenterna fördjupa sin förståelseför människan – hennes olikheter, behov och drivkrafter – och vad som krävs för att leda både sig själv och andra till framgång, säger Maria Nordin.</p><p>Kunskapen inom ämnet är relevant för fler än idrottare. Idrottspsykologi rör frågor om hur människor presterar, utvecklas och mår under krav, press och förändring.</p><p>– Det här är kompetenser som efterfrågas inom idrott, men också i många andra delar av arbetslivet, säger Marius Sommer.</p><p>Därför är ämnet också relevant för tränare, ledare, domare och föräldrar, liksom för yrkesgrupper som fysioterapeuter, läkare och psykologer.</p><p>Möjliga yrkesvägar för studenter med examen i idrottspsykologi finns bland annat inom idrottsföreningar, specialidrottsförbund, elitmiljöer, skolor, hälsoprojekt och organisationer som arbetar med prestation, ledarskap och välmående.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stärker universitetets idrottsprofil</h2><p>Vid Umeå universitet finns sedan tidigare huvudområdena idrottsmedicin och idrottspedagogik. Med idrottspsykologi som nytt huvudområde förstärks universitetets samlade profil inom idrott ytterligare.</p><p>Pernilla Eriksson, projektledare för Riksidrottsuniversitet Umeå universitet, menar att satsningen kan bidra till en starkare tvärvetenskaplig miljö för idrottsrelaterade studier och till ökat samarbete med idrottsrörelsen, både nationellt och internationellt.</p><p>– Det nya huvudämnet kan också bidra till kompetensutveckling för tränare, ledare och psykologer som arbetar med idrott, hälsa och prestation, avslutar Pernilla Eriksson.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-forst-i-sverige-med-eget-huvudomrade_12168388/https://www.umu.se/nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064/Mångmiljonanslag till klinisk forskning Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 255 miljoner kronor till life science/livsvetenskap med fokus på klinisk forskning, fördelat mellan Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet. Thu, 02 Apr 2026 11:33:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– De båda forskningscentrumen WCMM och MIMS är viktiga draglok för Umeå universitets starka forskning inom life science. Det visar inte minst Emmanuelle Charpentiers Nobelpris år 2020 för den forskning som hon bedrev under sin tid vid MIMS i Umeå. Det är därför enormt glädjande att se hur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fortsätter och växlar upp stödet av den världsledande forskningen inom området, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet och fortsätter: </p><p>– Förstärkta möjligheter till kombinationstjänster för forskande läkare tillsammans med regionerna kommer att stärka såväl regionerna och universitetet som de enskilda läkarna och innebär att vi ger riktigt goda förutsättningar för förnyelse och framstående forskning. </p><h3>Driftbidrag till Clinical Fellows på WCMM </h3><p>WCMM får 50 miljoner kronor för upp till tio driftsbidrag för Clinical Fellows som ska underlätta för praktiserande läkare att bedriva forskning. Därutöver avsätts 30 miljoner kronor till förlängningsbidrag för Clinical Fellows och 60 miljoner kronor till Umeå universitet för driften av WCMM. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– WCMM har betytt väldigt mycket för Umeå universitet. Sedan starten 2016 har satsningen gjort det möjligt för oss att rekrytera riktigt starka yngre forskare i hård internationell konkurrens. Vi är väldigt glada för denna fortsatta satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ger oss möjlighet att rekrytera framstående yngre kliniker till tjänster med goda villkor och bra möjligheter att bygga upp sin egen forskning vid Umeå universitet, säger Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. </p><h3>Och till MIMS</h3><p>För MIMS del avsätts 55 miljoner kronor till den kliniska verksamheten, inklusive Clinical Fellows, och 60 miljoner kronor till den övriga verksamheten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Läkare som bedriver forskning spelar en särskilt viktig roll när det gäller att koppla samman vetenskapliga upptäckter med förbättringar inom patientvården. Enligt min erfarenhet har många kliniska forskare i Sverige svårt att upprätthålla en dubbelkarriär som läkare och forskare, och jag hör att många läkare slutar med forskningen på grund av hög klinisk arbetsbelastning och brist på avsatt tid för forskning. Vårt stöd till klinisk forskning syftar till att möta denna utmaning genom att stödja läkare och forskare i början av karriären vid universitetssjukhus över hela landet, säger Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi och fortsätter: </p><p>– Vi har haft stora framgångar med att koppla samman dessa kliniker med den starka grundforskningsmiljön inom vårt nordiska EMBL‑partnerskap för molekylär medicin. Det är uppmuntrande att se Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses långsiktiga engagemang för att stödja dessa insatser. </p>https://www.umu.se/nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064/https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-testar-vagen-till-negativa-utslapp_12167975/Kan restprodukter bli klimatnytta? Ny forskning testar vägar till negativa utsläppKan restprodukter från skogen och jordbruket bli en nyckel till att vända klimatutsläppen? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ta reda på. Professor Florian Schmidt, vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får 12 miljoner kronor från Energimyndigheten för att undersöka hur lågkvalitativ biomassa kan förbrännas på ett sätt som möjliggör effektiv koldioxidinfångning – och i bästa fall skapa negativa utsläpp.Wed, 01 Apr 2026 16:44:26 +0200<p>Projektet genomförs i nära samarbete med forskare från Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Research Institutes of Sweden (RISE) och ett flertal industriparter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Över 25 miljoner ton negativa utsläpp</h2><p>Bioenergi med koldioxidinfångning och lagring eller användning (BECCUS) pekas ut som en av Sveriges mest lovande klimatlösningar. Potentialen är stor: tekniken skulle kunna ge mer än 25 miljoner ton negativa koldioxidutsläpp per år – alltså ta bort mer CO₂ från atmosfären än den släpper ut (över biomassans livscykel).</p><p>En av de mest intressanta metoderna för BECCUS är så kallad oxyfuel-förbränning, där bränslet eldas i ren syrgas i stället för luft. Det ger en rökgas som innehåller mycket högre halter koldioxid – vilket gör infångning, lagring eller återanvändning (t ex för att producera elektrobränslen) av gasen betydligt enklare och billigare.</p><p class="quote-center">Unikt med projektet är att vi ska undersöka hur tekniken skulle kunna införas i Sverige.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fokus på svår bränslemix</h2><p>Projektet riktar in sig på fluidiserad bädd-förbränning, en teknik som redan är vanlig i industrin och som hanterar heterogena och svårbrända biobränslen bättre än traditionella metoder.</p><p>Genom att kombinera denna teknik med oxyfuel-förbränning hoppas forskarna hitta sätt att utnyttja restprodukter från skogsbruk och lantbruk – material som idag ofta är för lågkvalitativa för att användas effektivt.</p><p>Under fem år ska forskarna ta fram avancerade modeller och CFD simuleringar (Computational Fluid Dynamics – beräkningsbaserad strömningsmekanik på svenska) av den komplexa processen för att bättre förstå bland annat hur biomassan beter sig i en koldioxidrik miljö.</p><p>Det ska också genomföras laboratorie- och pilotskaleförsök där avancerad mätteknik, såsom laserspektroskopi, och detaljerade materialanalyser kommer användas för att validera simuleringarna och studera allt från kemiska reaktioner till askans egenskaper och renheten på den genererade koldioxiden.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Så kan tekniken passa in i Sverige</h2><p>– Det som är unikt med projektet är att vi, förutom de tekniska studierna, även inkluderar systemanalyser där forskarna ska undersöka hur tekniken skulle kunna införas i Sverige under olika policyscenarier, vad den kostar och vilken klimatnytta den skulle ge, säger Florian Schmidt, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. </p><p>Målet är att ta fram kunskap som gör det möjligt för dagens värme- och kraftverk att i framtiden inte bara producera energi – utan också aktivt bidra till att minska halten koldioxid i atmosfären.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">På väg mot en mer cirkulär bioekonomi</h2><p>Om projektet lyckas kan det hjälpa Sverige ta viktiga steg mot en mer hållbar och cirkulär bioekonomi, där avfall förvandlas till energi samtidigt som koldioxid fångas in och hålls borta från atmosfären eller återanvänds i andra processer.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Externa partners</h2><p>Lunds universitet<br>Research Institutes of Sweden (RISE)<br>Luleå tekniska universitet<br>Kraftringen Energi AB<br>Umeå Energi AB<br>Valmet AB<br>Smurfit Westrock<br>Billerud AB<br>Bothnia Bioindustries Cluster (BOBIC)<br>Liquid Wind AB</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-testar-vagen-till-negativa-utslapp_12167975/https://www.umu.se/nyheter/overraskande-aldre-brunn-funnen-i-centrala-umea_12167579/Överraskande äldre brunn funnen i centrala UmeåI samband med en ombyggnation vid Nya Konditoriet i centrala Umeå påträffades nyligen en välbevarad brunn under ett större stenblock på en innergård vid Kungsgatan. Arkeologer från Umeå universitet besökte platsen kort för att dokumentera brunnen och ta sedimentprover i forskningssyfte innan brunnen togs bort av entreprenören.Tue, 31 Mar 2026 14:12:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arkeologerna Philip Jerand, Sofi Östman, Ing-Marie Back Danielsson och Love Eriksson samt arkeologistudenten Bijan Fatha från Umeå universitet tar prover från den välbevarade brunnen på Nya Konditoriets innergård.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Nordström, Historiska hus</span></div></div><p>Philip Jerand, universitetslektor vid Umeå universitet, berättar i ett filmat inslag från Västerbottens-Kuriren att brunnen varit täckt av ett stort stenblock, vilket bidragit till att den bevarats förhållandevis väl. Den preliminära bedömningen är att brunnen kan vara mellan 200 och 300 år gammal. När prover togs med borrutrustning nådde man ett hinder på omkring tre meters djup. Borrningarna gav träflisor, vilket indikerar att det kan finnas ytterligare ett brunnslock av trä i botten, men detta är ännu inte bekräftat. Proverna analyseras vid Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Här syns två stadier av brunnen, från vänster är stenblocket som täckte brunnen, bild 2 är brunnen när den hittats och är ca 2 meter djup och bild 3 där entreprenören schaktat bort ytterligare 1 meter av brunnen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Love Eriksson</span></div></div><p>Love Eriksson, doktorand i arkeologi vid Umeå universitet, beskriver i en intervju med P4 Västerbotten att brunnen är ungefär tre meter djup och gjord i kallmurad sten. Love förklarar att det är ett roligt fynd då det är rätt ovanligt att hitta välbevarade brunnar i stadsmiljöer.</p><p class="quote-center">Brunnar är en otroligt bra källa över hur miljön och landskapet har förändrats över tid. Vi ska analysera pollen insekter och fröer för att tar reda på vad man har ätit och vilka aktiviteter man har haft för sig. Analyserna kan även säga något om hur staden har förändrats över tid, åtminstone i det här lilla området.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid provtagningen av brunnen samlas sediment in i med en rysk torvborr. Det är ett instrument som kapslar in provsedimentet så att det inte påverkas eller störs. Den intakta sedimentprofilen kan man sedan plocka ut material från för att analysera pollen, insekter eller makrofossil.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ing-Marie Back Danielsson & Love Eriksson</span></div></div><p>I samband med dokumentationen noterades även fynd som porslin, glaserat rödgods och kritpipor, vilka är enklare pipor för tobaksrökning som var vanliga främst på 1700-talet. Kartmaterial från 1700-talet ger stöd för att en datering till 1700–1800-tal är möjlig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I samband med provtagningen av brunnen dokumenterade arkeologerna fynd av bland annat porslin, glaserat rödgods och kritpipor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Love Eriksson</span></div></div><p>Arbetet med ombyggnationen fortsätter enligt plan. Om möjlighet ges hoppas arkeologerna från Umeå universitet kunna återvända till platsen när brunnen delvis schaktats bort, för att undersöka om det faktiskt finns ett trälock i botten och för att eventuellt kunna ta ytterligare prover djupare ned i brunnen.</p><p><a href="~/link/58418c919baa450fab7d1a12bdade17f.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer om brunnsfyndet  i media</h2><p><a href="https://www.facebook.com/reel/1693999822031300" target="_blank" rel="noopener">Se det filmade inslaget med Philip Jerand från Västerbottens Kuriren på Facebook</a></p><p><a href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2762977" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på intervjun med Love Eriksson i Förmiddag i P4 Västerbotten</a> (från 71.50 min tom 78.16 min)</p><p><a href="https://www.vk.se/2026-03-20/ovantat-fynd-mitt-i-umeas-centrum-arkeologer-pa-plats-gravmaskinisten-stotte-pa-en-stor-klump-8fb2a" target="_blank" rel="noopener">Läs en längre artikel i Västerbottens Kuriren</a> (kräver prenumeration)</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/overraskande-aldre-brunn-funnen-i-centrala-umea_12167579/https://www.umu.se/nyheter/utmarkelsen-ortug-tilldelas-gudrun-norstedt_12168358/Utmärkelsen Örtug tilldelas Gudrun NorstedtSkogshistoriska Sällskapet delar varje år ut Örtugar till amatörforskare som gjort skogshistoriska insatser under lång tid och/eller till unga, lovande forskare. Örtug nr. 67 tilldelas Gudrun Norstedt, forskare vid Várdduo, för den skogshistoriska forskning hon bedrivit under lång tid och som resulterat i flera böcker och ett stort antal vetenskapliga artiklar. Tue, 31 Mar 2026 09:05:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gudrun Noorstedt, forskare vid Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Louise Vedin</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skogshistoriska Sällskapets motivering</h2><p>Gudrun Norstedt är skogsbiolog och skogshistoriker. Detta intresse har bland annat materialiserats i flera välskrivna och vackra böcker med stort sakinnehåll. Redan 1994 gav hon ut Norrbyskär – sågverksön i Bottenhavet. År 2007 kom Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark. Tillsammans med sin far Staffan använde hon arkivmaterial för att hitta de ursprungliga rösen och andra märken i terrängen som definierade den 27 mil långa gränsen mellan dessa då den drogs upp.</p><p>Fyra år senare publicerades Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå<br>lappmark från 1671 till 1900-talets början. Från svårtydda handskrifter<br>kunde hon beskriva de 37 lappskattelanden med sina samiska<br>boställen och den påbörjade kolonisationen av lappmarken – en viktig<br>urkund till lappmarkens historia.</p><p>Efter flera år som amatörforskare började Gudrun Norstedt en studie<br>vid Sveriges lantbruksuniversitet som 2018 resulterade i en<br>doktorsavhandling med titeln <em>A land of one's own: Sami resource use</em><br><em>in Sweden's boreal landscape under autonomous governance</em>.</p><p>Därefter har hon publicerat en lång rad skogshistoriska studier, flera<br>inriktade på samisk användning av mark och resurser.</p><p>År 2014 tilldelades Gudrun Norstedt Riksantikvarieämbetets<br>förtjänstmedalj för särskilt förtjänstfulla insatser inom kulturmiljövården.<br>Det är en formulering som vi i Skogshistoriska Sällskapet varmt instämmer i!</p>https://www.umu.se/nyheter/utmarkelsen-ortug-tilldelas-gudrun-norstedt_12168358/https://www.umu.se/nyheter/nar-aldern-styr-synen-pa-manniskor_12168319/Synen på ålder formar samhälletHur påverkar våra föreställningar om åldrande samhället? Och hur vi ser på äldre och äldreomsorg? I samtalsserien TillSAMmans möttes forskare och yrkesverksamma för att diskutera ålderism och varför frågan behöver ta större plats i det offentliga samtalet.Tue, 31 Mar 2026 07:30:00 +0200<p>Ålderism påverkar hur vi ser på äldre och vilka beslut som fattas i samhället. Men för att förstå vad det innebär, och vilka konsekvenser det kan få, behöver frågan diskuteras mer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6b9a3654-a875-428d-8675-74ea3e3395db" data-contentname="Ljud Fredrik Snellman">{}</div><p>Fredrik Snellman, forskare med inriktning på ålderism vid Umeå universitet. Ljudklipp: 1.35 min. Textning: autogenererad.</p>https://www.umu.se/nyheter/nar-aldern-styr-synen-pa-manniskor_12168319/https://www.umu.se/nyheter/att-lasa-och-skriva-i-en-ai-tid_12168250/Att läsa och skriva i en AI-tidLäsande och skrivande pågår under en stor del av människors vakna tid i flera olika kontexter, på olika språk och med olika syften. Forskargruppen Litum anordnar årligen ett symposium – detta år med fokus på att läsa och skriva i en AI-tid.Tue, 31 Mar 2026 10:50:55 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d3e7c48b-ae0f-4a8d-9045-166e27bcafae" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>– Det här är ett otroligt aktuellt tema, både i skolan och i högre utbildning. Det finns ett stort behov av att diskutera vad literacy egentligen innebär i AI-tider, vad vi vill uppnå med skrivuppgifter och på vilket sätt vi behöver tänka om. Symposiet erbjöd ett mycket spännande program med bidrag från såväl forskning som utbildning, säger Yvonne Knospe som är en av två forskningsledare för Litum.</p><p>Under dagarna hölls presentationer om bland annat AI, flerspråkighet och läskunnighet; AI som bollplank; Lärares och lärarstudenters skrivande i en AI-tid samt interaktion mellan människa och AI i universitetsstudenters skrivande. Förutom deltagare från Umeå universitet medverkade även forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Mälardalens universitet, Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet, Helsingfors universitet och Antwerpens universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Litum</h2><p>Litum – Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet – har sedan starten 2013 samlat literacyforskare med perspektiv såsom policy och demokrati, flerspråkighet, läs- och skrivsvårigheter samt läsande och skrivande i skolans alla ämnen.</p><h3>Läs mer om Litum:</h3><p><a href="~/link/13b7e44eff41470e93db4fdbda2aec7e.aspx">Litum</a></p>https://www.umu.se/nyheter/att-lasa-och-skriva-i-en-ai-tid_12168250/https://www.umu.se/nyheter/northvolt-och-gransen-for-regional-utveckling_12167912/Northvolt och hinder för regional utvecklingNy forskning från Umeå universitet visar att regionala aktörer hade begränsat inflytande över Northvolts etablering och utveckling i Skellefteå. Trots stora förhoppningar om långsiktig regional utveckling styrdes processen i hög grad av globala strukturer och politiska satsningar.Wed, 15 Apr 2026 10:57:21 +0200<p class="quote-center">Vårt fall visar att även om regionens aktörer haft en tydlig drivkraft och vilja, har deras handlingsutrymme begränsats</p><p>En ny studie analyserar den svenska batteritillverkaren Northvolts utveckling från etablering till konkurs mellan 2016 och mars 2025. Resultaten pekar på att kopplingen mellan företaget och regionen i hög grad avgjordes av faktorer utanför regionens kontroll, snarare än av lokala initiativ.</p><p>Studien är gjord av tre forskare vid Umeå Universitet, Mattias Näsman, Rikard Eriksson och Emelie Hane-Weijman. Forskarna har följt Northvolts etablering för att visa hur samspelet mellan företag, region och institutioner formar utvecklingen av stora industrisatsningar i små kommuner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Regionala ambitioner mötte globala villkor</h2><p>I Skellefteå fanns tydliga ambitioner att använda Northvolts investering som en motor för långsiktig utveckling och industriell uppgradering. Studien visar dock att dessa ambitioner i praktiken hade begränsat genomslag.</p><p>– Vårt fall visar att även om regionens aktörer haft en tydlig drivkraft och vilja, har deras handlingsutrymme begränsats av ojämlika maktförhållanden, företagsstrategiska prioriteringar och de institutionella ramar som omger satsningen, säger Emelie Hane‑Weijman.</p><p>I stället formades utvecklingen främst av företagets egna behov samt av övergripande politiska satsningar på europeisk batteriproduktion. Det handlade bland annat om styrmedel på EU-nivå som syftar till att minska beroendet av andra delar av världen.</p><p>Forskarna beskriver detta som en asymmetrisk relation där makten i hög grad ligger utanför den regionala nivån. Det utmanar bilden av att regioner aktivt kan styra sin egen utveckling genom att attrahera stora investeringar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Batteriboomen i skuggan av global konkurrens</h2><p>Studien sätter också in Northvolt i ett större sammanhang. Under de senaste decennierna har bilindustrins geografi förändrats kraftigt. Tidigare dominerade Europa, USA och Japan, men sedan 2009 har tillväxtekonomier, särskilt Kina, tagit över en stor del av produktionen.</p><p>– Den politiska inriktningen och ett tacksamt investeringsklimat skapade under några år en väldigt snabb tillväxt av nya batteriprojekt. Utvecklingen stannade av 2024, vilket bidrog till kraschen och Skellefteås utmaningar, Säger Mattias Näsman.</p><p>Samtidigt har efterfrågan på elfordon ökat snabbt, vilket lett till en framväxt av storskaliga batterifabriker. Kina dominerar i dag produktionen av litiumjonbatterier och kontrollerar en stor del av bearbetningen av kritiska råvaror.</p><p class="quote-center">Vilket begränsar möjligheterna till lokal utveckling trots ett starkt regionalt engagemang</p><p>Som svar har både EU och USA lanserat politiska initiativ för att bygga upp egen batteriproduktion och påverka var företag väljer att etablera sig. De här satsningarna har också drivit fram en våg av investeringar i så kallad grön industri.</p><p>– De här satsningarna har samtidigt lett till att företagens strategier präglats av snabb internationell expansion och så kallad ‘power shoring’, där tillgången till billig energi styr etableringsval. Det har resulterat i en strukturellt präglad – och i längden skör – koppling mellan företag och region, vilket begränsar möjligheterna till lokal utveckling trots ett starkt regionalt engagemang, säger Rikard Eriksson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Begränsat regionalt handlingsutrymme</h2><p>Trots det ökade politiska och ekonomiska intresset för gröna investeringar visar studien att regionala aktörers möjligheter att påverka utfallet är begränsade. Forskarna menar att strategisk koppling och regional utveckling måste förstås i relation till globala maktförhållanden och institutionella sammanhang.</p><p>– Att det finns en samordning mellan den regionala, nationella och överstatliga nivån spelar stor roll för framgången för nya industrier, poängterar Mattias Näsman.</p><p>Analysen pekar på att det inte räcker med lokala ambitioner och strategier för att säkerställa långsiktiga positiva effekter. I stället formas resultaten av samspelet mellan företag, politiska beslut på högre nivåer och globala produktionssystem.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Viktiga lärdomar för framtida investeringar</h2><p>Utifrån fallet Northvolt lyfter studien bredare utmaningar för regioner som vill attrahera investeringar inom strategiskt viktiga teknologier. Det handlar inte bara om att locka företag, utan också om att hantera de villkor som följer med globala produktionsnätverk.</p><p>Forskarna menar att framtida satsningar behöver ta större hänsyn till dessa strukturella begränsningar för att skapa hållbar regional utveckling.</p><p>– Fallet visar att regioner inte bara behöver locka investeringar, utan också säkerställa att risker och vinster fördelas mer långsiktigt och hållbart, avslutar Emelie Hane-Weijman.</p>https://www.umu.se/nyheter/northvolt-och-gransen-for-regional-utveckling_12167912/https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-ai-forma-riksdagsvalet--utan-att-vi-marker-det_12167712/Det osynliga skiftet: Så kan AI forma riksdagsvalet – utan att vi märker detNär Sverige går mot riksdagsval 2026 ligger hotet mot demokratin inte längre i kulisserna. Det ligger rakt framför oss – i våra flöden, i våra algoritmer och i vår uppmärksamhet. Det stora skiftet handlar inte om hackade röster, utan om hur generativ AI kan förskjuta samtalen, förstärka konflikter och påverka vad vi uppfattar som viktigt.Mon, 30 Mar 2026 16:05:19 +0200<p>– Vi lever i en mycket komplicerad informationsvärld, säger Mikael Wiberg, professor i informatik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett informationslandskap vi aldrig sett förut</h2><p>AI-botar och agenter kan i stor skala manipulera vilka frågor som uppfattas som mest angelägna genom att förstärka vissa ämnen och dränka andra i automatiserat innehåll. Effekten kan bli att både medier, kampanjer och väljare styrs av en syntetisk slagsida.</p><p>Den största risken är inte manipulation av själva rösträkningen – som i flera omdiskuterade processer i exempelvis USA – utan manipulation av förtroendet. Valet 2026 präglas av en dubbel förändring: ett snabbt teknikskifte och en värld som samtidigt blivit mer instabil.</p><p class="quote-left">Vi lever i en mycket<br>komplicerad<br>informationsvärld</p><p>– Vi har de senaste decennierna gått igenom ett flertal större skiften som påverkat politiken i både Sverige och internationellt. Från webbens genomslag kring millennieskiftet, de smarta mobilernas intåg och senast från den breda användningen av sociala medier vid senaste valen. Den här gången är det generativ AI som i olika former påverkar både politikers möjligheter att nå ut och medborgares möjligheter att värdera flödet, säger Mikael Wiberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Det fria ordet är kvar – men synligheten är kapad</h2><p>Det fria ordet handlar idag inte bara om att ha möjlighet att uttrycka sig – utan om synlighet. Vem lyckas tränga igenom bruset? Det avgörs allt oftare av algoritmer, plattformar och marknadsbudgetar – inte av demokratiska ideal.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ad1fcb4f-d40a-4446-a154-fedde0fd5b81" data-contentname="Generativ fyllning">{}</div><p>Samtidigt ökar mängden syntetiskt skapat innehåll. AI-genererat material kan förstärka vinklingar, presentera alternativa versioner av händelser eller skapa sådant som aldrig ägt rum. Det slår direkt mot demokratins kärna: vår förmåga att dela en gemensam verklighet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Digitalisering – fler röster och fler syntetiska verkligheter</h2><p>Våra fysiska och digitala världar är i dag tätt sammanflätade. Mobilen vi filmar med, AI-verktyget som redigerar materialet och plattformen där allt publiceras gör att verkligt och artificiellt material flyter samman – ofta helt sömlöst.</p><p>Att interagera och sprida saker vidare blir dessutom allt enklare när all typ av digital friktion byggs bort. Med smartare flöden och färre klick blir delning något nästan reflexmässigt.</p><p>– Digitaliseringen öppnar för fler röster, men också för syntetiska sådana. Därför måste vi synliggöra tekniken och inte låta den försvinna i bakgrunden, säger Mikael Wiberg.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">När AI-bruset styr det vi tror är viktigt</h2><p>Det parlamentariska klimatet beskrivs ofta som polariserat. Debatter störs av personangrepp, dramaturgiska inslag och taktiska utspel. Med generativ AI riskerar just det bruset att ta över.</p><p>Bara omfattningen av digitalt genererat material kan skapa illusionen av att en viss fråga är större eller viktigare än den egentligen är. Det blir en kapplöpning mellan teknikutvecklingen och människans förmåga att avgöra vad som är äkta. Att ta in, bearbeta och bedöma trovärdighet i det dagliga informationsflödet blir allt svårare.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Var avgörs framtidens förtroende?</h2><p>Demokratin vilar inte bara på fria val, utan även på legitimitet. För att människor ska acceptera beslut behöver processerna vara rättvisa, transparenta och begripliga.</p><p>Det gäller inte minst när AI används i beslutsfattande. Hur ska medborgare kunna förstå och verifiera algoritmiska beslut när systemen ofta beskrivs som svarta lådor – slutna och helt insynsskyddade, ibland även av de som utvecklat dem?</p><p class="quote-right">Vi måste arbeta aktivt<br>för att synliggöra den<br>osynliga tekniken</p><p>Riksdagen har redan lyft behovet av att utreda hur AI påverkar mänskliga rättigheter och demokrati. Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har samtidigt publicerat riktlinjer för ansvarsfull AI i offentlig sektor, med fokus på transparens, rättvisa och spårbarhet.</p><p>– Vi måste arbeta aktivt för att synliggöra den osynliga tekniken. Fysiska möten, där vi diskuterar och debatterar ansikte mot ansikte, blir allt viktigare när digital friktion försvinner, säger Mikael Wiberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="445ab475-882d-4f59-8315-2f6f50b7f583" data-contentname="Fakta inför valet">{}</div><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Historisk forskning aktuell på nytt</h2><p>Forskningen visar att just de fysiska mötena spelar en avgörande roll i polariserade tider. Inom Intergroup Contact Theory (Gordon Allport, 1954) betonas att förtroende mellan grupper inte byggs genom algoritmer eller informationsflöden, utan genom mänskliga möten – där vi ser varandra, hör varandra och delar samma rum.</p><p>Det är i de mötena som missförstånd kan redas ut och motsättningar minska, något som blir allt viktigare när våra sociala, digitala kontaktytor fylls av syntetiskt brus.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Tekniken formar valet – vi avgör riktningen</h2><p>När vi går mot riksdagsvalet 2026 står en sak klar: tekniken kommer att spela en roll. Men det är hur vi som samhälle hanterar den som avgör om demokratin stärks eller skadas.</p><p>Demokrati avgörs inte av mest effektiva system eller snabbast processor – utan av högst förtroende.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="46aae004-ca14-4ec3-a48a-29b4ea6a9df0" data-contentname="Fakta Micke">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6f6a961b-bf0c-49c3-ae0c-fafe7c1ae780" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/sa-kan-ai-forma-riksdagsvalet--utan-att-vi-marker-det_12167712/https://www.umu.se/nyheter/ny-kurs-om-sveriges-nationella-minoriteter_12167970/Ny kurs om Sveriges nationella minoriteterUnder höstterminen 2026 kan du läsa en fördjupande kurs om Sveriges nationella minoriteter, med särskilt fokus på urfolket samerna, tornedalingar och sverigefinnar. Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och ges på avancerad nivå.Mon, 30 Mar 2026 07:46:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Geektown</span></div></div><p>Kursen Nationella minoriteter i Sverige med särskilt fokus på samer, tornedalingar och sverigefinnar ger en bred introduktion till Sveriges fem nationella minoriteter och belyser framför allt samtida perspektiv men integrerar även centrala historiska förhållanden. Som student får du fördjupad kunskap om språk, kulturella uttryck, identitet, rättigheter och relevant lagstiftning. Dessutom behandlas frågor som är specifika för varje minoritet, inklusive språkpolitik, urfolksrätt, koloniala processer och samhällsutveckling.</p><p>Kursen ges på distans.</p><h3>Läs mer:</h3><p><a href="/utbildning/kurser/nationella-minoriteter-i-sverige-med-sarskilt-fokus-pa-samer-tornedalingar-och-sverigefinnar-1sa007/"> Nationella minoriteter i Sverige med särskilt fokus på samer, tornedalingar och sverigefinnar</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-kurs-om-sveriges-nationella-minoriteter_12167970/https://www.umu.se/nyheter/gamla-grodor---nya-svar-for-sveriges-matberedskap_12167894/Gamla grödor - nya svar för Sveriges matberedskapFermenterade spannmål kan få en viktig roll i framtidens svenska livsmedelssystem. En ny vetenskaplig bok från EU-projektet HealthFerm samlar avancerade metoder för att analysera fermenterade spannmålsbaserade livsmedel. Forskningen kan bidra både till utvecklingen av hälsosamma växtbaserade livsmedel och till stärkt livsmedelsberedskap i Sverige.Mon, 30 Mar 2026 08:59:21 +0200<p class="quote-center">Kommer att bidra till beredskap och livsmedelssäkerhet i en föränderlig värld</p><p>Boken Characterisation of Fermented Grain-based Raw Materials and Foods: Analytical Methods from the HealthFerm Project publicerades i februari i år och samlar expertis inom livsmedelsvetenskap och fermenteringsteknik från flera organisationer inom HealthFerm-projektet.</p><p>Den nya boken erbjuder en omfattande samling analytiska metoder för att karakterisera fermenterade spannmålsbaserade råvaror och livsmedel. Den innehåller bland annat en detaljerad översikt över biokemiska analysmetoder som används för att studera förändringar i växtbaserade råvaror under fermentering.</p><p>Vi har intervjuat professor och forskare Armando Perez-Cueto, som deltar i HealthFerm-projektet, om vilken betydelse boken kan ha ur ett svenskt perspektiv.</p><p>– Generellt sett är en övergång till en mer växtbaserad kost bra både för miljön och för människors hälsa. Den här metodboken tar upp livsmedel, som havre, gula ärtor, åkerbönor och vete inklusive lokala sorter som dalavete, som kan vara viktiga i ett beredskapssammanhang. De är näringsrika och kan produceras i Sverige och övriga Norden, säger Armando Perez-Cueto.</p><p>Fermentering är en central process i många livsmedel. När mikroorganismer bryter ned råvarors beståndsdelar förändras både smak, struktur och näringsinnehåll.</p><p>Den här typen av metodsammanställning har tidigare inte funnits samlad i ett verk och syftar till att fylla en viktig kunskapslucka inom forskningen.</p><p>– Det är en metodbok som visar hur fermentering av spannmål kan bidra till en växtbaserad framtid och som tillhandahåller kunskapen som öppen tillgång — så att alla inom EU och världen kan använda metoderna för att producera smakrika och hållbara livsmedel, säger Perez-Cueto.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Relevant för Sverige</h2><p>Frågor om livsmedelssäkerhet och beredskap har blivit allt mer aktuella i Sverige de senaste åren. I det sammanhanget kan lokalt producerade grödor spela en viktig roll.</p><p>– Värt att notera är att Sverige vill lagra spannmål i Arktis och subarktiska områden, vilket gör det relevant att faktiskt producera sådana lokala sorter för lagring, säger Armando Perez-Cueto.</p><p>Flera av råvarorna som diskuteras i boken är redan en del av den svenska vardagskosten, inte minst vete och havre.</p><p>– Konsumtionen av vete och havre är redan utbredd i Sverige, där havregrynsgröt och bröd är baslivsmedel, säger Perez-Cueto.</p><p>Baljväxter som gula ärtor och åkerbönor kan samtidigt bidra med viktiga näringsämnen.</p><p>– Gula ärtor och åkerbönor — både som råvara och i fermenterad form — bidrar med fibrer, högt proteininnehåll och en välbalanserad aminosyraprofil. Fermentering förbättrar dessutom smaken och gör produkterna mer lättsmälta, säger Perez-Cueto.</p><p>En större användning av dessa grödor skulle också kunna få bredare samhällseffekter.</p><p>– Om Sverige skulle följa de nordiska näringsrekommendationerna skulle det ge positiva hälsoeffekter och bli en viktig del av framtidens livsmedelssäkerhet, säger Perez-Cueto.</p><p>Armando Perez-Cueto menar att utvecklingen också kan gynna jordbruket.</p><p>– Det kan också bli en win–win för lantbruket, eftersom dessa grödor har goda möjligheter att lyckas även i ett varmare klimat, säger Perez-Cueto.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kunskapen bidrar till livsmedelssäkerhet och beredskap</h2><p>Kunskapen i boken är tänkt att kunna användas av både forskare och livsmedelsutvecklare, men också av mindre aktörer.</p><p>– Den här boken kommer att ge både individer och små och medelstora företag möjlighet att ägna sig åt fermentering med lokalt producerade råvaror. Den kommer att bidra till beredskap och livsmedelssäkerhet i en föränderlig värld, avslutar Armando Perez-Cueto.</p>https://www.umu.se/nyheter/gamla-grodor---nya-svar-for-sveriges-matberedskap_12167894/https://www.umu.se/nyheter/rorelsegladje-under-sm-veckan-_12167881/Rörelseglädje under SM-veckan tillsammans med studenter från Umeå universitetUnder SM-veckan vinter 2026 i Umeå, 25–29 mars, skapas en aktiv mötesplats vid Umeå Energi Arena där besökare i alla åldrar kan prova flera av veckans SM-idrotter. Aktivitetsområdet genomförs i samarbete mellan RF SISU Västerbotten och studenter från Ämneslärarprogrammet i idrott och hälsa vid Umeå universitet. Under onsdag–fredag ges även elever i årskurs 5 från skolor i Umeåregionen möjlighet att delta i särskilda prova på dagar.Fri, 27 Mar 2026 08:13:20 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Robert Lindberg, projektledare rörelsesatsning i skolan, RF SISU Västerbotten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Vid Umeå Energi Arena har ett aktivitetsområde byggts upp där både barn och vuxna kan prova merparten av de 22 idrotter som tävlas i under veckan – alltifrån klassiska SM-idrotter till nyare grenar. På området möter deltagarna instruktörer och aktiva idrottare som guidar, inspirerar och skapar en trygg miljö där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.</p><h3>Årskurs 5 bjuds in – en satsning på rörelseglädje</h3><p>Under onsdag–fredag bjuds elever i årskurs 5 från skolor i Umeåregionen in till särskilda prova-på-dagar. RF SISU Västerbotten ansvarar för upplägget och genomför dagarna tillsammans med instruktörer och studenter från Ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet. Syftet med den aktiva mötesplatsen är att så många som möjligt ska få uppleva SM-veckan och få prova på de idrotter som finns representerad under veckan.</p><p>–Ett av målen för värdstaden när en SM-vecka arrangeras är att de medverkande idrotterna ska få ökad uppmärksamhet och i förlängningen förhoppningsvis fler utövare, säger Robert Lindberg, projektledare för Rörelsesatsning i skolan vid RF SISU Västerbotten och ansvarig för prova-på-området.</p><p>Under dagarna kommer omkring 20 skolor på besök. För skolor i kommunens ytterområden, som har svårt att ta sig till området, har RF SISU Västerbotten i stället genomfört uppsökande aktiviteter så att samtliga kommunala skolor fått möjlighet att prova på SM-veckans idrotter.</p><h3>Ett område fyllt av aktivitet</h3><p>Prova-på-området består av ett varierat utbud av stationer, både inne och ute beroende på dag. Enligt Robert är tjusningen med SM-veckan att många mindre idrotter får en stund i rampljuset. Genom att låta barn och unga prova på många olika idrotter hoppas man kunna väcka intresset och skapa ett ”leagacy” som stärker föreningslivet långsiktigt.</p><p>–Vi erbjuder 18 aktiviteter, alltifrån e-sport till jujutsu. Alla besökare får en rörelsebricka och uppmuntras att prova på så många stationer de kan. Instruktörerna är helt avgörande – de instruerar, peppar och vägleder besökarna för att ge en bra upplevelse av aktiviteten, säger Robert.</p><p>Studenter från Ämneslärarprogrammet med inriktningen idrott och hälsa syns på flera av stationerna som instruktörer och ledare. Robert Lindberg lyfter särskilt fram deras betydelse:</p><p>–Utan studenterna hade vi bara kunnat ha en bråkdel av utbudet på plats. Deras medverkan gör att vi kan fylla området med liv och rörelse.</p><h3>Studenter från Ämneslärarprogrammet med och leder aktiviteterna</h3><p>Studenternas deltagande på SM-veckan kopplar tydligt till utbildningen. Genom att leda idrottsaktiviteter, introducera olika moment och möta elever tränar de ledarskap, kommunikation och förmågan att anpassa aktiviteter efter grupp och individ.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Holmström och Filip Nordlöf, studenter vid Ämneslärarprogrammet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Bland studenter på plats finns Erik Holmström, Filip Nordlöf och Malin Videholm. Erik läser sin fjärde termin på Ämneslärarprogrammet, medan Filip och Malin är inne på sin åttonde termin. Samtliga beskriver dagarna på aktivitetsområdet som både roliga och givande och ett konkret tillfälle att utvecklas i rollen som blivande idrottslärare.</p><p>–Det roligaste är att se att alla elever hittar något att göra, aktivitetsområdet har verkligen något för alla, säger Filip.</p><p>Många av idrotterna på området är sådana som inte alltid ryms i skolans idrottsundervisning. Det ställer andra krav på studenternas roll som ledare.</p><p>–Vi är inga experter på alla idrotter. Vår roll här handlar mer om att bidra till rörelseglädje och att få eleverna att våga prova. Genom mötet med ledare från olika idrotter får eleverna också en väg in i föreningslivet, säger Erik.</p><p>För Malin har mötet med barn och unga på aktivitetsområdet gett nya perspektiv på yrkesrollen.</p><p>–Jag har länge varit inställd på att undervisa på gymnasienivå, men efter att ha mött så många barn här har jag blivit sugen av att även undervisa i lägre åldrar. Det är en ynnest att Ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet ger mig möjlighet att undervisa i alla åldrar, säger hon.</p><p>Ämneslärarprogrammet är normalt fem år långt och inkluderar två ämnen. Studenterna kan välja mellan 18 olika ämnen, vilket skapar många ämneskombinationerna. Beroende på val av ämne kan utbildningen i vissa fall förlängas med en termin. Under studietiden ingår fyra perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), där studenterna får möjlighet att utveckla sin pedagogiska förmåga i skolmiljö.</p><p>Medverkan under SM-veckan ett tydligt komplement till utbildningen.</p><p>–Utbildningen innehåller mycket teori, bland annat om barns motoriska förmåga. Här får vi prova teorin i praktiken – att möta barn, ge instruktioner som får dem att lyckas och skapa glädje i rörelsen. Det är precis det vi ska göra som idrottslärare säger Malin.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Malin Videholm, student på Ämneslärarprogrammet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Erfarenheterna från aktivitetsområdet stärker studenternas trygghet i lärarrollen.<br>–Vi tränar på att ta för oss, våga bjuda på oss själva och bjuda in barnen till rörelse, säger Filip.</p><p>–Vi sätter nivån för hur gruppen fungerar. Vågar vi prova själva, vågar barnen också. Det handlar inte om att vara bäst, utan att röra på sig, fyller Erik i.</p><p>För Malin sammanfattas dagarna i en tydlig insikt.</p><p>–Vi får många praktiska tillfällen att möta och instruera elever under utbildningen. Det är ofta jag kommer hem med en aha-känsla, här fick vi se och prova det vi läst om i utbildningen.</p><p>Robert Lindberg ser positivt på möjligheten att utveckla samarbetet mellan RF SISU Västerbotten och Umeå universitet framöver.</p><p>–Det finns många samverkansmöjligheter, både vid större idrottsevenemang i form av funktionärer, instruktörer och utbildningar. Men också genom projektansökningar, uppsatser, forskningsprojekt och praktikplatser.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1c59ef9b-4b0d-489b-b772-bfbc17cbe380" data-contentname="Prova-på område, Umeå Energi Arena">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/rorelsegladje-under-sm-veckan-_12167881/https://www.umu.se/nyheter/larare-bjuds-in-att-bidra-till-arbetet-med-ai-for-larande_12167757/Lärare bjuds in att bidra till arbetet med AI för lärandeArtificiell intelligens förändrar snabbt förutsättningarna för undervisning, lärande och examination i högre utbildning. Vid Umeå universitet pågår nu ett arbete där lärare bjuds in att tillsammans utforska hur AI kan användas på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt i utbildningen.Thu, 26 Mar 2026 14:28:39 +0100<p>Bakgrunden är UPL:s treåriga satsning AI för lärande, som syftar till att etablera en gemensam plattform för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande. Enligt Karl Idberger, projektledare för satsningen, handlar det om att möta en utveckling som redan påverkar universitetets kärnverksamhet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karl Idberger, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL)</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans-Erik Sjöström</span></div></div><p>– AI är inte något som sker vid sidan av undervisningen. Det förändrar förutsättningarna för både lärare och studenter och därför behöver vi närma oss tekniken med ett tydligt akademiskt förhållningssätt, säger han.</p><p>Det innebär att AI inte bara ska användas, utan också undersökas, problematiseras och utvecklas i relation till pedagogisk praktik. Inom satsningen sker arbetet genom workshops, seminarier, konferenser och tematiska arbetsgrupper, där frågor om undervisning, examination och akademisk integritet står i centrum.</p><p>Ett viktigt steg i arbetet är att nu öppna upp för bredare deltagande från universitetets olika delar. Ambitionen är att skapa en gemensam arena där olika kompetenser möts och där idéer kan omsättas i praktiken.</p><p>– Vi vill samla erfarenheter och perspektiv från hela universitetet. Det är i mötet mellan olika ämnen och arbetssätt som vi kan utveckla hållbara sätt att arbeta med AI i utbildning, säger Karl Idberger.</p><p>Som en del av detta arrangeras under våren en temadag, Think Tank – AI i högre utbildning, som fungerar som både kickoff och fördjupning inom satsningen. Här ges möjlighet att ta del av aktuella perspektiv och samtidigt bidra till det fortsatta arbetet, bland annat inom satsningens fyra delområden.</p><p>På längre sikt handlar arbetet om att stärka universitetets pedagogiska utveckling och rusta lärare inför en utbildningsmiljö i förändring.</p><p>– Genom att bygga upp en gemensam kunskapsbas kan vi skapa förutsättningar att använda AI klokt och ansvarsfullt och samtidigt öppna för nya sätt att tänka kring undervisning och lärande, säger Karl Idberger.</p>https://www.umu.se/nyheter/larare-bjuds-in-att-bidra-till-arbetet-med-ai-for-larande_12167757/https://www.umu.se/nyheter/tillbaka-pa-campus-med-perspektiv-fran-arbetslivet_12167733/Tillbaka på campus med perspektiv från arbetslivetHur tar man steget från studier till en karriär som managementkonsult? Mindre än ett år efter examen återvände alumnen Lilly Andersson till campus för att dela med sig av sina erfarenheter.Thu, 26 Mar 2026 13:17:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lilly Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Under sitt besök på Handelshögskolan delade Lilly Andersson med sig av sin resa, sina erfarenheter av rekryteringsprocessen, presenterade en case-utmaning och gav sina personliga tips till en mixad studentgrupp från såväl olika program som årgångar.</p><p>Tillsammans med Rickard Lindberg från Karriärcenter möttes hon i ett samtal om vägen från studier till arbetsliv – och vad som egentligen krävs för att ta sig in i en bransch som många ekonomer är nyfikna på.</p><h3>När och varför väcktes dina tankar om att söka dig till mangemenkonsultyrket?</h3><p>– Jag blev nyfiken under studietiden när jag insåg att jag trivdes med problemlösning, variation och att snabbt sätta mig in i nya sammanhang.</p><p>Jag visste att jag ville jobba med logistik och supply chain management efter att jag hade pluggat klart Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel & logistik. Det jag var mindre säker på var inom vilken bransch, roll och vilka arbetsuppgifter jag var mest intresserad av. Det som var så perfekt med konsultbranschen var att den erbjuder stora möjligheter för en nyexaminerad att snabbt sätta sig in i och förstå olika branscher och verksamheter.</p><p class="quote-center">Det kändes som den optimala miljön för att utvecklas tidigt i karriären och rätt plats att börja utforska vad jag verkligen ville jobba med.</p><p>Att arbeta på ett konsultbolag innebär också att omges av kollegor med djup kunskap inom många olika områden, det finns alltid någon att fråga eller inspireras av. Varje nytt projekt blir en möjlighet att utmana sig själv och fortsätta utvecklas. Det kändes som den optimala miljön för att utvecklas tidigt i karriären och rätt plats att börja utforska vad jag verkligen ville jobba med.</p><h3>Rekryteringsprocessen</h3><p>Att ta sig in i consulting är en resa i sig, hur upplevde du rekryteringsprocessen?</p><p>– Jag upplevde den som strukturerad men krävande, med stort fokus på både analytisk förmåga och personligt driv. Case‑intervjuerna handlade mycket om hur man tänker, strukturerar problem och kommunicerar tydligt, snarare än att komma fram till ett perfekt svar. Mina viktigaste tips är att göra sin hemläxa om företaget, förbereda svar på vanliga intervjufrågor och träna case ordentligt. Det är också viktigt att våga tänka högt, visa nyfikenhet och vara ärlig kring sina styrkor – men också ha ”bra svagheter” och kunna visa hur man jobbar med dem.</p><p class="quote-center">Mina viktigaste tips är att göra sin hemläxa om företaget, förbereda svar på vanliga intervjufrågor och träna case ordentligt</p><h3>Från teori till verklighet</h3><p>Du arbetar idag som managementkonsult på Accenture, hur skulle du kort beskriva det dagliga arbetet?</p><p>– Jag skulle säga att teamarbete är centralt. Man jobbar nära både kollegor och kund, samtidigt som man tidigt får ta eget ansvar och initiativ. Rollen innebär snabb utveckling – både internt på Accenture och i samarbetet ute hos kund. Det finns också ett starkt fokus på att använda nya verktyg och AI‑lösningar i det dagliga arbetet, vilket gör att man hela tiden lär sig och ligger nära den senaste utvecklingen.</p><h3>Vad gjorde skillnaden?</h3><p>När Lilly tillfrågas vad som var avgörande för att hon lyckades landa rollen, lyfter hon flera faktorer – men inte bara akademiska meriter.</p><p>– Det som gjorde skillnaden var inte främst betygen, utan engagemanget utanför studierna. Mitt engagemang i studentförening, extrajobb inom logistik samt ett utbyte visade att jag tog initiativ, var van att arbeta i team och även leda andra.</p><p>Samtidigt var den röda tråden viktig – att det fanns ett tydligt och genuint intresse för ett specifikt område. För mig var det supply chain, vilket syntes i mina studieval, erfarenheter, mitt examensarbete och hur jag resonerade i intervjuerna. Jag hade också läst på om Accenture och förstod att de söker personer som brinner för teknologisk utveckling och är nyfikna på AI och nya verktyg, något som jag kunde koppla tydligt till mitt eget intresse och mina ambitioner.</p><h3>Råd till framtida studenter</h3><p>Vilka är dina tips till nuvarande studenter att tänka på under studietiden?</p><p>– Mitt främsta råd är att vara nyfiken och ta initiativ under studietiden. Engagera dig i studentföreningar, ta extrajobb eller praktik inom områden du är intresserad av och våga testa olika roller. Sådana erfarenheter ger inte bara praktisk kunskap, utan visar också att du är van att arbeta i team, ta ansvar och ibland kliva in i ledande roller.</p><p class="quote-center">Mitt främsta råd är att vara nyfiken och ta initiativ under studietiden. Engagera dig i studentföreningar, ta extrajobb eller praktik inom områden du är intresserad av och våga testa olika roller</p><p>Om du inte vet exakt vilket område du vill jobba inom är det helt okej – testa olika kurser, extrajobb och engagemang för att förstå vad du tycker är intressant och kan tänka dig att arbeta med på sikt. Jag skulle också rekommendera att gå på event med företag både på och utanför campus, till exempel case‑event eller företagsbesök, och ta chansen att prata med personer från företagen. Våga initiera samtal, visa ditt intresse och bygg ditt nätverk, till exempel genom att lägga till kontakter på LinkedIn – man vet aldrig när en sådan kontakt kan bli värdefull längre fram.</p><h3>En resa som bara har börjat</h3><p>Vad är du själv nyfiken på inför den närmsta framtiden?</p><p>– Jag är särskilt taggad på att se hur AI kan användas för att effektivisera arbetssätt och hjälpa företag att utvecklas och komma framåt. Jag ser fram emot att lära mig mer om hur nya teknologier och verktyg kan användas i praktiken, och att omsätta den kunskapen för att skapa värde för kund. Samtidigt ser jag fram emot att vara med i fler projekt, jobba med nya människor och fortsätta utvecklas i olika team. Jag hoppas också få möjlighet att resa mer i jobbet och arbeta hands‑on i en mer global miljö, där man kan utforska nya lösningar och perspektiv.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lilly Andersson tillsammans med Rickard Lindberg från Handelshögskolans Karriärcenter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lindmark</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/tillbaka-pa-campus-med-perspektiv-fran-arbetslivet_12167733/https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718/Värt att veta om: Bipolär sjukdomBipolär sjukdom innebär att en person växlar mellan perioder av depression och perioder av mani, som är ett förhöjt stämningsläge med ökad energi och minskat sömnbehov. Idag finns effektiva behandlingar, men det behövs mer forskning för att kunna hitta rätt behandling för varje patient.Thu, 26 Mar 2026 11:11:46 +0100<p>Bipolär sjukdom kallades tidigare manodepressiv sjukdom och är en psykisk sjukdom med återkommande perioder, eller skov, av depressioner och mani. Under en depression blir man nedstämd, orkeslös och får dålig självkänsla. Mani innebär istället en överaktiv period, där man känner sig pigg, överdrivet upprymd och har ett stort självförtroende. Kanske blir man rastlös, lättretlig och har svårt att hejda sina impulser, vilket kan leda till att man gör saker man ångrar senare. Hypomani är en mildare form av mani, där symptomen ofta är mindre påtagliga och därför inte alltid uppfattas som problematiska.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lennart Käck</span></div></div><p>– Bipolär sjukdom är ofta livslång och påverkar både vardagsfunktion, relationer och arbetsförmåga. Risken för suicid är också högre än hos befolkningen i övrigt. Men det finns effektiv behandling som kan minska risken för återfall och rädda liv, säger Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="26018b1c-eb24-4c27-b4c4-1ebdf72bcf8f" data-contentname="Fakta: Bipolär sjukdom">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur behandlas bipolär sjukdom?</h2><p>Grunden i behandlingen är läkemedel, som vid behov kompletteras med psykologiskt stöd och andra insatser. Det mest effektiva läkemedlet för att stabilisera humöret är litium, som minskar risken för återinsjuknande och suicid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Litium kräver regelbunden uppföljning eftersom det kan påverka bland annat njurfunktion och hormonbalans. Men med rätt övervakning från vården är det oftast säkert att behandla med litium under lång tid, säger Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Man vet att litium är ett effektivt läkemedel, men det finns behov av mer kunskap om vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, vilka som riskerar biverkningar och hur behandlingen kan optimeras över tid. Det saknas också kunskap om varför vissa patienter avslutar sin behandling och hur man kan förebygga det.</p><p>– Vi vet fortfarande för lite om hur behandlingsstrategi och dosering bör styras för att balansera effekten av läkemedlet mot biverkningar och minimera risken för långsiktiga biverkningar hos den enskilda patienten, säger Michael Ott.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Forskningen på behandling av bipolär sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren och vid Umeå universitet pågår bland annat LiSIE-projektet, som fokuserar på behandling med litium. Projektet omfattar över 1700 personer och bygger på detaljerade långtidsdata från både psykiatrisk och annan vård. Målet är att möjliggöra en mer individanpassad behandling där man väger nyttan och risken för varje enskild patient.</p><p>– Forskningen går mot en mer individanpassad vård. Genom bättre diagnostik, regelbunden uppföljning med blodprover (litiumhalt, njur-, sköldkörtel- och bisköldkörtelfunktion) och ökad förståelse för individuella skillnader kan insatser skräddarsys från början och justeras under behandlingens gång. Målet är en säkrare, mer träffsäker och långsiktigt hållbar behandling av bipolär sjukdom – med större trygghet för både patienter och vårdpersonal, säger Ursula Werneke.</p>https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718/https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642/Ny studie följer utvecklingen av samers hälsa i SverigeNu startar forskare vid Umeå universitet en ny undersökning om samers hälsa på uppdrag av Sametinget. Den här gången breddas perspektivet: förutom hälsofrågorna innehåller enkäten även frågor om klimatförändringar, renskötselns svårigheter och kulturell självtillit.Thu, 26 Mar 2026 15:04:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jon Petter Stoor är biträdande, universitetslektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, leder den nya studien om samers hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på</p><p>– När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på. Med den nya studien kan vi både följa utvecklingen och förstå vilka aspekter som är centrala för samisk hälsa idag, säger Jon Petter Stoor, som leder projektet. Han är biträdande universitetslektor på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Under våren genomför forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet den andra omgången av den nationella befolkningsbaserade undersökningen Samisk hälsa på lika villkor. Studien görs på uppdrag av Sametinget, som en del av myndighetens arbete med Det handlar om livet: den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ska ge en gemensam och långsiktig riktning för arbetet under de kommande tio åren. Syftet är att stärka det psykiska välbefinnandet, förebygga psykisk ohälsa och självmord samt förbättra livsvillkoren för samer med olika psykiatriska tillstånd.</p><p>Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin. Eftersom arbetet med att förbättra den psykiska hälsan berör hela samhället deltar även 26 andra myndigheter i uppdraget. Totalt omfattar regeringsuppdraget 28 myndigheter från flera olika sektorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">9 000 enkäter skickas ut</h2><p>Statistikmyndigheten SCB ansvarar för insamlingen. De skickar just nu ut cirka 9 000 enkäter till personer som finns i Sametingets röstlängd eller är sammanboende ungdomar från 16 år, alternativt finns i företagsregistret för renägare. I den första studien deltog 3 658 samer, vilket var den största befolkningsbaserade samiska hälsoenkätstudien någonsin.</p><p>– Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer att delta. Ju fler röster som hörs, desto bättre och mer tillförlitlig bild får vi av hur samer faktiskt mår och vilka samhällsutmaningar som påverkar hälsan, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef för Sametinget.</p><p>Frågorna i enkäten utgår från ett brett folkhälsovetenskapligt perspektiv, men också från det samiska folkets egna perspektiv på hälsa och välbefinnande. Årets version innehåller dessutom nya frågor om bland annat klimatförändringar, kulturell självtillit, diskriminering och strategier för att hantera diskriminering, samt flera frågor om arbetsrelaterad hälsa och risker i renskötseln.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Renskötsel är av avgörande betydelse för samers hälsa och välbefinnande. Den är en central kulturbärare. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Ström</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Underlagen får betydelse för beslut</h2><p>Regeringen har beslutat att den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket ska kartläggas. Den samiska sanningskommissionen ska slutredovisa sitt arbete i slutet av 2026.</p><p>– I vårt kapitel i kommissionens forskningsvolym använde vi data från förra enkätstudien och visade att samiska språkkunskaper är en central skyddsfaktor för psykisk hälsa. Det innebär att språkrevitalisering inte bara handlar om kulturpolitik, utan också kan betraktas som förebyggande folkhälsoarbete, säger Jon Petter Stoor.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det är tack vare urfolksperspektivet som vi kan fånga den här typen av samband – sådant riskerar annars att förbli osynligt, säger Jon Petter Stoor.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642/https://www.umu.se/nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/Tandlossningssjukdom kopplas till förhöjd inflammationsnivå i hela kroppenTandlossning påverkar inte bara munnen. I en stor internationell studie kan forskare från Umeå universitet nu bekräfta att personer med tandlossningssjukdom har förhöjda nivåer i blodet av flera ämnen som är kopplade till inflammation, även om man är frisk i övrigt. En långvarig, lågintensiv inflammation kan i sin tur leda till ökad risk för andra sjukdomar.Thu, 26 Mar 2026 10:31:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Röntgenbild av tänder hos en person med tandlossningssjukdom (parodontit) och tandförluster. Den streckade gröna linjen visar käkbenets ursprungliga nivå. På grund av inflammation i tandköttet har käkbenet brutits ned, och den streckade gula linjen visar hur stödet för tänderna har minskat</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Institutionen för odontologi</span></div></div><p>Tandlossningssjukdom kallas också parodontit och är en av världens vanligaste folksjukdomar. I Sverige uppskattar man att ungefär 40% av den vuxna befolkningen har parodontit. Forskare vid Umeå universitet har tidigare kunnat visa att personer med parodontit har förändrade nivåer av ett tjugotal proteiner i blodet som är kopplade till inflammation, och nu bekräftas alltså resultaten i en analys av över 200 studier från hela världen som tillsammans inkluderar närmare 18 000 deltagare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här är ett viktigt genombrott. Våra tidigare fynd, i en studie på patienter från Norrland, bekräftas nu i ett mycket stort internationellt material. Det visar att resultaten är generaliserbara, säger Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><p>Resultaten visar att även personer som är friska i övrigt och inte röker har förhöjda nivåer av olika inflammationsrelaterade proteiner i blodet. Det tyder på att tandlossningen i sig bidrar till inflammationen, inte andra sjukdomar eller livsstilsfaktorer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att tandlossningssjukdom inte bara är en sjukdom i munnen, utan den påverkar hela kroppens inflammationssystem, säger Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><p>Att ha en ständigt pågående inflammation påverkar kroppen negativt. Långvarig, lågintensiv inflammation kan bland annat öka risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa. Hos äldre personer, som ofta redan har en åldersrelaterad förhöjd nivå av inflammation i kroppen, kan effekterna förstärkas.</p><p>– Studien understryker vikten av att förebygga och behandla parodontit, inte bara för munhälsan utan för hela kroppens hälsa, säger Pernilla Lundberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3c2e7834-29b2-41e8-b089-c94d37bb56c0" data-contentname="Referens till studie">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/https://www.umu.se/nyheter/ny-workshop-serie-trygga-snack--ma-bra-sjalv-och-med-andra_12167615/Ny workshop-serie: Trygga snack – må bra själv och med andraKör studentlivet ihop sig ibland? Vill du stärka din hälsa tillsammans med andra? Kom förbi Studenthälsans nya workshop-serie på campus: Trygga snack. Vi fokuserar på olika teman som rör relationer och psykisk hälsa. Här får du chansen att träffa andra studenter, dela dina tankar och få med dig konkreta verktyg.Thu, 26 Mar 2026 16:06:59 +0100<p>Nu har du chansen att delta i genuina samtal där vi tillsammans lär oss mer om hur vi kan stärka vår egen och andras hälsa. Trygga snack är Studenthälsans nya workshop-serie för dig som pluggar och vill lära känna andra studenter, få kunskap och dela tankar för att stärka ditt eget och andras välmående i vardagen. Du får lära dig sådant som faktiskt funkar inom relationer och psykisk hälsa. Det kan till exempel handla om hur det som händer i samhället påverkar måendet, hur en vän som har det kämpigt kan få stöd eller hur sunda relationer utvecklas.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad händer på workshopen?</h2><p>Trygga snack är ett avslappnat sammanhang. Här är det helt okej att vara trött, taggad, stressad eller bara nyfiken. Varje workshop har ett tema som berör relationer och psykisk hälsa. Tillsammans pratar vi om livet runt studierna – relationer, press och återhämtning.</p><p>Träffarna leds av Studenthälsans erfarna psykolog och kurator, som börjar med att berätta om det aktuella temat. Sedan pratar studenter i mindre grupper om sina tankar och erfarenheter. Uppläggets metod bygger på beprövad forskning. Du får lära dig mer om hur du kan stärka ditt eget mående och hur du kan vara ett bra stöd för andra.</p><p>Du väljer själv om du vill delta i enstaka workshops eller vid alla tillfällen. Ingen förväntas kunna något innan och du behöver inte förbereda dig. Mellan varje workshop får du en kort, social utmaning och en personlig reflektionsövning, som du kan göra om du vill få ut ännu mer av innehållet.</p><ul><li>Kostnadsfritt och hålls på svenska</li><li>Alla studenter vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är välkomna</li><li>Vi bjuder på fika</li><li>Ingen anmälan – kom som du är!</li></ul><p>Ta steget och kom! Det finns stor chans att du får med dig konkreta tips, nya vänner och kanske ett skratt eller två. Utvecklas personligen och bli bättre rustad för studentlivets svängningar – där du dessutom kan göra skillnad för någon annan.</p><h3>Vill du veta mer?</h3><p>Har du frågor om Trygga snack? Kontakta <a href="~/link/524f0bb0c33b4391acf5b807e5246958.aspx">Malin Jonsson</a> eller <a href="~/link/15c99c1f753f4766bd723d3161d085b1.aspx">Linda Björk</a> vid Studenthälsan<br>Vill du veta mer om forskningen bakom metoden som heter Unite Students? Kontakta <a href="~/link/7e3a4d045b46405dbe28392d1529ab71.aspx">Maria Lindström</a>, Institutionen för epidemiologi och hälsa<br><a href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/studenthalsans-kalender/">Se datum och teman för kommande träffar i Studenthälsans kalender</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-workshop-serie-trygga-snack--ma-bra-sjalv-och-med-andra_12167615/https://www.umu.se/nyheter/tillsammans-for-samhallet_12167459/TillSAMmans för samhälletHur kan samhällsvetenskaplig forskning bidra till att förstå och lösa några av vår tids stora samhällsfrågor? Hur kan Umeå universitet möta yrkesverksamma, politiker och näringsliv i en dialog om de utmaningar som påverkar oss alla? Det är utgångspunkten för tillSAMmans ett initiativ där värdeskapande dialoger förs kring samhällsrelevanta frågor och forskningsresultat.Wed, 25 Mar 2026 09:42:33 +0100<p>TillSAMmans är en satsning inom samhällsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet. Här möts forskare, yrkesverksamma, näringsliv, politik och offentlig sektor i panelsamtal om aktuella samhällsfrågor. Bakom initiativet står Annakarin Nyberg, universitetslektor i informatik, och Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.</p><p>Idén växte fram ur ett tidigare initiativ vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Nu utvecklas formatet och öppnas upp för fler perspektiv inom samhällsvetenskapen. Panelsamtalen bygger på dialog. Här möts olika erfarenheter och kunskaper i frågor som berör många där publiken bjuds in att delta.</p><p>– Dels behöver vi som forskare lyssna. Var finns nästa forskningsfråga? Var saknas det vetenskapligt baserad kunskap? Dialogen ger oss förutsättningar att vara relevanta, säger Sofia Lundberg.</p><p>Samtalen blir också ett sätt att dela forskningsresultat. De spelas in och kan användas i undervisningen, som ett komplement till kurslitteraturen.</p><p>– Det har vi sett exempel på från de 11 panelsamtal som vi organiserade hos Handelshandelshögskolan. Samtalen har vid flertalet tillfällen använts i undervisning, bland annat för att ge röst åt fler perspektiv och att visa på vilken betydelse teori och kurslitteratur har på samhällsutvecklingen, säger Annakarin Nyberg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Här möts universitet och samhälle</h2><p>Initiativet ska också stärka kontakten mellan universitetet och samhället. Forskning och utbildning ska komma till nytta utanför akademin.</p><p>– Satsningen betyder mycket vad gäller att förankra samhällsvetenskapliga forskningsresultat med avnämare utanför akademin. Det ger verkligen ett mervärde när teori möter praktik i diskussioner om samhällsviktiga frågor, säger Ulrika Haake, dekan vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet.</p><p>När forskare möter yrkesverksamma, näringsliv, politik och civilsamhälle uppstår nya perspektiv. Samtalen kan också leda till samarbeten och nya forskningsidéer.</p><p>– En förhoppning är stärkta nätverk med forskare, politiker och praktiker där vi bidrar med ny kunskap, får insikter i var nästa forskningsfråga finns och samtidigt skapar förutsättningar för gemensamma forskningsprojekt. Flera forskningsfinansiärer har numera utlysningar om forskningsmedel som förutsätter att externa parter är med i projekten, säger Sofia Lundberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">TillSAMmans för samhällsvetenskapens roll</h2><p>Det första samtalet handlade om att våga bli gammal. Äldreomsorgen står mitt i en intensiv samhällsdebatt. Frågor om kvalitet, trygghet och framtidens välfärd engagerar både allmänhet och beslutsfattare. Samtalet handlade om hur äldreomsorgen kan skapa trygghet, värdighet och delaktighet. Det berörde också hur ny teknik kan användas, utan att den mänskliga närvaron försvinner.</p><p>– Frågor om kvalitet, trygghet och framtidens välfärd engagerade både allmänhet och beslutsfattare, säger Sofia Lundberg.</p><p>I det andra samtalet flyttades fokus till ledarskap. Här diskuterades hur man leder hållbart, modigt och effektivt i en tid där arbetsliv, teknik och samhälle förändras snabbt. Panelen och deltagarna lyfte vilka ledarskapsförmågor som blir viktiga framöver. De diskuterade också vad som krävs för att Umeå fortsatt ska vara en attraktiv plats att leda, arbeta och växa på.</p><p>– Vårt kommande samtal den 13 april kommer att handla om den kriminella ekonomin, ett område som i ökande grad påverkar både samhällsstabilitet, näringsliv och offentlig sektor, avslutar Annakarin Nyberg.</p>https://www.umu.se/nyheter/tillsammans-for-samhallet_12167459/https://www.umu.se/nyheter/ny-applikation-for-sveriges-aldsta-befolkningsstatistik_12167503/Ny applikation tillgängliggör Sveriges äldsta befolkningsstatistikNu lanseras Tabellverket, en ny digital applikation, som gör Sveriges äldsta nationella befolkningsstatistik tillgänglig i ett modernt, användarvänligt format. Applikationen ger tillgång till detaljerad statistik från svenska församlingar under perioden 1749 till 1859 – ett historiskt källmaterial som internationellt saknar motstycke.Wed, 25 Mar 2026 15:47:06 +0100<p>Tabellverket bygger på de formulär som samlades in av den statliga Tabellkommissionen, världens första myndighet med ansvar för nationell befolkningsstatistik. Under mer än hundra år rapporterade präster i hela landet uppgifter om födslar, dödsfall, vigslar, flyttningar, sjukdomar och näringsstruktur till myndigheten. Resultatet är en unik källa som dokumenterar både långsiktiga demografiska förändringar och vardagslivets villkor i det förmoderna Sverige.<br><br>Den nya applikationen är utvecklad av Demografiska databasen vid CEDAR, Umeå universitet, och är utformad för att kunna användas av flera målgrupper: forskare, lärare, studenter och en historieintresserad allmänhet.<br><br></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/josef_hoglund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/josef_hoglund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/josef_hoglund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/josef_hoglund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/josef_hoglund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/josef_hoglund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Josef Höglund, systemutvecklare vid CEDAR</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span></span></div></div><p>– Tabellverket förenar avancerad databasstruktur med ett användargränssnitt som gör historisk statistik tillgänglig för flera målgrupper. Vår ambition har varit att översätta ett historiskt källmaterial till ett digitalt verktyg som är robust nog för forskning men intuitivt nog för undervisning och självständigt utforskande, säger Josef Höglund, projektledare för Tabellverket och systemutvecklare vid CEDAR. <br><br>Applikationen möjliggör navigering i tid och rum, där aggregerad statistik successivt framträder och gör det möjligt att sätta lokala förhållanden i relation till övergripande historiska processer och nationella mönster.<br> <br><strong>När statistiken möter det oväntade</strong> <br>Utöver aggregerad befolkningsstatistik innehåller Tabellverkets formulär även prästers egna beskrivningar av anmärkningsvärda händelser i församlingarna. Här dokumenterades inte bara vardagens demografiska förändringar, utan också det som uppfattades som ovanligt eller omvälvande.<br><br>I text skildrar prästerna stormar, torka, kometer, epidemier och olyckor – händelser som ger en levande bild av hur människor upplevde och tolkade sin samtid. Även dödsstraff och andra dramatiska skeenden som bröt mot vardagens ordning finns beskrivna i tabellverksformulären. I samband med lanseringen görs dessa uppgifter nu systematiskt tillgängliga i applikationen.<br><br>– I de beskrivande anmärkningstexterna möter vi inte bara siffror, utan människors försök att förstå det som drabbade dem. Det gör Tabellverket till en ovanligt levande historisk källa, som ger röst åt ett förflutet där liv och död var ständigt närvarande, säger Maria J Wisselgren, historiker och utredare vid CEDAR<br> <br><strong>Ett centralt kulturarv i digital form</strong><br>Tabellverket och Tabellkommissionen verksamhet har nyligen uppmärksammats genom att inkluderas i regeringens kulturkanon, som ett exempel på ett svenskt kulturarv med stor betydelse för kunskapssamhällets framväxt. Den lade grunden till den moderna svenska statistiken och har haft avgörande betydelse för utvecklingen av registerbaserad forskning.<br><br>Med den nya applikationen Tabellverket tas ytterligare ett steg mot att integrera detta historiska källmaterial i samtida forskning, undervisning och offentlig kunskapsförmedling.<br><br></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/maria_wisselgren_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/maria_wisselgren_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/maria_wisselgren_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/maria_wisselgren_bild.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/maria_wisselgren_bild.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/583879480ae640168f3f0130c18880fd/maria_wisselgren_bild.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Wisselgren, utredare och uttagsamordnare CEDAR</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Tabellverket är en del av vårt gemensamma kulturarv. Här finns spår av liv, död och samhällsförändring i varje svensk församling under mer än hundra år.<br><br>– Det påminner oss om hur nära sammanflätade statistiska företeelser och mänskliga erfarenheter har varit genom historien – och om hur staten, kyrkan och människors vardagsliv var tätt sammanlänkade långt innan det moderna välfärdssamhället tog form, avrundar Maria J Wisselgren. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-applikation-for-sveriges-aldsta-befolkningsstatistik_12167503/https://www.umu.se/nyheter/stodinsatser-avgor-hur-forskolans-laroplan-fungerar-i-praktiken_12167432/Stödinsatser avgör hur förskolans läroplan fungerar i praktikenKommunala stödinsatser spelar en avgörande roll för hur förskolans läroplan Lpfö18 blir verklighet. En ny avhandling visar att stödet både kan underlätta och begränsa rektorers arbete – men kräver tid, lokala anpassningar och professionellt omdöme för att fungera.Tue, 24 Mar 2026 16:24:51 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/21342097-larare-och-barn-har-samling6.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/21342097-larare-och-barn-har-samling6.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/21342097-larare-och-barn-har-samling6.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/21342097-larare-och-barn-har-samling6.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/21342097-larare-och-barn-har-samling6.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/21342097-larare-och-barn-har-samling6.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p class="quote-center">När innehåll och ramar är bestämda blir det svårt för rektorerna att utgå från sina egna verksamheters behov. Men om arbetet är mer samarbetsinriktat ökar rektorernas möjlighet att påverka.</p><p>Johanna Sundström, doktorand vid Umeå universitet, har följt ett kommunalt projekt under ett och ett halvt år. Projektet syftade till att ge rektorer stöd för att genomföra läroplanen på ett likvärdigt sätt i hela kommunen. Studien visar att tjänstemännen hade goda förutsättningar att driva arbetet tack vare erfarenhet från tidigare läroplansarbete, legitimitet i organisationen och tillgång till Skolverkets modell.</p><p>– För att förändringar ska bli meningsfulla måste tidigare erfarenheter kopplas samman med nya förutsättningar och krav. Annars riskerar läroplanen att tolkas förenklat, utan djupare diskussion om vad förändringarna faktiskt innebär i vardagen, säger Johanna Sundström.</p><p>I Lpfö 18 betonas undervisning som en central del av förskolans uppdrag.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/sundstrom_johanna.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/sundstrom_johanna.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/sundstrom_johanna.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/sundstrom_johanna.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/sundstrom_johanna.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0797dfb50e9f4ad899259cc21ae2ee6e/sundstrom_johanna.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johanna Sundström, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Rektorer och tjänstemän i projektet beskrev undervisning som något som redan sker i förskolan. Genom att utgå från det bekanta, såsom lek och omsorg, kunde rektorerna relatera till en ny syn på undervisning. Enligt läroplanen handlar undervisning inte bara om aktiviteter i vardagen, utan om att medvetet skapa lärandesituationer som leder mot de mål som anges i läroplanen.</p><p>– För att undervisningen i förskolan ska bli meningsfull i praktiken krävs också förståelse för målstyrt arbete, där traditionella värden kopplas till läroplanens nya krav.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från teori till praktik</h2><p>Avhandlingen visar att rektorerna fick stöd av tjänstemännen genom gemensamma träffar och material som förklarade olika delar av läroplanen. Det kollektiva arbetssättet och viljan att samarbeta i kommunen bidrog till att rektorerna kunde ta en aktiv roll. Samtidigt skapade färdiga ramar viss spänning mellan styrning och professionellt omdöme.</p><p>– När innehåll och ramar är bestämda blir det svårt för rektorerna att utgå från sina egna verksamheters behov. Men om arbetet är mer samarbetsinriktat ökar rektorernas möjlighet att påverka, säger Johanna.</p><p>– Stödinsatser är avgörande för hur läroplanen blir verklighet – men de måste utformas så att rektorer får utrymme att anpassa arbetet till sina verksamheter, menar Johanna.</p><p> </p><p>Länk till avhandlingen:<br><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2042737&dswid=8373">https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2042737&dswid=8373</a></p>https://www.umu.se/nyheter/stodinsatser-avgor-hur-forskolans-laroplan-fungerar-i-praktiken_12167432/https://www.umu.se/nyheter/jordbruksrester-och-avloppsslam-blir-energi-och-godsel_12167438/Jordbruksrester och avloppsslam blir energi och gödselStorskaliga försök att återvinna avloppsslam och halm till energi och gödsel har gett lovande resultat. Forskare vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet har tagit fram en effektiv metod som fungerar i befintliga förbränningsanläggningar.Tue, 24 Mar 2026 15:06:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/aska2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/aska2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/aska2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/aska2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/aska2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/aska2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Askan från förbränning av avloppsslam och halm blir bra gödsel.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Luleå tekniska universitet</span></div></div><p>Varje år bildas stora mängder avloppsslam i svenska kommunala reningsverk. Slammet innehåller fosfor, ett näringsämne som är nödvändigt i tillverkning av gödsel – men också giftiga spårelement som tungmetaller, läkemedelsrester och smittoämnen som inte är önskvärda i jordbruket.</p><p>I jordbruket finns samtidigt en stor potential i restprodukten halm som behöver ett lämpligt sameldningsbränsle för att enkelt kunna bli bioenergi.</p><p class="quote-center">Det här är en möjlighet som inte tas till vara i dag.</p><p>I ett gemensamt forskningsprojekt har forskare vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet utvecklat en metod där avloppsslam blandas med halm till briketter. Briketterna kan sedan eldas i vanliga kommunala förbränningsanläggningar, där de omvandlas till både energi och näringsrik aska.</p><p>– Det här är en möjlighet som inte tas till vara i dag. Många kommuner har ännu ingen långsiktig lösning för sitt slam, samtidigt som infrastrukturen redan finns, säger Nils Skoglund, docent i energiteknik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan användas i hela världen</h2><p>Arbetet bygger på många års studier av forskare inom olika discipliner i nära samarbeten mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Efter grundforskning, labbförsök och försök i pilotskala har forskarna nu tagit steget ut i industriell skala med lyckat resultat.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230314_113311.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230314_113311.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230314_113311.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230314_113311.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230314_113311.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230314_113311.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Försöken genomfördes i en redan existerande bränslepanna av den typ som ofta finns i värmeverk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nils Skoglund</span></div></div><p>Förbränningen av briketterna gjordes i en vanlig svensk biobränslepanna i Lycksele kommun. Försöken genomfördes utan driftstörningar och utsläppen av exempelvis kväveoxider och svaveloxider låg inom gällande gränsvärden.</p><p>– Tekniken är energi- och kostnadseffektiv och kan användas i hela världen. Vi ser mycket goda möjligheter att kunna återvinna kommunalt avloppsslam lokalt och samtidigt få både energi och bra gödsel, säger Marcus Öhman, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet och koordinator för forskningsprojektet.</p><p>Fördelen med att förbränna slammet istället för att sprida det direkt är att läkemedels- och smittoresterna helt förstörs. I de analyser som gjorts kunde inte heller några PFAS-ämnen återfinnas i askan och flera av de giftiga tungmetallerna separeras från bottenaskan i och med förbränningspannans höga temperatur.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Aska med hög kvalitet</h2><p>Briketterna har visat sig vara en bra mix av halm och avloppsslam som ger en aska med hög kvalitet. I växthusförsök gav gödsel från askan i många fall bättre fart på växterna än traditionellt mineralgödsel.</p><p>Trots de lovande resultaten återstår arbete innan metoden kan användas i större skala. För att gå vidare krävs ett ännu större demonstrationsförsök där hela kedjan – från bränsleberedning till förbränning och hur askan används – kan testas i praktiken.</p><p>– Vi behöver också föra en dialog med tillståndsgivande myndigheter som idag inte har tydliga ställningstaganden gällande samförbränning av halm och avloppsslam vid längre försök i befintliga förbränningsanläggningar, säger Nils Skoglund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230316_073320.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230316_073320.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230316_073320.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230316_073320.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230316_073320.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf3739b22ad427089a5891c34e46327/20230316_073320.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En hink med askbriketter från samförbränning av rörflen med avloppsslam som sedan togs vidare för analyser inne på universitetet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nils Skoglund</span></div></div><p>Eftersom tillgången på halm är störst i södra Sverige är tekniken just nu mer kostnadseffektiv där i ett nationellt perspektiv, men det finns också potential i områden med stora odlingsarealer runt om i världen. I de norra delarna av Sverige kan rörflen vara ett intressant alternativ att odla, exempelvis på nedlagda torvtäkter som del av restaureringsarbetet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="00f00b6e-fe43-4355-b8e9-c6e9d643f04a" data-contentname="Om projektet">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/jordbruksrester-och-avloppsslam-blir-energi-och-godsel_12167438/https://www.umu.se/nyheter/forskare-tilldelas-cancerfondens-senior-investigator-award_12167412/Forskare tilldelas Cancerfondens Senior Investigator AwardSophia Harlid vid Umeå universitet har beviljats Cancerfondens Senior Investigator Award, ett prestigefyllt, sexårigt anslag som riktar sig till etablerade och högt kvalificerade cancerforskare i Sverige.Fri, 27 Mar 2026 10:32:14 +0100<p>Utmärkelsen riktas till etablerade forskare med dokumenterat stark vetenskaplig produktion och potential att leda långsiktiga och nyskapande projekt med stor betydelse för framtidens cancerbehandling och prevention. Anslaget är uppdelat 3+3 år och innebär en summa på 7 770 000 kronor. </p><p>Anslaget, som delas ut efter hård konkurrens, ska ge seniora forskare tid och stabilitet att bedriva forskning med hög risk och hög potential – insatser som kan leda till betydande genombrott inom cancerområdet.</p><p>För Sophia Harlid innebär anslaget stor trygghet och kontinuitet med möjlighet att fortsätta fokusera på sin forskning under flera år framåt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sophia Harlid, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Nu kan jag planera riktigt långsiktigt. Det är verkligen en fantastisk möjlighet. Inom mina projekt kommer jag också kunna genomföra fler analyser, och förhoppningsvis även utöka min forskargrupp, eftersom pengar som jag annars skulle använt till min egen lön nu frias upp, säger Sophia Harlid.</p><p>Sophias forskning handlar främst om miljöfaktorer och risk för premenopausal bröstcancer, vilket är en cancer som ökar. Anslaget bidrar till att Sophia och hennes forskargrupp nu kan fortsätta fokusera på den forskningen. </p><p>– För mig är det ett otroligt roligt erkännande och en viktig kvalitetsstämpel på min forskning. Min förhoppning är att detta ska göra det möjligt för mig att så småningom ta våra resultat hela vägen till implementering i verkligheten för att kunna göra skillnad för kvinnor på lång sikt, förklarar Sophia Harlid. </p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-tilldelas-cancerfondens-senior-investigator-award_12167412/https://www.umu.se/nyheter/2025-mims-investigator-award-announcement_12166773/<description>The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) tillkännager fyra mottagare av 2025 års MIMS Investigator Award, som uppmärksammar framstående forskningsledare i början av karriären med starka vetenskapliga meriter. </description><pubDate>Wed, 25 Mar 2026 14:26:22 +0100</pubDate><atom:content type="html"><p>Priset syftar till att stärka interaktionerna mellan svenska forskare och EMBL-nätverket. MIMS Investigators erhåller ekonomiskt stöd för nätverksbyggande under fyra år, tillgång till utbildningsmöjligheter och tilldelas 2 miljoner SEK för ett gemensamt forskningsprojekt. De blir en del av ett internationellt nätverk av forskningsledare och kliniska forskare verksamma inom det breda området molekylär medicin vid MIMS, dess nordiska partnerinstitutioner och andra EMBL-institut.</p><p>Priset möjliggörs tack vare stöd från Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, Kempestiftelserna och Umeå universitet. </p><p> </p><h3>Andreas Luttens</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="486eff4a-9bf5-4ed7-ab2b-e2f83624ae06" data-contentname="Andreas Luttens">{}</div><p>Andreas Luttens strävar efter att använda artificiell intelligens som ett verktyg i utvecklingen av nästa generations antiinfektiva läkemedel. Hans projekt fokuserar på att etablera RAPID-plattformen (Robust Accelerated Protease Inhibitor Discovery) för att generera kombinationsbibliotek av peptider med DNA-streckkoder som underlättar screening. </p><p><em>“Genom att kombinera storskaliga experiment med deep learning är plattformen utformad för att leverera potenta antivirala kandidater i en tidigare oöverträffad takt”, säger Andreas. “Utöver pandemiberedskap möjliggör dess modulära arkitektur en effektiv anpassning till en bred rad sjukdomsområden. Jag förväntar mig många samarbeten inom MIMS-communityt genom denna teknik.” </em></p><p> </p><h3>Annasara Lenman </h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="15ead2c4-2831-4424-83e2-fa7365dacaeb" data-contentname="Annasara Lenman">{}</div><p>Annasara Lenmans projekt kommer att använda avancerade 3D-infektionsmodeller för att identifiera immundrivna funktioner hos mänskliga mikroproteiner, med särskilt fokus på hantavirusinfektion. Hennes expertis omfattar arbete med patientmaterial, 3D-lungvävnad och transkriptomik för att avslöja nya mekanismer i samspelet mellan virus och värdcell.</p><p><em>“Denna forskning kommer att förbättra vår förståelse av hantavirusets patogenes genom att flytta fokus till infektionsprocessens respiratoriska fas, med potentiella implikationer för tidigare diagnos och intervention”</em>, säger Annasara. <em>“På längre sikt kan identifieringen av värdfaktorer och reglerande mikroproteiner avslöja nya antivirala måltavlor och bidra till utvecklingen av precisionsmedicinska strategier för allvarliga virusinfektioner där behandlingsalternativ saknas.” </em></p><p>Hennes samarbete med MIMS gruppledare Iker Aramburu förväntas främja innovativ tvärvetenskaplig forskning inom infektionsmedicin, proteomik och translationell biologi.</p><p> </p><h3>Kristoffer Sahlin </h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="60b75e4b-83e4-464d-a217-7d8d33397d40" data-contentname="Kristoffer Sahlin">{}</div><p>Kristoffer Sahlin utvecklar skalbara algoritmer för att analysera stora sekvensdatamängder, med fokus på read mapping i massiva metagenomikdatabaser. I takt med att sekvenseringstekniken snabbt utvecklas växer datamängderna kraftigt. Hans arbete adresserar kritiska beräkningsmässiga flaskhalsar inom genomik, metagenomik och transkriptomik.</p><p><em>“Snabba tekniska framsteg inom DNA-sekvensering har lett till en exponentiell ökning av både datamängder och tillgängliga genom och metagenom i publika databaser”,</em> säger Kristoffer. <em>“Read mapping har blivit omöjligt i flera tillämpningar i takt med att sekvenseringsdatabaserna växer så snabbt.”</em> </p><p>Verksam i gränslandet mellan matematik, datavetenskap, genomik och populationsskaliga datamängder kommer Kristoffer Sahlin att möta viktiga utmaningar inom MIMS- och EMBL-projekt som genererar stora mängder sekvensdata från bulk- och single-cell-metagenomik. </p><p> </p><h3>Max Renner</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0263555e-6fc3-42a5-b4d7-2be31c8b495f" data-contentname="Max Renner">{}</div><p>Max Renner är virolog och expert på kryoelektronmikroskopi (cryo-EM) med stark vetenskaplig produktivitet tidigt i karriären. I sitt MIMS Investigator-projekt kommer Max att studera Rift Valley-febervirus. Hans forskning kommer att visualisera virusets uppbyggnad i både mänskliga och myggceller med nära atomupplösning, vilket ger viktig kunskap om en klimatsensitiv patogen.</p><p><em>“Rift Valley-febervirus är en betydande myggburen patogen. I takt med att klimatet blir varmare och myggpopulationernas utbredning ökar förväntas även risken för sådana virus öka”, säger Max. “Den kunskap som genereras är viktig för att förstå virusets replikationscykel och identifiera svaga punkter som kan utnyttjas i framtida behandlingar.” </em><br> <br><br>MIMS direktör Oliver Billker säger: <em>“Jag gratulerar dessa fyra talangfulla forskare och välkomnar dem till MIMS-gemenskapen, där de kan delta i vårt nordiska partnerskap med EMBL. En viktig uppgift för den svenska EMBL-noden är att skapa meningsfulla kopplingar mellan forskningsledare i början av karriären i Sverige och EMBL-communityt. MIMS Investigator Award är ett sätt att uppnå detta.” </em></p><p>En ny utlysning för MIMS Investigator Awards förväntas öppna hösten 2026 </p></atom:content><link>https://www.umu.se/nyheter/2025-mims-investigator-award-announcement_12166773/</link></item><item xml:base="nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332/"><guid isPermaLink="false">https://www.umu.se/nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332/</guid><title>SPRINTR inviger samtyckeslösningSPRINTR-studien tar nu ett viktigt steg framåt för att förenkla för både forskningspersoner och kliniker genom en ny elektronisk samtyckeslösning utvecklad av forskningsdatahanteringsprojektet vid Umeå universitet. Tue, 24 Mar 2026 08:40:27 +0100<p>Den digitala lösningen möjliggör ett tryggt, enkelt och säkert sätt för studiedeltagare att lämna informerat samtycke – oavsett när och var. <a href="~/link/62b52a979a0f455ab14794f0fd301805.aspx">SPRINTR-projektet</a> har även fått ALF-infrastrukturmedel för att e-samtyckeslösningen ska kunna anpassas till och användas av fler forskningsprojekt.   </p><p>Implementeringen av e-samtycket är en central del av SPRINTR-studiens arbete med att minska administrativ börda, stärka datakvalitet och skapa mer lättillgängliga vägar in i forskningen för män som utreds för, eller har fått, prostatacancer. Det är det första steget i riktning mot att bygga funktionella digitala verktyg till en hel infrastruktur för framtida precisionsmedicinska studier.</p><p>– Eftersom <a href="https://prostatacancerforbundet.se/">Prostatacancerförbundet</a> är representerat både i SPRINTRs styrgrupp och dess advisory board, känns det extra roligt att förbundets ordförande, Magnus Klang var den förste att signera sitt samtycke genom den nya e‑samtyckeslösningen, säger Andreas Josefsson, huvudansvarig forskare i SPRINTR<em>. </em> </p><p class="quote-center">Det är förstås en milstolpe som symboliserar både förtroende och engagemang från patientorganisationens sida för detta projekt.</p><p>Med e-samtycket på plats står SPRINTR än bättre rustat att fortsätta sitt uppdrag: att skapa en nationellt samordnad, innovativ och patientcentrerad forskningsplattform för att förbättra överlevnad och livskvalitet för män med prostatacancer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Klang och Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pernilla Andersson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332/https://www.umu.se/nyheter/ljust-varvader-ramade-in-arctic-forum-food-sammankomst-i-umea_12167195/Ljust vårväder ramade in Arctic Forum Food-sammankomst i UmeåOmkring trettio deltagare samlades den 2 mars på Tráhppie, det samiska kulturhuset i Umeå, för Arctic Forum Food 2026 – ett evenemang som förenade forskning, urfolkskunskap och praktiska mattraditioner. Tráhppie, den låga vita byggnaden intill historiska Sävargården, erbjöd en välkomnande miljö, där deltagarna ofta gick ut under pauserna för att värma sig vid elden i det klara förvårsskenet.Tue, 24 Mar 2026 11:28:23 +0100<p>Dagen inleddes med huvudanföranden. Docent Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning, delade insikter från det gränsöverskridande projektet Máhtut och vävde samman forskningsresultat med personliga reflektioner från sitt liv i ett renskötande samiskt samhälle. Via länk från Australien bidrog Patricia Ann Ellis, äldste från Brinja Yuin och bärare av kulturell kunskap, med perspektiv på kulturellt förvaltarskap och urfolksutbildning i arbetet med att hantera krissituationer i ett föränderligt klimat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lokala matperspektiv</h2><p>Efter förmiddagens workshops och en gemensam lunch fortsatte eftermiddagsprogrammet med gästtalare som knöt samman det lokala och det globala. Angelika Schindler-Egl från Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde lyfte hur pollinering och biologisk mångfald utgör de ekologiska grunderna för lokala livsmedelssystem. Det avslutande huvudanförandet hölls av Dr Adrianne Lickers Xavier från Six Nations of the Grand River Territory i Kanada, som talade om urfolks livsmedelstrygghet och relationer till land – med tydliga paralleller till de erfarenheter som tidigare beskrivits av Storm Mienna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Knytkalasmiddag</h2><p>Evenemanget avslutades med en livlig knytkalasmiddag med smaker från hela världen och den cirkumpolära Norden: rensoppa, vegansk soppa, blodpalt, myskoxkorv från Grönland, honung från landningsbanorna vid Stavanger Airport och mycket mer. När mörkret föll samlades deltagarna åter kring elden i lávvun och rundade av en dag ägnad åt kunskap, gemenskap och framtiden för Arktis livsmedelssystem.</p><p>– Det var en verkligt inspirerande dag, säger arrangören Danielle Wilde, professor vid designhögskolan och Arctic Six chair. Energin, generositeten i att dela erfarenheter och det starka engagemanget för hållbara och kulturellt förankrade framtider – där mat, reflektion och dialog vävs samman – gjorde sammankomsten mycket speciell.</p>https://www.umu.se/nyheter/ljust-varvader-ramade-in-arctic-forum-food-sammankomst-i-umea_12167195/https://www.umu.se/nyheter/umeas-elitidrottsstudenter-redo-for-sm-veckan-2026_12167191/Umeås elitidrottsstudenter redo för SM-veckan 2026SM-veckan vinter arrangeras i Umeå under dagarna 25–29 mars. Bland deltagarna finns 30 elitidrottsstudenter från Umeå universitet – alla kombinerar studier med en elitidrottssatsning, så kallade dubbla karriärer. Fri, 27 Mar 2026 07:18:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bc315c020cae4a1db6f59e3870407b48/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc315c020cae4a1db6f59e3870407b48/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc315c020cae4a1db6f59e3870407b48/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bc315c020cae4a1db6f59e3870407b48/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc315c020cae4a1db6f59e3870407b48/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc315c020cae4a1db6f59e3870407b48/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid Umeå universitet finns goda möjligheter till att kombinera elitidrott med studier. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, Ida Åberg</span></div></div><p>SM-veckan arrangeras varje år av Riksidrottsförbundet tillsammans med värdstaden och berörda specialidrottsförbund. Totalt representerar Riksidrottsförbundets 72 medlemsförbund omkring 210 idrotter.</p><p>När SM-veckan 2026 avgörs i Umeå ska svenska mästare koras i 22 idrotter. På grund av det varma vårvädret har tävlingarna i skidorientering tvingats ställa in.</p><h3>Dubbla karriärer – elitidrott och studier</h3><p>Umeå universitet är ett Riksidrottsuniversitet och arbetar för att stärka svensk idrott. Här finns landets bredaste utbud av idrottsutbildningar samt goda möjligheter för elitidrottare att kombinera studier med sin idrott, så kallade dubbla karriärer.</p><p>– Vi vet hur mycket arbete som ligger bakom en dubbel karriär. Genom elitidrottsavtalet ger vi studenterna möjlighet att få hjälp med anpassning av studierna. Det kan handla om allt ifrån att få en individuell studieplanering, förtur till praktik/VFU på en ort där de kan kombinera träning med utbildning till att få skriva tentamen vid ett annat tillfälle eller på annan ort då examinationerna krockar med tävlingar. Vi vill ge dem den trygghet som behövs för att lyckas på båda arenorna, säger Pernilla Eriksson, områdeschef vid Idrottshögskolan och projektledare för Riksidrottsuniversitet Umeå universitet.</p><h3>Studenterna som tävlar</h3><p>Nedan listas de idrotter där Umeå universitets elitidrottsstudenter finns representerade under SM-veckan vinter 2026.</p><p class="foldable">Armbrytning</p><p>Mea Eriksson - Fysioterapeutprogrammet</p><p class="foldable">Badminton</p><p>Alexander Pilon - Fysioterapeutprogrammet<br>Alexander Strandberg - Fysioterapeutprogrammet<br>Alice Molin - Programmet för strategisk kommunikation<br>Edvard Hylander - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi<br>Elliot Sifver Grahn - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi<br>Helmer Andersson - Civilingenjörsprogrammet i interaktion och design<br>Johan Azelius - Läkarprogrammet<br>Lucas Forslund - Psykologprogrammet inriktning idrott<br>Maria Rönner - Läkarprogrammet<br>Romina Olyaee - Psykologprogrammet inriktning idrott</p><p class="foldable">Längdskidor</p><p>Agnes Öhrn - Civilekonomprogrammet<br>Arvid Norberg - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi<br>Carl Gustafsson - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi<br>Ella Georgsson - Läkarprogrammet<br>Joel Ernstsson - Civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap<br>John Hermansson - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi<br>Magdalena Nilsson - Sjuksköterskeprogrammet<br>Maria Olofsson - Juristprogrammet<br>Moa Hedman - Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik<br>Nelly Stenman - Fysioterapeutprogrammet<br>Nora Wallenius - Fristående kurs: Förvaltningsrätt<br>Sebastian Hägglöf - Ekonomie kandidatprogrammet<br>Simon Nordlander - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi<br>Simon Karlsson - Tränarprogrammet<br>Sofi Holmberg - Läkarprogrammet<br>Sofia Lundqvist - Psykologprogrammet inriktning idrott<br>Ylva Sandström - Psykologprogrammet inriktning idrott<br>Nikolaj Riekkola - Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik</p><p class="foldable">Skotercross</p><p>Hilda Öhman - Fysioterapeutprogrammet</p><p class="foldable">Skidorientering - inställt</p><p>Alicia Bergkvist - Civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap<br>Anna Aasa - Fristående kurser<br>Ella Turesson - Samhällsplanerarprogrammet<br>Mattias Larsson - Politices kandidatprogrammet<br>Rasmus Wickbom - KPU Specialidrott<br>Timo Kudre - Internationella ekonomprogrammet</p><div class="foldableEnd"> </div><p>Idrottshögskolan önskar alla deltagande studenter stort lycka till i SM-veckan vinter 2026!</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b0be7552-5096-470f-a60f-236aa0c2d421" data-contentname="Träffa IH under SM-veckan">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/umeas-elitidrottsstudenter-redo-for-sm-veckan-2026_12167191/https://www.umu.se/nyheter/umea-blir-vard-for-ledande-konferens-inom-digital-humaniora_12166894/Umeå blir värd för ledande konferens inom digital humanioraÅr 2027 arrangerar Umeå universitet den internationella DHNB-konferensen, som samlar forskare från hela Norden och Baltikum. Temat blir “Human(ities) in the loop”, med fokus på humaniora och mänsklighetens roll i centrum av teknikens utveckling.Fri, 20 Mar 2026 15:01:48 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5347075e-f8bd-4754-8935-06fd2ac4e81c" data-contentname="DHNB bildspel">{}</div><p>Förra veckan deltog en delegation från Humlab, tillsammans med två anknutna forskare, i den tionde upplagan av konferensen Digital Humanities in the Nordic and Baltic countries (DHNB) i Århus. Under konferensen presenterade teamet både papers och posters och medverkade i ett flertal diskussioner om aktuell forskning inom digital humaniora (DH).</p><p>Vid avslutningsceremonin meddelade Coppélie Cocq och Evelina Liliequist att Humlab har fått i uppdrag att stå värd för DHNB 2027. Konferensen äger rum den 1–5 mars 2027 vid Umeå universitet.</p><p class="quote-center">Vi är hedrade över möjligheten att få välkomna den nordiska och baltiska DH-gemenskapen till Umeå.</p><p>Temat för konferensen 2027 är Human(ities) in the loop. Det utgår från begreppet ”human in the loop”, som betonar människans roll i AI‑utveckling, men vidgar perspektivet till att även omfatta humanioras betydelse i tekniska och samhälleliga system.</p><p>– Genom temat vill vi lyfta hur människan och humaniora spelar en central roll i vår teknikutveckling, säger Evelina Liliequist och Coppélie Cocq.</p><p>Fokus ligger på de loopar och strukturer där humaniora utgör en självklar del, oavsett om det handlar om tiden före, under eller bortom AI.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-blir-vard-for-ledande-konferens-inom-digital-humaniora_12166894/https://www.umu.se/nyheter/kanadas-ambassador-besokte-umea-universitet_12166868/Kanadas ambassadör besökte Umeå universitet – Starkare forskningsband och ökat samarbete blir allt viktigareKanadas ambassadör i Sverige, H.E. Robert Sinclair, besökte Umeå universitet den 11–12 mars. Under två intensiva dagar mötte han forskare och universitetsledning för samtal om Arktis i en tid präglad av snabb geopolitisk förändring, ökade klimatutmaningar och växande internationellt intresse för regionen.Fri, 20 Mar 2026 09:35:20 +0100<p>I fokus stod hållbar utveckling, urfolksperspektiv och forskningens roll i ett Arktis där både Kanada och Sverige utvecklar sina strategier, och där balansen mellan klimat, säkerhet och internationellt samarbete blir allt viktigare. Mot denna bakgrund blev besöket i Umeå ett värdefullt tillfälle att diskutera hur forskning, policy och internationellt samarbete kan bidra till hållbara och resilienta samhällen i Arktis.</p><p class="quote-center">Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktiskt centrum – en nod för tvärvetenskaplig arktisk forskning</h2><p>Vid Arktiskt centrum presenterades exempel på den breda tvärvetenskapliga arktiska forskning som bedrivs vid Umeå universitet. Presentationerna spände från hälsa och registerbaserad medicinsk forskning till hållbara livsmedelssystem, utbildning och försoningsprocesser i Arktis. Samtalen berörde också hur ny teknik som artificiell intelligens och digitala system påverkar frågor om styrning, rätt och suveränitet i regionen, liksom hur konstnärlig forskning, internationellt forskningssamarbete och kulturellt utbyte bidrar till att förstå Arktis i ett bredare samhällsperspektiv och global kontext när många intressen gör anspråk på regionen. </p><p>– Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle. Där har Umeå universitet en viktig roll som mötesplats för kunskap och perspektiv från hela det arktiska området, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.</p><p>Under besöket presenterades också arbetet inom European Polar Board (EPB), som samlar europeiska aktörer inom polarforskning. Vid Umeå universitet finns organisationens sekretariat samt European Polar Coordination Office, som arbetar med att stärka samordningen av europeisk polarforskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Urfolksperspektiv och forskningssamarbete i fokus vid Várdduo</h2><p>Besökets andra dag började med att ambassadören var på Várdduo – Centrum för samisk forskning. Biträdande föreståndare Kristina Sehlin MacNeil presenterade verksamheten och dess roll vid Umeå universitet likväl som nationellt och internationellt. Várdduo är den enda arbetsenheten av sitt slag vid Sveriges universitet och fungerar som en viktig nod för samisk och annan urfolksforskning i Sápmi.</p><p class="quote-center">Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa.</p><p>Kristina gav sedan en överblick av den forskning som sker vid enheten och efter det presenterades några pågående forskningsprojekt mer ingående. Krister Stoor berättade om arbetet med sanningskommissionen för det samiska folket. Patrik Lantto presenterade sin forskning kring samisk politisk mobilisering och Peter Sköld beskrev sin mångåriga erfarenhet av olika vetenskapliga samarbeten i den arktiska regionen.</p><p>- Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa. Kanada har även haft en viktig roll exempelvis vid Nordforsks stora utlysning för forskningsprojekt med urfolkstematik och vi hade en givande diskussion kring det idag, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare vid Várdduo.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Strategiska samtal med universitetsledningen</h2><p>Under besöket träffade ambassadören även Umeå universitets rektor Tora Holmberg och prorektor Patrik Danielson. Vid en gemensam lunch deltog kanadensiska forskare verksamma vid universitetet, vilket gav en konkret bild av de nära akademiska banden mellan Kanada och Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><strong>Bake raden:</strong> Paul Davis, professor vid Institutionen för psykologi, Luke Laframboise, doktorand i samiska studier, Institutionen för språkstudier, Peter Sköld, rådgivare till rektor i arktiska frågor, Dale Corkery, forskare, Institutionen för kemi, Claude Dion, universitetslektor, Institutionen för fysik, Jean-Francois Boily, professor vid Institutionen för kemi, Insa Wemheuer, utredare, Planeringsenheten. Främre raden: Maria Stenberg T handelskommissionär, Kanadas ambassad, Maria Grigoratou, generalsekreterare, European Polar Board, Maria Arizaleta, Kempe/WISE postdoktor, Institutionen för kemi, Patrik Danielson, prorektor, H.E. Robert Sinclair, ambassadör,Tora Holmberg, rektor, Meghan Lau, ambassadråd med ansvar för politiska och offentliga frågor, Kanadas ambassad, Bethany van Guelpen, professor, konsult och överläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention, sektion: onkologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Samtalen vid lunchen kretsade kring erfarenheter av att leva och verka i Sverige, där flera lyfte fram hur likheterna mellan länderna bidrar till att skapa en stark känsla av tillhörighet. Samtidigt identifierades utmaningar kopplade till migrationsregelverk och mobilitet, frågor som har direkt betydelse för internationellt forskningssamarbete och möjligheten att attrahera och behålla kompetens.</p><p>I mötena med universitetsledningen återkom även frågor om den arktiska forskningens roll i ett föränderligt omvärldsläge, där vetenskapsdiplomati, internationella forskningsprogram som EU:s Horisont Europa och samspelet mellan klimat- och säkerhetsfrågor blir allt viktigare. Sammantaget underströk besöket både styrkan i de befintliga samarbetena och behovet av att ytterligare fördjupa relationerna mellan Umeå universitet och Kanada i en tid av ökande globalt engagemang i Arktis.</p>https://www.umu.se/nyheter/kanadas-ambassador-besokte-umea-universitet_12166868/https://www.umu.se/nyheter/mordiska-djur-och-manniskoatande-vaxter-lockar-studenter_12166863/Mordiska djur och människoätande växter lockar studenterNär anmälan till sommarkurser stängde hade 3 700 ansökt till en kurs som ges av Institutionen för språkstudier. Flest antal sökande hade kursen Djur och växter i modern skräck – som också är en av de tio mest sökta sommarkurserna vid Umeå universitet 2026.Fri, 20 Mar 2026 08:40:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4140a681b94c490d84dfe4bf58729f9e/djur_och_vaxter_i_modern_skrack2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4140a681b94c490d84dfe4bf58729f9e/djur_och_vaxter_i_modern_skrack2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4140a681b94c490d84dfe4bf58729f9e/djur_och_vaxter_i_modern_skrack2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4140a681b94c490d84dfe4bf58729f9e/djur_och_vaxter_i_modern_skrack2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4140a681b94c490d84dfe4bf58729f9e/djur_och_vaxter_i_modern_skrack2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4140a681b94c490d84dfe4bf58729f9e/djur_och_vaxter_i_modern_skrack2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Djur och växter i modern skräck</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundström</span></div></div><p>Kursen <em>Djur och växter i modern skräck</em> 7,5 hp utforskar teman som rör klimat, identitet och människan som byte och rovdjur. Studenter som läser kursen kommer att analysera film och litteratur från 1950-talet och framåt med fokus på hur djur och natur framställs som ett hot mot människan.</p><p>En ordentlig uppgång ses även för kursen <em>Svenska ord</em> 7,5 som hade 663 sökande till sommaren 2026 – en ökning med 56 % från sommaren 2025. </p>https://www.umu.se/nyheter/mordiska-djur-och-manniskoatande-vaxter-lockar-studenter_12166863/https://www.umu.se/nyheter/samers-och-migranters-erfarenheter-ska-ge-nya-perspektiv-_12166515/Samers och migranters erfarenheter ska ge nya perspektiv på demokratiDet nya forskningsprojektet ”Att sätta ihop Sveriges demokrati på nytt” vill ge nya perspektiv på demokratins utmaningar genom att studera migranter och samers erfarenheter och praktiker i Sverige. Fri, 20 Mar 2026 08:24:16 +0100<p>Nya perspektiv på demokrati ska undersökas i forskningsprojektet ”<em>Att sätta ihop Sveriges demokrati på nytt: tvärvetenskaplig forskning om minoriteternas berättelser, den medborgerliga föreställningsförmågan och en framtid där alla får vara med – i både Sverige och världen utanför.</em>” I det nyligen uppstartartade projektet undersöks demokratiska samhällens utmaningar och hur demokratin kan stärkas genom att ta vara på erfarenheter hos grupper som inte fullt är inkluderade i politiska processer.</p><p>Forskarna kommer att arbeta tillsammans med migranter och samer i Sverige för att se hur deras erfarenheter och praktiker förhåller sig till rådande demokratiska värderingar och normer. Inom projektet kommer flera olika metoder att användas för att studera hur demokrati skapas genom språk och delaktighet. Forskningsmedel från Vetenskapsrådet gör det möjligt att genomföra denna omfattande och fördjupade studie av processer inom demokratin.</p><p><strong>Projektet ska ge ett viktigt kunskapstillskott</strong><br>Kristina Sehlin MacNeil, lektor och biträdande föreståndare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning medverkar i projektet;</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e98fd48f0bdc414cbf072fdc4e91a72b/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e98fd48f0bdc414cbf072fdc4e91a72b/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e98fd48f0bdc414cbf072fdc4e91a72b/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e98fd48f0bdc414cbf072fdc4e91a72b/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e98fd48f0bdc414cbf072fdc4e91a72b/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e98fd48f0bdc414cbf072fdc4e91a72b/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kristina Sehlin MacNeil, lektor och biträdande föreståndare vid Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– För min egen forskning innebär medlen att jag kan fortsätta utveckla transdisciplinära metoder i samverkan med urfolk, och att jag får möjlighet att arbeta nära de samhällen som berörs. För forskningsfältet i stort innebär projektet ett viktigt kunskapstillskott – det synliggör hur demokratiska praktiker formas i ofta underrepresenterade grupper och hur deras erfarenheter kan bidra till mer inkluderande demokratiska processer, både i Sverige och internationellt.</p><p>I sin tidigare forskning har Kristina jobbat med frågor som berör urfolk, bland annat maktrelationer, konflikter och delaktighet. Hon har lång erfarenhet av frågor som rör hur samer och andra urfolksgrupper navigerar i maktstrukturer trots begränsat politiskt inflytande.</p><p>– Det här projektet knyter an till teman som jag forskat om tidigare. Det ska bli jättespännande att få möjlighet att vidareutveckla min forskning i mötet mellan urfolksstudier, migrationsforskning och demokratiforskning tillsammans med andra engagerade forskare från olika forskningsfält, säger Kristina.<br> <br><strong>Lyfter fram röster och perspektiv som sällan hörs</strong><br>Projektet bygger vidare på en växande internationell forskning som pekar på att demokrati inte är statisk, utan formas genom människors handlingar och relationer. Forskarna hoppas bidra med ny kunskap genom att lyfta fram samers och migranters perspektiv, två grupper vars erfarenheter ofta saknas i diskussioner om demokratin.</p><p>– Genom att arbeta transdisciplinärt och inkludera urfolksmetodologier tillför projektet nya sätt att förstå demokratiska processer. Det kompletterar och fördjupar befintlig forskning genom att lyfta fram röster och kunskapsformer som traditionellt har stått vid sidan av de etablerade demokratiska institutionerna och forskningsfälten, säger Kristina.</p><p>En målsättning med projektet är att samla kunskap om hur migranter och samer deltar eller hindras från att delta i demokratiska processer, samt att belysa vilka förändringar som krävs för att skapa ett mer inkluderande och hållbart demokratiskt samhälle.</p><p>-Vår förhoppning är att projektet ska bidra med ny kunskap om hur demokrati faktiskt genomförs i människors vardag och hur den kan stärkas genom att inkludera fler röster och perspektiv. Vi vill också bidra till en diskussion om demokrati som något rörligt och föränderligt, snarare än en fast uppsättning institutioner och regler, avslutar Kristina.</p>https://www.umu.se/nyheter/samers-och-migranters-erfarenheter-ska-ge-nya-perspektiv-_12166515/https://www.umu.se/nyheter/sommarkurser-lockar-allt-fler--okning-vid-umea-universitet--_12166801/Sommarkurser lockar allt fler – ökning vid Umeå universitet Intresset för sommarkurser fortsätter att öka. När anmälan till sommarterminen 2026 stängde hade över 15 400 personer sökt sommarkurser vid Umeå universitet, en tydlig uppgång jämfört med föregående år och en del av en nationell trend mot rekordhögt deltagande i sommarterminen. Thu, 19 Mar 2026 15:21:49 +0100<p>När anmälan till sommarterminen stängde den 16 mars hade 15 418 personer sökt en eller flera av årets sommarkurser vid Umeå universitet. Det är en ökning om 971 personer, motsvarande 6,7 procent, jämfört med förra året.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6dfc605ebc33445abfe1e15f085864bc/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6dfc605ebc33445abfe1e15f085864bc/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6dfc605ebc33445abfe1e15f085864bc/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6dfc605ebc33445abfe1e15f085864bc/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6dfc605ebc33445abfe1e15f085864bc/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6dfc605ebc33445abfe1e15f085864bc/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det fortsatt stora intresset för våra sommarkurser visar att de fyller en viktig funktion. Sommarkurserna erbjuder möjligheter till såväl fortbildning och kompetensutveckling som fördjupning inom nya och etablerade kunskapsområden. De utgör en viktig del av universitetets uppdrag inom det livslånga lärandet, och vi ser fram emot att välkomna sommarstudenterna, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. </p><p>Bland de populäraste kurserna vid Umeå universitet märks två återkommande toppkurser, “Dataanalys med R” och “Introduktion till R”, båda med fokus på programmeringsspråket R. På topp fem återfinns även vitt skilda kurser i kreativt skrivande, “Neuropsykiatriska svårigheter – förhållningssätt, bemötande och strategier i olika miljöer” liksom Kultur- och medievetenskapers “Second-hand, loppis och vintage”. Den senare behandlar sociala och kulturella betydelser av det som brukar omnämnas som begagnat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Rekordmånga sökande på riksnivå</h2><p>I riket som helhet hade rekordmånga, 65 955 personer, sökt sommarkurser vid svenska universitet och högskolor. Det är en ökning på 0,2 procent mot föregående år, och den högsta nivån som har uppmätts.</p><p>Totalt hade 15 lärosäten fler sökande 2026 jämfört med ifjol, och distansutbildningar står för den absolut största delen av antalet sökande.</p><p>Antagningsbeskeden för sommarterminen går ut den 29 april.</p><p><a href="https://uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2026-pressmeddelanden/fler-an-nagonsin-soker-sommarkurser/">Se mer statistik på UHR:s (Universitets- och högskolerådets) hemsida.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/sommarkurser-lockar-allt-fler--okning-vid-umea-universitet--_12166801/https://www.umu.se/nyheter/sa-avgors-hur-val-strokeutfall-kan-forutsagas_12166757/Så avgörs hur väl strokeutfall kan förutsägasForskare använder både maskininlärning och traditionella statistiska metoder för att förutse utfall efter stroke. En ny studie från Umeå universitet visar att ingen metod alltid är bäst. I stället handlar det om att välja rätt metod utifrån vilken information som finns, vad man vill ta reda på och vad vården behöver.Thu, 19 Mar 2026 13:20:20 +0100<p class="quote-center">Vårdgivare måste snabbt avgöra vem som behöver olika behandlingar</p><p>Josline Otieno, doktorand vid Umeå universitet, har studerat hur olika metoder kan användas för att förutse utfall efter stroke. Hon har jämfört maskininlärning med logistisk regression, en vanlig statistisk metod för att räkna ut risker. Studien bygger på stora datamängder från nationella strokeregister i Sverige och Storbritannien.</p><p>För att förutse risken att patienter avlider inom 30 dagar efter stroke var skillnaden liten mellan maskininlärning och logistisk regression. Båda metoderna gav stabila resultat även när data från olika länder jämfördes.</p><p>När det gäller patienters funktionsförmåga tre månader efter stroke blev skillnaderna tydligare. Här var avancerade maskininlärningsmodeller bättre på att identifiera patienter som blir beroende av hjälp. Det är en grupp som är viktig för planering av rehabilitering, menar Otieno.</p><p>– Stroke är en komplex sjukdom, och vårdgivare måste snabbt avgöra vem som behöver olika behandlingar, vem som kan återhämta sig väl och vem som kan behöva långsiktigt stöd, säger Josline Otieno.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Metodvalet avgör vad som fungerar bäst</h2><p>Studien omfattar även analyser av överlevnad över tid samt situationer där flera möjliga utfall konkurrerar med varandra, till exempel återinsjuknande eller död.</p><p>Resultaten visar att valet av metod bör anpassas efter hur data ser ut och vilken tidshorisont som är kliniskt relevant. Cox-regression, en vanlig statistisk metod för att analysera överlevnad över tid, fungerar bra när modellens antaganden håller. Men när sambanden är mer komplexa eller när data innehåller mycket osäkerhet presterar maskininlärning ofta bättre.</p><p>– Vid konkurrerande risker förändras prestandan över tid. Ingen modell var konsekvent bäst vid alla utvärderingstidpunkter, säger Josline Otieno.</p><p>Otieno menar att maskininlärning i hennes exempel ofta fungerade bättre på kortare sikt, när många händelser inträffar. Vid längre uppföljning var i stället traditionella statistiska modeller mer tillförlitliga.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stöd för beslut i vården</h2><p>Studien kombinerar en simuleringsstudie, där forskarna testar metoder på datorgenererad data, med analyser av verkliga data. I simuleringsstudien undersöks hur faktorer som urvalsstorlek, censurering, modellantaganden och osäkra värden påverkar resultaten. Slutsatsen är att metodvalet bör vara sammanhangsberoende och att modeller bör utvärderas med flera sätt.</p><p>– Mer tillförlitliga bedömningar kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter och ge bättre stöd vid beslut om behandling, särskilt när modeller används vid kliniskt meningsfulla tidpunkter, avslutar Josline Otieno.</p>https://www.umu.se/nyheter/sa-avgors-hur-val-strokeutfall-kan-forutsagas_12166757/https://www.umu.se/nyheter/arctic-security-forum-oppnar-vagar-for-samarbete-i-norr_12166686/Arctic Security Forum öppnar vägar för samarbete i norrDen arktiska regionen är nu av intresse för alla, eftersom det som sker där påverkar hela världen. Regionens potential hänger samman med de utmaningar som klimatförändringar och geopolitiska spänningar innebär, och samarbete mellan olika länder och aktörer kring Arktis behövs nu mer akut än någonsin. Arctic Security Forum, som hålls i Uleåborg den 16–17 juni, kommer att bidra till att möta detta behov av fördjupat samarbete.Thu, 19 Mar 2026 10:08:07 +0100<p>Arktisk säkerhet har haft, och fortsätter att ha, en djupgående påverkan på det nordiska och europeiska Arktis. De sex nordiska universiteten (Arctic Six), belägna i det europeiska Arktis, efterlyser en öppen dialog och ett ökat samarbete mellan akademi och olika samhällsaktörer – beslutsfattare, försvarsmakter, städer, lokalsamhällen och näringsliv – för att möta de säkerhetsutmaningar som vår region står inför.</p><p>Arctic Security Forum kommer att behandla de mest angelägna säkerhetsfrågorna i Arktis idag, följt av samskapande workshops för att etablera nya samarbeten, projekt och initiativ inom forumets tre huvudteman: totalförsvar, transporter och beredskap i norr.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ledande röster tar plats på scenen om Arktis framtid</h2><p>Bekräftade huvudtalare inkluderar <strong>Mikko Hautala</strong>, chef för geopolitiska frågor och myndighetsrelationer samt ordförande för Nokia Defense, och <strong>Kalle Kankaanpää</strong>, ambassadör för arktiska frågor i Finland.</p><p><strong>Matti Latva-aho</strong>, forskningsprorektor vid Uleåborgs universitet, ser omfattande säkerhet som ett viktigt område för forskning och samverkan.</p><p>– Det är ett framväxande forskningsområde där universitetens roll växer snabbt. Vi behöver nya samarbeten för att säkerställa att de mest innovativa lösningarna når samhället på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Latva-aho.</p><p>Arctic Security Forum arrangeras av Uleåborgs universitet inom ramen för <a href="https://www.arcticsix.org/">Arctic Six-samarbetet</a> och organiseras gemensamt av samtliga Arctic Six-universitet: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, UiT – Norges arktiska universitet, Nord universitet, Lapplands universitet och Uleåborgs universitet.</p><p>Mer information och anmälan finns på <a href="https://www.oulu.fi/en/events/arctic-security-forum">Arctic Security Forums evenemangssida</a></p>https://www.umu.se/nyheter/arctic-security-forum-oppnar-vagar-for-samarbete-i-norr_12166686/https://www.umu.se/nyheter/vad-hander-egentligen-i-kent-lakare-reder-ut-meningitutbrottet_12166685/Vad händer egentligen i Kent? En infektionsläkare reder ut meningitutbrottetEtt ovanligt snabbt och allvarligt utbrott av hjärnhinneinflammation (meningit) sprider sig just nu i Kent i England, där ett tjugotal personer insjuknat på bara en vecka. Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare vid Umeå universitet, studerar sjukdomen i sitt arbete och håller ett vaksamt öga på utvecklingen.Thu, 19 Mar 2026 12:50:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare vid Umeå universitet, beskriver ett utbrott av hjärnhinneinflammation där både smittspridningen och sjukdomsförloppen väcker stor oro och där tidiga symtom lätt kan misstas för något betydligt harmlösare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Region Västerbotten</span></div></div><p>Urban Johansson Kostenniemis egen nyckelfråga är om utbrottet har nått sin topp eller precis börjat. Vi ställer ett antal följdfrågor för att få hans bild av läget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det pågående sjukdomsutbrottet i Kent i ett medicinskt perspektiv?</h2><p>– Det pågående utbrottet i Kent är mycket allvarligt av två anledningar, att smittan sprids snabbt och att personer som insjuknar får svår livshotande sjukdom.</p><p>– Bakterien ”meningokocker” orsakar två typer av svåra infektioner; hjärnhinneinflammation (meningit) där bakterierna angriper hjärnan och blodförgiftning (sepsis) där bakterierna retar immunförsvaret med cytokinstorm och livshotande organsvikt som följd. Riskerna är stora, en av tio som drabbas dör, och bland överlevare är det vanligt med långvariga handikapp som hjärnskada, epilepsi, med minnessvårigheter och sänkt koncentrationsförmåga.</p><p>– Det mest skrämmande är hur fort det faktiskt har gått. På endast en vecka har 20 personer insjuknat i svår meningokocksjukdom varav två personer har dött, och än har vi inte sett slutet av utbrottet. De flesta drabbade har koppling till universitetet, ett universitet som är ungefär hälften så stort som Umeå Universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Varför drabbas universitets- och gymnasiemiljöer så snabbt?</h2><p>– Bakterien sprids via droppar i utandningsluften samt via saliv. Det innebär att smitta sprids mellan personer som vistas nära varandra i trånga utrymmen, exempelvis bor tillsammans i en trång studentkorridor eller umgås på en fullsatt nattklubb. Under studentfesterna finns en ytterligare risk; överföring via saliv innebär att bakterien kan flyttas över när unga människor kysser varandra, eller delar drinkar, e-cigaretter eller likande.</p><p>– Det här dubbla smittsättet är anledningen att utbrott ofta sker i förskoleåldern och åldern 15–25 år, och kan drabba allt från internationella scoutmöten, religiösa sammankomster, och värnpliktiga soldater.</p><p>– Något som ökar smittspridningen är att de flesta som får bakterien inte själva blir sjuka. Personer kan bära på bakterien i näsan, det som kallas ”asymtomatiska bärare”, vilket gör att en smittad person kan föra bakterien vidare till många andra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vilka symtom riskerar att misstolkas och varför?</h2><p>– Tidiga symtom är huvudvärk, trötthet, och feber. Detta kan likna allt ifrån influensa, Covid-19, till en baksmälla, och misstolkas därför ofta som något ofarligt. Först när mer specifika symtom som kraftig orkeslöshet, nackstelhet, sänkt vakenhet, eller kramper tillstöter blir det uppenbart att det handlar om något mycket mer allvarligt än så.</p><p>– Nästa svårighet är att kan det gå ruskigt fort, från att de första symtomen visar sig tills att personen är bortom räddning gå på enstaka timmar eller max ett dygn. Om man vet att man blivit utsatt för smitta och får feber måste man söka vård direkt. I annat fall ska man vara vaksam vid feber och huvudvärk, och söka direkt om mer allvarliga symtom uppstår.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Hur snabbt måste man agera vid misstänkt meningit och vilken behandling fungerar bäst?</h2><p>– Sjukdomen går att förebygga med vaccin. Vi har flera olika vaccin och de ger upp till 90 procent skydd mot sjukdom. Att de är så effektiva innebär att de är ett effektivt motmedel vid utbrott och anledningen till varför befolkningen i drabbade områden erbjuds vaccination.</p><p>– För personer som redan hunnit bli exponerade för smitta, där hinner inte vaccinet nå tillräcklig effekt. Därför ges förebyggande antibiotika till dessa personer. Målet är att antibiotika ska slå bort bakterien innan den hunnit utveckla sjukdom. Som förebyggande behandling hos exponerade är antibiotika mycket effektivt.</p><p>– Personer som hunnit insjukna, i meningit eller sepsis, är mer illa ute. Här ges antibiotika direkt via blodet, och patienten vårdas ofta inom intensivvården. Trots maximala insatser är dödligheten fortfarande mycket hög.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur förberedda är Sverige och våra universitet på liknande utbrott?</h2><p>– I Sverige är den här sjukdomen mycket ovanlig, och det verkar inte som att utbrottet i Kent har lett till spridning utanför det aktuella närområdet. Folkhälsomyndigheten bedömer risken för spridning till Sverige som låg, och både nationellt och regionalt finns robusta system för övervakning av smitta.</p><p>– Vi har också erfarenhet av tidigare utbrott som nått Sverige, där många kallades in för provtagning, vaccination och förebyggande antibiotikabehandling. På så sätt är vår beredskap god. Däremot är kännedomen om sjukdomen lägre, eftersom den är så ovanlig, vilket ökar risken att vi inte upptäcker detta i tid.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad är det som gör hjärnhinneinflammation vetenskapligt fascinerande?</h2><p>– Bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation, meningokocker men även andra, kan man tro är ovanliga i samhället men det är inte sant, det är snarare tvärt om. En av tio bär den här bakterien i näsan. Trots detta är risken att bli svårt sjuk nästintill noll. Däremot kan det uppstå kloner av bakterien som är extra aggressiva.</p><p>– Det verkar som att den här bakterien kan leva i harmoni med människan under lång tid, men plötsligt händer något, frågan är bara vad?</p>https://www.umu.se/nyheter/vad-hander-egentligen-i-kent-lakare-reder-ut-meningitutbrottet_12166685/https://www.umu.se/nyheter/forskare-motte-gymnasieelever-under-next-nobel-prize-2026_12166359/Forskare mötte gymnasieelever under ”Next Nobel Prize 2026”Under inspirationsdagen ”Next Nobel Prize 2026” tog 25 naturvetarelever del av föreläsningar och labbesök på Umeå universitet. Syftet var att ge en konkret bild av forskning och att uppmärksamma Emmanuelle Charpentier, Umeås hedersmedborgare och Nobelpristagare.Fri, 27 Mar 2026 07:45:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Morney och Verena Kohler hade förberett i laboratoriet för att ta emot en liten grupp gymnasieelever.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Kohler</span></div></div><p class="quote-center">Förhoppningsvis väcktes också intresse för forskarbanan hos några av de som deltog</p><p>– Dagen gav flera intryck att ta med vidare. Elevernas nyfikenhet ledde till bra samtal och många frågor, och mötet mellan oss forskare och gymnasieelever blev både öppet och givande. Förhoppningsvis väcktes också intresse för forskarbanan hos några av de som deltog, säger Verena Kohler, biträdande universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Under inspirationsdagen ”Next Nobel Prize 2026” samlades 25 naturvetarelever från årskurs 3 vid Umeå gymnasieskolor i Galaxen på universitetscampus. Arrangemanget koordinerades av Karolina Broman, prodekan på teknisk-naturvetenskaplig fakultet, och genomfördes i ett samarbete mellan Umeå universitets Medicinska fakultet, Teknisk‑naturvetenskapliga fakultet och Umeå Kommun. Syftet var att ge eleverna en konkret bild av forskning och forskarutbildning. </p><p>Förmiddagen bestod av föreläsningar från forskare vid båda fakulteterna, däribland Richard Lundmark, Erik Chorell, Daniel Öhlund och Verena Kohler. Tillsammans gav de exempel på olika forskningsinriktningar och hur arbetet kan se ut i praktiken.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Medicinska fakultetens prodekan Ronnie Berntsson talade inför gymnasieeleverna om Umeå universitets forskningsinfrastruktur och deras betydelse.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Nilsson</span></div></div><p>I sin föreläsning valde Verena Kohler att kombinera en genomgång av den egna forskningen med reflektioner kring vägen in i akademin. Eleverna fick en introduktion till hur jäst används som modellorganism för att studera åldrandeprocesser, och hur proteiners struktur och funktion förändras över tid. För att göra mekanismerna mer greppbara använde hon en jämförelse med en garderob med kläder.</p><p>– När allt är vikt och ligger på rätt plats fungerar cellen som den ska. Men när garderoben ”åldras” hamnar kläder i fel låda, en del går sönder och andra bildar oordnade högar precis som proteiner i en åldrande cell.</p><p>Den personliga delen av föreläsningen handlade om olika val och omvägar som lett fram till ett forskarspår.</p><p>– Du hittar inte din väg genom att tänka. Du hittar den genom att prova dig fram, sammanfattade Verena Kohler.</p><p>Eleverna följde föreläsningarna med intresse, även under det sista passet före lunch.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Verena Kohler och Sofia Morney tog emot eleverna i labbet och skapade ett nyfiket möte med vetenskap genom Sofias lekfulla och smart designade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Kohler</span></div></div><p>Efteråt fick en mindre grupp på sex elever besöka Verena Kohlers labb. Besöket leddes av Sofia Morney som började som forskaraspirant och sedan har fortsatt i Verenas grupp. Hon presenterade sina pågående experiment och lät eleverna lösa ett enklare, forskningsrelaterat pussel. Hon berättade även om sina studier och hur vardagen kan se ut i ett laboratorium. Besöket hade ett praktiskt fokus och gav möjlighet att ställa frågor i en mindre grupp.</p><p>För Verena Kohler är utåtriktat arbete en viktig del av forskarrollen, både för att möta unga som överväger en framtid inom naturvetenskap, och för att träna på att förklara forskning på ett tillgängligt sätt.</p><p>Som förstegenerationsforskare minns hon hur värdefull varje liten bit av vägledning var. Hon växte inte upp med kunskap om hur akademin fungerar, så de personer som tog sig tid att förklara, eller helt enkelt visade vad som var möjligt, gjorde stor skillnad.</p><p>Utåtriktat arbete är Verenas sätt att erbjuda något liknande till andra.</p><p> – Jag vill dela erfarenheter, inte ge instruktioner. De flesta vägar in i forskningen är inte helt raka.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-motte-gymnasieelever-under-next-nobel-prize-2026_12166359/https://www.umu.se/nyheter/nils-franzen-tilldelas-humanistiska-fakultetens-pedagogiska_12166383/Nils Franzén tilldelas Humanistiska fakultetens pedagogiska prisNils Franzén, docent i filosofi och universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, tilldelas Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2026 på 30 000 kr.Wed, 18 Mar 2026 13:20:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1221fd9106e1435cb9111ab92ab22a65/nils_franzen_2_.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1221fd9106e1435cb9111ab92ab22a65/nils_franzen_2_.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1221fd9106e1435cb9111ab92ab22a65/nils_franzen_2_.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1221fd9106e1435cb9111ab92ab22a65/nils_franzen_2_.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1221fd9106e1435cb9111ab92ab22a65/nils_franzen_2_.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1221fd9106e1435cb9111ab92ab22a65/nils_franzen_2_.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nils Franzén</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><h3>Motivering:</h3><p><em><strong>Nils Franzén</strong> tilldelas Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2026 för sitt djupa engagemang i utbildning som visat sig i betydelsefulla insatser som är genomgripande, nydanande och kvalitetsdrivande. Pedagogiskt utvecklingsarbete har varit en röd tråd genom Franzéns karriär; i lärargärning, i uppdraget som ämneskoordinator, som läroboksförfattare och som mentor för studenter. Hans undervisning karaktäriseras av genomarbetade föreläsningar i filosofi som kombinerar humoristiska exempel med kristallklara förklaringar och studentaktiva metoder.</em></p><p>Nils Franzén är en utomordentligt uppskattad lärare, där hans pedagogiska metoder och stora kunskap ger studenterna nödvändiga verktyg för att ta sig an krävande filosofiska texter, vilket lägger grunden för vidare studier på högre nivåer.</p><p>Genom pedagogiskt förnyelsearbete, utveckling av nya program, internationalisering, forskningsanknytning och ett starkt engagemang för studenternas lärande har han påtagligt höjt kvaliteten på undervisningen inom det egna huvudområdet.</p><p>Men att tilldelas denna utmärkelse var inget han förväntade sig.</p><p>– Jag blev jätteförvånad och jätteglad. Det är inte varje dag man har både dekan och prodekan på sitt kontor, säger Nils Franzén och fortsätter:</p><p>– Det är kul, men också lite uppfodrande. Den här fina motiveringen måste jag ju leva upp till. </p><h3>Intresse och engagemang smittar av sig</h3><p>Nils Franzén är universitetslektor och docent i filosofi vid Institutionen för idé- och samhällsstudier och han är utnämnd till excellent lärare. I rollen som ämneskoordinator för huvudområdet filosofi har han nyligen arbetat med att kvalitetssäkra ämnets examinationer med anledning a v nya Al-verktyg.</p><p>Eftersom en stor del av kursutbudet inom huvudområdet filosofi ges som nätkurser har arbetet varit extra angeläget, och det har resulterat i flera nya examinationsmodeller som är rättssäkra, pedagogiskt genomtänkta och kunskapsutvecklande.</p><p>Modellerna implementeras nu i alla filosofikurser och arbetet har också presenterats vid ett fakultetsgemensamt seminarium hösten 2025. Franzén har även haft en nyckelroll i det nya internationella masterprogrammet i filosofi som startade hösten 2025.</p><p>– Jag tror att det finns många olika sätt att lyckas och misslyckas i undervisningssituationer. Själv så tror jag att jag är som bäst som lärare när jag lyckas kommunicera hur intressant jag tycker att det jag undervisar om är. Intresse och engagemang smittar av sig. </p><p>Vidare beskrivs hur Nils Franzén genom pedagogiskt förnyelsearbete, utveckling av nya program, internationalisering, forskningsanknytning och ett starkt engagemang för studenternas lärande, har han påtagligt höjt kvaliteten på undervisningen inom det egna huvudområdet.</p><p><em>Humanistiska fakultetens pedagogiska pris kommer att uppmärksammas i samband med universitetshögtiden i oktober 2026, då diplom delas ut.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/nils-franzen-tilldelas-humanistiska-fakultetens-pedagogiska_12166383/https://www.umu.se/nyheter/uppskattat-foredrag-vid-vaxjo-senioruniversitet-_12166362/Uppskattat föredrag vid Växjö Senioruniversitet Åsa Össbo, forskare vid Várdduo, blev inbjuden och höll nyligen ett föredrag för Växjö Senioruniversitet. Thu, 19 Mar 2026 14:06:04 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Åsa Össbo, forskare vid Várdduo, föreläser.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Lisa Kjellström</span></div></div><p>Mottot för Senioruniversitetet i Växjö är ett livslångt lärande för ett aktivt seniorliv. Här arrangeras resor och studiebesök, studiecirklar och föredragsserier.   <br><br>Föredraget, med titeln Samernas kultur och historia, blev mycket uppskattat och publikantalet uppgick till närmare 500 personer. <br><br>– Det var fantastiskt roligt och givande att hålla föreläsningen, och att så många var här och lyssnade under sammanlagt en och en halv timma. Det måste vara mitt publikrekord! Det var också många intressanta frågor och kommentarer från publiken, säger Åsa. <br>Mycket nöjd med föredraget var även Anna Lisa Kjellström, aktiv i senioruniversitetet och initiativtagare till att bjuda in Åsa.  <br> <br>– Julkalendern Snödrömmar och läsningen av Ann-Helén Laestadius Stöld fördjupade mitt intresse för samernas historia och nutid, så jag föreslog ämnet för planeringsgruppen, och resultatet blev en mycket uppskattad föreläsning, berättar Anna Lisa.  <br> <br>Ett av universitetens uppdrag är just att tillgängliggöra, samverka och förmedla forskningsresultat till det omgivande samhället - vilket arrangemanget vid Växjö Senioruniversitet med all tydlighet visade på. <br><br></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9ed4bb042055486b945972776f9513cb/asa_vaxjo_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stor publik i Växjö när Åsa Össbo föreläste. Bild av Anna Lisa Kjellström</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span></span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/uppskattat-foredrag-vid-vaxjo-senioruniversitet-_12166362/https://www.umu.se/nyheter/workshop-utforskar-framtiden-for-applen-i-norrland_12166321/Workshop utforskar framtiden för äpplen i NorrlandNorra Sverige kan ha större potential för äppelodling och äppelbaserade företag än vad många tror. Det var ett av de centrala budskapen när forskare, odlare, företag och studenter samlades i Umeå den 2–3 februari för den tvärvetenskapliga workshopen ”Äpplen – från förädling till affärsmöjligheter”.Wed, 18 Mar 2026 11:24:55 +0100<p>Workshopen arrangerades av Northfood, ett av Umeå universitets prioriterade forskningsområden. Här möttes deltagare från akademi, näringsliv och den regionala livsmedelssektorn för att diskutera hur forskning, innovation och entreprenörskap kan bidra till att utveckla äppelsektorn i norra Sverige.</p><p>- Det finns ett växande intresse för att utveckla både äppelodling och äppelbaserade produkter i norra Sverige, säger Stefan Jansson, en av arrangörerna.</p><p>- Genom att samla forskare, odlare, företag och studenter ville vi belysa både de vetenskapliga utmaningarna och affärsmöjligheterna.</p><p><strong>Från odling till färdiga produkter</strong></p><p>Diskussionerna spände över hela värdekedjan – från förädling och odling till bearbetning, innovation och hållbar affärsutveckling. Forskare från Umeå universitet och SLU, tillsammans med företag inom äppelsektorn, lyfte både behovet av ny kunskap och möjligheter till ökat samarbete.</p><p>Deltagarna pekade på att det finns en outnyttjad potential för kommersiell äppelodling i norra Sverige. Nya sorter, förädlingsarbete och metoder för att anpassa odlingen till förändrade klimatförhållande kan bidra till utvecklingen.</p><p>Samtidigt betonades att hållbara och lönsamma affärsmodeller är lika viktiga som tekniska framsteg. Möjligheter finns längs hela kedjan – från odling och mustproduktion till nya livsmedel och upplevelser kopplade till lokal äppelproduktion.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e9b1850b-dc19-4c89-9825-202c33b2667b" data-contentname="Diskussioner">{}</div><p><strong>Studenterna bidrog med nya idéer</strong></p><p>Över hundra studenter från kursen Affärsutveckling och innovation vid Handelshögskolan vid Umeå universitet deltog under delar av workshopen. Efter föreläsningar och diskussioner arbetade de i grupper med att ta fram idéer för nya äppelbaserade affärsmöjligheter.</p><p>Förslagen presenterades i en posterutställning och omfattade bland annat klimatsmart odling, cirkulära produktionsmodeller och nya produkter baserade på lokalt odlade äpplen.</p><p><strong>Mot en vitbok om äppelproduktion i Norrland</strong></p><p>Ett konkret resultat av workshopen var ett initiativ att ta fram en gemensam ”vitbok”. Den ska beskriva vilken forskning, organisation och vilket stöd som behövs för att stärka äppelproduktionen och relaterade verksamheter i Norrland.</p><p>Målet är att bygga vidare på diskussionerna och skapa en grund för fortsatt samarbete mellan forskare, odlare, företag och regionala aktörer.</p>https://www.umu.se/nyheter/workshop-utforskar-framtiden-for-applen-i-norrland_12166321/https://www.umu.se/nyheter/nar-skolmaten-blir-en-utmaning_12166161/När skolmaten blir en utmaningElever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan uppleva stora svårigheter i skolmatsalen. En ny studie visar att både maten som serveras i skolan och miljön i matsalen kan skapa hinder. Samtidigt pekar studien på behovet av ökad kunskap om elevernas olika behov och ett mer inkluderande synsätt till skolmåltiden.Wed, 18 Mar 2026 07:00:00 +0100<p class="quote-center">För många handlar ätsvårigheterna inte bara om att vara petig i maten eller ogilla vissa maträtter</p><p>I en studie av Susanna Sandberg, doktorand vid Umeå universitet, har elever fått beskriva sina erfarenheter av maten som serveras i skolan och miljön i skolrestaurangen. Eleverna har diagnoserna autismspektrumtillstånd (AST) och ADHD, diagnoser som ingår i samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det innebär svårigheter med uppmärksamhet och organisering och som kan medföra utmaningar i sociala interaktioner.</p><p>Tidigare forskning har visat att barn med dessa diagnoser oftare än jämnåriga kan uppleva ätsvårigheter. Det beror bland annat på sensorisk känslighet och svårigheter att hantera förändringar.</p><p>– För många handlar ätsvårigheterna inte bara om att vara petig i maten eller ogilla vissa maträtter, utan en upplevelse av starkt obehag eller att inte kunna äta vissa livsmedel och rätter, säger Susanna Sandberg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya maträtter</h2><p>Den serverade skolmåltiden ska samtidigt uppfylla många mål och krav, till exempel att vara näringsriktig och hållbar. I studien framkommer det att kraven kan vara utmanande för flera av de elever som deltog.</p><p>Eleverna beskriver svårigheter med maträtter som skiljer sig mycket från den mat de är vana vid hemifrån. Särskilt vegetariska rätter som innehåller bönor och linser och skolans så kallade hybridrätter, där en del av det animaliska proteinet ersätts med vegetabiliskt.</p><p>– Ett exempel är korvstroganoff där en del av korven byts ut mot röda linser. Förutom att dessa rätter avvek från det eleverna var vana vid innebar förändringarna också nya smaker och konsistenser, säger Susanna Sandberg</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Frågor om individuellt anpassad kost</h2><p>Susanna Sandberg tar även upp skolans system för individuellt anpassad kost. Studien visar att samma meny serveras till alla elever som fått beviljad anpassad kost, oberoende av deras individuella behov.</p><p class="quote-center">Jag argumenterar för ett behov av ökad kunskap</p><p>Det menar Sandberg väcker frågor om hur begreppet individuellt anpassad kost används och vilka föreställningar som styr vad dessa elever antas kunna äta. Studien visar också att skolmåltidspersonal kunde ha svårt att se denna typ av kost som lika legitim som medicinskt motiverade anpassningar av kosten, som till exempel vid celiaki.</p><p>– Jag argumenterar för ett behov av ökad kunskap om ätsvårigheter kopplade till autismspektrumtillstånd och ADHD, särskilt eftersom elever med dessa diagnoser utgör stor andel av de som är i behov av kostanpassningar, säger Susanna Sandberg.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Normer påverkar skolmåltiden</h2><p>Studien visar även att det finns många underförstådda regler kring skolmåltiden. Det handlar till exempel om vad som räknas som en riktig måltid, vilken mat som anses bra att äta och hur man förväntas bete sig vid bordet.</p><p>– Dessa normer kan skapa struktur och trygghet, men de kan också göra det svårare för elever som äter eller relaterat till funktionsnedsättning fungerar på andra sätt, säger Susanna Sandberg.</p><p>Sandberg menar därför för att ett mer inkluderande förhållningssätt kan vara viktigt i skolmåltiden. Ett exempel är utforskande mat- och måltidsutbildning. Där får elever utforska mat med hjälp av sina sinnen i stället för att maten värderas som rätt eller fel.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ett relativt outforskat område</h2><p>Sandberg förklarar att forskningen är viktig eftersom skolmåltiden och skolrestaurangen är en del av skolans lärmiljö. Ur ett tvärvetenskapligt perspektiv mellan kost- och måltidsvetenskap och specialpedagogik är området fortfarande relativt outforskat.</p><p>– Elever med dessa diagnoser har dessutom sällan fått utrymme i forskning att beskriva sina egna erfarenheter av sitt ätande i allmänhet, och av skolmåltider i synnerhet. Därför känns det extra viktigt att elevernas egna röster får höras i min forskning, avslutar Susanna Sandberg.</p>https://www.umu.se/nyheter/nar-skolmaten-blir-en-utmaning_12166161/https://www.umu.se/nyheter/forskning-med-sikte-pa-en-ny-behandling-vid-svar-ledgangsreumatism_12166147/Forskning med sikte på en ny behandling vid svår ledgångsreumatismEn donation till Karolinska Institutet ska bidra till forskning om en möjlig ny behandling vid svår ledgångsreumatism. Forskare vid Umeå universitet deltar i projektet.Wed, 18 Mar 2026 12:59:04 +0100<p>Karolinska Institutet har mottagit en donation från USA för att studera en möjlig ny behandling av svår ledgångsreumatism, reumatoid artrit. Forskare vid Umeå universitet medverkar i studien genom den reumatologiska forskargruppen som leds av Anna Södergren vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Projektet syftar till att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer och på sikt förbättra behandlingen för patienter.</p><p>Reumatoid artrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan ge svår smärta och nedsatt livskvalitet för den drabbade. Trots dagens läkemedel finns patienter som inte får tillräcklig lindring. I den aktuella studien undersöks en ny, mer skonsam metod där svag elektrisk stimulering av en nerv i ytterörat, genom väl studerade mekanismer kan dämpa inflammation i kroppen och lederna och därmed lindra symptomen.</p><p>Anna Södergren, universitetslektor och överläkare i reumatologi berättar:<br>– Det är en studie som leds av forskare på reumatologen Karolinska och inkluderar flera städer i Sverige. Vi i Umeå bidrar genom att möjliggöra att fler patienter inkluderas så studiens resultat på så vis blir mer säkra. Dessutom är det viktigt att ge patienter i vår landsdel möjlighet att delta i denna studie. </p><p>Vad är förhoppningen att denna forskning ska leda till?<br>– Den kommer förhoppningsvis att klargöra om denna typ av behandling kan vara ett viktigt komplement till annan behandling för patienter med ledgångsreumatism, säger Anna Södergren.</p><p>Läs mer om projektet på Karolinska Institutets hemsida:<br><a href="https://nyheter.ki.se/usa-donation-till-studie-av-mojlig-ny-behandling-for-ledgangsreumatism" target="_blank" rel="noopener">USA-donation till studie av möjlig ny behandling för ledgångsreumatism</a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskning-med-sikte-pa-en-ny-behandling-vid-svar-ledgangsreumatism_12166147/https://www.umu.se/nyheter/nytt-nationellt-natverk-starker-umeas-cancerforskning_12166222/Nytt nationellt nätverk stärker Umeås cancerforskningGenom att formalisera samarbetet mellan landets Comprehensive Cancer Centres får Umeå universitet bättre möjligheter att bidra till forskning och utveckling av framtidens cancervård.Fri, 20 Mar 2026 11:16:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Liljeholm, tillförordnad medicinskt ansvarig i Umeå Comprehensive Cancer Centre och adjungerad ledamot i nätverkets styrgrupp.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lotta Edvinsson</span></div></div><p>Samarbetet kring cancerforskning och avancerad cancervård mellan Sveriges Comprehensive Cancer Centres har pågått under flera år och är nu redo att formaliseras. Ett första konstituerande årsmöte hölls när det svenska CCC‑nätverket samlades den 16 mars i Göteborg, ett steg mot ett mer sammanhållet nätverk som kan fungera som gemensam röst och aktiv part i utvecklingen av cancervården.</p><p>– Vi ser många fördelar med att vi går samman nationellt för att utveckla cancervård av hög kvalitet, säkerställa patientperspektivet och öka tillgången till klinisk forskning. Det gynnar patienter samt cancervårdens och cancerforskningens medarbetare över hela landet, säger Maria Liljeholm, läkare och verksamhetschef på Cancercentrum Västerbotten vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är adjungerad ledamot i nätverkets styrgrupp och blir ordinarie när Umeå CCC ackrediterats.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Prioritera områden i den nya strategin</h2><p>Utöver det redan pågående arbetet med forskning och precisionsmedicin kommer nätverket att prioritera områden från den nya cancerstrategin ”<a href="https://www.regionvasterbotten.se/comprehensive-cancer-centre-natverket-valkomnar-ny-nationell-cancerstrategi-for-framtidens-vard" target="_blank" rel="noopener">Ökad överlevnad och bättre livskvalitet – nationell cancerstrategi 2.0</a>” och bidra till att målen genomförs.</p><p>I Comprehensive Cancer Centres integreras akademi och klinik. Genom att samarbeta nationellt kan exempelvis genombrott inom precisionsmedicin snabbare implementeras i samtliga regioner. Förhoppningen är att samarbetet ska få samma genomslag även inom andra områden som prevention och livskvalitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Umeå universitets roll och möjligheter</h2><p>Cancerforskningen i Umeå är stark både vad gäller spets och bredd.  För forskare vid Umeå universitet innebär det nationella nätverket nya möjligheter att samverka med kollegor över hela landet. Det blir enklare att få tillgång till nationella resurser och expertis, något som kan underlätta spjutspetsprojekt inom bland annat kliniska studier.</p><p>Genom nätverket ökar även möjligheten att forskningsresultat får nationellt genomslag och bidrar till en mer jämlik cancervård. Forskarna kan dessutom påverka utvecklingen av framtida cancerstrategier och vara delaktiga i att prioritera forskningsområden som är relevanta för både patienter och vårdens medarbetare.</p><p>– Att Umeå CCC är en del av samarbetet innebär att forskare från Umeå universitet kan bidra till och dra nytta av nationell samverkan för starkare cancerforskning i Sverige, säger Tufve Nyholm, professor i medicinsk strålningsfysik med förenad anställning som sjukhusfysiker på Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-nationellt-natverk-starker-umeas-cancerforskning_12166222/https://www.umu.se/nyheter/ny-sasong-av-halla-campus-med-elitidrott-i-fokus--_12166051/Ny säsong av Hallå campus med elitidrott i fokus Umeå universitets dokumentärserie Hallå campus är tillbaka med en ny säsong – denna gång med elitidrottande studenter i huvudrollen. I samband med SM-veckan i Umeå får vi följa två drivna studenter som balanserar tuffa idrottssatsningar med sina studier, och drömmer om framgång inför hemmapubliken. Fri, 20 Mar 2026 11:30:04 +0100<p>Som ett av Sveriges Riksidrottsuniversitet erbjuder Umeå universitet unika möjligheter för studenter som vill satsa på både sin idrottskarriär och sina studier. Genom särskilda <a href="~/link/941e572d1b6e4c039e6ee6bd71965615.aspx">elitidrottsavtal</a> får studenterna stöd i att kombinera tränings- och tävlingsscheman med universitetslivet – och ges de bästa förutsättningarna att lyckas på båda arenorna. </p><p>I säsong fyra av Hallå campus möter vi två studenter som satsar på dubbla karriärer: längdskidåkaren Simon Karlsson och badmintonspelaren Romina Olyaee. Båda laddar nu för att prestera på topp när SM-veckan går av stapeln i deras hemstad.</p><p><a href="https://youtu.be/wV-m3uvId_U">Titta på avsnitt 1</a></p><p>– Som bredduniversitet med ett omfattande utbildningsutbud vill vi lyfta fram hela studentlivet vid Umeå universitet. I denna säsong följer vi två studenter som tydligt visar vad dubbla karriärer kan innebära. Att kombinera elitidrott och studier kräver både målmedvetenhet och uthållighet, och vi är så glada över att Romina och Simon har låtit oss följa deras resa. Vi hoppas att serien kan inspirera fler att satsa på både sin idrott och sin utbildning hos oss, säger Malin Sunna, producent för Hallå campus.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/kollage_halla_campus_2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/kollage_halla_campus_2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/kollage_halla_campus_2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/kollage_halla_campus_2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/kollage_halla_campus_2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/kollage_halla_campus_2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Romina Olyaee och Simon Karlsson är elitidrottande studenter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">De medverkande studenterna i säsongen</h2><ul><li><strong>Simon Karlsson – längdåkaren som jagar formen</strong><br>Uppvuxen i en skidfamilj och med sju tidigare SM-starter är 26-åriga Simon van vid tuff konkurrens. Men inför årets SM har han kämpat med sin kanske svåraste säsong hittills. Resultaten har uteblivit, och jakten på svar – och på formen – präglar hans uppladdning. Kommer SM på hemmaplan att bli vändningen han hoppas på? <br>Läser Tränarprogrammet. <br><br></li><li><strong>Romina Olyaee – badmintonstjärnan som siktar på guld  </strong><br>27-åriga Romina började spela badminton som barn i Iran, och fortsatte sin resa i Umeå efter flytten till Sverige. Hon är en uttalad tävlingsmänniska som älskar att vinna – men hatar att förlora ännu mer.  <br>Tillsammans med sambon och medspelaren Johan Azelius har hon tidigare tagit SM-guld. Nu jagar paret ännu en titel, den här gången inför Umeåpubliken. Frågan är: kan de behålla sitt psykologiska övertag och stå som segrare även i år?<br>Läser <a href="~/link/c44f9ce0bdce4cc49e9146ecb1fca48c.aspx">Psykologprogrammet med inriktning idrott</a>. </li></ul><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/halla-campus-bts_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/halla-campus-bts_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/halla-campus-bts_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/halla-campus-bts_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/halla-campus-bts_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4aba552b6554938b1180b405c99cdfb/halla-campus-bts_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bakom kulisserna-bild från när Hallå campus säsong fyra spelades in under vintern 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kommunikationsenheten</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Publiceringsdatum</h2><p>Säsongen spelades in under vintern 2026 och släpps i tre delar på <a href="https://www.youtube.com/@umeauniversitet">Umeå universitets Youtube-kanal</a>:  </p><ul><li><strong>Avsnitt 1</strong>: <a href="https://youtu.be/wV-m3uvId_U">Titta här</a> </li><li><strong>Avsnitt 2</strong>: 25 mars </li><li><strong>Avsnitt 3</strong>: Filmas under SM-veckan, 26–29 mars, och publiceras därefter </li></ul><p>Detta är den fjärde ordinarie säsongen av Hallå campus – och första gången som serien lyfter elitidrottande studenters vardag och utmaningar. Alla tidigare avsnitt finns att se på universitetets <a href="https://www.youtube.com/@umeauniversitet">Youtube-kanal</a>. </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-sasong-av-halla-campus-med-elitidrott-i-fokus--_12166051/https://www.umu.se/nyheter/anna-loden-prisas-for-insatser-for-kallkritik-i-undervisning_12165844/Anna Lodén prisas för insatser för källkritik i undervisningAnna Lodén vid Umeå universitet har tilldelats källkritikpriset ”Det gyllene förstoringsglaset 2026”. Priset delas ut på Källkritikens dag den 13 mars av Internetstiftelsen och Källkritikbyrån.Fri, 13 Mar 2026 15:35:42 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d2a00f1f90f4c5abb2dd5a4bae15160/loden_anna_9889_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d2a00f1f90f4c5abb2dd5a4bae15160/loden_anna_9889_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d2a00f1f90f4c5abb2dd5a4bae15160/loden_anna_9889_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d2a00f1f90f4c5abb2dd5a4bae15160/loden_anna_9889_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d2a00f1f90f4c5abb2dd5a4bae15160/loden_anna_9889_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d2a00f1f90f4c5abb2dd5a4bae15160/loden_anna_9889_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Lodén.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Anna Lodén är gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen och nyligen disputerad doktor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. I sin avhandling visar hon hur elevers sätt att söka information med hjälp av generativ AI kräver en ny sorts kompetens: digital mångsidighet. För lärarna blir det viktigt att guida eleverna hur de kan söka och tolka svaren, så att källkritiken inte går förlorad.</p><p>Hon får priset i kategorin skola med motiveringen:</p><p>"Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena."</p><p>Carl Piva, vd på Internetstiftelsen, säger så här om varför priset delas ut:</p><p>– I dagens komplexa medielandskap är det avgörande med källkritiska förmågor. Vi vill uppmärksamma de som gör viktiga insatser för källkritiskt tänkande på nätet, som bidrar till fler säkra och medvetna internetanvändare.</p><p><a href="~/link/184fdd6e852048a1810da60bb721333a.aspx">Läs mer om Anna Lodéns forskning</a></p>https://www.umu.se/nyheter/anna-loden-prisas-for-insatser-for-kallkritik-i-undervisning_12165844/https://www.umu.se/nyheter/forskning.se-uppmarksammar-forskning-om-klimakteriet_12165832/Forskning.se uppmärksammar forskning om klimakterietAnna Sofia Lundgrens forskning om klimakteriet och kommersialisering lyfts upp av forskning.se.Fri, 13 Mar 2026 14:36:29 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f32a2e0d64b24511aa5304c90cb1ceb0/asl_-_forskning.se2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f32a2e0d64b24511aa5304c90cb1ceb0/asl_-_forskning.se2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f32a2e0d64b24511aa5304c90cb1ceb0/asl_-_forskning.se2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f32a2e0d64b24511aa5304c90cb1ceb0/asl_-_forskning.se2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f32a2e0d64b24511aa5304c90cb1ceb0/asl_-_forskning.se2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f32a2e0d64b24511aa5304c90cb1ceb0/asl_-_forskning.se2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"> </div></div><p>Anna Sofia Lundgren forskar om hur produkter, tjänster och medier bidrar till att forma berättelser om klimakteriet. Den globala marknaden för klimakterierelaterade produkter uppskattas i dag vara värd omkring 20 miljarder dollar, vilket motsvarar närmare 180 miljarder kronor.</p><p>Hennes forskning fokuserar inte främst på de biologiska förändringarna, utan på hur klimakteriet förstås kulturellt och socialt – exempelvis om det ses som något att tala öppet om eller något som bör döljas.</p><p>Studierna visar också att uppmärksamheten kring klimakteriet har ökat kraftigt i medier och offentlighet, från enstaka artiklar per år på 1980-talet till omkring tusen texter årligen i dag.</p><p><a href="https://forskning.se/2026/03/09/kommersialisering-klimakteriet/">Hennes forskning lyfts nu upp av Forskning.se</a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskning.se-uppmarksammar-forskning-om-klimakteriet_12165832/https://www.umu.se/nyheter/curie-kunskap-bars-alltid-av-spraket_12165817/Curie: Kunskap bärs alltid av språketAnnelie Bränström-Öhman skriver i Curie om skrivandets betydelse i akademinFri, 13 Mar 2026 14:52:07 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83097fac85a04ee495d03b26967e1242/annelie_branstrom-ohman_-_curie.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83097fac85a04ee495d03b26967e1242/annelie_branstrom-ohman_-_curie.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83097fac85a04ee495d03b26967e1242/annelie_branstrom-ohman_-_curie.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83097fac85a04ee495d03b26967e1242/annelie_branstrom-ohman_-_curie.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83097fac85a04ee495d03b26967e1242/annelie_branstrom-ohman_-_curie.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83097fac85a04ee495d03b26967e1242/annelie_branstrom-ohman_-_curie.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"> </div></div><p>I en ny krönika i Tidningen Curie lyfter Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, fram skrivandets centrala roll i akademin. I texten ”Kunskap bärs alltid av språket” argumenterar hon för att vetenskaplig kunskap alltid är beroende av språk och stilistisk medvetenhet.</p><p>Bränström-Öhman beskriver det akademiska skrivandet som ett hantverk som kräver lång träning och språklig precision. Utan skickliga skribenter riskerar, menar hon, forskningens teorier och tankesätt att gå förlorade. Därför bör reflektion kring språk och stil vara en självklar del av arbetet med excellent forskning.</p><p>I krönikan diskuterar hon också varför många forskare tvekar inför att se sig själva som författare – trots att skrivandet är en central del av deras arbete.</p><p><a href="https://www.tidningencurie.se/kronikor/kunskap-bars-alltid-av-spraket">Läs hela krönikan av Annelie</a></p>https://www.umu.se/nyheter/curie-kunskap-bars-alltid-av-spraket_12165817/https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-om-brottsoffers-rattigheter-_12165671/Ny bok om brottsoffers rättigheter Ny upplaga av boken Brottsoffer – Rättsliga perspektiv publicerades 3 mars 2026. Alla sju författare finns samlade på juridiska institutionen på Umeå universitet. Upplagan är uppdaterad med nya viktiga kapitel om könsrelaterat våld, ekonomiskt våld och barnpornografibrott.Fri, 13 Mar 2026 09:21:35 +0100<p>Förlaget Studentlitteratur har kommit ut med en tredje upplaga av boken Brottsoffer – Rättsliga perspektiv med Görel Granström och Ruth Mannelqvist som redaktörer. De har också med sig fem medförfattare: Therese Enarsson, Ann-Sofie Henrikson, Fanny Holm, Lena Landström och Karin Åström. Alla författare har sin hemvist på Juridiska institutionen på Umeå universitet där det bedrivs omfattande forskning på temat brottsoffer. Forskningen är bred och omfattar många olika brott där brottsoffer är särskilt utsatta.</p><p>– Det här har varit ett mycket roligt projekt att jobba med och att vi dessutom gjort det här som ett gemensamt projekt i vår forskargrupp gör det hela ännu roligare, säger Görel.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c9707848-6bb3-4e61-8c91-35dbf84504ab" data-contentname="Boken">{}</div><p>Förutom att boken är uppdaterad enligt den juridiska utvecklingen på området så har det även tillkommit nya kapitel inom könsrelaterat våld, ekonomiskt våld och barnpornografibrott. Boken riktar sig framför allt till studenter som läser juridik och till studenter på polisutbildningen. Boken passar dock även för kurser inom kriminologi och socialt arbete. De som i sitt arbete kommer i kontakt med juridiska frågor kring brottsoffer kan också ha stor nytta av denna bok.</p><p>– Genom läroboken får vi möjlighet att komma ut med vår forskning i ett större sammanhang. Brottsofferfrågorna är ständigt aktuella och vi hoppas att vi kan nå en bred publik med boken, säger Görel. </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-bok-om-brottsoffers-rattigheter-_12165671/https://www.umu.se/nyheter/genetiker-utmanar-teorin-om-hur-celler-behaller-sin-identitet_12165749/Genetiker utmanar teorin om hur celler behåller sin identitetEn av de mest vedertagna modellerna för hur celler minns sin identitet kan vara felaktig. Det visar en ny studie från två forskargrupper vid Umeå universitet. I Science Advances presenterar de resultat som omkullkastar en grundidé om hur Polycomb-systemet styr cellens minne.Fri, 13 Mar 2026 11:09:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alla celler i kroppen har samma gener. Men i varje enskild celltyp är det bara vissa gener som används. Universitetslektor Yuri Schwartz studerar de epigenetiska processer som avgör vilka gener som är tysta eller aktiva i kroppens celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p> </p><p>Polycomb-proteiner hjälper cellen att hålla vissa gener permanent avstängda när den delas. Därmed hjälps cellen att minnas sin identitet, till exempel att en hudcell fortsätter vara en hudcell. I över 20 år har forskare trott att en särskild kemisk förändring på ett av cellens byggnadsproteiner, histon H2A, spelar en nyckelroll i denna process.</p><p>Men den nya studien från Umeå universitet visar att denna förklaring inte stämmer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bananflugan klargör effekterna</h2><p>Bananfluga är en modellorganism som ofta används eftersom dess arvsmassa är enklare att analysera än människans. Forskarteamet studerade ett protein från bananflugan <em>Drosophila melanogaste</em>r som motsvarar människans PCGF3-protein. De gav genen som kodar för detta protein namnet Siesta. Proteinet ingår som en komponent i en grupp Polycomb-relaterade komplex som länge har ansetts bidra till genavstängning.</p><p>– Vi blev förvånade när vi såg att Siesta inte alls behövs för att stänga av utvecklingsgener, trots att det står för merparten av all H2A-modifiering i arvsmassan, säger Yuri Schwartz, universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som lett projektet.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Staff scientist Tatyana Kahn kom till Yuri Schwartz lab för 15 år sedan. Forskningen inom gepigenetik med bananflugan som modell ger henneständiga spänningen i att göra nya upptäckter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Hos däggdjur finns sex liknande PCGF-proteiner som ofta tar över varandras funktioner, vilket gör det svårt att studera dem var för sig. Bananflugan har bara tre, vilket gav forskarna ett unikt tillfälle att skilja effekterna åt.</p><p>– Det är just flugans genetiska enkelhet som gjorde det möjligt att se vad Siesta faktiskt gör och inte gör, förklarar förstaförfattaren Tatyana Kahn, staff scientist på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hennes slutsats är tydlig:</p><p>– Våra data visar att modifieringen av H2A inte är den generella minnesmekanism man länge trott.</p><p>Det är därför först nu, genom att använda sig av flugmodellen, som forskarna kunnat visa att Siesta-komplex inte fungerar som en del av Polycomb-systemets repressiva maskineri.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En helt annan oväntad funktion</h2><p>Forskarna gjorde dessutom en överraskande upptäckt. När Siesta saknas påverkades fluglarvernas rörelseförmåga och de blir långsamma och rör sig ryckigt.</p><p>Detta har inget med genavstängning att göra, vilket tyder på att Siesta har en helt annan biologisk roll än den man tidigare kopplat till Polycomb-systemet, cellens ”genminne”.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Andres Garrido Aparicio arbetar i dragskåpet. Han är fascinerad av de mekanismer som styr epigenetisk reglering och hur de formar genuttryck under cellutvecklingen. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Föreslår att omdefiniera</h2><p>Den nya kunskapen får bredare konsekvenser. I dag grupperas alla så kallade RING1-baserade komplex ihop som varianter av Polycomb Repressive Complex 1 (PRC1). Forskarna menar att detta synsätt är missvisande.</p><p>– Våra resultat visar att Siesta-komplexen inte fungerar som en del av Polycomb-systemet. Det är dags att uppdatera hur vi definierar PRC1, säger Yuri Schwartz.</p><p>Om H2A-modifieringen inte är central för cellens minne återstår en viktig fråga: fäster Polycomb-proteiner i stället sina kemiska markörer på helt andra, ännu okända mål? Studien ger forskarvärlden nya verktyg för att undersöka just detta och öppnar dörren för att skriva om ett av cellbiologins kapitel.</p><p>Studien är utförd inom forskarnätverket <a href="https://epicon.nu/" target="_blank" rel="noopener">Epigenetic Cooperation North (EpiCoN)</a> vid Umeå universitet. Detta nätverk arbetar för att främja samarbete och utvecklingen av internationellt konkurrenskraftig forskning inom epigenetik, kromatinstruktur och genreglering, med tillämpningar på både grundläggande och kliniskt relevanta problem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning är allt som oftast ett lagarbete. Här är gänget bakom den nya studien i Science Advances: Professor Jan Larsson, staff scientist Tatyana Kahn, universitetslektor Yuri Schwartz,staff scientist Maria Kim och doktorand Andres Garvido Aparicio. På bilden saknas Anastasiya Yushkova, Alexander Glotov och Sweda Sreekumar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/genetiker-utmanar-teorin-om-hur-celler-behaller-sin-identitet_12165749/https://www.umu.se/nyheter/arets-valfardsinspirator-jobbar-for-en-battre-hemtjanst_12165711/Årets välfärdsinspiratör jobbar för en bättre hemtjänstHemtjänstindex har utsetts till Årets Välfärdsinspiratör. Indexet har utvecklats av SPF Seniorerna i nära samarbete med forskare vid Umeå universitet och är det enda mått som ger en heltäckande bild av hemtjänstens kvalitet i landets alla kommuner. Bakom priset står eHälsa+MVTe och Framtidens Hälso- & Sjukvård.Thu, 12 Mar 2026 14:29:04 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hemtjänst är en av de vanligaste socialtjänstinsatserna för äldre.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér</span></div></div><p class="quote-center">hemtjänst av god kvalitet är både viktigt och utmanande</p><p>– Det känns bra! Utmärkelsen visar att vi kommit på något användbart och att hemtjänst av god kvalitet är både viktigt och utmanande, säger Gustaf Bucht, professor emeritus i geriatrik på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><p>Han medverkar som vetenskaplig ledare i projektet Hemtjänstindex som drivs av SPF Seniorerna.</p><p>Priset delades ut den 21 januari. Så här löd juryns motivering:</p><p>”<em>Med Hemtjänstindex har SPF Seniorerna skapat ett kraftfullt verktyg för förändring – som stärker kvaliteten, höjer transparensen och ger äldre en starkare röst i välfärden. På kort tid har indexet fått stor spridning och används i dag av över 100 kommuner i arbetet med att förbättra och jämföra hemtjänsten. Det är ett initiativ som kombinerar fakta, förankring och förändringsvilja – där civilsamhället visar vägen och gör konkret skillnad i människors vardag. SPF Seniorerna är samtidigt en stark förebild för hur brukarorganisationer kan bidra till ökad kvalitet och förbättra resultat i välfärdens kärnverksamheter. För sin förmåga att påverka, engagera och konkret förbättra hemtjänstens utveckling i hela landet, utses SPF Seniorerna till Årets Välfärdsinspiratör</em>”</p><p>Hemtjänstindex är en sammanvägning av data som på olika sätt indikerar kvalitet i hemtjänsten. Syftet är att underlätta kommuners kvalitetsanalyser och prioriteringar och uppdateras årligen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor emeritus Gustaf Bucht tycker att arbetet med Hemtjänstindex är en inspirerande och rolig forskningsuppgift.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Indexet är egentligen bara en siffra som rangordnar landets kommuner, men benchmarking visar sig vara ett kraftfullt verktyg. Modellen bygger på öppna indikatorer från enkäter och hemsidor, strukturerade genom forskningsprocessen. På så sätt kan kommunerna enkelt se vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas, säger Gustaf Bucht.</p><p>Att projektet på bara fem år gått från idé till full implementering och fått acceptans hos både myndigheter och kommuner betyder mycket, menar Gustaf Bucht. Hemtjänstindex ses idag som ett verktyg som stärker kvaliteten, ökar transparensen och ger äldre en tydligare röst i välfärden.</p><p class="quote-center">Flera tusen pensionärer har medverkat i arbetet</p><p>Den vetenskapliga metoden bakom Hemtjänstindex bygger på en samskapande forskningsprocess där alla berörda aktörer inom hemtjänsten har deltagit, från probleminventering till färdigt resultat. Genom intervjuer, diskussioner, fokusgrupper och enkäter har både experter och intressenter bidragit. Indexet sammanväger statistik och mätningar från nationella databaser och utgår från vad seniorer själva anger som viktigast i hemtjänsten. Flera tusen pensionärer har medverkat i arbetet.</p><p>– På så sätt är vårt projekt ett initiativ som kombinerar fakta, förankring och seniorernas egna erfarenheter och prioriteringar, säger Gustaf Bucht.</p><p>I sin forskning har Gustaf Bucht haft äldre personer med behov av omsorg och sjukvård i fokus ända sedan 1980‑talet. Redan tidigt insåg han betydelsen av området, inte minst genom åren då han och kollegorna hade förmånen att arbeta tillsammans med Astrid Norberg – Sveriges första professor i omvårdnad vid den geriatriska avdelningen. Det var hon som introducerade begreppet personcentrerad omvårdnad, långt innan omvårdnad etablerades som ett eget akademiskt ämne.</p><p>– Jag kan ibland förvånas över att personcentrerad omvårdnad i dag ofta lyfts fram som något nytt, utan att man tar hänsyn till den historiska utvecklingen. Därför känns det värdefullt att vi tydliggör detta i projektet, både för min egen del och för helheten.</p><p>Projektet har finansierats av medel från Allmänna Arvsfonden.</p><p><a href="https://hemtjanstindex.se" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om projektet Hemtjänstindex</a></p>https://www.umu.se/nyheter/arets-valfardsinspirator-jobbar-for-en-battre-hemtjanst_12165711/https://www.umu.se/nyheter/kunskapsproduktion-i-samverkan-temat-pa-ulf-bazar_12165661/Kunskapsproduktion i samverkan temat på ULF-bazar- Att mötas på det här sättet är inte bara viktigt, utan nödvändigt, säger vicerektor Cathrine Norberg om ULF-bazaren där representanter för skolor och högskolor träffades.Thu, 12 Mar 2026 13:11:10 +0100<p>Den 10 mars arrangerades mötesplatsen ULF bazar. Bazaren är en återkommande mötesplats för de skolor och lärosäten som är engagerade i den nationella verksamheten ULF (utbildning, lärande och forskning). Den här gången träffades 90 personer som på olika sätt deltar i ULF-verksamheten.</p><p>Syftet med verksamheten är att skapa förutsättningar för praktiknära forskning och att skolor och lärosäten ska utveckla kunskap tillsammans. Temat för bazaren var därför Kunskapsproduktion i samverkan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/saraviklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/saraviklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/saraviklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/saraviklund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/saraviklund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/saraviklund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Viklund, Institutionen för estetiska ämnen och Piteå kommun</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Bergmark</span></div></div><p>– Det är viktigt att lärare ses som producenter av kunskap, inte bara konsumenter. I mitt arbete vill jag synliggöra hur forsknings- och praktikperspektiv kan berika varandra, säger Sara Viklund som var en av presentatörerna under dagen.</p><p>Sara är kommundoktorand vid Umeå universitet samtidigt som hon arbetar som biträdande vetenskaplig ledare i Piteå kommun. Med 23 års erfarenhet som gymnasielärare har hon en stark förankring i skolans praktik.</p><p>I sitt föredrag gav hon inspel på hur man kan minska gapet mellan forskning och praktik. Hon berörde även hur parterna kan utveckla kunskap tillsammans och utjämna maktrelationer i forskningsprocesser.</p><p>Sara Viklund är en engagerad och drivande kraft i Nordnoden som är en av fem noder inom det nationella ULF. Noderna består av lärosäten och skolhuvudmän som samverkar genom lokala ULF-avtal. Umeå universitet koordinerar arbetet inom Nordnoden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En nödvändig mötesarena</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/norberg_cath_rine9157_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/norberg_cath_rine9157_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/norberg_cath_rine9157_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/norberg_cath_rine9157_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/norberg_cath_rine9157_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c148bfaec7464460bf766a5f63d48814/norberg_cath_rine9157_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Cathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet är ledamot i den nationella styrgruppen för ULF och ordförande i Nordnodens styrgrupp.</p><p>– Att mötas på det här sättet är inte bara viktigt, utan nödvändigt. Vårt gemensamma mål är att ge barn, elever och studenter utbildning av hög kvalitet. Det kräver att vi förstår varandras uppdrag, utmaningar och möjligheter. När forskning och praktik samarbetar skapas förutsättningar för utveckling som vi inte kan åstadkomma på egen hand, säger Cathrine Norberg.</p><p>Nästa ULF-bazar är den 1 oktober.</p><p>– Jag ser fram emot fortsatt dialog och samarbete inom ULF. Genom ULF skapar vi förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning i skolan och att forskning får genomslag i klassrummen. Samtidigt får universitetet ta del av den praktiknära kunskap som finns i våra skolor och vi stärker lärarutbildningens relevans, avslutar Cathrine Norberg.</p>https://www.umu.se/nyheter/kunskapsproduktion-i-samverkan-temat-pa-ulf-bazar_12165661/https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-glaukom_12165667/Värt att veta om: GlaukomGlaukom är en smygande sjukdom som kan leda till blindhet om den inte behandlas, men många märker inte att de är drabbade förrän synen redan påverkats. Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik, berättar mer om sjukdomen och hur forskning kan bidra till bättre behandling.Fri, 13 Mar 2026 10:12:53 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är glaukom?</h2><p>Hos en person med glaukom har trycket i ögat blivit för högt, vilket leder till att synnerven skadas. I de flesta fall utvecklas sjukdomen långsamt, under månader eller kanske år. Synfältet blir gradvis mindre, men eftersom hjärnan kan fylla i de synintryck som försvinner märker man det oftast inte förrän det gått en tid. Glaukom kallas ibland grön starr, men har inget med grå starr att göra.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gauti Johannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Kunskapsluckorna när det gäller glaukom är fortfarande betydande, framför allt när det gäller varför sjukdomen uppstår och hur den utvecklas. Vi vet fortfarande inte fullt ut varför vissa personer utvecklar glaukom trots normalt ögontryck, eller varför sjukdomen ibland fortsätter att utvecklas trots behandling, säger Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9c7e2a27-b04c-4c18-8fd4-cdf506355757" data-contentname="Faktaruta glaukom">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur behandlas glaukom?</h2><p>Glaukom behandlas genom att man sänker trycket i ögat på olika sätt, till exempel genom ögondroppar. Behandlingen minskar risken för att synen försämras, men kan inte reparera skador som redan uppstått.</p><p>– Idag är all tillgänglig behandling inriktad på att sänka ögontrycket. Vi saknar behandling som påverkar andra mekanismer, till exempel sådant som direkt skyddar nervcellerna i synnerven, säger Gauti Jóhannesson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Under de senaste åren har bilddiagnostiken blivit bättre, vilket hjälper läkare att sätta diagnos och följa sjukdomen (särskilt i ett tidigt skede). Genetisk forskning har gett nya kunskaper om biologiska mekanismer bakom sjukdomen, och det pågår också intensiv forskning om behandlingar som kan skydda nervcellerna i synnerven. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om glaukom inom flera områden, bland annat behandlingsstudier och studier inom neuroprotektion.</p><p>– Ett av våra projekt undersöker skillnaden mellan att behandla intensivt redan från början och att trappa upp behandlingen stegvis, vilket är den vanliga metoden. Vi vill veta om det här har någon betydelse för hur sjukdomen utvecklas. Projektet följer patienterna under lång tid och det vi kan se är att om ögontrycket är högre när man börjar behandlingen så kan man överväga en mer intensiv behandling, men att det inte ger samma positiva effekt vid lägre ögontryck.</p><p>– Vi vill också undersöka om vissa vitamintillskott kan bidra till att skydda synnervens nervceller och därmed bromsa sjukdomens utveckling. Vi väntar fortfarande på resultaten i en stor nationell studie, men potentiellt kan det här leda till nya, kompletterande behandlingsstrategier och det är något som också väcker stort internationellt intresse, säger Gauti Jóhannesson.</p>https://www.umu.se/nyheter/vart-att-veta-om-glaukom_12165667/https://www.umu.se/nyheter/kapselteknik-ger-nya-mojligheter-att-studera-enskilda-celler_12164688/Kapselteknik ger nya möjligheter att studera enskilda cellerForskare har utvecklat en kapselbaserad metod som gör det möjligt att analysera samma cell i flera experimentella steg. Tekniken löser en tidigare begränsning inom cellforskningen och kan göra det lättare att studera sjukdomsmekanismer på encellsnivå.Thu, 12 Mar 2026 09:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Den kapselbaserade tekniken öppnar nya möjligheter att studera enskilda celler och deras genetiska material.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johner Bildbyrå AB</span></div></div><p>I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science presenterar gästprofessor Linas Mazutis vid Umeå universitet och hans forskargrupp en ny teknik för att analysera enskilda celler. Metoden tar sig an en teknisk utmaning som funnits länge inom cellforskningen, nämligen att forskare hittills oftast bara kunnat analysera varje enskild cell en gång. Det har gjort det svårare att studera hur individuella celler förändras eller reagerar på olika experimentella förhållanden.</p><p>– Alla celler är olika, och att förstå dessa skillnader är avgörande för att förstå sjukdomar, säger Linas Mazutis.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Små kapslar håller cellernas DNA intakt</h2><p>Den nya tekniken bygger på en innovation som forskarna kallar ”semipermeabel kapselteknik”, där man använder sig av mikroskopiska kapslar. Varje kapsel innehåller en enda cell och har en flytande kärna som omges av ett tunt, poröst membran. Små molekyler som enzymer och kemiska reagenser kan passera genom membranet, medan större molekyler som DNA och RNA stannar kvar inuti kapseln.</p><p>Det här gör det möjligt att analysera hundratusentals enskilda celler samtidigt med hjälp av standardutrustning i laboratoriet. Samma enskilda celler kan behandlas och analyseras flera gånger utan att gå förlorade eller kontamineras, något som inte har varit möjligt med tidigare droppbaserade tekniker.</p><p>– Kapslarna kombinerar hastigheten hos mikrofluidik – en teknik som arbetar med extremt små vätskevolymer – med flexibiliteten som finns i traditionella arbetsflöden i laboratoriet. På så sätt kan man utföra avancerade molekylärbiologiska analyser steg för steg, samtidigt som varje cells genetiska material hålls intakt och isolerat, säger Linas Mazutis.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Enklare att identifiera sällsynta celltyper</h2><p>Forskarna visar också att celler kan hållas vid liv inuti kapslarna under längre tid, eller brytas ned för genetisk analys. Dessutom presenterar de ett nytt tillvägagångssätt för RNA-sekvensering som gör det enklare att identifiera sköra eller sällsynta celltyper – celler som ofta försvinner när man använder befintliga metoder.</p><p>Enligt forskarna är tekniken både enkel och skalbar, vilket gör att den kan användas brett inom biologisk och medicinsk forskning. På längre sikt kan den ge bättre förståelse för hur sjukdomar uppstår på cellnivå och bidra till mer precisa och individanpassade behandlingar. Metoden kan till exempel användas för att studera hur enskilda cancerceller i samma tumör reagerar olika på ett läkemedel, eller för att identifiera sällsynta immunceller som bidrar till sjukdomar men ofta missas med dagens tekniker.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="02b7a965-deca-4588-a2ae-816d59c89ac7" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kapselteknik-ger-nya-mojligheter-att-studera-enskilda-celler_12164688/https://www.umu.se/nyheter/framtidens-kompetens_12165625/Framtidens kompetensInstitutionen för geografi satsar på AI Literacy för alla studenter Vid Institutionen för geografi arbetar vi aktivt med att rusta våra studenter för ett arbetsliv i ständig förändring. Som en del i detta erbjöd vi under början av vårterminen samtliga studenter att delta i en unik workshopserie om generativ artificiell intelligens (AI). Wed, 15 Apr 2026 16:48:31 +0200<p>Tekniken för generativ AI växer snabbt i betydelse och är idag ett värdefullt stöd i både lärande och samhällsutveckling. Genom att ge alla våra studenter en gemensam kunskapsbas skapar vi en trygg grund för ett mer medvetet och metodiskt användande av digitala verktyg genom hela utbildningen och det framtida arbetslivet.</p><p> </p><h3>Fokus på förståelse och etik</h3><p>Workshopparna, som leddes av Satish Strömberg från Humlab, gav studenterna en introduktion till centrala aspekter av tekniken:</p><p>·         Grundläggande förståelse: Hur AI-modeller fungerar och tränas.</p><p>·         Praktisk användning: Hur utformningen av prompter påverkar direkt resultaten.</p><p>·         Kritiskt förhållningssätt: Hur tekniken kan användas och värderas på ett ansvarsfullt sätt.</p><p>·         Metod och etik: Reflektion kring de etiska och metodologiska frågor som tekniken väcker.</p><p>Satsningen utgår från principerna för AI Literacy. Målet är att våra studenter ska få tillräckliga kunskaper för att kunna använda och värdera tekniken under studierna och i sin framtida yrkesroll. Genom att erbjuda samma grundläggande introduktion till alla våra studenter möter vi det växande behovet av modern expertis inom akademi, näringsliv och samhällsplanering.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/framtidens-kompetens_12165625/https://www.umu.se/nyheter/har-letar-forskare-i-sjobottnar-efter-spar-av-historisk-gruvdrift_12165589/Här letar forskare i sjöbottnar efter spår av historisk gruvdriftMed en speciell provtagare tar forskare från Umeå universitet upp bottensediment från sjöar i Bergslagen. De letar efter spår av den tidiga gruvdriften i området, i lager som legat orörda sedan istiden.Wed, 11 Mar 2026 13:04:06 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95e465077786431882fc93a3d141b522/dsc_0656.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95e465077786431882fc93a3d141b522/dsc_0656.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95e465077786431882fc93a3d141b522/dsc_0656.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95e465077786431882fc93a3d141b522/dsc_0656.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95e465077786431882fc93a3d141b522/dsc_0656.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95e465077786431882fc93a3d141b522/dsc_0656.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sediment från sjöbotten blir ett slags tidsarkiv där spår efter människans aktiviteter lagrats i "årsringar". Richard Bindler och Johan Rydberg använder två olika tekniker för att ta upp sedimentet från sjöns djup.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elin Enback</span></div></div><p>Johan Rydberg och Richard Bindler, båda forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med Örebro läns museum varit i Bergslagen för att ta sedimentprover från flera sjöar, bland annat Usken och Multen. Provtagningen sker från den djupaste delen av sjöarna, där sedimenten har samlats lager på lager under tusentals år.</p><p>– Sjösediment påverkas av allt som händer i sjön och dess omgivning. Börjar människor gräva efter malm, utvinna metaller eller bearbeta dem i området så lämnar det nästan alltid spår i sedimentet, säger Johan Rydberg som är universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Analyseras i laboratoriet</h2><p>När sedimentpropparna är uppdragna transporteras de till Umeå. I laboratoriet analyseras proverna centimeter för centimeter med olika geokemiska analysmetoder. Forskarna letar efter ämnen som hör ihop med gruvdrift och metallhantering, men också efter pollen som visar hur landskapet förändrats genom till exempel skogsavverkning och odling.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3110fb1c-9633-4aa2-83a2-456fad08149f" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>Eftersom sedimentet hela tiden är skyddat under vatten påverkas det inte i samma utsträckning som arkeologiska lämningar av vad människor senare gjort i området.</p><p>– En annan fördel är att sedimentarkivet är kontinuerligt. Det säger något om hela historien, inte bara de tidpunkter som syns i arkeologiska lämningar som har hittats ovan mark, säger Johan Rydberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Krävande arbete</h2><p>Arbetet i fält kan vara krävande, särskilt vintertid. Men för forskarna väger det upp att få arbeta ute i naturen och att kunna bidra med ny kunskap om hur människor tidigt formade landskapet i områden där många fortfarande bor i dag.</p><p>– Roligast är att kunna svara på frågan om när människan kom till ett område och när man började bryta olika malmer. Det här intresserar inte bara arkeologerna på museet, utan även de som bor på platsen och är nyfikna på sin egen hembygd.</p><p>Undersökningarna görs i samarbete med Örebro läns museum och finansieras av Allan Wetterholms stiftelse.</p>https://www.umu.se/nyheter/har-letar-forskare-i-sjobottnar-efter-spar-av-historisk-gruvdrift_12165589/https://www.umu.se/nyheter/utdelning-av-vardduos-vetenskapligt-pris-och-studentstipendium-_12165094/Várdduos vetenskapliga pris och studentstipendium räddatVárdduos vetenskapliga pris och studentstipendium kan fortsätta tack vare generös gåva av anonym privatperson. Wed, 11 Mar 2026 08:55:39 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/samisk_nationaldag_0334_180206_ubs.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/samisk_nationaldag_0334_180206_ubs.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/samisk_nationaldag_0334_180206_ubs.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/samisk_nationaldag_0334_180206_ubs.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/samisk_nationaldag_0334_180206_ubs.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/samisk_nationaldag_0334_180206_ubs.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den samiska flaggan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Bergfors</span></div></div><p>Inför sommaren 2025 meddelade Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet att den årliga utdelningen av enhetens vetenskapliga pris och studentstipendium riskerade att ställas in på grund av brist på finansiering. Men nu kommer glädjande nyheter om att utdelning av både pris och stipendier är räddad tack vare donation av en anonym givare.</p><p>En anonym privatperson har valt att donera medel, vilka möjliggör för utdelning av både Várdduos vetenskapligat pris och studentstipendium under åren 2025–2027. Mellan åren 2006 till 2024 har priset delats ut tack varebidrag från Sametinget och i samarbete med Såhkie - Umeå sameförening, men vid de senaste ansökningarna har inga nya medel beviljats.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/csm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/csm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/csm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/csm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/csm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7cdfa4f94183463ab120e6649914e611/csm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo - Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>–Vi är såklart jätteglada och tacksamma att en enskild person valt att satsa på att uppmärksamma och stödja samisk forskning och studenter, som förhoppningsvis blir framtidens forskare. Det är en generös gåva som möjliggör att vi kan fortsätta med den här viktiga traditionen. Extra bra känns det att vi nu i år retroaktivt även kan dela ut 2025 års priser, eftersom Várdduo firade 25 år som forskningsenhet under förra året, säger Christina Storm Mienna, föreståndare vid Várdduo. <br> <br>Várdduos vetenskapliga pris och studentstipendium har delats ut sedan 2006 med syftet att stärka intresset för, och kunskapen om, samiska forskningsfrågor bland forskare, studenter och allmänhet. Tack vare den generösa donationen så kan utdelningarna fortsätta och nominering till vetenskapligt pris och ansökan om studentstipendium för 2025 och 2026 öppnas.<br> <br><a href="~/link/64697c65ca0845158a8fdc8240498e1c.aspx"><strong>Läs mer, nominera och ansök!</strong></a></p>https://www.umu.se/nyheter/utdelning-av-vardduos-vetenskapligt-pris-och-studentstipendium-_12165094/https://www.umu.se/nyheter/wegeliusdatabasen-unika-krigsjournaler-fran-roback-_12165236/Wegeliusdatabasen: Unika krigsjournaler från Röbäck nu tillgängliga för forskningEn ny databas baserad på sjukjournalen från nederlagssjukhuset i Röbäck mellan 1808–1809 tillgängliggörs nu via Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) vid Umeå universitet. Tue, 10 Mar 2026 08:21:46 +0100<p>Nu tillgängliggörs den så kallade Wegeliusdatabasen som bygger på läkaren Wegelius handskrivna sjukjournal från Röbäck 1808–1809. Materialet ger en inblick i situationen under finska kriget, en av de mest omvälvande och viktiga händelserna i Sveriges historia, som också hade en stor påverkan på Umeå och Västerbotten. Journalen omfattar 1 145 vårdtillfällen för soldater från olika regementen i nuvarande Finland samt i Norrland och Svealand, liksom ett mindre antal ryska fångar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2fcab731790e45bda8902cdc613ce550/umeakartakopparstick1812annoterat.2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2fcab731790e45bda8902cdc613ce550/umeakartakopparstick1812annoterat.2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2fcab731790e45bda8902cdc613ce550/umeakartakopparstick1812annoterat.2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2fcab731790e45bda8902cdc613ce550/umeakartakopparstick1812annoterat.2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2fcab731790e45bda8902cdc613ce550/umeakartakopparstick1812annoterat.2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2fcab731790e45bda8902cdc613ce550/umeakartakopparstick1812annoterat.2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><p><strong>Följde med patienterna till Umeå</strong><br>Jakob Esaias Wegelius var läkare och präst, född 1779 i Österbotten. Under finska kriget 1808–1809 arbetade han som arméläkare och när sjuka och skadade soldater skulle evakueras från Österbotten till Umeå i september 1808 följde han med. Där tjänstgjorde han på det så kallade nederlagssjukhuset i Röbäck med ansvar för att föra journal över de soldater som vårdades där. När Wegelius återvände till Finland våren 1809, till fots över kvarken, trotsade han fältläkarens uttryckliga order och tog med sig journalen hem.</p><p>– Man slås verkligen av, och känner tacksamhet för, hur slumpen i kombination med Wegelius omsorgsfulla dokumentation och en rad lyckliga omständigheter, har gjort att detta unika material har bevarats och nått oss i dag. Det är verkligen ett material som är värt att bevara och göra tillgängligt för framtida forskning, säger Erling Häggström Gunfridsson, forskare vid CEDAR.</p><p><strong>Bygger på transkriberade journalanteckningar<br></strong>Den nya databasen baseras på Wegelius journalanteckningar vilka har transkriberats i sin helhet. Det innebär att de handskrivna journalanteckningarna skrivs av ordagrant till en digital fil. Därefter har uppgifterna strukturerats och standardiserats för att bli enklare att analysera. Materialet möjliggör studier av sjuklighet och dödlighet i ett krigssammanhang på individnivå. Den kan användas för analyser av epidemiska sjukdomar, krigsskador, överlevnad och medicinsk praktik under tidigt 1800-tal.</p><p>– Något som tydligt men kanske inte överraskande syns är hur dominerande sjukdomar, särskilt olika febersjukdomar, till exempel tyfoidfeber, och dysenteri, var i förhållande till direkta krigsskador. Samtidigt ger journalen en inblick i vardagen vid ett provisoriskt militärsjukhus under mycket svåra förhållanden, berättar Elina Nordung Omnell, projektassistent vid CEDAR.<br><br><a href="https://doi.org/10.17197/wegeliusdb_v01"><strong>HÄR HITTAR DU TILL WEGELIUSDATABAS</strong></a><br><br></p><p>Wegeliusdatabasen har redan använts till studier som publicerats:<br><br><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1946628&dswid=786"><em>Död i krigets skugga: mortalitet och dödsorsaker i Umeå landsförsamling och på Röbäcks sjukhus under finska kriget 1808–1809</em></a>, som finns att läsa i Oknytt 2025<br>Elina Nordung Omnell och Erling Häggström Gunfridsson</p><p>Samt:<br><em><a href="https://nattidskriftenvasterbotten.se/article/det-lysande-krigets-sanna-elände-–-journalerna-vid-krigssjukhusen-i-umeå-1743538296807x777973375668060200">Det lysande kriget sanna elände - journalerna vid krigssjukhusen i Umeå under finska kriget 1808 – 1809</a><br></em>Elina Nordung Omnell och Erling Häggström Gunfridsson<br><br><a href="~/link/56e08ac64d76440e99774c1234d27d4f.aspx"><strong>Läs en intervju med författarna om dessa publikationer</strong></a></p>https://www.umu.se/nyheter/wegeliusdatabasen-unika-krigsjournaler-fran-roback-_12165236/https://www.umu.se/nyheter/en-nyrenoverad-tyst-yta-oppnar-pa-universitetsbiblioteket_12165055/En nyrenoverad tyst yta öppnar på UniversitetsbiblioteketÄntligen har Universitetsbibliotekets tysta yta på plan 3 kunnat öppna efter att ha varit stängd för renovering under ett år. Fräscha lokaler möter den som vill sitta i en tyst miljö för enskilda studier.Mon, 09 Mar 2026 14:55:14 +0100<p>Ytan som även tidigare var en tyst miljö har genomgått omfattande renoveringar med delvis nya möbler och nya ytskikt. Drygt 200 studieplatser ryms i ytan och det finns möjlighet att både stå och sitta vid skrivbord eller om man hellre vill slå sig ned i en fåtölj. Några stationära datorer finns liksom dockningsstationer för den som vill koppla in sin egen dator.</p><p>Lizette Odeblom chef för avdelningen Kundservice är glad över att det första steget i det stora renoveringsprojektet av Umeå universitetsbibliotek är i hamn:</p><p>- Äntligen får vi välkomna våra användare till de nya studieytorna! Vi hoppas att det ska finnas något som tilltalar alla, säger hon.</p><p>Numera finns även bibliotekets resursrum för läs- och skrivstöd på detta plan för att bättre möta behovet av att vara i en lugn och tyst miljö. Ett helt nytt inslag i miljön är några poddar, små boxar med dörr, som är möjliga att boka för den som vill sitta helt ostört.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d26f7ccb-f759-4f5b-a0e0-5dd2c915874e" data-contentname="Tysta ytan bildspel">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/en-nyrenoverad-tyst-yta-oppnar-pa-universitetsbiblioteket_12165055/https://www.umu.se/nyheter/swedpop-lanserar-ny-version-_12164470/SwedPop lanserar ny version – utökar databasen med fler områden, tidsperioder och variablerSwedPop, den nationella forskningsinfrastrukturen för historiska befolkningsdata, lanserar nu version 4 av sin databas. Fri, 06 Mar 2026 09:28:54 +0100<p>SwedPop, den nationella forskningsinfrastrukturen för historiska befolkningsdata, lanserar nu version 4 av sin databas. Samtidigt lanseras en helt ny version av webbplatsen swedpop.se för att ge användare en modernare, tydligare och mer tillgänglig ingång till infrastrukturen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc29160eb9464535ac20ba317b08bd2c/swedpop.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc29160eb9464535ac20ba317b08bd2c/swedpop.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc29160eb9464535ac20ba317b08bd2c/swedpop.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc29160eb9464535ac20ba317b08bd2c/swedpop.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc29160eb9464535ac20ba317b08bd2c/swedpop.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc29160eb9464535ac20ba317b08bd2c/swedpop.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><p>SwedPop tillgängliggör harmoniserade befolkningsdata på individnivå från flera av Sveriges största och viktigaste historiska databaser. Användare kan kostnadsfritt ladda ner önskade dataset via det öppna uttagsverktyget och välja både variabler och format.<br><br>SwedPop erbjuder nu öppna data från sex av Sveriges största databaser för historiska befolkningsdata, och täcker perioden från 1600-talet till början av 1900-talet. Den nationella infrastrukturen förvaltas och tillgängliggörs av CEDAR vid Umeå universitet.<br><br><strong>Större databas – fler församlingar, längre tidsperioder och nya variabler</strong><br>I den nya versionen har SwedPops databas byggts ut. Bland nyheterna finns fler församlingar och längre tidsperioder i flera av de ingående databaserna, nya variabler, bland annat uppgifter om inkomst och taxering i databasen Rotemannen för Stockholms stad (1880 och 1890) samt för Skellefteå stadsförsamling. Vi har även utökat Sveriges dödbok med ytterligare 35 år, som nu omfattar samtliga avlidna personer mellan 1831–2024.<br><br>En annan viktig nyhet är att ICD10h-koderna för historiska dödsorsaker har uppdaterats och kompletterats med standardiserade dödsorsaker, vilket underlättar jämförelser över tid och mellan databaser.<br> <br><strong>Större möjligheter för forskning</strong><br>Den utökade databasen ger forskare och andra användare nya möjligheter till fler och mer detaljerade forskningsfrågor, fördjupade analyser över längre tidsperioder och enklare jämförelser mellan olika regioner och befolkningsgrupper.<br><br></p><h2 style="padding-left: 80px;"><strong>Kommande nyheter 2026</strong></h2><p>Under året lanseras flera nyheter som ytterligare förbättrar tillgängligheten:<br><br><strong>Nytt beställningsformulär för personuppgiftsdata</strong><br>Under våren öppnar ett nytt digitalt formulär där forskare kan ansöka om data som innehåller personuppgifter och därför inte finns i det öppna uttagsverktyget. Efter tillståndsprövning, i enlighet med gällande lagstiftning, kan data lämnas ut för forskningsändamål. Detta ersätter tidigare manuella rutiner och innebär en betydande förbättring i tillgängligheten.<br><br><strong>Folkräkningen 1950 tillgängliggörs</strong><br>SwedPop har köpt in Folkräkningen 1950, som nu harmoniserats enligt SwedPop-standard. Senare under året blir det möjligt att beställa dessa uppgifter via det nya beställningsformuläret.<br><br><strong>Individlänkar – en stor framtida förbättring</strong><br>Hittills har individer inte varit länkade mellan olika databaser – något som försvårat longitudinella studier. Under 2026 kommer SwedPop att tillgängliggöra individlänkar mellan folkräkningarna och mellan de longitudinella databaserna och folkräkningarna. Detta kommer att avsevärt öka forskningsvärdet i databasen.<br><br><strong>Och framåt – version 5 kommer 2027</strong><br>Våren 2027 lanseras version 5 av SwedPopdata. Då inkluderas även EMIWEB, en databas med information om migranter under perioden 1850–1920.</p>https://www.umu.se/nyheter/swedpop-lanserar-ny-version-_12164470/https://www.umu.se/nyheter/kulturministern-tog-emot-antologi--granskar-politiken-mot-samer_12164621/Kulturministern tog emot antologi – granskar politiken mot samerRegeringen har tillsatt en sanningskommission för att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samer. En del av arbetet är en forskningsantologi. Den 4 mars överlämnandes den till regeringen, Sametinget och Sáminuorra under ett arrangemang på Umeå universitet. – Jag ser det som ett ansvar att bidra med forskningsbaserad kunskap till kommissionens arbete, säger Charlotta Svonni, doktor i historia vid Umeå universitet, som är en av forskarna som bidragit till antologin. Tue, 10 Mar 2026 12:10:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4742_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4742_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4742_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4742_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4742_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4742_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kulturminister Parisa Liljestrand (M) representerade regeringen när hon på torsdagen den 4 mars tog emot den första delen i Sanningskommissionen för det samiska folket under ett fullsatt arrangemang i Rotundan på Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Sanningskommissionen för det samiska folket är en statlig utredning. Den inrättades år 2021 av regeringen, som ett svar på efterfrågan från Sametinget och ungdomsförbundet Sáminuorra.</p><p>Kommissionens syfte är att kartlägga statens politik gentemot samerna i ett historiskt perspektiv, analysera konsekvenserna för det samiska folket och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och ett starkare samiskt samhälle.</p><p>Den består av tre delar – forskningsantologi, berättelsevolym och huvudbetänkande. Slutbetänkandet ska överlämnas till regeringen den 1 oktober 2026.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cab9995e-fc39-4f07-acf2-352397204364" data-contentname="Det här är uppdraget">{}</div><p><br>Men redan den 4 mars presenterades den första delen – forskningsantologin ”Marken, vattnet, tankarna – konsekvenser för samer av svensk politik” – under ett fullsatt arrangemang som ägde rum i Rotundan på Umeå universitet.</p><p><a title="länk till webbplats" href="https://sanningskommissionensamer.se/har-kan-du-se-overlamnandet-i-efterhand/">Arrangemanget livesändes också och går att se i efterhand på sanningskommissionens webbplats.</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Antologin lämnades över</h2><p>Under arrangemanget lämnade Lena Nyberg, ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket, över antologin till Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand (M), Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik och ungdomsförbundet Sáminuorras styrelseordförande Sara-Elvira Kuhmunen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4690_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4690_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4690_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4690_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4690_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4690_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kulturministern Parisa Liljestrand tackade för bidraget och betonade att hon var glad att få ta emot forskningsantologin tillsammans med Samtinget och Sáminuorra. – Jag tror bestämt att det är genom dialog och samarbete som vi kommer kunna omhänderta och jobba tillsammans i de här frågorna framåt, och som vi också kommer kunna hitta lösningar på svåra frågor, säger hon. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Kulturministern tackade forskarna för deras bidrag och uttryckte att hon nu ser fram emot att få läsa och begrunda antologin i sin helhet.</p><p>– Det är kunskap om det förflutna men också kunskap om här och nu, som jag tror blir viktig för oss att ta avstamp i, i vårt fortsatta arbete med att skapa den framtiden som vi alla vill se. Den här forskningsantologin lägger en stabil och gedigen grund för nästa steg i det arbetet, säger Parisa Liljestrand.</p><p>Även Sametinget och Sáminuorra ser stort värde i antologin.</p><p>– Detta är delar som tillsammans bildar ett tungt och viktigt dokument. Det är viktigt för genom kunskap får man makt, det är tungt för att den kunskap som producerats om oss allt för ofta har skapats utan oss och ibland mot oss, säger Marianne Gråik.<br><br>– Förväntningarna inför vad som här startas upp med sanningskommissionens arbete är skyhöga från det samiska samhället, säger hon. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4785_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4785_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4785_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4785_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4785_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4785_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik sa att det samiska folket har skyhöga förväntningar på sanningskommissionen. – Från slutbetänkandets överlämnande är det statens ansvar som ska visa hur relationen till sitt urfolk ska förändas. Vi i det samiska samhället har väntat länge och vi förväntar oss förändringar som berör oss alla samer. Vi i det samiska samhället är redo att bidra, inte som objekt utan som jämbördiga parter i arbetet framöver, säger hon. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Ungdomsförbundet har arbetat med frågan om en sanningskommission i snart 20 år. Att ta emot forskningsantologin som en första del ser styrelseordföranden Sara-Elvira Kuhmunen som historiskt stort.</p><p>– Vi från Sáminuorras håll har höga förväntningar. Vi hoppas att detta arbete kan lägga grunden för en ny politik – en politik som bygger på erkännande, rättvisa och respekt, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4825_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4825_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4825_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4825_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4825_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4825_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara-Elvira Kuhmunen, Saminuorras styrelseordförande, kallade dagen historisk. Hon håller med ministern om samarbete, men ville betona regeringens ansvar. – Jag håller med statsrådet om att dialog och samarbete är viktigt och något som ska genomsyra arbetet. Men det är också ansvar från statens som behöver prioriteras, säger hon. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Forskningsantologin visar också på behovet av mer resurser som är öronmärkta för forskning som rör samisk situation, historia och kunskap.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Behövs ännu mer forskning</h2><p>Forskningsantologin består av ett 30-tal texter som omfattar ett 20-tal olika ämnesområden, såsom mark- och vattenrättigheter, statlig kontroll och myndighetsutövning, språkpolitik, rasbiologins effekter samt historiska och samtida former av diskriminering. En bred och tvärvetenskaplig forskning som både förklarar bakgrunden till dagens situation för samer och synliggör långsiktiga konsekvenser av statens politik.</p><p>Lena Nyberg betonar att för sanningskommissionen framstår det tydligt att det behövs mycket mer kunskap inom många områden som rör samers historia, erfarenhet, relationer till naturen och marken, men även när det gäller områden som språk och kultur.</p><p>– Forskningsantologin visar också på behovet av mer resurser som är öronmärkta för forskning som rör samisk situation, historia och kunskap. Okunskapen om samer som Sveriges urfolk är ett allvarligt problem. Okunskapen har många hundra års historia och leder till rasism, utanförskap och dessvärre ett ökande hot och hat. För att motverka utanförskap är det viktigt att få kunskap, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4663_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4663_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4663_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4663_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4663_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4663_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lena Nyberg, ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket lämnar över sanningskommissionens första del till ungdomsförbundet Saminuorras styrelseordförande, Sara-Elvira Kuhmunen och Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik. Flera medier bevakade händelsen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9f004191-42d1-436d-9a43-240d655e264a" data-contentname="antologin">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Forskare om deras kapitel</h2><p>Under arrangemanget närvarade 6 av de 50-tal forskare som bidragit till antologin för att presentera deras kapitel. En av dem var Gudrun Norstedt, historiker vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, som forskar på samisk användning av mark och resurser i äldre tid.</p><p>Hennes bidrag i antologin fokuserar på hur samiska markrättigheter behandlades vid svenska domstolar före 1800-talet. Kunskap som är användbar för att förstå nutiden. <br><br>– Jag valde att medverka i antologin eftersom mitt specialområde, samisk historisk markanvändning, är något som man måste ha viss kunskap om för att kunna förstå de konflikter om mark och vatten som existerar i dag, säger Gudrun Norstedt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4890_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4890_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4890_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4890_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4890_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4890_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gudrun Norstedt, historiker vid Umeå universitet, berättade om sitt kapitel "Rättigheter inför rätta: det svenska rättsväsendets behandling av samiska rättigheter till land och vatten före 1800".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>På plats fanns även Charlotta Svonni, doktor i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning med fokus på samisk utbildning. Även hon hör till Várdduo.</p><p>– Jag ser det som ett ansvar att bidra med forskningsbaserad kunskap till kommissionens arbete. Genom att samla forskningsbaserade analyser kan antologin tydliggöra strukturer och mönster som inte alltid är synliga i enskilda berättelser, men som är avgörande för att förstå de långsiktiga konsekvenserna av politiken, säger hon.</p><p class="quote-center">Jag hoppas att forskarantologin ska bidra till en fördjupad och mer nyanserad förståelse av hur statliga beslut och utbildningspolitiska reformer har påverkat samer över tid.</p><p>Hennes bidrag handlar om utbildning, som har haft en central betydelse i relation till det samiska folket. Förutom skolans grundläggande uppdrag, det vill säga kunskaper om olika ämnen, har nomad- och sameskolan även förmedlat föreställningar om vad samisk identitet är och vilken roll samer har i samhället. Men antalet kursplaner som är specifika för samisk utbildning har minskat drastiskt, i dag finns enbart en kursplan och den rör samiska språk.</p><p>– Jag hoppas att forskarantologin ska bidra till en fördjupad och mer nyanserad förståelse av hur statliga beslut och utbildningspolitiska reformer har påverkat samer över tid, säger Charlotta Svonni.</p><p>– I ett vidare perspektiv hoppas jag att hela sanningskommissionens arbete ska bidra till ett kunskapsbaserat erkännande av statens ansvar och skapa underlag för långsiktiga förändringar och ökat samiskt självbestämmande i samiska frågor, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4951_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4951_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4951_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4951_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4951_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4951_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Charlotta Svonni doktor i historia vid Umeå universitet berättade om sitt kapitel "Vad staten ville lära samer 1956–2011".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Forskningsantologin är som nämnt den första delen. I höst kommer en berättelsevolym där 300 samer från olika delar av landet vittnat om sina egna och sina förfäders erfarenheter av att vara same i Sverige. Slutbetänkande kommer att överlämnas i september och hela Sanningskommissionen för det samiska folket ska vara färdigt den 1 oktober.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Panelsamtal på Bildmuseet</h2><p>På Bildmuseet, som är en del av Umeå universitet, finns en utställning som skapats för att uppmärksamma sanningskommissionen. Under eftermiddagen den 4 mars hölls ett panelsamtal om konstens roll i formulerandet av personliga och kollektiva sanningar kopplat till sanningskommissions arbete.</p><p>I panelen satt Anneli Bäckman, curator, Gunlög Fur, ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket, Sara-Elvira Kuhmunen från Sáminuorra och Monica L Edmondson, konstnär. Moderator var Moa Sandström. <br><br><a title="länk till panelsamtal" href="https://sanningskommissionensamer.se/">Panelsamtalet går att se i efterhand på sanningskommissionens webbplats.</a> <br><br><a title="till utställniongen" href="~/link/a0d615623f6947db906f844a4c9c9ab7.aspx">Läs mer om utställningen ”Art and Truth-Telling" på Bildmuseets webbplats.</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4929_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4929_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4929_260304_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4929_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4929_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9b048b2409a34c139292952359ac71c7/sanningskommissionen-4929_260304_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kulturminister Parisa Liljestrand i samtal med Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3bc85586-1db4-4ca8-b693-2362d497c2c6" data-contentname="umu-forskare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kulturministern-tog-emot-antologi--granskar-politiken-mot-samer_12164621/https://www.umu.se/nyheter/attityder-och-ord-som-bromsar-klimatpolitiken_12164503/Attityder som bromsar klimatpolitikenDe flesta säger sig ta klimatförändringarna på allvar. Ändå svajar stödet för statliga klimatåtgärder. En ny studie från Umeå universitet visar att det inte bara handlar om förnekelse utan om hur vi resonerar kring problemet. Vissa sätt att tänka kring klimatet kan i sig bromsa viljan att agera även om vi tar problemet på allvar.Mon, 09 Mar 2026 09:54:01 +0100<p class="quote-center">Får mätbara konsekvenser för stödet till klimatpolitik</p><p>En ny samhällsvetenskaplig studie vid Umeå universitet har publicerats i den erkända tidskriften Environmental Politics. Den visar att klimatfördröjande diskurser har stor betydelse för den amerikanska allmänhetens stöd för statlig klimatpolitik.</p><p>Klimatfördröjande diskurser är sätt att tänka eller tala om klimatförändringar som inte öppet förnekar problemet, men som bidrar till att bromsa eller fördröja nödvändiga åtgärder. Det handlar alltså inte om klassisk klimatförnekelse, utan om argument och berättelser som får omställningen att framstå som mindre brådskande och som skjuter upp åtgärderna.</p><p>Bakom studien står forskarna Joakim Kulin vid Umeå universitet och Ekaterina Rhodes vid University of Victoria. Studien bygger på en webbenkät i USA där forskarna utvecklade 48 enkätfrågor för att mäta allmänhetens föreställningar kopplade till tolv klimatfördröjande diskurser.</p><p>– Våra resultat visar att klimatfördröjning inte bara är ett fenomen i politiska eliter eller medier – dessa diskurser återspeglas i den breda allmänheten och får mätbara konsekvenser för stödet till klimatpolitik, säger Joakim Kulin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">"Inga piskor, bara morötter"</h2><p>Resultaten visar även att föreställningar i linje med de flesta klimatfördröjande diskurser är utbredda. Samtidigt är vissa diskurser tydligare kopplade till minskat stöd för statliga klimatåtgärder än andra.</p><p>– Särskilt diskurser som whataboutism (att hänvisa till andra länders utsläpp), ”inga piskor, bara morötter”, motstånd mot regleringar till förmån för frivilliga åtgärder, samt att ”hänvisa till social rättvisa” och att klimatpolitik drabbar utsatta grupper, hänger samman med ett lägre stöd för statlig klimatpolitik, säger Kulin.</p><p>Det handlar om argument som vid första anblick kan framstå som rimliga eller realistiska, att andra bör gå före, att frivillighet är bättre än tvång, att omställningen riskerar att slå orättvist. Men i opinionsmätningen visar de sig ha ett tydligt samband med svagare stöd för politisk handling.</p><p>Samtidigt visar studien att inte alla klimatfördröjande diskurser minskar stödet för klimatpolitik. Föreställningar kopplade till individualism och teknikoptimism är tvärtom positivt relaterade till stöd för klimatpolitiska åtgärder.</p><p>– Även om många klimatfördröjande diskurser är utbredda är det bara vissa – till exempel att peka på andra länders utsläpp – som tydligt hänger samman med svagare stöd för statlig klimatpolitik. Detta innebär att riktade motargument som bemöter de mest problematiska fördröjningsdiskurserna kan vara avgörande för att öka allmänhetens stöd för kraftfulla klimatåtgärder, säger Joakim Kulin.</p><p>Forskarna menar att det är avgörande att förstå vilka klimatfördröjande diskurser som har störst genomslag i opinionen. Det är särskilt viktigt i ett politiskt polariserat land som USA, men även i länder som Sverige där klimatpolitiken blivit en alltmer tydlig politisk skiljelinje.</p>https://www.umu.se/nyheter/attityder-och-ord-som-bromsar-klimatpolitiken_12164503/https://www.umu.se/nyheter/virginia-dignum-vi-behover-ett-mognare-samtal-om-ai_12164480/Virginia Dignum släpper ny bok: ”Vi behöver ett mognare samtal om AI”I sin nya bok The AI Paradox efterlyser Virginia Dignum, professor i ansvarsfull AI vid Umeå universitet, ett mer nyanserat offentligt samtal om artificiell intelligens. Boken gavs ut i februari och har redan uppmärksammats internationellt.Tue, 17 Mar 2026 09:56:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc14043ee6b04b81a2d9f39a69f3c1e0/dignum-virginia-7942-240620-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc14043ee6b04b81a2d9f39a69f3c1e0/dignum-virginia-7942-240620-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc14043ee6b04b81a2d9f39a69f3c1e0/dignum-virginia-7942-240620-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc14043ee6b04b81a2d9f39a69f3c1e0/dignum-virginia-7942-240620-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc14043ee6b04b81a2d9f39a69f3c1e0/dignum-virginia-7942-240620-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc14043ee6b04b81a2d9f39a69f3c1e0/dignum-virginia-7942-240620-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Virginia Dignum är professor i ansvarsfull AI vid Umeå universitet och aktuell med boken <em>The AI Paradox</em>.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Virginia Dignum är en av världens ledande forskare inom ansvarsfull AI och medverkar ofta i internationella diskussioner om hur artificiell intelligens påverkar samhället. Hon har bland annat intervjuats i <em>The Guardian</em>.</p><p>Dignum har arbetat med AI sedan 1980-talet, när forskningsfältet fortfarande var relativt litet. Idag, konstaterar hon, påverkar AI allt från utbildning och sjukvård till samhällsstyrning, krigsföring och vårt dagliga liv.</p><p>I debatten beskrivs AI ofta i ytterligheter – antingen som lösningen på nästan alla problem eller som ett hot vi inte kan kontrollera. Virginia Dignum menar att båda bilderna är missvisande.</p><p class="quote-center">Den verkliga frågan är inte vad AI kommer att göra med oss, utan vad vi väljer att göra med AI</p><p>– Jag skrev <em>The AI Paradox</em> eftersom vi behöver ett mognare samtal – och vi kan inte vänta. AI är inte något som bara ”händer”. Det är ett val. Ett system som människor har skapat och införlivat i samhället. Den verkliga frågan är inte vad AI kommer att göra med oss, utan vad vi väljer att göra med AI, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI är aldrig neutral</h2><p>Den största missuppfattningen om AI, enligt Virginia Dignum, är att tekniken antingen ses som något nästan magiskt eller som helt objektiv.</p><p>– Många tror att AI‑system är neutrala bara för att de bygger på beräkningar. Men AI speglar mänskliga beslut: vilken data som samlas in, vems intressen som prioriteras, vilka mål som optimeras och vilka kompromisser som accepteras. Det finns inget neutralt i det.</p><p>AI‑system överträffar redan människor på vissa specifika uppgifter. Men det ska inte förväxlas med mänsklig intelligens i stort, betonar Virginia Dignum.</p><p>– AI kan ta över uppgifter, men den kan inte ersätta att vara människa. Maskiner kan till exempel analysera bilder snabbare än radiologer i vissa situationer. De kan skriva texter och optimera logistik. Men människor kombinerar social förståelse, etiskt omdöme, kreativitet, ansvar och erfarenhet på sätt som är djupt sammanlänkade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Djup blir en bristvara</h2><p>Att ge ut en bok om AI i en tid när AI själv kan skriva texter är en paradox som Virginia Dignum medvetet har gjort till en del av poängen.</p><p>– På många sätt gör den snabba utvecklingen av generativ AI att det mänskliga författarskapet blir mer viktigt, inte mindre. När text blir lätt att producera i stora mängder blir verkligt djup en bristvara och därmed något värdefullt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e04258a7-e5da-471e-9117-e80e7d7e49d1" data-contentname="Fakta">{}</div><p>Universiteten har enligt Virginia Dignum ett särskilt ansvar i AI‑utvecklingen, ett ansvar som sträcker sig längre än att ta fram bättre algoritmer eller utbilda AI‑ingenjörer.</p><p>– Universiteten måste gå tillbaka till sitt kärnuppdrag: att vara en plats för kritiskt tänkande, där vi inte bara lär oss vad vi ska tänka, utan hur vi ska tänka. Om universiteten reduceras till rena förmedlare av färdigheter och innovationsmaskiner riskerar de att förlora sin demokratiska roll. Deras verkliga uppdrag är att utveckla omdöme, ansvar och intellektuellt mod – egenskaper som är avgörande i ett AI‑drivet samhälle.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">AI:s framtid – ett gemensamt ansvar</h2><p><em>The AI Paradox</em> släpptes den 17 februari och har diskuterats internationellt, bland annat i den prestigefyllda tidskriften <em>The Atlantic</em>. I Umeå finns boken att köpa på Bildmuseet, där Virginia Dignum håller ett öppet föredrag den 26 april, följt av boksignering.</p><p>Hennes förhoppning är att boken ska ge läsarna en känsla av handlingskraft, snarare än okritisk optimism eller förlamande rädsla.</p><p>– Jag vill att människor ska se att AI inte är en ostoppbar yttre kraft. Den formas av incitament, lagar, maktstrukturer och politiska beslut. Det betyder också att den kan formas annorlunda. AI:s framtid skrivs inte bara i kod, utan i hur vi styr, deltar och tar gemensamt ansvar. Det är vi som avgör den. Tillsammans, säger Virginia Dignum.</p><p><a href="https://www.bildmuseet.umu.se/kalender/gastvisning-the-paradox-of-ai-med-virginia-dignum_12154992/">Gästvisning på Bildmuseet 26 april: The paradox of AI med Virginia Dignum</a></p>https://www.umu.se/nyheter/virginia-dignum-vi-behover-ett-mognare-samtal-om-ai_12164480/https://www.umu.se/nyheter/halsa-pa-campus-ger-ringar-pa-vattnet_12164469/Hälsa på campus ger ringar på vattnetNär Hälsa på campus arrangerades 18 februari samlades drygt 3400 studenter och medarbetare för att prova på olika aktiviteter, ta del av föreläsningar, mötas och inspireras till en mer hälsosam vardag. Wed, 04 Mar 2026 13:46:51 +0100<p>Friskvårdsdagen Hälsa på campus har sedan 2017 varit en mötesplats för rörelse, återhämtning och gemenskap. Årets arrangemang blev inget undantag. För några av deltagarna blev dagen mer än ett enskilt arrangemang, den blev startpunkten för något som lever vidare även efteråt.</p><h3>Från deltagare till instruktör</h3><p>En av vårterminens framgångssagor handlar om improvisationsteater. Under hösten 2025 deltog studenten Isabella Ekeblom i en prova-på-aktivitet inom ramen för Hälsa på campus. Intresset växte snabbt och när Hälsa på campus återkom den 18 februari var Isabella tillbaka – denna gång som instruktör.</p><p>–Hälsa på campus har varit en möjlighet att prova på saker som jag kanske inte skulle ha tid eller möjlighet att testa i vanliga fall, säger hon.</p><p>Att återvända i en ledarroll kändes både spännande och lite nervöst. Isabella berättar att hon ville leva upp till den positiva upplevelse hon själv haft som deltagare.</p><p>–Jag ville göra lika bra jobb som ledarna från Grotteatern gjorde när jag själv deltog, säger hon.  </p><p>Till en början anmälde Isabella sig hösten 2025 mest för att testa något nytt, för skojs skull. Upplevelsen blev dock mer än så. Isabella deltog i båda eftermiddagspassen och pratade efteråt med ledarna för aktiviteten. Samma dag anmälde hon sig till Grotteatern.</p><p>–Jag märkte att jag saknat den typen av kreativt utlopp. Jag har lärt mig mycket och i dag fungerar impro som en paus från vardagen och pluggets stress, en gång i veckan.</p><p>Hon tror inte att hon hade hittat till improvisationsteatern utan att först ha fått prova på och möta människorna bakom verksamheten.</p><p>–Det har varit väldigt kul och jag är väldigt glad att jag anmälde mig, säger Isabella.</p><h3>Nya vanor och gemenskap</h3><p>Isabellas resa är inte unik. Liknande berättelser dyker upp varje år i samband med Hälsa på campus, där ett första prova-på-tillfälle leder vidare till nya intressen och engagemang.</p><p>–Detta är något vi sett hända även tidigare år. Det är roligt att se hur flera hittar nya intressen och engagemang efter Hälsa på campus, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><p>Genom åren vittnar deltagare om hur de efter Hälsa på campus fortsatt med aktiviteter som de inte tidigare provat. För vissa har dagen lett till nya träningsvanor, för andra till ökad rörelse i vardagen. Många lyfter också den sociala aspekten – att komma ensam men gå därifrån med nya kontakter, träningskompisar eller inspiration till ett mer aktivt och hållbart student- och arbetsliv.</p><h3>En dag som fortsätter göra skillnad</h3><p>Hälsa på campus visar hur en gemensam friskvårdsdag vid universitetet kan bidra till långsiktigt välmående. När nyfikenhet möter tillgängliga aktiviteter och engagerade människor skapas förutsättningar för både hälsa och gemenskap – även efter att dagen är över.</p><p>Vårterminens Hälsa på campus-dag lockade drygt 3 400 deltagare - ett starkt engagemang för hälsa och gemenskap.</p><p>–Tack till alla medarrangörer och deltagare som gör denna dag möjlig. Tillsammans skapar vi en fantastisk dag fylld av gemenskap, rörelse, glädje och massor av hälsoinspiration, säger Pernilla Eriksson.</p><p>Hälsa på campus återkommer onsdag den 16 september och planeringen inför höstens arrangemang inleds inom kort.</p><p>–Alla är välkomna att kontakta oss med önskemål om aktiviteter och förläsare. Vi ser fram emot att kunna erbjuda ett nytt inspirerande program, så boka gärna in dagen i kalendern redan nu, säger Tove Mårs, projektsamordnare.</p><p><a title="Önskemål Hälsa på campus 16 september 2026" href="https://www.menti.com/al5h51o6nme1">Lämna dina önskemål om kommande aktiviteter och föreläsare här. </a></p><p><a class="documentIcon" title="Program Hälsa på campus 18 februari 2026" href="~/link/641eb1885a3c44598c34fa42fc028c6c.aspx">Program Hälsa på campus 18 februari 2026</a></p>https://www.umu.se/nyheter/halsa-pa-campus-ger-ringar-pa-vattnet_12164469/https://www.umu.se/nyheter/universitetets-nya-vision-forstklassiga-utbildningar-for-dig-och-din-framtid_12164337/Universitetets nya vision: förstklassiga utbildningar för dig och din framtidI dialog med studenter ska Umeå universitet utveckla samhällsrelevanta utbildningar av hög kvalitet, så att du som student ska stå rustad i en föränderlig värld. Nu lanseras Umeå universitetets nya vision. Thu, 12 Mar 2026 14:15:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Visionen: 2035 ska Umeå universitet vara internationellt erkänt för kvalitet, genomslag och attraktivitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Ida Åberg</span></div></div><p>Klimatkris, ett ansträngt säkerhetsläge i världen, förändrad politik och nya krav från arbetsliv och studenter påverkar hur universitetet behöver utvecklas för att möta framtiden. Samtidigt finns stora möjligheter – att stärka kvaliteten i utbildning, öka samverkan med samhället och göra universitetet ännu mer relevant och attraktivt för studenter, medarbetare och samarbetspartners. </p><p>– I en tid av stora samhällsutmaningar är det viktigare än någonsin för universitetet att ta ett ökat ansvar och bidra med kunskap, perspektiv och handlingskraft – lokalt, nationellt och globalt. Med den nya visionen vill vi möta studenters behov genom att kontinuerligt utveckla högkvalitativa utbildningar inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området, säger Tora Holmberg, rektor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vision 2035</h2><p>Visionen visar riktningen för universitetets utveckling fram till 2035 och siktar mot att Umeå universitet ska bli ett av Sveriges allra främsta lärosäten och vara internationellt erkänt för kvalitet, genomslag och attraktivitet. </p><p>Universitetet ska också ge viktiga perspektiv och lösningar på vår tids samhällsutmaningar, från vår position i norra Europa.    </p><p>Visionen betonar även vikten av förstklassiga utbildningar med samhällsrelevans och en förstärkt samverkan med externa parter som regioner, kommuner och näringsliv i norr. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samhörighet och utveckling</h2><p>En av dem som varit med i arbetet med att ta fram den nya visionen är Wille Dahl, ordförande för Umeå Medicinska Studentkår.</p><p>– Det har varit en intressant process, där man fått ta ett steg tillbaka för att få en överblick om vad det egentligen innebär att vara Umeå universitet. Vilka styrkor har vi, vad behöver vi stärka och vilka områden ska vi egentligen profilera oss med, vad gör oss unika? Vad är vi som lärosäte bäst på och i förlängningen vad är vi mest stolta över? Det här arbetet har varit mycket bra för samhörigheten och hjälper oss att nå konsensus i viktiga frågor, men även gemensamma mål, säger han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/bild_wille.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/bild_wille.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/bild_wille.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/bild_wille.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/bild_wille.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/635389215a2048e18138c9007a1eab32/bild_wille.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Wille Dahl, kårordförande Umeå Medicinska Studentkår.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Martin Skog</span></div></div><p>Han är positiv till visionens fokus på utveckling och att studenter har en central roll i den.</p><p>– Den nya visionen tar fasta på vad som utmärker Umeå universitet samtidigt som den snyggt lyfter de förmågor som behöver utvecklas i en positiv mening. Det vill säga visionen är utformad för att påvisa möjligheterna, vad behöver vi utveckla snarare än att påpeka bristerna, säger Wille Dahl.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Studenter viktig resurs</h2><p>– Jag ser även positivt på hur ordet student och studenter frekventerar i visionen. Vi som ses som en självklar del genom hela visionen. Inte bara som framtidens möjliggörare utan även som en resurs i universitetets utvecklingsarbete vilket jag tror är helt essentiellt för att vi ska kunna uppnå de mål som är satta. Kort och gott, ett universitet är inte bättre än människorna som tillsammans utgör det och för att skapa den spets vi vill ha så måste vi ha bredden, avslutar han.</p><p>Utforska <a href="~/link/83c4db31e92d4c85b97a304cf6777ad9.aspx">Umeå universitets vision.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/universitetets-nya-vision-forstklassiga-utbildningar-for-dig-och-din-framtid_12164337/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitets-nya-vision-kunskap-och-innovation-i-fokus-_12164134/Umeå universitets nya vision: kunskap och innovation i fokus Ett universitet mitt i det nutida samhället som tar ansvar för framtiden och är internationellt erkänt för kvalitet, genomslag och attraktivitet. Så vill Umeå universitet möta vår tids stora globala utmaningar. Thu, 12 Mar 2026 14:10:48 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/visionsbild_1_v4_liggande_ppt_fargglad.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Visionen: 2035 ska Umeå universitet vara internationellt erkänt för kvalitet, genomslag och attraktivitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Ida Åberg</span></div></div><p>Klimatkris, ett ansträngt säkerhetsläge i världen, förändrad politik och nya krav från arbetsliv och studenter påverkar hur universitetet behöver utvecklas för att möta framtiden. Samtidigt finns stora möjligheter – att stärka kvaliteten i utbildning, öka samverkan med samhället och göra universitetet ännu mer relevant och attraktivt för studenter, medarbetare och samarbetspartners. </p><p>– I en tid av stora samhällsutmaningar är det viktigare än någonsin för universitetet att ta ett ökat ansvar och bidra med kunskap, perspektiv och handlingskraft – lokalt, nationellt och globalt. Den nya visionen lyfter vår roll som ett nav för utveckling där norra Sverige ses som en attraktiv plats för utveckling av nya idéer som leder till fler forskningsgenombrott och innovationer, säger Tora Holmberg, rektor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Visionen visar riktningen för universitetets utveckling fram till 2035 och siktar mot att Umeå universitet ska bli ett av Sveriges allra främsta lärosäten och vara internationellt erkänt för kvalitet, genomslag och attraktivitet. </p><p>Universitetet ska också ge viktiga perspektiv och lösningar på vår tids samhällsutmaningar, från vår position i norra Europa.    </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stort engagemang och stolthet </h2><p>Arbetet med att ta fram visionen har pågått sedan hösten 2025 med stöd av en arbetsgrupp som letts av projektledare Mikael Elofsson, professor vid Kemiska institutionen.</p><p>– Engagemanget har varit stort i verksamheten, vilket säger något om kraften i den färdiga visionen. Det skapar goda förutsättningar för att studenter, medarbetare och samarbetspartners ska uppleva den som meningsfull och känna stolthet över att vara en del av den, säger Mikael Elofsson. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/elofsson_mikael_0442_210615_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/elofsson_mikael_0442_210615_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/elofsson_mikael_0442_210615_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/elofsson_mikael_0442_210615_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/elofsson_mikael_0442_210615_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1f3b2be9d2f4421d911bf4bff90b74b3/elofsson_mikael_0442_210615_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikael Elofsson, professor vid Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Genom dialog med medarbetare och studenter, workshops och diskussioner i olika forum har arbetsgruppen samlat in perspektiv och idéer från hela verksamheten. Dialogerna ligger till grund för och har format den vision som beslutats av universitetsstyrelsen i februari 2026.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Strategier ska förverkliga visionen </h2><p>Till visionen hör också ett antal strategier som beskriver hur universitetet ska agera konkret på vägen mot 2035. Strategierna beskriver hur Umeå universitet ska använda sin bredd för att skapa spets, till exempel genom starka nationella och internationella forskningssamarbeten, prioriterade forskningsområden och utbildningar i framkant för studenter från hela världen.</p><p>Genom attraktiva forsknings- och utbildningsmiljöer, tydliga karriärvägar, modern infrastruktur och en unik samarbetskultur ska Umeå universitet skapa förutsättningar för excellens, innovation och livslångt lärande. Samtidigt ska universitetet ta ett tydligt samhällsansvar genom att vara en regional utvecklingsmotor, stärka forskningens innovationskraft och värna demokratin, akademisk frihet och det kritiska tänkandet.  </p><p>Utforska <a href="~/link/83c4db31e92d4c85b97a304cf6777ad9.aspx">Umeå universitets vision.</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitets-nya-vision-kunskap-och-innovation-i-fokus-_12164134/