Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu

Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umuhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usSun, 07 Jun 2026 10:39:02 +0200https://www.umu.se/nyheter/arctic-six-fellow-starker-forskningssamarbete-om-arktisk-turism_12176606/Arctic Six-fellow stärker forskningssamarbete om arktisk turismNär turismen i Arktis fortsätter att växa undersöker forskare hur den snabba utvecklingen påverkar lokalsamhällen, ekosystem och regional utveckling. Under ett Arctic Six-fellowship vid Nord universitet bidrog Dorothee Bohn, postdoktor vid Umeå universitet, till samtal om hållbara och tvärvetenskapliga perspektiv på arktisk turismforskning. Besöket stärkte också samarbetet mellan forskare i Norden.Fri, 05 Jun 2026 16:35:17 +0200<p>Turismen i Arktis har vuxit snabbt under de senaste åren. Det skapar nya ekonomiska möjligheter för nordliga samhällen, men innebär också ökad belastning på infrastruktur, bostadsmarknad och lokala miljöer. Utvecklingen väcker nya forskningsfrågor som kräver samarbete över både ämnes- och nationsgränser.</p><p>Som en del av sitt Arctic Six-fellowship besökte Dorothee Bohn, postdoktor vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet, nyligen Nord universitet i Norge för att stärka samarbetet kring tvärvetenskaplig forskning om arktisk turism.</p><p>Under besöket deltog Bohn i ett seminarium om polarturism, arrangerat av forskargrupperna Arctic Research group, ARISE, och Marketing, Management and Innovation of Experiences, MMIE, vid Nord universitet. Seminariet samlade forskare som arbetar med turismutveckling, hållbarhet och Arktis framtid.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att tänka om kring samhällen i arktisk turism</h2><p>I sin presentation diskuterade Bohn behovet av att tänka om kring hur samhällen förstås inom turismforskningen. Arktisk turism beskrivs ofta som något positivt för glest befolkade regioner, eftersom den kan skapa arbetstillfällen, inkomster och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt betonade hon att turismens fördelar och utmaningar sällan fördelas jämnt inom lokalsamhällen.</p><p>– Turism framställs ofta som något som gynnar hela samhällen, men lokalsamhällen är inte homogena, säger Dorothee Bohn. Olika grupper upplever turismutveckling på väldigt olika sätt, och de skillnaderna behöver få större utrymme i både forskning och politiska samtal.</p><p class="quote-center">Turism framställs ofta som något som gynnar hela samhällen, men lokalsamhällen är inte homogena.</p><p>Presentation tog också upp hur snabb turismtillväxt kan bidra till konflikter om markanvändning, ökade boendekostnader kopplade till korttidsuthyrning och växande socioekonomiska skillnader. Samtidigt efterfrågar forskare allt oftare bredare perspektiv som inte bara omfattar mänskliga samhällen, utan också djur och ekosystem som delar av arktiska sociala och miljömässiga relationer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapliga perspektiv på polarturism</h2><p>Seminariet innehöll även andra perspektiv på arktisk turism, bland annat forskning som presenterades av Alix Varnajot från Uleåborgs universitet om isbrytarkryssningar i Centrala Norra ishavet. Diskussionerna från seminariet fortsätter under en kommande ARISE-skrivretreat i maj, där forskare ska utveckla gemensamma idéer om turism och samhällsdynamik i Arktis.</p><p>Efter seminariet tillbringade Bohn flera dagar vid Nord universitets campus i Levanger, där hon arbetade tillsammans med universitetslektor Albina Pashkevich med framtida forskningsinitiativ om arbete, försörjning och lokalsamhällen inom arktisk turism.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stärkt samarbete inom arktisk forskning</h2><p>Samarbetet speglar den växande betydelsen av tvärvetenskaplig forskning om turism i Arktis, där ekonomisk utveckling, miljömässig hållbarhet och social förändring blir allt mer sammanflätade. Genom Arctic Six-nätverket fortsätter universitet i norra Sverige, Finland och Norge att stärka forskningssamarbeten kring frågor som är centrala för Arktis framtid.</p>https://www.umu.se/nyheter/arctic-six-fellow-starker-forskningssamarbete-om-arktisk-turism_12176606/https://www.umu.se/nyheter/forskare-tar-hjalp-av-allmanheten-i-projekt-om-lupinbekampning_12176618/Forskare tar hjälp av allmänheten i projekt om lupinbekämpningLupinlabbet vill samla allmänhetens kunskap om hur blomsterlupin sprids, etableras och bekämpas. – Alla som arbetar med lupinbekämpning eller har bekämpat lupiner på fritiden kan delta, säger projektledare Judith Sarneel, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.Fri, 05 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lupinen är en av Sveriges mest kända innovasiva växter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Judith Sarneel</span></div></div><p>Blomsterlupinen är en av Sveriges mest välkända invasiva arter. I dag hotar den både ekosystem och biologisk mångfald, till exempel genom att tränga undan inhemska växter som pollinerare är beroende av under sommaren. </p><p>I Lupinlabbet vill forskare från Umeå universitet och Karlstads universitet ta hjälp av allmänheten för att lära sig mer om den populära trädgårdsväxten, och få insyn i vilka bekämpningsmetoder som används på olika platser. Genom att samla in erfarenheter från personer som bekämpat lupiner professionellt eller på fritiden vill projektet bidra till att effektivisera hanteringen av lupiner i Sverige.</p><p>– Blomsterlupinen är den mest välkända invasiva arten och den väcker både känslor och debatt. Vissa älskar den, andra hatar den, och just nu är lupinen extra aktuell eftersom den just kom med på nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Den 6 juni är dessutom nationella Lupinbekämpardagen runt om i landet, säger Judith Sarneel, projektledare och forskare vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9616b3db-3457-4230-a385-3a0b477b63de" data-contentname="Så deltar du i projektet">{}</div><p>– Blomsterlupin är en fascinerande växt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Därför är det viktigt att samla lokala erfarenheter av både lyckade och misslyckade insatser för att kunna utveckla en effektiv kontrollstrategi, säger Lutz Eckstein, ekolog och lupinexpert vid Karlstads universitet.</p><h3>Lupinbekämpning en tyst folkrörelse</h3><p>Målet är att Lupinlabbet ska bli en samlingspunkt för lupinbekämpning och ett pilotprojekt för liknande initiativ kring andra invasiva arter, både i Sverige och i andra länder. Maria Wikdahl, biolog och projektassistent vid Umeå universitet, upplever att intresset och engagemanget runt lupinen är stort.</p><p>– I våra intervjuer ser vi att lupinbekämpning är en folkrörelse som ofta pågår i det tysta. Någon håller efter lupinplantor längs hundpromenaden medan andra systematiskt gräver upp större bestånd. Det experimenteras flitigt ute på fälten och längs vägarna runt om i landet, i en ständigt jakt på den bästa metoden. Gemensamt är en övertygelse om att lupinerna ställer till det för våra inhemska växter och pollinerare, och en känsla av att det faktiskt går att förändra. Målet är detsamma, men vägen dit ser väldigt olika ut.</p><p>Projektgruppen vill nu ge den tysta folkrörelsen en kommunikationsyta där erfarenheter kan delas och engagemanget stärkas. Under sommaren är målet att nå ut brett och samla kunskaper från hela landet. Förhoppningen är att medborgarforskningen ska ge perspektiv som är svåra för forskarna att nå på egen hand.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf326bcb-aee4-4c1c-b72f-94b23e67831a" data-contentname="FAKTA Lupinlabbet">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskare-tar-hjalp-av-allmanheten-i-projekt-om-lupinbekampning_12176618/https://www.umu.se/nyheter/stig-axel-ericssons-arkiv-oppnat-for-forskning_12176687/Stig Axel Ericssons arkiv öppnat för forskningArkivet efter hembygdsforskaren Stig Axel Ericsson har förtecknats och finns nu tillgängligt för forskning vid Universitetsbiblioteket.Thu, 04 Jun 2026 17:41:24 +0200<p>Stig Axel Ericsson, med rötter i Västerbotten, har under lång tid dokumenterat och synliggjort lokalhistoria. Han står bakom publikationerna <em>Ånäset genom tiderna</em> och <em>Degerfälle genom tiderna</em>, samt nyutgåvor av <em>Till Arnäs historia</em> och Otto Nordenfors diktbok <em>Färden mot norr</em>.</p><p>Arkivet har donerats av Stig Axel Ericsson själv och omfattar i dagsläget cirka 0,5 hyllmeter. Innehållet i arkivet består till större delen av arbetsmaterial kopplat till publikationerna <em>Degerfälle genom tiderna</em> och <em>Till Arnäs historia</em>.</p><p>– Det här är ett arkiv som har stor betydelse för den lokala historieskrivningen och vi är mycket glada över att arkivet nu är tillgängligt. Vi vill rikta ett stort tack till vår praktikant Lovisa för det arbete som hon har lagt ned på att förteckna materialet under sin praktikperiod hos oss, säger Helena Haage, arkivarie vid Umeå universitetsbibliotek.</p><p><a title="Se arkivförteckningen för Stig Axel Ericssons arkiv" href="https://arken.kb.se/se-q-handskrift-209">Se arkivförteckningen för Stig Axel Ericssons arkiv</a></p>https://www.umu.se/nyheter/stig-axel-ericssons-arkiv-oppnat-for-forskning_12176687/https://www.umu.se/nyheter/rektor-onskar-glad-sommar_12176653/Rektor önskar glad sommar till alla studenter"Kära studenter, grattis till er! Grattis till er som har tagit examen! Grattis till er som nu har avslutat en termin. Och grattis till er som kommer att fortsätta vid Umeå universitet." Så inleder rektor Tora Holmberg årets sommarhälsning till universitetets studenter. Se hela hälsningen nedan. Thu, 04 Jun 2026 14:37:01 +0200https://www.umu.se/nyheter/rektor-onskar-glad-sommar_12176653/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskning-pa-ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026_12176505/Umeåforskning på IVAs lista för forskningsgenomslag 2026Projektet ”Hållbar odling av tropiska räkor och fisk i Umeå”, lett av Olivier Keech, har valts ut till årets lista för forskningsgenomslag från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.Thu, 04 Jun 2026 10:56:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivier Keech.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson</span></div></div><p>Listan uppmärksammar svenska forskningsprojekt med stor potential att skapa konkret samhällsnytta genom innovation, kommersialisering och samverkan. Den består av totalt 30 projekt vid 13 lärosäten.</p><p>– Jag är väldigt glad över att vårt projekt har valts ut till den här prestigefyllda satsningen. Det kan öppna nya möjligheter framåt, både vetenskapligt och affärsmässigt, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Institutionen för fysiologisk botanik.</p><p>Projektet fokuserar på att ta fram ett cirkulärt system där tropiska räkor och fisk kan odlas lokalt i Umeå med hjälp av överskottsvärme från Dåva kraftvärmeverk. De första försöken görs under 2026 med förhoppningen att såväl livsmedelsproducenter som energibolag och kommuner ska kunna dra nytta av lösningen för klimatsmart och resilient produktion av livsmedel.  </p><p>– Det återstår fortfarande mycket arbete, men intresset för att säkra livsmedelsproduktionen i Sverige växer. Särskilt när ambitionen är att leverera produkter av hög kvalitet med lågt klimatavtryck och god djurvälfärd.</p><p>En central del i projektet är samspelet mellan olika system – där avfall från en process blir en resurs i en annan.</p><p>– Industriell symbios är utan tvekan avgörande för en hållbar framtid. Vi behöver inspireras mer av hur biologiska organismer lever och utvecklas genom samspel med sin omgivning, säger Olivier Keech.</p><p><a href="~/link/88b6043753374a50a362823be873e366.aspx">Läs mer om Olivier Keechs projekt</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="410e5462-2190-4e17-85ab-dce43f7e137e" data-contentname="Om IVAs lista">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskning-pa-ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026_12176505/https://www.umu.se/nyheter/studenter-tranade-katastrofmedicin-i-omfattande-faltovning_12176489/Studenter tränade katastrofmedicin i omfattande fältövningStudenter vid Programmet för internationell kris- och konflikthantering har genomfört sin årliga fältövning i katastrofmedicin. Under veckan fick de omsätta teoretiska kunskaper i praktiken genom att arbeta i realistiska katastrofmedicinska scenarier.Thu, 04 Jun 2026 10:13:47 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagarna vid årets fältvecka</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lina Gyllencreutz</span></div></div><p>Kunskapscentrum för katastrofmedicin (KCKM) anordnar varje år en fältvecka inom ramen för den 30 hp kurs om katastrofmedicin som ingår i programmet för Internationell kris-och konflikthantering (IKK). </p><p>Under fältveckan får studenterna öva på centrala moment i utbildningen och omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och ansvarig för delkurs, berättar att studenterna driver en katastrofmedicinsk insats i ett fingerat katastrofdrabbat område. Där bistår de med akut sjukvård och epidemibekämpning, handhar svårt skadade och högsmittsamma allvarliga infektioner.</p><p>I år har de också fått samöva med Region Västerbottens ambulans och primärvård, Umeåregionens brandförsvar, räddningstjänsten i Nordmaling, Vännäs och Bjurholm samt Polisregion Nord.</p><p>Övningsscenarierna har utgått från katastrofhändelser där antalet skadade överstiger de tillgängliga resurserna. Studenterna har därmed fått en unik möjlighet att tillsammans med yrkesverksamma träna på samverkan i dessa komplexa situationer med utmaningar med stora skadeutfall och långa avstånd.</p><p>– Vi hade ovärderlig hjälp av elever på Liljaskolans undersköteskeutbildning som gästade oss och deltog som figuranter. På en av övningsdagarna var det över 40 skadade, säger Jenny Sundin, lärare på kursen.</p><p>Även forskare från totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och CBRNE-centret har deltagit som observatörer på övningarna.</p><h3>Värdefulla lärandesituationer</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Realistisk krigsskada för övning i akut omhändertagande</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lina Gyllencreutz</span></div></div><p>Genom den gedigna katastrofmedicinska utbildningen som studenterna fått under terminen blir övningsdagarna värdefulla lärandesituationer för både studenter och yrkesverksamma. Den breda samverkan mellan universitetet och de externa aktörerna bidrar till en realistisk utbildningsmiljö och förbereder studenterna för framtida arbete inom kris-, katastrof- och säkerhetsområdet.</p><p>– Alla behöver kunna grunderna i katastrofmedicinsk beredskap. Att vi under vår fältvecka lycktas samla så många externa aktörer är värdefullt för den civila beredskapen. Samövningar stärker förståelsen för varandras områden och stärker totalförsvaret, säger Lina Gyllencreutz, kursansvarig och docent vid Institutionen för omvårdnad. </p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-tranade-katastrofmedicin-i-omfattande-faltovning_12176489/https://www.umu.se/nyheter/ase-tieva-tilltrader-som-forestandare-for-upl_12176182/Åse Tieva tillträder som föreståndare för UPLFrån och med den 1 juli tar Åse Tieva, lektor i högskolepedagogik och pedagogisk utvecklare, över efter Eva Svedmark som ny föreståndare för Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL.Thu, 04 Jun 2026 10:35:36 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="763283fe-6ef5-43b8-9f78-f96291bd8978" data-contentname="Bild Åse, Nyhet föreståndare">{}</div><p>Åse Tieva är i grunden biolog och har varit verksam vid Umeå universitet sedan 90-talet. Hon disputerade 2002 inom medicinska fakulteten och arbetade därefter som forskare under flera år. Under den tiden började hon fundera över sin roll som naturvetare inom medicin.</p><p>– Jag trivdes med ämnet och forskningen men jag saknade nog kontakten med människor.</p><p>Genom ett vikariat vid institutionen för Kost- och måltidsvetenskap fick hon möjlighet att börja undervisa, något som kom att bli ett skifte i hennes arbete. Hon undervisade inom naturvetenskapliga ämnen i en samhällsvetenskaplig miljö, där studenternas huvudsakliga intresse ofta låg i andra delar av utbildningen. Det kom att prägla hennes sätt att arbeta.</p><p>– Studenterna var inte alltid där för ämnet i sig. Det blev viktigt att hitta sätt att göra innehållet begripligt. Det fanns något i att hjälpa studenter förstå något de egentligen inte var intresserade av från början.</p><p>År 2008 fick hon en lektorstjänst vid institutionen. Under de följande åren växte intresset för undervisning och studenters lärande allt starkare. Parallellt gick hon kurser vid UPL, där hon kom i kontakt med utbildningsvetenskapliga perspektiv och byggde upp ett nätverk som kom att få stor betydelse.</p><p>Genom det arbetet kom hon in i utvecklingen av lärandemiljöer, bland annat i Humanisthuset och i projekt som Rum för lärande. Tillsammans med kollegor prövade hon nya arbetssätt i undervisningen och gick från mer föreläsningsbaserade upplägg till att arbeta mer studentcentrerat och aktivt.</p><p>Därefter har hon varit involverad i flera större pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt kopplade till lärandemiljöer, bland annat Learning Lab och arbete med hybridundervisning. Projekten har bedrivits i samverkan med lärare, verksamhetsstöd och externa aktörer och har gett henne ett brett nätverk inom och utanför universitetet, både nationellt och internationellt.</p><h3>Erfarenheter från hela universitetet</h3><p>Den 1 juli tillträder hon som föreståndare för UPL. Frågor som rör lärandemiljöer, studenters lärande, lärares förutsättningar samt kvalitet i undervisning har för Åse varit centrala, men samtidigt betonar hon vikten av att arbeta nära verksamheten och att förstå vad som faktiskt sker i undervisningen.</p><p>– Vi behöver ha örat mot rälsen och förstå vad som händer ute i verksamheten. Det är där vi kan bidra.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a79a237-5fd9-40ee-af35-7ecbe8940e14" data-contentname="Bild Åse, tittar åt sidan, Nyhet föreståndare">{}</div><p>För Åse innebär uppdraget att röra sig mellan olika nivåer i universitetet – att både leda UPL:s arbete nära verksamheten och delta i de strategiska samtal som förs om undervisning och lärande på lärosätesnivå. För henne hänger de delarna nära samman. Utvecklingsarbetet behöver vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, men också ta sin utgångspunkt i de frågor och behov som finns i utbildningens vardag.</p><p>Med en bakgrund som spänner över flera fakulteter och verksamheter inom universitetet, från Teknisk naturvetenskaplig fakultet och Medicinska fakulteten till samhällsvetenskaplig undervisning och pedagogisk utveckling, har Åse erfarenhet från många olika akademiska miljöer. Det har gett henne en förståelse för att undervisning och utveckling ser olika ut i olika sammanhang, något hon ser som en styrka i uppdraget som föreståndare.</p><p>– Det är viktigt att förstå att det ser olika ut i olika delar av universitetet.</p><h3>Bygga vidare på en stark grund</h3><p>AI är ett område som hon menar kommer att prägla högre utbildning de kommande åren. För Åse handlar det om hur universitetet skapar utrymme för gemensamt lärande och reflektion kring nya frågor. Den redan initierade satsningen AI för lärande är ett exempel på hur UPL möter behov i verksamheten genom att skapa en gemensam plattform för kunskapsdelning, dialog och kollegialt lärande. Där kan lärare och andra delar av universitetet tillsammans utforska hur AI kan användas på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt i utbildningen.</p><p>I en tid där utbildning är under förändring ser hon behovet av att både ta tillvara den kunskap som redan finns och skapa utrymme för nya sätt att tänka kring undervisning och lärande. För Åse handlar uppdraget mycket om att röra sig mellan det nära och det strategiska. Mellan lärares vardag, studenters lärande och de större frågor som formar universitetets utveckling.</p><p>– Det finns redan mycket kunskap och engagemang i verksamheten. Jag hoppas kunna bidra till att skapa sammanhang där det kan fortsätta utvecklas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="24e90c65-66f7-49f1-bf82-f53378c762f5" data-contentname="Åse Tieva">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ase-tieva-tilltrader-som-forestandare-for-upl_12176182/https://www.umu.se/nyheter/konst-och-makt-diskuterades-pa-saminuorras-arsmote_12176397/Konst och makt diskuterades på Sáminuorras årsmöteRepresentanter från Várdduo var med när Sáminuorra arrangerade sitt 63:e landsmöte i Lövånger, Skellefteå kommun. Wed, 03 Jun 2026 14:36:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kristina Sehlin MacNeil håller i en workshop under Sáminuorras årsmöte.</p></div></div><p>Det var den 15 maj som den samiska riksungdomsorganisationen i den svenska delen av Sápmi slog upp portarna för sitt årliga möte i Lövånger. Christina Storm Mienna och Kristina Sehlin MacNeil, som är föreståndare och biträdande föreståndare för Várdduo, var inbjudna och organiserade workshops under temat konst, kultur och makt.</p><p>Efter att först ha fått en inledande föreläsning om begreppen arbetade sedan ungdomarna vidare i mindre grupper där de bland annat diskuterade hur konst relaterar till makt i samiskt samhälle.</p><h3>En högt prioriterad samverkan</h3><p>För Várdduo är närvaron vid den här typen av arrangemang en självklarhet. Att få möjlighet att möta nästa generation beskrivs både som inspirerande och strategiskt viktigt.</p><p><br>–  För oss är det högt prioriterat att samverka med samiska organisationer, och att få arbeta med Sáminuorra och samiska ungdomar är både viktigt och givande - det är fantastiskt värdefullt att lyssna in Sápmis framtid! Genom att träffa ungdomarna hoppas vi också kunna väcka ett intresse för fortsatta studier och framtida forskning. Berättar Christina och Kristina.</p>https://www.umu.se/nyheter/konst-och-makt-diskuterades-pa-saminuorras-arsmote_12176397/https://www.umu.se/nyheter/verkstadsserie-gav-nya-perspektiv-pa-kurs--och-programutveckling_12176363/Verkstadsserie gav nya perspektiv på kurs- och programutvecklingUnder hösten 2025 och våren 2026 genomförde UPL verkstadsserien Kursdesign och programutveckling. I sex verkstäder fick deltagarna möjlighet att arbeta med utvecklingen av egna kurser och program utifrån olika perspektiv på lärande, utbildningsdesign och studenters erfarenheter av utbildningen.Wed, 03 Jun 2026 12:02:22 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ddee0ba9-dd02-43e4-b538-c19cec74a577" data-contentname="Bild programdesignverkstad">{}</div><p>Deltagarna kom från samtliga fyra fakulteter samt Studentcentrum och tillsammans utforskade de frågor som många utbildningar står inför idag - hur deras utbildningar kan utvecklas i takt med förändringar i samhället, hur studenters lärande kan stärkas och hur kurser och program kan utformas för att skapa tydliga och sammanhängande utbildningar.</p><p>Ett av de perspektiv som behandlades var Curriculum Agility, som handlar om hur utbildningar kan utformas för att vara flexibla och kunna anpassas till förändrade förutsättningar. Med utgångspunkt i bland annat teknikutveckling, generativ AI, förändrade studentgrupper och ekonomiska utmaningar fick deltagarna reflektera över hur deras utbildningar kan utvecklas inom ramen för universitetets kvalitetsarbete.</p><h3>Studenters perspektiv, samordning och lärarens olika roller</h3><p>Andra verkstäder fokuserade på studenters Learning Experience Design och hur utbildningens utformning påverkar möjligheterna till lärande. Deltagarna arbetade med frågor om motivation, delaktighet, återhämtning och hur kurser och program kan designas utifrån studenternas perspektiv. Ett återkommande inslag i serien var kombinationen av nya perspektiv och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till deltagarnas egna utbildningssammanhang.</p><p>Eva Tengman, studierektor och universitetslektor i fysioterapi, deltog i verkstadsserien och lyfter särskilt fram värdet av att få syn på utbildningen ur studenternas perspektiv.</p><p>– Workshopen om empatisk kursdesign gav värdefulla perspektiv genom att sätta studenten i centrum. Vi gjorde den på vår institution förra månaden och reflekterade över kursens upplägg utifrån olika studenters förutsättningar som vi känner igen specifikt inom vårt ämne.</p><p>Ett annat återkommande tema var hur kurser och program kan hänga ihop på ett mer genomtänkt sätt. Deltagarna arbetade med frågor om progression, samordning mellan kurser och hur examinationer kan planeras för att stödja studenternas lärande och studiegång genom hela utbildningen.</p><p>– I workshopen Learning Experience Design analyserar man programmet utifrån ett student- och lärandeperspektiv. Många olika lärande- och pedagogiska perspektiv diskuteras, säger Eva Tengman.</p><p>Serien innehöll även verkstäder om lärarrollen i högre utbildning. Deltagare uppskattade att diskutera betydelsen av tydlig kommunikation, samspelet mellan parallella kurser och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för lärande genom många olika roller, såsom ämnesexpert, coach eller facilitator. Utgångspunkten var att lärare behöver kunna växla mellan de olika rollerna beroende på studentgruppens behov och deltagarna fick reflektera över hur egna erfarenheter, värderingar och föreställningar om god undervisning påverkar de val som görs i utbildningen genom att kartlägga deras ’Curriculum Perspectives’.</p><h3>Fortsatt stöd för kurs- och programutveckling</h3><p>Verkstadsserien är nu avslutad, men de frågor som stod i fokus är fortsatt aktuella. Hur skapas kurser och program som är sammanhängande och hållbara över tid? Hur kan studenternas perspektivet användas som en resurs i utvecklingsarbetet? Och hur kan utbildningar fortsätta utvecklas i en föränderlig omvärld?</p><p>För den som vill fortsätta utforska frågor om kursdesign, programutveckling samt hur studenters lärande och välbefinnande kan främjas finns möjlighet att kontakta UPL för en skräddarsydd verkstad på den egna institutionen. UPL erbjuder även stöd för vidare dialog, gemensamt utforskande och erfarenhetsutbyte.</p>https://www.umu.se/nyheter/verkstadsserie-gav-nya-perspektiv-pa-kurs--och-programutveckling_12176363/https://www.umu.se/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/Lagstiftning försvårar akut omhändertagande vid fjällräddningNär människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer, visar ny forskning från Umeå universitet.Wed, 03 Jun 2026 11:15:56 +0200<p>Fjällräddarna är en frivilligorganisation som styrs av Polisen och bidrar med bland annat första hjälpen och evakuering av skadade i fjällmiljö. I en ny studie från Umeå universitet har en forskargrupp intervjuat 21 fjällräddare från Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om deras erfarenheter av att omhänderta sjuka eller skadade människor i fjällmiljö. Studien visar att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inte får ge smärtstillande läkemedel till skadade när de jobbar som fjällräddare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Hylander är forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här väcker frågor om hur regelverket står i vägen för att ge patienten den behandling som behövs direkt på plats. Det finns en frustration hos de intervjuade fjällräddarna att inte kunna ge smärtlindrande läkemedel till svårt skadade patienter, säger Johan Hylander, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.</p><p>Personalen lyder under olika lagstiftningar beroende på om de arbetar inom sjukvården eller som fjällräddare under Polisens ledning. Även om de får hantera och dela ut läkemedel i sin yrkesroll kan de alltså inte göra det i uppdraget som fjällräddare. Det skapar utmaningar i omhändertagandet av skadade, där patienten inte kan få smärtlindring i ett första skede och under transport till väntande ambulans eller ambulanshelikopter.</p><p>Trots begränsningar i regelverket vittnar fjällräddarna om en hög grad av uppfinningsrikedom för att övervinna praktiska hinder och snabbt nå fram till nödställda. De säger också att de känner sig trygga i att kunna vårda flera skadade samtidigt. Samtidigt pekar studien på flera centrala områden och frågor som forskarna nu vill undersöka vidare.</p><p>– Vi ser gärna att det genomförs en genomlysning av befintlig lagstiftning för att undersöka på vilket sätt regionala polismyndigheter och sjukvårdsregioner kan samverka kring denna fråga. Det är viktigt eftersom de skadade förtjänar ett bra medicinskt omhändertagande, säger Johan Hylander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="49262a9d-d9d5-40d8-8386-0364c6387aa6" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/https://www.umu.se/nyheter/gastforskare-fran-nya-zeeland_12176326/Gästforskare från Nya ZeelandDiego Moreno, doktorand vid University of Otago, forskar om den chilenska offentliga idrottsbyråkratin och gästar nu Pedagogiska institutionen fram till 12 juni.Wed, 03 Jun 2026 09:54:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Diego Moreno är doktorand vid School of Physical Education, Sport and Exercise Sciences, University of Otago (NZ).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p>Diego Moreno är doktorand vid School of Physical Education, Sport and Exercise Sciences, University of Otago (NZ). Diego är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete som handlar om den chilenska offentliga idrottsbyråkratin, med särskilt fokus på hur och med vilka konsekvenser anställda navigerar i en vardag fylld av motstridiga mål och instrument. Diego är på besök i Umeå för andra gången och stannar till och med 12 juni.</p>https://www.umu.se/nyheter/gastforskare-fran-nya-zeeland_12176326/https://www.umu.se/nyheter/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede_12176314/Vad skedde i samband med avvittringen i Ankarede?Vid avvittringen i Ankarede på 1840-talet förlorade samer mark till staten och lokala nybyggare. Det finns oklarheter kring vad som egentligen skedde och hur ägande- och besittningsrätten övergick från samer till andra. Åsa Össbo, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning, fick därför i uppdrag av Sanningskommissionen och Svenska kyrkan att göra en kartläggning.Wed, 03 Jun 2026 14:39:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Åsa Össbo. Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Materialet som har studerats visar att Ankarede ligger i ett område som använts av samer under mycket lång tid och att lokala samer förfogade över kyrkplatsen. Dokumentationen pekar särskilt på en samisk familj som varit närvarande både före och efter att området blev en del av Sverige, säger Åsa Össbo.</p><p>Avvittring var den process som fastställde markägoförhållanden mellan kronan och enskilda i Norrland samt Finland. Processen inleddes i slutet av 1600-talet med hänvisning till 1683 års skogsordning som innebar att staten bestämde vem som skulle äga marken. Syftet var att mer skog skulle bli tillgänglig för bergsbruket som krävde stora mängder träkol.</p><p>Under slutet av 1700-talet började nybyggare göra anspråk i det aktuella området – först på fiskesjöar för tillfälliga vistelser och senare genom boställen och odlingsverksamhet. Denna utveckling förstärktes av förändrade politiska ambitioner kring nybyggen.</p><p>– Samerna hade begränsade möjligheter att påverka själva avvittringsprocessen. De deltog i liten utsträckning i möten och förberedelser, bland annat eftersom många befann sig i fjällen eller på norsk sida när besluten fattades.</p><p>Ankarede begravningsplats invigdes i början av 1800-talet och där fanns även ett bönehus. Under avvittringen framfördes inga kyrkliga anspråk på området kring Ankarede.</p><p>– Kyrkan har att döma av källmaterialet inte haft en framträdande roll i övertagandet av mark. Snarare kan det utläsas en avsaknad av handlande då man kunde agerat för att lyfta ut platsen från ägoindelningen redan då.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läs rapporten</h2><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede/">Vad skedde i samband med avvittringen i Ankarede?</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Sanningskommissionen för det samiska folket</h2><p>Sanningskommissionen för det samiska folket är en statlig utredning som tillsatts efter hemställan av Sametinget. Kommissionen är ett oberoende och självständigt organ som ska tolka och utföra det uppdrag som anges i direktivet från regeringen. </p><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/">Sanningskommissionen för det samiska folket</a></p>https://www.umu.se/nyheter/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede_12176314/https://www.umu.se/nyheter/svenskar-tror-pa-ai-genombrott-i-varden-men-inte-superintelligens_12176023/Svenskar tror på AI-genombrott i vården men inte superintelligensÖver åtta av tio svenskar tror att AI kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott, de flesta av dem inom det kommande decenniet. Samtidigt är det betydligt färre som tror att tekniken leder till massarbetslöshet, kraftigt försämrad demokrati eller superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Wed, 03 Jun 2026 08:00:01 +0200<p class="quote-center">Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med</p><p>Studien bygger på en nationell enkät med 1 026 personer som genomfördes under sommaren och hösten 2024. Till skillnad från många tidigare AI-undersökningar bidrar forskarna med ett nytt perspektiv. De fokuserar inte bara på människors inställning till tekniken, utan också på när olika AI-scenarier tros bli verklighet.</p><p>Bakom studien står Filip Fors Connolly, docent vid Institutionen för sociologi vid Umeå universitet, tillsammans med professor Mikael Hjerm och doktor Sara Kalucza, forskare vid samma institution.</p><p>– Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med. Det gör frågan viktig även ur ett samhälls- och policyperspektiv, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Svenskarna mer skeptiska än expertprognoser</h2><p>Resultaten visar att 83 procent av de svarande tror att AI någon gång kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott. Den vanligaste bedömningen är att det sker inom sex till tio år.</p><p>Drygt fyra av tio, 41 procent, tror att AI på sikt leder till kraftigt ökad arbetslöshet. Nästan lika många, 40 procent, tror att tekniken på sikt kraftigt förbättrar levnadsstandarden, medan 39 procent tror att demokratin kommer försämras kraftigt. Endast 28 procent tror att AI når en nivå där datorer eller robotar kan utföra alla typer av jobb lika bra som människor. 34 procent tror att superintelligent AI bortom mänsklig kontroll blir verklighet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="86706c7f-0a8a-4d71-91f8-301d18b2c07d" data-contentname="Faktaruta procent">{}</div><p>En minoritet tror också på de mer långtgående scenarierna där AI ska kunna utföra alla typer av jobb lika bra som människor. Det som experterna ofta kallar artificiell generell intelligens, AGI, eller att superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll uppstår.</p><p>– I expertdebatten finns ett stort fokus på när AGI kan komma, och vissa prognoser pekar mot en ganska nära framtid. Vår studie visar att allmänheten i Sverige är betydligt mer skeptisk och ofta placerar sådana utvecklingar långt fram i tiden, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tre grupper i synen på AI</h2><p>Forskarna delade in svaren i tre grupper baserat på hur deltagarna hade svarat på fem frågor om AI. Den största gruppen, 47 procent, beskrivs som optimistisk och förväntar sig främst positiva effekter av AI.</p><p>En annan grupp, 42 procent, beskrivs som ambivalent och tror att AI kommer att föra med sig både positiva och negativa förändringar. Samtidigt beskrivs 11 procent som skeptiska och tror inte att AI kommer att leda till några större samhällsförändringar.</p><p>Personer med högre utbildning och högre självskattad kunskap om AI tillhör oftare den optimistiska gruppen.</p><p>– AI-debatten handlar ofta om för eller emot. Men för att utforma en klok AI-politik behöver vi också förstå vilka framtider människor faktiskt tror kan inträffa. Vår studie visar att de förväntningarna skiljer sig markant åt i befolkningen, avslutar Filip Fors Connolly.</p>https://www.umu.se/nyheter/svenskar-tror-pa-ai-genombrott-i-varden-men-inte-superintelligens_12176023/https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/Studie visar hur fostermiljön kan minska risken för typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.Wed, 03 Jun 2026 08:29:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Kristina Lejon och forskningsingenjör Emma Renman visar att miljön i livmodern kan påverka immunsystemets utveckling och därigenom minska risken för typ 1-diabetes, oberoende av genetiska faktorer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Våra resultat från en musstudie tyder på att honans immunsystem påverkar hur avkommans immunceller mognar och fungerar hos möss, bortom vad genetiken ensam kan förklara, säger Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett forskningen.</p><p>Studien bygger på en väletablerad forskningsmodell där man använder möss som spontant utvecklar typ 1‑diabetes, så kallade NOD‑möss. Forskarna flyttade NOD‑embryon till honor från en annan musstam (kallad B6). På så sätt kunde de undersöka hur miljön i fosterlivet – oberoende av generna – påverkar immunsystemets utveckling och risken att senare utveckla sjukdom.</p><p>NOD-möss som utvecklats i B6-honor fick cirka 50 procent lägre förekomst av typ 1-diabetes än NOD-möss som burits av NOD-honor. Samtidigt var graden av inflammatorisk infiltration i bukspottkörteln jämförbar mellan grupperna, vilket tyder på att skillnaden ligger i hur immunsvaret regleras och inte i om inflammation uppstår.</p><p>När forskarna studerade immunsystemet hos dessa möss såg de långvariga förändringar. Immunsystemet blev mer balanserat, med fler celler som dämpar överreaktioner och förändrade tecken av självskadliga antikroppar. Detta skulle i sin tur kunna minska risken för att sjukdomen utvecklas.</p><p>Forskarna kunde utesluta att effekten berodde på genetiska skillnader eller på påverkan från moderns tarmflora efter födseln.</p><p>– En möjlig förklaring är i stället att antikroppar som överförs via moderkakan påverkar hur immunförsvaret ”programmeras” tidigt i livet, säger Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Det här visar att faktorer från mushonan kan forma avkommans immunförsvar på ett djupare sätt än man tidigare förstått, säger Kristina Lejon.</p><p>Studien väcker nya frågor om huruvida liknande mekanismer kan påverka sjukdomsrisk även hos människor – och hur tidiga faktorer under graviditeten i så fall kan bidra till att förebygga autoimmun sjukdom.</p><p>Studien är genomförd vid Umeå universitet och finansierades av Odd Fellow Orden och Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/https://www.umu.se/nyheter/om-sprak-och-identiteter-pa-seychellerna_12176094/Om språk och identiteter på SeychellernaSeychellernas historia präglas av att ha varit en fransk slavbaserad bosättning och brittisk koloni. I en ny avhandling undersöker Ronia Anacoura vid Umeå universitet, hur historisk och samtida språkpolitik påverkar samhällets uppfattningar och praxis kring språk på Seychellerna.Wed, 03 Jun 2026 11:51:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ronia Anacoura</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Avhandlingen belyser språkets betydelse i konstruktionen av den seychelliska identiteten</p><p>Avhandlingen är en sociolingvistisk studie av språkideologier på Seychellerna, som har engelska och franska som nationalspråk vid sidan av seselwa, som är landets första språk.</p><p>Fokus ligger på de roller som seselwa, engelska och franska spelat inom språkpolitik över tid och inom olika sociopolitiska domäner genom landets historia hittills. Ronia Anacoura säger att hon med hjälp av olika metoder undersökt det fortsatta samspelet mellan deklarerad och faktisk språkpolitik på Seychellerna.</p><p>– Avhandlingen belyser språkets betydelse i konstruktionen av den seychelliska identiteten, liksom den ihållande förhandlingen mellan dominerande och underordnade språk i offentliga institutioner, inklusive rättsväsendet, parlamentet, det offentliga rummet, offentliga medier och offentlig utbildning, säger Ronia Anacoura och fortsätter:</p><p>– Med hjälp av Shohamy's <em>De Facto Language Policy Framework</em>, formulerat kring de postkoloniala begreppen språkhegemoni och bildandet av kreolska identiteter, syftar min studie till att avslöja de ideologier som ligger till grund för språkpolitik, de historiska och sociala faktorer som formar den, och deras praktiska inverkan på nationell identitet, social inkludering och språkstyrning på Seychellerna.</p><p>Ronia Anacoura avslutar med att framhålla att avhandlingen syftar till att bidra till akademiska debatter om språkhegemoni, kreolsk identitet och policyutveckling, samtidigt som den erbjuder insikter för framtida språkstyrning i flerspråkiga postkoloniala samhällen.</p>https://www.umu.se/nyheter/om-sprak-och-identiteter-pa-seychellerna_12176094/https://www.umu.se/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/Donationer stärker cancerforskningen i UmeåVarje år får Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet omkring 2 000 gåvor. Pengarna går till forskning om bland annat cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och ALS och spelar en avgörande roll för att forskningen ska kunna utvecklas vidare.Tue, 02 Jun 2026 13:21:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Varje år får omkring 70 000 personer i Sverige ett cancerbesked – och i kampen mot sjukdomen spelar donationer en central roll..</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Donatorer kan själva välja vilket område de vill stödja, och just cancerforskningen är ett av de områden som får mest stöd. I 2025 års utdelning gick en stor del av medlen till nya projekt som nu har startat, ofta i form av treåriga bidrag.</p><p>En av forskarna som fått stöd är Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Han studerar grundläggande mekanismer i cellen som kan kopplas till cancer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från DNA till protein och vad som kan gå fel</h2><p>Allt liv bygger på att celler kan läsa av sin genetiska information och omvandla den till proteiner. Den processen är avgörande, men också känslig för störningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Björklund, Professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi försöker förstå hur cellen reglerar vilka proteiner som ska bildas, och när. Det är något som i sin tur kan påverka utvecklingen av cancer, säger Stefan Björklund.</p><p>Hans forskning fokuserar på ett stort proteinkomplex som kallas Mediatorn. Komplexet fungerar som en ”molekylär strömbrytare” för att styra vilka gener som ska vara aktiva. Tidigare har forskare främst studerat en variant av Mediatorn som inte är bunden till DNA. Nu har Björklunds grupp i stället visat att den DNA-bundna formen samverkar med andra viktiga proteiner i cellkärnan.</p><p>Resultaten öppnar för nya insikter i hur cellens proteinproduktion styrs och vad som händer när den regleringen störs.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya insikter om cancer och möjliga behandlingar</h2><p>Ett särskilt fokus i projektet ligger på ribosomer – cellens “proteinfabriker”. Forskning har på senare år visat att cancerceller kan innehålla förändrade ribosomer, så kallade onko‑ribosomer, som bidrar till tumörers tillväxt och aggressivitet.</p><p>– Om regleringen av ribosomer går fel kan det leda till att cellen börjar producera proteiner på ett sätt som gynnar cancerutveckling, förklarar Stefan Björklund.</p><p>Samtidigt pekar nya studier på att dessa mekanismer också kan bli mål för framtida behandlingar. Att förstå detaljerna i hur processen styrs är därför ett viktigt steg mot nya terapier.</p><p>Flera forskare i Umeå fick medel i fjolårets utdelning och angriper cancer från olika håll. Universitetslektor Oskar Hemmingsson, vid Institutionen för diagnostik och intervention, kombinerar kliniska studier av avancerad cancer med laboratorieforskning. I projektet använder han modellorganismen, rundmasken<em> C. elegans</em>, för att hitta substanser som kan bromsa centrala mekanismer bakom cancerutveckling. Metoden gör det möjligt att snabbare identifiera lovande kandidater för vidare studier.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Hemmingsson, Universitetslektor, överläkare och universitetslektor på Institutionen för diagnostik och intervention. Enhet: Kirurgi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Stödet var viktigt för att vi skulle kunna ta nästa steg i projektet. Vi har kunnat testa läkemedelskandidater som vi först identifierat i <em>C. elegans</em> direkt på tumörceller, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Även professor Andrei Chabes fick stöd och studerar hur balansen av cellens DNA‑byggstenar påverkar genomets stabilitet. När balansen rubbas kan det leda till genetiska skador och cancer, men kunskapen kan också bana väg för mer precisa behandlingar.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Donationer driver forskningen framåt</h2><p>I takt med att forskningsanslag från traditionella finansiärer minskar och kostnaderna för forskning ökar, blir privata donationer allt viktigare.</p><p>– Stödet från insamlingsstiftelsen är avgörande för att vi ska kunna driva våra projekt vidare och hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå. Pengarna används bland annat till personal, material och avancerad utrustning. Det är kostnader som annars kan vara svåra att täcka fullt ut, säger Stefan Björklund.</p><p>Donationer är i dag en nödvändig del av cancerforskning i Sverige. Särskilt gäller det investeringar i dyr forskningsinfrastruktur, där privata stiftelser ofta står för en stor del av finansieringen.</p><p>– Utan privata givare skulle mycket av vår forskning inte vara möjlig, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Inför 2026 väntas Insamlingsstiftelsen kunna dela ut ännu mer medel än tidigare, efter flera större donationer i slutet av 2025. Det innebär nya möjligheter för forskare i Umeå att fortsätta jaga svar på några av medicinens svåraste frågor.</p>https://www.umu.se/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/https://www.umu.se/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_12175979/Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans 2026Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans utdelas i år till Felix Forsgren och Albin Renlund, Handelshögskolan vid Umeå universitet, för uppsatsen med titeln “Capital Structure Adjustment in Nordic M&A: The speed of post-acquisition leverage convergence.” Priset består av ett stipendium på 20 000 SEK och kommer att delas ut vid Handelshögskolans diplomeringsceremoni i Aula Nordica den 4 juni, 2026.Tue, 02 Jun 2026 13:42:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Renlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Albin Renlund:</h3><p>Först vill jag tacka Siemens Financial Services för att vi har tilldelats Best Student Thesis Award i finans 2026. Jag vill även rikta ett stort tack till min uppsatspartner Felix för hans fantastiska arbete under hela skrivprocessen.</p><p>Det känns otroligt givande och ärofyllt att vår uppsats har uppmärksammats som både högkvalitativ och relevant för finansområdet. Slutligen vill jag tacka vår handledare Ebrahim Bazrafshan för hans stöd, vägledning och värdefulla kritik under uppsatsens gång, vilket bidrog till att säkerställa att vår studie höll en hög standard och bidrog till forskningsområdet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Felix Forsgren</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Hamrén</span></div></div><h3>Felix Forsgren:</h3><p>Jag vill verkligen tacka Siemens Financial Services och Handelshögskolan vid Umeå universitet för att ha tilldelats det här priset. Att få denna utmärkelse är både en stor ära och en betydelsefull bekräftelse på den tid och det arbete vi har lagt ner på uppsatsen. Det känns särskilt roligt att vårt arbete har uppmärksammats för sin relevans inom finansområdet.</p><p>Jag vill tacka min uppsatspartner Albin för hans arbetsmoral och engagemang genom hela processen. Jag vill även rikta min uppskattning till vår handledare Ebrahim Bazrafshan, för hans vägledning, stöd och konstruktiva feedback, som hjälpte oss att stärka uppsatsen.</p><h3>Juryns motivering</h3><p>I motiveringen till priset nämner juryn bland annat att den vinnande uppsatsen utmärks av en väl motiverad frågeställning, som analyserats på ett förtjänstfullt sätt med relevant metodik och data. Studien, som är välskriven, bidrar med både teoretisk och praktisk kunskap rörande hur nordiska företag anpassar sin kapitalstruktur efter företagsuppköp.</p><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med <a href="https://www.siemens.com/sv-se/products/financial-services/">Siemens Financial Services</a>.</p><h3>Om uppsatsen</h3><p>Handledare till uppsatsen var <a href="~/link/ca2077e227644d94806491ff4bdac108.aspx">Ebrahim Bazrafshan</a>.</p><p>Du hittar uppsatsen <a href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1972509">här</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_12175979/https://www.umu.se/nyheter/geografiamnet-nyckel-till-hallbarhetsforstaelse_12175962/Geografiämnet nyckel till hållbarhetsförståelseGeografi i skolan har stor potential att stärka elevers förståelse för hållbar utveckling. Men hur begreppet används i undervisningen är avgörande – annars riskerar kunskapen att bli ytlig. Det visar Hampus Hallingfors i sin avhandling.Tue, 02 Jun 2026 13:21:59 +0200<p class="quote-center"> När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken.</p><p>Geografiämnet är väl lämpat för att undervisa om hållbar utveckling eftersom det behandlar relationen mellan människa och miljö. Det framgår av avhandlingen som bygger på intervjuer med högstadielärare i Västerbotten och analyser av en läroplansdebatt mellan 2004–2006.</p><p>Men resultaten visar också att det inte räcker att bara lyfta hållbar utveckling som begrepp. Hur undervisningen utformas har stor betydelse för vad eleverna faktiskt lär sig.</p><p>– Geografiämnet har goda förutsättningar att bidra till elevers förståelse av hållbar utveckling, men undervisningen behöver konkretiseras för att inte stanna vid allmänna formuleringar, säger Hampus Hallingfors, doktorand vid Institutionen för geografi.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från globala mål till lokal verklighet</h2><p>En central slutsats i studien är att undervisningen blir mer meningsfull när globala hållbarhetsfrågor kopplas till elevernas egen vardag. Genom att utgå från lokala miljöer och konkreta exempel kan elever både stärka sin förståelse och utveckla ett kritiskt förhållningssätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att uppleva naturen på plats är ett enkelt sätt att närma sig hållbarhetsfrågor, menar Hampus Hallingfors.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hampus Hallingfors</span></p></div></div><p>– När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken. Ett sådant arbetssätt öppnar också för diskussion och kritiskt tänkande och kan uppmuntra elever att agera för hållbar utveckling i sin egen närmiljö, säger Hampus.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Begränsat utrymme och otydliga ramar</h2><p>Studien pekar också på flera utmaningar. Geografiämnets relativt låga status i skolan och den begränsade undervisningstiden gör att hållbarhetsfrågor inte får det utrymme som de kräver.</p><p>Lärarna lyfter också att läroplanens formuleringar ibland upplevs som otydliga, vilket påverkar deras handlingsutrymme. Samtidigt bidrar en ökad spridning av så kallade alternativa fakta till att undervisningen blir mer komplex.</p><p>– Det finns en paradox i att hållbar utveckling är en av vår tids mest diskuterade frågor, samtidigt som geografiämnet – som har särskilt goda möjligheter att belysa den – får begränsat utrymme i skolan, säger Hampus Hallingfors.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stort behov av fortbildning</h2><p>Ett av de mest framträdande resultaten i avhandlingen är lärarnas uttryckta behov av mer ämnesspecifik fortbildning och en närmare koppling mellan skola och universitet. Flera lärare upplever också att den naturgeografiska delen av lärarutbildningen är otillräcklig.</p><p>Tillgången till fortbildning upplevs dessutom variera geografiskt, där lärare i norra Sverige tycker att möjligheterna är mer begränsade.</p><p>– För att undervisningen om hållbar utveckling ska bli både relevant och fördjupad behövs stärkt fortbildning och ett tätare samarbete mellan akademi och skola, säger  säger Hampus Hallingfors.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2057985&dswid=-4900">Länk till avhandlingen</a></p>https://www.umu.se/nyheter/geografiamnet-nyckel-till-hallbarhetsforstaelse_12175962/https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-om-vaxters-rottillvaxt-tog-form-under-icelab-camp_12175699/Forskningssamarbete om växters rottillväxt tog form under IceLab CampEtt slumpmässigt möte mellan en växtfysiolog och en beräkningsbiolog under Umeå universitets tvärvetenskapliga "IceLab Camp" har utvecklats till ett pågående forskningssamarbete om hur växter reglerar rottillväxt som svar på näringsämnen. Matematiska modeller blev en avgörande för att kringgå en experimentell begränsning.Tue, 02 Jun 2026 11:34:48 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från projekt under IceLab Camp till forskningssamarbete</h2><p>Samarbetet började i september 2024 under IceLab Camp, en tvärvetenskaplig kurs som organiseras av Integrated Science Lab (IceLab) vid Umeå universitet. Kursen är utformad för att stimulera nya tvärvetenskapliga forskningsidéer. Barbora Pařízková, växtfysiolog vid Umeå Plant Science Centre, och Suvam Roy, beräkningsbiolog vid Institutionen för molekylärbiologi, fördes samman genom kursens tvärvetenskapliga gruppindelning.</p><p>När deltagarna presenterade sina forskningsprojekt för varandra upptäckte de att Suvam Roys expertis inom beräkningsmodellering kunde hjälpa Barbora Pařízková i hennes forskning om hur olika former av kväve påverkar växters arkitektur. Mer specifikt kunde den bidra till att övervinna en begränsning i hennes experimentella arbete. </p><p class="quote-center">Det här samarbetet visade hur matematiska modeller kan hjälpa oss att testa scenarier som helt enkelt inte är möjliga i verkligheten. Det förvandlade en biologisk vägg till en väg framåt för nya upptäckter.</p><p>– När vi började prata om våra projekt insåg jag att Suvam kunde bidra med beräkningsverktyg som kunde hjälpa till att komma förbi en experimentell utmaning i mitt projekt. Jag studerar växthormoners roll i rotutveckling, men dessa hormoner är så viktiga att vi inte kan ta bort dem genetiskt. Vi behövde modellering för att simulera situationer som vi inte kan skapa experimentellt, förklarar Barbora. </p><p>Detta blev grunden för deras gemensamma projekt i kursen. När kursen avslutades fortsatte dock Barbora och Suvam att arbeta tillsammans. Nu, våren 2026, är deras forskning redo att skickas in till en vetenskaplig tidskrift. </p><h3>Matematiska modeller avslöjar dolda mekanismer bakom rottillväxt</h3><p>Barbora Pařízková var intresserad av hur organiskt kväve påverkar rotutveckling. Hon undersökte särskilt aminosyran L-glutamin (L-GLN) och dess tillväxtfrämjande effekter via auxin, ett växthormon som är avgörande för rotutveckling. Barbora upptäckte att L-GLN aktiverar auxin, men kunde inte blockera hormonet experimentellt eftersom det är livsnödvändigt och växter därför producerar det via flera överlappande biosyntesvägar. </p><p>För att kunna studera auxin måste forskare isolera olika vägar för auxinproduktion i växter, men detta var inte möjligt med traditionella experimentella metoder eftersom auxin är livsnödvändigt för växters överlevnad. Växter har därför utvecklat flera överlappande vägar för att producera auxin. Om en väg blockeras kan andra vägar kompensera och produktionen fortsätter. Detta gör det nästan omöjligt att med traditionella laboratorieexperiment studera enskilda biosyntesvägar för auxin. </p><p>När vissa biologiska frågor är svåra att undersöka experimentellt kan matematiska modeller hjälpa forskare att utforska möjliga scenarier och generera förutsägelser. Det var precis vad Barbora och Suvam började göra. </p><p>Med hjälp av metaboliska simuleringar baserade på transkriptomikdata undersökte Suvam hur växter svarar på L-GLN via auxin. </p><p>– Modellen visade att växter som tillfördes glutamin aktiverade en alternativ auxinbiosyntesväg jämfört med växter som tillfördes nitrat, vilket främjade rottillväxt, förklarar Suvam Roy. </p><p>Den beräkningsbaserade modelleringen hjälpte dem också att identifiera kandidatgener som reglerar aktiveringen av specialiserade rotprimordier som svar på L-GLN. Två av dessa gener verkade begränsa aktiveringen av sidorotstillväxt. För att verifiera modellens förutsägelser tog de fram växter som saknade dessa gener och observerade en ökad aktivering av sidorötter. </p><p>Barbora och Suvam ser fram emot att dela fler detaljer om sina upptäckter när granskningen av artikeln är avslutad. </p><h3>Värdet av tvärvetenskapligt samarbete</h3><p>Barbora Pařízková hade tidigare sökt hjälp med hur man kan studera enskilda biosyntesvägar för det viktiga växthormonet auxin. Hon presenterade sitt forskningsproblem vid ett IceLab Lunch Pitch-evenemang våren 2024, men hittade då inte rätt koppling till andra forskare. Hon fortsatte dock att söka samarbeten och under IceLab Camp föll pusselbitarna på plats som gjorde forskningen möjlig. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbora Parizkova berättar om sidorötternas tillväxt vid en IceLab Lunch Pitch den 13 mars 2024</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>GABRIELLE BEANS</span></div></div><p>– Det här samarbetet visade hur matematiska modeller kan hjälpa oss att testa scenarier som helt enkelt inte är möjliga i verkligheten, säger Barbora.</p><p>Det öppnade en väg förbi det experimentella hinder jag stött på, mot nya upptäckter. <br>För Suvam Roy visar projektet värdet av tvärvetenskapliga miljöer och aktiviteter där forskare med mycket olika expertis kan utbyta idéer i ett tidigt skede. </p><p>– Projektet växte fram direkt ur samtalen under IceLab Camp, säger han. Det visade hur beräkningsbaserade och experimentella metoder kan komplettera varandra på oväntade sätt. </p>https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-om-vaxters-rottillvaxt-tog-form-under-icelab-camp_12175699/https://www.umu.se/nyheter/studenter-delar-kunskap-och-bygger-natverk-pa-ski-konferensen_12175946/Studenter delar kunskap och bygger nätverk på SKI-konferensenDen 1 juni samlades studenter för den årliga studentkonferensen för idrottsutbildningar, SKI, vid Umeå universitet. Under eftermiddagen presenterade de sina examensarbeten för en ämnesöverskridande publik och fick möjlighet att dela kunskap och perspektiv.Tue, 02 Jun 2026 10:19:07 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3b1a4ddd-9fd3-4ed0-92d1-a613050daba4" data-contentname="SKI-konferens 2026_1">{}</div><p>SKI-konferensen är en mötesplats där studenter från Idrottsfysiologprogrammet, Idrottsvetenskapliga programmet, Psykologprogrammet med inriktning mot idrott samt Tränarprogrammet får möjlighet att visa upp sina examensarbeten genom posters och korta muntliga presentationer. Syftet är att stärka kunskapsutbytet mellan utbildningarna och skapa möjligheter för nätverkande inför det kommande arbetslivet.</p><p>Den fakultetsöverskridande konferensen arrangeras av Jenny Svender och Cecilia Stenling vid Pedagogiska institutionen, Louise Davis vid Institutionen för psykologi, Andreas Hult vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering samt Tove Mårs vid Idrottshögskolan.</p><p>–Konferensen ger studenterna möjlighet att visa upp sina arbeten i ett större sammanhang och samtidigt ta del av hur andra närmar sig olika frågeställningar inom idrottsområdet, säger Tove Mårs, projektsamordnare vid Idrottshögskolan.</p><h3>På väg mot arbetslivet</h3><p>Under konferensen genomfördes även ett panelsamtal med temat ”På väg mot arbetslivet”, där representanter från idrottsrörelsen och arbetslivet delade med sig av sina erfarenheter. Marie-Louise Jarlenfors, vd och sportchef IKSU, Anders Wahlström, utvecklingschef vid Modohockey, och Hannes Andersson, utvecklingsansvarig på Svenska Badmintonförbundet samt verksamhetsledare för Badmintons kompetenscentrum vid Idrottshögskolan, deltog i samtalet.</p><p>–Panelsamtalet ger studenterna möjlighet att reflektera över sin framtida yrkesroll och ställa frågor kring kompetensbehov, karriärvägar och hur olika professioner samverkar inom idrotten, säger Tove Mårs.</p><h3>Pris för bästa presentation</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e62a5027-df44-4572-b8f3-ffb706f30e70" data-contentname="SKI-konferens 2026_2">{}</div><p>En jury bestående av representanter från Idrottshögskolans forskningsråd, Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan, samt Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan, delade ut pris för bästa poster och presentation.</p><p>Den vinnande studenten, Tova Jonsson från Idrottsvetenskapliga programmet, uppmärksammades för sin välgjorda och pedagogiska poster, sitt tydliga framförande och arbetets relevans inom idrottspedagogik.</p><p>Tovas kandidatuppsats ”Mellan utbildning och praktik – en kvalitativ dokumentanalys av kunskap och lärande i Svenska fotbollsförbundets tränarutbildningsprogram” behandlar ett viktigt ämne, nämligen den utbildning som ges inom idrottens förbund.</p><p>–Hennes presentation var pedagogisk, välstrukturerad och hade ett tydligt och hade ett tydligt och sammanhängande flöde. Hon gav också genomtänkta och utförliga svar på jurygruppens frågor, säger Apostolos Theos och fortsätter:</p><p>– Studentkonferensen är en viktig del av Idrottshögskolans arbete med att stärka samverkan mellan utbildningar, forskning och omvärld. Genom att samla studenter från olika program skapas en mötesplats där kunskap delas, idéer utvecklas och kontakter knyts inför det kommande arbetslivet, säger Apostolos Theos.</p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-delar-kunskap-och-bygger-natverk-pa-ski-konferensen_12175946/https://www.umu.se/nyheter/framrostad-till-arets-basta-forelasare-_12175888/Framröstad till årets bästa föreläsare av personalvetarprogrammets studenterStaffan Ingmanson har blivit tilldelad pris för bästa föreläsare av studenterna på personalvetarprogrammet. Tue, 02 Jun 2026 09:11:38 +0200<p>Staffan Ingmanson, docent på Juridiska institutionen, har av förstaårsstudenterna på personalvetarprogrammet blivit framröstad till årets bästa föreläsare, vilket han tycker känns väldigt hedrande. Motiveringen lyder”…för dina tydliga och välstrukturerade föreläsningar med ett pedagogiskt upplägg som gör även svåra moment lättare att förstå. Genom att lyfta fram relevant information och skapa engagemang under föreläsningarna bidrar du till en positiv och lärorik studiemiljö”.</p><p>Staffan undervisar på kursen Arbetsrätt för personalvetare som studenterna på personalvetarprogrammet läser under sitt första år.</p><p>– Personalvetare uppvisar ett genuint intresse för arbetsrätten och goda kunskaper i ämnet är viktigt i den framtida yrkesrollen, säger Staffan.</p>https://www.umu.se/nyheter/framrostad-till-arets-basta-forelasare-_12175888/https://www.umu.se/nyheter/nytt-material-kan-rena-vatten-lagra-energi-och-avge-ljus_12174292/Nytt material kan rena vatten, lagra energi och avge ljusGenom att tillsätta små mängder metall till ett etablerat biomaterial har en doktorand vid Umeå universitet utvecklat nya funktioner med potential inom allt från miljörening till elektronik och belysning.Tue, 02 Jun 2026 09:10:36 +0200<p>Ett och samma material men med helt olika egenskaper beroende på vilken metall som tillsätts. Det är kärnan i den forskning som Sana Elbashir presenterar i sin kommande doktorsavhandling vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><p class="quote-center">Samma kristallstruktur ger två helt olika resultat beroende på vilken metall vi tillsätter</p><p>Genom att ”dopa” det syntetiska biomaterialet β-trikalciumfosfat (β-TCP) med zink eller koppar har hon visat hur materialets funktion kan styras i olika riktningar – från ljusemission till kemisk nedbrytning av föroreningar.</p><p>– Samma kristallstruktur ger två helt olika resultat beroende på vilken metall vi tillsätter. Zink styr energin mot kemiska reaktioner, medan koppar istället omvandlar den till ljus, säger Sana Elbashir.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fe331496-a9b1-4589-898b-c0807849c7a7" data-contentname="Sana - XR">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan bryta ned föroreningar med solljus</h2><p>Den zinkdopade varianten visade särskilt lovande resultat som fotokatalysator. Under simulerat solljus kunde materialet effektivt bryta ned organiska färgämnen, samtidigt som det visade god stabilitet.</p><p>Det öppnar för möjliga tillämpningar inom bl a miljöteknik, där solljus kan användas för att effektivisera nedbrytning av föroreningar i vatten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intressant för elektronik och sensorer</h2><p>Samtidigt uppvisade de metallmodifierade materialen förbättrade elektriska egenskaper. Förmågan att lagra elektrisk laddning ökade markant och laddningsdynamiken blev snabbare jämfört med det rena materialet.<br>Det gör materialet relevant även för framtida elektronik, till exempel i små kondensatorer eller sensorer.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från biomaterial till multifunktionella tillämpningar</h2><p>β-TCP används sedan tidigare inom medicinska tillämpningar, bl a för benuppbyggnad och för läkemedelsleverans i kroppen. Den nya forskningen visar att materialet också kan få helt andra användningsområden utan att förlora sin biokompatibilitet.</p><p>– Det gör att vi i framtiden skulle kunna utveckla material som både fungerar medicinskt och har ytterligare funktioner, till exempel att förebygga infektioner eller styra läkemedelsfrisättning, säger Sana Elbashir.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-material-kan-rena-vatten-lagra-energi-och-avge-ljus_12174292/https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/Ny forskning ger röst åt okända kvinnosjukdomen lipödemMånga kvinnor med sjukdomen lipödem upplever att de inte tas på allvar i vården, trots att sjukdomen ofta innebär stora begränsningar och starkt påverkad livskvalitet. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.Tue, 02 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Lipödem är en kronisk sjukdom som främst drabbar kvinnor och innebär att det samlas oproportionerliga mängder fett på benen och ibland armarna. Tillståndet orsakar också smärta, tyngdkänsla och att man lätt får blåmärken på de drabbade kroppsdelarna. Trots detta är kunskapen om sjukdomen fortfarande begränsad, både inom forskning och hälso- och sjukvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Lipödem kan påverka många delar av livet – socialt, i arbete och i familjen. Ökad medvetenhet, bättre diagnostik och mer forskning om behandlingar är avgörande för att förbättra livssituationen för de drabbade, säger Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tas inte alltid på allvar</h2><p>Johan Dahlberg har träffat patienter med lipödem sedan 2019. I sin avhandling har han undersökt de erfarenheter som kvinnor med lipödem har av sin sjukdom och av kontakter med vården. Resultaten ger en samstämmig bild: sjukdomen har stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan handla om svårigheter att hitta kläder som passar, begränsningar i arbetslivet och en känsla av socialt utanförskap. Samtidigt finns en oro för hur symtomen ska utvecklas över tid.</p><p>– Ofta beskriver kvinnorna också att de inte blir tagna på allvar av sjukvården och upplever sig ifrågasatta när de berättar om sina symtom. Det påverkar både livskvaliteten och tilliten till vården, säger Johan Dahlberg.</p><p>Samtidigt visar avhandlingen att lipödem inte tycks påverka muskelstyrka eller muskelmassa hos den som drabbas. I stället handlar det om en oproportionerlig ökning av fettvävnad. Det är ett viktigt resultat som kan bidra till att bättre förstå sjukdomen och hur kvinnor påverkas av lipödem.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Många söker information på egen hand</h2><p>Forskningen om lipödem är fortfarande begränsad, och i avhandlingen har patienter och vårdpersonal därför fått lyfta vilka frågor som är viktigast att fortsätta forska på framöver. Högt på listan står bättre metoder för att ställa diagnos, och mer kunskap om vilka behandlingar som faktiskt hjälper. Bristen på vetenskapligt underlag begränsar idag de behandlingar som vården erbjuder. Många drabbade vittnar om att de tvingas söka information och hjälp på egen hand. Avhandlingen betonar därför behovet av ökad kunskap i vården, tidigare upptäckt av symtom och riktade insatser som tar hänsyn till patienternas vardag och behov.</p><p>– Min förhoppning är att forskningen ska bidra till en mer jämlik vård för kvinnor med lipödem, säger Johan Dahlberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8fd2e30-c08b-431d-93fa-2e1cc8fdc2cc" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/https://www.umu.se/nyheter/efter-kriget-formas-mostar-av-strider-om-minne-och-framtid_12175595/Efter kriget formas Mostar av strider om minne och framtidVad ska bevaras, byggas upp eller glömmas efter ett krig? En ny studie från Umeå universitet visar hur konflikter om historia, identitet och framtid fortfarande präglar den bosniska staden Mostar, tre decennier efter Bosnienkriget.Tue, 02 Jun 2026 08:00:00 +0200<p class="quote-center">Platser upplevs aldrig enbart som fysiska platser</p><p>Kriget i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995 lämnade stora delar av staden Mostar i ruiner. Men återuppbyggnaden har handlat om långt mer än att reparera hus och gator. Det visar ny forskning från Umeå universitet.</p><p>Enligt Matheus Souza, forskarstuderande i statsvetenskap, bär stadens miljöer fortfarande på olika berättelser om det förflutna och skilda föreställningar om framtiden.</p><p>– Min forskning visar att platser aldrig upplevs enbart som fysiska platser. De formas också av olika minnen av det förflutna, erfarenheter av nuet och förväntningar på framtiden, säger han.</p><p>För vissa politiker och andra personer med inflytande symboliserade kvarvarande krigsruiner stagnation och ett behov av modernisering. Andra invånare och organisationer såg i stället ett värde i att bevara platser som bar på minnen och kontinuitet från tiden före kriget.</p><p>– Andra människor beskrev vissa platser genom känslor av väntan, stillastående och osäkerhet och menade att vardagslivet i staden hade blivit ”fastlåst” efter kriget, säger Souza.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kampen om stadens berättelse</h2><p>De olika synsätten blev tydliga på flera platser i Mostar. Konflikterna handlade både om krigsruiner och minnesplatser, men också om nya kommersiella projekt och konstnärliga initiativ.</p><p>– Städer efter krig formas inte bara genom fysisk återuppbyggnad, utan också genom konflikter om vilka historier som ska förbli synliga, vilka typer av förändringar som bör ske och vilken sorts framtid staden ska röra sig mot, säger Souza.</p><p>Han lyfter bland annat fram minnesplatser som Partisan Memorial Cemetery, Liska Cemetery och Ljiljan Memorial. Samtidigt undersöker han utvecklingsprojekt som Rondo Commercial Complex samt lokala initiativ kopplade till Street Arts Festival Mostar och Bulevar of Friendship.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intervjuer under promenader genom staden</h2><p>Materialet bygger på kvalitativt fältarbete i Mostar mellan 2023 och 2025. Genom intervjuer och promenadsamtal med invånare, konstnärer, politiker och representanter för lokala organisationer undersökte Matheus Souza hur människor upplever stadens förändring efter kriget.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Staden Mostar. Foto: Matheus Souza</p></div></div><p>I stället för traditionella intervjuer fördes samtalen medan deltagarna rörde sig genom miljöer präglade av både förstörelse och återuppbyggnad. Diskussionerna ägde rum vid ruiner, minnesplatser, kaféer och nya stadsutvecklingsprojekt. Metoden gjorde det möjligt att fånga hur känslor, minnen och framtidsförväntningar knyts till specifika platser i staden.</p><p>– Dessa promenader visade hur människor kopplade känslor, minnen och framtidsförväntningar direkt till specifika platser runt om i staden, säger Souza.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Fred handlar också om vardagslivet</h2><p>Forskningen pekar samtidigt på ett bredare perspektiv på fredsbyggande efter krig. Fred handlar inte bara om politiska avtal eller frånvaro av våld, menar Matheus Souza.</p><p>– Fred formas också genom organiseringen av urbant rum och tid: genom huruvida människor kan upprätthålla kontinuitet i vardagslivet, om de kan känna igen sig själva i staden omkring dem och om de kan föreställa sig hållbara framtider efter kriget, säger han.</p><p>I Mostar kunde nya byggprojekt uppfattas både som framsteg och som en förlust. När välkända byggnader och gemensamma mötesplatser försvann förändrades också människors känsla av tillhörighet.</p><p>Forskningen visar därmed att stadsutveckling efter krig inte bara är en teknisk eller ekonomisk fråga.</p><p>– De påverkar också om livet efter kriget känns socialt meningsfullt, bekant och levbart för människorna som bor i staden, säger Matheus Souza.</p>https://www.umu.se/nyheter/efter-kriget-formas-mostar-av-strider-om-minne-och-framtid_12175595/https://www.umu.se/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/Över 300 internationella masterstudenter firades vid Umeå universitetDen 27 maj firade Umeå universitet över 300 studenter från mer än 40 internationella masterprogram vid sin årliga examensceremoni. Aula Nordica fylldes av stolthet och förväntan när studenter, personal, familj och vänner samlades för att hylla de studenter som tar examen från dessa program nu i vår. Mon, 01 Jun 2026 14:09:16 +0200<p>Under den festliga ceremonin firade studenter från hela världen att deras studier snart var avslutade och att ett nytt kapitel i deras liv stod för dörren. Vice rektor Cathrine Norberg höll talet vid examensceremonin och gav både uppmuntran och praktiska råd till de nyutexaminerade inför deras kommande steg.</p><p class="quote-center">Tack för att ni berikar vårt universitet med er närvaro och för att ni bidrar med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vice rektor Cathrine Norberg håller ett tal till de internationella masterstudenterna som tar examen 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>– Ni har nått en viktig milstolpe i era liv och har verkligen all anledning att vara stolta över er själva, sade Cathrine Norberg. – Jag vill tacka er för att ni har berikat vårt universitet med er närvaro och för att ni har bidragit med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare. Min förhoppning är att er kunskapstörst ska fortsätta. Era framtida arbetsplatser behöver människor som ni – som är innovativa, som tänker kritiskt, som är kunniga, som bryr sig om andra och som vill göra skillnad.</p><h3>En students syn på resan</h3><p>Varje år utses en student att representera avgångsklassen genom att hålla ett tal vid ceremonin. Årets studenttalare var Marcos Cardoso de Souza från Brasilien, som tar examen från masterprogrammet i folkhälsa.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marcos Cardoso de Souza, studenttalare vid examensceremonin 2026, lyfte att det i hans klass i folkhälsa fanns studenter från sjutton olika länder, vilket skapade en kulturell mångfald som öppnar sinnet för olika synsätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal reflekterade han över de utmaningar han stod inför innan han kom till Umeå och mångfalden bland studenterna på hans program.</p><p class="quote-center">Lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!</p><p>- Under mina studieår här har jag haft möjlighet att träffa så många människor med olika bakgrunder och kulturer. I min folkhälsoklass fanns det studenter från sjutton olika länder. Det skapade en kulturell blandning som öppnar sinnet för olika synsätt. Jag önskar er alla att nästa steg blir smidigt och rakt, lugnt mot er önskade framtid. Men om det tar längre tid än väntat, lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!, säger Marcos Cardoso de Souza.</p><h3>En alumns syn på utbildning och akademisk frihet</h3><p>Årets alumnföreläsare var Jessica K. Ljungberg, som tog sin doktorsexamen i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet 2006. Hon är idag professor i ingenjörspsykologi vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning inriktar sig på uppmärksamhet och minne, samt på hur störande faktorer som buller påverkar prestationsförmågan, och omfattar även områden som åldrande, hjärnans plasticitet och livslångt lärande.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid examensceremonin 2026 höll alumnen Jessica K. Ljungberg ett innerligt och inspirerande tal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal lyfte hon fram universitetens roll som plats för fritt tänkande, nyfikenhet och kritisk reflektion.</p><p>– Universiteten gav mig något större än en karriär, de gav mig frihet. Friheten att tänka, att ställa frågor, att samarbeta med människor från andra kulturer och discipliner. Din bakgrund sätter inte gränser för dig. Din unikhet spelar roll. Din röst spelar roll. Världen behöver människor som vågar tänka fritt. Utbildning handlar inte om att bygga en karriär, utan om att bli en friare människa, sade Jessica K. Ljungberg.</p><h3>En livfull ceremoni präglad av internationell mångfald</h3><p>Ceremonin innehöll även tre framträdanden av Umeå Studentkör, en ensemble som har en nära koppling både till universitetets högtider och till Umeås kulturliv. Efter ceremonin samlades studenter och gäster för ett festligt mingel och fick möjlighet att föreviga minnesvärda ögonblick i de mycket populära fotobåsen.</p><p>De nyutexaminerade från en rad olika utbildningsprogram och bakgrunder samlades, vilket speglade den starka internationella dimensionen vid Umeå universitet. När de nu tar nästa steg bär de med sig kunskap, erfarenheter och nätverk som kommer att knyta dem till Umeå under många år framöver.</p>https://www.umu.se/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/https://www.umu.se/nyheter/sju-nya-ulf-projekt-ska-utveckla-skolan-i-samverkan-_12175774/Sju nya ULF-projekt ska utveckla skolan i samverkan Hur kan AI stärka lärande? Hur utvecklas undervisning och ledarskap i skolan? Projekten ingår i den nationella satsningen ULF (utbildning, lärande och forskning), där universitet och skolhuvudmän arbetar tillsammans kring praktiknära forskning.Mon, 01 Jun 2026 13:58:02 +0200<p>– Projekten tar upp frågor som skolor själva lyfter, vilket gör arbetet relevant direkt i verksamheten. För oss vid universitetet innebär det också att forskningen kopplas närmare undervisning och lärarutbildning, säger Ola J. Lindberg, biträdande föreståndare vid Lärarhögskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">De nya projekten</h2><p>•<a href="~/link/e843ead49ada40829fc31880f8c1735d.aspx"> Styrkedjans länkar: Lärarledares samspel med rektor och huvudman</a><br>• <a href="~/link/413fac9b79e54e248eefe7c29dcdb37c.aspx">Lärandeguider – AI‑genererat stöd för elevers lärande vid APL</a><br>• <a href="~/link/518b922ba8f24485870815f704529b8c.aspx">Arbetslivet som hela skolans ansvar – integrering av arbetslivskunskap i vuxenutbildningen</a><br>• <a href="~/link/9a9d2a84bbe948a9907c4785293ca662.aspx">Att undervisa om vetenskaplighet och AI i yrkesprogrammens naturkunskap</a><br>• <a href="~/link/72f0acfcf6264042a49f026a55e3c1ee.aspx">AI i undervisning – att stärka elevers motivation, delaktighet och lärandestrategier</a><br>• <a href="~/link/88036343e3e64a4881b11eee2418072b.aspx">Att förstå det osynliga – atommodellen i högstadiets NO-undervisning</a><br>• <a href="~/link/1ba9d174487a49aab69d429a9019284e.aspx">En intervention för att utveckla naturvetenskapsundervisning i grundskolan</a></p><p>Projekten pågår från våren 2026 till slutet av 2027.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Röster från medverkande</h2><p>Ett av projekten som nu startar är En intervention för att stödja och utveckla undersökande naturvetenskapsundervisning på mellan- och lågstadiet. I projektet arbetar lärare tillsammans med en forskare för att utveckla mer praktiska arbetssätt i undervisningen, bland annat genom att använda olika lärmiljöer.</p><p>– Vi vill utveckla en mer praktisk NO‑undervisning som kopplas till elevernas omgivning, både i klassrummet och utomhus. Det är viktigt eftersom det ger eleverna fler sätt att förstå innehållet och gör undervisningen mer engagerande, säger Helena Näs, forskare vid NMD.</p><p>– För skolan handlar det om att få in arbetssätt som vi kan använda i vår undervisning och tillsammans med forskare utveckla vidare samt att i nästa steg sprida ny kunskap till fler, säger Fredrik Strandgren, enhetschef på för-och grundskoleförvaltningen i Umeå kommun.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/sju-nya-ulf-projekt-ska-utveckla-skolan-i-samverkan-_12175774/https://www.umu.se/nyheter/pris-fran-svensk-handel-till-student-vid-handelshogskolan_12175778/Nationellt pris från Svensk Handel till student vid HandelshögskolanAlice Lidström, avgångsstudent på Civilekonomprogrammet med inriktning handel och logistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Utmärkelsen går till initiativrika och engagerade studenter med starka prestationer under sin studietid och stor potential att ta ledande roller inom handeln.Mon, 01 Jun 2026 15:08:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alice Lidström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>– Det är en stor ära att ha tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Mina år på Handelshögskolan i Umeå har gett mig en stark akademisk grund att stå på och samtidigt chansen att växa både i och utanför studierna. Mycket av det har jag mitt ideella engagemang att tacka för.</p><p>För många är det ideella engagemanget ett av de första sammanhangen där man får prova på att leda och driva egna projekt och jag tror att många känner igen att det är just där intresset ofta växer fram. När jag fick ta ansvar inom något jag verkligen tyckte var roligt, väcktes både en nyfikenhet och en drivkraft att vilja mer. Jag är därför stolt över det jag tagit mig an vid sidan av studierna och över den glöd det gett mig inför framtiden.</p><p>Det här priset är ett otroligt fint erkännande för allt jag gjort under mina studieår och en påminnelse om att engagemang och nyfikenhet lönar sig, något jag tar med mig nu när jag kliver ut i arbetslivet, säger Alice.</p><p>Under sin studietid vid Handelshögskolan har Alice utmärkt sig genom goda studieresultat i kombination med ett omfattande engagemang i studentlivet. Hon har haft flera ledande roller inom Handelshögskolans studentföreningar, bland annat som näringslivsordförande i ekonomernas studentförening, logistikansvarig vid universitetets arbetsmarknadsmässa samt styrelseledamot i Handelshögskolans handel- och logistikförening. Jobb vid sidan av studierna har också byggt en värdefull brygga mellan studier och praxis.</p><p>Genom utbildningen och samverkan med näringslivet har Alice även genomfört praktik på Apoteket ABs huvudkontor, där hon arbetade med logistikutveckling och e‑handel samt deltagit i Handelshögskolans mentorsprogram med alumner.</p><p>I sitt examensarbete har Alice studerat förändringsledning i samband med implementationer av affärssystem inom svensk dagligvaruhandel. Studien fokuserar på hur organisationer kan integrera digitala transformationer i sin ordinarie verksamhet och hur ledare kan stödja medarbetare i komplexa förändringsprocesser.</p><p>Efter examen har Alice ambitionen att arbeta med frågor som rör digitalisering, logistik och hållbar utveckling inom handeln. Hon ser hållbarhet som en central förutsättning för framtidens handel och vill bidra till lösningar där effektivitet och minskad miljöpåverkan går hand i hand.</p>https://www.umu.se/nyheter/pris-fran-svensk-handel-till-student-vid-handelshogskolan_12175778/https://www.umu.se/nyheter/skrivardagar-i-stromback-gav-fokus-och-utbyte-for-doktorander_12175770/Skrivardagar i Strömbäck gav fokus och utbyte för doktoranderUnder tre dagar i maj samlades doktorander inom det utbildningsvetenskapliga området i Strömbäck för att skriva, utbyta erfarenheter och få nya perspektiv på avhandlingsarbetet. De deltar i en forskarskola vid Umeå universitet.Mon, 01 Jun 2026 12:04:46 +0200<p>Den 25–27 maj genomfördes skrivardagar i Strömbäck för doktorander i forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området – en forskarskola som samlar doktorander från olika ämnen och ska stärka utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utgångspunkt i doktorandernas behov</h2><p>Dagarna utgick från vanliga utmaningar i avhandlingsskrivandet och planeringen byggde på önskemål från doktoranderna.</p><p>– Vi vill ge doktoranderna tid att fördjupa sig i sitt skrivande och samtidigt lära av varandra. Det stärker både texterna och arbetet med avhandlingen, säger Kirk Sullivan, vetenskaplig ledare för forskarskolan.</p><p>Syftet var att ge doktoranderna en gemensam miljö för skrivande, reflektion och erfarenhetsutbyte. Skrivardagarna skulle också stärka skrivprocessen genom kollegialt lärande och samtal om möjligheter och utmaningar i avhandlingsarbetet. Totalt deltog 14 doktorander som antagits till forskarskolan under åren 2020–2024. Det gav möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan doktorander i olika skeden av utbildningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kim Wickman, Pedagogiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p>– När doktorander i olika faser möts skapas både igenkänning och nya perspektiv. Det stärker gemenskapen i forskarskolan och kan också ge ny energi i det egna arbetet, säger Kim Wickman, biträdande vetenskaplig ledare för forskarskolan.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI, skrivstrategier och gemensam reflektion</h2><p>Under dagarna tog deltagarna upp teman som revidering, redigering, AI som stöd i skrivandet och strategier för att hantera utmaningar i skrivprocessen. De diskuterade också hur AI-verktyg kan användas på ett etiskt, kritiskt och ansvarsfullt sätt. Samtalen handlade bland annat om hur AI kan hjälpa till med textstruktur, idéutveckling och språkgranskning, men också om forskarens ansvar, öppenhet och akademisk integritet. Programmet gav dessutom tid för reflektion om det fortsatta avhandlingsarbetet och gemensamma samtal mellan deltagare, föreståndare och inbjudna föredragshållare.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En miljö för fokus och arbetsro</h2><p>För många deltagare var det viktigt att få arbeta ostört i en miljö som gav fokus. Strömbäck valdes eftersom platsen ger goda möjligheter till koncentrerat skrivande, reflektion och kollegialt utbyte. Anläggningen ligger strax söder om Umeå, nära havet, och förenar en historisk miljö med närhet till naturen. Den lugna omgivningen gjorde det lättare att lämna vardagens rutiner och fokusera på avhandlingsarbetet.</p><p>– Att sitta ostört och fokusera på avhandlingsarbetet, men också få input från andra doktorander som man inte träffar varje dag, var väldigt givande, säger Sophia Rudeberg, doktorand vid Pedagogiska institutionen och ordförande i Doktorandföreningen i utbildningsvetenskap.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/skrivardagar-i-stromback-gav-fokus-och-utbyte-for-doktorander_12175770/https://www.umu.se/nyheter/tidigt-vald-femdubblar-risken-for-fortsatt-utsatthet_12175691/Tidigt våld femdubblar risken för fortsatt utsatthetDen som utsätts för våld i tonåren löper kraftigt ökad risk att utsättas igen i vuxenlivet. En ny avhandling visar att sexuellt våld i åldern 15–17 år från en närstående förövare är kopplat till mer än fem gånger högre risk för fortsatt utsatthet. Resultatet pekar också på hur upprepade erfarenheter av våld över livet leder till ökade risker för både psykisk och fysisk ohälsa, och hälsorelaterade riskbeteenden.Mon, 01 Jun 2026 15:24:00 +0200<p class="quote-center">Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid</p><p>Våld i nära relationer lämnar inte bara spår i stunden, det präglar hela livsbanor. I avhandlingen Från begynnande revor till bestående avtryck: Om våld i nära relationer, återkommande trauman och långsiktiga hälsokonsekvenser undersöker Rickard Pettersson hur våldsutsatthet från barndom till vuxenliv hänger ihop med ohälsa och hälsorelaterade riskbeteenden.</p><p>Resultaten visar att tonåren är en särskilt kritisk period. Den som utsätts för sexuellt våld av en närstående i åldern 15–17 år har mer än fem gånger högre risk att utsättas igen som vuxen. Dessutom ökar risken stegvis med ogynnsamma uppväxtvillkor: bland kvinnor utan sådana erfarenheter hade 12 procent utsatts för sexuellt våld i vuxenlivet, jämfört med 47 procent bland dem med nio eller fler negativa barndomsfaktorer. För män var motsvarande siffror 2 respektive 15 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kumulativa effekter genom livet</h2><p>Ett tydligt mönster i studien är hur våldsutsatthet byggs på över tid. Den som utsatts för fysiskt våld både i barndomen och i tonåren löper betydligt större risk att utsättas igen i vuxenlivet.</p><p>Risken för fysiskt partnervåld i vuxenlivet var:</p><ul><li>4 gånger högre efter fysiskt våld från förälder före 15 års ålder</li><li>16 gånger högre efter fysiskt våld i tonåren av en partner</li><li>25 gånger högre vid kombinerad utsatthet</li></ul><p>Studien visar också att våldsutsatthet påverkar tillit: personer som utsatts för fysiskt våld av närstående i barndomen har sex gånger högre risk att sakna förtroende för andra som vuxna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>AVhandlingen visar att upprepad våldsutsatthet hänger samman med ökad risk för bland annat psykisk ohälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>De långsiktiga hälsokonsekvenserna är tydliga. Exponering för tre eller fler typer av våld i barndomen var kopplad till 4–8 gånger högre risk för depression, ångest, självskadebeteende och PTSD. När allvarligt våld i vuxenlivet tillkom ökade riskerna till mellan 9 och 17 gånger. Även kopplingen till hälsorelaterade riskbeteenden och fysisk ohälsa stärks, med 3 gånger högre risk för riskkonsumtion av alkohol och en nära fördubblad risk för cancer i de mest utsatta grupperna.</p><p>–  Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid, säger Rickard Pettersson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skillnader mellan kvinnor och män</h2><p>Avhandlingen visar också tydliga könsskillnader i hur våldsutsatthet utvecklas. Kvinnor uppvisar mer komplexa livsbanor med fler typer av våld, präglade av sexuellt våld i barndomen och partnervåld i vuxenlivet. Dessa mönster är också starkare kopplade till psykisk ohälsa.</p><p>För män handlar utsattheten oftare om fysiskt och psykiskt våld från jämnåriga eller andra vuxna i barndomen, och fysiskt våld från andra än en partner i vuxenlivet.</p><p>Samtidigt visar studien att cirka 11,9 procent av kvinnorna bryter mönstret. Trots hög risk i barndomen utsätts de inte på nytt i vuxenlivet.</p><p>– Den här gruppen visar att tidig utsatthet inte behöver leda till en förutbestämd negativ utveckling. Det finns skyddsfaktorer och strategier som gör det möjligt att bryta mönstret, säger Rickard Pettersson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vikten av tidiga insatser</h2><p>Studien understryker behovet av att upptäcka och stödja utsatta barn så tidigt som möjligt. Våld i nära relationer innebär inte bara akuta konsekvenser, utan påverkar hur människor relaterar till andra, sin egen hälsa och sina livsmöjligheter.</p><p>Genom att anlägga ett livsloppsperspektiv bidrar avhandlingen till en mer samlad förståelse av hur våldsutsatthet utvecklas och får konsekvenser över tid.</p><p>– Ny kunskap om vilka faktorer som kan bryta en negativ utveckling är avgörande för att kunna utforma mer träffsäkra insatser och ge bättre stöd till barn som utsätts för våld i nära relationer, säger Rickard.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2058097&dswid=1038">Länk till avhandlingen</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/tidigt-vald-femdubblar-risken-for-fortsatt-utsatthet_12175691/https://www.umu.se/nyheter/plums-pris-gar-aterigen-till-larare-vid-handelshogskolan_12175546/PLUMs pris går återigen till lärare vid HandelshögskolanPersonalvetarna i Umeå (PLUM) delar årligen ut pris för bästa lärare i tre kategorier för årskurs 1, 2 och 3. Priset ges baserat på omröstning och nominering från studenterna i respektive årskurs. I år gick samtliga utmärkelser i årskurs 2 till lärare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Umeå.Mon, 01 Jun 2026 10:46:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Andersson, universitetslektor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h3>Årets bästa kursdesign: Anna Thorsell och Annika Andersson</h3><p>För genomtänkt kursupplägg med en tydlig röd tråd genom hela kursen. Med varierande undervisningsformer och tydliga examinationer har Anna och Annika skapat en engagerande och uppskattad lärandemiljö där studenterna fått goda förutsättningar att utvecklas och lyckas.</p><p>"Jag blir både glad och motiverad att få denna fina feedback på min undervisning. Det ger lärarhjärtat påfyllning. Tackar allra ödmjukast.” – Annika Andersson</p><h3>Årets bästa studentengagemang: Anna Thorsell</h3><p>För sitt stora engagemang, tillgänglighet och stöd både i och utanför föreläsningssalarna. Genom konstruktiv feedback, uppmuntran och ett genuint intresse för studenternas utveckling skapar Anna en trygg och motiverande studiemiljö där alla får möjlighet att växa och lyckas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Thorsell, universitetsadjunkt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Årets bästa föreläsare: Anna Thorsell</h3><p>För tydliga och välstrukturerade föreläsningar med ett pedagogiskt upplägg som gör även svåra moment lättare att förstå. Genom att lyfta fram relevant information och skapa engagemang under föreläsningarna bidrar Anna till en positiv och lärorik studiemiljö.</p><p>”Jag är mycket hedrad och tacksam över dessa utmärkelser. För mig handlar god undervisning om att kombinera tydlig struktur med engagemang, tillgänglighet och ett studentcentrerat lärande. Det är därför särskilt glädjande att just dessa delar lyfts fram i motiveringarna. Stort tack till alla studenter för förtroendet.” – Anna Thorsell</p><p>Det är inte första gången som Anna som Annika utses som vinnare av PLUMs pris. Ett fint kvitto på det gedigna arbete dom gör för våra studenter, säger Agneta Marell, rektor på Handelshögskolan.</p>https://www.umu.se/nyheter/plums-pris-gar-aterigen-till-larare-vid-handelshogskolan_12175546/https://www.umu.se/nyheter/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar_12175113/Hyggesfritt skogsbruk gynnar hänglavarSkogsbruket har genom kalavverkning orsakat en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar. Forskare från Umeå universitet, University of Northern British Columbia och Norwegian University of Life Sciences har i ett storskaligt fältexperiment visat att hyggesfritt skogsbruk är en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.Mon, 01 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studien genomfördes i försöksparken i Vindeln. Här syns kraftigt gallrad skog (67 procent uttag) med datalogger som registrerar temperatur, luftfuktighet och ljustillgång.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>– Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma metoder att bruka skogen och för att förstå hur lavar påverkas av klimatförändringar, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0256c463-6589-47c5-a0ec-9784ce351592" data-contentname="Så gjordes studien">{}</div><h3>Kraftig gallring minskade mängden hänglavar</h3><p>– Mängden hänglavar i en skog beror på balansen mellan etablering, tillväxt och förluster och regleras av mängden tillgängligt substrat (grenar), mikroklimat, lavens färgpigment och spridningsförmåga, säger Per-Anders Esseen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Per-Anders Esseen mäter mängden hänglavar i provträd av gran.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>Mängden hänglavar per träd minskade direkt efter gallring men ökade sedan upp till fyra gånger i gallrade ytor, med störst ökning i den nedre delen av träden. Studien visar att en måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar (per hektar) medan mängden hänglavar minskade efter kraftig gallring, på grund av färre värdträd och att fler lavar blåste ner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Tagellav.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.</p><h3>Tagellavar klarade sig bättre</h3><p>Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och alger/eller cyanobakterier, som passivt tar upp vatten. Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallringstyrka än den ljusa garnlaven. Tagellavar har melaninpigment som gör att algerna får [PE1] mindre ljus än hos ljusa lavar. De har därför lägre fotosyntes än ljusa lavar i täta skogar, men har högre fotosyntes och tillväxt i gallrad skog med god tillgång på ljus.</p><p>– Studien har gett viktig kunskap för att utforma skonsamma, hyggesfria metoder att bruka barrskogar som ökar mängden hänglavar, något som är särskilt viktigt i renens vinterbetesområden, säger Per-Anders Esseen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="03722e4f-82ca-42a3-a3d8-2f0e17f120e4" data-contentname="Originalartikel">{}</div><p><br> </p>https://www.umu.se/nyheter/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar_12175113/https://www.umu.se/nyheter/svenska-framtider-i-fokus-i-fullsatt-rotundan_12175485/Svenska framtider i fokus i fullsatt RotundanI ett fullsatt Rotundan genomfördes den 26 maj Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, event "Svenska framtider: Med utblickar från norra Sverige". Dagen innehöll många viktiga diskussioner om hur Sverige kan stärka sin position som teknik‑ och innovationsland. Bra samtal, roliga möten och livliga diskussioner, både på scenen och i pauserna. Se inspelning av hela seminariet nedan.Tue, 02 Jun 2026 08:23:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Vi pratar ofta om framtiden som något som väntar på oss, där borta, men i själva verket är ju framtiden redan här. Den finns i våra beslut vi tar nu, påminde Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, i sitt välkomsttal.</p><p>Därefter var det professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA, som intog scenen och berättade att hon nyligen besökt Kina, Sydkorea och USA och tog med sig fyra spaningar från de resorna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Världen är i gungning, är min första spaning, men min andra tanke är att det inte bara behöver vara dåligt, och det tycker jag vi ska ha med oss. Det tredje är att det är ganska många fundamentala spelgregler som sätts ur spel just nu. </p><p>Och som fjärde punkt menade Sylvia Schwaag Serger att vi måste kunna ha en förmåga att föreställa oss framtiden och tänka om. Vi måste vara beredda på att ställa om och släppa gamla käpphästar.</p><p>Som tredje inledningstalare påminde Västerbottens landshövding, Helene Hellmark Knutsson, oss om att norra Sverige åter är en framtidsmotor, och det har den här regionen varit flera gånger tidigare. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helene Hellmark Knutsson, Västerbottens landshövding. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Det är inte helt ovanligt för den här delen av landet, konstaterade hon och exempliferade med att det historiskt var gruvor, skog och vattenkraft och nu är det den industruiella omställningen och geopolitiken som gör norra Sverige till en motor.</p><p>Scenen fylldes sedan av såväl akademiker som repesentanter från näringslivet som diskuterade allt från hur vi säkrar kompetensförsörjning i norra Sverige, till frågan om hur vi formar vår svenska framtid.</p><p>Nedan finns inspelningarna från eftermiddagen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c9003f3f-116c-48b5-b13f-611ed30ccfaf" data-contentname="film del 1">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4b9d99a4-b639-4021-b3f7-64c568ebcb7f" data-contentname="Del 2">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/svenska-framtider-i-fokus-i-fullsatt-rotundan_12175485/https://www.umu.se/nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-till-arctic-six-chairs-_12175411/Umeåforskare utsedda till Arctic Six Chairs Fyra forskare från Umeå universitet har utsetts till Arctic Six Chairs för perioden 2026-2028. Uppdraget ger finansiering för att utveckla forskningssamarbeten med fem andra arktiska universitet i Sverige, Norge och Finland. Utnämningarna visar hur arktiska frågor berör hälsa, teknik, arbetsliv och livsvillkor.Fri, 29 May 2026 12:38:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Abisko naturvetenskapliga station  <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Scott Wilson</span></p></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer än en titel </h2><p>Arktiska frågor stannar sällan inom ett ämne, ett universitet eller ett land. De rör klimat, hälsa, teknik, arbetsliv, resurser och samhällsutveckling samtidigt. Därför behövs forskningssamarbeten som samlar kunskap över både discipliner och nationsgränser. </p><p>Det är en viktig del av Arctic Six Chairs-programmet. Att vara Chair innebär både att bli del av ett större nätverk och att få finansiering för att bygga relationer, formulera gemensamma forskningsfrågor och utveckla samarbeten som kan leda till större projekt och ansökningar. <br>Tillsammans visar de fyra utnämningarna att arktisk forskning vid Umeå universitet rör mer än klimat och geografi. Den handlar också om hälsa, teknik, arbetsliv, vård, resurser och de konkreta villkor som formar livet i nordliga samhällen.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fyra Umeåforskare, fyra ingångar till Arktis </h2><p>Från Umeå universitet har Anna Baranowska-Rataj, Pedro Sanches, Marcus Schmitt-Egenolf och Linda Lundmark utsetts till Arctic Six Chairs för perioden 2026- 2028. </p><p><strong>Linda Lundmark</strong> vid Institutionen för geografi forskar om glesbefolkade arktiska områden och hur människor, platser och ekonomier påverkas när resurser, klimat och samhällsvillkor förändras. Hennes forskning ställer frågan vad som krävs för att människor ska kunna leva och verka i nordliga regioner över tid och vad utveckling betyder på platser där avstånd, infrastruktur och naturgivna förutsättningar formar vardagen. </p><p><strong>Pedro Sanches</strong>, vid Institutionen för informatik, arbetar i skärningspunkten mellan design, människa–datorinteraktion och kritiska datastudier. Hans forskning undersöker hur kroppar, data och digital teknik flätas samman och hur design kan synliggöra de antaganden som ofta byggs in i mätningar och digitala system. Som Arctic Six Chair vill han föra in dessa designmetoder i ett arktiskt sammanhang och bygga ett samarbete som kopplar samman miljödata, arktisk miljöforskning och deltagande design.  </p><p><strong>Anna Baranowska-Rataj</strong> vid Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) forskar om hur arbetsmarknad, familj och hälsa hänger samman. Hennes forskning visar hur förändringar som arbetslöshet kan få konsekvenser långt utanför individen och påverka hela familjers välbefinnande. I nordliga samhällen, där arbetsmarknader, avstånd och välfärdsstrukturer kan se olika ut, blir sådana samband viktiga att förstå. </p><p><strong>Marcus Schmitt-Egenolf</strong> vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, forskar om den individuella och samhälleliga bördan av psoriasis och melanom i en nordisk kontext. Hans arbete lyfter hur personer med kroniska sjukdomar påverkas när samhällelig solidaritet och jämlikhet i vården utmanas. Som Arctic Six Chair vill han undersöka hur patientmakt, delat beslutsfattande och mötet mellan traditionella och moderna hälsobegrepp kan visa nya vägar för hälsa i arktiska samhällen. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En del av Arctic Six </h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex arktiska universitet i Sverige, Norge och Finland: Luleå tekniska universitet, Nord universitet, UiT, Norges arktiska universitet, Umeå universitet, Lapplands universitet och Uleåborgs universitet. <br>Universiteten arbetar genom en gemensam Joint Arctic Agenda för att främja och sprida kunskap, utbildning, forskning och innovation för ett mer hållbart Arktis. Arctic Six Chairs är ett av alliansens centrala program för att utveckla forskningssamarbete. </p><p>“Det övergripande målet är att stärka de sex universiteten inom Arctic Six’s förmåga att säkra extern finansiering och därigenom stödja vårt gemensamma mål att utveckla forskningsbaserade lösningar på de gemensamma utmaningar som våra nordliga samhällen står inför.”, säger Jørgen Berge, Arctic Six direktör. </p><p>För Umeå universitet stärker utnämningarna universitetets roll i Arctic Six och i det nordiska arktiska forskningslandskapet. För forskare, samarbetspartner och finansiärer pekar de ut områden där nya samarbeten kan växa fram under perioden 2026–2028. </p><p>Vill du veta mer? Kontakta oss på Arktiskt centrum. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-till-arctic-six-chairs-_12175411/https://www.umu.se/nyheter/hjarnforskning-psykologi-och-utbildningspraktik-i-fokus-_12175341/Internationellt symposium med hjärnforskning, psykologi och utbildningspraktik i fokusForskare vid Umeå universitet arrangerade förra veckan ett internationellt symposium inom Educational Neuroscience för att stärka kopplingen mellan hjärnforskning, psykologi och utbildningspraktik. Bakom arrangemanget stod forskningsmiljön Neurokognitiva Förutsättningar för Lärande (NFL) i samverkan med Lärarhögskolan vid Umeå universitet.Thu, 28 May 2026 17:08:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskargrupen <a href="~/link/f00febf2e7da4b37b9105031f145d1d0.aspx">Neurokognitiva Förutsättningar för Lärande</a> (NFL) i samverkan med Lärarhögskolan vid Umeå universitet organiserade symposiet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Stillesjö</span></div></div><p>Symposiet samlade forskare och nyckelpersoner inom lärarutbildningen för att diskutera hur forskning inom kognitiv neurovetenskap och utvecklingspsykologi kan bidra till bättre undervisning och lärande i skolan. Fokus låg bland annat på minne, matematik, lärandestrategier och undervisning för särskilt sårbara elevgrupper.</p><p>– Det blev som vi hoppades, att detta skulle utgöra ett tillfälle till idéutbyten och intressanta diskussioner kopplat till detta spännande tvärvetenskapliga område, säger Linnea Karlsson Wirebring och Carola Wiklund-Hörnqvist, några av arrangörerna bakom symposiet.</p><p>Konferensen är en del av Umeå universitets och Lärarhögskolans arbete med att stärka forskning i gränslandet mellan utbildning, psykologi och neurovetenskap samt att utveckla internationella samarbeten inom området.</p><p>Bland de inbjudna talarna fanns Miriam Rosenberg-Lee (Rutgers University, USA), Jo van Herwegen (University College London, UK), Lisa Thorell (Karolinska Institutet) samt Lars Nyberg, Bert Jonsson och Björn Högberg (alla tre från Umeå universitet).</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare under symposium 19-20 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Ekesryd Nordström</span></div></div><p>Enligt arrangörerna blev de tvärvetenskapliga diskussionerna mellan forskare från olika områden särskilt värdefulla.</p><p class="quote-center">Mötet mellan perspektiv från exempelvis utvecklingspsykologi, neurovetenskap och pedagogik skapade nya insikter om hur forskning kan omsättas i konkret undervisning.</p><p>– Det som gav mest var de engagerade diskussionerna mellan forskare från olika discipliner. Mötet mellan perspektiv från exempelvis utvecklingspsykologi, neurovetenskap och pedagogik skapade nya insikter om hur forskning kan omsättas i konkret undervisning, säger forskarna vid NFL.</p><p>Symposiet resulterade också i nya kontaktytor och förhoppningar om framtida samarbeten och återkommande möten inom området.</p><p>– Vi är väldigt nöjda med symposiet. Vår uppfattning är att deltagarna blev lika inspirerade som oss vad gäller hur vi med tvärvetenskaplig forskning kan verka för att skapa ny kunskap och förståelse för hur vi på bästa sätt kan skapa goda förutsättningar för lärande.</p>https://www.umu.se/nyheter/hjarnforskning-psykologi-och-utbildningspraktik-i-fokus-_12175341/https://www.umu.se/nyheter/change-the-game-2026_12175402/Change the game 2026Den 23–24 september arrangeras Change the game 2026 med temat Rörelse som berör. Studenter vid Umeå universitet har möjlighet att delta till rabatterat pris i ett event som sätter fokus på fysisk aktivitet för barn och unga. Thu, 28 May 2026 11:35:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolan är en medspelare i det unika projektet Change the game.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Change the game</span></div></div><p>Change the game har sedan 2014 varit en årlig mötesplats i Umeå med ambitionen att inspirera till ett mer rörelserikt samhälle. Idrottshögskolan har sedan starten varit en av medspelarna. Eventet är i dag en av landets få återkommande konferenser med fokus på fysisk aktivitet och har sedan 2016 byggt på begreppet physical literacy – ett helhetsperspektiv på människans relation till rörelse. Genom åren har arrangemanget samlat över 30 000 deltagare från mer än 30 länder.</p><p>Under dagarna 23–24 september samlas forskare, praktiker och beslutsfattare för att diskutera hur vi kan skapa bättre förutsättningar för barn och unga att utvecklas genom idrott och fysisk aktivitet. Årets tema, Rörelse som berör, riktar fokus mot hur vi kan skapa förutsättningar för barn och unga ska få utvecklas och delta i rörelse i en allt mer föränderlig värld. Hur kan rörelse, både i skolan och på fritiden, bidra till att göra stor skillnad? Eventet sätter därför fokus på hur vi kan skapa upplevelser som är roliga, meningsfulla och värdefulla.</p><p>Studenter vid Umeå universitet har möjlighet att delta i dagarna med 75 procents rabatt på deltagaravgiften. Kontakta <a title="pernilla.eriksson@umu.se" href="mailto:pernilla.eriksson@umu.se">Pernilla Eriksson</a>, Idrottshögskolan, för att få ta del av rabattkoden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8257170a-bf5c-49fd-bf9e-0dc796767281" data-contentname="Change the game 2026 - Rörelse som berör">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/change-the-game-2026_12175402/https://www.umu.se/nyheter/goda-forutsattningar-for-skadeprevention-_12175351/Goda förutsättningar för skadeprevention En ny studie från forskare vid Umeå universitet och Högskolan i Halmstad visar att det skadepreventiva arbetet är en etablerad del av undervisningen på innebandygymnasier. Samtidigt pekar resultaten på utmaningar kopplade till elevernas totala träningsbelastning och samordning mellan skola och förening. Thu, 28 May 2026 09:22:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Innebandybollar</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Wiklund, Svensk Innebandy</span></div></div><p>Studien bygger på intervjuer med lärare verksamma på Nationella Idrottsutbildningar (NIU) och Riksidrottsgymnasier (RIG) runt om i Sverige och visar att skadepreventivt arbete bedrivs regelbundet och i olika former. Knäkontroll och gymbaserad fysträning är vanliga inslag och många skolor upplever att de har tillgång till både tid och lokaler för arbetet.</p><p>Samtidigt lyfter studien kvarstående utmaningar. En central fråga är elevernas totala tränings- och matchbelastning, som ofta beskrivs som hög och svår att få en samlad bild av eftersom det är många olika lärare, ledare och tränare som är involverade i elevernas vardag.</p><p>Forskningen pekar på att ett mer samlat ansvar för skadeprevention och hantering av den totala belastningen skulle kunna stärkas genom utvecklade former för samverkan mellan skola och klubblag. Förbundet lyfts i sammanhanget fram som en möjlig nyckelaktör, bland annat genom att ta fram gemensamma riktlinjer och skapa förutsättningar för en mer strukturerad dialog och samverkan – till gagn för såväl spelare som skolor och föreningar.</p><p><strong>Medverkande i studien:</strong><br>Sofia Levin, Umeå Universitet<br>Taru Tervo, Innebandyns kompetenscentrum, Umeå universitet<br>Eva Tengman, Umeå universitet<br>Andreas Stenling, Umeå Universitet<br>Andreas Ivarsson, Halmstad Universitet </p><p><a href="https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/17479541261435455">Läs artikeln här</a></p><p><em>Projektet finansieras av Svenska innebandyförbundet, Innebandyns kompetenscentrum och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/goda-forutsattningar-for-skadeprevention-_12175351/https://www.umu.se/nyheter/sma-samtal-om-stora-forandringar-under-aimday_12175201/Små samtal om stora förändringar under AIMdayHur påverkas arbetsliv och samhälle av AI, kompetensbrist och ökade krav på hållbarhet? Det var några av frågorna som stod i centrum när forskare och representanter från företag, kommuner och organisationer samlades under AIMday på Umeå universitet den 19 maj. Wed, 27 May 2026 10:58:39 +0200<p>Till skillnad från många konferenser utgår AIMday från frågor som deltagarna själva skickar in i förväg. Forskarna väljer sedan vilka frågeställningar de vill bidra till utifrån sin kompetens. Resultatet blir fokuserade samtal där forskning och praktisk erfarenhet möts kring gemensamma utmaningar.</p><p>Årets tema var <em>Organisationer i förändring</em>. I Humanisthuset utbyttes perspektiv på allt från ungas arbetsmiljö och kompetensglapp till digitalisering och lokal krisberedskap i glesbygd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hur skapar man trygghet i en stor organisation där förändring är en del av vardagen? Det var en av frågorna som Anna Henningsson från Nasdaq (t.v.) diskuterade tillsammans med forskare inom datavetenskap, psykologi och pedagogik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Katarina Henriksson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya perspektiv på gemensamma utmaningar</h2><p>Ett av dagens timlånga samtal tog sin utgångspunkt i NCC:s fråga om hur offentlig upphandling skulle kunna användas för att driva hållbar omställning, snarare än att främst premiera lägsta pris.</p><p>– Det är inte så ofta vi får möjlighet att diskutera våra vardagliga utmaningar tillsammans med forskare. Här fick vi verkligen tid att reflektera och vrida och vända på frågorna, sade John Jansson, sälj- och marknadsansvarig på NCC Industry.</p><p>I andra rum diskuterades hur kommuner kan använda AI utan att tappa människors förtroende, vad som krävs för att unga medarbetare ska vilja stanna kvar i arbetslivet och hur yrkesverksamma kan kompetensutveckla sig för att möta förändrade krav.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Jag har också lyssnat på andra sessioner under dagen, och det har varit minst lika intressant som vår egen fråga, konstaterade en nöjd John Jansson från NCC Industry.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Katarina Henriksson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samtal som kan leda vidare</h2><p>Målet med AIMday är inte att snabbt hitta färdiga lösningar, utan att skapa utrymme för gemensam reflektion kring komplexa frågor.</p><p>– Många av dagens utmaningar saknar enkla svar. Men när människor med olika erfarenheter och kunskaper möts uppstår ofta nya idéer om hur problemen kan angripas, förklarade Katarina Henriksson, en av arrangörerna.</p><p>För flera deltagare blev AIMday också en startpunkt för fortsatt kontakt.</p><p>– Jag kanske inte fick svar på alla mina frågor, men jag har knutit kontakt med flera forskare som jag vill arbeta vidare med, fortsatte John Jansson från NCC Industry.</p><p>För att främja idéer och samarbeten som börjat ta form under AIMday finns nu möjlighet att <a title="Sök såddpengar för nya samarbeten efter AIMday" href="/forskare/soka-finansiering/utlysningar/utlysningar/sok-saddpengar-for-nya-samarbeten-efter-aimday-id3677723/">söka 85 000 kronor i såddpengar</a> från Enheten för forskningsstöd och samverkan vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/sma-samtal-om-stora-forandringar-under-aimday_12175201/https://www.umu.se/nyheter/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda_12174910/Bättre näring ger starkare start för extremt för tidigt föddaExtremt för tidigt födda barn växer bättre när de får mer näringsrik och aktiv behandling tidigt i livet, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Det finns heller inget som tyder på att behandlingen ökar risken för en allvarlig tarmsjukdom. Wed, 27 May 2026 11:30:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emmy Jonsson</span></div></div><p>Barn som föds före graviditetsvecka 28 riskerar att drabbas av olika komplikationer, bland annat en allvarlig tarmsjukdom som kallas nekrotiserande enterokolit, NEC. Det har länge funnits en oro för att snabbare matupptrappning och tidig berikning av bröstmjölk skulle kunna öka risken för NEC. I den aktuella avhandlingen finns dock inget som bekräftar den farhågan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pontus Challis, barnläkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pontus Challis</span></div></div><p>– Våra resultat talar emot att det är modern och mer aktiv nutrition i sig som skulle vara orsaken till att fler extremt för tidigt födda barn drabbas av NEC, säger Pontus Challis, barnläkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I studien jämfördes nationella svenska data från två tidsperioder: 2004–2007 och 2014–2016. Under den senare perioden fick barnen snabbare upptrappning av matning, tidigare berikning av bröstmjölk och högre intag av energi och protein. Resultaten visar att barnen växte bättre, både i längd och i vikt, under den perioden.</p><p>Avhandlingen visar samtidigt att förekomsten av NEC ökade i Sverige under samma period. Men tidigare analyser från forskargruppen pekar på att en förklaring är att fler av de allra mest sårbara barnen överlever jämfört med tidigare.</p><p>– För att kunna ge dessa barn bästa möjliga chans behövs både fortsatt utveckling av neonatal intensivvård och bättre kunskap om hur vi förebygger svåra komplikationer som NEC, säger Pontus Challis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d7afe392-3db9-4440-917d-21bfbdc9849b" data-contentname="Om disputationen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda_12174910/https://www.umu.se/nyheter/digitalisering-av-skogen-missar-viktiga-varden_12175178/Digitalisering av skogen missar viktiga värdenDigital teknik kartlägger i dag skogar i detalj. Men ny forskning visar att hur data samlas in och väljs ut avgör hur naturen framträder i digitala system. Resultatet blir ofta en ensidig bild, där viktiga natur- och kulturvärden faller bort.Mon, 01 Jun 2026 09:39:41 +0200<p class="quote-center">När data om skogar i huvudsak samlas in och kontrolleras av stora kommersiella aktörer tenderar de representationer som skapas att spegla deras intressen. Men när fler kunskaper och perspektiv får utrymme i systemen förändras också resultatet.</p><p>Satelliter, sensorer och appar används i allt större utsträckning för att övervaka och förvalta naturmiljöer. Men vad händer när naturen översätts till data i ett forskningsfält som främst har studerat digital teknik i organisationer och affärsprocesser snarare än i naturen?</p><p>I sin doktorsavhandling i informationssystem visar Malaika Torto, utifrån flera års studier av digitaliseringsprojekt i den svenska skogsindustrin, vad som händer när naturmiljöer blir data.</p><p>– Informationssystemforskning har traditionellt handlat om företag och organisationer, där processer är relativt stabila och definierade. När samma logik appliceras på naturen uppstår en krock, eftersom naturliga miljöer beter sig på ett helt annat sätt än de människoskapade miljöer vi vanligtvis studerar. Skogar är till exempel mer dynamiska och förändras med årstiderna, rymmer komplexa ekologiska samband och har olika betydelser för olika människor, säger Malaika Torto.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Data formar bilden av skogen</h2><p>Avhandlingen visar att digitalisering i praktiken formas genom en rad konkreta val: vad som mäts, hur det mäts och av vem. Dessa val avgör i sin tur hur skogen framträder i digitala system. När data samlas in främst för kommersiella ändamål tenderar vissa aspekter att bli synliga, medan andra lämnas osynliga.</p><p>– Det framstår ofta som att data är något neutralt som bara finns där. Men i själva verket är de resultatet av många beslut. I de projekt jag följde handlade det ofta om att optimera produktionen, vilket innebar att sådant som timmervolym och träkvalitet prioriterades, medan andra värden helt enkelt inte mättes.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inom skogsindustrin ökar användandet av självlärande datorprogram som samverkar med sensorer på skogsmaskiner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Image’in/Adobe Stock</span></div></div><p>Konsekvensen blir att naturens komplexitet reduceras. Skogar är inte bara råvaruresurser, utan även ekologiska system och kulturella landskap som förändras över tid, rymmer biologisk mångfald och har olika betydelse för olika grupper – från skogsindustri till friluftsliv och samiska samhällen.</p><p>Detta blir särskilt tydligt i digitala representationer som kartor och visualiseringar. I avhandlingen analyseras bland annat användningen av LiDAR-teknik, som kan skapa mycket detaljerade bilder av vegetation och terräng.</p><p>– Kartorna kan vara tekniskt avancerade och mycket exakta inom sitt område, men de visar bara det de är designade för att visa. Om utgångspunkten är kommersiella värden ser man en viss sorts skog. Om man i stället utgår från ekologiska eller kulturella perspektiv framträder en helt annan bild. Det handlar alltså inte bara om teknik utan om urval, säger Malaika Torto.</p><p>Forskningen visar att dessa urval också är kopplade till frågor om inflytande. Olika aktörer har olika intressen i hur skogen definieras och representeras.</p><p>– När vissa perspektiv dominerar i datainsamlingen blir andra osynliga. Det kan handla om biologisk mångfald som inte registreras eller om samernas användning av mark som inte syns i kartor. På så sätt påverkar digitaliseringen inte bara hur vi beskriver naturen, utan också vilka beslut som framstår som rimliga.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vem bestämmer vad som syns i systemen?</h2><p>Studien visar också att alternativa angreppssätt är möjliga. När fler aktörer involveras i hur data samlas in och används, till exempel miljöorganisationer eller samiska samhällen, blir bilden mer nyanserad.</p><p>– När data om skogar i huvudsak samlas in och kontrolleras av stora kommersiella aktörer tenderar de representationer som skapas att spegla</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Drönare används bl a för uppgifter som inventering, planering, uppföljning och hantering av skador efter stormar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Image’in/Adobe Stock</span></div></div><p>deras intressen. Men när fler kunskaper och perspektiv får utrymme i systemen förändras också resultatet. Då kan samma skog rymma information om både produktion, biologisk mångfald och kulturell användning, vilket gör representationerna både rikare och mer legitima, säger Malaika.</p><p>Digitalisering av naturmiljöer är inte bara en teknisk fråga, utan också en social och politisk process. Spänningen mellan en kommersiellt driven och en mer inkluderande digitalisering av naturliga miljöer handlar i grunden om makt. De val som görs i dag får därför långsiktiga konsekvenser.</p><p>– Det avgörande är att inkludering byggs in från början. Annars riskerar vi att skapa digitala system som ger en alltför snäv bild av naturen och därmed också påverkar hur den förvaltas i framtiden, säger Malaika Torto.</p><p> </p><p><a href="https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=7&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=torto&language=en&pid=diva2%3A2057306&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=9126">Länk till avhandlingen</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/digitalisering-av-skogen-missar-viktiga-varden_12175178/https://www.umu.se/nyheter/klart-vilka-uppgifter-som-berordes-av-cyberattacken_12175213/Klart vilka uppgifter som berördes av cyberattacken – färre än befaratDet är nu klart vilka uppgifter som angriparna kom åt i samband med cyberattacken mot Canvas. Varken personnummer eller UMU-id berördes på Umeå universitet. Det skiljer sig åt mellan olika universitet. Tue, 26 May 2026 15:42:08 +0200<p>I början av maj utsattes lärplattformen Canvas för en cyberattack, som bland annat ledde till att systemet var nedstängt några dagar, och man befarade att data som hör till studenter och medarbetare skulle läckas utanför systemet. Den 12 maj rapporterades att en överenskommelse gjorts mellan angriparna och Instructure, leverantören av Canvas. Därmed återlämnades den data som angriparna kommit över och Canvas blev återigen tryggt att använda som vanligt.  </p><p>I Canvas finns bland annat kontaktuppgifter, personnummer, studierelaterade uppgifter och kommunikation mellan lärare och studenter.    </p><p>Fram tills nu har det varit oklart vilken data som angriparna kom över. Utifrån nya uppgifter från leverantören går det nu att konstatera att för Umeå universitets del rörde det sig om: </p><ul><li>Namn.</li><li>Kortnamn/alias som användaren valt själv.</li><li>Meddelanden inom Canvas, såväl rubrik som innehåll.  </li><li>E-postadresser som hör till dem som har skickat meddelanden till någon inom Canvas.</li><li>Metadata såsom tidszon och valt språk för användaren, samt systemintern metadata, till exempel när en viss uppgift uppdaterats i systemet.</li></ul><p>Angriparna kom alltså inte över varken personnummer, UmU-ID eller större mängder av andra personuppgifter till studenter och medarbetare vid Umeå universitet.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Var alltid vaksam</h2><p>Det skiljer sig åt mellan lärosäten gällande hur mycket data som berördes. Umeå universitet anses ha kommit lindrigt undan. På vissa andra universitet kom angriparna över tredubbelt så mycket data.  </p><p>– Även om den här cyberattacken bedöms ha slutat lindrigt för Umeå universitet del så är det så klart väldigt allvarligt att den här typen av attacker inträffar. Tyvärr blir det allt vanligare och vi alla behöver hjälpas åt att vara vaksamma och försiktiga för att skapa trygga och säkra digitala miljöer, säger Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör vid Umeå universitet. </p><p>Vid misstanke för intrång eller virus i din IT-miljö är det viktigt att du agerar skyndsamt.  </p><p><a href="/student/stod-och-hjalp/om-nagot-hander/incident-med-it-sakerhet/">Läs mer om incident med IT-säkerhet på studentwebben.</a><br> <br>Den som upplever någon typ av oro kopplat till incidenten kan kontakta Studenthälsan.   <br> <br><a href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/">Läs mer om Studenthälsan på studentwebben. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/klart-vilka-uppgifter-som-berordes-av-cyberattacken_12175213/https://www.umu.se/nyheter/succe-for-valgorenhetsflaset-2026_12175061/Succé för Välgörenhetsflåset 2026Den 9 maj arrangerade studenter vid Idrottsvetenskapliga programmet Välgörenhetsflåset på campus. Loppet lockade rekordmånga deltagare och resulterade i 30 246 kronor till Barncancerfonden Norra.Tue, 26 May 2026 11:13:11 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="41563b2f-e7d8-4334-a4c0-db2a6278c4df" data-contentname="Välgörenhetsflåset 2026">{}</div><p>Stämningen, rörelseglädjen och energin var på topp när Välgörenhetsflåset arrangerades på campus.</p><p>– Vi är helt tagna av årets upplaga och den stora uppslutningen. Att så många samlades för en god sak betyder mycket för både oss studenter, föreningen och inte minst barncancerfonden, säger Frida Helmersson, i projektgruppen för Välgörenhetsflåset.</p><p>Totalt var 230 deltagare anmälda, varav 180 kom till start. På startlinjen fanns hundar, barnvagnar och deltagare i alla åldrar med hjärta för något större. 30 246 kronor samlades in till Barncancerfonden Norra, en organisation som stödjer barn och familjer som drabbats av cancer.</p><p>– Pengarna kan bland annat gå till clownbesök, pyssel, leksaker, middagar och presenter, eller till föreningens familjehelg där över 300 vuxna och barn samlas. Det känns fint att pengarna gör skillnad på riktigt, säger Frida Helmersson.</p><p>De arrangerande studenterna är glada, tacksamma och stolta över det engagemang som loppet skapar.</p><p>– Vi är otroligt nöjda med årets lopp och hoppas kunna utveckla det ännu mer framöver, både genom att nå fler deltagare och skapa nya inslag kring evenemanget. Vi vill att Välgörenhetsflåset ska fortsätta vara ett återkommande inslag på campus och något som både studenter, personal och allmänhet ser fram emot varje år, avslutar Frida Helmersson.</p>https://www.umu.se/nyheter/succe-for-valgorenhetsflaset-2026_12175061/https://www.umu.se/nyheter/is-kan-frigora-mer-jarn-an-klimatmodeller-visar_12174679/Is kan frigöra mer järn än klimatmodeller visarDe flesta tänker på is som något fruset och livlöst, men forskning vid Umeå universitet visar motsatsen. En ny studie publicerad i PNAS visar att is aktivt påskyndar nedbrytningen av järnmineral och kan frigöra mer järn än vad dagens klimatmodeller tar hänsyn till. Resultaten är viktiga för att kunna förutsäga hur näringskretslopp, kolinlagring och vattenkvalitet påverkas i polar- och bergsområden när klimatet blir varmare.Tue, 26 May 2026 10:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>När vatten fryser koncentreras salter i små fickor mellan iskristallerna, där de kan påskynda nedbrytningen av järnmineraler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>Cirka 17 procent av jordens landyta består av permafrost, och ytterligare stora områden fryser säsongsmässigt. I takt med att klimatet förändras blir frys-tö-cykler vanligare och permafrosten bryts ned. Det leder till att processer kopplade till is kan frigöra järn och andra spårämnen i en omfattning som dagens klimat- och miljömodeller inte fångar.</p><p>– För att förstå hur klimatförändringarna påverkar naturliga system måste vi också förstå kemin inne i isen, säger Jean‑François Boily, professor vid Kemiska institutionen, som lett studien.</p><p>Järn är ett viktigt näringsämne som styr algtillväxt i sjöar och hav, binder kol i marken och påverkar vattnets färg och kvalitet. Förändringar i hur mycket järn som frigörs kan därför få följdeffekter genom hela ekosystem, från fjällbäckar till arktiska kustområden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starkare bindning ger större effekt</h2><p>Forskargruppen undersökte hur olika lösta salter, som finns överallt i naturen, påverkar järnmineraler. De studerade särskilt upplösningen av goetit, ett rostfärgat järnmineral som är vanligt i jordar, sediment och damm.</p><p>– Resultatet var anmärkningsvärt tydligt. Is ökade upplösningshastigheten för alla salter som binder till järn, och ju starkare bindning, desto större effekt, säger Jean‑François Boily.</p><p>– Det avslöjar en enkel tumregel: om man vet hur starkt ett ämne binder till järn kan man också uppskatta hur mycket is förstärker effekten.</p><p>Fluorid, som band starkast till järn i experimenten, frigjorde mer än fyra gånger så mycket järn i is som i flytande vatten. Sulfat, som binder svagare, gav en mindre men ändå tydlig ökning. Perklorat, som knappt alls samverkar med järn, gav ingen upplösning i någon av faserna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Värdefullt verktyg för modellering</h2><p>Förklaringen ligger i vad som händer när vatten fryser. Ämnen som inte kan införlivas i isen koncentreras till små fickor av kvarvarande vätska mellan iskristallerna. I dessa miljöer, där salthalten kan vara upp till 500 gånger högre, kan kemiska reaktioner gå betydligt snabbare. Det förklarar den ökade nedbrytning av mineral som forskarna observerade.</p><p>– Det som förvånade oss mest var hur konsekvent denna effekt var för de ämnen vi testade. Om mönstret gäller mer generellt skulle vi kunna förutsäga hur is förstärker nedbrytning av mineral utifrån en enda kemisk egenskap. Det skulle vara ett värdefullt verktyg för miljömodellering, säger Jean‑François Boily.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="375d37ae-5ad8-4bdf-9e85-430e9a11417d" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/is-kan-frigora-mer-jarn-an-klimatmodeller-visar_12174679/https://www.umu.se/nyheter/uppskattad-partner-utnamnd-till-hedersdoktor_12175077/Uppskattad partner utnämnd till hedersdoktorTue, 26 May 2026 11:10:34 +0200<p>Professor Heila Lotz-Sisitka, Rhodes University, Makhanda, Sydafrika har av Samhällsvetenskapliga fakulteten utnämnts till hedersdoktor vid Umeå universitet.</p><p>”Det är för oss en stor glädje att Heila Lotz-Sisitkas insatser för vår institution och andra utbildningsvetenskapliga miljöer vid vårt universitet uppmärksammas på det här sättet”, säger Anna Lindqvist, prefekt vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, och fortsätter: ”Heila Lotz-Sisitkas arbete för att beforska de avgörande frågorna om hur utbildning kan utformas för att möta de samtida globala utmaningarna mot ett mer hållbart samhälle har varit och är en stor källa till inspiration. Detta för både yngre och mer seniora forskare.”</p><p>Samarbetet mellan Professor Lotz-Sisitka och forskare vid TUV tog sin början 2009 och har sedan fortsatt i olika former. Inte minst har det möjliggjorts genom doktorandutbyten i kurser via Lärarhögskolan vid UMU, men också i digital seminarieverksamhet och i andra former. Publiceringar, gästföreläsningar och workshops har följt som resultat.</p><p>”En bärande idé i Heila Lotz-Sisitkas arbete med och forskning kring utbildning är att de ska tjäna ’det gemensamma goda’ i både lokalt och globalt perspektiv”, säger professor Karin Sporre, som utsetts till värd för Heila Lotz-Sisitka, då hon den 17 oktober tar emot utmärkelsen vid UMU. Karin fortsätter: ”Heila har en unik förmåga att inspirera, dela med sig av sin vishet och sina kunskaper, hon tar ansvar varför det växer så rikt i miljöer runt henne.”</p><p>Denna internationellt och nationellt erkända forskare har alltså Samhällsvetenskapliga fakulteten beslutat utse till hedersdoktor 2026. <br><br>Läs mer: <a href="~/link/3fc591617233451a9f18ec17a391cc8b.aspx">https://www.umu.se/nyheter/gravande-journalist-och-erkand-professor-blir-hedersdoktorer_12174287/</a></p><p>Läs mer: Nyheten mottagen vid Rhodes University: <a href="https://www.ru.ac.za/latestnews/heila_hon_doc.html">https://www.ru.ac.za/latestnews/heila_hon_doc.html</a></p>https://www.umu.se/nyheter/uppskattad-partner-utnamnd-till-hedersdoktor_12175077/https://www.umu.se/nyheter/ec2u-forumet-lyfter-fram-samarbete-och-utbildning_12174955/EC2U-forumet i Åbo lyfter fram samarbete och utbildning av hög kvalitetEuropean Campus of City-Universities (EC2U) höll sitt årliga forum vid Åbo universitet i Finland den 18–21 maj 2026. Evenemanget samlade över 500 anställda, studenter, samarbetspartners och intressenter från hela Europa för att utbyta idéer, stärka samarbetet och diskutera vilken roll utbildning av hög kvalitet spelar för att bygga ett starkare Europa. Nästa EC2U-forum kommer att hållas i Umeå i april 2027.Tue, 26 May 2026 09:14:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Över 460 delegater från alla EC2U:s medlemsuniversitet samlades på plats vid EC2U-forumet i Åbo, Finland (18–21 maj 2026), samtidigt som 60 deltagare deltog online.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><p>Forumet som arrangerades under temat ”<strong>Shaping European Futures through Quality Education </strong>(Att forma Europas framtid genom utbildning av hög kvalitet)”, utgjorde en plattform för diskussioner om aktuella utmaningar, utvecklingen av framtida samarbeten och stärkandet av nätverk mellan alliansens universitet och partnerstäder. Umeå universitet representerades av en delegation bestående av 40 forskare, personal och studenter, däribland tre representanter från Umeå kommun.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Lexelius, EC2U projektsamordnare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Forumet gav oss en värdefull möjlighet att utbyta perspektiv med kollegor från hela Europa och att utforska nya vägar för samarbete inom utbildning och forskning”, säger Peter Lexelius, EC2U-projektkoordinator vid Umeå universitet.</p><h3>Att främja utbildning av hög kvalitet genom samarbete och studentengagemang</h3><p>Teman för det <a title="10:e EC2U-forumet i Åbo" href="https://www.ec2u.eu/ec2u-forum-university-turku">10:e EC2U-forumet</a> är anpassade efter FN:s mål för hållbar utveckling. Årets program fokuserade på vikten av utbildning av hög kvalitet och tog upp ämnen som hållbarhet, välbefinnande, flerspråkighet, inkludering, tillgänglig utbildning, att behålla talanger och aktivt europeiskt medborgarskap.<br><br>Som en del av programmet samlade EC2U Student Challenge tio studentgrupper som arbetade tillsammans med teman som rättvis och tillgänglig utbildning, digital omvandling och utbildningens framtid samt hållbarhet och anställbarhet. Varje grupp tog fram en poster där de presenterade sina idéer och föreslog lösningar, vilka delades under Voice of Students-posterrundan.</p><p class="quote-center">Det mest värdefulla för mig var kunskapsutbytet, där studenter och personal med olika bakgrunder delade erfarenheter för att bygga en bättre europeisk framtid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karina Eremin deltog i EC2U Student Challenge, vilket ledde till posterpresentationen ”Voice of Students” den 21 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div><p>–Det mest värdefulla för mig var kunskapsutbytet, där studenter och personal med olika bakgrunder delade erfarenheter för att bygga en bättre europeisk framtid, säger Karina Eremin, student på Internationella ekonomprogrammet vid Umeå universitet.<br><br>–Diskussionen om anställbarhet och stöd till lokalsamhällen stack ut, eftersom EC2U-universiteten står inför liknande utmaningar såsom en åldrande befolkning, kompetensbrist och att behålla internationella talanger efter examen, men har olika tillvägagångssätt som fick oss att tänka bortom vårt eget sammanhang och tillsammans som studenter hitta lösningar, fortsätter Karina Eremin. <br><br>Under forumet presenterades och diskuterades resultaten från de lokala EC2U-tankesmedjornas möten, där utbildningssystemens roll i utvecklingen av digitala färdigheter och främjandet av digitalt medborgarskap lyftes fram. I diskussionerna betonades också vikten av att ta itu med befintliga maktstrukturer i språkanvändning och att stärka den kulturella kompetensen för att främja inkludering och ömsesidig förståelse. Dessa insikter kommer att ligga till grund för framtida policyrekommendationer inom alliansen.</p><h3>Team Umeå vinner semifinalen i EC2U Science Contest</h3><p>Forumet stod även värd för semifinalen i EC2U Science Contest, där lag bestående av forskare och studenter från Friedrich Schiller-universitetet i Jena (Tyskland), Åbo universitet och Umeå universitet tog fram lösningar på utmaningar som allmänheten skickat in i förväg. En fråga som lagen skulle besvara på mindre än 60 sekunder var: ”Om AI plötsligt blev mänsklig, vad skulle den göra först och varför?”</p><p>Efter en jämn omröstning utsågs Team Umeå till vinnare och går vidare till finalen 2027, där de kommer att tävla mot lag från universitetet i Pavia och Alexandru Ioan Cuza-universitetet i Iași.<br><br><a href="https://www.youtube.com/live/l7NNk-3CJrE?si=Y317ivAmFRNsxvX4&t=140">Se inspelningen av vetenskapstävlingen på EC2U:s YouTube-kanal</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Team Umeå från vänster till höger: Hanna Söderlund, docent i språkvetenskap; Jesper Enbom, docent i medie- och kommunikationsvetenskap; Manju Maharjan, doktorand i växtfysiologi; Kristina Lejon, professor i immunologi; samt Jerker Fick, docent i kemi (syns inte på bilden).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><h3>Umeå väljs som värd för forumet 2027</h3><p>Forumet i Åbo markerade också startskottet för nästa EC2U-forum, som kommer att hållas i Umeå den 12–15 april 2027. Eftersom det är det elfte forumet och det första som arrangeras i Umeå är förberedelserna redan i full gång i nära samarbete med lokala och regionala aktörer.</p><p class="quote-center">Vi är stolta över att vara värd för nästa forum och bjuder varmt in EC2U-gemenskapen att tillsammans med oss skapa ett öppet, inkluderande och meningsfullt evenemang.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg,<br>Vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>–EC2U-forumet är en viktig plattform för att stärka samarbetet och främja högkvalitativ utbildning och forskning. Det speglar Umeå universitets engagemang för att tillsammans med partners, studenter och samhället forma kunskap som bidrar till en hållbar och demokratisk framtid. Vi är stolta över att vara värd för nästa forum och bjuder varmt in EC2U-gemenskapen att tillsammans med oss skapa ett öppet, inkluderande och meningsfullt evenemang. Vi uppmuntrar också deltagarna att uppleva kulturen, miljön och naturen i Umeå och norra Sverige, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Delegationen från Umeå vid EC2U Forum 2026 i Åbo, Finland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ec2u-forumet-lyfter-fram-samarbete-och-utbildning_12174955/https://www.umu.se/nyheter/kriskommunikation-vard-i-hemmet-och-framtida-mobilitet-pa-uid26_12174845/Kriskommunikation, vård i hemmet och framtida mobilitet på UID26Den 2–3 juni 2026 arrangerar Designhögskolan vid Umeå universitet UID26 | Design Talks & Degree Show. Avgångsstudenter från masterprogrammen i avancerad produktdesign, interaktionsdesign och transportdesign, samt kandidatprogrammet i industridesign, presenterar sina examensarbeten genom scenpresentationer, en publik utställning och en livesändning av programmet.Tue, 26 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>UID26 utforskar aktuella utmaningar inom vård, mobilitet, hållbarhet och vardagsliv.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>David Dahlberg</span></div></div><p>Årets tema, TRACES, utforskar vad design lämnar efter sig, i material, i system och i människors liv. Det synliggör vägen från tidiga frågeställningar och fältstudier till konkreta förslag, och ställer en större fråga: vilket avtryck bör design lämna i samhället och på planeten?</p><h3>Design som tar sig an vård, mobilitet och vardagsliv</h3><p>UID26 samlar designförslag som tar sig an aktuella utmaningar inom vård, mobilitet, hållbarhet och vardagsliv. Projekten rör sig bortom idéstadiet och visar hur system fungerar i praktiken, från sjukhusens arbetsflöden och tekniska infrastrukturer till hemmet och det offentliga rummet.</p><p>Utställningen lyfter arbete som utforskar:</p><p>• hur vård i allt större utsträckning flyttar från sjukhus till hemmet<br>• hur städer anpassas till nya mobilitetsbehov och ett förändrat klimat<br>• hur vardagliga produkter kan stödja självständighet, värdighet och inkludering<br>• hur design kan stärka motståndskraft i osäkra eller pressade system</p><h3>Höjdpunkter från avgångsklassen 2026</h3><p>Inom <strong>avancerad produktdesign</strong> undersöker <strong>Cosima Pauli</strong> hur människor kan hålla kontakt när digital infrastruktur slutar fungera. Projektet utvecklar ett diskret kommunikationsverktyg för situationer präglade av censur, nedstängningar och kris.</p><p>Inom samma program utvecklar <strong>Pierre Brand</strong> ett multisensoriskt lärandesystem som stöttar barn med dyslexi genom haptisk återkoppling. Genom att översätta läsprocessen till taktila signaler minskas kognitiv belastning och självförtroendet kan byggas upp steg för steg.</p><p>Flera projekt i programmet riktar sig samtidigt mot hälso- och sjukvårdssystem, från en nästa generations anestesiplattform som minskar komplexitet och materialanvändning i operationssalar, till lösningar som gör långvarig behandling i hemmet mer hanterbar och mindre påträngande i vardagen. Parallellt utforskas också vardagens rytmer och ritualer, som ett taktilt musiksystem som motverkar digital trötthet och återintroducerar en känsla av närvaro i hemmet.</p><p>Inom i<strong>nteraktionsdesign</strong> omprövar <strong>Ece Günesen</strong> hur teknik för kvinnors hälsa representerar kroppen genom data, och utvecklar mer öppna och tolkande sätt att förhålla sig till hälsodata.</p><p>– Jag vill utforska kvinnors hälsodata som något man lever med, inte något som ska ‘fixas’, säger Günesen.</p><p>Inom programmet undersöks också hur design kan stärka uppmärksamhet, inkludering och deltagande i vardagen, från blickbaserade gränssnitt i bilar till verktyg som gör det lättare att navigera nya och osäkra miljöer.</p><p>Inom <strong>transportdesign</strong> utforskar <strong>David Dahlberg</strong> hur långresor med tåg kan upplevas mer attraktiva genom att förbättra den sociala och emotionella dimensionen av nattåg, där integritet balanseras med valbar interaktion.</p><p>Andra mobilitetsprojekt adresserar frågor som räddningsinsatser i svår terräng, klimatanpassning vid extrema temperaturer och hur framtidens resor kan bli mer inkluderande och tjänsteinriktade.</p><p>Inom <strong>kandidatprogrammet i industridesign</strong> arbetar studenterna nära vardagen och människors faktiska livssituationer, med lösningar för bland annat vård i hemmet, livsmedelsförvaring och beredskap, arbetsmiljö samt tillgång till natur. Projekten visar hur design kan göra stora samhällsutmaningar mer hanterbara i det lilla, utan att kräva omfattande förändringar av befintliga system.</p><h3>Designens avtryck i fokus</h3><p>UID26 är både en offentlig visning av examensarbeten och ett tillfälle att stanna upp och reflektera över vad design faktiskt förändrar.</p><p>För Demian Horst, prefekt vid Designhögskolan, lyfter temat både process och påverkan.</p><p>– TRACES påminner oss om att design inte bara handlar om vad vi skapar, utan också om vad vi förändrar genom själva skapandet. På UID26 visar våra studenter hur noggrann research, samarbete och hantverk kan leda till arbeten som är inkluderande, hållbarhetsdrivna och ärliga med vilket avtryck design lämnar i världen, säger Horst.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e4d2dd36-1700-4203-b156-4bbd239585cd" data-contentname="Följ UID26 digitalt">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="00d2ee86-ed86-47ae-ba12-86f3a59ef9ab" data-contentname="Öppen utställning: välkommen att besöka">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/kriskommunikation-vard-i-hemmet-och-framtida-mobilitet-pa-uid26_12174845/https://www.umu.se/nyheter/larare-oense-om-elevers-overgang-till-hogstadiet_12174590/Lärare oense om elevers övergång till högstadietLärare är inte överens om vad som egentligen utgör övergången från mellanstadiet till högstadiet och hur arbetet kring den ska se ut. Det får konsekvenser för samarbetet mellan lärare och sannolikt också för hur elever upplever bytet till högstadiet. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Mon, 01 Jun 2026 14:40:48 +0200<p class="quote-center">Lärare ger uttryck för att barnens bästa är i fokus i arbetet med övergången men är inte överens om vad som läggs i barnens bästa</p><p>Valet att forska om ämnet växte fram ur de erfarenheter som Josefin Ånger, doktorand vid Umeå universitet, hade som lärare och de utmaningar hon såg i skolans uppdelning mellan olika stadier. Samtidigt finns det lite svensk forskning om elevernas väg från mellanstadiet till högstadiet, trots att internationella studier visar att den kan påverka både elevers mående och skolresultat. Omkring 20 procent av eleverna uppges uppleva motsvarande skolstart som mestadels negativ.</p><p>Tidigare forskning visar också att sättet lärare talar om elevernas första tid på högstadiet kan påverka hur den upplevs, men den delen har sällan undersökts.</p><p>Resultaten visar att många lärare främst kopplar övergången till de förändringar elever möter när de börjar högstadiet och de aktiviteter skolorna ordnar för att underlätta den första tiden. Det handlar ofta om insatser som görs under slutet av årskurs 6 och de första veckorna i årskurs 7.</p><p>– En framträdande tolkning är att överlämnandet av information om elever från lärare på mellanstadiet till lärare på högstadiet, inte bara är en av aktiviteterna i övergången, utan att detta överlämnande utgör själva övergångens helhet, säger Josefin Ånger.</p><p>Mer långsiktiga förberedelser och en längre period för elever att anpassa sig hamnar däremot oftare i bakgrunden.</p><p>– Lärare ger uttryck för att barnens bästa är i fokus i arbetet med övergången men är inte överens om vad som läggs i barnens bästa, vilket påverkar bland annat hur de förhåller sig till information som lämnas över om elever/grupper och hur de resonerar kopplat till betygssättning, säger Josefin Ånger.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus på elever i behov av stöd</h2><p>Studien visar också att talet om övergången från mellanstadiet till högstadiet präglas av ett starkt specialpedagogiskt fokus. Det gör att mycket av arbetet handlar om att lämna över information om elever mellan skolor och lärare.</p><p>– Elever positioneras då främst i relation till en norm att inte behöva stöd, varken i övergången eller i undervisningen, och de elever som det talas mest om i relation till övergången är de som avviker från den normen, säger hon.</p><p>De etiketter som används för att beskriva eleverna kan enligt studien uppfattas som stämplande, samtidigt som informationen är tänkt att ge eleverna bättre förutsättningar att utvecklas.</p><p>Samtidigt hamnar lärare lätt i bakgrunden, trots att hela deras arbete påverkas när elever börjar högstadiet. Lärare lyfter särskilt fram relationerna till eleverna, både i undervisningen och mentorskapet, som viktiga under den första tiden.</p><p>– Baserat på detta argumenterar jag för att det både i skolor, bland beslutsfattare och på lärarutbildningarna finns ett behov av att synliggöra och diskutera fler aspekter av övergångar, att belysa lärandepotentialen i dem, uppmärksamma de allmänmänskliga utmaningarna i elevernas process över tid och behovet av samsyn mellan lärare, säger Josefin Ånger.</p><p>Josefin Ånger menar också att vägen mellan mellanstadiet och högstadiet kan användas för att diskutera större frågor om grundskolan och hur olika beslut påverkar elever, lärare och skolor. En sådan fråga är skolvalet, som enligt studien kan göra det svårare för skolor att samarbeta och förbereda elever inför starten på högstadiet.</p>https://www.umu.se/nyheter/larare-oense-om-elevers-overgang-till-hogstadiet_12174590/https://www.umu.se/nyheter/kulturgeograf-far-umea-kommuns-vetenskapliga-pris_12174990/Kulturgeograf får Umeå kommuns vetenskapliga prisDorothee Bohn, postdoktor vid Institutionen för geografi, får priset för sin forskning som belyser hur turismens utveckling, klimatförändringar och politiska beslut omformar relationen mellan samhälle och natur i Arktis. Priset kommer att delas ut i samband med Årshögtiden 17 oktober, 2026.Tue, 26 May 2026 10:04:43 +0200<p>Dorothee Bohn disputerade i kulturgeografi vid Umeå universitet i april 2024 med avhandlingen Arctic geographies in the making, där hon analyserade turismens politiska ekonomi och institutionella styrning i arktiska regioner. Sedan disputationen är hon verksam som postdoktor vid Institutionen för geografi med projektet Understanding society–nature relationships in regional development.</p><p>Hennes forskning är tydligt inriktad mot miljöfrågor i nordliga och arktiska områden, med särskilt fokus på hur samhälleliga processer påverkar naturresurser, landskap och ekologiska förutsättningar. Genom kvalitativ och teoretiskt fördjupad analys undersöker hon hur klimatförändringar, turismutveckling och regionala styrformer omformar relationen mellan samhälle och natur.</p><p>Flera av hennes publikationer behandlar miljömässigt känsliga miljöer i Arktis och subarktiska regioner. Hon analyserar exempelvis hur turismens expansion påverkar naturmiljöer och hur föreställningar om ”orörd natur” produceras och kommersialiseras i arktiska landskap. I andra arbeten studerar hon hur offentlig finansiering och flernivåstyrning formar utvecklingsvägar i glesbefolkade regioner, med konsekvenser för markanvändning, naturresursutnyttjande och långsiktig hållbarhet.</p><p>En central del av hennes forskning rör klimatförändringarnas betydelse för turism och regional utveckling, inklusive snö- och glaciärbaserad turism i en uppvärmande värld. Här bidrar hon till förståelsen av hur klimatrelaterade risker och osäkerheter påverkar lokala samhällen, planering och policyutformning.</p><p>Utöver empiriska studier bidrar Dorothee Bohn till teoretisk utveckling genom att kritiskt granska hur natur och miljö behandlas inom samhällsvetenskaplig teori. Hon problematiserar användningen av naturvetenskapligt inspirerade metaforer inom exempelvis ekonomisk geografi och argumenterar för mer integrerade och miljömedvetna teoretiska ramverk för att förstå samtidens så kallade polykris, där klimatförändringar utgör en central komponent.</p><p>Sedan disputationen har hon erhållit Arctic Six Fellowship (2025–2027), varit medsökande i internationella projekt samt etablerat internationella samarbeten inom Critical Arctic Studies och International Polar Tourism Network. Sammantaget har hon snabbt etablerat sig som en självständig och internationellt synlig forskare inom miljöinriktad samhällsvetenskaplig forskning med särskild relevans för norra Sverige.</p>https://www.umu.se/nyheter/kulturgeograf-far-umea-kommuns-vetenskapliga-pris_12174990/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tecknar-nytt-avtal-som-riksidrottsuniversitet_12174948/Umeå universitet tecknar nytt avtal som RiksidrottsuniversitetUmeå universitet har tecknat ett nytt avtal med Riksidrottsförbundet som innebär att lärosätet fortsatt blir ett Riksidrottsuniversitet (RIU) under perioden 2026–2030. Samarbetet stärker förutsättningarna för elitidrottare att kombinera studier och idrott samt utvecklar praktiknära elitidrottsforskning. Mon, 25 May 2026 13:10:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En central del i uppdraget som Riksidrottsuniversitet är att skapa goda förutsättningar för elitidrottare att kombinera studier med en idrottssatsning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, Ida Åberg</span></div></div><p>Umeå universitet har genom rektor Tora Holmberg undertecknat avtalet med Riksidrottsförbundet om att fortsätta som Riksidrottsuniversitet (RIU). Avtalet gäller från den 1 augusti 2026 till den 31 juli 2030.</p><p>Den nationella modellen för RIU omfattar fyra utvecklingsdelar: särskilda utbildningsinsatser, stöd till elitidrottares dubbla karriärer, utveckling av elitidrottsmiljöer samt praktiknära elitidrottsforskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Att förlänga samverkansavtalet med Riksidrottsförbundet är en naturlig och självklar fortsättning på det arbete vi redan gör tillsammans. Det stärker kopplingen mellan Umeå universitet och idrottsrörelsen och befäster vår roll som en central aktör inom svensk elitidrott. Genom detta skapas fortsatt goda möjligheter att utveckla utbildning, forskning och samverkan i nära dialog med idrottsrörelsen, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><h3>Särskilda utbildningsinsatser</h3><p>Umeå universitet erbjuder KPU-specialidrott, Idrottsfysiologprogrammet samt Psykologprogrammet med inriktning mot idrott. Inom ramen för uppdraget som Riksidrottsuniversitet tas kompetenser från dessa utbildningar tillvara i en gemensam kunskapsmiljö, med expertis inom fysiologi, psykologi och pedagogik. Genom det fördjupade samarbetet mellan Umeå universitet och Riksidrottsförbundet tar parterna ett gemensamt ansvar för att möta idrottsrörelsens komplexa utmaningar fram mot år 2035.  Detta ger förutsättningar att möta idrottsrörelsens behov av både prestationsutveckling och hållbar fysisk och mental hälsa, samt att stärka det pedagogiska ledarskapet inom idrotten.</p><p>– De särskilda utbildningsinsatserna är en viktig del av vårt uppdrag som Riksidrottsuniversitet, där vi bidrar med bred kompetens till idrottsrörelsen, säger Pernilla Eriksson, projektledare för RIU vid Umeå universitet.</p><h3>Individuellt anpassade studier för elitidrottare</h3><p>En central del i uppdraget är att skapa goda förutsättningar för elitidrottare att kombinera studier med en idrottssatsning. Lärosätet ska aktivt erbjuda möjligheter till ett individuellt studieupplägg, både inom utbildningsprogram och fristående kurser. Det innebär flexibilitet i exempelvis föreläsningar, studietakt, examinationer och övriga obligatoriska moment.</p><p>–Vi vill fortsätta utveckla stödet till elitidrottare som studerar vid Umeå universitet. Målet är att varje student ska kunna genomföra sin dubbla karriär på ett hållbart sätt, fortsätter Pernilla Eriksson.</p><h3>Elitidrottsforskning</h3><p>Praktiknära elitidrottsforskning är en annan central del av uppdraget som Riksidrottsuniversitet. Umeå universitet ska aktivt bidra till att forskning bedrivs i nära samarbete med specialidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté, Sveriges Paralympiska Kommitté och Riksidrottsförbundet.</p><p>Forskningen är tvärvetenskaplig och omfattar bland annat idrottspedagogik, idrottsmedicin, idrottsfysiologi, kostvetenskap och utbildningsvetenskap. Som en del av uppdraget ingår även att bidra nationella nätverk, gemensamma tematräffar och forskningsdagar där aktuella forskningsresultat presenteras och utvecklas i dialog mellan akademi och praktik.</p><p>– Vår ambition är att stimulera Umeå universitets idrottsforskare att arbeta ännu mer praktiknära och i nära samverkan med idrottsrörelsen, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tecknar-nytt-avtal-som-riksidrottsuniversitet_12174948/https://www.umu.se/nyheter/om-framvaxten-av-samiska-politiska-institutioner-_12174938/Om framväxten av samiska politiska institutioner En ny doktorsavhandling av Luke Laframboise, Umeå universitet, visar att samiska politiska institutioner historiskt sett har vuxit genom anpassningsbara, relationella strategier som möjliggjort betydande politiska framsteg. Mon, 25 May 2026 12:44:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Luke Laframboise</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Visar en växande klyfta mellan förväntade resultat och politiska realiteter</p><p>Luke Laframboise säger att samerna i Sápmi är ett ursprungsfolk från en nation, splittrat över fyra gränser.<br> <br>– Kanske inte så förvånande har det gjort samerna till utmärkta diplomater när de behövt arbeta inom och över fyra separata statliga system. Ändå har deras roll i internationell politik fram tills nyligen varit relativt outforskad, säger Luke Laframboise och fortsätter:<br> <br>– Dessutom har frågan om hur och varför de samarbetar med statliga institutioner blivit alltmer relevant, i takt med att relationerna mellan samer och stater i Norden har blivit alltmer ansträngda. Detta har bara förvärrats av klimatförändringar, försummelse och den föränderliga karaktären av internationell politik.</p><h3>Adaptiva och pragmatiska strategier</h3><p>Han säger vidare att han med hjälp av tre fallstudier som spänner över tre politiska nivåer utforskar hur de strukturer som styr relationerna mellan samer och stater har formats över tid, och vad det nuvarande tillståndet i relationerna säger om att ha förtroende för statliga institutioner.<br> <br>– Genom denna process visar min studie att samiska politiska institutioner historiskt sett växte fram genom adaptiva och pragmatiska strategier. Men allt eftersom dessa institutioner har mognat och blivit inbäddade i statliga ramverk har dess strategiska flexibilitet minskat.<br> <br>Som ett resultat möter samiska aktörer nu hinder för att utöka sitt politiska inflytande genom samma institutioner som de tidigare har förlitat sig på.<br> <br>– Vad detta visar är en växande klyfta mellan förväntade resultat och politiska realiteter, vilket belyser riskerna som är inneboende i att sträva efter urfolks suveränitet genom formella politiska institutioner.</p><h3>Strukturella begränsningar och risker</h3><p>Denna avhandling bidrar till samisk forskning, urfolksstudier och internationella relationer genom att teoretisera effekterna av institutionell mognad på urfolks politiska handlingskraft, och empiriskt spåra samiskt engagemang över gränser och nivåer av styrning, och kritiskt problematisera statsbaserade vägar till urfolks självbestämmande.</p><p>Genom att göra det belyser det de strukturella begränsningar och risker som är förknippade med att sträva efter urfolks suveränitet genom formella politiska institutioner.</p>https://www.umu.se/nyheter/om-framvaxten-av-samiska-politiska-institutioner-_12174938/https://www.umu.se/nyheter/samma-data-olika-svar-ny-studie-i-nature-mater-skillnaderna_12174815/Samma data, olika svar? Ny studie i Nature mäter skillnadernaSamma data, men olika slutsatser? En ny studie publicerad i Nature mäter i vilken utsträckning publicerade resultat beror på vem som analyserar dem – och en nyanställd forskare vid Umeå universitet har medverkat i arbetet.Mon, 25 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studien har tittat närmare på hur mycket ett resultat beror på den enskilda person som råkar analysera datan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>En aktuell studie i Nature har satt en siffra på något som den publicerade vetenskapliga litteraturen vanligtvis lämnar därhän: hur mycket ett resultat beror på den enskilda person som råkar analysera datan.</p><p>I 100 studier inom samhälls- och beteendevetenskap som analyserades på nytt av 457 oberoende forskare låg endast en tredjedel av de nya uppskattningarna av  effektstorlek nära originalen. Marcus Kubsch, nyligen utsedd till universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, NMD, vid Umeå universitet, bidrog med tre av dessa omanalyser.</p><p>Projektet, kallat Multi100, och lett av Balázs Aczél och Barnabás Szaszi vid Eötvös Loránd-universitetet i Budapest, Ungern, gav vart och ett av 100 publicerade påståenden till minst fem oberoende analytiker. Varje analytiker fick tillgång till data och påståenden, men inga instruktioner om hur de skulle testas. Frågan var enkel: om kompetenta forskare får göra egna, välgrundade val kring hur samma data ska analyseras – kommer de fram till samma svar? </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En tredjedel av resultaten, tre fjärdedelar av slutsatserna</h2><p>Oftast blir resultaten olika – åtminstone när det gäller de exakta siffrorna. I drygt en tredjedel av fallen låg de nya beräkningarna nära originalet, och med ett större spann ökade det till drygt hälften.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Marcus Kubsch, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Däremot var slutsatserna mer samstämmiga: i nästan tre av fyra fall drog forskarna samma övergripande slutsats som i originalstudien. Skillnaderna kunde inte förklaras av analytikernas statistiska expertis, och större datamängder gjorde inte resultaten mer enhetliga.</p><p>Det innebär inte att den publicerade litteraturen generellt är felaktig, utan att en enskild analysväg genom ett dataset inte räcker för att avgöra en fråga. Författarna bakom studien rekommenderar därför att resultat med stor betydelse kompletteras med strukturerade robusthetsrapporter eller analyser utförda av flera oberoende forskare.</p><h3>En fråga som föregått projektet</h3><p>Marcus Kubsch arbetade med tre av de 100 datamängderna, byggde sina egna analyser utifrån påståendena och rådata, och skickade in kod och resultat till projektledningen. Hans intresse för ämnet föregår faktiskt artikeln. Som masterstudent läste han John Ioannidis Why most published research findings are false, och argumenten följde honom därefter. Som doktorand upptäckte han, medan han analyserade data i ett annat projekt, ett dolt fel i ett R‑skript som hade lett till förhöjda effektstorlekar. </p><p>– När man väl har sett ett sådant fel börjar man undra hur ofta samma sak händer utan att upptäckas, säger han. Multi100 är den systematiska versionen av den frågan.</p><p>Arbetet har följt honom geografiskt. Han påbörjade omanalyserna som forskargruppsledare i Berlin efter sin doktorsexamen, fortsatte med dem som biträdande forskare i Kiel och såg artikeln publiceras kort efter att han tillträtt sin tjänst vid Umeå universitet i maj 2026. </p><h3>En global insats</h3><p>Multi100 är en del av programmet Systematizing Confidence in Open Research and Evidence (SCORE), som finansieras av DARPA och samordnas av Center for Open Science. Den bredare SCORE-satsningen omfattade 865 forskare inom samhälls- och beteendevetenskap. </p><p>– Flera hundra personer på alla kontinenter var villiga att lägga ned verklig arbetstid på ett problem där den enda belöningen är en tydligare bild av hur vetenskap faktiskt fungerar, säger Kubsch. Det säger något både om forskningsfältet och om resultaten.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c16dd94b-b815-4eee-a1fe-039fb433dd59" data-contentname="Fakta Marcus Kubsch">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a8b1f227-9ecd-409d-b5b5-e5038403dac6" data-contentname="Om studien">{}</div><p> </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/samma-data-olika-svar-ny-studie-i-nature-mater-skillnaderna_12174815/https://www.umu.se/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867/Tredimensionell avbildning avslöjar kvarvarande insulinceller vid typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.Mon, 25 May 2026 07:49:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulf Ahlgren</span></div></div><p>– Våra resultat tyder på att bukspottkörteln kan bibehålla β‑celler, alltså de insulinproducerande celler som slås ut vid typ 1‑diabetes, på ett sätt som man tidigare inte har insett, säger Ulf Ahlgren, professor vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><p>Med hjälp av avancerade 3D‑avbildningstekniker har forskare vid Umeå universitet skapat den första kompletta kartläggningen, med mikroskopisk upplösning, över en hel bukspottkörtel från en donator med sent debuterande typ 1‑diabetes. Analysen visar att medan de traditionella Langerhanska öarna i stort sett saknade β‑celler, fanns ett stort antal insulinproducerande celler kvar utanför ö-strukturerna.</p><p>De kvarvarande β‑cellerna förekom främst som enskilda celler eller små kluster i vilka β‑cellerna var separerade från alla andra endokrina celler. Totalt rörde det sig om hundratusentals insulinpositiva objekt,</p><p>–Det faktum att dessa celler finns utanför öarna och i betydligt större antal än de ö‑associerade β‑cellerna, alltså i omvända proportioner i jämförelse med en bukspottkörtel från en icke-diabetisk person, antyder att de antingen är mer motståndskraftiga mot destruktion eller att nybildning kan ske, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Forskarna menar att traditionella, ö‑centrerade analyser, riskerar att underskatta hur många β‑celler som faktiskt överlever vid typ 1‑diabetes. De nya fynden pekar på en hittills förbisedd cellulär reservoar som på sikt skulle kunna bli ett mål för nya behandlingsstrategier.</p><p>– Möjligheten att studera enskilda celler i hela organets volym och från alla vinklar kan förändra hur vi tänker kring β‑cellsförlust. Om vissa regioner i bukspottkörteln gynnar överlevnad av β‑celler skulle kunskap om dessa mikromiljöer kunna bidra till terapier som stabiliserar eller till och med expanderar insulincellerna, förklarar Ulf Ahlgren.</p><p>Även doktoranden Joakim Lehrstrand lyfter vikten av att bredda perspektivet.</p><p>– Det här arbetet visar att vi även måste titta bortom öarna när vi studerar β‑cellsbiologi vid typ 1‑diabetes, säger han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Joakim Lehrstrand (närmast) och Professor Ulf Ahlgren framför ett så kallat ljusfältsmikroskop, en av de tekniker de använder för att skapa tredimensionella bilder av bukspottkörteln vid diabetes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Björn Morén</span></div></div><p>Forskargruppen tror att 3D‑avbildning kommer att bli ett centralt verktyg i framtida studier av typ 1‑diabetes och andra bukspottkörtelrelaterade sjukdomar, som tex. typ 2 diabetes och pankreascancer. Metoden gör det möjligt att identifiera specifika regioner eller enskilda celler i hela organet, vilket tidigare varit mycket svårt med konventionella tekniker. Dessa områden kan därefter isoleras för vidare molekylära analyser.</p><p>– Förhoppningsvis kan detta hjälpa oss att förstå om och hur β‑celler och deras mikromiljö skiljer sig åt inom bukspottkörteln vid diabetes, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.</p>https://www.umu.se/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tog-hem-ec2u-science-contest_12174823/Umeå universitet tog hem EC2U Science ContestUmeå universitet ställdes mot Friedrich-Schiller-Universität Jena och Åbo Universitet i den prestigefyllda EC2U Science Contest.Fri, 22 May 2026 14:21:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bild från ett genrep inför den stora tävlingen i Åbo den 20 maj.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div></div></div><p>Den 20 maj 2026 arrangerades EC2U Science Contest 2026 i Åbo. Tävlingen där tvärvetenskapliga lag från olika universitet tävlar mot varandra genom att svara på frågor och presentera sina svar med fokus på logik, kreativitet och tydlighet.</p><p>I tävlingen ställdes Umeå universitet mot Friedrich-Schiller-Universität Jena och Åbo Universitet och i slutändan var det Umeå universitet som drog det längsta strået! Nu väntar den stora finalen mot University of Pavia och University of Iași!</p><p><br>Umeå universitets lag består av Jesper Enbom, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap; Kristina Lejon Professor i Immunologi; Jerker Fick, universitetslektor i miljökemi; Hanna Söderlund, universitetslektor i Svenska; och Manju Maharjan, doktorand vid institutionen för fysiologisk botanik.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tog-hem-ec2u-science-contest_12174823/https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763/12 miljoner till forskning om rehabiliteringFyra forskare vid Umeå universitet delar på 12,2 miljoner kronor från Afa Försäkring för att forska om rehabilitering och återgång till arbete efter operationer och psykisk ohälsa.Fri, 22 May 2026 09:45:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Therese Eskilsson, lektor och docent i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettesson</span></div></div><p>Therese Eskilsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, får cirka 3,8 miljoner kronor för projektet ”Samverkansdialogen – en samskapad modell för effektiv rehabilitering och snabbare återgång i arbete”. Projektet ska utveckla och testa en samverkansmodell för personer som varit sjukskrivna för psykisk och/eller muskuloskeletal ohälsa, och ge kunskap om när samverkan är mest relevant och hur delaktighet och samordning kan förbättras. Det kan bidra till snabbare och mer hållbar återgång i arbete.</p><p>– När någon blir sjukskriven är många aktörer inblandade. Otydliga roller, motstridiga rekommendationer och varierande stöd riskerar att leda till ineffektiva processer och risk för förlängd sjukskrivning, säger Therese Eskilsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Stjernbrandt, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Albin Stjernbrandt, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 3,5 miljoner kronor för projektet ”Återgång till arbete efter operation för karpaltunnelsyndrom”. Projektet undersöker vilken betydelse olika faktorer i arbetet har för en persons funktion, prognos och återgång till arbete efter en operation för karpaltunnelsyndrom.</p><p>– Vi vet att arbetet har en avgörande betydelse för många som drabbas av karpaltunnelsyndrom och upp till hälften behöver långvariga anpassningar efter operationen, säger Albin Stjernbrandt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jens Wahlström, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Harling</span></div></div><p>Jens Wahlström, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 1,9 miljoner kronor för projektet ”Från operation till arbete – samskapande av insatser för bättre återgång till arbetet efter höft- och knäprotesoperation”. Projektet ska samskapa och testa individcentrerade insatser för återgång till arbete efter en protesoperation. Målet är att stödet till individen ska bli mer samordnat, hållbart, jämlikt och kunskapsbaserat.</p><p>– Våra preliminära resultat visar rätt stora skillnader i hur länge patienterna blir sjukskrivna efter operation och det tyder på att det finns utrymme att förbättra den här processen, säger Jens Wahlström.</p><p>Anna Sundström, Institutionen för psykologi, får cirka 3 miljoner kronor för projektet ”Kostnadseffektiv gruppbehandling mot stress – en väg till minskad sjukfrånvaro?”. I projektet testas en kort, studentledd gruppbehandling baserad på KBT. Projektet studerar både kort- och långsiktiga effekter samt vilka symtom och rehabiliteringsfaktorer som är mest betydelsefulla.</p>https://www.umu.se/nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763/https://www.umu.se/nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616/Rekordmånga vill läsa till arbetsterapeut vid Umeå universitetAllt fler söker till arbetsterapeutprogrammet. Till hösten 2026 har Umeå universitet flest sökande i landet till den treåriga utbildningen. Umeå universitet ger programmet som flexibel distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus, en lösning som är ovanlig.Fri, 22 May 2026 08:34:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tobias Stenlund, biträdande prefekt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är mycket glädjande att se ett så starkt och ökande intresse för utbildningen. Särskilt ökningen av förstahandssökande visar att fler aktivt väljer arbetsterapeut som sin framtida profession, säger Tobias Stenlund, biträdande prefekt vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">starkt och ökande intresse</p><p>Inför höstterminen har totalt 883 personer sökt arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet, vilket är flest i hela landet och en ökning med 47 procent jämfört med ifjol. Av dessa sökte 168 utbildningen som sitt förstahandsval, en ökning med 41 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ovanligt upplägg</h2><p>Arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet tar in 45 studenter varje höst. Programmet erbjuds som en distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus. Det är ett upplägg som bara finns vid ytterligare ett lärosäte i Sverige. Den flexibla studieformen gör det möjligt för studenter från hela landet att kombinera studier med livssituation och arbete, samtidigt som de tränas i viktiga praktiska moment på campus. Modellen kan vara en förklaring till det ökade intresset, i en tid när efterfrågan på tillgängliga och flexibla utbildningar ökar.</p><p>Det innovativa upplägget har också väckt internationell uppmärksamhet. Programmet kommer att presentera sina erfarenheter av distansbaserad arbetsterapeututbildning vid en internationell konferens i Frankrike under hösten 2026.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetsadjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Intresset är ett kvitto på att vårt arbetssätt inte bara är attraktivt nationellt, utan också kan vara intressant i ett internationellt sammanhang, säger Elin Granholm Valmari, studierektor för arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Störst ökning i Umeå</h2><p>Samtliga nio lärosäten i landet som ger arbetsterapeututbildning noterar ökning av antalet sökande, men ökningen är alltså störst i Umeå. Utbildningen är på tre år, 180 högskolepoäng, och leder fram till en möjlig yrkeslegitimation som arbetsterapeut. Det ökade intresset för utbildningen speglar ett växande behov i samhället av arbetsterapeuter.</p><p><a title="Läs mer" href="~/link/72fc3eec7f064cf1aea410838807dc1a.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Umeå universitets utbildning till arbetsterapeut.</a><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616/https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-undersoker-hur-vaxter-forblir-starka-medan-de-vaxer_12174532/Nytt projekt undersöker hur växter förblir starka medan de växerCellväggen ger växter styrka och struktur, men tvärtemot vad man kanske kan tro är den inte en stel struktur. I stället är den mycket dynamisk och samspelar ständigt med resten av cellen och närliggande celler medan växten växer. Det finns fortfarande många obesvarade frågor kring hur dessa interaktioner fungerar, och det är detta som Laura Bacete Cano undersöker i sitt projekt DYNAMO, som nyligen fått finansiering från Novo Nordisk Foundation.Thu, 21 May 2026 17:33:50 +0200<p>Snabb tillväxt och strukturell stabilitet står ofta i motsats till varandra. Inom jordbruket kan växter som växer snabbt bli svaga och lätt böjas eller falla omkull. Inom skogsbruket kan snabb tillväxt försämra virkeskvaliteten. Att hitta sätt att kombinera snabb tillväxt med styrka har därför länge varit ett viktigt mål inom växtforskningen, med stor betydelse för både jord- och skogsbruk.</p><p class="quote-right">När vi tänker på en vägg föreställer vi oss något stelt och orörligt: en stadsmur eller sidan av ett hus. Men växtens cellvägg förändras ständigt.</p><p>Kärnan i denna utmaning är växtens cellvägg – ett starkt men flexibelt yttre lager som omger varje växtcell. Cellväggen ger växter deras form, stödjer deras tillväxt och bildar material som sträcker sig från kostfibrer till trä som används i byggnation. Men den är inte bara en passiv struktur.</p><p>– När vi tänker på en vägg föreställer vi oss något stelt och orörligt: en stadsmur eller sidan av ett hus. Men växtens cellvägg förändras ständigt: den känner av förändringar i sitt eget tillstånd, mjuknar och förstärks medan växten växer och samspelar aktivt med närliggande celler, säger Laura Bacete Cano, som nyligen tilldelades ett Emerging Investigator Grant från Novo Nordisk Foundation för sitt projekt DYNAMO.</p><p>Växtcellernas väggar måste mjukna för att cellerna ska kunna expandera under tillväxten. Samtidigt behöver väggarna behålla tillräcklig styrka för att stödja den växande vävnaden. Växter justerar därför kontinuerligt egenskaperna hos sina cellväggar under utvecklingen.</p><p class="quote-left">Vi vet att gener och hormoner spelar en central roll i att styra hur växter växer. Det DYNAMO undersöker är om själva cellväggen också är en del av den kommunikationen.</p><p>DYNAMO-projektet undersöker hur denna process regleras. Forskarna föreslår att kemiska och mekaniska förändringar i cellväggen – alltså hur styv eller flexibel den är – fungerar som signaler. De beskriver cellväggen som ett kommunikationssystem där strukturella förändringar kodas, överförs och översätts till beslut om hur växten ska växa. Med andra ord kan cellväggen själv hjälpa cellen att samordna fortsatt tillväxt med mekaniskt stöd.</p><p>– Vi vet att gener och hormoner spelar en central roll i att styra hur växter växer, säger Laura Bacete Cano.</p><p>- Det DYNAMO undersöker är om själva cellväggen också är en del av den kommunikationen: om de kemiska och mekaniska förändringarna i väggen inte bara är konsekvenser av tillväxten, utan signaler som aktivt hjälper till att styra växtens utveckling.</p><p>För att testa denna idé vill forskarna identifiera tidiga signaler i cellväggen genom att förändra vissa komponenter i väggen. Preliminära resultat i modellväxten Arabidopsis thaliana är redan lovande. Nu vill forskarna undersöka hur dessa signaler sprids mellan närliggande celler, vilket är avgörande för att växter ska kunna samordna tillväxt mellan olika vävnader och samtidigt behålla stabiliteten.</p><p>Forskarna kommer också att utveckla beräkningsmodeller som kopplar tidiga egenskaper hos cellväggen till senare utvecklingsstadier. Dessa modeller ska sedan testas i hybridasp, ett snabbväxande trädslag som används flitigt inom skogsforskning.</p><p>Utöver den grundläggande forskningen kan projektet öppna nya möjligheter för växtförädling. Genom att identifiera strukturella och kemiska förändringar i cellväggen som hänger samman med hur växter växer kan resultaten på sikt hjälpa växtförädlare att tidigare och säkrare välja ut grödor och trädlinjer som kombinerar snabb tillväxt med styrka. Detta skulle kunna spara både tid och resurser inom växtförädling och på längre sikt bidra till mer produktiva och motståndskraftiga grödor och skogar.</p><p> </p><p>Projektets titel (på engelska):<br><strong>DYNAMO: Dynamics of Mechanochemical Signals in Plant Cell Walls</strong></p><p><a href="https://researchleaderprogramme.com/">Mer information om Novo Nordisk Foundations Research Leader Programme, inklusive Emerging Investigator Grant (på engelska)</a></p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-undersoker-hur-vaxter-forblir-starka-medan-de-vaxer_12174532/https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-fornyar-samarbetsavtal-_12174579/Idrottshögskolan förnyar samarbetsavtal med lokala elitidrottsföreningarIdrottshögskolan har förnyat sina samarbetsavtal med lokala elitidrottsföreningar för att stärka möjligheterna att kombinera elitidrott och studier. Avtalen gäller för perioden 2026–2028. Thu, 21 May 2026 09:57:16 +0200<p class="quote-center">Genom ett nära samarbete kan vi tillsammans skapa bättre förutsättningar för de elitaktiva att utvecklas – både som idrottare, studenter och människor i stort</p><p>Samarbetsavtalen omfattar nio föreningar som i dagsläget är verksamma i högsta eller näst högsta nationella divisionen inom lagbollidrott eller bedriver verksamhet för individuella idrottare på lägst nationell mästerskapsnivå.  </p><h3>Tillsammans för bättre förutsättningar </h3><p>Avtalen syftar till att utveckla samarbetet mellan universitetet och föreningarna. I första hand handlar det om att informera elitaktiva i föreningarna om möjligheten att studera vid Umeå universitet och kombinera detta med en så kallad dubbel karriär. Det innefattar också hur universitetet och föreningarna tillsammans kan stötta de aktiva genom studie- och idrottsliga anpassningar samt bidra till deras prestationsutveckling.</p><p>Avtalen ger även föreningarna möjlighet att samverka med universitetets idrottsutbildningsprogram samt att bli mer involverade i framtida idrottsforskningsprojekt.   </p><p>De föreningar som omfattas är Björklöven, IBK Dalen, IFK Umeå, Team Thorengruppen Innebandy, Umeå Basket, Umeå IK FF, Umeå Simsällskap, IKSU Volleyboll samt Umeå Triathlon och Multisport.</p><p>–Samarbetet med våra lokala elitidrottsföreningar är en viktig del av vårt arbete med dubbla karriärer. Genom ett nära samarbete kan vi tillsammans skapa bättre förutsättningar för de elitaktiva att utvecklas – både som idrottare, studenter och människor i stort, säger Pernilla Eriksson, områdeschef vid Idrottshögskolan och projektledare för Riksidrottsuniversitetet.</p>https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-fornyar-samarbetsavtal-_12174579/https://www.umu.se/nyheter/klara-gor-praktik-i-new-york_12173645/Klara gör praktik på Sveriges FN-representation i New YorkKlara Halldin läser termin åtta på juristprogrammet vid Umeå Universitet. Hon är i USA där hon gör en cirka fem månader lång praktik på Sveriges FN-representation i New York. Klara berättar om sin praktikplats och hur en vanlig dag ser ut för henne där. Hon delar också med sig av sina erfarenheter kring staden och delger oss sina framtidsplaner. Fri, 22 May 2026 13:44:33 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="caa3893c-6121-4c67-8082-297b3aa1aae6" data-contentname="Klara FN">{}</div><p>Klara berättar att Sveriges FN-representation i New York företräder Sverige i FN och förhandlar i Sveriges namn. Representationen bevakar svenska intressen i det multilaterala samarbetet. Vidare samarbetar delegationen även med övriga EU-medlemsstater för att enas om gemensamma positioner inför förhandlingar och omröstningar i FN. Delegationen upprätthåller också löpande kontakter med andra FN-delegationer för samarbete.</p><p>– Jag hittade praktikplatsen på FN-representationens hemsida (Sweden Abroad) men vet att den numera publiceras där Regeringskansliet utlyser samtliga praktikplatser. </p><p>Det som lockade med att göra praktiken just där var Klaras intresse för mänskliga rättigheter. Hon läser en magisterexamen inom mänskliga rättigheter på juristprogrammet och därför har FN alltid varit högst upp på hennes lista och något hon har velat utforska.</p><p>– Dessutom har jag alltid velat prova att bo i New York.</p><p>En vanlig dag på FN-representationen börjar på kontoret innan Klara beger sig till FN för att bevaka möten och förhandlingar som kan pågå hela eller merparten av dagen. Mitt emellan blir det lunch tillsammans med hennes kollegor och eftermiddagen ägnas åt att skriva rapporter som skickas till Stockholm eller åt fortsatta förhandlingar inne på FN- eller EU-delegationen. </p><p>Klara har lärt sig mycket om både FN och Utrikesdepartementet, men också om rapportskrivning och hur myndighetsarbete bedrivs på internationell nivå. Inte minst har hon fått en inblick i diplomatins mer praktiska sidor, konsten att navigera förhandlingar och bygga relationer. </p><p>Praktiken har motsvarat hennes förväntningar, både vad gäller atmosfären på arbetsplatsen och de arbetsuppgifter hon har fått ta del av.</p><p class="quote-center">Jag har fått ta ett reellt ansvar och bidra i arbete som faktiskt spelar roll, snarare än att enbart sitta med administrativa uppgifter i bakgrunden</p><p>– Arbetsuppgifterna har varit meningsfulla och givande, jag har fått ta ett reellt ansvar och bidra i arbete som faktiskt spelar roll, snarare än att enbart sitta med administrativa uppgifter i bakgrunden. </p><p>Praktikperioden finansierar hon med hjälp av CSN och sparade pengar och hon berättar att hon hade turen att genom lottning få bo i en studio i en byggnad som svenska staten äger. På fritiden gör hon lite olika saker.</p><p>– Jag är en riktig foodie så fritiden spenderas mest med att strosa runt, upptäcka nya matställen eller hänga i Central Park.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c1d612a1-a30e-4359-866b-e1a386902d20" data-contentname="New York">{}</div><p>När det gäller likheter och skillnader mellan USA och Sverige så berättar hon att det beror mycket på var i USA man befinner sig, men utifrån New York är det mest påtagliga det höga tempot då staden är i konstant rörelse på ett sätt som skiljer sig markant från Sverige. Lika slående tycker hon att den mångkulturella aspekten är, som är en stor del av vad som gör New York så unikt och spännande att leva i.</p><p>– En överraskande likhet är däremot matpriserna, som ligger på en nivå som inte är så olik den svenska.</p><p>Hennes tips till andra studenter som är intresserade av att göra praktik utomlands är att söka.</p><p class="quote-center">Om du inte söker kan du inte få praktikplatsen. Det låter klyschigt men det är ju sant och börja spara pengar i tid för billigt är det inte, men helt klart värt det</p><p>– Om du inte söker kan du inte få praktikplatsen. Det låter klyschigt men det är ju sant och börja spara pengar i tid för billigt är det inte, men helt klart värt det. </p><p>I höst kommer Klara läsa sin sista termin på juristprogrammet och efter att hon har tagit sin juristexamen vill hon gärna jobba statligt, antingen på Regeringskansliet eller Jämställdhetsmyndigheten. </p>https://www.umu.se/nyheter/klara-gor-praktik-i-new-york_12173645/https://www.umu.se/nyheter/svenskar-soker-livet-mellan-landsbygd-och-storstad_12174410/Svenskar söker livet mellan landsbygd och storstadNär du kommer till en storstad, känner du dig då energifylld av mångfalden av möjligheter omkring dig eller överväldigad av trängsel, stress, buller och känslan av att allt går för fort? Ny forskning från Umeå universitet visar att många svenskar söker något mitt emellan. Varken storstadens tempo eller den avlägsna landsbygdens begränsningar verkar vara det mest attraktiva.Thu, 21 May 2026 10:36:45 +0200<p>Under lång tid har storstäder setts som självklara centrum för möjligheter, innovation och ekonomisk tillväxt. Samtidigt fortsätter många människor i Sverige att flytta från storstadsregioner till icke metropolitana områden i sökandet efter andra sätt att organisera arbete, familjeliv och vardagligt välbefinnande.</p><p>Sarper Neyse, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt samspelet mellan människor och regioner i Sveriges icke metropolitana områden. Det är platser som ofta hamnar i skuggan av Stockholm, Göteborg och Malmö, trots att en stor del av Sveriges befolkning faktiskt bor där.</p><p>Med hjälp av enkätdata och registerdata har han studerat varför människor lämnar storstäder, hur de upplever livet efter flytten och vilka som stannar kvar långsiktigt.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultat som utmanar</h2><p>Resultaten pekar på att många som lämnar storstäder inte upplever samma motsättning mellan karriärmöjligheter och livskvalitet som ofta beskrivs. Flera av dem som flyttat uppgav förbättringar i boendemiljö, minskad stress och mer tid med familjen. Samtidigt såg många också positiva förändringar i arbetslivet.</p><p>– Resultaten utmanar den vanliga föreställningen att människor måste välja mellan karriärmöjligheter och livskvalitet, säger Sarper Neyse .</p><p>Hans forskning visar också att många inte flyttar till isolerade landsbygdsområden. I stället väljer många tillgängliga områden utanför storstäderna som fortfarande har starka kopplingar till större arbetsmarknader.</p><p>– Detta tyder på att kontraurban migration handlar mindre om att helt lämna storstadssystemen bakom sig och mer om att ompositionera sig inom dem, säger Sarper Neyse.</p><p>Han beskriver utvecklingen som ett försök att skapa ett mer hållbart vardagsliv där arbete, familjeliv och fritid lättare går att få ihop.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Storstäder fortsätter att attrahera</h2><p>Storstäder fortsätter att attrahera unga människor, investeringar och specialiserade arbetsmarknader. Samtidigt pekar allt mer forskning på ökande stress, bostadspress och psykisk ohälsa kopplad till det höga tempot i storstadslivet. Mer avlägsna landsbygdsområden har däremot ofta svårt att attrahera och behålla yngre befolkning på grund av mer begränsade arbetsmarknadsmöjligheter.</p><p>– Dessa mellanliggande områden kan kanske beskrivas som en slags geografisk form av “lagom” – en balans mellan tillgänglighet och möjligheter å ena sidan, och välbefinnande och kontinuitet i vardagen å den andra, säger Sarper Neyse.</p><p>Ett annat resultat är att långsiktigt kvarstannande betyder mer än tillfälliga inflyttningar. Människor tenderar att stanna kvar längre när arbetsmöjligheter, tillgänglighet, familjesituation och social förankring samspelar över tid.</p><p>– Barnfamiljer, individer med starkare arbetsmarknadsanknytning och personer som blir socialt integrerade i sina destinationsregioner har större sannolikhet att stanna långsiktigt, säger han.</p><p>Sarper Neyse lyfter också en större fråga om människans behov av sammanhang och överblick i vardagen.</p><p>– Kanske speglar denna spänning något djupt mänskligt: vår ständiga strävan efter miljöer där sociala relationer, arbete, familjeliv och vardagsrutiner känns hanterbara och meningsfulla, säger han.</p><p>Han menar att människans behov av överblick och social tillhörighet också kan spela in i hur vi väljer att bo. Människan utvecklades i relativt små och socialt sammanhållna grupper, och även i moderna samhällen är vår förmåga att upprätthålla relationer, rutiner och känslan av tillhörighet fortfarande begränsad av tid, uppmärksamhet och vardagens organisering.</p>https://www.umu.se/nyheter/svenskar-soker-livet-mellan-landsbygd-och-storstad_12174410/https://www.umu.se/nyheter/nytt-nummer-av-vagval-i-skolans-historia-2026_12174663/Nytt nummer av Vägval i skolans historiaCharlott Wikström, verksam vid Pedagogiska institutionen, är redaktör för det senaste numret av tidskriften Vägval i skolans historia (1/2026), som ges ut av Föreningen Svensk Undervisningshistoria. Temanumret belyser religionsundervisningens förändrade roll i den svenska skolan under 1900-talet och 2000-talet.Fri, 22 May 2026 09:18:25 +0200<p>Föreningen för svensk undervisningshistorias tidskrift Vägval är nu ute med sitt första nummer för år 2026. Charlott Wikström, Pedagogiska institutionen, har med hjälp av gästredaktören Emma Hellström satt ihop ett mycket intressant temanummer om religionsundervisningens förändrade roll i den svenska skolan under 1900-talet och 2000-talet. De olika bidragen i specialnumret presenteras närmare av Emma och Charlott i deras gemensamt skrivna inledning.</p><p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-nummer-av-vagval-i-skolans-historia-2026_12174663/https://www.umu.se/nyheter/konferens-i-umea-lyfte-sprakets-roll-i-en-utmanande-tid_12174278/Konferens i Umeå lyfte språkets roll i en utmanande tidDrygt 150 deltagare från lärosäten i Sverige och flera andra länder samlades den 7–8 maj på Campus Umeå för att delta i den internationella konferensen "Språkets roll i en utmanande tid: minoritets-, majoritets- och utbildningsperspektiv."Fri, 22 May 2026 10:31:51 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="518fce00-66ea-40a4-946a-46fbfb990639" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>Konferensen, som arrangerades av Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet i samarbete med Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA), satte fokus på språkets betydelse i ett föränderligt och komplext samhälle. Hanna-Máret Outakoski, professor vid Sámi allaskuvla i Norge invigde konferensen på nordsamiska.</p><p>– Genom att samla deltagare från olika länder och forskningsfält skapades en viktig mötesplats för kunskapsutbyte kring språkets roll i samhället – inte minst när det gäller att synliggöra och stärka minoritetsspråk och de människor som talar dem, säger Natasha Ringblom, docent i ryska och en av arrangörerna av konferensen.</p><p>Konferensen erbjöd ett brett program med plenarföreläsningar, paneldiskussioner, individuella presentationer och posterpresentationer, där forskare tillsammans diskuterade aktuella utmaningar och möjligheter inom språkvetenskap. Frågor om flerspråkighet, språkpolicy och utbildningens roll stod i centrum, liksom hur minoritetsspråk kan stärkas i tider av politisk och social osäkerhet.</p><p>Plenarföreläsningarna hölls av Åsta Haukås vid Universitetet i Bergen, Ketty Andersson vid Lunds universitet, Alastair Henry vid Lunds universitet och Carla Jonsson vid Umeå universitet. Gisela Håkansson, professor emerita, Lunds universitet och Linnéuniversitetet avslutade konferensen med en sammanfattning på temat <em>Vad tar vi med oss?</em></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uppsatspris delades ut</h2><p>Sedan 2016 delar ASLA ut ett pris för bästa magister- eller masteruppsats vid svenska lärosäten i ett ämne som faller inom tillämpad språkvetenskap. I år gick priset till Aaron Ihse Seward, Malmö universitet, för sin uppsats <em>Ordundervisning med testbaserat lärande och robust ordundervisning i grundskolans tidiga år</em>.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om ASLA</h2><p>ASLA är den svenska avdelningen av internationella AILA (Association internationale de linguistique appliquée). ASLA har till uppgift att främja forskning kring praktiska problem med anknytning till språk, förmedla kontakt mellan språkforskare i Sverige och andra länder, och rekrytera till de forskningsnätverk som AILA organiserar.</p>https://www.umu.se/nyheter/konferens-i-umea-lyfte-sprakets-roll-i-en-utmanande-tid_12174278/https://www.umu.se/nyheter/grannar-i-tider-av-krig-och-fred_12174418/Grannar i tider av krig och fred"Grannar i tider av krig och fred – Neighbours in times of war and peace", är ett nytt treårigt samarbetsprojekt ska samla in och lyfta fram de gemensamma historier som under lång tid har knutit samman människor på båda sidor av Bottenviken. Projektet Grannar i tider av krig och fred förenar kulturaktörer i Sverige och Finland i arbetet med att synliggöra regionens gemensamma kulturarv i Kvarkenområdet.Wed, 03 Jun 2026 13:44:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9837465eaf884d01b4e2302372a0ca71/grannar.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9837465eaf884d01b4e2302372a0ca71/grannar.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9837465eaf884d01b4e2302372a0ca71/grannar.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9837465eaf884d01b4e2302372a0ca71/grannar.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9837465eaf884d01b4e2302372a0ca71/grannar.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9837465eaf884d01b4e2302372a0ca71/grannar.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fiskebåter i Bottenviken</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Interreg</span></div></div><p>Västerbottens museum i Umeå har tillsammans med <a href="https://www.kulturosterbotten.fi" target="_blank" rel="noopener">KulturÖsterbotten</a>, <a href="https://www.novia.fi" target="_blank" rel="noopener">Yrkeshögskolan Novia vid Åbo Akademi</a> och <a href="https://www.oravais1808.fi/sv/start/" target="_blank" rel="noopener">Oravais historiska förening</a> beviljats projektmedel för detta treåriga samarbete. Projektet fokuserar på det kulturella och ekonomiska utbyte som genom historien har präglat regionen kring Bottenviken, med särskild tyngdpunkt på 1700  och 1800 talen.</p><p>Sverige och Finland är på många sätt unika grannar, både historiskt och kulturellt. Länderna har aldrig utkämpat krig mot varandra, men regionen har ändå drabbats av krig och orostider – både före och efter att Finland år 1809 skildes från Sverige. Trots detta har befolkningen på båda sidor av Bottenviken lyckats upprätthålla ett fredligt samspel och ett kontinuerligt utbyte av stöd och hjälp. Detta långvariga samarbete har skapat starka band mellan människor.</p><p>Det gemensamma projektet, som inleddes i mars 2026, erbjuder en värdefull möjlighet för föreningar i regionen som arbetar med lokalhistoria och kultur att hitta samarbetspartners med liknande intressen på båda sidor av Bottenviken. Historiskt och kulturellt inriktade föreningar ges en unik möjlighet att dela med sig av sitt lokala kunnande och att delta i seminarier, webbinarier och föreläsningar. Dessa aktiviteter förmedlar kunskap om aktuella forskningsmetoder och ger praktiska råd inom hembygdsvård.</p><p><em>Grannar i tider av krig och fred</em> utgår från den gemensamma historien och ger människor möjlighet att bidra med sina egna berättelser – berättelser som är en viktig del av det gemensamma kulturarvet. Det insamlade materialet kommer att beröra allt från migration, släktförbindelser, handelsutbyte och bondeseglation mellan Västerbotten och Österbotten till händelser i samband med krig och orostider i regionen som Stora ofreden, Finska kriget, Krimkriget och Finlands begynnande självständighetskamp under slutet av 1800-talet.</p><p>Det material som produceras kommer att presenteras både digitalt och i bokform och samlas in i samarbete med de många lokalhistoriska föreningar som är verksamma på båda sidor av Kvarken.</p><p>Under projektets tre år dokumenteras lokal kunskap om det gemensamma kulturarvet, samtidigt som nya kontakter skapas mellan föreningar i Kvarkenområdet. Flera tillfällen kommer att erbjudas för att mötas, utbyta erfarenheter och inspireras av varandras kunskap. Det kan handla om allt från arkivfynd i nationella och regionala arkiv till arkeologiska undersökningar och muntliga berättelser m.m.</p><p>Föreningar som vill delta i projektet, bidra med egna berättelser och fördjupa sina kunskaper i forskningsmetoder, är välkomna att kontakta någon av projektparterna. Västerbottens museum är projektägare i Sverige, medan KulturÖsterbotten leder den finländska projektverksamheten i samarbete med Oravais historiska förening.</p><p>Projektet är EU finansierat och stöds huvudsakligen av Interreg Aurora, ett EU program som främjar projekt som stärker regionens konkurrenskraft, hållbarhet och attraktionskraft, samt även av Lapplands förbund (Finland).</p>https://www.umu.se/nyheter/grannar-i-tider-av-krig-och-fred_12174418/https://www.umu.se/nyheter/umeastudenter-designar-och-bygger-sin-egen-formel-1-bil_12174431/Umeåstudenter designar och bygger sin egen Formel 1-bilMålet är högt uppsatt. Redan 2027 ska deras egenkonstruerade, eldrivna racerbil stå på startlinjen. Ett 40-tal studenter vid Umeå universitet har bildat ett lag som tillsammans ska tävla i den internationella ingenjörs- och motorsporttävlingen Formula Student.Wed, 20 May 2026 10:39:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/2s5a9686.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/2s5a9686.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/2s5a9686.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/2s5a9686.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/2s5a9686.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/2s5a9686.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett 40-tal studenter från olika program på Umeå universitet är engagerade i projektet att designa och bygga en ensitsig, eldriven racerbil. Här är några av dem samlade: Erik Hetta, Henrique Röbäck, Jacob Holmlund, Roni ibrahim, Melvin Borgmästars, Felix Nyman, Jakub Eliaz, Nikee Gry, Noah Grönberg, Thisbe Freerks, Majd Najjar, Ludwig Wallin, Melvin Degerman, Anton Falkman, Lukas Cleve, Edvin Lundin och Linus Jakobsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Chen Alex</span></div></div><p>– Jag går ett ganska teoritungt program, så det känns hur roligt som helst att få göra något praktiskt på sidan om. Att få vara kreativ, få kompetenser och erfarenheter man inte får annars, säger Malte Bergström-Walén, civilingenjörsstudent i teknisk fysik och en av studenterna i projektet. Det är ju sånt här jag vill jobba med efter utbildningen, projektledning och att bygga fordon eller maskiner.</p><p>Formula Student etablerades 1998 och har sedan dess engagerat studenter över hela världen, som varje år byggt och tävlat med sina ensitsiga racerbilar i olika moment. Studenter vid flera större svenska lärosäten har en tradition av att medverka – och det var det som taggade i gång gänget i Umeå. Varför inte också vid Umeå universitet?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/134d8645e23c3813b8529001c1c23a55.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/134d8645e23c3813b8529001c1c23a55.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/134d8645e23c3813b8529001c1c23a55.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/134d8645e23c3813b8529001c1c23a55.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/134d8645e23c3813b8529001c1c23a55.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/134d8645e23c3813b8529001c1c23a55.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En första skiss på bilens schassi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Henrique Röbäck</span></div></div><p>– Jag och två andra började diskutera och kom fram till att det här bara måste vi göra, berättar Henrique Röbäck som pluggar teknisk datavetenskap. Vi startade med att intervjua alla andra lag i Sverige om hur de byggt upp sin organisation och få tips. I november höll vi en workshop och efter det satte vi upp lappar på campus för att hitta intresserade.</p><p><a title="Läs mer om Formula Student" href="https://www.imeche.org/events/formula-student">Läs mer om Formula Student</a></p><h3>Studenter från flera program i laget</h3><p>Många ville haka på, gänget består hittills av ett 40-tal personer. Flertalet är ingenjörsstudenter, men teamet består också av blivande ekonomer, matematiker, jurister och industridesigners.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/formula_student_260508_all_img_5329.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/formula_student_260508_all_img_5329.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/formula_student_260508_all_img_5329.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/formula_student_260508_all_img_5329.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/formula_student_260508_all_img_5329.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/formula_student_260508_all_img_5329.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Cleve, Noah Grönberg, Malte Bergström-Walén och Henrique Röbäck är några av studenterna som ingår i Umeå universitets lag i Formula Student.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>– Vi har organiserat oss i grupper som fokuserar på olika delar av projektet, säger Malte. Det handlar om ekonomi, företagsamhet, projektledning, marknadsföring och själva designen och bygget av bilen.</p><p>Det är ett stort och ambitiöst projekt som också kräver ekonomiska muskler. Studenterna letar nu efter samarbetspartners och sponsorer. Att bygga en Formel 1-bil kostar runt en halv miljon, enbart batteriet står för en stor del. Det krävs också pengar för resor och transporter när laget ska tävla sin bil.</p><p>– Vi siktar på större företag, säger Henrique. Luleå och Chalmers är till exempel sponsrade av Tesla och Volvo.</p><h3>”Iterativ process att göra en bil”</h3><p>Själva bilen befinner sig än så länge på ritbordet, teamet har bland annat börjat med CAD-ritningar av chassit.</p><p>– Det är en väldigt iterativ process att göra en bil, säger Noah Grönberg som läser tredje året på teknisk fysik. Man börjar med något och förfinar sedan olika saker i hundratals steg. Just nu jobbar jag med batteriet, där vi brottas med att välja vilken typ av cell vi ska ha.</p><p class="quote-left">Något som är väldigt spännande är också att det inte finns något färdigt recept, inget facit att gå till</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/dscf03621.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/dscf03621.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/dscf03621.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/dscf03621.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/dscf03621.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f69db7584b0c47d992112560dd13dbd1/dscf03621.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Till sommaren ska studenterna träffa andra nordiska studenter som deltar i Formula Student, på bilden bilar som visades vid förra årets event.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nordic Test Event</span></div></div><p><em>Vad hoppas ni få ut av att vara med i projektet?</em></p><p>– Riktig erfarenhet, att verkligen få leva sig in i ett företags liv och bygga kontaktnät. Något som är väldigt spännande är också att det inte finns något färdigt recept, inget facit att gå till, säger Lukas Cleve, som också läser teknisk fysik.</p><p>– Jag har alltid varit svårt bilintresserad och drömt om att få jobba med bilar på något sätt, säger Noah. Det ska bli väldigt spännande, målet är att vi ska vara klara 2027. Det känns inte alls omöjligt.</p><h3>Kommunikation viktigt</h3><p><em>Vad kan bli fallgroparna längs vägen när ni ska genomföra ett så stort projekt?</em></p><p>– Det typiska är nog brist på direktiv för planering, säger Henrique. Största tipset vi har fått från andra universitet är att det är väldigt viktigt att alla grupper i projektet pratar med varandra.</p><p>– Det kan också falla på regelboken för tävlingen, säger Noah. Många lag får ihop en bil, men inte en som klarar sig genom besiktningen.</p><p>Det finns nämligen tydliga regler för på den bil studenterna designar och bygger. De tekniska kraven förnyas varje år. I tävlingen bedöms inte bara hur snabbt bilen kan köra runt en bana, utan även hur de organiserat sitt projekt, gjort inköp av material, säkerhet, hållbarhetsaspekter och hur väl de lyckats marknadsföra bilen.</p><p>Tävlar med sin bil gör man på olika platser runt om i Europa. Inför varje tävling sker ett antagningstest, där avancerade ingenjörsfrågor ingår. Inga tävlingar sker i Norden, däremot ska laget vara med på ett nordiskt testevent i sommar.</p><p>– Där samlas alla lag i Norden och kör lite inofficiella tester och tävlingar mot varandra och man får också möta sponsorer och liknande, berättar Henrique.</p><p><em>Och när bilen är färdig, blir det konkurrens om vem som ska köra den i tävlingarna?</em></p><p>– Vi får väl testa oss fram, jag tror vi har en i laget som har en gokartkarriär bakom sig som ligger bra till. Man ska helst också vara kort, så jag är nog inte aktuell, skrattar Henrique.</p><p><a title="Läs mer om Umeå universitets Formula Studentlag" href="https://umeaformulastudent.se/">Läs mer om Umeås universitets Formula Studentlag</a></p><p><a title="Följ laget på Instagram" href="https://www.instagram.com/umeaformulastudent">Följ laget på Instagram</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/umeastudenter-designar-och-bygger-sin-egen-formel-1-bil_12174431/https://www.umu.se/nyheter/lars-samuelsson-gor-svara-fragor-begripliga--pedagogiskt-pris_12174409/Lars Samuelsson gör svåra frågor begripliga – får pedagogiskt prisLärarhögskolans pedagogiska pris går i år till Lars Samuelsson för långvariga insatser och en undervisning som engagerar. Wed, 20 May 2026 09:59:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5619d86e15ba4928b5a975948273bab3/samuelsson_lars_9744_230208_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5619d86e15ba4928b5a975948273bab3/samuelsson_lars_9744_230208_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5619d86e15ba4928b5a975948273bab3/samuelsson_lars_9744_230208_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5619d86e15ba4928b5a975948273bab3/samuelsson_lars_9744_230208_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5619d86e15ba4928b5a975948273bab3/samuelsson_lars_9744_230208_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5619d86e15ba4928b5a975948273bab3/samuelsson_lars_9744_230208_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Samuelsson, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Lars Samuelsson, universitetslektor och docent i filosofi vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, tilldelas Lärarhögskolans pedagogiska pris 2026. Priset är på 30 000 kr och delas ut årligen för att uppmärksamma lärare som gjort särskilt framstående insatser inom Lärarhögskolans utbildningar.</p><p>– Så roligt att få den här typen av uppskattning! Det är som att få ett oväntat kvitto på att arbetet uppskattas, säger Lars Samuelsson. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Pedagogisk skicklighet med fokus på det viktiga </h2><p>Lars Samuelsson undervisar i etik och värdegrundsfrågor på lärarutbildningarna. Han vill väcka studenternas intresse och få dem att förstå varför ämnet är viktigt. Genom att utgå från konkreta situationer i skolans vardag gör han komplexa frågor begripliga. </p><p>– Om studenterna ser poängen från början är det lättare att ta till sig det som är mer komplext. Jag försöker gå direkt på kärnan. Varför är det här viktigt för studenterna? Det handlar om att ge dem de verktyg de behöver i yrket.</p><p>Han förklarar att lärare hela tiden ställs inför etiska problem i sitt arbete, och då behöver de kunna resonera och ta ställning. De måste ha något att luta sig mot. </p><p>– Det är viktigt att ge studenterna en praktisk verktygslåda för att själva kunna reflektera över vad som är rätt och fel. Det går inte att gömma sig bakom teorier. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Engagemang som smittar </h2><p>Engagemanget för ämnet är en viktig drivkraft för honom.</p><p>– Jag tror att studenterna märker om man själv är intresserad och engagerad. Jag tror att det kan skapa motivation hos studenterna. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e614feb7-36f1-4ccd-afdc-c453adb75758" data-contentname="Motivering">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/lars-samuelsson-gor-svara-fragor-begripliga--pedagogiskt-pris_12174409/https://www.umu.se/nyheter/workshop-lyfte-traditionell-samisk-kunskap-om-bjorksav_12174370/Workshop lyfte traditionell samisk kunskap om björksavUnder en kall vårdag, då trädens knoppar knappt hunnit slå ut, genomfördes en workshop om hur man tappar björksav på ett praktiskt och hållbart sätt. Workshopen genomfördes inom ramen för Máhtut-projektet vid Umeå universitet.Thu, 21 May 2026 11:31:42 +0200<p>Denna dag i början av maj hade drygt 20 personer samlats på Tráhppie vid Gammlia och Västerbottens museum.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fbdf4cd54bbf4ed7984ecb90e18beee6/nilsson_lena_maria_9972_220406_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fbdf4cd54bbf4ed7984ecb90e18beee6/nilsson_lena_maria_9972_220406_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fbdf4cd54bbf4ed7984ecb90e18beee6/nilsson_lena_maria_9972_220406_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fbdf4cd54bbf4ed7984ecb90e18beee6/nilsson_lena_maria_9972_220406_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fbdf4cd54bbf4ed7984ecb90e18beee6/nilsson_lena_maria_9972_220406_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fbdf4cd54bbf4ed7984ecb90e18beee6/nilsson_lena_maria_9972_220406_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lena Maria Nilsson, doktor i folkhälsovetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Först gavs en introduktion och genomgång av metoden, materialet och när det är rätt tid att tappa sav. Sedan gick vi ut till ett tappställe där vi praktiskt testade att rigga utrustning och samla in björksav i grupper. Vi gick också igenom hela arbetskedjan, från att sätta upp tappningen till att avsluta den genom att plugga igen hålen, säger Lena Maria Nilsson, utbildare och kunskapsbärare inom tappning av björksav.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att bevara traditionell kunskap</h2><p>Máhtut-projektet vid Umeå universitet handlar om att samla, bevara och sprida samisk kunskap om traditionella livsmedel, hälsa och kultur. Syftet är att stärka förståelsen för traditionella praktiker och deras betydelse för både hälsa och identitet.</p><p>Projektet är viktigt eftersom denna kunskap riskerar att gå förlorad. Samtidigt förmedlar det både praktisk och kulturell kunskap genom exempelvis workshops, utbildningsmaterial och forskning.</p><p>Björksaven kan man koka ihop till sirap. Det går även att jäsa den till vin och man kan dricka den som den är, som vitamin och mineraltillskott på våren.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beroendet av naturgivna villkor</h2><p>Eftersom tappningen är beroende av naturgivna förhållanden och vädrets nycker kan det vara svårt att planera exakt för ett lyckat resultat. Lena Maria Nilsson, med 30 års erfarenhet av tappning av björksav, fortsätter:</p><p>– Jag var mycket orolig att flödet av björksav skulle upphöra. Snötäcket var tunt och våren extremt tidig och torr i år. Men drygt en vecka innan workshopen kom kylan tillbaka, tillsammans med lite regn. Det är när dygnen växlar mellan plusgrader på dagen och minusgrader på natten som flödet är som bäst.</p><p>– Dessutom behövs ett bra vattentryck i marken. Under workshopen fick deltagarna fina flöden i sina flaskor, vilket var mycket trevligt, avslutar Lena Maria Nilsson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ett gränsöverskridande samarbete</h2><p>I Máhtut‑projektet har Christina Storm Mienna, Krister Stoor, Lena Maria Nilsson, Peter Sköld och Marja Labba från Umeå universitet medverkat.</p><p>Projektet är samtidigt ett internationellt samarbete med partner från flera länder: Lapplands universitet (Finland, huvudpartner), Sámi Education Institute (Finland), Várdduo vid Umeå universitet (Sverige) samt Arctic University Museum i Tromsø (Norge).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f681b227-bd27-40ac-b315-855a79cccf00" data-contentname="Logotyp">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/workshop-lyfte-traditionell-samisk-kunskap-om-bjorksav_12174370/https://www.umu.se/nyheter/gravande-journalist-och-erkand-professor-blir-hedersdoktorer_12174287/Grävande journalist och internationellt erkänd professor utses till hedersdoktorerSamhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet utser två nya hedersdoktorer: en journalist och författare med lång erfarenhet av undersökande arbete i norra Sverige samt en internationellt erkänd professor från Sydafrika med fokus på global utbildningsomställning och utveckling av gröna färdigheter.Mon, 25 May 2026 13:36:47 +0200<p>Journalisten och författaren <strong>Arne Müller</strong> utses till hedersdoktor för sin framträdande roll som grävande journalist med inriktning mot industriell omvandling, gruvnäring, energi- och klimatpolitik samt regional utveckling. I</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/muller_arne2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/muller_arne2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/muller_arne2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/muller_arne2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/muller_arne2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/muller_arne2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arne Müller, hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erland Segerstedt</span></div></div><p>över trettio år har han genom självständig och undersökande journalistik gett fördjupade perspektiv på hur resursutvinning påverkar ekonomi, samhälle och miljö, med särskilt fokus på norra Sverige. Hans arbete utmärks av omfattande dokumentstudier, ekonomisk analys, intervjubaserad empiri och systematisk granskning av politiska beslutsprocesser. Genom sitt författarskap har han blivit en viktig röst i frågor om industrins tillväxt, statligt stöd och regional utveckling.</p><p>Med utbildningsbakgrund i nationalekonomi från Umeå universitet har han vid flera tillfällen bjudits in som föreläsare och även samverkat med forskare vid Institutionen för geografi och Centrum för regionalvetenskap. Hedersdoktoratet är ett erkännande av hans exceptionella bidrag till kritisk kunskapsutveckling och folkbildning i samhällsfrågor av stor vikt för vår tid.</p><p>Samhällsvetenskapliga fakulteten utser också professor <strong>Heila Lotz-Sisitka</strong> till hedersdoktor för hennes banbrytande forskning om transformativt lärande, för hennes globala ledarskap inom hållbarhetsutbildning och för hennes</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/lotz-sisitka_heila_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/lotz-sisitka_heila_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/lotz-sisitka_heila_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/lotz-sisitka_heila_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/lotz-sisitka_heila_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2aea15ea6ae24a4ea013fff8c4037de1/lotz-sisitka_heila_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Heila Lotz-Sisitka, hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jackie Grove</span></div></div><p>långvariga och givande samarbete med Umeå universitet. Hon är en internationellt erkänd professor och särskilt framstående professor (Distinguished Professor) vid Rhodes University i Sydafrika. Sedan 2016 har hon haft en nationell forskningsprofessur med fokus på hur utbildningssystem världen över kan möta global förändring, bland annat genom lärande för gröna färdigheter. År 2000 tilldelades hon Afrikas första professur i miljöutbildning och har sedan dess etablerat sig som en av världens ledande röster inom utbildning för hållbar utveckling.</p><p>Lotz-Sisitka har samarbetat med Umeå universitet i över femton år, först inom den nationella forskarutbildningen GRESD (Graduate School in Education and Sustainable Development) och senare inom det STINT-finansierade samarbetet SASUF (The South Africa-Sweden University Forum). Hennes bidrag till forskningsmiljön vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap och andra institutioner, liksom till den utbildningsvetenskapliga forskarskolan vid Lärarhögskolan, har haft stor betydelse för både doktorander och forskare vid fakulteten.</p>https://www.umu.se/nyheter/gravande-journalist-och-erkand-professor-blir-hedersdoktorer_12174287/https://www.umu.se/nyheter/lars-levi-laestadius-i-kyrkbockerna--koka-bjorn_12174224/Lars Levi Laestadius i kyrkböckerna – spåren efter människan bakom Koka björnNär Disney+-serien Koka björn väcker nytt intresse för Lars Levi Laestadius öppnar kyrkböckerna ett fönster mot den verklige prästen bakom fiktionen. I arkivens marginaler finns hans egna ord bevarade – anteckningar som gör 1800-talets Tornedalen oväntat levande.Thu, 21 May 2026 13:34:54 +0200<p>Lars Levi Laestadius (1800–1861) är i dag känd som väckelseledare och som huvudperson i Mikael Niemis roman Koka björn. Men hans liv började långt från litteraturens rampljus. Född i Jäckvik och uppvuxen delvis hos sin halvbror i Kvikkjokk fick han möjlighet att studera teologi och blev senare präst i Karesuando. Där gifte han sig med nybyggardottern Brita Cajsa Alstadius från Kvikkjokk och tillsammans fick de en stor familj.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kris, uppvaknande och väckelse</h2><p>1840-talet blev en vändpunkt för Lars Levi. Efter personliga sorger och en period av tvivel mötte Laestadius samekvinnan Maria under en visitation i Åsele lappmark. Mötet blev startskottet för hans religiösa förnyelse. När han återvände till Karesuando predikade han med ny kraft och tog strid mot både slentrianmässig kristendom och det utbredda brännvinsmissbruket i området. 1849 flyttade familjen till Pajala, där Lars Levi utnämnts till kyrkoherde. Här stannade han i tjänsten fram till sin död 1861.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kyrkböckerna – en oväntad personlig källa</h2><p>Vid Demografiska databasen vid Umeå universitet har kyrkböcker digitaliserats sedan 1970-talet. Genom sökverktyget Familia kan användare själva följa Laestadius och hans familj i kyrkböckerna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/772ed8b31744472cb9a75001f0953b51/kalla_karesuando_kyrkoarkiv_forhorsbocker.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/772ed8b31744472cb9a75001f0953b51/kalla_karesuando_kyrkoarkiv_forhorsbocker.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/772ed8b31744472cb9a75001f0953b51/kalla_karesuando_kyrkoarkiv_forhorsbocker.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/772ed8b31744472cb9a75001f0953b51/kalla_karesuando_kyrkoarkiv_forhorsbocker.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/772ed8b31744472cb9a75001f0953b51/kalla_karesuando_kyrkoarkiv_forhorsbocker.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/772ed8b31744472cb9a75001f0953b51/kalla_karesuando_kyrkoarkiv_forhorsbocker.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Förhörsböcker, Karesuando kyrkoarkiv,</p></div></div><p>Men det är i husförhörslängdernas originalvolymer, som också finns åtkomliga via Familia, som prästen Lars Levi med tydlighet träder fram som människa. I längder från åren 1816–1825 och 1827–1837 fyllde han marginalerna och sidorna med egna anteckningar: botaniska reflektioner, predikningar på svenska, samiska och latin, brevutkast och kommentarer om församlingsbornas liv och leverne.</p><p>– I husförhörslängderna möter vi inte bara Lars Levi Laestadius som en person bland många andra, utan som aktiv präst och iakttagare. Hans egna ord och anteckningar gör källorna ovanligt levande och ger oss en närhet till Laestadius och hans vardag på ett spännande sätt, säger Maria J Wisselgren, historiker och utredare på CEDAR.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mellan fiktion och verklighet</h2><p>Koka björn skildrar ett Tornedalen fyllt av konflikter och moraliska gråzoner. Kyrkböckerna visar den historiska verkligheten: ett mångspråkigt och mångkulturellt område, präglat av fattigdom, missbruk och hårda livsvillkor – men också av religiös förnyelse och starkt lokalt engagemang.</p><p>Genom de digitaliserade kyrkböckerna kan intresserade användare själva följa spåren efter Laestadius – prästen, väckelseledaren och människan. Med verktyget Familia öppnas arkiven för alla som vill utforska historien bakom Koka björn.</p>https://www.umu.se/nyheter/lars-levi-laestadius-i-kyrkbockerna--koka-bjorn_12174224/https://www.umu.se/nyheter/ai-avslojar-radsla-for-nya-korsbandsskador_12174132/AI avslöjar rädsla för nya korsbandsskadorRörelsemönster och muskelsignaler kan identifiera vilka idrottare som är rädda att skada sig igen efter en operation i främre korsbandet. Forskare vid Umeå universitet har tränat en AI-modell att hitta dessa idrottare med upp till 86 procents träffsäkerhet.Tue, 19 May 2026 10:45:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Grafiskt abstrakt som beskriver hur man mäter rörelsemönster, kraftmoment och muskelaktivitet vid enbenshopp i sidled.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Abdolamir Karbalaie</span></div></div><p>– Våra resultat visar att rädsla för en ny korsbandsskada inte bara är något man säger sig känna – den kan också avspeglas i hur kroppen rör sig och hur musklerna arbetar, säger Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Rädslan för att skada sig igen är en av de främsta orsakerna till att idrottare inte återgår till sin sport efter en främre korsbandsskada. Forskarna hoppas att tekniken på sikt ska kunna hjälpa kliniker och fysioterapeuter att tidigare identifiera personer som riskerar att fastna i rädsla och osäkerhet efter skada.</p><p>– Om vi kan identifiera dessa individer tidigare kan rehabiliteringen bättre anpassas för att öka tryggheten, förbättra rörelsekvaliteten och underlätta återgång till idrott, säger Charlotte Häger.</p><p>Traditionellt används självskattningsformulär för att mäta rädslan för nya skador, men inom idrott och rehabilitering kan personer ibland underrapportera sina besvär för att till exempel snabbare få återgå till träning eller tävling. Forskarna menar därför att objektiva rörelsebaserade metoder på sikt kan bli ett viktigt komplement inom framtidens rehabilitering. I den aktuella studien tittade forskarna på rörelsemönster, kraftmoment och muskelaktivitet vid enbenshopp i sidled. Studien omfattade 72 personer som gjort en korsbandsrekonstruktion.</p><p>– Våra resultat bidrar också till en ökad förståelse för samspelet mellan psykologi och rörelsekontroll efter en korsbandsskada, vilket är ett område som får allt större uppmärksamhet inom idrottsmedicin och rehabiliteringsforskning, säger Charlotte Häger.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0affdf04-9483-4bf6-9585-f3141d808dff" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ai-avslojar-radsla-for-nya-korsbandsskador_12174132/https://www.umu.se/nyheter/nya-molekyler-genombrott-i-kampen-mot-antibiotikaresistens_12173353/Nya molekyler genombrott i kampen mot antibiotikaresistensForskare vid bland annat Umeå universitet har utvecklat en ny typ av ämnen som både kan slå ut farliga bakterier och göra dem mindre skadliga. Resultaten kan på sikt bidra till att möta en av vår tids största samhällsutmaningar – antibiotikaresistens. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.Tue, 19 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Forskarna bakom studien har utvecklat en helt ny substansklass som har antibakteriell effekt. Från vänster: Hasan Tükenmez, Mari Bonde, Souvik Sarkar, Fredrik Almqvist, Shaochun Zhu och Pardeep Singh.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>I en ny studie visar forskare hur så kallade TriPcider kan angripa bakterien Staphylococcus aureus, inklusive antibiotikaresistenta varianter som MRSA. Substanserna stör bakteriernas förmåga att orsaka infektion och kan samtidigt döda även vilande bakterieceller, något som ofta är svårt med dagens antibiotika.</p><p>– Vi har utvecklat en helt ny substansklass som har mycket spännande antibakteriell effekt. Det som kanske sticker ut mest är att de bakterier vi studerat inte lätt kan utveckla resistens mot dessa nya syntetiska antibiotika. Vi har inte heller kunnat se att det finns existerande resistens i en mängd olika kliniska isolat vilket lovar gott, säger Fredrik Almqvist, professor vid Kemiska institutionen.</p><p>Antibiotikaresistens pekas ut som ett växande globalt hot mot folkhälsan. När bakterier blir motståndskraftiga mot befintliga läkemedel ökar risken för svårbehandlade infektioner, längre vårdtider och fler dödsfall. Därför behövs nya strategier som kan komplettera eller ersätta dagens antibiotika.</p><p>De nya substanserna verkar genom att påverka bakteriernas cellmembran och störa viktiga processer som krävs för att etablera en infektion. I laboratoriestudier har de visat effekt mot flera grampositiva bakterier, inklusive resistenta stammar.</p><p>Ett viktigt resultat är att substanserna också kan slå mot så kallade persisterceller – bakterier som ligger i viloläge och ofta överlever antibiotikabehandling. Dessa celler kan senare orsaka återfall av infektionen.</p><p>–  Persisterceller är bakterier som gått in i vad som kan liknas vid en “dvala” då de inte delar sig och inte är metaboliskt aktiva. En liten fraktion av de bakterier som orsakar infektionen befinner sig i persistensform och överlever därför ofta en antibiotikabehandling. När antibiotikabehandlingen avslutats kan dessa bakterier börja växa och återigen göra oss sjuka. Våra TriPcider visade effekt också på "persister cells” vilket är väldigt spännande, säger Fredrik Almqvist.</p><p>Upptäckten kan på sikt bidra till nya behandlingsmetoder mot svåra infektioner, men mer forskning behövs innan resultaten kan användas kliniskt.</p><p class="quote-left">Det finns ett enormt behov i världen efter helt nya typer av antibiotika som bakterierna inte redan är resistenta mot och denna upptäckt är mycket positiv</p><p>Förutom antibiotikaresistens finns det också en koppling till en annan samhällsutmaning: belastningen på hälso- och sjukvården. Mer effektiva behandlingar kan minska vårdbehovet och frigöra resurser, särskilt när infektioner idag kräver långvarig behandling och upprepade insatser.</p><p>–Den här studien är den första med denna nya typ av antibiotika och ger förhoppning om att vi ska kunna fortsätta utvecklingen mot en ny bra fungerande antibiotika. Det finns ett enormt behov i världen efter helt nya typer av antibiotika som bakterierna inte redan är resistenta mot och denna upptäckt är mycket positiv. Vi kan vara på väg mot ett nytt bra alternativ för att bekämpa infektionssjukdomar, förklarar Fredrik Almqvist.</p><p>Studien bygger på ett internationellt samarbete. Tre forskargrupper vid Umeå universitet har deltagit, och forskningsmiljön Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) har haft en viktig roll. Genom UCMR:s aktiviteter har forskarna kunnat hitta varandra och kombinera sina kompetenser.</p><p>Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2669e35c-1ad1-44df-b0b5-7ea142514938" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-molekyler-genombrott-i-kampen-mot-antibiotikaresistens_12173353/https://www.umu.se/nyheter/sveriges-bild-utomlands-kan-paverka-demokratin-infor-valet_12173660/Sveriges bild utomlands kan påverka demokratin inför valetSverige har länge haft ett starkt internationellt rykte som ett öppet, modernt och demokratiskt land. Men den bilden har förändrats. Forskning från Umeå universitet visar hur utländska politiska aktörer använder bilden av Sverige för att främja sina egna ideologiska agendor, särskilt på sociala medier och i digitala miljöer inför val.Tue, 19 May 2026 09:59:48 +0200<p>Samuel Merrill, Universitetslektor vid Centrum för digital samhällsforskning och Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, har tillsammans med ett team av internationella forskare undersökt hur Sverige framställs i digitala och politiska miljöer utomlands. Deras studier har bland annat fokuserat på hur högerextrema grupper i USA, Tyskland, Kina och Indien beskriver svensk politik och samhällsutveckling online.</p><p>Under lång tid har Sverige haft ett starkt internationellt rykte. Landet har beskrivits som ett socialt laboratorium, en neutral stat och en modell för välfärd och modernitet. Under 1930‑talet sågs Sverige som en möjlig ”mellanväg” mellan kapitalism och kommunism, och från 1960‑talet och framåt spreds bilden av den svenska modellen internationellt.</p><p>– Till exempel under kalla kriget, när den svenska modellen ibland ansågs ligga lite för nära kommunismen för den amerikanska regeringens smak, säger Samuel Merrill.</p><p>Sveriges internationella rykte har också byggts upp genom offentliga institutioner som Svenska institutet. Under lång tid har svenska regeringar arbetat för att stärka Sveriges bild utomlands för att utöva så kallad mjuk makt, det vill säga inflytande som skapas genom kultur, värderingar och internationellt förtroende snarare än militär eller ekonomisk makt.</p><p>– Under ungefär det senaste århundradet har Sverige ofta internationellt identifierats som en utopisk och ultramodern stat, säger Samuel Merrill.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En förändrad bild av Sverige</h2><p>Samtidigt visar Samuel Merrill och hans forskarteam att bilden av Sverige idag är långt mer omstridd än tidigare.</p><p>– Under de senaste åren har Sveriges internationella bild påverkats av hanteringen av flyktingkrisen 2015 och covid‑19‑pandemin. Samtidigt har bilden av Sverige som ett exceptionellt land och en ”humanitär stormakt” börjat försvagas, säger Samuel Merrill.</p><p>Flera händelser har under de senaste åren påverkat Sveriges bild internationellt. Dessa inkluderar migrationspolitiken efter 2015, hanteringen av covid‑19‑pandemin, Sverigedemokraternas växande inflytande och Sveriges inträde i Nato 2024. Forskning tyder på att de här utvecklingarna har förändrat bilden av Sverige som en neutral stat och som ett land som länge setts som motståndskraftigt mot radikal högerpopulism.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1e8d80ef-3ba8-4ee2-a360-f8d85a644400" data-contentname="Faktaruta årtal">{}</div><p>– Dessa exempel och andra tyder på att Sverige börjar falla in i linje med sina nordiska och europeiska grannar, och att det som en gång ansågs unikt med landet försvinner gradvis från den internationella bilden, säger Samuel Merrill.</p><p>Samtidigt har sociala medier och digitala plattformar förändrat vem som formar bilden av Sverige internationellt. Tidigare dominerades berättelsen om Sverige främst av regeringar och etablerade medieaktörer. Idag påverkas bilden också av onlineaktivister, politiska rörelser och alternativa medier.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Digitala miljöer förstärker konflikter</h2><p>Inom projektet The Radicalisation of Sweden’s Image, finansierat av Vetenskapsrådet, undersökte Samuel Merrill och hans forskarteam hur utländska högerextrema aktörer använder Sverige symboliskt i sina egna politiska narrativ.</p><p>En studie inom projektet visar att amerikanska högerextrema aktörer upprepade gånger använde Sverige mellan 2015 och 2022 för att förstärka invandringskritiska budskap i USA. Nyhetshändelser från Sverige användes inte i första hand för att de var viktiga i Sverige i sig. I stället användes de när de passade den amerikanska politiska debatten vid ett visst tillfälle.</p><p class="quote-center">Under valet 2018 försökte internationella högerextrema aktörer och ryskt statligt understödda medier påverka svensk inrikespolitik</p><p>En annan studie inom projektet visar skillnader mellan hur traditionella medier och högerextrema digitala miljöer framställde det svenska valet 2022. Internationella nyhetsmedier beskrev Sveriges politiska förskjutning åt höger på ett mer återhållsamt sätt, även om rapporteringen påverkades av olika mediers politiska inriktning. I högerextrema digitala miljöer var tonen betydligt mer överdriven. Där framställdes utvecklingen i Sverige som en del av en bredare, oundviklig internationell högervåg.</p><p>Den nära kopplingen mellan internationella och svenska högerextrema framställningar av Sverige visar hur antidemokratiska idéer kan spridas mellan länder. Forskningen visar också att idéer kopplade till olika former av diskriminering riskerar att påverka svensk inrikespolitik och kan få negativa konsekvenser för demokratin.</p><p>Forskarna ser också tecken på att desinformation har blivit mindre tydlig och mer normaliserad i det politiska landskapet, vilket gör den svårare att upptäcka.</p><p>– Under valet 2018 försökte internationella högerextrema aktörer och ryskt statligt understödda medier påverka svensk inrikespolitik genom desinformationskampanjer. Dessa kampanjer målade upp en bild av Sverige i kraftig nedgång och syftade till att gynna invandringskritiska nationalistiska partier, liknande kampanjer kommer sannolikt att återkomma inför valet i september, säger Samuel Merrill.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokratin påverkas av Sveriges bild utomlands</h2><p>Samuel Merrill menar att många i Sverige fortfarande tar landets internationella rykte för givet. Samtidigt visar forskning att Sveriges bild kan förändras snabbt i en tid som präglas av sociala medier, digital desinformation och ökad politisk polarisering.</p><p>– Naturligtvis förändras också omvärlden runt Sverige, och hur dessa förändringar, liksom de vi kan komma att bevittna i september 2026, påverkar bilden av landet beror också på den politik som tar form på andra håll, säger Samuel Merrill.</p><p>Han menar att den progressiva bilden av Sverige i slutändan riskerar att försvinna. Den behöver mer stöd. Verkliga åtgärder för att skapa ett mer, inte mindre, demokratiskt svenskt samhälle, ett mer öppet, inte slutet, samhälle behövs.</p><p>– Sådana åtgärder kommer förhoppningsvis inte bara att gynna dem som bor i Sverige, utan också bidra till att återuppliva den internationella uppfattningen om vårt land, säger Samuel Merrill.</p><p>Han berättar även att inför valet 2026 kommer frågan om vem som formar bilden av Sverige bli allt viktigare.</p><p>– Bilden av Sverige, som kommer att stå i fokus under det kommande valet både nationellt och internationellt, spelar roll. Vem som får bidra till och forma den bilden, och hur nära den bilden återspeglar människors levda verklighet i detta land, är en indikator på Sveriges demokratiska hälsa, säger Samuel Merrill.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0ea4396b-f726-4831-b4ea-854a3bdcc440" data-contentname="Faktaruta demokrati">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/sveriges-bild-utomlands-kan-paverka-demokratin-infor-valet_12173660/https://www.umu.se/nyheter/for-klimatarbete--men-kritiska-till-om-det-ar-gron-omstallning_12174182/För klimatarbete – men kritiska till om det är ”grön” omställningUnder de senaste åren har artiklar i dagstidningar beskrivit samer som motståndare till den omställning som i samhällsdebatten benämns som grön. Men vad händer när den bilden får fäste i samhället? Om det talade Kristina Sehlin MacNeil, docent i samiska studier, på Naturskyddsföreningens rikskonferens i Umeå den 8–10 maj. Tue, 19 May 2026 07:49:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7d206137e2824fe2a0454e9f61cd5635/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d206137e2824fe2a0454e9f61cd5635/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d206137e2824fe2a0454e9f61cd5635/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7d206137e2824fe2a0454e9f61cd5635/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d206137e2824fe2a0454e9f61cd5635/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d206137e2824fe2a0454e9f61cd5635/sehlin_macneill_kristina_3643_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kristina Sehlin MacNeil, forskare vid Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Föreställningen om att samer och urfolk är emot förändring är djupt rotad, både i Sverige och globalt. Min forskning visar i stället att samer i hög grad är positiva till ett aktivt klimatarbete men att man är kritisk till vilka lösningar som prioriteras och vem de gynnar, säger Kristina Sehlin MacNeil.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad innebär en grön omställning?</h2><p>Den gröna omställningen syftar till att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna. Samtidigt har begreppet kommit att kopplas allt starkare till stora industrisatsningar. I medier aktualiseras åter bilden av Norrland som en plats som inte tillhör någon och som är rik på resurser. Detta väcker frågor om rättvisa och vilka intressen som får styra utvecklingen.</p><p class="quote-center">Det finns de som hellre kallar det för en svart eller grå omställning för att den bygger på en fortsatt resursutvinning.</p><p>– Samiska samhällen har länge uppmärksammat klimatförändringar men är kritiska till om det som kallas för grön omställning verkligen är grön. Handlar den om hållbarhet för både människor och miljö – eller främst om ekonomisk tillväxt? Och vilka inkluderas i omställningen? Det finns de som hellre kallar det för en svart eller grå omställning för att den bygger på en fortsatt resursutvinning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Risk för ökade konflikter</h2><p>När förenklade eller missvisande beskrivningar får spridning riskerar de att bidra till ökad polarisering och konflikter, menar Kristina Sehlin MacNeil. Konflikterna tar sig uttryck både digitalt och fysiskt.</p><p>– Hat och hot i sociala medier är en del, men det förekommer också angrepp kopplade till renskötseln. Vi ser exempel på hur renar skadas eller dödas som ett sätt att angripa både enskilda renskötare och den samiska kulturen.</p><p>Hon betonar vikten av delaktighet och inflytande – att låta urfolk och lokalsamhällen komma till tals.</p><p>– Det svenska majoritetssamhället behöver lyssna till det samiska perspektivet så att inte polarisering bli vår tids arv. Det finns mycket att lära av urfolks syn på marker och natur men då behövs vilja och engagemang från industrin, politiken och samhället i stort.</p>https://www.umu.se/nyheter/for-klimatarbete--men-kritiska-till-om-det-ar-gron-omstallning_12174182/https://www.umu.se/nyheter/digitala-strategier-hos-ursprungsbefolkningar-i-brasilien-_12174037/Digitala strategier bland ursprungsbefolkningar i BrasilienEn ny doktorsavhandling av Camila Emboava Lopes vid Umeå universitet belyser vikten av och strategier inom medieproduktion hos ursprungsbefolkningar i Brasilien. Mon, 25 May 2026 10:34:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4fe6e61d7d6a4d7f87dac22126dd2654/camila_emboava_lopes_16_9_img_20210927_141420.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4fe6e61d7d6a4d7f87dac22126dd2654/camila_emboava_lopes_16_9_img_20210927_141420.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4fe6e61d7d6a4d7f87dac22126dd2654/camila_emboava_lopes_16_9_img_20210927_141420.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4fe6e61d7d6a4d7f87dac22126dd2654/camila_emboava_lopes_16_9_img_20210927_141420.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4fe6e61d7d6a4d7f87dac22126dd2654/camila_emboava_lopes_16_9_img_20210927_141420.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4fe6e61d7d6a4d7f87dac22126dd2654/camila_emboava_lopes_16_9_img_20210927_141420.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Camila Emboava Lopes</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lieuwe Jan Hettema</span></div></div><p class="quote-center">Medieproducenter hos ursprungsbefolkningar värdesätter kommunikationsaktiviteter på plats lika mycket som digital kommunikation</p><p>Camila Emboava Lopes säger att media som produceras kollektivt av minoriteter bland ursprungsbefolkningar kan betraktas som alternativ eftersom den ofta produceras utanför maktcentren.</p><p>– Sådana grupper arbetar ofta med små medel och hittar kreativa sätt att göra sina röster hörda genom att kombinera kommunikationsstrategier som sker på plats och digitalt, säger Camila Emboava Lopes och fortsätter:</p><p>– Min doktorsavhandling analyserar hur olika medieinitiativ, som utvecklats av producenter bland ursprungsbefolkningar i Brasilien, använder digitala medier i sitt kommunikationsarbete.</p><p>– Ett överraskande resultat är att medieproducenter hos ursprungsbefolkningar verkar värdesätta kommunikationsaktiviteter på plats lika mycket som digital kommunikation. Till exempel, de initiativ som huvudsakligen sker på sociala medier stödjer även de evenemang som sker på plats, som workshops, möten och festivaler.</p><h3>Samtida snarare än det förflutna</h3><p>Camila Emboava Lopes betonar att digitala kommunikationsformer verkar vara särskilt användbara för att kommunicera med de parter som finns utanför den egna grupperna. Och att kommunikatörer använder digitala medier för att förstärka att ursprungsbefolkningar är samtida snarare än att de tillhör det förflutna.</p><p>– Dessutom används digitala medier i stor utsträckning för att samla lokalt och internationellt stöd för mobiliseringar till förmån för ursprungsbefolkningars rättigheter. Ett avgörande tema relaterat till sådana mobiliseringar är hur ursprungsbefolkningars rättigheter relaterar till idéer om naturskydd och hållbar utveckling.</p><h3>Sociala medier medför möjligheter och utmaningar</h3><p>Hon beskriver vidare hur ursprungsbefolkningar enligt tidigare forskning är underrepresenterade i majoritetsmedier. Ursprungsbefolkningars medieproducenter har i många decennier dock utvecklat kommunikationsalternativ för att försöka ge eko åt sina röster.  </p><p>– I en tid då kommunikation domineras av digitala medier och olika sociala-medieplattformar, understryker min doktorsavhandling vikten av att studera hur ursprungsbefolkningar relaterar till möjligheterna och utmaningarna i sådana kommunikationssammanhang.</p><p>Doktorsavhandlingen undersöker fem olika initiativ som utvecklats av medieproducenter bland ursprungsbefolkningar i Brasilien: Rádio Yandê, Mídia Indígena, APIB, ASCURI och Tybyra. Forskningsaktiviteterna omfattade observationer online och på plats, intervjuer med medieproducenter och analys av medieinnehåll som publicerats på deras sociala-medieplattformar.</p>https://www.umu.se/nyheter/digitala-strategier-hos-ursprungsbefolkningar-i-brasilien-_12174037/https://www.umu.se/nyheter/svenska-domare-mer-aktiva-med-fragor-till-eu-domstolen-an-vantat_12173817/Svenska domare mer aktiva med frågor till EU-domstolen än väntatSvenska domstolar tar oftare än vad som tidigare framställs egna initiativ till att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Det visar en ny avhandling om hur EU-rätten tillämpas i svenska domstolar.Tue, 26 May 2026 14:42:14 +0200<p>Isak Nilsson undersöker i sin avhandling samspelet mellan EU-domstolen i Luxemburg och nationella domstolar genom systemet för förhandsavgöranden. Systemet är en central del av EU-rätten och innebär att nationella domstolar kan, och i vissa fall måste, vända sig till EU-domstolen för vägledning i hur unionsrätten ska tolkas eller om den är giltig. Målet är att EU-rätten ska tillämpas på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater.</p><p>– Trots systemets centrala betydelse vet vi fortfarande relativt lite om hur nationella domstolar faktiskt förhåller sig till institutet i praktiken. Det unika med min studie är att inte bara fokusera på fallen där domstolarna väljer att begära förhandsavgörande, utan också på alla de fall när de väljer att avstå, säger Isak Nilsson.</p><p>Konsekvenserna av att inte begära förhandsavgörande kan innebära fragmentering av EU-rätten, problem för skyddet av individers fri- och rättigheter, samt även att medlemsstaten i fråga gör sig skyldig till ett fördragsbrott.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Parter viktiga – men domarna agerar också på eget initiativ</h2><p>Resultaten visar att förhandsavgöranden ofta aktualiseras genom parternas agerande i processen. I ungefär hälften av de mål som hänskjuts till EU-domstolen är det parterna som tar initiativet. Domstolarnas benägenhet att hänskjuta frågor är dessutom större när båda parterna är överens om behovet av EU-domstolens vägledning i det enskilda fallet.</p><p>– Parterna bidrar genom att föra upp EU-rättsliga frågor på domstolarnas bord och yrka på hänskjutande till EU-domstolen. Det gör dem till en viktig del av systemet i praktiken, säger Isak.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f189b75320a4cf892b56dca87b8f5a5/domstolsklubba.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f189b75320a4cf892b56dca87b8f5a5/domstolsklubba.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f189b75320a4cf892b56dca87b8f5a5/domstolsklubba.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f189b75320a4cf892b56dca87b8f5a5/domstolsklubba.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f189b75320a4cf892b56dca87b8f5a5/domstolsklubba.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f189b75320a4cf892b56dca87b8f5a5/domstolsklubba.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>pexels</span></div></div><p>Samtidigt visar studien att domstolarna avslår den stora majoriteten av parternas yrkanden om att inhämta förhandsavgöranden. Avslagen motiveras ofta med att frågan saknar relevans för målets avgörande eller att det inte finns tillräckliga skäl för ett hänskjutande.</p><p>– Det är den nationella domaren som ensamt har att bestämma om ett förhandsavgörande ska inhämtas eller inte och min avhandling visar att det är en rejäl uppförsbacke för parterna att få till stånd ett förhandsavgörande.</p><p>Svenska domstolar har länge beskrivits som särskilt passiva när det gäller att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Avhandlingens resultat nyanserar dock denna bild. I 42 procent av fallen som resulterade i ett förhandsavgörande ställde domstolarna frågor utan någon begäran från parterna och ibland i strid med deras önskemål.</p><p>– Det visar att dessa domare inte bara reagerar på parternas initiativ utan också själva tar ett aktivt ansvar. Studien visar därmed att svenska domare inte är fullt så passiva som tidigare gjorts gällande, säger Isak.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2054189&dswid=-6287">Länk till avhandlingen</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om disputationen</h2><p>Isak Nilsson, Juridiska institutionen, försvarar sin avhandling med den svenska titeln: Att hänskjuta eller inte hänskjuta? Nationella domare, parter och förhandsavgörandeinstitutet (Engelsk titel: Referral or non-referral? National judges, parties, and the preliminary ruling procedure)</p><p>När: Onsdag 20 maj, 2026<br>Tid: kl. 10.15-12.00<br>Plats: Lindellhallen 1, Samhällsvetarhuset</p>https://www.umu.se/nyheter/svenska-domare-mer-aktiva-med-fragor-till-eu-domstolen-an-vantat_12173817/https://www.umu.se/nyheter/handelshogskolans-studenter-prisades-i-yrkes-sm_12173718/Handelshögskolans studenter prisades i Yrkes-SMTvå studentteam från Handelshögskolan tog silver och brons vid Yrkes-SM i affärsutveckling som arrangerades av Handelsrådet. Vägen till SM började redan under höstens case-tävling Retail Wholesale Challenge på campus i Umeå.Mon, 18 May 2026 13:25:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6184ba36f3f345e3aa1a197596df2b95/img_40252.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6184ba36f3f345e3aa1a197596df2b95/img_40252.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6184ba36f3f345e3aa1a197596df2b95/img_40252.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6184ba36f3f345e3aa1a197596df2b95/img_40252.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6184ba36f3f345e3aa1a197596df2b95/img_40252.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6184ba36f3f345e3aa1a197596df2b95/img_40252.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Lovric, Stina Lindqvist, Vilgot Scott samt Mårten Andersson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>WorldSkills Sweden</span></div></div><p>Med ett skarpt case från Lyko presterade Stina Lindqvist och Maria Lovric samt Mårten Andersson och Vilgot Scott så bra att de blev inbjudna att delta i SM.</p><p>Caset handlade om kundrelationer och communities, med Lykos kommunikationschef direkt involverad och på plats i juryn i Umeå.</p><p>Enligt Vilgot och Mårten gav deltagandet mersmak och väckte nyfikenhet på fler utmaningar:</p><p>– Ett väldigt givande event som öppnade våra ögon för den typ av lärande man får genom att engagera sig i aktiviteter utanför schemat under studietiden vid Handelshögskolan.</p><p>Under Yrkes-SM vidgades case-utmaningen till att adressera FN:s globala mål nummer 8: anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt.</p><p>Vilgot och Mårten fokuserade på delmålet att främja ekonomisk produktivitet genom diversifiering och teknisk innovation. Deras idé byggde på att förbättra stödet till startups genom att länka samman kompetenser från inkubatorer i hela Europa. Tanken var att företag skulle få tillgång till specifik spetskompetens samtidigt som nya nätverk och bättre vägar till kapitalanskaffning skapades – en ny form av delningsekonomi för att stärka företagens utveckling.</p><p>Maria och Stina riktade i stället in sig på att minska överproduktion och överkonsumtion av kläder genom affärsmodeller baserade på prenumerationstjänster, även det med inslag av delningsekonomi.</p><h3>Vilka lärdomar har ni tagit med er från deltagandet?</h3><p>Vilgot och Mårten lyfter fram vikten av metodik och avgränsning:</p><p>– Att definiera och avgränsa en problemställning samt att lära sig när något är ”good enough”. Det gäller att hinna agera inom den tidsram man har så att det inte stannar vid bara analys.</p><p>– En annan insikt är att saker inte är så fyrkantiga som man först kan tro. Det gäller att arbeta dynamiskt och hitta en bra väg framåt.</p><p>Maria och Stina betonar mod, energi och personlig utveckling:</p><p>– Att våga tacka ja till saker och testa!</p><p>– Det har gett så mycket energi och man lär sig nytt och utvecklas, både om sig själv och det man arbetar med i casen.</p><h3>Hur ser ni på den fortsatta studietiden och vilket råd vill ni ge andra studenter som funderar på att tävla i caseformat?</h3><p>– Vi kommer helt klart att fortsätta våga ta oss an utmaningar vid sidan av studierna och att ta del av interaktion med alumner och näringsliv.</p><p>– Man kan åstadkomma mycket mer på begränsad tid än man tror!</p><p>– Förmågan att presentera inför andra är väldigt viktig, och den här typen av evenemang är en perfekt träningsmiljö.</p><p>– Många vet inte vad de vill göra efter studierna. Att testa olika saker ger en inblick i vad man tycker är roligt och inte. Vi har fått med oss nya perspektiv både på vad vi kan och vad vi vill göra i yrkeslivet.</p><p>Handelsrådet arrangerar både Retail Wholesale Challenge och Yrkes-SM. Tävlingen i Umeå planerades tillsammans med Elin Nilsson, docent och lektor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, samt Rickard Lindberg vid Karriärcenter.</p>https://www.umu.se/nyheter/handelshogskolans-studenter-prisades-i-yrkes-sm_12173718/https://www.umu.se/nyheter/skelleftesjukan-okar-inte-risken-for-hjartklaffsjukdom_12173602/Skelleftesjukan ökar inte risken för hjärtklaffsjukdomSambandet mellan amyloidos och förträngning av aortaklaffen har väckt stort internationellt intresse. Men när forskare vid Umeå universitet undersökte den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan fann de inga tecken på ökad förekomst av hjärtklaffsjukdomen.Mon, 18 May 2026 10:38:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning vid Umeå universitet har visat att den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan inte ökar risken för hjärtklaffsjukdomen aortastenos, vilket skiljer sig från tidigare fynd om den icke ärftliga wildtyp amyloidosen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><p>– Våra resultat var förväntade utifrån klinisk erfarenhet men behövde undersökas för bättre klarhet, också i fråga om eventuella skillnader mellan olika typer av amyloidos, säger Kurt Boman, huvudförfattare, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kurt Boman, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Westerberg</span></div></div><p>Amyloidos är en ovanlig sjukdom där kroppens egna proteiner klumpar ihop sig och ansamlas i organ som hjärta, nerver och njurar. Dessa inlagringar stör organens normala funktion och kan på sikt ge allvarliga skador.</p><p>På senare tid har sambandet mellan förträngning av aortaklaffen och amyloidos uppmärksammats i ett flertal internationella studier. I vissa studier har man funnit att 11–20% av de som genomgått operation för hjärtklaffsjukdomen aortastenos har haft amyloidos. I dessa fall har det dock varit en särskild typ av amyloidos, nämligen så kallad wildtyp amyloidos, en icke ärftlig form, som studerats.</p><p>I norra Sverige finns den så kallade Skelleftesjukan, som är en ärftlig form av amyloidos. Frågan har därför uppkommit om liknande förhållande gäller för Skelleftesjukan och förekomst av aortastenos.</p><p>En forskargrupp vid Umeå universitet ledd av Kurt Boman har gjort en genomgång och samkörning av operationsregistret och amyloidosregistret vid Umeå universitetssjukhuset för att studera förekomsten av aortastenos och amyloidos.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonas Wixner, läkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Elin Berge</span></div></div><p>Resultaten visar att förekomsten av aortastenos inte verkar vara större än den förväntade allmänna förekomsten i befolkningen i norra Sverige.</p><p>– Den ärftliga formen skiljer sig på några väsentliga punkter från den icke ärftliga amyloidossjukdomen, särskilt när det gäller ålders- och könsfördelning och sannolikt också andra mekanismer, säger Jonas Wixner, läkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften European Journal of Internal Medicine.</p>https://www.umu.se/nyheter/skelleftesjukan-okar-inte-risken-for-hjartklaffsjukdom_12173602/https://www.umu.se/nyheter/digital-aktivism-och-demokratins-villkor-infor-valet-2026_12171560/När samhällsfrågor blir ”politiska”: digital aktivism, plattformar och demokratins villkor inför valet 2026Under det senaste decenniet har sociala medier ofta beskrivits som kraftfulla verktyg för gräsrotsrörelser och civilsamhället. Kampanjer som #MeToo och #BlackLivesMatter visar hur digitala plattformar kan mobilisera engagemang och sätta samhällsfrågor på den politiska agendan. Inför valet 2026 präglas dock det digitala landskapet av nya och mer begränsande förutsättningar.Mon, 18 May 2026 17:32:59 +0200<p>Skärpt lagstiftning, förändrade plattformsregler och snävare tolkningar av vad som räknas som politiskt innehåll har på kort tid förändrat möjligheterna att nå ut med samhällsrelaterade budskap. Utvecklingen väcker frågor om hur det demokratiska samtalet formas när den digitala infrastrukturen spelar en allt större roll.</p><p>– Sociala medier har länge fungerat som en central infrastruktur för civilsamhället. Det är där organisationer har byggt relationer och kommunicerat direkt med sina följare, säger Julia Andersson, som forskar om digital aktivism vid Institutionen för informatik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ny lag ger förändrat spelrum</h2><p>Hösten 2025 trädde EU:s förordning om politisk reklam i kraft med syfte att stärka demokratin genom ökad transparens kring vem som står bakom politiska annonser och hur de riktas. Förordningen kräver dock inte att lagligt innehåll ska tas bort. </p><p class="quote-left">Organisationerna hamnar i ett moment 22. Sponsring krävs för att nå ut, men innehållet tillåts inte längre</p><p>Trots detta har flera globala plattformar valt att begränsa eller stoppa politisk reklam helt. I vissa fall har även annonser om bredare samhällsfrågor som klimat, jämställdhet och mänskliga rättigheter omfattats, och där är bolaget Meta, som äger både Instagram och Facebook, ett uppmärksammat exempel. Med ett generellt stopp för både politisk reklam och samhällsannonser blir resultatet ett både fragmenterat och svåröverskådligt landskap för organisationer som vill nå ut digitalt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Infrastruktur som demokratifråga</h2><p>Forskning om digital aktivism visar att nätbaserat engagemang kan ta många former – från hashtagkampanjer och antirasistiska initiativ till influencerdrivna opinionsyttringar och lokala mobiliseringar. Under lång tid har sociala medieplattformar fungerat som relativt öppna arenor för sådana uttryck.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="639c202e-ce13-4f7f-82e4-eae149c699de" data-contentname="Bild - MeToo">{}</div><p>Samtidigt pekar forskare på att digital aktivism behöver förstås utifrån flera dimensioner: motivation, kultur, språk och inte minst infrastruktur (Hansson, Cerratto Pargman & Bardzell, 2021).</p><p>I dag har plattformarnas villkor, algoritmer och affärsmodeller fått en avgörande betydelse för vilket samhällsengagemang som syns och får genomslag. Och när samhällsfrågor klassas som politiska och därmed begränsas i betald spridning, förskjuts makten från avsändarna till de aktörer som förvaltar de stora digitala arenorna.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stora utmaningar för mindre aktörer</h2><p>För många ideella organisationer har digital annonsering tidigare varit ett kostnadseffektivt sätt att mobilisera stöd och när dessa möjligheter begränsas riskerar särskilt mindre aktörer att få svårare att synas och höras.</p><p>Rättighetsorganisationer pekar också på problematiken i att frågor om jämställdhet eller HBTQI-rättigheter ofta inte går att skilja från politik – något som direkt påverkar möjligheterna till opinions- och folkbildning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="52afc1e5-7347-47bb-b537-fe06d4727f97" data-contentname="Julia - bild på kontor">{}</div><p>Samtidigt har algoritmiska förändringar minskat den organiska räckvidden så för att nå ut krävs numera ofta betald spridning. Men, sponsrade inlägg om just samhälls- och politiska frågor blockeras då i många fall helt.</p><p>– Organisationerna hamnar i ett moment 22. Sponsring krävs för att nå ut, men innehållet tillåts inte längre, säger Julia Andersson.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En öppen fråga inför valet 2026</h2><p>Utvecklingen synliggör en bredare spänning i dagens demokratier och ambitioner om transparens och reglering får konsekvenser när privata plattformars tolkningar av regelverk får stort genomslag.</p><p>Inför valet 2026 aktualiserar detta frågor om jämlika förutsättningar för deltagande, yttrandefrihetens praktiska villkor och hur framtidens demokratiska engagemang kan ta form i ett alltmer reglerat digitalt landskap.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2d7a3752-2f18-459b-b8c2-f6b69ef54282" data-contentname="Fakta TTPA">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="762e03e2-099b-4e1b-8fec-ae8a63758d8c" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/digital-aktivism-och-demokratins-villkor-infor-valet-2026_12171560/https://www.umu.se/nyheter/han-skrev-sveriges-basta-fysikavhandling_12172477/Han skrev Sveriges bästa fysikavhandlingRasmus Öberg vid Institutionen för fysik, Umeå universitet, får Svenska Fysikersamfundets Oseenmedalj för bästa doktorsavhandling i fysik 2025. – Det känns fantastiskt att få ett kvitto på att man gör ett bra jobb som väcker intresse hos omvärlden, säger han. Mon, 25 May 2026 11:24:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ec65cc99af9400385f1d78fcd8f14ae/oberg_rasmus_912_09102024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ec65cc99af9400385f1d78fcd8f14ae/oberg_rasmus_912_09102024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ec65cc99af9400385f1d78fcd8f14ae/oberg_rasmus_912_09102024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ec65cc99af9400385f1d78fcd8f14ae/oberg_rasmus_912_09102024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ec65cc99af9400385f1d78fcd8f14ae/oberg_rasmus_912_09102024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ec65cc99af9400385f1d78fcd8f14ae/oberg_rasmus_912_09102024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rasmus Öberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Rasmus Öberg, tidigare doktorand vid Institutionen för fysik, Företagsforskarskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, prisas för sin avhandling med titeln ”Spotlight the killer: detecting harmful chemical and biological agents using optical spectroscopy”.</p><p>Svenska Fysikersamfundet skriver i sin motivering:</p><p><em>”Rasmus Öberg har utvecklat och kombinerat flera avancerade optiska spektroskopiska metoder, inklusive Raman-, absorptions- och fluorescensspektroskopi, för att identifiera kemiska fingeravtryck från skadliga ämnen. Hans arbete har lett till mycket känsliga detektionsmetoder för exempelvis narkotika, kemiska stridsmedel och bakteriesporer.”</em></p><p>Priskommittén lyfter också att Rasmus Öberg har lyckats väl med att förklara sin forskning för en bredare publik.</p><p>– Jag njuter verkligen av skrivarprocessen. Nyckeln är att sätta forskningen i en kontext. Min forskning är relativt tillämpad så där hade jag kanske lite av ett försprång, men jag har även lagt vikt på att förklara hur de fysikaliska fenomen vi använder i forskningen relaterar till sådant vi kan skåda även i vardagslivet, säger Rasmus Öberg som i dag är postdoktor vid Umeå universitet och Danmarks Tekniska Universitet.</p><p>Oseenmedaljen delas ut varje år till en doktorand vid ett svenskt lärosäte. Pristagaren får, förutom medaljen och ett diplom, 100 000 kronor i prispengar.</p><p><a title="Läs Rasmus Öbergs avhandling" href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A2002435&dswid=7756">Läs Rasmus Öbergs avhandling</a> </p>https://www.umu.se/nyheter/han-skrev-sveriges-basta-fysikavhandling_12172477/https://www.umu.se/nyheter/socionomprogrammet-far-hoga-omdomen-i-uka-utvardering_12173126/Socionomprogrammet får höga omdömen i UKÄ:s nationella utvärderingSocionomprogrammet vid Umeå universitet håller hög kvalitet. Det visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella utvärdering av samtliga utbildningar som leder till socionomexamen. Wed, 13 May 2026 14:06:13 +0200<p class="quote-center">Speglar det kollektiva engagemanget och kunskapen som finns inom vår institution</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/liv_och_ahmet_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/liv_och_ahmet_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/liv_och_ahmet_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/liv_och_ahmet_23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/liv_och_ahmet_23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/liv_och_ahmet_23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ahmet Gumuscu, biträdande prefekt och ansvarig för utbildningsfrågor och Liv Zetterberg, studierektor vid Institutionen för socialt arbete. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sofia Strömgren</span></div></div><p>– Det är fint att vår socionomutbildning har bedömts hålla hög kvalitet av UKÄ. Det är en viktig bekräftelse på det långsiktiga och målmedvetna arbete som hela kollegiet lägger ned i planering, genomförande och utveckling av utbildningen, säger Liv Zetterberg, studierektor vid Institutionen för socialt arbete, och tillägger:<br>– Omdömet speglar det kollektiva engagemanget och kunskapen som finns inom vår institution.</p><h3>Kvalitetsstämpel och drivkraft</h3><p>UKÄ beskriver socionomprogrammet som väl utformat och att utbildningen vilar på en stabil vetenskaplig och professionsrelaterad grund. Kombinationen av stark lärarkompetens och forskningsanknytning, en tydlig progression i utbildningen och en balans mellan teori, praktik och analytisk förmåga, är exempel som bidrar till att utbildningen sammantaget håller hög kvalitet.<br>Ahmet Gumuscu, som är biträdande prefekt och ansvarig för utbildningsfrågor vid Institutionen för socialt arbete, säger att UKÄ:s omdöme har stor betydelse för institutionen och att det både fungerar som kvalitetsstämpel och en drivkraft i det fortsatta arbetet med socionomprogrammet.<br>– Det ger oss en stabil grund att stå på, samtidigt som det uppmuntrar till fortsatt utveckling. Vi kommer att fortsätta att anpassa och vidareutveckla programmet utifrån de utmaningar som socionomer möter i yrkeslivet, med målet att våra studenter ska ha en gedigen kunskapsbas och god beredskap att möta praktiken efter examen, säger han.</p><p><strong><em> Vad ser ni som den främsta faktorn till att omdömet är så bra?</em></strong><br>– En avgörande faktor är det otroliga engagemanget hos våra lärare, som konsekvent utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i sitt pedagogiska arbete. Detta genomsyrar såväl kursdesign som undervisningsformer och examinationer, säger Ahmet Gumuscu.</p><p><em><strong> Vad är viktigast att lyfta och behålla över tid när examensmål eller andra förutsättningar ändras?</strong></em><br>– Det mest centrala att värna om är den kontinuerliga dialogen mellan lärare, studenter och det omgivande samhället. Ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till utbildningens innehåll och genomförande är avgörande för att utbildningen ska vara relevant och förankrad i praktiken, säger Ahmet Gumuscu.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/medarbetarna4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/medarbetarna4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/medarbetarna4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/medarbetarna4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/medarbetarna4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/483504f9235349328de0278de45a9366/medarbetarna4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Medarbetare vid Institutionen för socialt arbete.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sofia Strömgren</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/socionomprogrammet-far-hoga-omdomen-i-uka-utvardering_12173126/https://www.umu.se/nyheter/rutinundersokning-kan-avsloja-aggressiv-cancer_12173341/Rutinundersökning kan avslöja aggressiv cancer – utan extra testerUndersökningar med PET/CT, som görs rutinmässigt vid cancer, kan ge betydligt mer information om tumörer än man tidigare trott. En ny internationell studie visar att bilder från PET/CT-undersökningar kan avslöja särskilt aggressiv cancer i hals och huvud – utan att behöva ta prover från tumören. Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, menar att resultaten öppnar upp för mer precis diagnostik och behandling.Wed, 13 May 2026 08:45:00 +0200<p>De flesta former av cancer i halsen och huvudet påverkar vävnader i munnen, svalget och struphuvudet. De tumörer som inte orsakas av humant papillomvirus, HPV, tenderar att vara mer aggressiva och svårbehandlade. Hittills har det saknats tillförlitliga markörer som kan förutsäga hur sådan cancer utvecklas och hur den kommer svara på behandling. Men i en ny studie har forskarna kunnat visa att tekniker som redan används för bilddiagnostik även kan användas för att identifiera och övervaka högrisktumörer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Bilddiagnostik har traditionellt använts för att avgöra var en tumör sitter och hur stor den är, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Våra resultat visar att bilderna också innehåller information om tumörens molekylära beteende – alltså hur aggressiv den är.</p><p>I normala fall tar man små vävnadsprover från tumören, så kallade biopsier, och undersöker dem i mikroskop för att avgöra hur aggressiv tumören är. Men det kräver ytterligare provtagning på patienter och är tidskrävande. Dessutom riskerar man att missa de mest aggressiva områdena i en tumör eftersom man bara tar prov från vissa delar. I den aktuella studien jämförde forskarna prover från tumörer med bilder från PET/CT-undersökningar av patienter med HPV-negativ cancer i halsen och huvudet. Resultaten visar att en särskild typ av aggressiva tumörer syns tydligt på bilderna. I laboratorieexperiment kunde forskarna också se tecken på att bilderna kan visa effekterna av behandling.</p><p>– Det är lovande resultat eftersom det potentiellt innebär ett icke-invasivt sätt att följa biologiska cancerbehandlingar, säger Lukas Kenner.</p><p>Resultaten förväntas också bli värdefulla för fortsatt utveckling av AI-stödd diagnostik och individualiserad behandling av cancer.</p><p>– Det behövs fler studier innan vi kan använda den här metoden kliniskt. Men vårt arbete visar en väg framåt för precisionsmedicin inom onkologi, säger Lukas Kenner.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="296a100e-9203-4e35-a9e1-aff3cc1c0343" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/rutinundersokning-kan-avsloja-aggressiv-cancer_12173341/https://www.umu.se/nyheter/mark-makt-och-kultur-i-fokus-pa-arctic-arts-summit-i-umea_12173445/Mark, makt och kultur i fokus på Arctic Arts Summit i UmeåNär Arktis förändras genom klimatförändringar och ökade geopolitiska spänningar samlas konstnärer, forskare och beslutsfattare i Umeå för Arctic Arts Summit 2026. Under temat “Land, Power, Art” undersöks hur konst och kultur påverkar förståelsen av samhällsförändringar i Arktis. Tue, 12 May 2026 15:45:29 +0200<p>Den 16–18 juni 2026 arrangeras den fjärde upplagan av Arctic Arts Summit. Toppmötets mål är att stärka dialogen mellan kultur, politik och samhälle i hela det cirkumpolära området. </p><p>Programmet kombinerar internationella samtal och policyfrågor med ett brett kulturprogram. Representanter från urfolk, akademi, politik och konst möts i plenarsessioner samtidigt som konserter, utställningar, litteraturevenemang och filmvisningar arrangeras runt om i staden. </p><p>- Arktis diskuteras ofta genom säkerhet, klimatförändringar och naturresurser. Men stora delar av Arktis är också bebodda samhällen med städer, infrastruktur, kulturliv och människor som lever sina vardagsliv här. Bilden av Arktis blir ofta något avlägset och tillfälligt, trots att många samhällen i norr är långsiktigt byggda och formade av människorna som bor där. Arctic Arts Summit vill också lyfta människorna, kulturerna och de levda erfarenheterna som formar Arktis, säger Keith Larson vid Arctic Centre at Umeå University, en av arrangörerna bakom toppmötet. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mötesplats för arktisk kultur – både på plats och digitalt</h2><p>Ett särskilt “Off-Summit”-program ger mindre kulturaktörer och gräsrotsorganisationer möjlighet att koppla egna aktiviteter till det internationella nätverk som finns på plats. </p><p>Utöver det fysiska mötet fortsätter Arctic Arts Summit genom en digital plattform med samtal, essäer, online-evenemang och rapporter om arktisk konst och kulturpolitik. </p><p>Sista dag för registrering är 15 maj 2026.  Se mer info här: <a href="https://arcticartssummit.com/">Arctic Arts Summit</a> </p><p>Arctic Arts Summit 2026 arrangeras av Viermie K, Umeå kommun, Region Västerbotten, Statens kulturråd, Umeå universitet och Arctic Arts Summit Secretariat. </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/mark-makt-och-kultur-i-fokus-pa-arctic-arts-summit-i-umea_12173445/https://www.umu.se/nyheter/halvvags-i-mal-med-avhandling-om-straffrattens-subjekt-_12173272/Halvvägs i mål med avhandling där straffrättens subjekt står i fokusThomasine Francke Rydén diskuterade sin avhandling med närläsare Tova Bennet vid sitt mittseminarium den 6 maj. Hennes avhandling handlar om hur straffrättens tre centrala subjekt: staten, gärningspersonen och brottsoffret har beskrivits och förståtts inom svensk straffrätt över tid. Med sin avhandling hoppas hon kunna öppna för nya sätt att förstå vad straffrätten är och vad den kan och bör vara.Tue, 12 May 2026 11:14:39 +0200<p>Thomasine Francke Rydén genomförde sitt mittseminarium den 6 maj vilket markerar att avhandlingsarbetet är halvvägs i mål. Närläsare <a href="https://portal.research.lu.se/sv/persons/tova-bennet/">Tova Bennet</a>, Lunds universitet, hade kommit upp från Skåne för att diskutera Thomasines arbete så här långt och ge vägledning framåt.</p><p>– Mittseminariet var verkligen en givande, och rolig, erfarenhet. Jag känner stor tacksamhet för den tid och omsorg som närläsaren, Tova Bennet, har ägnat åt mitt manus. Hennes synpunkter och råd är värdefulla i det fortsatta arbetet med avhandlingen, säger Thomasine.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b321ef46-8842-478f-9dcf-05801bac9988" data-contentname="Bild Thomasine">{}</div><h3>Hur straffrättens subjekt har formats över tid</h3><p>I avhandlingen analyserar Thomasine hur straffrättens tre centrala subjekt: staten, gärningspersonen och brottsoffret har beskrivits och förståtts inom svensk straffrätt över tid. I stället för att ta straffrättens kategorier, principer och utveckling för givna, undersöker studien hur dessa kontinuerligt formas och omformas genom språk och diskurser om de för straffrätten centrala subjekten. Studien undersöker vidare hur dessa samspel bidrar till att göra straffrätten begriplig, legitim och nödvändig vid olika tidpunkter.</p><p>– Genom att följa hur föreställningar om exempelvis ansvar, risk, skada och legitimitet artikuleras och stöps om i samspelet mellan, samt inom, straffrättsteorier och lagstiftningsprocesser synliggör avhandlingen straffrätten som en kunskapsproducerande och normerande praktik, där subjekt inte bara regleras utan också skapas. På så sätt bidrar studien till en fördjupad förståelse av straffrättens ”djupstruktur”; det vill säga de diskursiva villkor som möjliggör och begränsar vad som kan framstå som rimlig och legitim straffrätt, säger Thomasine.</p><p>Thomasine är fortfarande i ett utforskande skede i sitt avhandlingsarbete och tycker därför att det är svårt att säga något om resultat så här långt. Men några analytiska mönster har hon ändå kunnat se.</p><p>– Exempelvis har jag kunnat se att straffrättsligt centrala begrepp såsom rättssäkerhet, proportionalitet eller integritet, inte förkastas i lagstiftningsprocesser som innebär en utökning av det straffrättsliga området, utan snarare omformas och får en förändrad funktion. Begreppsliga förskjutningar tycks även samtidigt samspela med förändrade sätt att konstruera och relatera straffrättens centrala subjekt: staten, gärningspersonen och brottsoffret, vilket i sin tur påverkar vad som framstår som rimliga och legitima straffrättsliga åtgärder, berättar Thomasine.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="94ce84c2-31e9-4f15-8c43-9e4c9c7ff1fa" data-contentname="Bild Tova">{}</div><h3>Juridiken som ett verktyg att skapa förändring</h3><p>Thomasine valde juridiken utifrån ett intresse för språk och argumentation, men framför allt eftersom juridiken påverkar de allra flesta av oss.</p><p>– Juridiken rymmer en särskild kraft i att kunna användas för att åstadkomma förändring, men också för att konservera ojämlikheter och förtryck, vilket gjorde den särskilt intressant att studera samt verka inom. Efter examen så valde jag sedan att doktorera eftersom jag var intresserad av rätten som social konstruktion och ville befinna mig i en miljö där jag kunde kritiskt utforska och analysera den på ett sätt som inte i samma utsträckning är möjligt i praktisk verksamhet, säger Thomasine.</p><h3>Öppnar upp för andra sätt att förstå straffrätten</h3><p>Thomasine hoppas, med sin avhandling, kunna bidra till rättsvetenskapen teoretiskt och metodologiskt. Hon har ambition att bidra till en fördjupad förståelse av hur straffrätten faktiskt fungerar som en kunskapsproducerande, normerande och styrande praktik.</p><p>– Genom att synliggöra straffrätten som socialt konstruerad, och inte på förhand given, hoppas jag öppna för andra sätt att förstå vad straffrätten är, men också vad den kan och bör vara, samt om vi bör ha en straffrätt överhuvudtaget, förklarar Thomasine.</p>https://www.umu.se/nyheter/halvvags-i-mal-med-avhandling-om-straffrattens-subjekt-_12173272/https://www.umu.se/nyheter/humlab-lyfter-fram-vetenskapligt-stod-inom-visualisering_12173280/Humlab lyfter fram stöd inom vetenskaplig visualiseringEvelina Liliequist och Maria Podkorytova presenterade InfraVis vid SciLifeLabs infrastrukturdag vid Umeå universitet den 11 maj.Tue, 12 May 2026 11:12:13 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="39204481-0433-4360-97b7-8e3a342e948f" data-contentname="Bildspel Infravis">{}</div><p>Evenemanget samlade forskare från hela Umeås life science-miljö för att utforska möjligheter inom forskningsinfrastruktur, dela expertis och stärka tvärvetenskapliga kontakter. Programmet innehöll presentationer från både nationella och lokala infrastrukturer, samt diskussioner om datahantering och teknikutveckling. Posterpresentationer och nätverkssessioner bidrog ytterligare till dialog och samarbete i syfte att främja life science-forskningen i Sverige.</p><p> – Vi är glada över att kunna bidra genom att presentera InfraVis och lyfta fram vårt stöd inom vetenskaplig visualisering, säger Evelina.</p><p>Denna gång hade presentationen ett särskilt fokus på tillämpningar inom life science. Evenemanget utgjorde en värdefull plattform för att utbyta idéer, diskutera framtida möjligheter och främja nya tvärvetenskapliga samarbeten.</p>https://www.umu.se/nyheter/humlab-lyfter-fram-vetenskapligt-stod-inom-visualisering_12173280/https://www.umu.se/nyheter/forskningsanknuten-utbildning-oppnar-karriarvagar-for-studenter_12172986/Forskningsanknuten utbildning inom datavetenskap öppnar vägar för studenter inom akademinHur kan universitet skapa lärandemiljöer där studenter inte bara lär sig om forskning, utan också aktivt bidrar till den? Vid Institutionen för datavetenskap visar ett aktuellt exempel hur en forskningsanknuten utbildning kan skapa möjligheter för både studenter och forskare. För några veckor sedan accepterades en artikel, med den tidigare masterstudenten Anaïs de Graaf som medförfattare, till ICAPS, en världsledande konferens inom forskning om artificiell intelligens. Tue, 12 May 2026 12:35:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/mit-huset.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/mit-huset.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/mit-huset.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/mit-huset.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/mit-huset.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/mit-huset.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Institutionen för datavetenskap arbetar med forskningsanknutning utbildning för att skapa möjligheter för både studenter och forskare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>Forskningsanknuten utbildning skapar goda förutsättningar för högkvalitativt lärande och ger samtidigt studenter möjligheter att ta nästa steg mot forskning och akademi. För forskaren och handledaren Loïs Vanhée är Anaïs resa från examensarbete till internationell publicering ett tydligt exempel på vikten av genomtänkta utbildningsstrukturer. När forskning integreras i utbildningen får studenter möjlighet att arbeta mot konkreta och autentiska akademiska mål. En accepterad vetenskaplig publikation är dessutom ett starkt kvitto på studentens kompetens och noggrannhet.</p><p>– Att gå igenom processen att skriva en vetenskaplig artikel är en värdefull lärandeupplevelse. Studenter behöver ta ett steg bortom den ordinarie lärandemiljön, relatera till ett bredare forskningsfält och bidra med ny kunskap som kan vara relevant för andra, säger Loïs.</p><p>Samtidigt menar han att en fungerande forskningsanknytning inte uppstår av sig själv, utan kräver medvetet utvecklade lärandemiljöer.</p><p class="quote-center">Att möjliggöra forskningsanknytning sker sällan av en slump. Många delar måste fungera tillsammans.</p><p>– Studenternas förkunskaper, lärandemål, utbildningsresurser, vetenskapliga processer, finansiering, långsiktighet och framtida karriärmöjligheter. Om en länk saknas riskerar hela kedjan att brytas, förklarar Loïs.</p><p>Utbildningen inom Masterprogrammet i artificiell intelligens skapar enligt Loïs en bra grund för att möta dessa utmaningar. Studenterna utvecklar både teknisk kompetens och vetenskapligt tänkande, samtidigt som utbildningsprocesserna skapar möjligheter för forskningsanknytning.</p><p>Vid Institutionen för datavetenskap finns också ett tydligt fokus på att skapa möjligheter för studenter att växa genom tvärvetenskaplig forskning och samarbeten, bland annat genom TAIGA – Umeå universitets centrum för transdisciplinär AI. Arbetssättet ger studenter möjlighet att utveckla både tekniska och generella färdigheter, att tänka utanför traditionella ramar och tillämpa sina kunskaper i verkliga sammanhang där de kan skapa konkret värde för andra.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från examensarbete till internationell publicering</h2><p>Genom sina examensarbeten får studenterna möjlighet att bidra till autentiska forskningsfrågor som senare kan utvecklas till vetenskapliga publikationer. Loïs roll som handledare handlar om att stötta studenter i att formulera forskningsfrågor, välja metoder och analysera resultat, men också om att skapa kontakter med forskare inom andra discipliner. Genom åren har flera sådana samarbeten lett till att examensarbeten har utvecklats vidare till fullständiga forskningsartiklar.</p><p>Anaïs är ett exempel på en student som följde denna process. Den första kontakten uppstod under ett möte där AI-forskare presenterade möjliga forskningsinriktningar för studenterna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/anais_de_graaf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/anais_de_graaf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/anais_de_graaf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/anais_de_graaf2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/anais_de_graaf2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51f04c6878804a248ac5fdb0cd5f33ad/anais_de_graaf2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anais de Graaf är alumn från masterprogrammet i artificiell intelligens och medförfattare av en artikel som nyligen accepterades till ICAPS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anais de Graaf</span></div></div><p>– När jag skulle börja med mitt examensarbete höll lärarna och några andra personer med examensarbetesprojekt korta presentationer. Jag tyckte att Loïs projekt verkade väldigt intressant, så jag fortsatte med det ämnet, säger Anaïs.</p><p>Enligt Anaïs är den nära kontakten med lärare och forskare en av programmets största styrkor. Studenter kan enkelt ta kontakt med forskargrupper, diskutera idéer och engagera sig i pågående forskning.</p><p class="quote-center">Det är alltid möjligt att kontakta forskargrupperna och de har ofta presentationer där vi får se vad de arbetar med. Om man är intresserad kan man alltid höra av sig och det finns möjlighet att samarbeta kring artiklar och liknande.</p><p>– Jag minns att Loïs berättade om andra studenter som han har handlett som också publicerat artiklar tillsammans med honom. Jag tycker att det är ett väldigt bra initiativ, säger Anaïs.</p><p>Eftersom Anaïs hade mycket annat på gång under den perioden valde hon att medverka som medförfattare. Loïs och Anaïs fortsatte dialogen och samarbetade kring artikeln efter att hon avslutat sina studier, vilket slutligen ledde till att den accepterades till ICAPS 2026.</p><p>– Jag är glad över att Anaïs tyckte att examensarbetesförslaget var intressant. Hon genomförde ett väldigt originellt och noggrant examensarbete. När jag såg potentialen i resultaten erbjöd jag mig att fortsätta utveckla forskningen vidare mot den akademiska forskningsvärlden. För några veckor sedan fick vi beskedet att hon blivit medförfattare till en artikel vid en A*-konferens (ICAPS), vilket ger henne en första klass-biljett till en akademisk framtid om hon vill. Jag är väldigt glad för hennes skull och stolt över att vårt utbildningsprogram lyckas hjälpa studenter att nå forskningsfronten, säger Loïs.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läs mer</h2><p><a href="https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1878936&dswid=1377">Off the Beaten Path: Modelling Path Uncertainty using Markov Decision Processes</a> </p>https://www.umu.se/nyheter/forskningsanknuten-utbildning-oppnar-karriarvagar-for-studenter_12172986/https://www.umu.se/nyheter/data-ater-i-ratta-hander-efter-cyberattacken_12173292/Data åter i rätta händer efter cyberattackenLeverantören av Canvas har kommit överens med den hackergrupp som tog sig in i lärplattformen. Den data som de kommit över har återlämnats till leverantören och kommer inte spridas vidare. Tue, 12 May 2026 10:56:43 +0200<p>Det amerikanska företaget Instructure levererar lärplattformen Canvas till tusentals högskolor världen över, i Sverige används systemet av över 30 universitet och högskolor. Angriparna som gjorde intrång i systemet hotade att sprida data, som personuppgifter, utanför systemet. </p><p>Instructure meddelar nu att det gjorts en överenskommelse med angriparna, som därmed har lämnat tillbaka den data de kommit över. Instructure försäkrar att inga personuppgifter har eller kommer att sprida vidare. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Var alltid vaksam</h2><p>Vaksamhet och försiktighet är alltid viktigt i digitala miljöer. Vid misstanke för intrång eller virus i din IT-miljö är det viktigt att du agerar skyndsamt.  </p><p><a title="IT-skäerhet" href="/student/stod-och-hjalp/om-nagot-hander/incident-med-it-sakerhet/">Läs mer om Incident i IT-miljö.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/data-ater-i-ratta-hander-efter-cyberattacken_12173292/https://www.umu.se/nyheter/hur-sakrar-vi-norra-sveriges-konkurrens--och-innovationskraft_12173252/Svenska framtider 26 maj: Hur säkrar vi norra Sveriges konkurrens- och innovationskraft?Hur stärker Sverige sin position som teknik‑ och innovationsland i en tid präglad av geopolitisk osäkerhet, hård global konkurrens och snabb teknikutveckling? Vad behöver regioner som norra Sverige göra för att hänga med i den globala konkurrensen om jobb, investeringar och talanger? Den 26 maj samlas representanter från akademi, näringsliv och myndigheter för ett framåtsyftande möte inom ramen för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) visionsprojekt Svenska framtider.Wed, 03 Jun 2026 08:24:47 +0200<p>– Sverige behöver en övergripande vision för hur vi ska vara ett ledande teknik- och innovationsland 2035. Det är det IVA kommer arbeta med de närmaste åren och då är sådana här möten oerhört värdefulla i det arbetet. Jag hoppas så många som möjligt tar chansen och deltar i Umeå, säger professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA.</p><p>Den 26 maj bjuder alltså Umeå universitet tillsammans med IVA, in till konferensen Svenska framtider – med utblickar från norra Sverige i Rotundan på Umeå universitet. Under eftermiddagen samlas representanter för näringsliv, akademi, offentlig sektor, studenter och organisationer för ett viktigt samtal om hur Sverige kan bygga långsiktig konkurrenskraft och hur norra Sverige kan fortsätta att vara en attraktiv region.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Det här är ett gyllene tillfälle att samlas för verkligt strategiska diskussioner, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– När omvärlden förändras snabbt blir det allt viktigare att samla olika samhällsaktörer kring gemensamma framtidsfrågor. Umeå universitet har en viktig roll som kunskapsmotor – det är något vi jobbar med varje dag. Det här är ett gyllene tillfälle att samlas för verkligt strategiska diskussioner för hela norra Sverige och i förlängningen för hela landet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><h3>IVA:s vision för år 2035</h3><p>Svenska framtider har som mål att ta fram en övergripande och förankrad vision för Sverige som teknik‑ och innovationsland år 2035. Perspektivet är tydligt internationellt, men med stark koppling till svenska – och norrländska – förutsättningar.</p><p>– I en värld där USA och Kina investerar massivt i innovation räcker det inte med enskilda satsningar, vi behöver en gemensam samsyn om vart vi är på väg, vilka som är våra styrkor och hur vi tar oss dit. Det är det Svenska framtider ska bidra till, säger Sylvia Schwaag Serger, professor och vd för IVA.</p><p>Norra Sveriges snabba omställning, med stora industriinvesteringar och ökade behov av kompetens, gör regionen särskilt relevant i diskussionen om Sveriges framtid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/240822_helene15.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/240822_helene15.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/240822_helene15.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/240822_helene15.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/240822_helene15.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cced3602c3f34190aad87197b8055076/240822_helene15.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Umeå är en viktig och självklar arena för viktiga samtal som dessa så jag är övertygad om att denna eftermiddag blir en viktig träffpunkt, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. Foto: Patrik Trädgårdh</p></div></div><p>– I norra Sverige finns många av de frågor som präglar hela landet samlade på en och samma plats – kompetensförsörjning, hållbar tillväxt och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Det gör Umeå till en viktig och självklar arena för viktiga samtal som dessa så jag är övertygad om att denna eftermiddag blir en viktig träffpunkt, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten.</p><h3>Samtal om kompetens, innovation och samverkan</h3><p>Programmet rymmer både presentationer och panelsamtal. Ett särskilt fokus ligger på hur kompetensförsörjningen i norra Sverige kan säkras, och hur samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och offentlig sektor kan stärkas i praktiken. I samtalen medverkar forskare och företrädare för industri, kommuner och regioner.</p><p>Konferensen avslutas med ett två olika panelsamtal under rubrikerna <em>Hur säkrar vi kompetensförsörjning i norra Sverige?</em> och <em>Hur formar vi vår svenska framtid?</em> <a href="~/link/a0634d37a8a0446597ae1c8213838fa6.aspx">Läs gärna mer här om evenemanget och deltagare i panelerna.</a></p><p> </p><h3>Svenska framtider – med utblickar från norra Sverige</h3><ul><li>Datum: 26 maj 2026</li><li>Tid: 14.00–17.00</li><li>Plats: Rotundan, Universum, Umeå universitet</li><li><strong>Sista anmälningsdag: 18 maj</strong></li></ul><p>Evenemanget är öppet för alla intresserade och kostnadsfritt att delta i, <a href="https://www.trippus.se/web/registration/registration.aspx?view=registration&idcategory=AB0ILBAHEyLOLE_Hjn9UoX4Z4SrIOCC_HagCRh0k4UuuvuNcmcownO09AFhlRoHopJrAmJAq5MVd&ln=swe">anmäl dig här</a>.</p><p><a href="https://www.iva.se/svenska-framtider/">Läs mer om projektet Svenska framtider på IVA.se</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-sakrar-vi-norra-sveriges-konkurrens--och-innovationskraft_12173252/https://www.umu.se/nyheter/umeaprofessor-om-hantavirusutbrott-med-smitta-mellan-manniskor_12173235/Umeåprofessor om ovanligt hantavirusutbrott med smitta mellan människorHantavirus sprids vanligtvis från djur till människa, men i utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius i Atlanten rör det sig om en ovanlig virusvariant som kan smitta mellan människor. Tre personer har dött och flera har insjuknat ombord på fartyget, där passagerarna nu hålls isolerade. Ytterligare fall har nu upptäckts i USA och Schweiz bland tidigare passagerare som varit ombord.Wed, 13 May 2026 08:35:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det hantavirus som finns i Sverige är puumalavirus som orsakar sorkfeber. Professor Clas Ahlms forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Är detta virusutbrott något vi i Sverige behöver oroa oss över? Vi ställer nyfikna frågor till professor Clas Ahlm, överläkare och professor i infektionssjukdomar på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet som forskar om den variant av hantavirus som finns i Sverige.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad vet man i nuläget om hantavirusutbrottet på kryssningsfartyget MV Hondius?</h2><p>– Utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius har orsakats av andesvirus, en ovanligare och mer aggressiv typ av hantavirus som förekommer i Sydamerika. Viruset sprids via gnagare och kan orsaka allvarlig sjukdom med svår lungpåverkan och hög dödlighet, även vid avancerad sjukhusvård.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur skiljer sig detta virus från de hantavirus som finns i Sverige?</h2><p>– Till skillnad från de hantavirus som finns i Sverige, främst puumalavirus som orsakar sorkfeber, kan andesvirus i sällsynta fall smitta mellan människor, vanligtvis vid nära kontakt. Denna egenskap gör utbrottet mer allvarligt, även om smittsamheten fortfarande är betydligt lägre än hos välkända luftburna virus, exempelvis influensa och coronavirus.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur smittar hantavirus och hur vanligt är smitta mellan människor?</h2><p> – Vad vi vet så är det bara den typ av hantavirus som finns i Sydamerika, andesvirus, som kan smitta mellan människor. En nära eller långvarig kontakt krävs för smitta mellan människor.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det en risk att den här varianten når Sverige, till exempel via resande?</h2><p>– Ja, viruset har relativt lång inkubationstid, två veckor till i vissa fall upp till 6-8 veckor. Så smittade individer kan då hinna resa till andra områden eller länder och därigenom kan sekundärfall uppkomma, det vill säga att den sjuke kan smitta andra. Dock bedöms risken för vidare spridning som liten om exponerade personer iakttar försiktighet.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vilka symtom ger hantavirus och finns det skäl för oro?</h2><p>–  Symtomen vid hantavirus är influensaliknande, det vill säga feber, sjukdomskänsla samt ofta värk i kroppen och huvudvärk. Beroende på vilken typ av hantavirus det rör sig om påverkas främst lungorna eller njurarna. För närvarande saknas både vaccin och riktad behandling mot hantavirus.</p><p>– Det finns ingen anledning till oro för allmänheten. Händelsen understryker däremot vikten av att både samhället och hälso- och sjukvården har god beredskap för att snabbt upptäcka och hantera ovanliga infektionsutbrott.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Berätta om den forskning om hantavirus som pågår vid Umeå universitet!</h2><p>– Vid Umeå universitet pågår flera forskningsprojekt som rör hantavirus, bland annat om virusets sjukdomsmekanismer, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet samt ekologi. Forskare vid Umeå universitet deltar i internationella samarbeten med att utveckla vaccin och framtida behandlingar.</p><p>- Min egen forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. Detta för att besvara frågor om: Vad händer i kroppen under infektionen? Hur kan man behandla sjukdomen, lindra förloppet och förhindra allvarlig sjukdom och död?  Ger infektionen livslång immunitet och kan vi utveckla vaccin som kan skydda mot hantavirusinfektion?</p>https://www.umu.se/nyheter/umeaprofessor-om-hantavirusutbrott-med-smitta-mellan-manniskor_12173235/https://www.umu.se/nyheter/unga-forksare-tranade-pa-tvarvetenskap-i-abisko_12172955/Unga forskare förberedde sig på tvärvetenskap i AbiskoHur skapas bra samarbeten mellan forskare från olika ämnen? Vid Abisko naturvetenskapliga station samlades 29 forskare i början av karriären för att träna på att arbeta över ämnesgränser och förstå varandras forskning.Wed, 20 May 2026 13:53:40 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b4733497-3681-4d7f-8cb2-8ece96f32e33" data-contentname="Isborr">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktiska frågor kräver flera perspektiv</h2><p>Klimatförändringar, förändrade ekosystem och samhällsförändringar i Arktis påverkar både miljö, samhällen och ekonomi. För att förstå sådana frågor behövs ofta kunskap från flera forskningsområden samtidigt. Samtidigt arbetar många forskare främst inom sina egna ämnen, med egna metoder och språk.</p><p>Det var utgångspunkten för CIRC Early Career Interdisciplinary Workshop i Abisko. Workshopen samlade forskare från bland annat Umeå universitet, SLU Umeå, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Arrangemanget organiserades av forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet med stöd från Climate Impacts Research Centre, CIRC.</p><p>– Många av dagens forskningsfrågor och forskningsutlysningar kräver samarbete mellan flera discipliner. Därför är det viktigt att forskare tidigt får möjlighet att mötas och utveckla förståelse för varandras perspektiv och arbetssätt, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beskriv din forskning med begränsat ordförråd</h2><p>En viktig del av workshopen var att göra forskningen lättare att förstå för personer från andra ämnen. Redan i ansökan fick deltagarna beskriva sin forskning med hjälp av de “tusen vanligaste orden”. Målet var inte att förenkla forskningen, utan att göra den begriplig för andra forskare.</p><p>Under veckan arbetade deltagarna med övningar där de förklarade centrala begrepp för varandra, diskuterade gemensamma utmaningar och tog fram nya forskningsidéer tillsammans. Arbetet avslutades med en “collaboration challenge”, där grupperna på kort tid utvecklade tvärvetenskapliga forskningsförslag.</p><p>Det blev det tydligt att forskare ofta arbetar med liknande frågor, men använder olika språk och metoder beroende på ämne. En viktig del av workshopen handlade därför om att hitta gemensamma sätt att förstå varandra och arbeta tillsammans.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="04590c7c-f952-4c60-8fc3-072a7236b153" data-contentname="Workshop Abisko_SE">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nya nätverk och idéer i Abisko</h2><p>Veckan visade att tvärvetenskapliga samarbeten behöver både tid och mötesplatser för att utvecklas. Utöver seminarier och gruppövningar fick deltagarna möta forskningsmiljön i Abisko genom presentationer vid Naturum Abisko Visitor Centre. Presentationerna blev ett sätt att testa forskningsidéer utanför den egna disciplinen och träna på att göra forskningen relevant och begriplig för en bredare publik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Norrsken.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Matilda Holmqvist</span></div></div><p>Det gavs också utrymme för samtal och upplevelser utanför workshopmomenten. Det fungerar ofta som accelerator när nya idéer och samarbeten börjar växa fram.</p><p>För många av deltagarna blev veckan i Abisko ett första steg mot nya forskningsnätverk och framtida samarbeten över ämnesgränser. Samtidigt pekade workshopen på något som blir allt viktigare inom forskningen: att komplexa samhällsutmaningar ofta kräver både specialiserad kunskap och förmåga att arbeta tillsammans över disciplinära </p>https://www.umu.se/nyheter/unga-forksare-tranade-pa-tvarvetenskap-i-abisko_12172955/https://www.umu.se/nyheter/canvas-oppnas-igen_12173146/Canvas öppnas igenLärplattformen Canvas som hållits stängt sedan fredag på grund av en IT-attack är öppet igen från måndag klockan 13.00. Leverantören försäkrar att systemet är säkert att använda.Mon, 11 May 2026 12:49:51 +0200<p>Umeå universitet tog beslut att hålla Canvas stängt för samtliga användare från och med fredag på grund av säkerhetsskäl. Leverantören till Canvas – Instructure – har gått ut med en försäkran om att systemet är säkert att använda. </p><p>Universitetet har följt utvecklingen noggrant och kan under måndagen konstatera att det inte finns några indikationer på nya attacker från angriparna under helgen.  <br> <br><a title="Tidiagre nyhet" href="/student/studentnyheter/canvas-ar-utsatt-foren-it-incident--nedstangt-for-tillfallet_12173016/">Läs tidigare nyhet om IT-attacken </a></p><p>Då Canvas är ett väldigt verksamhetskritiskt system som lärare och studenter använder för att bedriva undervisning och studier kommer Umeå universitet att öppna tillgången till systemet igen på måndagen klockan 13.00. </p><p>– Vår bedömning är att användarna kan använda systemet som vanligt. Men vi fortsätter att följa detta noggrant. Vi vet att angriparna fortfarande håller en viss press på leverantören. Så vi behöver alla vara väldigt vaksamma en tid framöver, säger Therese Strandberg, enhetschef vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling, ITS, vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Personuppgifter är läckta</h2><p>Leverantören kan bekräfta att angriparna har kommit över en del personuppgifter som finns i Canvas. Det är fortfarande oklart exakt vilka uppgifter det handlar om, men troligtvis har angriparna fått tag i namn, epost-adresser, meddelanden som skickat inom systemet och student-ID, vilket i Umeå universitets fall även inkluderar personnummer, samt anställdas personnummer. </p><p>– Detta ger ytterligare anledning att påminna samtliga användare av Canvas att vara uppmärksam på så kallat phising, nätfiske. Alla typer av avvikande meddelanden eller uppmaningar att lämna ut personuppgifter ska undvikas och anmälas, säger Therese Strandberg.</p><p>I dagsläget finns inga indikationer om att angriparna har läckt dessa uppgifter till tredje part. <br> <br><a title="IT-säkerhet" href="/student/stod-och-hjalp/om-nagot-hander/incident-med-it-sakerhet/">Läs mer Incident med IT-säkerhet.</a></p><p><a title="studnethälsan" href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/kontakta-studenthalsan/">Den som känner någon oro kopplat till incidenten kan kontakta Studenthälsan. </a></p><p><a title="Samlingssida" href="/student/stod-och-hjalp/it-tjanster/programvaror-och-tjanster/canvas/canvas-utsatt-for-cyberattack/">Håll dig uppdaterad om läget genom den temporära sidan om händelsen på Studentwebben. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/canvas-oppnas-igen_12173146/https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-samlade-forskning-och-idrottsrorelse_12173127/Stort intresse när Idrottshögskolan samlade forskning och idrottsrörelseIdrottshögskolans forskningsdag den 7 maj synliggör den idrottsforskning som bedrivs vid Umeå universitet. Intresset var stort – närmare 140 forskare, studenter och externa deltagare anmälde sig till dagen. Mon, 11 May 2026 13:36:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/anna_iwarsson_ihs_forskningsdag.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/anna_iwarsson_ihs_forskningsdag.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/anna_iwarsson_ihs_forskningsdag.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/anna_iwarsson_ihs_forskningsdag.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/anna_iwarsson_ihs_forskningsdag.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/anna_iwarsson_ihs_forskningsdag.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Iwarsson, keynote speaker, Idrottshögskolans forskningsdag 2026</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Bäck</span></div></div><p>Dagen inleddes av Cathrine Norberg, ordförande i Idrottshögskolans råd och vicerektor vid Umeå universitet, som hälsade deltagarna varmt välkomna. Därefter tog Anna Iwarsson, ordförande i Riksidrottsförbundet och dagens keynote speaker, vid. Hon gav en övergripande bild av idrottsrörelsen som en central samhällskraft och lyfte det omfattande ideella engagemanget som bär upp verksamheten. Anna presenterade också riktningen framåt genom strategin Vägen mot 2035 och betonade vikten av fortsatt utveckling och stärkt framtidstro inom svensk idrott, liksom behovet av att ytterligare stärka elitidrotten.</p><p>– Inte ens två av tio elitidrottare kan leva på sin elitidrottssatsning. Idrottarna hamnar utanför det sociala trygghetssystemet, då de saknar arbetsgivare. Många behöver studera eller bo hemma för att klara sin ekonomi. Dubbla karriärer är därför en central del av det svenska elitidrottssystemet – ett arbete som stärks inom strategin Vägen mot 2035, säger Anna Iwarsson.</p><h3>Bredd av aktuell idrottsforskning</h3><p>Under dagen presenterade 16 forskare aktuell idrottsforskning från Umeå universitet. De populärvetenskapliga presentationerna speglade en bred forskningsmiljö – från skador och prestation till psykologiska och samhälleliga perspektiv på idrott. Exempelvis presenterades studier om skador hos innebandyspelande ungdomar, mental träning för unga idrottare och implementering av högintensiv träning, liksom forskning om idrottens regelverk, dopingfrågor och deltagande i extrema motionslopp.</p><p>–Idrottshögskolans forskningsdag visar både bredden i den forskning som bedrivs och värdet av att samla forskare och aktörer inom idrottsområdet, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p><p>Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan, instämmer och lyfter också betydelsen av mötesplatsen:</p><p>–Att mötas, dela kunskap och diskutera gemensamma nämnare är viktigt för utvecklingen av idrottsrörelsen samt för att generera värdefulla insikter och nya forskningsidéer för forskare.</p><h3>Prisutdelning till framstående forskningspresentationer</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/idrottshogskolans_forskningsdag_7_maj_20252.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/idrottshogskolans_forskningsdag_7_maj_20252.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/idrottshogskolans_forskningsdag_7_maj_20252.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/idrottshogskolans_forskningsdag_7_maj_20252.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/idrottshogskolans_forskningsdag_7_maj_20252.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3322a4c559604cec9f37e93d6358f1cc/idrottshogskolans_forskningsdag_7_maj_20252.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>IKSU delade ut pris för bästa presentation till Louise Davis och Beatrice Pettersson inom ramen för IKSU:s vetenskapliga pris. <br>Från vänster: Anders Rebbling, Louise Davis, Batrice Pettersson och Marie-Louise Jarlenfors. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Bäck</span></div></div><p>I slutet av dagen delade IKSU ut pris för bästa presentation inom ramen för IKSU:s vetenskapliga pris. Louise Davis, Institutionen för psykologi, tilldelades 6 000 kronor för sin presentation om kommunikation och relationer mellan tränare och aktiva. Beatrice Pettersson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, tilldelades 2 500 kronor för sin presentation om implementering av högintensiv träning i gymmiljö.</p><p>Under dagen delades även IKC:s vetenskapliga priser ut till bästa kandidatuppsats samt master- eller magisteruppsats med inriktning mot innebandy. Svenska innebandyförbundet står för finansieringen av de två priserna. Dessutom uppmärksammades Årets Idrottsalumn 2025.</p><h3>En uppskattad mötesplats för forskning och idrott</h3><p>Forskningsdagen blev en uppskattad och viktig mötesplats för kunskapsutbyte och dialog. Konferensen visar på den bredd och relevans som idrottsforskningen vid Umeå universitet har och bidrar till att stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och idrottsrörelsen.</p><p>– Vi vill rikta ett stort tack till både deltagare och föreläsare som bidrog till en mycket lyckad forskningsdag. Engagemanget under dagen visar på vikten av att mötas och dela kunskap, säger Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan.</p><p>Nästa Idrottshögskolans forskningsdag arrangeras under våren 2028.</p>https://www.umu.se/nyheter/idrottshogskolan-samlade-forskning-och-idrottsrorelse_12173127/https://www.umu.se/nyheter/ny-metod-mater-hjarnans-stadsystem_12173085/Ny metod mäter hjärnans ”städsystem”Slaggprodukter som samlas i hjärnan kan leda till sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Men kunskapen om hjärnans ”städsystem” har hittills främst byggt på djurförsök. Nu kan forskare vid Umeå universitet visa hur vätska transporteras mellan olika delar i hjärnan hos människor – något som kan vara avgörande för vår förståelse av åldrande och neurologiska sjukdomar.Mon, 18 May 2026 09:21:30 +0200<p>Hos människor finns ett vätskefyllt utrymme runt hjärnan som bland annat skyddar mot stötar. Men hjärnvätskan är också viktig för att frakta bort avfallsprodukter, till exempel felveckade proteiner eller rester från hjärncellernas ämnesomsättning. Utan detta ”städsystem” skulle hjärnan snabbt fungera sämre och risken för olika sjukdomar öka kraftigt.</p><p>– Man tror att en försämrad städfunktion gör att till exempel beta-amyloid samlas i hjärnan. Det kan man typiskt se hos personer med Alzheimers sjukdom, säger Jan Malm som är professor i neurologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I den nya studien har forskarna använt avancerad magnetkamerateknik och matematiska modeller för att mäta hur snabbt hjärnvätskan transporteras mellan olika delar av hjärnan. Resultaten visar att inflödet av vätska till hjärnvävnaden är stort, ungefär lika stort som den totala produktionen av hjärnvätska. Analyserna tyder också på att en stor del av hjärnvätskan sedan cirkulerar tillbaka till utrymmet utanför hjärnan.</p><p>– Det innebär att hjärnans vätskesystem troligtvis består av två processer som delvis är oberoende av varandra. Dels har vi ett system som reglerar den totala omsättningen av hjärnvätska, dels har vi ett lokalt utbytes- och renhållningssystem mellan hjärnvätskan och hjärnvävnaden, säger Anders Eklund, professor vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Nästa steg är att använda metoden i studier på patienter för att undersöka om inflödet av vätska till hjärnvävnaden är nedsatt, och om det hänger ihop med hur mycket slaggprodukter som samlas i hjärnan. På så vis kan forskarna se om det också bidrar till utvecklingen av sjukdomar som Alzheimers sjukdom, normaltryckshydrocefalus och andra neurodegenerativa tillstånd.</p><p>– Våra resultat hjälper till att förena klassiska modeller för hjärnvätskecirkulation med modern glymfatisk teori, och ger en kvantitativ grund för att undersöka hur borttransport av ämnen i hjärnan påverkas vid neurologiska sjukdomar, säger Anders Wåhlin, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="94be5be1-46c7-4ae6-b7f7-bf0f273fc113" data-contentname="Om studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-metod-mater-hjarnans-stadsystem_12173085/https://www.umu.se/nyheter/ikcs-vetenskapliga-pris-2025_12173120/IKC:s vetenskapliga pris 2025I samband med Idrottshögskolans forskningsdag den 7 maj delade Innebandyns kompetenscentrum (IKC) ut sina vetenskapliga priser till studentuppsatser som bidrar till kunskapsutvecklingen inom svensk innebandy.Tue, 12 May 2026 10:13:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/840b01338c5a40a7830b4e5536c2f075/ikcs_vetenskapliga_pris_20254.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/840b01338c5a40a7830b4e5536c2f075/ikcs_vetenskapliga_pris_20254.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/840b01338c5a40a7830b4e5536c2f075/ikcs_vetenskapliga_pris_20254.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/840b01338c5a40a7830b4e5536c2f075/ikcs_vetenskapliga_pris_20254.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/840b01338c5a40a7830b4e5536c2f075/ikcs_vetenskapliga_pris_20254.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/840b01338c5a40a7830b4e5536c2f075/ikcs_vetenskapliga_pris_20254.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>IKC:s vetenskapliga pris 2025 tilldelades Wilmer Entall och Alexander Hedlund.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Bäck</span></div></div><p>IKC:s vetenskapliga pris delas ut till bästa uppsats på magister- eller masternivå samt till bästa kandidatuppsats. Priserna finansieras av Svenska Innebandyförbundet och uppgår till 6 000 kronor för bästa magister- eller masteruppsats och 3 000 kronor för bästa kandidatuppsats.</p><p>Uppsatserna bedöms av en jury bestående av medlemmar ur IKC:s styrgrupp, utifrån relevans och intresse för svensk innebandy samt vetenskaplig kvalitet.</p><h3>Bästa masteruppsats</h3><p>Alexander Hedlund tilldelades priset för bästa masteruppsats med arbetet ”Acute effects on cortisol and Countermovement Rebound Jump after a floorball game”.</p><p>Motiveringen:<br>Uppsatsen behandlar ett aktuellt och hittills obeforskat område inom innebandyn, där spelare utsätts för hög belastning i form av tätt matchschema och begränsad återhämtning. Arbetet är tydligt, välskrivet och vetenskapligt välstrukturerat, med en genomtänkt avgränsning. Uppsatsen utgör en stark helhet – kort och koncist och bidrar med värdefull kunskap till området samt öppnar upp för vidare forskning.</p><p>Alexander Hedlund studerar på läkarprogrammet vid Umeå universitet.</p><h3>Bästa kandidatuppsats</h3><p>Wilmer Entall tilldelades priset för bästa kandidatuppsats med arbetet ”Lokala rötter med globala ambitioner – kontextuella påverkansfaktorer gentemot svensk talangutveckling i innebandy”.</p><p>Motiveringen:<br>Uppsatsen utmärker sig genom sin relevans, noggrannhet och vetenskapliga kvalitet. Det framgår att studenten har lagt ner omfattande tid för att fördjupa sig i ämnet, vilket har resulterat i ett väl underbyggt och välskrivet arbete. Uppsatsen är gedigen och håller en hög nivå från början till slut. Frågeställningarna är välformulerade och öppnar upp för vidare forskning, vilket visar på ett framåtblickande perspektiv. Sammantaget är uppsatsen en stark prestation.</p><p>Wilmer Entall studerar på Idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/ikcs-vetenskapliga-pris-2025_12173120/https://www.umu.se/nyheter/stod-till-larare-med-anledning-av-sakerhetsintranget-i-canvas-_12173040/Stöd till lärare med anledning av säkerhetsintrånget i Canvas Med anledning av säkerhetsintrånget i Canvas stängdes systemet tillfälligt ner. Från och med måndag 11 maj kl 13 är Canvas åter öppet för användning. Nu fungerar alla funktioner i Canvas normalt igen Tue, 19 May 2026 10:41:23 +0200<p>Resultatrapportering till Ladok via Canvas blev under intrånget påverkat, nu kan universitetet bekräftat att resultatrapportering till Ladok är igång och därmed fungerar alla funktioner i Canvas normalt igen.</p><p>Universitetet har skapat en gemensam ingång via Infocenter för att fånga upp generella frågor rörande säkerhetsintrånget. Frågor från lärare som rör undervisning, examination och utvärdering kommer hänvisas till UPL och vi står beredda att hjälpa er.</p><p>Mejla oss på <a href="mailto:upl@umu.se">upl@umu.se</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a5377ba2-7c25-4b11-a443-78df48421297" data-contentname="Fakta om säkerhetsläget intrång Canvas">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/stod-till-larare-med-anledning-av-sakerhetsintranget-i-canvas-_12173040/https://www.umu.se/nyheter/canvas-ar-utsatt-foren-it-incident-nedstangt-for-tillfallet_12173016/Canvas är utsatt för en cyberattack – nedstängt för tillfälletLärplattformen Canvas har utsatts för en cyberattack och har därför stängts ned tillfälligt. Systemet kommer att vara ur bruk till åtminstone måndag klockan 13.00. Risk finns att uppgifter läckt ur systemet. – Vi gör nu allt det vi kan för att minimera säkerhetsriskerna. Vi förstår att detta påverkar studenter och lärare mycket och det är så klart djupt beklagligt, säger Therese Strandberg, enhetschef vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling, ITS, vid Umeå universitet.Fri, 08 May 2026 17:12:45 +0200<p>Canvas är universitetets gemensamma lärplattform som används i hög grad i undervisning. Sunet, universitetens svenska organisation för nationella IT-tjänster, har fått uppgifter från plattformens leverantör – Instructure – att en hackergrupp tagit sig in i Canvas.  <br> <br>I Canvas finns bland annat kontaktuppgifter som namn, epost och personnummer till universitetets studenter och lärare. Det finns även studierelaterade uppgifter, som quiz, arbetsuppgifter och kommunikation mellan lärare och studenter. </p><p>I nuläget är det oklart vilka uppgifter som angriparen har kommit över och om dessa har blivit läckta vidare. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Canvas stängt till måndag eftermiddag</h2><p>Med anledning av cyberattacken har Umeå universitet stängt ned Canvas, därmed har ingen åtkomst till systemet. Canvas kommer att hållas stängt till måndag den 11 maj klockan 13.00, i första hand. Detta kan komma att förlängas. </p><p>– Vi förstår så klart att detta påverkar både studenter och lärare väldigt mycket, då undervisning inte kan utföras som planerat. Men i det här läget måste vi i första hand göra vad vi kan för att skydda IT-säkerheten för studenter, medarbetare och universitetet, säger Therese Strandberg.  </p><p>Umeå universitet arbetar intensivt med incidenten och följer utvecklingen noggrant. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Frågor och oro?</h2><p>Studenter som har frågor kring om undervisning, examination och utvärdering ska ta kontakt med den kursansvariga läraren.</p><p><a title="Canvas utsatt för cyberattack" href="/student/stod-och-hjalp/it-tjanster/programvaror-och-tjanster/canvas/canvas-utsatt-for-cyberattack/">Här kan du hålla dig uppdaterad om det senaste vi vet om incidenten</a>. På den sidan finns även en lista med frågor och svar – en FAQ.</p><p>Den som känner någon oro kopplat till incidenten kan kontakta Studenthälsan. </p><p><a href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/kontakta-studenthalsan/">Kontakta Studenthälsan.</a></p><p>Övriga frågor kan skickas till universitetets Infocenter. </p><p><a title="infocenter" href="/student/ny-student/infocenter/">Kontakta Infocenter.</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad kan jag göra?</h2><p>Universitetet uppmanar alla medarbetare och studenter att vara extra uppmärksamma på misstänkta mejl, sms eller samtal. </p><p>Om du misstänker att du utsatts för en incident koppat till din IT-säkerhet ska du anmäla det. <br><br><a href="/student/stod-och-hjalp/om-nagot-hander/incident-med-it-sakerhet/">Läs mer på Studentwebben.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/canvas-ar-utsatt-foren-it-incident-nedstangt-for-tillfallet_12173016/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-medverkar-i-ny-riksrekryterande-spetsutbildning_12172964/Umeå universitet medverkar i ny riksrekryterande spetsutbildningMaja Beskow-gymnasiet i Umeå har beviljats en riksrekryterande spetsutbildning i molekylärbiologi och läkemedelsutveckling på gymnasienivå. Utbildningen ska ske i nära samarbete med den Teknisk-naturvetenskapliga och Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.Fri, 08 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Den nya spetsutbildningen på Maja Beskowgymnasiet ska ge en stabil grund för fortsatta högskolestudier inom medicin, bioteknik, farmaci och angränsande områden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>Umeå universitet stärker sitt samarbete med gymnasieskolan genom medverkan i en ny riksrekryterande spetsutbildning inom naturvetenskap vid Maja Beskow-gymnasiet. Utbildningen, som startar höstterminen 2027, har inriktning mot molekylärbiologi och läkemedelsutveckling och genomförs i nära samverkan mellan Umeå kommun, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><h3>Nära aktuell forskning</h3><p>Skolverkets beslut att bevilja Maja Beskow-gymnasiet tillstånd att bedriva spetsutbildningen innebär nya möjligheter för Umeå universitet att tidigt möta särskilt studiemotiverade och nyfikna elever från hela landet. Genom utbildningen får elever redan under gymnasietiden kontakt med universitetsnära undervisning, aktuell forskning och akademiska arbetssätt inom områden som är centrala för framtidens medicinska och tekniska utveckling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, prodekan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– För vår fakultet är detta en mycket viktig och strategisk möjlighet. Spetsutbildningen ger oss chansen att tidigt stimulera intresset för molekylärbiologi, kemi och läkemedelsutveckling och samtidigt visa hur naturvetenskaplig forskning bidrar till lösningar på samhällsutmaningar inom hälsa och hållbar utveckling, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><p>I samverkan med gymnasieskolan ser Umeå universitet fram mot att få bidra med forskningsnära innehåll, gästföreläsningar, laborativa moment och inblickar i universitetsmiljön. En uttalad ambition är även att skapa strukturer som gör det möjligt för eleverna att läsa utvalda kurser på högskolenivå under gymnasietiden.</p><p>Vid Maja Beskow-gymnasiet arbetar två lektorer inom naturvetenskap, Hanna Uvell och Monika Vestling, som har bakgrund som forskare och lärare vid universitetet. De har skrivit den ansökan som nu beviljats och kommer att utforma och leda utbildningen i dialog med universitetets forskare och utbildningsansvariga.</p><h3>"Oerhört inspirerande"</h3><p>– Det känns oerhört inspirerande att få starta den här utbildningen i samarbete med Umeå universitet. Det som gör det särskilt roligt är att vi får arbeta med elever som är engagerade och nyfikna, och tillsammans utforska verkliga forskningsfrågor. Det skapar en dynamisk lärmiljö där både elever och lärare utvecklas, och där undervisningen ligger nära forskningen, säger Hanna Uvell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hanna Uvell och Monika Vestling, lektorer vid Maja-Beskowgymnasiet som tagit initiativ till spetsutbildningen i molekylärbiologi och läkemedelsutveckling</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Maja Beskowgymnasiet</span></div></div><p>– Spetsutbildningen ger en stabil grund för fortsatta högskolestudier inom medicin, bioteknik, farmaci och angränsande områden. Vi hoppas vår utbildning kommer att inspirera eleverna till just dessa typer av studier, som är viktiga för framtida utmaningar som till exempel kampen mot antibiotikaresistens, säger Monika Vestling.</p><h3>Locka elever från hela Sverige</h3><p>– Vi är otroligt glada och tacksamma att lektorerna på Maja Beskow-gymnasiet utvecklat denna ansökan och vi ser verkligen fram mot samarbetet. Genom att öppna våra laboratoriemiljöer och forskningssammanhang för gymnasieelever skapar vi förhoppningsvis inspiration och bättre förutsättningar för framtida studieval inom medicin, naturvetenskap och teknik, säger Karolina Broman.</p><p>För Umeå universitet innebär satsningen även ett stärkt regionalt och nationellt uppdrag inom breddad rekrytering och kompetensförsörjning. Spetsutbildningen förväntas locka elever från hela Sverige och bidra till att ytterligare befästa Umeå som en stark utbildnings- och forskningsmiljö inom molekylärbiologi, kemi och läkemedelsutveckling.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-medverkar-i-ny-riksrekryterande-spetsutbildning_12172964/https://www.umu.se/nyheter/ny-ai-losning-for-smartare-stads--och-klimatplanering_12171718/Ny AI-lösning för smartare stads- och klimatplaneringSatellitbilder, väderkartor, luftkvalitet och annan miljödata samlas i dag in i enorma mängder – men mycket av informationen förblir oanvänd. Skälet är enkelt: datan är splittrad, svårtolkad och lagrad i olika format. Arka Ghosh har i sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet nu utvecklat ett system som kan omvandla denna data till begriplig kunskap. – Det är en avancerad AI-lösning som kan få stor betydelse för såväl stadsplanerare som kris- och beredskapssamordnare, säger Arka Ghosh.Tue, 26 May 2026 10:59:31 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8a755766d38947b18c3ab0c8d612cd5d/ghosh_arka_4142_220823_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a755766d38947b18c3ab0c8d612cd5d/ghosh_arka_4142_220823_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a755766d38947b18c3ab0c8d612cd5d/ghosh_arka_4142_220823_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8a755766d38947b18c3ab0c8d612cd5d/ghosh_arka_4142_220823_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a755766d38947b18c3ab0c8d612cd5d/ghosh_arka_4142_220823_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a755766d38947b18c3ab0c8d612cd5d/ghosh_arka_4142_220823_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arka Ghosh, ny doktor vid institutionen för datavetenskap, har tagit fram en AI-lösning som kan stötta stadsplanerare och kris- och klimatanpassningsstrateger på ett smart sätt. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Satellitbilder, väderkartor, luftkvalitet och annan miljöinformation samlas in av både företag och myndigheter och finns tillgänglig som bilder. Genom en helt nyutvecklad lösning kallad <em>Ontoraster</em>, har Arka Ghosh vid institutionen för datavetenskap, utvecklat ett intelligent nätverk där varje datapunkt (pixel) i bilderna får en tydlig betydelse och kopplas till andra relevanta delar.</p><p>– Tänk på det som ett superorganiserat spindelnät där varje tråd leder till rätt information. Eller i Minecraft‑termer: varje block vet äntligen varför det finns, säger Arka Ghosh, som nu kan titulera sig doktor.</p><p>Rent tekniskt bygger tekniken på kunskapsgrafer – smarta sätt att organisera information så att datorer kan se och förstå samband. Genom att kombinera kunskapsgrafer med avancerad AI kan systemet förstå hur olika datakällor hänger ihop. <br>– Det gör att användare kan ställa komplexa frågor och få direkta, begripliga svar – utan att själva behöva kunna programmering eller dataanalys, förklarar Arka Ghosh.</p><h3>För snabbare beslut vid kriser</h3><p>Tekniken kan användas i en rad samhällsviktiga sammanhang.<br>– Stadsplanerare kan få stöd i att utforma mer hållbara och klimatsmarta städer. Företag kan välja bättre etableringsplatser. Och myndigheter kan snabbare agera vid till exempel värmeböljor eller översvämningar, säger Arka Ghosh.</p><p>Ett exempel på en fråga som systemet kan besvara direkt är: ”<em>Var finns de hetaste områdena nära tätbefolkade stadsdelar i Umeå eller Stockholm?</em>”</p><p> – Det som tidigare krävde omfattande manuell analys kan nu göras på några sekunder – utan att stora datamängder behöver flyttas eller bearbetas på traditionellt sätt, säger Arka Ghosh.</p><h3>AI för ökad tillgänglighet </h3><p>En central del av lösningen är en förfinad AI‑teknik som översätter vanliga frågor till något datorn kan förstå.<br>– Det innebär att även personer utan teknisk bakgrund kan använda systemet och få avancerade analyser tillbaka, säger Arka Ghosh.</p><h3>Internationell forskningsmiljö</h3><p>Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet har en stark koppling till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/ai-autonoma-system-och-mjukvara/">WASP</a> – Wallenbergs program för AI, autonoma system och mjukvara, Sveriges största enskilda forskningsinitiativ med målet att positionera landet som en ledande nation inom området. Flera av institutionens doktorander, däribland Arka Ghosh, finansieras genom programmet, vilket ger forskningsmiljön vid institutionen, tillgång till både nationella samarbeten och spetskompetens inom AI.</p><p>Arka Ghosh har under flera år fördjupat sig i internationell forskning om geodata, rasterdata, kunskapsgrafer och semantiska tekniker. Resultatet är ett AI‑drivet ramverk som på ett helt nytt sätt kan tolka komplex data och ge meningsfulla svar på avancerade frågor.</p><h3>AI för myndigheter och beslutsfattare</h3><p>– I praktiken innebär det att myndigheter, ingenjörer och andra beslutsfattare snabbt kan få fram insikter som tidigare krävde omfattande manuell analys, säger Arka Ghosh.</p><p>– Jag har försökt förvandla en kaotisk hög av pixlar till något som faktiskt går att bygga med. Lite som i Minecraft: när rätt block sätts ihop kan man skapa något fantastiskt – men här handlar det om att forma framtidens städer och vår miljöplanering.</p><p>För ytterligare information</p><p>Läs avhandlingen i sin helhet här: "<em><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2045634&dswid=-7794">Semantic integration and query answering of multidimensional data with knowledge grahps</a></em>".</p><p>Handledare: Professor <a href="~/link/63284e4dfa5147229fa94740c4dc6090.aspx">Diego Calvanese</a></p><h3>Kontakta forskaren </h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="72a60827-631f-4fe1-827a-b8a9f9d13378" data-contentname="Arka Ghosh kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-ai-losning-for-smartare-stads--och-klimatplanering_12171718/https://www.umu.se/nyheter/patrik-karlsson-utses-till-arets-idrottsalumn-2025_12172577/Patrik Karlsson utses till Årets Idrottsalumn 2025Patrik Karlsson tilldelas utmärkelsen Årets Idrottsalumn 2025 för sitt ledarskap och strategiska utvecklingsarbete inom svensk idrott. Som alumn från Idrottspedagogprogrammet vid Umeå universitet har han efter sin examen gjort betydelsefulla insatser för idrottsrörelsens utveckling på både regional och nationell nivå. Thu, 07 May 2026 11:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Patrik Karlsson, Årets Idrottsalumn 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Åsa Glifberg</span></div></div><p>Motiveringen till utmärkelsen lyder:</p><p><em>Patrik Karlsson är en stark förebild som ledare och har sedan examen från Idrottspedagogprogrammet (1995–1998) gjort betydelsefulla insatser för svensk idrott. Tidigt i karriären var han drivande i utvecklingen av svensk idrott som koordinator för Svenska Ishockeyförbundets utbildningssatsning Ishockeyhögskolan, där han bidrog till idrottens akademisering och tidiga ambitioner inom digitalisering. Under många år har Patrik även verkat som distriktsidrottschef i Skåne, där han lett och utvecklat RF-SISU Skåne med stor framgång. År 2025 var han tjänstledig för att arbeta som nationell förändringsledare vid införandet av Idrottsarenan – idrottsrörelsens nya digitala verksamhetsledningssystem, som ersätter IdrottOnline och har stor betydelse för idrottsrörelsens fortsatta utveckling. Genom sitt ledarskap och strategiska utvecklingsarbete har Patrik visat en stark förmåga att driva förändring och utveckling inom idrottsrörelsen, vilket gör honom till en ovärderlig tillgång för svensk idrott. Han är dessutom känd som en initiativrik och orädd ledare, med nära till skratt och stor omtanke om både medarbetare och samarbetspartners.</em></p><p><em>Patrik Karlsson är en förebild för både nuvarande och framtida idrottsstudenter och en värdig mottagare av utmärkelsen Årets Idrottsalumn 2025.</em></p><h3>Från student i Umeå till ledande roller inom idrottsrörelsen</h3><p>Utmärkelsen delades ut i samband med konferensen Idrottshögskolans forskningsdag den 7 maj.</p><p>–Jag är väldigt glad och samtidigt otroligt överraskad över att tilldelas utmärkelsen. Det hade jag verkligen inte föreställt mig när jag lämnade Umeå universitet för drygt 25 år sedan, säger Patrik Karlsson.</p><p>Patrik berättar att det stora idrottsintresset tog honom till Norrland och Umeå universitet, med ambitionen att på något sätt få arbeta inom idrottens värld. Föreningslivet har alltid legat honom varmt om hjärtat och han har genom åren engagerat sig och haft ett antal ideella uppdrag. Sedan 2013 är Patrik distriktsidrottschef för RF-SISU Skåne, där han arbetar med att skapa goda förutsättningar för den lokala och regionala idrottens utveckling. Dessförinnan hade han ett antal andra uppdrag inom samma organisation samt som idrottskonsulent på Västernorrland Idrottsförbund. Han var också med och initierade Ishockeyhögskolan på Mitthögskolan på campus i Örnsköldsvik, en verksamhet som kom att fungera som en förlaga till Idrottshögskolan i Umeå. </p><p>Sedan cirka ett och ett halvt år tillbaka är han utlånad till Riksidrottsförbundet och arbetar som förändringsledare i arbetet med att ersätta dagens IdrottOnline med ett helt nytt digitalt verksamhetssystem för hela idrottsrörelsen, det som numera heter Idrottsarenan.</p><p>–Uppdraget är att skapa de bästa förutsättningarna för idrottsrörelsen och användarna att få kunskap och utveckla sin förmåga att arbeta i det nya verksamhetssystemet. Vi ska också säkerställa att användarna är med och bidrar till utvecklingen. Det är ett stort och spännande arbete med att skapa ett säkert digitalt system som ska förenkla administrationen och skapa mervärden för både föreningar och förbund inom idrotten, säger Patrik.</p><h3>Studietiden lade grunden för yrkeslivet</h3><p>Erfarenheterna från studietiden vid Umeå universitet har haft stor betydelse för Patriks fortsatta väg inom idrottsrörelsen. Inte minst lyfter han den pedagogiska grunden och förståelsen för utbildningsplanering, kunskaper som han haft nytta av genom hela sin yrkeskarriär. Även de allmänna grunderna inom idrotten och nätverket med både lärare och studiekamrater har varit värdefulla för hans yrkeskarriär.</p><p>–Den viktigaste lärdomen från min resa från student till yrkesverksam inom idrotten är vikten av engagemang, att bjuda på sig själv och skapa nätverk, säger Patrik.  </p><p>Till dagens idrottsstudenter skickar Patrik med ett tydligt råd:</p><p> – Engagera dig i föreningslivet, i ett förtroendeuppdrag, i en styrelse eller på annat sätt i den lokala idrottsföreningen. För oss väger sådana meriter och erfarenheter tungt när vi rekryterar medarbetare. </p><p><a title="Läs hela intervjun med Patrik här. " href="~/link/62e582d25ff3462585892c4d7b5ecf04.aspx">Läs hela intervjun med Patrik här. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/patrik-karlsson-utses-till-arets-idrottsalumn-2025_12172577/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tavlar-i-ec2u-science-contest-2026_12172666/Umeå universitet tävlar i EC2U Science Contest – se live och röstaDen 20 maj 2026 äger EC2U Science Contest rum under EC2U forumet i Åbo, Finland. Tre lag möts i en direktsänd vetenskapstävling som kombinerar forskning, kreativitet och publikengagemang. I Umeås lag deltar fem forskare; Kristina Lejon, Jerker Fick, Hanna Söderlund, Jesper Enbom och Manju Maharjan. Thu, 07 May 2026 10:03:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitets lag som tävlar i EC2U Science Contest 2026, direktsänt från Åbo den 20 maj.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hanna Söderlund</span></div></div><p>I tävlingen möter de lag med forskare från Åbo universitet och Friedrich Schiller-universitetet i Jena (Tyskland).  Tävlingen direktsänds på YouTube. Studenter och medarbetare vid Umeå universitet, liksom allmänheten, är välkomna att titta online och rösta.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="12405126-6685-4dd3-af1c-fef971208fa2" data-contentname="Faktaruta EC2U SC 2026">{}</div><p>Manju Manharjan, doktorand i växtfysiologi vid Umeå Plant Science Centre, delar med sig av sina tankar om att ingå i Umeå-laget i EC2U Science Contest:</p><p>– Jag känner mig väldigt stolt och hedrad över att få vara en del av Umeå-laget i EC2U Science Contest. Även om det är mitt första år i Umeå har jag redan fått chansen att delta i ett så spännande evenemang. Jag ser fram emot att samarbeta nära med mitt team, ta itu med utmaningar tillsammans och lära mig av de andra teamen i tävlingen. Samtidigt ser jag fram emot att besöka den livliga staden Åbo och uppleva dess kultur.</p><h3>Vad är EC2U Science Contest?</h3><p><a title="EC2U Science Contest" href="https://ec2u.eu/events-news/ec2u-science-contest">EC2U Science Contest</a> är en tempofylld, tvärvetenskaplig tävling där lag med fem forskare får samma fråga och en begränsad tid på sig att enas om ett svar innan de presenterar det för publiken.<br><br>Frågorna skickas in i förväg av allmänheten och kan handla om vetenskapliga, samhälleliga eller etiska ämnen, liksom nyfikna ”tänk om?”-scenarier. Det finns inget fast format för svaren – fokus ligger på tydlig argumentation, samarbete och förmågan att förklara komplexa idéer på ett engagerande sätt.<br><br>Både publiken och en internationell jury delar ut poäng baserat på tydlighet, logik, kreativitet och underhållningsvärde. Tävlingen hålls på engelska och sänds online, vilket gör det möjligt att delta från hela världen. Det vinnande laget får delta i finalen på nästa års EC2U Forum.</p><h3>Umeå universitets lag</h3><p>Umeå universitet representeras i EC2U Science Contest 2026 av ett tvärvetenskapligt lag med fem forskare. Tillsammans bidrar de med olika akademiska perspektiv och samarbetar under tidspress för att ta sig an frågor inskickade av publiken. Nedan kan du läsa kort fakta om lagmedlemmarna.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-tavlar-i-ec2u-science-contest-2026_12172666/https://www.umu.se/nyheter/blandning-av-traslag-okar-tillvaxt--men-kan-bromsa-jordaktivitet_12172414/Blandning av träslag ökar tillväxt – men kan bromsa jordaktivitetSkogen växer bättre med en blandning av olika trädslag. Men aktiviteten i jorden ökar inte utan kan till och med minska, vilket kan påverka skogstillväxten på längre sikt. Det visar en ny studie från bland annat Umeå universitet publicerad i Nature.Thu, 07 May 2026 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Trädens egenskaper styr livet i marken på flera olika sätt, visar den nya studien i Nature. Men även kombinationen av olika träd visade sig ha effekter som var oväntade för forskarna. Bild från fältundersökning i Italien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Paul Kardol</span></div></div><p>Genom projektet SoilForEurope har forskare från nio universitet, ledda av Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gjort mätningar och kartlagt markens olika organismer i Europa. Genom att jämföra 64 skogsområden med olika trädarter, både i blandade och rena bestånd, undersökte de hur olika slags träd påverkar energiflödena genom det myllrande livet under markytan.</p><p>Studien visar att trädslag spelar en avgörande roll i hur jordarna fungerar. Skogar med snabbväxande träd har också mer aktiva jordar, snabbare nedbrytning och högre näringsomsättning jämfört med skogar med mer långsamväxande träd. Olika arter för dessutom vidare energi till jorden på olika sätt, vissa genom levande rötter och andra genom fallna löv, vilket har stor påverkan på marklivet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>I projektet kartlade forskarna artsamhällena i skogsmarkerna, för att se hur energiflödena förändras av olika dominerande trädarter. I bild, hoppstjärtar och kvalster.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Paul Kardol</span></div></div><p>Men forskarna gjorde också en oväntad upptäckt. En mix av trädslag, exempelvis gran, tall och björk, som oftast ger en ökad tillväxt ovan mark visade sig inte alls ge samma effekt nere i jorden. Snarare tvärtom.</p><p>– Vi blev förvånade när vi såg att blandade skogar inte gav mer funktionella jordar, utan ibland till och med sämre resultat än några av skogarna med ett enda trädslag, säger Paul Kardol, professor i skoglig mikrobiologi vid SLU.</p><h3>Träden tankar miniekosystem med energi</h3><p>Zoomar vi in på livet vid markytan ser vi ett ekosystem i mikroskopisk storlek. Här matas nedbrytare med organiskt material som löv och rötter, energi som sedan förs vidare i en komplex näringskedja bestående av mikrober, hoppstjärtar, kvalster, spindlar och andra små djur.</p><p class="quote-left">Näringsväven i skogen är väldigt dynamisk med ett ständigt flöde av energi, men den är även känslig för förändring</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>A, Alexandra Granath</span></div></div><p>– Den här näringsväven i skogen är väldigt dynamisk med ett ständigt flöde av energi, men den är även känslig för förändring, säger David Wardle, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet.</p><p>Blandade skogar har mer biomassa ovan mark som skuggar marken, vilket sänker temperaturen och påverkar aktiviteten i jorden. Det kan var en förklaring till mindre aktiv jord, menar  Wardle. Men resultaten pekar också på att andra, trädartspecifika faktorer styr hur aktiva och välfungerande jordarna blir i längden.</p><p>– Skogen är helt beroende av att markens organismer kan bryta ner material och släppa ifrån sig livsnödvändiga näringsämnen till träden. En minskad aktivitet under marken kan alltså få långsiktiga konsekvenser för skogen, säger Wardle.</p><p><a title="Läs artikeln här" href="https://www.nature.com/articles/s41586-026-10455-1">Läs artikeln här: Tree community resource economics control soil food web multifunctionality</a></p>https://www.umu.se/nyheter/blandning-av-traslag-okar-tillvaxt--men-kan-bromsa-jordaktivitet_12172414/https://www.umu.se/nyheter/godkannande-bekraftar-handelshogskolans-kvalitetsarbete_12172709/<description>Nyligen godkändes Handelshögskolans ansökan om Continuous Improvement Review (CIR) inom ramen för AACSB:s ackreditering.</description><pubDate>Thu, 07 May 2026 08:03:49 +0200</pubDate><atom:content type="html"><p>Handelshögskolan innehar en kvalitetsackreditering från AACSB sedan 2018. Detta innebär att vi kan räkna in oss i gruppen av de 10 procent handelshögskolor världen över som innehar en sådan ackreditering, och som därmed uppvisar ett kontinuerligt engagemang i att driva spetskompetens inom undervisning, forskning och läroplansutveckling samt innehar fungerande system för att säkerställa studenternas lärandeprocesser. Att upprätthålla ackrediteringen möjliggör ett långsiktigt åtagande för kvalitet och kontinuerlig utveckling inom verksamheten.</p><p>Den rapport, Continuous Improvement Review (CIR), som lämnades in i november 2025, ger en samlad och detaljerad redogörelse för Handelshögskolans systematiska kvalitets- och förbättringsarbete, inklusive utveckling inom utbildning, forskning, lärarkompetens samt samhällsengagemang. Godkännandet av senaste CIR-ansökan bekräftar att Handelshögskolan fortsatt uppfyller AACSB:s standarder och att Handelshögskolan är väl förberedd inför nästa fullständiga ackrediteringsgranskning som är planerad till 2028.</p><p>– Godkännandet speglar det gemensamma arbete som utförs av lärare, medarbetare, studenter och externa samarbetspartners och som bidrar till Handelshögskolans kvalitetsarbete och strategiska utveckling. Genom detta arbete fortsätter Handelshögskolan att stärka sin position som en nationellt inflytelserik och internationellt respekterad och erkänd handelshögskola, med ett tydligt fokus på hållbar samhällsutveckling genom utbildning och forskning av hög internationell standard, säger Handelshögskolans rektor, Agneta Marell.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0494ff89-09fd-46e9-9147-45d23a4c0f0c" data-contentname="AACSB-godkännande - Faktaruta">{}</div></atom:content><link>https://www.umu.se/nyheter/godkannande-bekraftar-handelshogskolans-kvalitetsarbete_12172709/</link></item><item xml:base="nyheter/ar-dagens-valsedlar-ratt-utformade_12172644/"><guid isPermaLink="false">https://www.umu.se/nyheter/ar-dagens-valsedlar-ratt-utformade_12172644/</guid><title>Är dagens valsedlar rätt utformade?Inför varje val trycks hundratals miljoner valsedlar i Sverige. För riksdags-, region- och kommunval handlar det om mer än 700 miljoner valsedlar, trots att en stor del aldrig används. Det innebär höga kostnader och omfattande hantering i vallokalerna, samtidigt som frågor väcks om hur valhemligheten bäst kan skyddas, menar Johan Hellström, docent vid Umeå universitet.Thu, 07 May 2026 07:45:00 +0200<p class="quote-center">Samtidigt finns det en risk för att valhemligheten urholkas</p><p>I dag bygger det svenska valsedelssystemet på att varje parti har egna tryckta valsedlar. Väljaren hämtar sin valsedel bakom en avskärmning och tar sedan med den till valbåset för att rösta. Det är ett system som enligt Johan Hellström både kräver stora mängder tryckt material och påverkar själva flödet i vallokalen.</p><p>– Det tar tid och kan skapa köer. Samtidigt finns det en risk för att valhemligheten urholkas, eftersom det kan vara möjligt att se vilket parti en väljare har valt när väljaren förflyttar sig med valsedeln mellan valsedelsavskärmningen och valbåset, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Valmyndigheten ser behov av förändring</h2><p>Hur valsedlar bör utformas är ingen ny fråga i svensk valadministration. Den har utretts vid flera tillfällen under de senaste decennierna och är åter aktuell. Även Valmyndigheten har under lång tid lyft behovet av förändringar.</p><p>En modell som återkommande diskuteras är så kallade gemensamma, eller neutrala, valsedlar. I stället för att varje parti har egna separata valsedlar samlas samtliga partier på en och samma valsedel. I vissa modeller finns även kandidaterna med i systemet.</p><p>– Det finns ett relativt enkelt sätt att lösa många av problemen genom så kallade gemensamma eller neutrala valsedlar, säger Johan Hellström.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Många länder använder gemensamma valsedlar</h2><p>I Finland röstar väljaren genom att skriva ett kandidatnummer på en gemensam valsedel. Det innebär att endast en valsedel per val behöver tryckas. I Danmark finns alla partier förtryckta på samma valsedel och väljaren markerar sitt val direkt där.</p><p>– I båda fallen minskar antalet valsedlar kraftigt, säger Johan Hellström.</p><p>Även Nederländerna har länge använt gemensamma valsedlar där både partier och kandidater finns förtryckta. Där har utmaningen varit att valsedlarna blivit mycket stora för att rymma alla alternativ.</p><p>Inför EU-valet 2024 och kommunvalen samma år testades därför en ny modell i vissa nederländska kommuner. Den nya valsedeln är betydligt mindre och uppdelad i två delar. Väljaren kryssar först för parti och därefter för ett kandidatnummer som motsvarar en kandidat inom det valda partiet. Kandidaternas namn finns i separata kandidatlistor som är tillgängliga i vallokalen och i valbåset.</p><p>– Ett särskilt intressant exempel kommer från Nederländerna. Där har man länge haft gemensamma valsedlar med både partier och kandidater förtryckta. Nackdelen har varit att valsedlarna blivit mycket stora, ibland över en meter långa, för att rymma alla partier och kandidater. Den nya typen av valsedel har löst det problemet, säger Johan Hellström.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Skulle kunna fungera även i Sverige</h2><p>De internationella exemplen visar, enligt Johan Hellström, att det finns flera sätt att organisera valsedlarna utan att förändra själva principen för hur väljaren röstar.</p><p>– I vallokalen skulle det då räcka att tillhandahålla en gemensam valsedel samt kandidatlistor där varje kandidat har ett nummer, säger han.</p><p>En sådan modell skulle kunna minska mängden tryckt material och samtidigt göra hanteringen i vallokalerna enklare. Systemet skulle även kunna utformas med förtryckta partinamn och utrymme för väljare som vill skriva in andra partier.</p><p>Internationella erfarenheter visar samtidigt att gemensamma valsedlar kan utformas på olika sätt beroende på hur respektive lands valsystem ser ut. Finland och Danmark har sedan länge modeller där antalet valsedlar hålls nere, medan Nederländerna på senare tid har prövat nya varianter för att göra systemet mer hanterbart.</p><p>– För väljarna handlar det fortfarande om att välja parti och, om man vill, kandidat, avslutar Johan Hellström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fed22fcd-285e-4983-938b-f3d9699c5c12" data-contentname="Faktaruta om tema demokrati i valet 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ar-dagens-valsedlar-ratt-utformade_12172644/https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-ny-statsepidemiolog_12172696/Professor vid Umeå universitet ny statsepidemiologAnders Johansson, är professor i infektionssjukdomar och överläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien vid Umeå universitet, och utsedd till ny avdelningschef med uppdrag som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Wed, 20 May 2026 12:37:46 +0200<p>– Jag vill verkligen gratulera Anders Johansson till utnämningen. Det är en stor och viktig roll för Sverige, och dessutom en ära för Umeå universitet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anders Johansson är en uppskattad forskare som blev professor 2023 vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Anders har medverkat i vetenskapsluncher om såväl resistenta bakterier som Covid-19 och var en flitigt anlitad talesperson i frågor runt pandemin, både internt för universitetet och extern mot medierna.</p><h3>Tillträder den 1 oktober</h3><p>Folkhälsomyndigheten skriver i sitt pressmeddelande att flera kvalificerade kandidater sökte tjänsten och utifrån en helhetsbedömning föll valet på Anders Johansson:</p><p>”Anders Johansson har bland annat arbetat inom frågor som antibiotikaresistens, vaccinskydd och biologisk beredskap. Han har också varit sakkunnig för flera centrala myndigheter och haft ledande roller inom krisledning i både regionala och nationella organisationer.”, står det i pressmeddelandet där det även finns ett citat av generaldirektör Olivia Wigzell:</p><p>– Vi är glada att meddela att Anders Johansson tillträder tjänsten. Han har utmärkta ledarkvalifikationer och en mångårig bakgrund som docent och sedermera professor i infektionssjukdomar, samt specialist inom både infektionssjukdomar och vårdhygien. Anders Johansson kommer att ansvara för att leda och utveckla myndighetens smittskyddsarbete, och arbeta för ett fortsatt ökat samarbete med landets lärosäten och regioner i rollen som avdelningschef och statsepidemiolog, säger generaldirektör Olivia Wigzell.</p><p>Anders Johansson tillträder tjänsten som chef för Avdelningen för smittskydd och beredskap med uppdrag som statsepidemiolog den 1 oktober.</p><p><a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/maj/anders-johansson-blir-ny-avdelningschef-och-statsepidemiolog/">Läs hela nyheten på Folkhälsomyndighetens webbplats</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/professor-vid-umea-universitet-ny-statsepidemiolog_12172696/