Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 24 maj, 2016

Underskattad algproduktion på grunda bottnar

NYHET Växtplankton i havsvattnet betraktas ofta som basen i den marina födoväven och grunden till det liv som finns i havet. I grunda kustområden finns även bottenlevande mikroskopiska alger som täcker bottnarnas klippor, stenar, sand och lera. Dessa alger står för en ansenlig del av primärproduktionen, och deras betydelse för norra Östersjön har hitintills underskattats. Inom forskningsprogrammet EcoChange har betydelsen av dessa mikroalger beräknats utifrån fältmätningar av deras produktion.

EcoChange-forskaren Jenny Ask under fältarbete.
Foto: Kristina Viklund/UMF.

Basen för allt liv på land och i vatten är primärproduktion, alltså då solljus och koldioxid omvandlas till organiskt material. I öppet vatten domineras primärproduktionen av växtplankton, men i grunda kustområden är situationen mer komplex. Där når solljuset ända ner till bottnarna vilket möjliggör en större variation av primärproducenter som t.ex. tång, vattenväxter och bottenlevande mikroalger. En grupp EcoChangeforskare har undersökt vad de bottenlevande mikroalgerna har för betydelse i ekosystemet, och funnit att deras roll är betydligt viktigare än man tidigare trott.

En studie i norr

Många studier fokuserar på växtplankton i havsvatten, och beräkningar av den totala primärproduktionen i olika havsområden baseras ofta på just växtplankton. Andra former av primärproducenter, som de bottenlevande mikroalgerna, tång och vattenväxter på grunda bottnar, har mer eller mindre förbisetts i dessa beräkningar. Inom EcoChange har därför studier gjorts kring omfattningen av framförallt mikroalgernas primärproduktion, och nya beräkningar har gjorts för Bottenviken i norra Östersjön. Forskarna misstänkte att de skulle upptäcka en omfattande primärproduktion hos de bottenlevande algerna. Och de blev inte besvikna.

Bas i födoväven

De bottenlevande mikroalgerna växer på alla möjliga typer av substrat, såsom stenar, stockar, sand och mjuka sediment. De kan också växa på tång och vattenväxter. På mjuka bottnar kan de nyttja näring som finns lagrad i sedimentet, och därför är produktionen högre där jämfört med den på stenar och klippor. Mikroalgerna äts av bottenlevande djur, och utgör på så sätt en viktig bas i födoväven.

Tidigare studier har visat att bottenlevande mikroalger har en stor förmåga att anpassa sig till dåliga ljusförhållanden, vilket innebär att de kan växa djupare ner än exempelvis havsvattnets växtplankton. Denna förmåga verkar vara särskilt väl utvecklad i kalla, nordliga områden. EcoChangestudien kunde påvisa en omfattande primärproduktion av bottenlevande mikroalger åtminstone ner till åtta meter i Bottenviken.

Större produktion än man trott

Hela trettio procent av Bottenviken är så grund att ljusförhållandena möjliggör primärproduktion på bottnarna. Om man tar bottnarnas primärproducenter i beaktande kan den beräknade totala primärproduktionen i Bottenviken vara hela tre gånger högre än vad tidigare studier visat, och de bottenlevande mikroalgerna står för så mycket som 80 % av bottnarnas primärproduktion. Skillnaden kan till stor del förklaras av avsaknad av data, men man har även generellt överskattat vikten av primärproduktionen i vattnet och underskattat betydelsen av bottnarnas täcke av mikroalger.

Viktiga livsmiljöer måste skyddas

Grunda, skyddade havsvikar utgör viktiga livsmiljöer för många organismer. Här kan vattenväxter och sjögräs tillväxa utan att slitas loss av vågor, och näringsförhållandena är ofta goda. Många fiskarter använder dessa miljöer som barnkammare och uppväxtområden för yngel. Den nu genomförda studien visar att grunda områden även har en mycket viktig betydelse för den grundläggande primärproduktionen. Detta ger ytterligare anledningar att skydda denna typ av miljöer mot mänsklig påverkan och exploatering.

Ask, J., Rowe, O., Brugel, S., Strömgren, M., Byström, P., Andersson, A. 2016. Importance of coastal primary production in the northern Baltic Sea. Ambio DOI: 10.1007/s13280-016-0778-5.

Redaktör: Kristina Viklund