Arkitekthögskolan nyheter

Arkitekthögskolan nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usSun, 26 Jul 2026 19:13:23 +0200https://www.umu.se/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/Alejandro Haiek Coll på Arkitekthögskolan får samverkansprisAlejandro Haiek Coll, universitetslektor vid Arkitekthögskolan, får Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkanspris 2026. Han tilldelas priset för sitt arbete med att skapa nya samarbeten mellan akademi, offentlig sektor, kulturinstitutioner och lokalsamhället.Thu, 11 Jun 2026 10:05:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alejandro Haiek Coll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marco Giugliarelli</span></div></div><p>I Alejandro Haiek Colls projekt möts arkitektur, forskning och samhällsengagemang i allt från offentliga installationer till internationella utställningar. Genom sitt arbete har han utvecklat nya sätt att sprida kunskap och skapa hållbara mötesplatser.</p><p>– Jag är väldigt tacksam för priset. Det uppmärksammar en anda som varit central för den forskning, pedagogik och konstnärliga verksamhet som jag har utvecklat, särskilt under det senaste decenniet vid Umeå universitet. Det är också ett erkännande av alla studenter, kollegor, kommuner, institutioner och andra samarbetspartners som har deltagit i dessa gemensamma experiment över ämnesgränserna och i nära dialog med samhället, säger Alejandro Haiek Coll.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Visats på internationella utställningar</h2><p>Bland de projekt som lyfts fram finns <em>Winter Garden Structures</em>, där forskare inom arkitektur, informatik och UX Lab samarbetade kring interaktiva klimatrelaterade installationer på Konstnärligt campus. Andra exempel är VR-installationen <em>Liminal Phantoms</em>, som presenterades vid Milanotriennalen, samt <em>Future Garden</em>, som visades vid Chicago Architecture Biennial 2025-2026. Projektet förenade konstnärlig forskning, molekylärbiologi och frågor om miljörättvisa i Amazonas.</p><p>Alejandro Haiek Coll leder forskningsmiljön Laboratory of Intersectional Ecologies och MA Design Studio 12, som i år fokuserar på idéer om självförsörjning och autonomi på Norrbyskär och Holmön i Umeå skärgård.</p><p>– Jag ser design som en form av medling, som kan koppla samman människor, platser, forskning, material, tekniker och gemensamma föreställningar. Samarbete handlar om att skapa förutsättningar där olika former av kunskap kan bli gemensamma samtal och utrymmen för kreativt utbyte, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Projekt med kommunen</h2><p>Han har lett flera långsiktiga samverkansprojekt i Umeå, bland annat <em>Pallet Parliament</em> och <em>Meadow Parklet</em>, i samarbete med kommunen och lokala aktörer. Projekten har resulterat i en pollinatörsträdgård, offentliga miljöer och mötesplatser för lärande, kultur och gästfrihet.</p><p>– Syftet med dessa samarbeten är att undersöka hur forskning kan nå ut till allmänheten, hur pedagogik kan ta avstamp i konkreta lokala frågor och hur design kan bidra till social, ekologisk och kulturell förändring, säger Alejandro Haiek Coll.</p><p>I prismotiveringen lyfts särskilt hans förmåga att skapa långsiktiga samarbeten och att göra forskning och utbildning relevanta och tillgängliga för en bredare allmänhet – både nationellt och internationellt.</p><p>Samverkanspriset delas ut vartannat år i samband med Årshögtiden i oktober.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8a95124-cf1b-48a7-9214-a43026fbc940" data-contentname="Tidigare pristagare">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-tar-over-vardskapet-for-arkitekturakademin_12160638/Arkitekthögskolan tar över värdskapet för ArkitekturakademinI slutet av januari tog Arkitekthögskolan över värdskapet för Arkitekturakademin i samband med plattformens årsmöte i Umeå. Under värdskapet har Ebba Högström, professor på institutionen, rollen som Arkitekturakademins verksamhetsledare.Tue, 10 Feb 2026 08:33:43 +0100<p>Arkitekturakademin är en nationell samverkansplattform där Sveriges arkitekturskolor samarbetar inom utbildning, forskning och samverkan. I nätverket ingår Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Lunds universitet, SLU Landskap och Umeå universitet. Tillsammans har arkitekturskolorna ett gemensamt ansvar för att utveckla arkitektur som akademiskt kunskapsområde i Sverige.</p><p>Samarbetet mellan arkitekturskolorna har pågått under lång tid och omfattar bland annat utbildnings- och forskningsfrågor samt genomförandet av det årliga arkitektprovet. En viktig milstolpe var Formas satsning på forskning och forskarutbildning inom arkitektur 2011. Efter att arkitekturpolitiken Gestaltad livsmiljö antogs inrättades Arkitekturakademin 2019 ett strategiskt utskott för att stärka och samordna arbetet, och under 2024 togs ytterligare steg för att formalisera samarbetet.</p><p>Värdskapet för Arkitekturakademin roterar mellan de deltagande lärosätena och löper vanligtvis över två år. Under 2024–2025 har Chalmers haft värdskapet, med fokus på att bygga upp plattformens grundläggande strukturer och kontaktnät.</p><p>Den 21 januari höll Arkitekturakademin sitt årsmöte på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA). I samband med mötet tog UMA över värdskapet från Chalmers.</p><p>Ebba Högström, professor vid UMA, är verksamhetsledare för Arkitekturakademin under Umeå universitets värdskap.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53c0f2116e554db2bba68161878ead88/hogstrom_ebba-2318_240423_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53c0f2116e554db2bba68161878ead88/hogstrom_ebba-2318_240423_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53c0f2116e554db2bba68161878ead88/hogstrom_ebba-2318_240423_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53c0f2116e554db2bba68161878ead88/hogstrom_ebba-2318_240423_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53c0f2116e554db2bba68161878ead88/hogstrom_ebba-2318_240423_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53c0f2116e554db2bba68161878ead88/hogstrom_ebba-2318_240423_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ebba Högström, professor på Arkitekthögskolan och verksamhetsledare för Arkitekturakademin under Umeå universitets värdskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Öhman Jonsson</span></div></div><p>– Det är både en spännande och viktig uppgift för UMA att vara värd för Arkitekturakademin de kommande två åren. Det är väldigt värdefullt att det finns en gemensam arena för samverkan mellan arkitekturskolorna, och Chalmers har lagt en bra grund för oss att bygga vidare på. Inte minst i frågor om hur arkitektur som akademiskt kunskapsområde kan bidra till samhällsutvecklingen. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet tillsammans, säger Ebba Högström.</p><p> </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-tar-over-vardskapet-for-arkitekturakademin_12160638/https://www.umu.se/nyheter/bygga-med-is_12144231/Bygga med is: Umeåforskare utforskar låg-teknologisk arktisk arkitekturKan is bli ett hållbart byggmaterial för framtiden? Forskare vid Umeå arkitekthögskola undersöker just det. Genom att kombinera avancerade digitala designverktyg med enkla, återanvändbara material utvecklar de nya sätt att forma is till starka, temporära strukturer – med potentiella användningsområden både inom arktisk arkitektur och vid nödsituationer.Wed, 22 Oct 2025 15:33:02 +0200<p class="quote-center">Vår metod kombinerar parametrisk design med enkla byggmetoder, vilket visar att hållbarhet och innovation kan gå hand i hand.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hållbara formverk för arktiska förhållanden</h2><p>I århundraden har människor i kalla klimat använt is och snö för att skapa skydd och tillfälliga byggnader. Inspirerade av denna tradition ville Umeågruppen undersöka hur sådana metoder kan omtolkas för dagens behov. Deras arbete, som stöds av UmArts program Small Visionary Projects, fokuserar på ett modulärt formverkssystem byggt av trä och textil. I stället för att gjuta betong fylls formarna med fiberförstärkt is, så kallad Pykrete, som är både stark och förvånansvärt mångsidig.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att pröva idéer i praktiken</h2><p>I januari 2025 byggde och monterade forskarna sina prototyper utanför Umeå arkitekthögskola. Träramar, förstärkta med specialanpassade textilmembran, fungerade som flexibla formar som gav isen dess form. Processen visade att systemet kan byggas med enkla verktyg och anpassas till olika designlösningar. Naturen var dock inte helt samarbetsvillig: mild vinterväderlek försvårade storskaliga experiment.</p><p>– Vädret i Umeå gav oss utmaningar, men också värdefulla insikter i hur denna teknik kan vidareutvecklas för arktiska miljöer, säger Julio Diarte, biträdande lektor och projektledare.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="565e2fbc-2e27-40ee-aa8c-6521ece3bef8" data-contentname="BILD JULIO">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Innovation genom enkelhet</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="42f43baf-0743-4ff9-b50a-b76ee8a96028" data-contentname="BILD illustration">{}</div><p>Bakom den till synes enkla konstruktionen finns ett lager av digital innovation. Med hjälp av beräkningsbaserad design och strukturella simuleringar testade teamet hur textilier töjs, hur kurvor kan formas och hur ismaterialet beter sig när det väl fryser. Denna kombination av högteknologisk planering och lågteknologiska byggmetoder visar att hållbar design inte alltid kräver avancerad maskinpark – ibland är de mest innovativa lösningarna just de som kan genomföras med minimala resurser.</p><p>– Vår metod kombinerar parametrisk design med enkla byggmetoder, vilket visar att hållbarhet och innovation kan gå hand i hand, säger Elena Vazquez, universitetslektor med ansvar för digital design och strukturella simuleringar.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Framåt</h2><p>Projektet har redan visat att is kan vara mycket mer än en tillfällig attraktion vid vinterfestivaler. Med fortsatt forskning kan det bli en del av verktygslådan för att skapa nödbostäder eller temporära strukturer i regioner där konventionella byggmaterial är en bristvara. Nästa vinter planerar teamet att fortsätta sina experiment, förfina formverket och pröva dess potential i större skala. De två forskarna bakom projektet har även presenterat sina resultat vid den 43:e Education and Research in Computer Aided Architectural Design in Europe (eCAADe)-konferensen i Ankara, Turkiet, där de delade sina slutsatser med en internationell publik.</p>https://www.umu.se/nyheter/bygga-med-is_12144231/https://www.umu.se/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/När träden blir medaktörer: Konst, vetenskap och omsorg i Umeås skogarHur kan konsten förändra vår syn på skogen – från råmaterial till levande följeslagare? Genom installationer och performanceverk i Umeå och utomlands utforskar den puertoricanske konstnären och arkitekten Luis Berríos-Negrón, docent vid Umeå arkitekthögskola, sätt att lyssna till, vårda och samexistera med träd. Hans arbete öppnar nya rum för att bearbeta klimatkrisen, industrialisering och kolonialism, samtidigt som det omformulerar återbeskogning som en kulturell och relationell praktik.Fri, 26 Sep 2025 16:36:25 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från labb till scen: Guataubá förvandlar vetenskap till sinnesupplevelse </h2><p>I december 2024 omvandlade Berríos-Negrón UPSC Wallenberg Tree Phenotyping Platform – vanligtvis reserverad för högteknologisk växtforskning – till ett rum för konst och möten. Hans performance Guataubá utvecklades som en multisensorisk plantskola, där ljud, rörelse och körsång bjöd in publiken att föreställa sig träden som kännande varelser snarare än ekonomiska resurser. I samarbete med den Köpenhamnsbaserade konstnären Félix Becker och Umeå Barockkör suddade han ut gränserna mellan vetenskap och ritual, observation och omsorg. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Caudex vid Arboretum Norr – en infrastruktur för trädvård </h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bac50304-74d6-4c1b-bdb2-54bd37662733" data-contentname="BILD Caudex_2">{}</div><p>Tidigare i år presenterade Berríos-Negrón Caudex vid Arboretum Norr i Baggböle, Umeå. I samarbete med Arboretums personal utvecklades installationen som en långsiktig stödkonstruktion för ”tree nursing” – praktiken att lyssna till och ta hand om unga trädplantor. För att inviga denna levande infrastruktur iscensatte han performanceverket Trophic Auscultation, där lokala musiker spelade tillsammans med träden i handlingar av lyhördhet och ömsesidighet. Verket framhäver betydelsen av samarbete mellan konstnärer, forskare och det bredare samhället för att forma mer hållbara relationer till naturen. </p><p>– För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen. Det är en praktik av personskap – att lyssna, vårda och erkänna att träden är lika mycket aktörer som människor i vår gemensamma framtid, säger Luis Berríos-Negrón. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att ompröva återbeskogning – mellan Puerto Rico, Danmark och Sverige</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7694af8c-5cdd-4ef9-80d0-804408e1bc69" data-contentname="Bild Caudex_3">{}</div><p>Dessa verk bygger på Berríos-Negróns postdoktorala forskning, som jämför återbeskogningsinsatser i Puerto Rico efter orkanen Maria (2017–2022) med initiativ i Danmark och Sverige. Medan trädplantering ofta framställs som en teknisk lösning på den globala uppvärmningen och som en hörnsten i den ”gröna omställningen”, lyfter hans arbete fram djupare frågor: Vems kunskap räknas i dessa processer? Hur kan återbeskogning svara på förlusten av biologisk mångfald utan att upprepa industriella och koloniala mönster? Genom att föra olika regioner i dialog visar han hur konsten kan öppna nya sätt att se på och praktisera återbeskogning bortom ekonomiska och teknokratiska ramar. </p><p class="quote-center">För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Konst som geoestetik och omsorgspraktik </h2><p>Genom installationer, performanceverk och videoessäer utvecklar Berríos-Negrón det han kallar ”tree nursing” som både en gest och en metod. Genom att uppmärksamma träden som medaktörer omformulerar han återbeskogning som en geoestetisk praktik under omprövning – en som lyssnar till landskap, erkänner koloniala trauman och vårdar omsorgsritualer över gränser och arter. Detta perspektiv inbjuder oss att inte bara ompröva hur skogar förvaltas, utan också hur människor placerar sig själva i relation till den mer-än-mänskliga världen.</p><p>Senare i höst kommer Berríos-Negrón att presentera dessa verk vid den 6:e internationella Geomedia-konferensen i Karlstad, och därigenom föra in Umeås konst–vetenskapliga samarbeten i en internationell dialog.</p>https://www.umu.se/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/https://www.umu.se/nyheter/manadens-humanist-katrin-holmqvist-sten_12133603/Månadens humanist: Katrin Holmqvist-StenHon är universitetslektor vid Arkitekthögskolan och undervisar i arkitekturhistoria och arkitekturteori. Hon är även studierektor och biträdande prefekt vid institutionen.Tue, 26 Aug 2025 15:14:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af6817ccd70b44158d45dcfa98ac2b11/holmqvist_katrine_8483_171201_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af6817ccd70b44158d45dcfa98ac2b11/holmqvist_katrine_8483_171201_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af6817ccd70b44158d45dcfa98ac2b11/holmqvist_katrine_8483_171201_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af6817ccd70b44158d45dcfa98ac2b11/holmqvist_katrine_8483_171201_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af6817ccd70b44158d45dcfa98ac2b11/holmqvist_katrine_8483_171201_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af6817ccd70b44158d45dcfa98ac2b11/holmqvist_katrine_8483_171201_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katrin Holmqvist-Sten</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Efter samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet reste jag ut i världen och underhöll samtidigt ett intresse för språk som ledde fram till en kurs i engelska följd av några kurser i lingvistik.</p><p>– En första aha-upplevelse kom mitt i en kurs i sociolingvistik där det tvärvetenskapliga angreppssättet gav mig modet att fortsätta läsa fristående kurser inom humaniora för att både bredda och knyta ihop förståelsehorisonter och perspektiv.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Det går nog inte en arbetsdag utan att jag tänker på att jag har min bakgrund inom humaniora och då särskilt konstvetenskap där jag disputerade. Det rör sig dels om en känsla av tillhörighet, dels om en kunskapsgrund, bildning, som ger trygghet men också en svårstillad nyfikenhet och lust att utforska.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag är universitetslektor vid Arkitekthögskolan och undervisar i arkitekturhistoria och arkitekturteori. Jag är också studierektor och biträdande prefekt vid institutionen. Det innebär att jag arbetar med lednings- och administrativa uppgifter, undervisning och sist, men inte minst, forskning.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Idag, mer än någonsin tidigare, att försvara den akademiska friheten och respekten för vetenskapen. Dagligdags är det möten och samarbeten med kollegor, studenter och aktörer utanför akademin som är drivkraften!</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Ombytligheten i arbetsuppgifter; från det ensamma forskningsarbetet till en undervisningssituation med åttio studenter där frågorna flyger och diskussionen är högljudd samt alla internationella kontakter och samarbeten. Ingen dag är den andra lik!</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Tveka inte – du blir klokare!</p>https://www.umu.se/nyheter/manadens-humanist-katrin-holmqvist-sten_12133603/https://www.umu.se/nyheter/umeas-kreativa-hjarta-slar-extraslag-_12091604/Umeås kreativa hjärta slår extraslag Ett säkert vårtecken är att Konstnärligt campus vid Umeå universitet lever upp med examensutställningar och event på Arkitekthögskolan, Designhögskolan, Konsthögskolan, UmArts och Bildmuseet. Med start den 10 maj erbjuds en verkligt pulshöjande mix av arkitektur, konst och design med event och utställningar. De flesta är öppna för allmänheten medan några är riktade mer mot branschen, gemensamt för alla är att de håller hög klass och är väl värda ett besök. Mon, 12 May 2025 07:50:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Jag ser fram emot att hinna med så många utställningar och event jag kan och uppmanar verkligen alla att ta del av så mycket som möjligt. Jag har alltid fascinerats av hur hela Konstnärligt campus andas kreativitet och konstnärlighet och sedan jag tillträdde som rektor har jag ju också förstått att utbildningarna håller högsta kvalitet, det är ju inte minst Designhögskolan, som år efter år hamnar högst upp på världsrankingen, ett tecken på. Missa inte detta, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Först ut i år är kandidatutställningen på Konsthögskolan som öppnar den 10 maj klockan 13.00 med Studentkören följt av performance av några av studenterna samt verk runt om på Konstnärligt campus och inne på UmArts. Kandidatutställningen har titeln Reflektor och är öppen till 26 maj. <a href="/konsthogskolan/utstallningar/bfa3-2025---reflektor">Du kan läsa mer om den här på Konsthögskolans webbplats</a>. Två av studenternas verk återfinns alltså på UmArts, som också har flera egna evenemang i maj och juni, kika gärna på <a href="https://www.umarts.se/programme/">UmArts webbplats för all information</a>.  </p><h3>Oändliga förslag på Bildmuseet</h3><p>En given konstnärlig höjdpunkt är förstås utställningen med studenter från det tvååriga masterprogrammet – den högsta utbildningen i fri konst – på Bildmuseet. Utställningstiteln <em>Infinite Proposals</em> (oändliga förslag) syftar på det konstnärliga arbetet, från idé till att skapa och placera ut verket i världen. <em>Infinite Proposals</em> presenterar verk av ett drygt dussin studenter och kurator är konstnären Annika Eriksson, professor på Konsthögskolan och studenternas huvudhandledare. <a href="https://www.bildmuseet.umu.se/kalender/art-friday-med-vernissage_12032572/">Läs mer om utställningen på Bildmuseets webbplats.</a></p><p>Infinite Proposals och den spännande utställningen om en av Kubas mest framstående och spännande konstnärer Belkis Ayón (1967–1999) öppnas upp med ett sedvanligt ArtFriday den 23 maj, <a href="https://www.bildmuseet.umu.se/kalender/art-friday-med-vernissage_12032572/">på Bildmuseets webbplats finns mer information</a>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/brita_taljedal.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/brita_taljedal.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/brita_taljedal.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/brita_taljedal.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/brita_taljedal.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/brita_taljedal.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Brita Täljedal, Museiintendent vid Bildmuseet vid Umeå universitet. Foto: Polly Yassin, Bildmuseet.</p></div></div><p>– Vi är så stolta över att kunna visa Belkis Ayóns monumentala verk med inspiration från Abakuá, ett hemligt afrokubanskt brödraskap som hon utforskade genom hela sitt konstnärskap. I tolkningarna av deras myter talar hon om tillhörighet, tystnad, makt och motstånd, och introducerar idéer om sammansmältning av religioner och trossystem. Ayóns ikoniska verk bildar ett eget universum av traditioner, hierarkier och världsbilder och vi kommer att erbjuda flera föreläsningar runt utställningen senare i år, säger museiintendent Brita Täljedal som är en av tre curatorer. </p><p>Arkitekthögskolan och Designhögskolan öppnar i början av juni sina slututställningar för allmänheten. I arkitekthögskolans slututställning den 4–7 juni visas avgångselevernas examensarbeten från det femåriga arkitektprogrammet, samt projekt från övriga årskurser i Arkitekthögskolans åtta olika designstudios. Vernissage av utställningen är den 4:e juni klockan 15:00, då med presentationer av ett urval av studenternas arbeten. <a href="~/link/99f03d5db3994a458abd3156c3de0acd.aspx">All information finns på Arkitekthögskolans webbplats</a>.</p><h3>Direktsänd examensshow för alla</h3><p>Designhögskolans <em>Design Talks & Degree Show – UID25</em> är numera en viktig institution i den globala designbranschen och livesänds för de som inte är speciellt inbjudna. Den 4 juni mellan klockan 13–17 är däremot hela utställningen inne på Designhögskolan öppen för allmänheten. <a href="/en/umea-institute-of-design/uid25/">Besök Designhögskolans samlingssida</a> och häpna över alla spännande studentprojekt av studenter från hela världen och ta som sagt även gärna del av den öppna livesändningen av UID25.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/horst_demian_1687_220518_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/horst_demian_1687_220518_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/horst_demian_1687_220518_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/horst_demian_1687_220518_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/horst_demian_1687_220518_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1eaf91d5fa97456181ee1a58982d5d66/horst_demian_1687_220518_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Demian Horst, prefekt på Designhögskolan vid Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson.</p></div></div><p>– UID25 understryker de starka värderingar vi har kring samarbete, människor och vår planet. Besökare får chansen att se våra studenters innovativa arbete som tänjer på gränserna för kreativitet och fantasi. Evenemanget speglar vår globalt mångsidiga studentkår och skolans engagemang för kreativitet grundad i socialt ansvar, förklarar Demian Horst, prefekt på Designhögskolan vid Umeå universitet. </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/umeas-kreativa-hjarta-slar-extraslag-_12091604/https://www.umu.se/nyheter/forskningsdag-presentation-av-forskningsresultat-inom-arkitektur_12077270/Forskningsdag: Presentation av forskningsresultat inom arkitekturDen 5 mars höll Arkitektskolan vid Umeå Universitet (UMA) sin årliga forskningsdag, i år med fokus på forskningsresultat. Forskare och personal samlades på Curiosum för en dag fylld med presentationer och rundabordssamtal.Fri, 11 Apr 2025 07:05:24 +0200<p>Forskningsdagen på Arkitekthögskolan är en plattform för att presentera och diskutera aktuell och potentiell forskning vid institutionen. Upplägget, som inkluderar presentationer och gemensamma diskussioner syftar till att ge alla medarbetare möjlighet att kritiskt engagera sig i pågående forskning. Syftet är att stärka den akademiska gemenskapen och samtidigt ge en möjlighet att utforska både innehåll och metoder inom arkitekturforskning.</p><p>För att få en bättre förståelse för syftet med evenemanget, ställde vi några frågor till Maria Luna Nobile, ansvarig för forskning vid Arkitekthögskolan:</p><p>1. Fokus på årets forskardag har legat på forskningsresultat och du har bett deltagarna att presentera ett specifikt fragment av sin forskning. Varför valde ni just detta tema?</p><p>Arkitektur är ett ämnesområde som verkar i gränslandet mellan humaniora, samhällsvetenskap, tekniska vetenskaper och konst. Forskningen på UMA omfattar därför ett brett spektrum av metoder och ämnen, vilket återspeglar rikedom och mångfald i vår akademiska produktion. Med utgångspunkt i den första forskningsdagen som hölls 2024, skiftade vi i år uppmärksamheten mot forskningsresultat. Vi bjöd in deltagarna att presentera ett specifikt fragment av deras forskning från det gångna året. Den här utgångspunkten möjliggör en mer detaljerad diskussion kring arkitekturforskningens mångfacitterade resultatformer. Arkitekturforskningens resultat sträcker sig, likt andra mer praktikbaserade dicipliner ofta bortom akademiska publikationer. Under dagen undersökte och diskuterade vi därför olika former av resultat och idéer kring hur forskning kan få spridning, utifrån exempel som akademiska artiklar, monografier och idéer och resultat från forskningsansökningar. Detta perspektiv förstärker förståelsen av arkitektur som ett ämnesområde som inte bara handlar om material och byggnadsskal, utan mer fundamentalt; om hur rum är utformade för att kunna bebos.</p><p>2. Vilka aspekter av evenemanget tycker du var framgångsrika, och vilka slutsatser kan dras från det?</p><p>Jag tycker att en av de mest betydelsefulla framgångarna med evenemanget var deltagarnas öppenhet och generositet i att främja diskussioner om arkitekturforskningens potential – särskilt när det gäller hur vi kommunicerar våra resultat till både den akademiska världen och allmänheten. En annan viktig slutsats var diskussionen om forskningens påverkan på utbildning. På UMA korsas forskargrupper och designstudios (inom arkitektutbildningen) och skapar ett dynamiskt laboratorium där teorier, metoder och praktiker kontinuerligt testas och förfinas.</p><p>3. Under de senaste åren har Arkitekthögskolan prioriterat att stärka institutionens forskningsmiljö. Kan du kort beskriva denna process?</p><p>Arkitekthögskolans forskningsmiljö fokuserar på undersökning och experiment. Dess struktur består av fyra tematiska områden: arkitektonisk design, arkitekturhistoria och teori + kritiska studier, landskap och urbanism, byggkonstruktion och materialitet + beräkningsdesign; samt sju forskargrupper med ett starkt fokus på arkitektonisk design, som korsar ett eller flera tematiska områden och är i linje med forskningsprojekt och utbildning. Varje forskargrupp tittar på de mest akuta aspekterna av arkitekturforskning ur ett specifikt perspektiv, och ser såväl på den svenska, nordiska som internationella miljön, där alla alltid är välkomna att delta och bidra.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskningsdag-presentation-av-forskningsresultat-inom-arkitektur_12077270/https://www.umu.se/nyheter/uma-talks-alumner-om-steget-over-till-praktik_12072860/UMA Talks: Alumner om steget över till praktikVårens första UMA Talks samlade före detta studenter från Arkitekthögskolan som delade med sig av sina erfarenheter och insikter om att driva sina egna praktiker och gav deltagarna en unik inblick i entreprenörskapets värld inom arkitektur och design. Fri, 04 Apr 2025 09:50:36 +0200<p>Den 21 mars välkomnade Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA), studenter, personal och allmänheten till ett inspirerande evenemang där inbjudna alumner, som startat egna praktiker efter examen, presenterade sina arbeten och drog kopplingar till sin arkitektutbildning. Presentationerna följdes av ett rundabordsamtal med Arkitekthögskolans lärare Amalia Katopodis som moderator.</p><p>Inför en fullsatt teater delade arkitekterna Maja Bygdén och Ella Nyström (Bon Arkitekturateljé), Kasimir Suter Winter, Karina Suter Winter (Parti Design), Erik Karlsson, Martina Karlsson (Peripheral Works) och den visuella konstnären Maja Malmcrona med sig av värdefull inspiration, konkreta tips och idéer om entreprenörskap och yrket som arkitekt och konstnär. Under evenemanget fick studenterna möjlighet att höra om både utmaningarna och framgångarna som praktikerna stött på, samt värdefulla insikter om hur man navigerar i branschen som egenföretagare. Amalia reflekterar:</p><p class="quote-center">Det har varit en fantastisk upplevelse att välkomna våra alumner för att dela med sig av sina framgångsrika verksamheter, inte bara för oss som lärare och personal på UMA, utan framför allt för våra studenter som just nu bygger upp drömmar om framtiden som praktiserande arkitekter.</p><p><strong>Läs mer om deltagarna:</strong> <br><strong>Bon arkitekturateljé: Maja Bygdén, Ella Nyström</strong><br>Bon är en arkitekturateljé belägen i Stockholm. De har specialiserat sig på adaptiv återanvändning och ombyggnationer och samarbetar i projekt som sträcker sig från möbeldesign till bostäder. Verksamheten verkar i skärningspunkten mellan det konstnärliga och det kommersiella genom att betona hantverksmässighet och kreativa visioner.<br><a href="https://bon-ark.com">Hemsida</a><br> <br><strong>Maja Malmcrona: Maja Malmcrona</strong><br>Maja Malmcrona är en som bildkonstnär vars verk i första hand relaterar till en undersökning av rummet och vår upplevelse av det, med särskild tonvikt på förmedlingen mellan vår naturliga och byggda miljö. Hennes arbete uttrycker sig i form av abstrakta landskap, konceptuell kartografi och imaginära strukturer, som pendlar mellan dessa överlappande men ändå distinkta ämnesområden.<br><a href="https://www.majamalmcrona.com">Hemsida</a></p><p><strong>Parti Design: Kasimir Suter Winter, Karina Suter Winter</strong><br>Party Design är en arkitektur- och designpraktik som utvecklar lösningar för komplexa bostadssystem, från byggnader till bioregioner, samt genom att föra designtänkande till medborgarna och medborgarna till designprocessen via regenerativ placemaking.<br>Hemsida </p><p><strong>Peripheral Works: Erik Karlsson, Martina Karlsson</strong><br>Peripheral Works är en multidisciplinär arkitektpraktik som utvecklar helhetskoncept inom arkitektur och grafisk design i norra Sverige. I sitt arbete strävar de efter att stärka kopplingen mellan miljön och platsens identitet, i förhållande till dess fysiska, sociala och naturliga sammanhang.<br><a href="https://www.peripheral.works">Hemsida</a>  </p><p><strong>Om UMA Talks:</strong><br>UMA Talks syftar till att vara en öppen och tillgänglig evenemangsserie. Syftet är att bidra till arkitekturämnets utveckling såväl ur ett lokalt som ett internationellt perspektiv. Genom evenemangen söker Arkitekthögskolan ge allmänheten, studenter, lärare och forskare såväl inom som utanför arkitekturämnet inblick, samt en chans att medverka i, utbildnings- och forskningsaktiviteterna vid institutionen. Teoretiker, yrkesverksamma arkitekter, konstnärer och andra relevanta gäster bjuds in för att föreläsa, delta i rundabordsamtal eller liknande format. Evenemangen är öppna för allmänheten och äger, om inte annat anges, rum på Arkitekthögskolan. Alla evenemang i serien är på engelska. <br>Läs mer och se tidigare event <a href="/en/umea-school-of-architecture/about-us/events/umatalks/">här.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/uma-talks-alumner-om-steget-over-till-praktik_12072860/https://www.umu.se/nyheter/arkitekturstudenter-genomfor-faltarbete-i-europa-och-afrika_12069220/Arkitekturstudenter genomför fältarbete i Europa och AfrikaMellan januari och februari genomförde flera studenter från Arkitekthögskolan vid Umeå universitet självständiga fältarbeten i olika länder, i samarbete med relevanta aktörer och samhällen världen över. Medan vissa reste inom Sverige i olika riktningar, valde andra att åka utomlands till Tanzania, Polen och Bosnien-Hercegovina.Sat, 29 Mar 2025 14:10:46 +0100<p>Mellan januari och februari genomförde flera studenter från Arkitekthögskolan vid Umeå universitet självständiga fältarbeten i olika länder, i samarbete med relevanta aktörer och samhällen världen över. Medan vissa reste inom Sverige i olika riktningar, valde andra att åka utomlands till Tanzania, Polen och Bosnien-Hercegovina.<br>Designstudio 10 inom masterårskurserna med titeln "Global Challenges: Urgent Pedagogy" främjar metoder som stärker studenterna genom handlingsorienterat lärande och engagemang i pågående byggprojekt runt om i världen, med syftet att överbrygga arkitekturämnets klyfta mellan utbildning och praktik.</p><p><br>"Det här året har vi stöttat våra studenter att genomföra självständiga fältarbeten, utifrån deras egna övertygelser och ambitioner som framtida arkitekter, i samverkan med relevanta aktörer och samhällen världen över. Syftet är att få förstahandserfarenheter och kunskap som sedan återkopplas till deras examensprojekt", säger Amalia Katopodis, lärare i Studio 10.</p><p>En av studenterna, Emmy Sondell reste till Mnini i Tanzania där hennes examensprojekt är baserat. På plats har hon arbetat nära Mnini Secondary School för tjejer med utveckling och framtida byggnationer vid skolans internat. Under sitt fyra veckor långa fältarbete organiserade hon en syverkstad för att stärka unga tjejer, höll möten med skolans och lokala företrädare och deltog i ett byggpraktikprogram tillsammans med två lokala företag. Dessa erfarenheter stärkte inte bara hennes projekt utan gav henne också möjlighet att knyta djupa band med lokalsamhället och säkerställa att designen av internatet verkligen möter deras behov. "Mitt fältarbete gav mig möjlighet att arbeta direkt med de personer som kommer att påverkas av projektet, vilket säkerställer att deras röster blir hörda och att designen verkligen möter deras behov", berättar Emmy. Hennes praktiskt inriktade tillvägagångssätt är en levande representation av Studio 10:s fokus på att ta itu med globala utmaningar genom meningsfull arkitektur.</p><p><br>Artem Kosenko och Laura Gaudutytė deltog workshopen "Building Back Better" som 2025 ägde rum för andra gången. Workshopen är ett samarbete med andra studenter, lärare, forskare och praktiker (<a title="https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-i-workshop-om-hallbar-ateruppbyggnad-av-ukraina_11896321/" href="~/link/e091202750524a0eb44aac2826346482.aspx" target="_blank" rel="noopener">mer information om förra årets workshop här</a>) i Warszawa, Polen, där deltagarna presenterade både praktiska och poetiska projekt som utforskar lösningar för den hållbara återuppbyggnaden av Ukraina med särskilt fokus på staden Odessa. "Workshopen gav mig möjlighet att träffa forskare som arbetar inom samma område, dela med mig av och bli inspirerad av relevant kunskap och personliga berättelser", säger Artem, vars arbete fokuserar på hur arkitektur kan spela en avgörande roll i att återuppbygga krigsdrabbade samhällen samt visa hur praktiska lösningar kan förenas med kreativa uttryck för att stödja dem som behöver hjälp.</p><p><br>Andra studenter valde att besöka marknaderna i Malmö, korsa gränsen vid Haparanda, eller stanna närmare hemmet för att träffa lokala myndigheter, besöka äldre, leka med unga, erbjuda varmt kaffe en kall dag, volontärarbeta för organisationer och hjälpa dem som behöver stöd inom ramarna för kursen.</p><p>"Vi förklarade för dem att kraften i deras projekt härstammar från hur djupt de engagerat sig med kontexten", säger Amalia Katopodis.</p><p>Lärare: Amalia Katopodis, Maxine Lundström, Toms Kokins och Prof. Robert Mull.<br>För att läsa dig mer om Studio 10:s arbete <a href="/en/umea-school-of-architecture/education/programmes/design-studios/studio-10/">läs här</a> (på engelska).</p><p> </p><p><strong>Kontakt:</strong></p><p><a href="~/link/78af15df4f92497083b0d896ab54d4a5.aspx">Amalia Katopodis</a>, lärare </p><p><a href="~/link/0294f70a76414d6aa0f5ffa29f76d8eb.aspx">Stella Karlsson Garonzi</a>, kommunikatör </p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekturstudenter-genomfor-faltarbete-i-europa-och-afrika_12069220/https://www.umu.se/nyheter/konstnarligt-campus-blir-global-arena-for-konstnarlig-forskning_12011729/Konstnärligt campus blir global arena för konstnärlig forskningEtt nationellt symposium om konstnärlig forskning samlar över 200 forskare från 26 länder på Konstnärligt campus. Arrangemanget sker i Vetenskapsrådets regi och medarrangör är UmArts vid Umeå universitet. Symposiet är en plattform för kritisk och kreativ dialog om konstnärlig forskning och samtliga institutioner och verksamheter på Konstnärligt campus är involverade på ett eller annat sätt i arrangemanget som pågår mellan den 4 och 6 december. Tue, 03 Dec 2024 10:53:01 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/carpenter_eleanor_3264_210920_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/carpenter_eleanor_3264_210920_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/carpenter_eleanor_3264_210920_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/carpenter_eleanor_3264_210920_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/carpenter_eleanor_3264_210920_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/carpenter_eleanor_3264_210920_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ele Carpenter, professor vid Arkitekthögskolan vid Umeå universitet och föreståndare för UmArts. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– UmArts är ju ett forskningscentrum för konst, arkitektur och design vid Umeå universitet som startade 2021. Vi stöder tvärvetenskaplig, kritiskt engagerad och praktikbaserad forskning inom Konsthögskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan samt Bildmuseet. Nu när vi är igång med ett team av postdoktorer och visionära projekt tänkte vi att det skulle vara läge att bjuda in fler som är involverade i konstnärlig forskning att komma till oss och diskutera och tänka runt några av de viktiga frågorna inom forskningen som finns just nu, förklarar Ele Carpenter, professor vid Arkitekthögskolan vid Umeå universitet och föreståndare för UmArts. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/vr_2022_maria_h.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/vr_2022_maria_h.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/vr_2022_maria_h.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/vr_2022_maria_h.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/vr_2022_maria_h.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/vr_2022_maria_h.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hellström Reimer, vetenskaplig rådgivare med särskilt ansvar för konstnärlig forskning på Vetenskapsrådet. Foto: Vetenskasprådet.</p></div></div><p>– När det gäller konstnärlig forskning är Umeå och konstnärligt campus en nationellt väldigt spännande miljö. Genom samarrangemanget av symposiet kan vi tillsammans arbeta för att stärka den nyfikenhetsdrivna och metodutvecklande forskningen och synliggöra dess mångfald, säger Maria Hellström Reimer, vetenskaplig rådgivare med särskilt ansvar för konstnärlig forskning på Vetenskapsrådet, som står bakom arrangemanget. </p><h3>Hundratals forskare från hela världen</h3><p>Det omfattande programmet är en blandning av keynotes, paneldebatter och installationer. Inledningstal, keynotes och vissa sessioner kommer att direktsändas på <a href="/live">www.umu.se/live</a>. Och totalt är det alltså över 200 forskare från 26 länder som ska lyssna, prata och diskutera på Konstnärligt campus. </p><p>– Den stora uppslutningen är ingen slump. Det ligger mycket fokuserat och passionerat arbete bakom, framförallt i utvecklingen av en inkluderande struktur med plats för många röster och många brännande ämnen. UmArts har också lyckats samla de konstnärligt orienterade krafterna inom universitetet och på kort tid lyckats bygga upp en stark forskningsmiljö och ett stort engagemang för konstnärlig grundforskning, säger Maria Hellström Reimer. </p><h3>Faktiska och metaforiska orkaner</h3><p>Symposiet undersöker det dynamiska samspelet mellan mer-än-mänskliga krafter och kulturellt motståndskraftiga strukturer. Inspirationen till symposiets namn - Hurricanes and Scaffolding -  är hämtat från den amerikansk konstkritikern, kuratorn och författaren Nora N. Khans essä "Towards a Poetics of Artificial Super Intelligence". </p><p>– Det är många orkaner som tornar upp sig, både faktiska och metaforiska, från artificiell superintelligens till tsunamier, vindar, bränder och översvämningar, till klimatkrisens hot mot atlantiska havsströmmar och katastrofer i form av krig och folkmord, och vi behöver kreativa strategier och taktiker för att hantera dessa allt vanligare utmaningar, förklarar Ele Carpenter.  </p><p>– Det för oss in på begreppet scaffoldings, som ungefär kan översättas som byggnadsställningar, improviserade tillfälliga strukturer och infrastrukturer för att bygga motståndskraft. Hur kan vi skapa de samhällen vi vill leva i och hjälpa oss att vara goda människor i en miljö med flera arter. Våra stödfunktioner bör vara kritiska och kreativa och öppna upp nya utrymmen för den politiska fantasin - för att föreställa sig saker på ett annat sätt, avslutar Ele Carpenter.</p><p>Mellan den 4 och 6 december pågår <em>Hurricanes and Scaffolding – Symposium om konstnärlig forskning 2024</em> och <a href="~/link/7543563ea2594cb18530be933146d268.aspx">här är hela programmet</a> (endast på engelska). Inledningstal, keynotes och vissa sessioner kommer att direktsändas på <a href="/live">www.umu.se/live</a>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/umarts_1920x10802.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/umarts_1920x10802.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/umarts_1920x10802.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/umarts_1920x10802.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/umarts_1920x10802.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d468ca526414e5d93716cdcf8633a1f/umarts_1920x10802.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Illustration till symposiet av Ida Åberg.</p></div></div>https://www.umu.se/nyheter/konstnarligt-campus-blir-global-arena-for-konstnarlig-forskning_12011729/https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-nya-losningar-med-biomassa-i-3d-utskrift-av-cement_12003351/Finansiering för nya lösningar med biomassa i 3D-utskrift av cementEtt forskningsprojekt om innovationer där biomassa blandas i cement för 3D-utskrivna byggnadskomponenter, i samarbete mellan Chalmers, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet och två industriella partners har beviljats finansiering av Formas. Julio Diarte Almada, biträdande universitetslektor vid Arkitekthögskolan, kommer att samordna designen av prototypdelar och strukturer för byggnader samt genomföra digitala simuleringar för att bedöma olika materialegenskaper.Fri, 08 Nov 2024 13:23:45 +0100<p>Forskningsprojektet <em>Mot hållbar biobaserad cirkularitet i digitaliserad byggnad: pilotskala 3D-utskrift återanvänd biomassa i cement</em> skickades in till en utlysning av Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, med titeln <a href="https://formas.se/soka-finansiering/alla-utlysningar/utlysningar/2024-02-05-forskningsdrivna-losningar-for-en-hallbar-omstallning-2024.html">Forskningsdrivna lösningar för en hållbar omställning 2024</a>. Projektet, som leds av professor Ergang Wang från Tillämpad kemi vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Arkitekthögskolan vid Umeå universitet och de industriella partnerna Konkretprint AB och Biofiber Tech Sweden AB, har beviljats 3,9 miljoner kronor i finansiering.</p><p class="quote-center">I min forskning undersöker jag hur man kan återanvända naturliga avfallsmaterial från svensk industri till nya byggmaterial för både renovering och nybyggnation</p><p>Julio Diarte Almada är projektets deltagare från Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Julio, som ursprungligen kommer från Paraguay, tog 2020 sin doktorsexamen i arkitektur vid Penn State University med inriktning på datorstödd design och byggmaterialprocesser. Sedan augusti 2023 har han arbetat som biträdande universitetslektor på Arkitekthögskolan, där han delar sin tid mellan forskning och undervisning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f7b27c0b-5dbc-49ad-b6c5-6e60348313d6" data-contentname="Pressbild, Julio Diarte">{}</div><p>– I min forskning undersöker jag hur man kan återanvända naturliga avfallsmaterial från svensk industri till nya byggmaterial för både renovering och nybyggnation. I den här processen samarbetar jag med forskare inom arkitektur, byggnadsfysik och materialvetenskap för att designa, tillverka och testa prototyper av byggdelar och komponenter. Som lärare samordnar jag kursen i arkitekturteknologi för andraårsstudenter på arkitektprogrammet, och jag är även en del av undervisningsteamet för samma kurs på masterprogrammet i arkitektur och samhällsbyggnad, berättar Julio Diarte Almada.</p><h3>Användning av industriella restprodukter i 3D-utskrivbara lösningar</h3><p>På senare tid har Arkitekthögskolan expanderat från sina lokaler till andra våningen i Curiosums lokaler i det gamla sliperiet bredvid skolans huvudbyggnad på konstnärligt campus. Förutom ett datalabb och föreläsningsytor är en del av lokalen nu dedikerad till ett forskningslabb för Julios experiment med innovativa byggmaterial. På plats i labbet plockar Julio fram en låda från hyllorna för att visa en variation av 3D-utskrivna prototyper samtidigt som han förklarar:</p><p>– Min forskning består av tre huvuddelar. För det första använder vi avfall från svensk industri: träfibrer från skogsindustrin, cellulosa från textil- och förpackningsindustrin och biokol från energisektorn, och undersöker lämpliga formuleringar för att skapa 3D-utskrivbara pastor. Vi kombinerar till exempel dessa fibrer med lera, cement eller mycel, andra tillsatser och vatten. Därefter väljer vi de mest framgångsrika lösningarna och designar byggdelar och 3D-utskriver för att testa materialla- och visuella egenskaper. Slutligen skapar vi mock-ups i verklig skala för att studera hur dessa nya byggkomponenter kan integreras i befintliga eller nya byggnader. Om de nya komponenterna har goda termiska isoleringsegenskaper kan vi till exempel skapa isoleringspaneler som kan fästas på befintliga byggnader.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="15e7986d-7378-47ac-8dea-a250db704e4c" data-contentname="Julios labb">{}</div><h3>Forskningssamarbeten för att skala upp</h3><p>Medan Julio guidar mig runt i labbet och visar råmaterial, datorprogram för modellering av utskrifterna och en 3D-skrivare som för närvarande kör ett test, kommer en student förbi för att få koll på ett pågående experiment där en panel i ett studentdesignat projekt i full skala snart ska skrivas ut. När studenten åter lämnar labbet frågar jag Julio hur han blev involverad i projektet med professor Ergang Wang från Chalmers.</p><p>– Samarbete är avgörande inom forskning, så det första jag gjorde när jag kom till Sverige var att söka kontakt med personer som arbetar med liknande problem men inom andra forskningsfält. Det var så jag kom i kontakt med forskare från kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola, som har erfarenhet av att omvandla biobaserade industriella avfallsprocesser. Sedan dess har vi arbetat tillsammans i preliminära experiment och jobbat med ansökningar för att undersöka möjligheterna att återanvända biobaserat avfall som resurs för byggmaterial. Den här ansökan inkluderar både akademiska och industriella parter som arbetar med 3D-utskrift av cement och biofiberteknik, förklarar Julio.</p><p class="quote-center">Min roll i forskarteamet är att samordna designen av prototypbyggdelar och strukturer samt digitala simuleringar för att bedöma olika materialegenskaper</p><p>Han fortsätter att beskriva utlysningen och målet med projektet, som planeras starta i december 2024 och pågå till slutet av november 2026.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3ca880ab-2101-43a9-8582-662f78e53c32" data-contentname="Prototyper 2">{}</div><p>– Formas <em>Forskningsdrivna lösningar för hållbara omställningar 2024</em> sökte efter hållbara processer som kan åstadkomma konkreta effekter och resultera i ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar. Vårt projekt, Mot hållbar biobaserad cirkularitet i digitaliserad byggnad: pilotskala 3D-utskrift återanvänd biomassa i cement, handlar om att minska cementinnehållet i 3D-utskrivna cementbyggnader genom att använda ytbehandlade träfibrer som förstärkning. Vi hoppas att uppnå en lämplig lösning av cement och träfiber som fungerar för 3D-utskrift av stora strukturer och som erbjuder fördelar som styrka, lätthet och minskad miljöpåverkan. Min roll i forskarteamet är att samordna designen av prototypbyggdelar och strukturer samt digitala simuleringar för att bedöma olika materialegenskaper. Forskningsmedlen som tilldelats Arkitekthögskolan (<strong>Redaktionell anmärkning:</strong> cirka 365 000 SEK) kommer att användas för att anställa en forskningsassistent som hjälper till i processen, avslutar Julio Diarte Almada.</p>https://www.umu.se/nyheter/finansiering-for-nya-losningar-med-biomassa-i-3d-utskrift-av-cement_12003351/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-blir-partner-i-new-european-bauhaus-initiative_11928588/Arkitekthögskolan ansluter sig till New European Bauhaus InitiativeLivsmiljöer som är vackra, hållbara och inkluderande är värdeorden för EU-initiativet New European Bauhaus. Under 2023 blev Umeå universitet, representerat av Umeå Arkitekthögskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, officiell partner i New European Bauhaus.Fri, 19 Apr 2024 14:04:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/97ee2e73e31a4b77b78ea7dff29b2561/kajsa_nydell3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97ee2e73e31a4b77b78ea7dff29b2561/kajsa_nydell3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97ee2e73e31a4b77b78ea7dff29b2561/kajsa_nydell3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/97ee2e73e31a4b77b78ea7dff29b2561/kajsa_nydell3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97ee2e73e31a4b77b78ea7dff29b2561/kajsa_nydell3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97ee2e73e31a4b77b78ea7dff29b2561/kajsa_nydell3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare på det nationella NEB-nätverksmötet på Arkitekthögskolan i september 2023</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kajsa Nydell</span></div></div><p>The New European Bauhaus initiative (NEB) är ett initiativ som strävar efter att koppla det så kallade European Green Deal till de europeiska medborgarnas vardag och livsmiljöer. Tanken med NEB, som lanserades 2020 av Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, var att bli en bro mellan vetenskap och teknik, konst och kultur samt att inkludera sociala, kreativa och kulturella dimensioner i arbetet med European Green Deal. Denna idé utvecklades senare till tre kärnvärden som syftar till att framtidens livsmiljöer ska vara vackra, hållbara och inkluderande. År 2021 gav den svenska regeringen Boverket i uppdrag att samordna New Europe Bauhaus Initiative i Sverige.<br><br>Under 2023 blev Umeå universitet en officiell partner till NEB, representerad av Arkitekthögskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.<br><br>”Att delta i New European Bauhaus Initiative är mycket relevant för oss på Arkitekthögskolan. Vi är belägna och förankrade i norra Sverige, en region som för närvarande genomgår en slags ny industriell revolution relaterad till processerna för klimatanpassning. Vidare är våra utbildnings-, forsknings- och samarbetsinsatser inriktade just mot de värderingar som utformats för NEB. Att gå med i initiativet var därför ett naturligt steg för att vidareutveckla och bidra med vår kompetens relaterad till dessa mål”, berättar Cornelia Redeker, professor och prefekt på Arkitekthögskolan.</p><h3><br>Nationellt NEB-nätverksmöte i Umeå och Skellefteå</h3><p>I mitten av september 2023 genomfördes ett nationellt nätverksmöte för New European Bauhaus rum i Umeå och Skellefteå. Mötet, som delvis ägde rum på Arkitekthögskolan, arrangerades gemensamt av alla NEB-partners i Västerbotten – Umeå universitet, Skellefteå Kommun, Umeå Kommun, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, SLU och RISE. Diskussionerna under nätverksmötet fokuserade på lokala och regionala tvärsektoriella samarbeten, samt pågående arbete i hela Sverige kring cirkulära processer, innovativt träbyggande och andra åtgärder för att utveckla byggbranschens ekosystem.</p><h3>NEB Adademin</h3><p>Ett annat fokus under NEB:s nätverksträff i Umeå och Skellefteå var det nya <em>NEB Academy-</em>programmet for hållbart byggande. Europeiska unionen har initialt investerat 100 miljoner svenska kronor för att utbilda människor inom och attrahera ny kompetens till byggsektorn. Workshopen under nätverksträffen var den första som ägde rum relaterat till uppdraget. Boverket har gett uppdraget att leda arbetet med NEB Academy i Sverige till RISE. Tillsammans med svenska aktörer, bland dem Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, har RISE som mål att utveckla utbildningsmaterial för kompetensbyggande inom bygg- och arkitektursektorn med fokus på träbyggande och cirkulärt byggande.</p><h3>Designtävling för studenter</h3><p>En annan del av NEB-initiativet är NEB Design Challenge, som anordnas av Nordiska ministerrådet, Nordic Carbon Neutral Bauhaus, Finlands miljöministerium och RISE i samarbete med Sveriges arkitekter. Det är en designtävling för arkitektstudenter att bilda tvärvetenskapliga team med studenter från olika fält och tillsammans designa nya innovativa och kreativa lösningar för adaptiv återanvändning av byggnader och mark i syfte att inspirera byggsektorn att bli bättre på att använda det som redan har byggts. Uppdraget är att komma på idéer på omdesign (Reuse and Readapt) av fyra platser i Norden (Umeå, Stavanger, Kuopio & Høje-Taastrup). Ett av lanseringsevenemangen ägde rum i slutet av februari 2024 på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA). Den slutliga vinnaren för varje plats kommer också att tillkännages vid en prisceremoni på UMA i samband med årets examensutställning den 30 maj.</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-blir-partner-i-new-european-bauhaus-initiative_11928588/https://www.umu.se/nyheter/arkitekter-installerar-verket-fallet-som-tystnade-i-lulea_11922053/Arkitekter installerar verket Fallet som tystnade i LuleåSom en del av Luleåbiennalen 2024 installerar studenter och lärare från Arkitekthögskolan vid Umeå universitet verket Fallet som tystnade på Storgatan i Luleå. Installationen invigs den 9 april, klockan 14:30.Tue, 09 Apr 2024 09:48:02 +0200<p><a href="https://www.luleabiennalen.se/">Luleåbiennalen</a> 2024: På tröskeln till 1:1 invigdes i början av mars. Årets biennal, med det övergripande temat Konst & Arkitektur, presenterar utställningar samt verk som både flyttas och tillkommer under biennalens gång.<br><br>Fallet som tystnade är en rumslig ljudinstallation i trä av Arkitekthögskolan vid Umeå Universitet (UMA). Installationen tillkom under sommarkursen Laponia och uppfördes ursprungligen vid Saltoluokta turiststation 2023. Ljudinstallationen har nu designats om för att visas i Luleås stadskärna som en del av Luleåbiennalen.<br><br>Installationen fungerar som en påminnelse om det försvunna vrålet från vattenfallet Stora Sjöfallet som försvann tillsammans med vidsträckta renskötselland med anledning av Sveriges vattenkraftsutveckling längs Luleälven i början av 1900-talet. Installationen bjuder in till reflektion kring jakten på teknologisk utveckling och hur friktionen mellan resursutvinning och energiproduktion påverkar naturliga och kulturellt rika miljöer.<br><br>Installationens uppbyggnad sker 5–8 april 2024 på Storgatan i Luleå, med målet att bjuda in förbipasserande till samtal. Luleåbiennalen, Arkitekthögskolan samt studenterna som deltog vid kursen Laponia önskar varmt välkomna att promenera förbi, ställa frågor, eller bara säga hej. <br><br>Fallet som tystnade invigs den 9 april klockan 14:30 på Storgatan i Luleå.</p><p><strong>Kontakt:<br></strong><a href="mailto:sophia.persson@konstframjandet.se">Sophia Persson</a>, Kommunikatör, Luleåbiennalen<br><a href="mailto:toms.kokins@umu.se">Toms Kokins</a>, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA)</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekter-installerar-verket-fallet-som-tystnade-i-lulea_11922053/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-i-workshop-om-hallbar-ateruppbyggnad-av-ukraina_11896321/Arkitektstudenter i workshop om hållbar återuppbyggnad av UkrainaI slutet av januari deltog tjugosex studenter från Arkitekthögskolan i en workshop om strategier för hållbar återuppbyggnad av Ukraina. Umeåstudenterna var under två veckor på plats i Polens huvudstad Warszawa, den ena värdstaden för workshopen tillsammans med Lviv i västra Ukraina.Fri, 16 Feb 2024 11:46:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8755008278a14aa1872a2ff4e1367dc0/3_azhiemi_iqbal6.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8755008278a14aa1872a2ff4e1367dc0/3_azhiemi_iqbal6.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8755008278a14aa1872a2ff4e1367dc0/3_azhiemi_iqbal6.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8755008278a14aa1872a2ff4e1367dc0/3_azhiemi_iqbal6.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8755008278a14aa1872a2ff4e1367dc0/3_azhiemi_iqbal6.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8755008278a14aa1872a2ff4e1367dc0/3_azhiemi_iqbal6.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arkitektstudenter skissar under Workshopen Bringing Back Better</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Azhiemi Iqbal, student i Studio 10</span></div></div><p><em>Building Back Better</em> var titeln på den arkitekturworkshop som parallellt ägde rum i Warszawa i Polen och Lviv i Ukraina. I samarbetet kring workshopen ingick fyra universitet, ukrainska Kharkiv School of Architecture, polska Warsaw University of Technology, irländska University of Limerick och Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Under två intensiva veckor deltog ett hundratal studenter, lärare, forskare, representanter från frivilligorganisationer, yrkesverksamma arkitekter, kommuntjänstemän, aktivister och lokala invånare i viktiga diskussioner om strategier och metoder för en hållbar återuppbyggnad av Ukraina. </p><h3><br>Fokus på globala utmaningar</h3><p>Studenterna från Arkitekthögskolan vid Umeå universitet studerar på mastersnivå och ingår i undervisningsstudion med titeln Studio 10: Global Challenges. Studion undervisas av lärarna Amalia Katopodis, Joël Jouannet och professor Robert Mull och fokuserar på sociopolitiska, ekonomiska och miljömässiga globala utmaningar med inriktning mot konkreta situationer och platser som människor befinner sig i som en konsekvens av dessa faktorer. Studion utforskar hur nya modeller för arkitektur och urbanism kan bidra inom dessa sammanhang.</p><p>– Arkitektutbildningar är generellt sett dåliga på att möta globala utmaningar och föredrar ofta att förhålla sig neutrala. Men under de senaste fem åren har studenter från Umeå universitet gjort ett betydande bidrag till Global Free Units arbete med flyktingar i Grekland och Turkiet och nu med återhämtningen i Ukraina. Studenterna har varit engagerade, medkännande och professionella och har gjort en verklig skillnad för dem de har arbetat med och nu för debatten om Ukrainas framtid. De borde vara väldigt stolta men det finns fortfarande så mycket att göra, berättar professor Robert Mull, grundare av Global Free Unit och gästprofessor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p>Amalia Katopodis, lärare och samordnare för Studio 10 förklarar vidare:<br>– I år fokuserar studion på situationen i Ukraina, i nära samarbete med vårt nätverk av kollegor på Kharkiv School of Architecture och på Ro3kvit: The Urban Coalition for Ukraine, samt med yrkesverksamma arkitekter och frivilligorganisationer i Polen som bidrar till de pågående diskussionerna och kunskapsutbytet kring Ukrainas akuta behov av en hållbar återhämtning. På så sätt är workshopen en central pusselbit i studions riktning under detta läsår.</p><h3>Arbete med staden Dnipro</h3><p>På plats i Warszawa arbetade studenterna från Umeå tillsammans med andra studenter och lärare från de deltagande institutionerna under råd från experter från olika discipliner. Fokus låg på Ukrainas fjärde största stad, Dnipro, belägen i den sydöstra delen av landet, mellan Donbass i öster, Charkiv i norr och Zaporizhzhia och Cherson i söder. Utforskandet, designarbetet och den avslutande utställningen sträckte sig över fyra olika skalor inkapslade i varandra: floden Dnipro, själva staden Dnipro, mikrodistriktet Peremoha och ett specifikt bostadsområde inom det området.<br><br>Joël Jouannet arbetar som adjungerad lärare på Arkitekthögskolan och delar sin tid mellan undervisningen i studio 10 och arbete med det egna arkitektkontoret.<br><br>– Genom att få utforska ett nytt territorium, i detta fall staden Dnipro och mer specifikt stadsdelen Peremoha, öppnar sig nya horisonter av utmaningar som möter oss. Nybyggnation och nytänkande av före detta sovjetiska stadsmiljöer behöver, likt andra typer av städer, uppmärksamma lokalinvånarnas perspektiv och tillvarata de initiativ de tar som utgångspunkt för bra arkitektur. Under den här workshopen kändes arkitektur, mer än någonsin tidigare, som ett uttryck som behöver vara grundat i hur människor konkret använder rum, berättar Joël Jouannet vid hemkomsten till Umeå.</p><h3>Utmanande grupparbete</h3><p>En av studenterna som deltog var Lina Degerth. För henne var själva strukturen på workshopen, som ägde rum parallellt på minst tre platser och kommunicerades emellan live av virtuella tolkar en av de mest minnesvärda detaljerna.</p><p>– Workshopen lyfte fram de potentialer som samarbetsmiljöer utanför arkitektskolan kan erbjuda studenter. Innehållet i workshopen betonade också vikten av att lyssna och våga engagera oss i verkliga och komplexa ämnen efter bästa förmåga. Det var roligt att bevittna och smälta samman UMA:s arbetskultur med de andra workshopdeltagarna och samtidigt navigera i knepigt hybridgruppsarbete, säger Lina Degerth.</p><p><em>Building Back Better genomfördes med stöd av Norwegian Refugee Council och EGALA, the Warsaw Observatory of Culture and National Institute of Architecture and Urban Planning in Poland, ARUP, Greenpeace och Ro3kvit.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-i-workshop-om-hallbar-ateruppbyggnad-av-ukraina_11896321/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-far-forskarutbildning-pa-nytt_11895527/Arkitekthögskolan får forskarutbildning på nyttArkitekthögskolan vid Umeå universitet får tillbaka rätten att utbilda blivande forskare. Ett tydligt fokus i forskarutbildningen blir hållbar utveckling och klimatanpassning. Arkitekthögskolan ligger redan i startgroparna för att rekrytera doktorander till olika forskningsprojekt. Thu, 22 Feb 2024 15:12:29 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/arkitekthgskolan_mg_1189_jgs.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/arkitekthgskolan_mg_1189_jgs.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/arkitekthgskolan_mg_1189_jgs.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/arkitekthgskolan_mg_1189_jgs.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/arkitekthgskolan_mg_1189_jgs.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/arkitekthgskolan_mg_1189_jgs.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arkitekthögskolan får återigen rätt att bedriva forskarutbildning. I ett första steg ska fyra doktorander rekryteras till olika forskningsprojekt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunséus</span></div></div><p>– Vi startar doktorandprogrammet med fyra tjänster, vilket känns bra, säger Cornelia Redeker, prefekt vid Arkitekthögskolan. Men efterfrågan, även från kollegor inom skolan som hittills inte haft möjlighet att ansöka om doktorandtjänst, överstiger vida det antalet. Det är en utmaning och ett sätt att möta den är att skapa format som möjliggör mer produktiva kopplingar mellan forskning och utbildning. Vi undersöker även möjligheterna till delade doktorandtjänster genom Företagsforskarskolan och Genusforskarskolan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/cornelia_redeker_240220.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/cornelia_redeker_240220.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/cornelia_redeker_240220.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/cornelia_redeker_240220.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/cornelia_redeker_240220.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/cornelia_redeker_240220.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cornelia Redeker, prefekt, Arkitekthögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Arkitektur har tidigare varit ett forskarutbildningsämne vid Umeå universitet. De första doktoranderna antogs 2013. Men, när Universitetskanslersämbetet 2018 granskade doktorandutbildningen ansågs den brista i kvalitet, tydlighet och strategi och som en konsekvens av kritiken avvecklades den.</p><h3>Strategiska rekryteringar</h3><p>Sedan dess har betydande förändringar skett vid Arkitekthögskolan när det gäller ledningsstruktur, forsknings- och handledningskompetens. De senaste åren har strategiska rekryteringar av ett antal forskningsmeriterade lärare gjorts. Det har lagt grunden för en stabil forskningsmiljö som i dag inkluderar tre professorer och sju universitetslektorer som forskar inom alltifrån stadsplanering och hållbart byggande till digital innovation.</p><p>– De senaste årens utveckling vid Arkitekthögskolan har varit fantastisk och fakulteten är mycket stolt över att vi nu kan återuppta forskarutbildningen i arkitektur säger Mikael Elofsson, dekan vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/elofsson_mikael_5054_170508_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/elofsson_mikael_5054_170508_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/elofsson_mikael_5054_170508_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/elofsson_mikael_5054_170508_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/elofsson_mikael_5054_170508_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/51a8f0fd450b467a8abe3698e4353b9f/elofsson_mikael_5054_170508_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikael Elofsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Den nya ledningen har därför ansökt om att Arkitekthögskolan ska få tillbaka rätten att utbilda doktorander, vilket fakultetsnämnden gett sitt stöd till och Umeå universitets rektor sagt ja till i ett beslut den 9 februari i år.</p><p><em>Hur känns det att få börja med forskarutbildning på Arkitekthögskolan igen?</em></p><p>– Underbart, vi är mycket glada över att få utöka vår forskningsmiljö med ett doktorandprogram, säger Cornelia Redeker. Att det sker ”igen” är egentligen inte relevant, eftersom ingen av oss var involverad i den tidigare forskarutbildningen.</p><p>Arkitektur är i sig ett praktikbaserat yrke och en praktikbaserad utbildning, säger hon vidare. Att integrera arkitektoniska designmetoder i ett vetenskapligt ramverk har därför en enorm potential för att möta de utmaningar som den byggda miljön i stort står inför i dag.</p><p class="quote-left">Vi är mycket glada över att få utöka vår forskningsmiljö med ett doktorandprogram</p><h3>Norra Sverige i fokus</h3><p><em>Vilket gap inom forskarutbildningen i arkitektur i Sverige kommer den nya utbildningen att fylla?</em></p><p>– Det handlar inte så mycket om att fylla ett tomrum, utan om att stärka vår egen forskningsmiljö, säger Cornelia Redeker. De kommande utlysningarna kommer att fokusera på en rad olika ämnen, från klimatanpassning av den byggda miljön för det specifika sammanhanget i norra Sverige, till infrastrukturer för vård och modeller för inkludering, samt utveckling av byggmaterial med stöd av digitala verktyg. Den kommer även att innehålla en öppen utlysning där vi ser fram emot att ta emot förslag.</p><p><em>Berätta mer om inriktningen på hållbar utveckling och klimatanpassning?</em></p><p>– FN:s mål för hållbar utveckling, och naturligtvis SDG 11 Hållbara städer och samhällen, ligger till grund för alla våra forskningsområden på Arkitekthögskolan, säger Cornelia Redeker. Den hastighet med vilken klimatförändringarna påverkar oss både globalt och regionalt skapar en brådskande situation, där den byggda miljön har en enorm kapacitet att bidra till förändring. Våra doktorander kommer att ta sig an olika modeller för förändring, tekniskt, socioekologiskt och naturligtvis ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla våra forskningsområden tar ett multiskalärt perspektiv med utgångspunkt från byggnadsskalan. Detta kan innebära att expandera till grannskapet, staden och regionen samt att zooma in igen på byggnadsmaterialens prestanda.</p><p>Arkitekthögskolan kommer också att samarbeta med Designhögskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, samt med Arts Campus och UmArts. Doktoranderna kommer även att engagera sig i partnernätverk i den akademiska världen, men även den privata och offentliga sektorn.</p><p>– Akademiskt är vi en del av ResArc, doktorandnätverket för de svenska arkitektskolorna tillsammans med SLU Landskap, men vi undersöker också möjligheterna till utbyte med Nordic Baltic Architecture Academy och andra i vårt omfattande internationella nätverk. Regionalt är vi en partner i den nordiska hubben New European Bauhaus som för närvarande är under uppbyggnad, berättar Cornelia Redeker.</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-far-forskarutbildning-pa-nytt_11895527/https://www.umu.se/nyheter/ny-ledning-pa-arkitekthogskolan_11838585/Ny ledning på ArkitekthögskolanEn ny ledning har utsetts för Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Cornelia Redeker är institutionens nya prefekt. Sara Thor fortsätter som ställföreträdande prefekt och Katrin Holmqvist-Sten är ny studierektor samt biträdande prefekt. Mon, 30 Oct 2023 10:37:34 +0100<p>Cornelia Redeker är professor arkitektur och sedan september 2023 ny prefekt för Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA). I ledningen ingår också Sara Thor och Katrin Holmqvist-Sten som båda har tidigare erfarenhet från ledningsuppdrag på UMA och andra institutioner vid Umeå universitet.</p><p>“Det är en ära och såklart också ett stort ansvar att få ta sig an den här rollen. Jag ser fram emot att utveckla den fantastiska plats UMA redan är”, säger Cornelia.</p><p>Cornelia Redeker är arkitekt och samhällsplanerare och kommer ursprungligen från Tyskland. På Arkitekthögskolan har hon undervisat och forskat sedan 2021. Cornelia studerade arkitektur och samhällsplanering vid University of Applied Sciences Cologne i Tyskland och vid Berlage-Institute i Nederländerna. Hennes doktorsavhandling vid TU Delft i Nederländerna fokuserade på översvämningshantering i stadsmiljöer. Parallellt med sina doktorandstudier undervisade hon i stadsplanering och regional planering på TU Munich samt arbetade som konsult i olika internationella samhällsutvecklingsprojekt via hennes egna kontor Cities on Rivers / Cities on Sand. Från och med 2012 arbetare Cornelia som lektor I arkitektur och stadsplanering vid German University i Kairo, Egypten.</p><p class="quote-center">De norra delarna av Sverige genomgår just nu en tredje industriell omvälvning och det sker på en omfattande skala. Som den enda arkitekthögskolan i regionen vill vi utveckla nya sätt att bygga och leva tillsammans som svarar mot vår tids globala utmaningar</p><p>På UMA har Cornelia utvecklat forsknings- och utbildningslaboratoriet Designing Cycles at 64° tillsammans med Sara Thor. Laboratoriet undersöker hur byggnader och deras invånare kan gå från att vara konsumenter till att också vara producenter genom integrerade modeller och prototyper för lokal matproduktion liksom vatten- och energisystem, specifikt anpassade den typ av subarktiska klimatförhållanden som råder i Umeå.</p><p>“Den byggda miljön har en stor inneboende kapacitet att vända våra negativa ekologiska fotspår till något positivt. Genom Arkitekthögskolans framväxande forskarmiljö vill jag se hur vi kan bidra till utvecklingen av sådana tydligt effektfulla lösningar exempelvis genom retrofitting, multifunktionalitet och återbruk”, förklarar Cornelia Redeker rörande hennes visioner för institutionens utveckling under hennes ledarskap.</p><p>“De norra delarna av Sverige genomgår just nu en tredje industriell omvälvning och det sker på en omfattande skala. Som den enda arkitekthögskolan i regionen vill vi utveckla nya sätt att bygga och leva tillsammans som svarar mot vår tids globala utmaningar: klimatförändringarna, urbaniseringen, varufieringen av bostäder och frågor som rör geografisk undanträngning. Min åsikt är att vi kan påskynda vår förmåga att svara mot detta genom att stärka banden mellan våra utbildningar, som till stor del är projektbaserade, och forskningen. Jag tror att UMA är i en stark position att göra detta”, utvecklar Cornelia.</p><p>Katrin Holmqvist-Sten är ny i rollerna som studierektor och biträdande prefekt. Hon har en bakgrund inom konsthistoria och konstteori och har tidigare haft flera roller på Arkitekthögskolan. Mellan 2017 och 2021 var hon prefekt på Konsthögskolan. Hennes nuvarande forskning fokuserar på rumslig infrastruktur för kulturella ändamål I allmänhet och på kulturhus samt deras roll i stadsmiljöer i norra Sverige i synnerhet.</p><p class="quote-center">UMA är ren väldigt speciell gemenskap bestående av akademiker, administratörer, tekniker och studenter som arbetar tillsammans på ett väldigt samarbetsinriktat sätt. Sammansättningen bland lärare och forskare är extremt internationell. Tillsammans skapar detta en väldigt berikande miljö</p><p>Sara Thor fortsätter i rollen som ställföreträdande prefekt som hon haft sedan 2019, men har utsetts ett särskilt ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå. Sara har undervisat på UMA de senaste åtta åren och är för närvarande också del av forskningsprojektet Designing Cycles at 64° med Cornelia Redeker.</p><p>I den nya ledningen ingår också Maria Luna Nobile med ansvar för forskningsfrågor, Daniel Movilla Vega som ansvarig för forskarutbildningen och Sangram Shirke som programansvarig.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ledning-pa-arkitekthogskolan_11838585/https://www.umu.se/nyheter/kartlaggning-av-skogsmark-i-arkitektoniskt-forskningsprojekt_11832176/Kartläggning av skogsmark i arkitektoniskt forskningsprojektUMArts and Future Forests finansierar arkitekturforskningsprojektet Sweden's Timber Empire.Thu, 12 Oct 2023 09:36:13 +0200<p><strong>Tidigare i år fick forskaren Toms Kokins medel från UMArts och Future Forests för att bedriva forskning inom arkitektur och träindustri i Sverige och Lettland.</strong></p><p>Toms Kokins är arkitekt och universitetsadjunkt vid Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Han fick finansiering för sitt forskningsprojekt "Sweden’s Timber Empire: Resource driven colonization in Baltic Sea region". Projektet har finansierats av UmArts Small Visionary Projects (2022) och SLU Future Forests (2023) såddmedel, vilket gör att Kokins kan bedriva förundersökning och testa olika forskningsmetoder inom ramen för svenskägda skogar i Lettland.</p><h3>Projektet</h3><p>Kokins förklarar att forskningsprojektet kallas "Swedens Timber Empire", och har ett arkitektoniskt perspektiv på den transnationella träindustrins inverkan på material, arbete och ekologi. Det handlar om svenska skogar i Lettland.</p><p>– Projektet syftar till att kritiskt kartlägga omfattningen av svensk statlig och privat ägd skogsmark i Östersjöregionen med en djupgående fallstudie av Lettlands territorium. Med hjälp av en blandning av kvantitativ datainsamling och olika kvalitativa kartläggningsmetoder, syftar den till att avslöja dolda lager av sociala, ekologiska och ekonomiska kopplingar som ligger bakom processen att förvärva produktiv skogsmark utanför Sveriges nationella gränser, säger Kokins.</p><p class="quote-center">Syftet är att utöka geografin i Östersjöregionen och att etablera samarbeten över disciplinerna arkitektur, skogsbruk, kulturgeografi, landskapshistoria, planering och konst.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="caa86844-412a-4e2d-867d-2ddb0ab5b110" data-contentname="PIC Toms Kokins">{}</div><h3>Bakgrunden</h3><p>På frågan om bakgrunden till projektet beskriver Kokins att frågan om resursdriven kolonisering och dess implikationer har förbisetts inom ramen för skogsbruk och arkitektur i Östersjöregionen.</p><p>– Aktuella debatter om skogsbruk fokuserar antingen inom nationsgränser, eller inom perspektivet av någon av företagens aktörer, till exempel skogsbolag. Det saknas ett transnationellt holistiskt perspektiv på ackumulering av timmerresurser och en kritisk syn på arkitektur och byggindustri som en av de omfattande bidragsgivarna för virkeskonsumtion, förklarar Kokins.</p><p>Han hoppas att detta projekt kan bidra till och tjäna som en kontextualiserad plattform för att diskutera den globala trenden med resursackumulering som ofta försummar behovet av att bevara biologisk mångfald, kulturella identiteter och ekonomiskt oberoende i de drabbade territorierna. Den avser att identifiera vad som är och vad som kan vara arkitekturens roll i dessa processer.</p><h3>Projektets utfall</h3><p>– Syftet är att utöka geografin i Östersjöregionen och att etablera samarbeten över disciplinerna arkitektur, skogsbruk, kulturgeografi, landskapshistoria, planering och konst, svarar Kokins på frågan om utfallen för projektet. Han fortsätter att beskriva den närmaste framtiden:</p><p>– Ett förväntat utfall 2023 är en ansökan om en doktorandtjänst och framtida forskningsplan. Jag har också blivit inbjuden att bidra till kommande utställning med skogstema 2024 på Bildmuseet, Umeå.</p><p>För närvarande är Kokins besökande konstnär (artist-in-recidence) vid UmArts öppna ateljé på Smedjan i Umeå Konstcampus som är öppen för allmänheten.</p><p>Mer information om forskningsprojektet finns på <a href="/EPiServer/CMS/Content/en/research,,5054554/projects/swedens-timber-empire/?epieditmode=False&epslanguage=en">Forskningsprojektsidan</a> (engelska).</p>https://www.umu.se/nyheter/kartlaggning-av-skogsmark-i-arkitektoniskt-forskningsprojekt_11832176/https://www.umu.se/nyheter/globala-utmaningar-i-fokus-pa-svensk-sydafrikansk-forsknings-och-innovationsvecka_11756528/Globala utmaningar i fokus på svensk-sydafrikansk forsknings- och innovationsveckaHur kan svenska och sydafrikanska forskare gemensamt bidra till att möta de globala utmaningar världen står inför? Och hur kan studenter från de båda länderna delta i arbetet med internationalisering? Detta var några av de saker som diskuterades under den forsknings- och innovationsvecka i Sydafrika där Umeå universitet deltog tillsammans med 39 andra svenska och sydafrikanska universitet. Tue, 25 Apr 2023 11:37:48 +0200<p>Forsknings- och innovationsveckan är en del av det STINT-finansierade projektet SASUF, South Africa Sweden University Forum, med syfte att stärka samarbetet mellan de båda länderna inom forskning, utbildning och innovation. Deltog gjorde forskare, lärare, studenter och representanter för universitetsledningar från SASUF:s 26 sydafrikanska och 14 svenska lärosäten samt forskningsfinansiärer. Programmet innehöll seminarier och workshops inom sex teman, samtliga kopplade till FN:s hållbarhetsmål. Från Umeå universitet deltog 14 personer. <br> </p><p>– SASUF är ett viktigt forum för att diskutera gemensamma lösningar på globala utmaningar i de båda länderna, säger rektor Hans Adolfsson. Alla sydafrikanska universitet i landet är med i projektet. Att de samlas under samma paraply är unikt och visar att det finns ett stort intresse av internationell samverkan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Över 500 deltagare från Sydafrika och Sverige</h2><p>Forsknings- och innovationsveckan var uppdelad i två delar: vetenskapliga workshops och seminarier som ägde rum i 12 olika städer över hela Sydafrika under två dagar och Sustainability Forum som arrangerades av University of Western Cape i Kapstaden i tre dagar. Parallellt med forskningsworkshops, seminarier och posterutställning pågick även ett särskilt program för rektorer från Sydafrika och Sverige samt ett studentforum med representanter från svenska och sydafrikanska universitet. Sammanlagt deltog över 500 personer från Sydafrika och Sverige i Sustainability Forum. Representanter för universitetsledningarna besökte även Sveriges ambassad i Pretoria och Sveriges ambassadör Håkan Juholt – som också deltog i forsknings- och innovationsveckan.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Globalt samarbete viktigt för hållbarhetsperspektiv</h2><p>En av dem som deltog från Umeå universitet är Karin Sporre, professor i pedagogiskt arbete. Hon har sedan länge ett forskningssamarbete med Heila Lotz-Sistika, professor vid Rhodes University, om etik och utbildning utifrån hållbarhetsperspektiv. Under forsknings- och innovationsveckan fick de tillsammans med kollegor möjlighet att hålla två workshops där de presenterade och diskuterade barns och ungas engagemang för hållbarhet och hopp, som en drivkraft till att utveckla förskola, skola och lärarutbildning.  </p><p>– SASUF-veckan har gett mig massor, säger Karin. Många roliga möten med människor som arbetar med andra forskningsproblem som relaterar till samtidens viktiga frågor om klimat och hållbarhet.<br><br></p><p>Karin Sporre beskriver att det har varit viktigt att ha partners utanför den euro-amerikanska akademiska sfären och att det innebär att globala perspektiv, som är viktiga inte minst ur hållbarhetsperspektiv idag, kan bli en mer självklar del av forskning och forskarutbildning.</p><p>– Inte minst ger skillnaderna i skola- och utbildningssamhället i våra respektive länder oss nya erfarenheter och kunskaper som gör att vi än bättre förstår våra egna sammanhang, säger Sporre om samarbetet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Studenters engagemang i internationalisering viktigt</h2><p>Inom projektet SASUF 2030 har studenters medverkan pekats ut som särskilt viktig. På plats i Sydafrika fanns representanter från de flesta deltagande universitet. Från Umeå universitet deltog Alba Puigefabregas Sieso, student på kandidatprogrammet i Life Science. Hon har tillsammans med de andra studentrepresentanterna deltagit i och arrangerat flera seminarier under veckan, exempelvis ett med fokus på studentinkludering i internationalisering.</p><p>– Det har varit en fantastisk upplevelse. Vi har haft en tajt agenda den här veckan. Vi har täckt flera olika ämnen, lärt oss nya perspektiv på globala frågor och kommit med nya idéer, säger Alba. Studentnätverket i SASUF vill vara en plattform för att koppla samman forskare med studenter och främja innovativa samarbeten.</p><p>Studenternas medverkan verkar ha gett intryck på rektorerna. Umeå universitets rektor Hans Adolfsson konstaterar att det är väldigt många studenter som har varit med under veckan och som visar att det finns en framtid för SASUF.</p><p>– Studenter är en naturlig partner att ha med, menar Hans Adolfsson, och skickar med en uppmaning till Umeås studenter att engagera sig mer!</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Forsknings- och innovationsvecka i Sverige 2024</h2><p>För Umeå universitets del har SASUF-projektet hittills resulterat i flera goda exempel på samarbeten med olika sydafrikanska universitet. Det handlar om samarbeten inom bland annat folkhälsa, ekologi, datavetenskap, arkitektur och utbildningsvetenskap.</p><p>– SASUF betyder väldigt mycket för samarbetet mellan Sverige och Sydfrika och för Umeå universitet. Det bidrar till bra kontakter med de sydafrikanska lärosätena, men också med andra svenska lärosäten i projektet. Vi ser fram emot att fortsätta de samarbeten som redan pågår och ser med tillförsikt på att det startas upp nya, säger Hans Adolfsson.</p><p>Projektet SASUF pågår fram till 2024. Nästa år är Sverige värd för forsknings- och innovationsveckan som kommer att arrangeras i Lund, Alnarp och Malmö den 13-17 maj.<br><br>En utlysning av frömedel för nya samarbeten mellan Sydafrika och Sverige är nu öppen. Sista ansökningsdag är 28 april 2023.</p>https://www.umu.se/nyheter/globala-utmaningar-i-fokus-pa-svensk-sydafrikansk-forsknings-och-innovationsvecka_11756528/https://www.umu.se/nyheter/stor-eu-konferens-far-uppleva-konstnarligt-campus_11724611/Stor EU-konferens får uppleva konstnärligt campusDen 16–17 februari arrangeras EU-konferensen ”Frihet att skapa - om konstnärlig frihet och kulturella och kreativa branscher”, i Umeå. I samband med konferensen arrangeras en middag i Bildmuseets lokaler på Konstnärligt campus vid Umeå universitet. - Ett fantastiskt tillfälle för Umeå universitet att visa upp våra framstående verksamheter vid Konstnärligt campus för våra beslutsfattare inom Europeiska unionen, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet. Mon, 06 Mar 2023 10:33:31 +0100<p>EU-konferensen beskrivs som att den tar avstamp i utgångspunkten att konstnärlig frihet är en förutsättning för kulturella och kreativa branscher att kunna blomstra, med talare och experter från hela EU. Det är i den kontexten Konstnärligt campus är platsen för middagen och på plats kommer Designhögskolan bland annat att visa upp The Aurora project, ett samarbete med en stor fordonstillverkare där studenter studerat morgondagens koldioxidpositiva fordon, samt låta mötesdeltagarna besöka och prova på att bygga bilmodeller i lera i verkstäderna tillsammans med studenter och lärare.</p><p>– Vi är stolta och glada att EU-delegaterna vill besöka Konstnärligt campus i samband med konferensen, inte minst när temat handlar om konstnärlig frihet och de konstnärliga branscherna. Våra skolor vid Konstnärligt campus, med Designhögskolan i spetsen, håller ju högsta internationella klass och har unika och välutrustade verkstäder som väldigt få andra skolor i världen kan matcha.</p><p>Arkitektprogrammet kommer att visa en utställning av fysiska modeller och ritningar framtagna av studenter på Arkitektprogrammet samt visa upp pågående forskningsprojekt. Även Konsthögskolan har öppna dörrar in till skolan så att besökarna kan kika in i verkstäderna och uppleva två utställningar. Bildmuseet har tillfälligt stängt för renovering och har därför ingen utställning att visa upp, men själva middagen serveras i bottenvåningen.</p><p>– Vi vill tacka Umeå kommun, som vi delar värdskapet med, att vi under middagen får chansen att visa upp våra framstående verksamheter som ju förser de konstnärliga branscherna runt om i Europa och världen med välutbildade studenter varje år, säger Hans Adolfsson.</p>https://www.umu.se/nyheter/stor-eu-konferens-far-uppleva-konstnarligt-campus_11724611/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolans-studenter-staller-ut_11602036/Arkitekthögskolans studenter ställer utArkitektoniska lösningar för Umeås vattenkretslopp och Öns bebyggda och obebyggda landskap och utforskande av hemmet som idé. Det är några av de projekt som visas när Arkitekthögskolans slututställning öppnar torsdag 2 juni. Utspritt över byggnadens fyra våningar ställs studentarbeten från alla fem årskurser ut.Wed, 25 May 2022 12:50:03 +0200<p>– Förberedelserna för utställningen pågår för fullt på byggnadens alla våningsplan och utomhus bygger årskurs 1 upp årets paviljong i skala 1:1 som kommer invigas med en ceremoni kl 13 på torsdagen. Vi ser mycket fram emot att nästa vecka öppna upp Arkitekthögskolans dörrar för allmänheten, säger Sara Zetterlund, utställningskoordinator på Arkitekthögskolan tillsammans med Johanna Runge. </p><p><strong>Årskurs 1</strong> har under hösten arbetat med kroppen som ett verktyg för att mäta, uppfatta, uppleva och bebo rumsligheter. Under vårterminen har studenterna arbetat med Ön i Umeå och utforskat dess byggda och obyggda landskap genom kartläggning och genom att ta fram designförslag som på olika sätt relaterar till platsens karaktär.</p><p><strong>Årskurs 2-3 är indelade i tre olika enheter (så kallade Studios):</strong></p><p><strong>Studio 1</strong> fokuserade under hösten på landsbygdsmiljöer i samarbete med lokalsamhället på Holmön. Som kontrast flyttades under våren fokus till centrala Umeå med utgångspunkt i rutnätsplanering, stadsbild och samtida byggnadstekniker. I studion undersöker studenterna hur skapandet av ny arkitektur samtalar och påverkar sin omgivning, bland annat genom att studera resursfrågor, politiska aspekter, byggnadsdetaljer och platsers olika egenskaper.</p><p><strong>Studio 2</strong> har utgått från ett holistiskt förhållningssätt till frågor kring en stads vatten- och livsmedelsproduktion i relation till dess arkitektur och stadsplanering. Studion har bland annat undersökt   Umeås vattenkretslopp och livsmedelssystem för att ta fram tänkbara arkitektoniska lösningar, såväl för byggnader som på plannivå, som möjliggör kretslopp och smartare resursanvändning.</p><p><strong>Studio 3</strong> har utgått från en idé om en arkitektur som inte bara skapas genom att upprätta ett fast program utan också genom att förstå rummets inneboende kvalitet. Målet för studion har under året varit att tillsammans bygga upp en atlas, där det arkitektoniska projektet har fungerat som en testplats för forskning och reflektion kring samtida brådskande ämnen, så som flyktingkrisen och klimatförändringarna, genom att ta fram förslag på nya prototyper och uppfinningar.</p><p><br><strong>Årskurs 4-5 är även de indelade i tre olika enheter (så kallade Studios):</strong></p><p><strong>Studio 10</strong> har under året engagerat sig i flyktingkrisen genom att arbeta direkt med icke-statliga organisationer, volontärer, flyktingar och värdsamhällen. I studion har studenterna, förutom att göra individuella projekt, arbetat med att designa och bygga ett klassrum i skala 1:1 på taket av Tiafi Community Center i Izmir, Turkiet.</p><p><strong>Studio 11</strong> har arbetat med frågor kring privatsfären (domesticity) och de fiktiva föreställningar som finns inbäddade i begreppet. Med utgångspunkt kring idén om hur hemmet kopplats till idén om ”familjelivet” och pandemins utsuddande av gränsen mellan hem och arbete har studion haft som mål att undersöka, ifrågasätta, utmana och omforma idén om hemmet och arkitektens roll inom detta fält.<br><br><strong>Studio 12</strong> har arbetat med en transdiciplinär forskning kring geopolitiska, sociala och miljömässiga frågor inom fälten konst, design och ingenjörsvetenskap. Genom att kombinera byggnads- och ingenjörskonst med konstnärliga processer har studion agerat som ett pedagogiskt laboratorium, där syftet har varit att stödja studenterna i processen med fokus på att lära sig genom att göra, designa genom att testa och utforska genom forskning.</p><p><strong>Om Utställningen<br></strong><em>Utställningen öppnar torsdagen den 2 juni kl 13.00 med en invigning av UMA1:s paviljong utanför skolan mot älven. Utställningen håller sedan öppet till kl 17, samt fredag 3 juni kl 10-17 och under helgen 4-5 juni kl 12-16.</em></p><p><a title="Läs mer om Arkitektprogrammet" href="~/link/edf56fdd776e4e14a64791e6fb696fe6.aspx">Läs mer om Arkitektprogrammet</a></p><p><a title="Läs mer om masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad" href="~/link/a4be48c268974e79b0dc042bcad38b66.aspx">Läs mer om masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad</a></p><p><a title="Läs mer om Arkitekthögskolan" href="https://www.arch.umu.se/sv/">Läs mer om Arkitekthögskolan</a></p><p><strong>För mer information, samt tidsbokning av guidad tur genom utställningen, vänligen kontakta:</strong></p><p>Sara Zetterlund, utställningskoordinator, Arkitekthögskolan<br>Telefon: 076-1421152<br>E-post: sara.zetterlund@umu.se </p><p>Johanna Runge, utställningskoordinator, Arkitekthögskolan<br>E-post: johanna.runge@umu.se</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolans-studenter-staller-ut_11602036/https://www.umu.se/nyheter/umarts-rekryterar-postdoktorer_11520466/UmArts rekryterar postdoktorerUmArts, en centrumbildning för forskning inom arkitektur, design och konst vid Umeå universitet, söker excellenta kandidater till två postdoktorstjänster inom tvärdisciplinär konstnärlig forskning.Tue, 22 Mar 2022 10:43:22 +0100<p>Postdoktoranställningarna startar hösten 2022/januari 2023. De två heminstitutionerna vid Umeå universitet är Arkitekthögskolan (UMA) samt Designhögskolan (UID). Varje postdoktor kommer ha en av dessa institutioner som värd men kommer också att vara knuten till en annan institution för att utveckla gemensamma forskningsprojekt och aktiviteter.</p><h3>UmArts postdoktor i design och molekylärbiologi</h3><p>Denna anställning gäller UmArts postdoktorsanställning inom konstnärlig forskning som spänner över design och molekylärbiologi, med Designhögskolan som hemmabas i samarbete med Institutionen för molekylärbiologi.</p><p>Det övergripande syftet med projektet är att undersöka vilken roll existensen utöver den mänskliga kulturen och den komplexa samverkan som pågår över artgränserna spelar för utformningen av vår framtid. </p><p><a href="~/link/9c274b63cd9d4f6b8c17f5f140b7673e.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om denna anställning</a></p><h3>UmArts postdoktor i konst och arkitektur</h3><p>Denna utlysning gäller UmArts postdoktorsanställning inom konstnärlig forskning som fokuserar på tvärvetenskaplig forskning inom konst och arkitektur, placerad på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, i samarbete med Bildmuseet. Syftet med projektet är att utveckla nya kritiska ramverk för att studera rumslig politik. </p><p><a href="~/link/7dc2dfda7ae940588441b6174ee54429.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om denna anställning</a></p>https://www.umu.se/nyheter/umarts-rekryterar-postdoktorer_11520466/https://www.umu.se/nyheter/de-ska-skissa-framtidens-stader-i-norr_11355364/De ska skissa framtidens städer i norrFlera team med anknytning till Arkitekthögskolan vid Umeå universitet finns bland de utvalda som ska skissa framtidens städer i norr inom utlysningen ”Visioner i norr”. Thu, 03 Feb 2022 11:06:43 +0100<p class="quote-center">Vi kommer att använda arkitektur-, konst -och representationspraktiker för att hjälpa Skellefteå att hitta kreativa metoder att välkomna och stödja de som i framtiden flyttar till staden.</p><p>Just nu pågår omfattande investeringar i industri och infrastruktur för grön teknik i norra Sverige. Etableringen av Northvolts nya batterifabrik i Skellefteå är en av flera stora satsningar som skapar arbetstillfällen, men också behov av nya bostäder och stadsmiljöer.</p><p>Mot denna bakgrund utlyste sex kommuner i samarbete med Arkdes, Boverket, Energimyndigheten, Formas och Vinnova, hösten 2021 ”Visioner i norr” som del i EU:s New European Bauhaus ”<a href="https://arkdes.se/arkdes-think-tank/visionerinorr/" target="_blank" rel="noopener">Visioner i norr</a>”. I utlysningen eftersöktes kreativa och tvärdisciplinära team som ska arbeta med idéskisser för framtidens vackra, hållbara och inkluderande livsmiljöer i de sex kommunerna: Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.</p><p>Bland 55 sökande team har nu <a href="https://arkdes.se/elva-kreativa-krafter-tanker-nytt-kring-framtidens-hallbara-inkluderande-och-vackra-livsmiljoer" target="_blank" rel="noopener">elva valts ut</a> för att skissa med de olika kommunernas situationer som utgångspunkter. Dessa har också möjlighet att få finansiering på upp till 300 000 kronor för sitt arbete.</p><p>I flera utvalda team finns lärare och studerande på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, liksom från andra institutioner.</p><p>I Umeå kommuns projekt ”Stadsdelsdrömmar – Hur kan vi ge Umebornas drömmar om sin stadsdel ett fysiskt avtryck?” är Team ”Norrlandsmodellen” ett av de två utvalda där läraren Sara Thor från Arkitekthögskolan ingår. Även för Gällivares projekt ”Vallan i staden. Dundret, naturen eller stadskärnan. Hur skapas vi en attraktiv sammanhållen stad som lockar människor att komma hit och stanna?” finns en koppling till Arkitekthögskolan i Team ”Of Public Interest” där universitetsadjunkt Tobias Westerlund ingår.</p><p>Mest påtaglig koppling till skolan har emellertid team ”Moving North” som ska arbeta med Skellefteås projekt ”Från stagnerade till Klondyke och vadå? Vad ska Skellefteå bli för att vara en hållbar plats för en bättre vardag för befintliga och kommande skellefteåbor?”. Där ingår såväl gästprofessorn Robert Mull, lärarna Amalia Katopodis och Sangram Shirke samt studenten Emmy Andersson tillsammans med UMarts föreståndare Ele Carpenter med flera.</p><p>– Vi i Moving North-teamet blev mycket glada när vi fick veta att vi valts att arbeta med Skellefteå kommun. Vi kommer att använda arkitektur-, konst -och representationspraktiker för att hjälpa Skellefteå att hitta kreativa metoder att välkomna och stödja de som i framtiden flyttar till staden. Vi vill kritiskt undersöka hur olika processer av platsskapande kan understödja delaktighet, social hållbarhet samt skapa innovativa boendemiljöer och offentliga platser. Vi är alla väldigt peppade på att ha fått den här rollen och hedrade över tilliten, säger Robert Mull, gästprofessor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, när han ombeds kommentera nyheten.</p>https://www.umu.se/nyheter/de-ska-skissa-framtidens-stader-i-norr_11355364/https://www.umu.se/nyheter/vinnova-finansierar-forskning-om-arkitektur-for-innovativ-resursanvandning_11019354/Vinnova finansierar forskning om arkitektur för innovativ resursanvändningArkitekthögskolans universitetslektor Cornelia Redeker och adjunkt Sara Thor har beviljats finansiering av Vinnova för forskningsprojektet Designing Cycles at 64° – Interior Urban Landscapes/case study Umeå. Thu, 21 Oct 2021 11:21:29 +0200<p>Målet med projektet är att utforska nya möjligheter för stadsodling i ett nordligt klimat genom arkitektoniska anpassningar som växthustillbyggnader och andra smarta lösningar som är billiga i drift samt tekniskt okomplicerade.</p><p>Projektet “Designing Cycles at 64° – Interior Urban Landscapes/case study Umeå” föreslogs som ett svar på Vinnovas utlysning Klimatanpassningar I den byggda miljön 2021.</p><p>– Som ett svar på utmaningen med klimatförändringarna vill vi finna möjligheter att öka den lokala matproduktionen i urbana miljöer med ett nordligt klimat och relativt kort odlingssäsong. Vi vill också skapa produktiva partnerskap utanför vår egen diciplin som arkitekter för att på bästa sätt finna dessa lösningar, berättar Cornelia Redeker, lektor och forskare på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p>Finansieringen från Vinnova på 3,5 miljoner kronor möjliggör ett tvåårigt projekt för att teckna grunderna för en prototyp som i senare steg ska kunna implementeras i Umeå. Bland projektets partners finns Institutionen för skoglig genetik & växtfysiologi vid SLU, Aquatic Biology vid Århus universitet, Umeå kommun samt Vidden Bostad AB.</p><p>– Vi ser verkligen fram emot att få inleda arbetet tillsammans med vatten- och växtforskare liksom lokala partnerns och invånare,  säger Cornelia Redeker efter att hon tagit del av beskedet om finansieringen.</p>https://www.umu.se/nyheter/vinnova-finansierar-forskning-om-arkitektur-for-innovativ-resursanvandning_11019354/https://www.umu.se/nyheter/amanuenser-bidrar-i-undervisningen--och-utvecklas-personligen_10893745/Amanuenser bidrar i undervisningen – och utvecklas personligenParallellt med sina egna studier hjälper amanuenser till i undervisningen – med alltifrån matematikgenomgångar i smågrupper till att ordna digitala utställningar. De senaste åren har teknisk-naturvetenskapliga fakulteten satsat på att anställa amanuenser vid fler institutioner än tidigare.Thu, 30 Mar 2023 15:23:28 +0200<p class="quote-left">Vi är resurser för lärarna, till exempel på stora kurser så att man kan ha lektioner i mindre grupper.</p><p>– Det är väldigt lärorikt på så sätt att man lär sig att leda en grupp, att prata inför folk och att vara naturlig i en sån situation. Det tror jag kan vara jättebra inför arbetslivet. Jag tycker också att det är ett perfekt jobb att ha när man pluggar, man behöver inte ta sig iväg någonstans eftersom man pluggar och jobbar på samma ställe, säger Amanda Rudälv, amanuens vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.</p><p>Amanuenser har sedan länge funnits på flera av fakultetens institutioner, men inte på alla. Under 2020, när coronapandemin gjorde att utbildningskommittén inte kunde dela ut resemedel för konferenser, omfördelades pengarna i stället till amanuenser i syfte att öka kvaliteten i utbildningarna.</p><h3>Karina fokuserar på kommunikation</h3><p>Arkitekthögskolan är en av de institutioner som inte tidigare haft amanuenser. Där jobbar nu masterstudenten Karina Gataullina på tio procent. Karina och hennes partner flyttade till Umeå från Prag, efter att vänner som läst arkitektur i Umeå talat gott om staden och utbildningen. I Prag drev Karina och hennes kompisar vid sidan av studierna ett ideellt projekt med att undervisa i design för gymnasieelever. I projektet jobbade hon mycket med kommunikationsinsatser för att göra projektet känt hos allmänheten.</p><p>– När uppdraget på Arkitekthögskolan annonserades ut stod det att man skulle jobba mycket med kommunikation vilket passade mig perfekt.</p><p>Nu har Karina Gataullina och den andra amanuensen, Navid Ghafouri ,nästan självständigt hand om skolans Instagramkonto, där studenterna under pandemin visat upp sina examensprojekt digitalt.</p><p>– Vi kurerade alla inlägg så att besökarna skulle känna det som om de besökte Arkitekthögskolan på riktigt. Vi jobbar också med olika publikationer som skolan har.</p><h3>Ökat driv och förståelse för universitetet</h3><p>Att vara amanuens är väldigt givande, tycker hon. Dels ger det ökad förståelse för hur universitetet fungerar, men också ökat driv i de egna studierna och personlig utveckling.</p><p>– När skolpersonalen intervjuade mig inför höstens uppdrag tyckte de att de såg en annorlunda Karina nu, mer säker på mig själv. Det känns också viktigt att få representera de andra studenterna och se till att deras arbeten tas om hand och visas upp på ett bra sätt.</p><p>Amanda Rudälv och Andreas Granath är amanuenser på matematikinstitutionen och fungerar som hjälplärare.</p><p>– Vi är resurser för lärarna, till exempel på stora kurser så att man kan ha lektioner i mindre grupper, berättar Andreas. Förra året var jag på basåret och det var så pass många studenter att vi hade fem lektionsgrupper.</p><p>Han och Amanda går runt och hjälper studenterna medan de räknar, men håller också genomgångar i hela gruppen eller ansvarar för så kallade räknestugor. De är anställda på 25 procent och tycker att uppdraget går fint att kombinera med de egna studierna.</p><p>– Även om det är mycket förberedelser kan du göra jobbet när som helst, utom de schemalagda passen, säger Amanda som går fjärde året på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Vi har också ett amanuenskontor vi kan använda, där kan vi sitta när vi vill.</p><h3>Utvecklar virtual reality i kemikurser</h3><p>Konstantinos Magkakis, amanuens på Kemiska institutionen, har haft ett lite annorlunda uppdrag. På institutionen pågår ett projekt med att använda VR-glasögon för att studera molekyler och andra kemiska strukturer. Under sommaren har han utforskat hur glasögonen kan användas optimalt, konstruerat övningar och kikat på hur virtual reality kan integreras i fler kemikurser.</p><p>– Det har varit en jättebra erfarenhet för mig, först och främst för att projektet är superintressant och väldigt engagerande. I höst börjar jag som doktorand inom strukturbiologi och att kunna titta på molekyler i 3D är till stor hjälp även i det arbetet, säger Konstantinos Magkakis.</p><p>Som doktorand kommer han också att undervisa och hålla i en hel del övningar där studenterna använder VR-glasögon.</p><p>För Konstantinos är amanuenstiden över, medan Karina och Amanda fortsätter och Andreas gör sin sista termin.</p><p>– Jag skriver examensarbetet efter jul, säger han. Men, uppdraget har fått mig att inse att undervisning är något jag kanske vill fortsätta pyssla med. Mitt mål nu är att hamna i akademin och få jobba vidare som forskare och lärare. Amanuenstiden har gett mig möjlighet att se vilka projekt som finns och jag har fått en bra inblick i hur det fungerar på institutionen.</p><h3>”Lärorikt och givande”</h3><p>Inför 2021 sökte utbildningskommittén mer medel för amanuenser, vilket gjort att fler studenter haft sådana uppdrag, bland annat för att assistera vid utbildning via Zoom. Utbildningskommittén ser stora fördelar med att använda amanuenser i undervisningen och hoppas därför kunna fortsätta satsningen.</p><p>– Det är ett lärorikt och givande uppdrag för studenterna som arbetar som amanuenser, men det underlättar självklart också för lärarna, säger Karolina Broman, ordförande i utbildningskommittén. Förhoppningen är att mer medel ska kunna tilldelas i framtiden för amanuenser och att goda exempel på hur dessa kan användas för att öka utbildningskvaliteten kan spridas mellan institutionerna. </p>https://www.umu.se/nyheter/amanuenser-bidrar-i-undervisningen--och-utvecklas-personligen_10893745/https://www.umu.se/nyheter/over-600-sokande-till-ny-kurs-i-arkitektur_10499252/Över 600 sökande till ny kurs i arkitekturArkitekthögskolan påbörjar i höst en satsning på fristående kurser i arkitektur. Intresset för premiärkursen, Arkitekturen och staden – för en annan framtid, överträffar med råge skolans förväntningar. Hittills har kursen lockat 620 sökande till 40 platser, varav drygt hälften sökt kursen i första hand.Wed, 26 May 2021 08:32:49 +0200<p>– Wow, detta är verkligen mer än jag förväntade mig, säger James Brown, universitetslektor och ansvarig för kursen.</p><p>Kursen är en nybörjarkurs i arkitektur som tar studenten med på en historisk och samtida resa, där några av de mest betydande miljöer som byggts av människan undersöks. Kursen ger historiska exempel på arkitektur och städer och hur byggnader, städer och landskap skapar möjligheter för människor att engagera sig i sin gemensamma livsmiljö.</p><p>– Vi startar kursen av flera anledningar, säger Michael Gruber, biträdande prefekt och studierektor vid Arkitekthögskolan. Vi vill ta vara på den expertis som finns på institutionen, bredda möjligheterna för människor att läsa ämnet arkitektur och på sikt motverka den sociala snedrekryteringen men också ge studenter som läser andra program på universitetet möjlighet att komplettera med en arkitekturkurs om de vill.</p><p>Genom att ge kursen på distans och med 25 procents studietakt vill Arkitekthögskolan ge personer som antingen arbetar eller studerar något annat ämne parallellt möjlighet att läsa. Målgruppen är alla som är nyfikna på arkitektur rent allmänt eller som vill komplettera sin utbildning med arkitektur.</p><p>Kursen är ett led i en satsning på fristående kurser i arkitektur som ett komplement till Arkitekthögskolans femåriga arkitektprogram och tvååriga masterprogram i arkitektur och stadsbyggnad. Våren 2022 kommer ytterligare en fristående kurs att erbjudas, Kartläggning av föränderliga ekosystem: att förstå vår påverkan på naturliga miljöer.</p><p><a title="Läs mer om kursen Arkitekturen och staden – för en annan framtid" href="~/link/22c2ee3ae0d14c1aab3746bf53e7687b.aspx">Läs mer om kursen Arkitekturen och staden – för en annan framtid</a></p>https://www.umu.se/nyheter/over-600-sokande-till-ny-kurs-i-arkitektur_10499252/https://www.umu.se/nyheter/arkitekt-far-pedagogiskt-pris_10121257/Arkitekt får pedagogiskt prisJames Benedict Brown, universitetslektor vid Arkitekthögskolan, Umeå universitet, belönas med teknisk-naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska 2021. Prissumman är 30 000 kronor.Mon, 15 Feb 2021 08:00:01 +0100<p>– Jag är verkligen hedrad över att få detta erkännande för den undervisning jag har levererat vid Arkitekthögskolan, säger James Benedict Brown. Jag skyfflade snö från taket på mitt hus när samtalet kom, så det var ett mycket bra ögonblick att vara tacksam för balansen mellan arbete och fritid som jag hittat i Västerbotten! Jag köpte ett hus ute på landsbygden i början av pandemin.</p><p>James Benedict Brown har arbetat som universitetslektor på Arkitekthögskolan sedan 2019. Han studerade arkitektur vid University of Sheffield, England, och tog 2012 sin doktorsexamen vid Queen’s University Belfast, Nordirland. Han har haft flera akademiska tjänster vid De Montfort University, Norwich University of the Arts, Royal College of Art och University of Nottingham, England.</p><p>På Arkitekthögskolan ansvarar han för fem kurser i Arkitekturhistoria och har det senaste året engagerat sig starkt för att utveckla kurserna, både innehållsmässigt och i hur de undervisas. James Benedict Brown har också omfamnat de utmaningar coronapandemin inneburit för att anpassa undervisningen till distansundervisning.</p><p>Snarare än att bara flytta sina föreläsningar online, har han strukturerat kursinnehållet i två kategorier, förinspelat videoinnehåll som studenterna kan del av via plattformen Umu Play, samt liveseminarier och livehandledning via Zoom. Sina föreläsningar har han spelat in i korta avsnitt, där han ofta varit utomhus och använt lokala byggnader som exempel i undervisningen.</p><p>James Benedict har också under coronapandemin arbetat hårt med att dela med sig att positiva exempel på ny pedagogik till sina kollegor på Arkitekthögskolan. Han har också engagerat sig internationellt i dessa frågor, bland annat genom deltagande i webinarier och gruppdiskussioner.</p><p>– I början av pandemin var vår första reaktion att flytta allt online utan några förändringar. Vad jag lärde mig genom denna undervisning är att varken lärare eller studenter uppskattar två timmars föreläsningar om Zoom! Du måste bryta upp och ordna om ditt innehåll så att eleverna kan titta på, pausa och se om kortare videor på sin egen tid och sedan samlas för livesessioner.  </p><p>– Det inspirerar mig att tänka på hur vi kan använda denna teknik i framtiden. Några av mina föreläsningar har spelats in med en telefon och en selfiepinne, så varför inte spela in historieföreläsningar ute i världen framför de byggnader jag pratar om, säger James Benedict Brown.  </p><p>I prismotiveringen säger fakulteten följande om valet av James Benedict Brown:</p><p>”James Benedict Brown får priset för sitt engagerade arbete med att utveckla kurserna i arkitekturhistoria. Han inspirerar kollegor till att arbeta med digitala metoder och verktyg på nya kreativa sätt, vilket är mycket uppskattat av lärare och studenter.”</p><p>Fakultetens pedagogiska pris delas ut varje år. Syftet är att synliggöra och uppmuntra lärares engagemang och insatser i högskolepedagogisk utveckling. Prissumman är 30 000 kronor.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekt-far-pedagogiskt-pris_10121257/https://www.umu.se/nyheter/konstkurator-atervander-till-umea-som-ny-forestandare-for-umarts_10003921/Konstkurator återvänder till Umeå som ny föreståndare för UmArtsProfessor Ele Carpenter har utsetts till föreståndare för Umeå centrum för arkitektur, design och konst, UmArts. Hon får det övergripande ansvaret för att utveckla, leda och samordna Umeå universitets konstnärliga verksamheter. Ele kommer att vara baserad på Arkitekthögskolan där hon anställs som professor.Tue, 12 Jan 2021 08:13:06 +0100<p>– Jag är mycket glad över att bli en del av UmArts! Det blir ett nytt och mycket spännande sammanhang för mig och det är ett fantastiskt tillfälle att utveckla konstforskningen vid universitetet. Som kurator för samtida konst utvecklar jag nya sammanhang för kreativ tvärvetenskaplig forskning med universitet, offentliga museer och gallerier, så jag ser fram emot de nya möjligheterna i Umeå, säger Ele Carpenter, professor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p>De organisatoriska enheter som ingår i UmArts är Bildmuseet, Designhögskolan, Arkitekthögskolan, Konsthögskolan samt Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.</p><p>Det nya centrumet syftar till att ta ett samlat grepp kring de konstnärliga verksamheterna vid Umeå universitet för att bibehålla och utveckla hög kvalitet, samt skapa en tydlig målbild för det konstnärliga fältet och stärka dess synlighet och genomslagskraft såväl inom universitetet som nationellt och internationellt.</p><p>– Det är mycket glädjande att vi nu lyckats rekrytera en föreståndare för UmArts och Ele Carpenter är en mycket kompetent person att leda den verksamheten. Rekryteringsgruppen har gjort ett utmärkt jobb för att få alla bitar på plats. Jag ser fram emot att följa utvecklingen inom UmArts och det konstnärliga området under Eles ledning, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Som ny föreståndare prioriterar Ele Carpenter att börja arbeta med att inrätta ett nytt forskningsnätverk för alla ingående delar i UmArts.</p><p>– UmArts kommer att arrangera till exempel läsgrupper för forskare, föreläsningar, workshops och utställningar vilka fokuserar på några av de viktigaste frågorna om hur det är att leva i vår tid: Vård av planeten, Avkolonisering och Den nukleära antropocen. Detta internationellt viktiga program kommer att bidra till att stödja befintlig konstforskning på campus och utveckla nya regionala, nationella och internationella partnerskap, säger hon.</p><p>Ele Carpenter har redan en långvarig relation till Umeå universitet alltsedan 2008 då hon erhöll ett konstnärligt postdoktorsstipendium och anställning vid Humlab för att studera sin utställning Öppen källkodsbroderi som hon gjort för Bildmuseet. På vägen fram till att Umeå blev europeisk kulturstad 2010 deltog hon i juryn på stadsturnén för att lyfta fram Umeås internationella kulturella nätverk, vilket hon tycker var ett hedersamt uppdrag.</p><p>År 2016 kuraterade hon utställningen <em>Perpetual Uncertainty</em> på Bildmuseet och valde ut konstnärer för att göra nytt arbete som svar på Den nukleära antropocen. Hon var också med och publicerade boken <em>The Nuclear Culture Source Book</em> vilken följde med utställningen som turnerade till Z33 i Belgien och Malmö Konstmuseum (2016-2018).</p><p><a href="https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/487ccc17d1d37994a264be61a12626f5">Pressbild. Foto: Darren Banks</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Biografi:</h2><p>Professor Ele Carpenter kommer senast från Goldsmiths University of London, där hon var docent i curaterande vid the Department of Art och föreståndare för the Nuclear Culture Research Group. Hennes senaste utställningar inkluderar Splitting the Atom på the CAC Center for Contemporary Art och the Energy & Technology Museum i Vilnius i Litauen (2020). Eles forskning inom atomkraft har lett till hennes deltagande i OECDs Kärnenergiorgan, där hon håller föreläsningar och workshops om konst och atomkraftkultur inbegripet djupliggande tidsmarkörer för högaktivt radioaktivt avfall. Hon är gästforskare vid the Institute of the Arts, University of Cumbria, och 2019 tilldelades hon sitt strålskyddsintyg.</p><p>Ele Carpenter utbildade sig ursprungligen till konstnär vid Leeds Metropolitan University (1993) och påbörjade sitt doktorsarbete i konstgalleri- och museumstudier vid Manchester University (1996), varefter hon fick en traineetjänst vid the Museum of Modern Art i Oxford. Ele drev därefter ett offentligt galleri i Sunderland i norra England i fem år och därefter hjälpte hon till att upprätta samhällsbiokollektivet Star & Shadow där hon planerade programmet av konstnärer, film och video. Hon erhöll sin doktorsexamen vid CRUMB Media Arts Research Centre 2008 vid University of Sunderland, samtidigt som hon arbetade som associerad curator vid CCA Glasgow. Därefter var hon postdoktor vid Umeå universitet innan hon började undervisa på MFA kurator-programmet vid Goldsmiths 2009.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/konstkurator-atervander-till-umea-som-ny-forestandare-for-umarts_10003921/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-gor-skillnad-for-flyktingar-i-izmir-och-lesvos_9912993/Arkitektstudenter gör skillnad för flyktingar i Izmir och LesvosFlyktingkrisen är en av de största utmaningarna för det globala samhället och med effekterna av klimatförändringar kommer den att fortsätta växa i omfattning och betydelse. Det är därför Arkitekthögskolan vid Umeå universitet satte igång ett projekt som i år engagerar 40 hängivna mastersstudenter i att göra konkret skillnad för människor som befinner sig på flykt. Projekten redovisas denna vecka.Wed, 16 Dec 2020 13:41:59 +0100<p>– Våra mastersstudenter behöver inte längre oroa sig för att deras roll som arkitekter är något abstrakt; här finns ett tydligt behov där studenternas kunskaper är värdefulla och lösningar brådskande, säger Amalia Katopodis, universitetsadjunkt och ansvarig för Studio 10 på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p>Formen för Arkitekthögskolans arbete med flyktingkrisen är att en undervisningsstudio i årskurs 4–5 skapats med fokus på att utföra verkliga projekt i kontexten av östra Medelhavsgränsen till EU med fokus på Izmir i Turkiet och Lesvos i Grekland. I samarbete med globala forskningskluster, lokala akademiska institutioner, icke-statliga organisationer, aktivister och flyktingar är målet att minska det avstånd som ofta finns mellan arkitektutbildningarna och utövandet av arkitektur i verkliga sammanhang.</p><p>Ett exempel på detta har varit ett samarbete med mötesplatsen TIAFI Community Center som hjälper mer än 2 000 syriska flyktingar som lever som internflyktingar i den turkiska staden Izmir till konsekvens av det avtal som upprättats mellan EU och Turkiet. TIAFI stödjer utöver syriska flyktingar också ett stort antal lokala turkiska familjer som drivits på flykt till följd av en jordbävning som drabbade staden i närtid.</p><p>– Jag har haft nöjet att arbeta med några av de fantastiska unga arkitektstudenterna de senaste månaderna, säger Anne O’Rorke vid TIAFI Community Center. Studenterna gick in i arbetet med stor entusiasm, energi och kreativitet och gav oss hopp om en bättre framtid för de flyktingar vi stödjer och för TIAFI som nu formas till en välfungerande mötesplats.</p><p>Ett annat exempel på arbetet inom ramarna för studion har varit ett nära samarbete med studenter från Yaşar University i Izmir där man tillsammans utvecklat en atlas över den fysiska och sociala verkligheten i staden som därefter kommit att utgöra kontexten för de specifika studentprojekten.</p><p>Studenternas resultat blir också del i ett större pågående forskningsprojekt, WHIT: Wellbeing, Housing and Infrastructure in Turkey under ledning av Institute of Development Studies i University of Sussex, där Umeåprofessor Robert Mull är medarbetare tillsammans med forskare, icke-statliga organisationer och ingenjörer från Storbritannien och Turkiet.</p><p>Mastersstudenterna har arbetat med att koppla estetiska, etiska och politiska värderingar till arkitektoniska, urbana, sociala, materiella och miljömässiga strategier som resulterat i allt ifrån prototyper och ritningar till interventioner i samhället – vilka kan förbättra situationen för människor på flykt i Izmir och Lesvos.</p><p>Till exempel utforskar några av studenterna föreställningar om att skapa ett hem och identitet som manifesteras genom bostadsstrategier som behandlar integritet, välbefinnande och ägande. De tar fram 1: 1 materialprototyper, detaljerade byggnadskomponenter samt steg för steg riktlinjer för större strategier relaterade till kommunens planer.</p><p>Andra har tagit itu med frågor om genus och barn och utforskar dessa områden genom hantverk, utbildning och sysselsättning i nära diskussion med befintliga icke-statliga organisationer och planerar evenemang och aktiviteter i syfte att stärka människorna som är på flykt. Några studenter har fokuserat på brådskande frågor med 1: 1 insatser i form av prototyper för att ge dricksvatten, isolering och möta behovet av sanitära lösningar.</p><p>– Vi ser fram emot studenternas digitala projektredovisningar och även att fortsätta vårt arbete under resten av läsåret med detaljerade stads-, bostads- och materialförslag som kommer att förbättra välbefinnandet och vardagen för de familjer på flykt som bor i Izmir och Lesbos. Vår förhoppning är att några av idéerna i slutändan kan förverkligas, säger Sangram Shirke, universitetsadjunkt och programansvarig på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p> </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Studio 10:</h2><p><em>Making the Difference: Architecture for displaced populations in Greece and Turkey</em> är en studio på mastersnivå på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Lärare är Robert Mull, Amalia Katopodis och Sangram Shirke. I studion deltar arkitektstudenter från Umeå universitet och Yasar University i Izmir.</p><p>Samarbetspartners: Prof. Meltem Gürel och the Department of Architecture of Yasar University in Izmir, the WHIT consortium, Anne O’Rorke och Elisabeth Cunningham från <a href="https://tiafi.org">the TIAFI Community Center in Izmir</a>, Shareen Elnaschie från <a href="http://www.displaceddesigners.org">the Office of Displaced Designers i Lesvos</a>.</p><p> </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">För journalister:</h2><p>Projektredovisningar av mastersstudenter i Studio äger rum torsdag den 17 december och fredag den 18 december via Zoom.</p><p>Journalister är välkomna att boka in Zoom-intervjuer med lärare och studenter på måndag 21 december eller onsdag 23 december klockan 9-10. Skicka din bokningsförfrågan till <a href="mailto:amalia.katopodis@umu.se">amalia.katopodis@umu.se</a> eller  <a href="~/link/199c22e0c1004deda0ee9ae38de67aed.aspx">sangram.shirke@umu.se</a></p><p> </p><p><a href="https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/d4ff0445736ddaa05e487b80f31d25f1">Pressbilder. Foto: Robert Mull och Mattias Pettersson</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-gor-skillnad-for-flyktingar-i-izmir-och-lesvos_9912993/https://www.umu.se/nyheter/studenter-tog-over-fakultetens-instagram-under-terminsstarten_9543082/Studenter tog över fakultetens Instagram under terminsstartenDen Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens Instagram har presumtiva och nuvarande studenter som främsta målgrupp. För att få fart på kontot fick tre studenter ta över kontot tre dagar vardera och skildra studentlivet under terminsstarten.Wed, 02 Sep 2020 13:44:22 +0200<p>De tre som som instagrammat för Teknats räkning är Linnéa Andersson, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, Gustaf Söderlund, civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap och Ebba Landstedt, arkitektprogrammet.</p><p>Samtliga har varit ”generaler” för sina respektive utbildningsprograms mottagningsaktiviteter för nya studenter, så det är framförallt mottagningen och campus som visats upp när de publicerat händelser och bilder på fakultetetens instagramkonto.</p><p>Deras publiceringar har lett till ett 50-tal nya följare på instagramkontot.</p><p>Fakultetens kommunikatörer planerar att ha fler så kallade student takeovers under höstterminen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vill du också följa oss på Instagram?</h2><p>Gå in i Instagramappen och sök efter <strong>tekniknatur_umeauniversitet</strong></p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-tog-over-fakultetens-instagram-under-terminsstarten_9543082/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenters-examensutstallning-tar-steget-ut-pa-natet_9221865/Arkitektstudenters examensutställning tar steget ut på nätetVanligtvis slutar läsåret på Arkitekthögskolan med en examensutställning i skolbyggnaden på Umeå universitets konstnärliga campus. Sedan mitten av mars i år har emellertid all undervisning bedrivits på distans, och därmed tar nu även examensutställningen steget till det virtuella. Mellan 4 juni och 5 juli kommer utställningen kontinuerligt att växa fram som ett flöde på den sociala medieplattformen Instagram. Tue, 26 Sep 2023 14:01:50 +0200<p>Utställningen kommer i turordning att presentera utbildningsprogrammen, årskurserna och tillhörande designstudios – en typ av ämnesinriktningar inom årskurserna – genom bildmaterial och studentarbeten från det gångna läsåret.</p><p>– Arkitekthögskolan har kommunicerat via sociala medier regelbundet sedan skolan öppnade för drygt tio år sedan. Den stora skillnaden under utställningsperioden 2020 är att utbildningen visas upp mer samlat så att betraktaren enkelt kan få en känsla för hur utbildningsplaner, designstudios och studentarbeten hänger samman, säger Emelie El-Habta, institutionsadministratör och kurator för utställningen.   </p><p>Det femåriga arkitektprogrammet ger studenterna möjlighet att välja mellan tre olika designstudios i årskurs 2 och 3, samt mellan två alternativ i årskurs 4 och 5. Undervisningen följer samma kursplaner, och kompletteras av gemensamma kurser i exempelvis teori, historia, teknologi och samhällsplanering, men varje studio har en ämnesinriktning som studentprojekten relaterar till. Studiosystemet erbjuder en slags flexibilitet, där utbildningen snabbt kan relatera utbildningens innehåll till frågor med stor relevans för studentgruppen, arkitektkåren och samhället i stort.</p><p>– Vår studiostruktur gör det möjligt för oss att relatera till såväl globala som regionala förhållanden berättar Amalia Katopodis, programansvarig för arkitektprogrammet. Den möjliggör för våra studenter att engagera sig med verkliga aktörer samt att adressera relevanta pågående händelser inom arkitekturfältet med fokus på sociala, miljömässiga och teknologiska utmaningar under utbildningens gång.</p><p>– Ett exempel på detta från det gångna läsåret syns i hur två av våra studios i årskurs 2 och 3 har valt att arbeta med aktuella frågor i ett större regionalt sammanhang. Den ena har arbetat med Kiruna och den pågående omlokaliseringen av stadskärnan i kölvattnet av gruvdriftens expansion och den andra på Holmön utanför Umeå i samarbete med lokala aktörer som jobbar med att utveckla ön, säger Amalia Katopodis.</p><p>På Arkitekthögskolan finns förhoppningar att positiva lärdomar kan göras under de omständigheter som plötsligt förändrade vardagen under den gångna terminen.</p><p>– Den fysiska utställningen på skolan har en viktig funktion, inte minst som avrundning av läsåret och för att studenter ska få chansen att se varandras arbeten. Samtidigt ser vi en möjlighet att i det virtuella bättre nå branschaktörer i regionen samt potentiella sökande. Vi tror att vi för dem kan ge en tydligare bild av våra aktiviteter och de frågor vi jobbar med. Det är också därför vi selektivt valt Instagram som kanal. Vi tror att vi på så sätt flyttar ut utställningen i människors vardag, i stället för att de aktivt besöker oss. Det ska bli intressant att se hur det funkar, avslutar Emelie-El Habta.</p><p><em><strong>För journalister:<br></strong></em>Journalister kan boka tid för intervjuer med utställningens kuratorer samt lärare på Arkitekthögskolans utbildningar. Det är även möjligt att höra av sig för ytterligare tips om enskilda examensarbeten, samt för att få tillgång till ett exemplar av den tryckta årsboken UMA Works 2020 som kommer att släppas i samband med öppnandet av den digitala utställningen.</p><p>Läs mer om <a title="Arkitektprogrammet" href="~/link/edf56fdd776e4e14a64791e6fb696fe6.aspx">Arkitektprogrammet</a> och <a title="Masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad" href="~/link/a4be48c268974e79b0dc042bcad38b66.aspx">Masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad</a></p><p><a title="Följ examensutställningen på Instagram" href="https://www.instagram.com/uma_architecture/">Följ examensutställningen på Instagram</a></p><p><strong>Kontakt för mer information eller boka intervjuer:</strong></p><p>Emelie El-Habta, administratör, Arkitekthögskolan, Umeå universitet<br>Telefon: 090-786 99 30<br>E-post: emelie.el-habta@umu.se</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenters-examensutstallning-tar-steget-ut-pa-natet_9221865/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-vann-tavling-om-byggkeramik_8880744/Arkitektstudenter vann tävling om byggkeramikFanny Tersmeden, Johannes Henriksson och Oscar Landing, studenter på Arkitektprogrammet vid Umeå universitet, har vunnit förstapris i studenttävlingen Nya ögon på byggkeramik med sitt bidrag Bind ihop bandet. Fri, 14 Feb 2020 10:51:47 +0100<p>Stockholmsmässan/Nordbygg, Byggkeramikrådet, BKR, och Sveriges Arkitekter bjöd in arkitektstudenter att utforma ett besökscafé genom tävlingen Nya ögon på byggkeramik. Fanny Tersmeden, Johannes Henriksson och Oscar Landing som går sista året på Arkitektprogrammet på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, deltog och vann studenttävlingen med sitt bidrag Bind ihop bandet. Det vinnande bidraget ska uppföras i entrén på Stockholmsmässan under Nordbygg 2020 i april. Bidraget belönas även med prissumman 25 000 kronor.</p><p>Ur juryns motivering:</p><p><em>”Bind ihop bandet” inspirerar från första ögonkastet på ett lekfullt sätt. Förslaget visar ett kakelklätt band som mjukt sveper in och annonserar besökscaféet. Caféet är välplanerat och bandet som bygger upp caférummet skapar en sekvens av infobord, bardisk och sittplatser. På några ställen lyfter bandet i en elegant båge, och bildar portiker till caféområdet eller blir tak över serveringsdisken.”</em></p><p>Nu fortsätter arbetet med byggplanering och uppförande av det vinnande förslaget. Besökscaféet kommer att invigas den 21 april och användas under Nordbygg 21–24 april. Bind ihop bandet kommer sedan att stå kvar som mötesplats i huvudentrén på Stockholmsmässan fram till sommaren 2020. Under prisutdelningen den 23 april på Nordbygg presenteras vinnarna och hedersomnämnda förslag på scen.</p><p><a title="Läs mer om tävlingen" href="https://www.nordbygg.se/senaste-nytt/nya-ogon-pa-vinnare?sc_lang=sv-se">Läs mer om tävlingen</a></p><p><a title="Läs mer om det vinnande bidraget" href="https://www.arkitekt.se/app/uploads/2020/02/11-bind-ihop-bandet.pdf">Läs om det vinnande bidraget</a></p><p><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></p><p>Oscar Landing, student, Arkitektprogrammet, Arkitekthögskolan<br>Telefon:  070-978 84 27<br>E-post: o_landing@hotmail.com</p><p>Fanny Tersmeden, student, Arkitektprogrammet, Arkitekthögskolan<br>Telefon: 070-417 47 71<br>E-post: fanny.tersmeden@hotmail.com</p><p>Johannes Henriksson, student, Arkitektprogrammet, Arkitekthögskolan<br>Telefon: 072-341 15 12<br>E-post: johannes.henriksson@outlook.com</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-vann-tavling-om-byggkeramik_8880744/https://www.umu.se/nyheter/ny-ledning-pa-arkitekthogskolan_8309980/Ny ledning på ArkitekthögskolanDet är nu klart med ny ledning på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Ny prefekt blir Mikael Henningsson, tidigare prefekt vid Institutionen för psykologi. Sara Thor kliver in som ställföreträdande prefekt och Michael Gruber blir biträdande prefekt. Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200<p>– Det ska bli väldigt spännande att få vara en del av skolans fortsatta utveckling, både när det gäller att driva det populära arkitektprogrammet och också att över tid att föra in mer forskning i verksamheten, säger Mikael Henningsson, ny prefekt vid Arkitekthögskolan.</p><p>Mikael Henningsson är 59 år och född i Vännäs. Han utbildade sig till psykolog vid Umeå universitet och arbetade inom psykiatrin i några år, innan han återvände till universitetet och disputerade 1999. Han har därefter forskat och undervisat, varit studierektor för psykologprogrammet och senare prefekt vid Institutionen för psykologi. Han är en uppskattad lärare, som både belönats med studentkårens och samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska priser.</p><p>Sara Thor blir ställföreträdande prefekt. Hon är utbildad till arkitekt på Chalmers och La Villette i Paris. Hon har tidigare arbetat som praktiserande arkitekt på kontor i Storbritannien och har sedan 2015 undervisat på Arkitekthögskolan, där hon är kursansvarig lärare för en designstudio på masterprogrammet.</p><p>Michael Gruber har utsetts till biträdande prefekt. Han är 56 år och kommer ursprungligen från Göteborg. Hans ansvarsområde kommer att vara utbildning och han får också rollen som studierektor. Michael Gruber är universitetslektor i psykologi och kommer närmast från Institutionen för psykologi, där han i mer än 15 år i olika roller arbetat som pedagogisk ledare. 2016 utsågs han till excellent lärare.</p><p>I ledningen ingår också Amalia Katapodis, universitetsadjunkt, som tidigare utsetts av fakultetens utbildningskommitté till programansvarig för arkitektprogrammet och masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad. Sedan 2007 är hon praktiserande arkitekt och har undervisat sedan 2011. De senaste fyra åren har hon undervisat vid Arkitekthögskolan i Umeå.</p><p>– Jag är mycket glad över att vi har fått en så kompetent ledning på plats, säger Mikael Elofsson, dekan vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Det borgar för att Arkitekthögskolan fortsätter utvecklas och fokus ligger nu på att bygga upp en robust forskningsmiljö.</p><p>– Fakultetsledningen har gjort ett utmärkt arbete med att på kort tid hitta en ny ledning för Arkitekthögskolan, säger rektor Hans Adolfsson. Med en ny ledning på plats kan arbetet med att dels utveckla skolan men också att stärka verksamheten på konstnärligt campus fortsätta.</p><p><a title="Läs mer om Arkitekthögskolan" href="http://www.arch.umu.se">Läs mer om Arkitekthögskolan</a></p><p><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></p><p>Mikael Henningsson, prefekt, Arkitekthögskolan, Umeå universitet<br>Telefon: 090-786 57 98<br>E-post: mikael.henningsson@umu.se</p><p>Mikael Elofsson, dekan, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet<br>Telefon: 090-786 93 28, 070-616 93 28<br>E-post: mikael.elofsson@umu.se</p><p><a title="Pressfoto för nedladdning" href="https://mediabank.umu.se/selection/3a6215a8e3399c940923c5aa1dc57794">Pressfoto för nedladdning</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ledning-pa-arkitekthogskolan_8309980/https://www.umu.se/nyheter/arkitektur-i-framkant-nar-arkitekthogskolans-studenter-staller-ut_7957455/Arkitektur i framkant när Arkitekthögskolans studenter ställer utÅrets slututställning på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, UMA Show 2019, öppnar dörrarna på onsdag 5 juni kl 18.00. Utställningen är öppen för allmänheten och besökarna får ta del av arkitektstudenternas arbeten från det gångna läsåret. Utställningen tar över hela Arkitekthögskolan och sträcker sig ända ner till Umeälvens strand. Fri, 31 May 2019 11:15:02 +0200<p>Utställningen består av konstruktioner i full skala, modeller, skisser och affischer som skapats av studenter i alla årskurser och dess temaindelade studior.</p><p>– Studenterna visar upp projekt som ligger i framkant i frågor som är centrala för arkitektyrket och för samhället i stort som exempelvis hållbarhet, demokratifrågor och migration, säger Ana Betancour, rektor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet</p><p>På Arkitekthögskolan undersöker studenterna alternativa arbetsmetoder i gränslandet mellan arkitektur, konst och samhällsplanering. Tillsammans med invånare och andra professioner utforskas nya former för samverkan och utveckling av arkitektens framtida roll.</p><p>– Tillsammans samlar UMA – personal, studenter, gäster, lärare, forskare och kritiker – många perspektiv på arkitekturens, konstens och samhällsplaneringens metoder och samverkansprocesser. Skolans utbildning och forskning sprider sig utanför skolans väggar och samspelar med det vardagliga livet, säger Ana Betancour.</p><p>På Arkitekthögskolan läggs mycket fokus på att reflektera kring social och ekologisk hållbarhet, resursmedvetenhet och integrerad design. Arkitekthögskolan startade 2009 och under hela 2019 uppmärksammas tioårsjubileet på olika sätt.</p><p><a title="Läs mer om Arkitekthögskolan" href="http://arch.umu.se/sv/">Läs mer om Arkitekthögskolan</a></p><p><a title="Läs mer om Arkitektprogrammet" href="~/link/edf56fdd776e4e14a64791e6fb696fe6.aspx">Läs mer om Arkitektprogrammet</a></p><p><strong>För journalister:</strong></p><p>Välkommen på officiell invigning torsdag 5 juni 18.00 på Arkitekthögskolan vid Umeå universitets Konstnärliga campus, Östra Strandgatan 30 C, 903 33 Umeå.</p><p><strong>Utställningens öppettider:</strong></p><p>Utställningen öppnar på onsdag 5 juni 2019 och kan ses fram till söndagen 9 juni.</p><p>Onsdag 5 juni kl. 18.00–21.00</p><p>Torsdag 6 juni (Nationaldagen) kl. 9.00 –17.00</p><p>Fredag 7 juni kl. 9.00–17.00</p><p>Lördag 8 juni kl. 11.00–17.00</p><p>Söndag 9 juni kl. 11.00–17.00</p><p><strong>För mer information eller att boka intervjuer, kontakta gärna:</strong></p><p>Emelie El-Habta, administratör, Arkitekthögskolan, Umeå universitet<br>E-post: emelie.el-habta@umu.se</p><p>Erik Persson, institutionsadministratör, Arkitekthögskolan, Umeå universitet<br>E-post: jens.erik.persson@umu.se<br>Telefon: 090-786 71 16</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektur-i-framkant-nar-arkitekthogskolans-studenter-staller-ut_7957455/https://www.umu.se/nyheter/prefekt-och-bitradande-prefekt-pa-arkitekthogskolan-kliver-av_7962227/Prefekt och biträdande prefekt på Arkitekthögskolan kliver avTvå personer av tre i ledningen på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, prefekten Ana Betancour och biträdande prefekten Anna Croon, lämnar sina ledningsuppdrag. Wed, 29 May 2019 14:20:14 +0200<p>Ana Betancour och Anna Croon lämnade på måndagen besked om att de lämnar sina uppdrag som prefekt och biträdande prefekt med två månaders varsel.</p><p>Betancour och Croon uppger som anledning till uppsägningen av sina prefektkontrakt att de upplever sig sakna det stöd från fakultets- och universitetsledningen som de behöver för att kunna leda och utveckla Arkitekthögskolan.</p><p>Förutom Ana Betancour och Anna Croon, har Carl-Johan Vesterlund, programansvarig för arkitektprogrammet, samt Tobias Westerlund, studierektor, meddelat att de lämnar sina uppdrag.</p><p>Fakulteten har inlett processen med att identifiera personer som kan fylla vakanserna och kommer att agera för att lösa den uppkomna situationen på bästa möjliga sätt. Fakultetsledningen har initierat dialoger med universitetsledning, NTK Umeå naturvetar- och teknologkår och anställda vid Arkitekthögskolan.</p><p> </p><h2 id="info0">Om Arkitekthögskolan</h2><p>Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus. Skolans mål är att utbilda framtida arkitekter som kan arbeta för social förändring, mot ett hållbart samhälle, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt till professionen.</p><p> </p><p><a href="http://www.arch.umu.se">Läs mer om Arkitekthögskolan </a></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/prefekt-och-bitradande-prefekt-pa-arkitekthogskolan-kliver-av_7962227/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenternas-examensprojekt-tanker-nytt-om-samhallets-utmaningar_5811312/Arkitektstudenternas examensprojekt tänker nytt om samhällets utmaningarÅrets slututställning på Umeå universitets Arkitekthögskola, UMA Summer Show 2018, öppnar officiellt dörrarna på torsdag den 31 maj klockan 18:00. Här får besökare ta del av arkitektstudenternas arbeten från läsåret i en utställning som tar över hela Arkitekthögskolan, från studenternas studior på de översta våningsplanen ända ner till älvens strand.Wed, 20 Jun 2018 10:13:42 +0200<p><em><sup>Studenter i årskurs 1 bygger upp en fullstor paviljong. Foto: Johannes Samuelsson</sup></em></p><p>Utställningen består av konstruktioner i full skala, modeller, skisser och affischer som producerats av studenter i alla årskurser och studior.</p><p>– I år visar våra studenter i årskurs ett upp en fullstor paviljong som de har utformat och byggt tillsammans. Det visas, bland mycket annat, även projekt som undersöker relationen mellan stad och livsmedelsproduktion samt projekt om lokalsamhället i stadsdelen Ålidhem, säger Ana Betancour, rektor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p>Under det gångna läsåret har man gjort en omstrukturering av kurserna som numera följer en vertikal studiostruktur. Det innebär att studenter från olika årskullar får arbeta tillsammans i nära samarbete kring tematiska utgångspunkter.</p><p>– Genom det nya studioupplägget har Arkitekthögskolan kunnat lägga sig i framkant i frågor som är centrala för arkitektyrket och för samhället i stort, som exempelvis hållbarhet, demokratifrågor och migration, förklarar Ana Betancour.</p><p>På Arkitekthögskolan läggs mycket fokus på att reflektera kring social och ekologisk hållbarhet, resursmedvetenhet och integrerad design. Skolan präglas också av dynamiken mellan det lokala och regionala läget i norra Sverige, och den internationella karaktären med lärare, gäster och studenter från hela världen.</p><h2 id="info0">För journalister:</h2><p>Välkommen på officiell invigning torsdag den 31:a maj 18:00 på Arkitekthögskolan vid Umeå universitets Konstnärliga campus</p><h2 id="info1">Utställningens öppettider:</h2><p>Utställningen öppnar på torsdag den 31:a maj 2018 och kan ses fram till torsdag den 7:e juni.</p><p>Torsdag den 31:a maj kl. 18:00 – 21.00Fredag den 1:a juni kl. 15.00 - 17.00Lördag den 2:a juni kl. 11.00 – 15.00Söndag den 3:e juni kl. 11.00 – 15.00Måndag den 4:e juni kl. 9.00 – 17.00Tisdag den 5:e juni kl. 9.00 – 17.00<br>Torsdag den 7:e juni kl. 9.00 – 17.00</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Kontakt för mer information eller boka intervjuer:</h2><p>Emelie El-Habta, Administratör på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet<br>E-post:<a href="mailto: emelie.el-habta@umu.se"> emelie.el-habta@umu.se</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenternas-examensprojekt-tanker-nytt-om-samhallets-utmaningar_5811312/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolans-forskarutbildning-uppfyller-inte-kvalitetskrav_5811480/Arkitekthögskolans forskarutbildning uppfyller inte kvalitetskravNu har beslut kommit angående Universitetskanslersämbetets, UKÄs, utvärdering av forskarutbildningar i arkitektur i Sverige. Umeå universitet får det samlade omdömet ifrågasatt kvalitet.Wed, 20 Jun 2018 10:15:23 +0200<p><em><sup>Arkitekthögskolan på Konstnärligt campus. Foto: Ulrika Bergfors</sup></em></p><p>Beslutet innebär att forskarutbildningen i arkitektur inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning på forskarnivå och lärosätet riskerar tillståndet att utfärda doktorsexamen i arkitektur.</p><p>Arkitekthögskolan vid Umeå universitet ska senast 2 maj 2019 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Därefter kommer UKÄ att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda doktorsexamen i arkitektur.</p><p>UKÄ har gjort en nationell utvärdering av samtliga utbildningar på forskarnivå i arkitektur i Sverige.</p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolans-forskarutbildning-uppfyller-inte-kvalitetskrav_5811480/https://www.umu.se/nyheter/att-bli-arkitekt-i-aleppo-syrienkriget-fran-ett-studentperspektiv_5811581/Att bli arkitekt i Aleppo: Syrienkriget från ett studentperspektivArio Racho från Syrien är sedan hösten 2017 student på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Han håller en öppen föreläsning den 25 april om Syrienkriget och studenternas dagliga liv med drömmar och bekymmer mitt i kaoset.Wed, 20 Jun 2018 10:16:15 +0200<p><em><sup>Aleppos stadsbild innan kriget. Foto: © Vyacheslav Argenberg</sup></em></p><p>Föreläsningen syftar till att dela med sig av avgörande stunder under Syrienkriget och specifikt om studenters dagliga liv, genom att förflytta sig igenom deras bekymmer och drömmar, planer och hopp före och efter kriget.</p><p>Inbördeskriget har medfört förödande effekter i Aleppo, den näst största staden i landet. Mer än hälften av staden slets i stycken. Många gamla byggnader och monument blev delvis eller helt förstörda, bland annat UNESCOs världsarvsområden, såsom citadellet från 1200-talet.</p><p>En annan förödande attack inträffade den 15 januari 2013, samma dag då den första examensperioden startade vid universitetet i Aleppos. Arkitekthögskolan och angränsande byggnad, ett studentboende, träffades av två missiler som orsakade massiv förstörelse och 242 offer (82 dödsfall och 160 skadade bland studenter, handledare och barn). Mitt i kaoset och i frånvaro av grundläggande infrastrukturer (el, vatten, värme, kommunikation, mediciner och till och med mat) lyckades studenterna genomföra sina tentor den terminen.</p><p>Ario Racho, student på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, föddes i Qamishli, Syrien. Han började studera arkitektur vid University of Aleppo 2010. Under 2012 var han på grund av kriget tvungen att överge sina studier och återvände till sin hemstad. Efter några år flyttade han till Sverige, där han läste in för att bli behörig att söka till svenska universitet. År 2017 kom Ario Racho in på Arkitektprogrammet vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0">Om föreläsningen:</h2><p><strong>Datum:</strong> 25 april<br><strong>Tid:</strong> Klockan 13:30<br><strong>Plats: </strong>Auditorium, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, Konstnärligt campus</p><h2 id="info1">För mer information, kontakta gärna:</h2><p>Emelie El-Habta, Institutionsadministratör på Arkitekthögskolan<br>E-post: <a href="mailto:emelie.el-habta@umu.se">emelie.el-habta@umu.se</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/att-bli-arkitekt-i-aleppo-syrienkriget-fran-ett-studentperspektiv_5811581/https://www.umu.se/nyheter/succe-for-umea-universitet-moter_5811906/Succé för Umeå universitet möterDet var fullsatt i ljusgården i Lärarhuset när kultur och demokratiminister Alice Bah Kuhnke besökte Umeå universitet och samtalsserien Umeå universitet möter. Under serien möter höga företrädare för de politiska partierna forskare vid Umeå universitet.Wed, 20 Jun 2018 10:18:59 +0200<p>Närmare femhundra studenter, gymnasielever lärare och annan universitetspersonal fanns samlade i Ljusgården när samtalsserien under ledning av statsvetaren Malin Rönnblom och TV-journalisten Sverker Olofsson startade på fredagen.</p><p>Malin Rönnblom inledde samtalet med att belysa den oro som finns i samhället när det gäller tillståndet för demokratin, vilket också tydliggör syftet med samtalsserien.</p><p>– Den här typen av samtal är ett sätt att ta vara på demokratin och ta vara på det utrymme som vi har att samtala. Under samtalsserien vill vi inte slå varandra i huvudet med lättköpta poänger utan få till ett fördjupande samtal där vi också vädrar och problematiserar demokratins situation i dag, sa Malin Rönnblom.</p><p>Under samtalet medverkade även Sara Edenheim, Umeå Centrum för Genusstudier, UCGS, Katrin Holmqvist-Sten, Konsthögskolan och Katarina Pierre, Bildmuseet.</p><p>Alice Bah Kuhnke som precis har haft en dragning för regeringen om tillståndet för demokratin konstaterade även hon att demokratin står inför stora utmaningar.</p><p>– Vår demokrati är stark jämfört med många andra länder i världen. Valdeltagandet har ökat de senaste tre valen. Samtidigt finns det en rad djupt oroväckande tendenser. Vi lever i ett land som är mer polariserat än på väldigt länge. Allt fler människor lever nära varandra men de har väldigt olika liv, och en sådan verklighet vet vi inte är bra för demokratin, säger Alice Bah Kuhnke.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5eb41425-4228-4cb4-99d6-cb275d8c5988" data-contentname="Alice Bah UmU möter">{}</div><p><a class="columnarrow" href="https://www.facebook.com/umeauniversitet/videos/10155210180685736/">Se hela sändningen från Umeå universitet möter kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cff0501d-c26a-486d-8b6d-f583a7bb02a9" data-contentname="Om Umu-möter">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/succe-for-umea-universitet-moter_5811906/https://www.umu.se/nyheter/panelsamtal-for-en-jamstalld-stad_5811909/Panelsamtal för en jämställd stadUnder hashtagen #sistaspikenikistan har kvinnor inom byggbranschen delat med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier, övergrepp och våld. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och många vill nu gå från ord till handling. Den 7 mars hölls därför ett panelsamtal på Arkitekthögskolan med temat Könsrelaterade maktstrukturer inom byggbranschen, med fokus på arkitektur och stadsbyggnad.Wed, 20 Jun 2018 10:19:01 +0200<p><em>Panelen bestod av Ana Betancour, Linda Gustafsson, Anna Lundberg och Anna-Carin Dahlberg. Moderator för samtalet var Cajsa Winge.</em></p><p>Moderator för samtalet var Arkitekthögskolans alumni Cajsa Winge som också är en av initiativtagarna till sista #sistaspikenikistan. Panelen bestod av Ana Betancour, professor i arkitektur och rektor vid Arkitekthögskolan, Anna Lundberg, kontorschef på Sweco i Umeå, Anna-Carin Dahlberg, kontorschef på White i Umeå, samt Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg på Umeå kommun. I publiken satt många verksamma arkitekter från Umeå, studenter från Arkitekthögskolan och andra institutioner vid Umeå universitet, universitetspersonal och allmänhet.</p><p>Under panelsamtalet diskuterades frågor som rör arbetsmiljön inom byggbranschen. Panelen var överens om att det på varje arbetsplats behövs tydliga kanaler för att anmäla eventuella trakasserier, sexistiska jargonger och övergrepp men att det viktigaste arbetet ligger i att skapa ett jämställt arbetsklimat där sådant inte förekommer. Det är en svår process eftersom det rör sig om starkt rotade strukturer och någonting som måste vara en medveten strategi i det dagliga arbetet för att kunna uppnå en förändring.</p><p>– Feministisk arkitektur handlar inte främst om vad som skapas, utan hur och innefattar arbetsmetoder som är normbrytande och inkluderande i sig. Det innefattar bland annat ett problematiserande runt vem jag är och vem du är i din roll som arkitekt. Vi är en relativt homogen grupp människor som ska skapa miljöer för en heterogen grupp. Hur ska vi kunna skapa inkluderande miljöer om vi själva inte är det? säger Cajsa Winge, verksam arkitekt.</p><p>Cajsa trycker också på vikten av att ha förebilder och säger att hon själv inspireras av kvinnor som arbetar med eller forskar kring jämställdhet, som Ana Betancour, Katarina Bonnevier, Doina Petrescu och Despina Stratigakos.</p><p>Med valda fokus på arkitektur och stadsbyggnad var samtalet en chans att diskutera hur könsrelaterade maktstrukturer även sträcker sig utanför arbetsplatsen och formar arkitekturen och stadsrummet.</p><p>– Alla som arbetar med samhällsbyggande har ett stort ansvar att motverka de sociala normer och strukturer som skapar diskriminering, sexism och ett ojämlikt samhälle. Efter det som belysts i #metoo-rörelsen är det extra angeläget att ta fasta på de frågeställningar som lyfts fram i debatten. Vi behöver prata om hur arkitektur påverkar och kan bidra till jämställdhet, för vem och av vilka staden formas och hur vi kan bidra till ett socialt rättvist och jämlikt samhälle tillsammans. Vi ville därför bjuda in till ett samtal med lokala aktörer som arbetar med jämställdhet i sina uppdrag, säger Ana Betancour, rektor vid Arkitekthögskolan, Umeå universitet.</p><p>Linda Gustafsson berättade i samtalet om hur Umeå kommun arbetar med att synliggöra könsrelaterade maktstrukturer i stadsrummet, framför allt i olika typer av projekt. I deras arbete med projektet Gendered Landscape – En resa i Umeås könade landskap beskrivs bland annat hur bristen på jämställdhet är synligt i infrastrukturen. Arbetsplatser där framför allt män arbetar har i stor utsträckning goda parkeringsmöjligheter. Arbetsplatser som istället är kvinnodominerande tenderar att ligga intill bussförbindelser. Här är det tydligt att den rådande normen att män kör bil till jobbet och kvinnor åker buss påverkar hur vår omgivning planeras och i förlängningen också förstärker dessa strukturer.</p><p>Anna Lundberg och Anna-Carin Dahlberg var överens om att det är många yrkesgrupper involverade i varje projekt och att det är viktigt att satsningar på jämställdhet finns i alla led, från beställare till de sista handpåläggningarna på byggplatsen. Arkitekterna måste använda de verktyg som de har för att skapa miljöer för alla.</p><p>– För att åstadkomma en förändring är det viktigt att samtalen fortsätter inom såväl utbildningen som på arkitektkontoren och hela byggsektorn. Vi vill att Arkitekthögskolan ska vara en plats där akademin, samhällsbyggare och allmänheten kan samlas kring frågor som rör jämställdhet inom branschen, i arkitekturen och i stadsrummet, säger Ana Betancour.</p><p>Text och foto: Emelie El-Habta</p><h2 id="info0">Om Arkitekthögskolan:</h2><p>Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur. Skolan har som mål att utbilda framtida arkitekter som kan arbeta för social förändring, mot ett hållbart samhälle, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt till professionen.</p><p><a class="columnarrow" href="http://www.arch.umu.se">www.arch.umu.se</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/panelsamtal-for-en-jamstalld-stad_5811909/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-staller-ut-om-landsbygdsutveckling-och-sociala-motesplatser_5814409/Arkitektstudenter ställer ut om landsbygdsutveckling och sociala mötesplatserFredagen den 2 juni firar Arkitekthögskolan vid Umeå universitet slutet på läsåret med en utställning av studentprojekt från alla fem årskurser. Projekten tar avstamp från utforskandet av bland annat järnvägstationsområdet vid Umeå C, den norska glesbygdskommunen Træna och megastaden Ahmedabad i Indien.Wed, 20 Jun 2018 10:37:54 +0200<p><sup>Förberedelser för sommarutställning. Foto: Mattias Pettersson</sup></p><p>Läsåret 2016/2017 går mot sitt slut för Arkitekthögskolans studenter som nu visar upp sina terminsarbeten på årets sommarutställning. Verken består bland annat av fullskaliga konstruktioner, modeller, skisser och tryck av studenter från Arkitektprogrammets alla fem årskurser, samt från skolans mastersprogram.</p><p>Utställningen sträcker sig längs med skolans bottenvåning och vidare ut på byggnadens framsida vid Umeälvens strand.</p><p>Årskurserna har arbetat med olika teman.</p><p><strong>Årskurs 1:</strong> Förstaårsstudenterna har under det gångna året arbetat kring temat kropp, skala och rum genom vilket de utforskat området kring järnvägsstationen Umeå C. Deras bidrag till utställningen består dels av fyra fullskaliga paviljonger, dels av studenternas individuella portfolios.</p><p><strong>Årskurs 2: </strong>Studenterna i årskurs två har fokuserat på utveckling i landsbygdsområden och småstäder, bland annat genom studiebesök till skärgårdsöarna på Norrbyskär utanför Umeå samt till den norska kustkommunen Træna. På utställningen visas olika förslag på tänkbara utvecklingsprojekt med avstamp i denna kontext, till exempel ungdomsgårdar, skolor och färjeterminaler.</p><p><strong>Årskurs 3:</strong> Tredjeårsstudenterna har under hösten besökt och utforskat megastaden Ahmedabad i Indien. Från den kontexten tar också majoriteten av utställningens kandidatprojekt sitt avstamp till förslag för kvinnocenter, sociala mötesplatser och smarta bostadslösningar. </p><p><strong>Årskurs 4:</strong> Årskurs fyra, liksom fem, är uppdelade i två tematiska studior. LiAi-studions fjärdeårsstudenter har genom undersökningar av olika lokala platser utforskat alternativa sätt att arbeta som arkitekter. LSAP-studions fjärdeårsstudenter har å sin sida tittat på frågor om boende och vardagsliv med en utgångspunkt kring bostadsområdet Backen här i Umeå.</p><p><strong>Årskurs 5:</strong> I årskurs 5 utforskas de olika grundtemana ytterligare, för att utgöra grunden för studenternas mastersarbeten. Studenterna har däri tittat på en mängd frågor kring utvecklingen av allmänningar i byar och stadsdelar, hållbart byggande, nya typer av boendelösningar och idéer kring deltagandeprocesser.</p><p><strong>Masterprogram:</strong> De två masterprogrammen som även utgör år fyra och fem på Arkitektprogrammet, har i huvudsak fokuserat på hållbar stadsutveckling och utforskningar i konkreta arkitektoniska praktiker i dialog med lokalbefolkningen.</p><h2 id="info0">Om sommarutställningen:</h2><p><strong>Plats: </strong>Arkitekthögskolan, Östra strandgatan 30 C<br><strong>Tid: </strong>2 juni, klockan 14:30 – 18:00</p><p>Utställningen är även öppen lördag 3 juni mellan 12.00 och 16.00 och söndag 4 juni mellan 12.00 och 16.00</p><h2 id="info1">Om Arkitekthögskolan:</h2><p>Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur.</p><p><a class="columnarrow" href="http://www. arch.umu.se">www. arch.umu.se</a></p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">För mer information, kontakta gärna:</h2><p>Erik Persson, Institutionsadministratör på ArkitekthögskolanTelefon: 090 – 786 71 16<br>E-post: erik.j.persson@umu.se</p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-staller-ut-om-landsbygdsutveckling-och-sociala-motesplatser_5814409/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolans-forskarutbildning-laggs-inte-ner_5815003/Arkitekthögskolans forskarutbildning läggs inte nerTeknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet beslutade vid sin senaste nämnd att återkalla tidigare rekommendation till rektor om nedläggning av Arkitekthögskolans forskarutbildning.Wed, 20 Jun 2018 10:42:30 +0200<p><sup>Arkitekthögskolan ligger på Umeå universitets konstnärliga campus vid älven. Foto: Ulrika Bergfors Kriström</sup></p><p>– Vi är mycket glada för beslutet och fortsätter arbetet med utveckling av verksamheten på vår skola. Vi kommer att genomgå utvärderingen från UKÄ precis som alla andra forskarutbildningar inom ämnesområdet, säger Ana Betancour, rektor på Arkitekthögskolan.</p><p>Fakultetsnämnden beslutade i december 2016 att rekommendera rektor vid Umeå universitet att lägga ner forskarutbildningsämnet i arkitektur. Rektor återremitterade ärendet till nämnden och efterfrågade en risk- och konsekvensanalys vid en eventuell nedläggning.</p><p>Vid fakultetsnämnden den 16 mars redogjordes för genomförd konsekvensanalys, varefter nämnden beslutade att återkalla tidigare rekommendation.</p><h2 id="info0">Mer information</h2><p><a class="columnarrow" href="http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/utbildningsutvarderingar/forskarutbildningar.html">Universitetskanslersämbetet, UKÄ, granskar Sveriges forskarutbildningar</a></p><h2 id="info1">Om Arkitekthögskolan:</h2><p>Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur. Skolan har som mål att utbilda framtida arkitekter som kan arbeta för social förändring, mot ett hållbart samhälle, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt till professionen.</p><h2 id="info2">För mer information, kontakta gärna:</h2><p>Ana Betancour, rektor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitetTelefon: 090-786 70 49<br>E-post: <a href="mailto:ana.betancour@umu.se">ana.betancour@umu.se</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolans-forskarutbildning-laggs-inte-ner_5815003/https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-arrangerar-symposium-pa-tate-modern_5815018/Arkitekthögskolan arrangerar symposium på Tate ModernDen 5-7 april 2017 arrangerar Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, tillsammans med Tate Exchange och Civic University ett symposium på Tate Modern i London under titeln ”The Art of Being Civic”.Wed, 20 Jun 2018 10:42:34 +0200<p><em>Arkitektursymposiet äger rum i Tate Moderns lokaler. Foto: Andrew Belfield</em></p><p>Samarbetet är en del av Arkitekthögskolans ambition att bygga en internationell plattform för utvecklingen av nya pedagogiska modeller för utbildning och forskning inom ämnesområdena arkitektur och stadsbyggnad. </p><p>På konferensen kommer lärare, professorer, studenter vid skolans mastersprogram samt rektor Ana Betancour att delta genom föredrag och presentationer. </p><p>Hela konferensen sänds också i realtid via en videoström i teatern på Arkitekthögskolan i Umeå. Alla studenter, personal och allmänheten är varmt välkomna att titta och lyssna.</p><p><a class="columnarrow" href="http://www.arch.umu.se/en/events/conferences-symposia/the-art-of-being-civic/">Ta del av hela programmet ”The Art of Being Civic”</a></p><h2 id="info0">För mer information, kontakta gärna:</h2><p>Ana Betancour, rektor på Arkitekthögskolan vid Umeå universitetTelefon: 090-786 70 49<br>E-post: <a href="mailto:ana.betancour@umu.se">ana.betancour@umu.se</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitekthogskolan-arrangerar-symposium-pa-tate-modern_5815018/https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-tar-trana-med-storm_5815318/Arkitektstudenter tar Træna med stormEn festival i den norska ö-kommunen Træna kickar i gång ett projekt om glesbygd och samhällsutveckling för årskurs två på det femåriga Arkitektprogrammet i Umeå.Wed, 20 Jun 2018 10:44:45 +0200<p><p><sup>Træna är bedårande vackert.<br>Foto: Tobias Westerlund</sup></p><p>– Vi åkte till Træna för att ta del av festivalen "Ta Træna med Storm”. Under dessa dagar hölls seminarier och föreläsningar som lyfter frågeställningar om hur små samhällen i norr ska kunna överleva och utvecklas, säger Tobias Westerlund, universitetsadjunkt på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.</p><p>Traena kommun består av 450 öar, holmar och skär i Norska havet cirka fyra mil från fastlandet. Landskapet är dramatiskt med höga berg som reser sig över havet. Området har varit bebott sedan stenåldern och människor här har hela tiden levt på fisket.</p><p>Kommunen har bara 478 invånare men har gjort sig känd för sin musikfestival som varje sommar lockar uppemot 2 000 besökare. Just nu arbetar kommunen på en plan för hur samhället ska utvecklas fram till år 2030 då målsättningen är att man ska bli 555 invånare för att säkra service och sysselsättning.</p><p>– Att vi är en liten kommun innebär att politikerna och politiken kommer närmare invånarna. De som bor i Træna kommun känner också att de kan vara med och påverka utvecklingen, berättar kommunens utvecklingschef Moa Björnsson för studenterna under den första dagen.</p><p>I Norge har man fler och mindre kommuner än i Sverige. I Sverige genomfördes stora kommunreformer under 1900-talet då många små glesbygdskommuner slogs samman med större orter. Den norska glesbygdspolitiken lyft också ofta fram som betydligt generösare än den svenska.</p><p>– Många arkitekter har fokus på staden. Men det är viktigt att framtida arkitekter inte bara får lära sig att arbeta med städer, utan att de också lyfter blicken mot glesbygden. Studieresan ger en bra möjlighet för studenterna att lära sig mer om hur arkitektur och samhällsplanering samspelar samt att lära sig att se både individens och samhällets perspektiv, säger Tobias Westerlund.</p><figure class="caption imagelefthalf"><figcaption><em>Studenterna Thea Salomonsson och Ella Nyström har fått starka intryck från studieresan till Norge. Foto: Tobias Westerlund</em></figcaption></figure><p>Utöver att delta i de olika aktiviteterna inom festivalens ram har studenterna även i uppgift att kartlägga vad som finns på ön Husøy, vad som särskiljer platsen, hur bebyggelsen och topografin ser ut och vilka aktiviteter som försiggår här.</p><p>– Vårt starkaste intryck har varit sammanhållningen som finns här. De Trænabor som vi har intervjuat lyfter själva fram gemenskapen och naturen som det bästa med att leva här, säger studenterna Thea Salomonsson och Ella Nyström som arbetar tillsammans i projektet.</p><p>Efter resan kommer studenterna att sammanställa sina kartläggningar. Utifrån det fortsätter projektet med att studenterna får föreslå och designa ett arkitekturprojekt på ön. Resultatet kommer att visas för allmänheten på Arkitekthögskolans slututställning i början av juni.</p><p>– När vi kommer hem från resan vill vi titta närmare på hur man kan arbeta med platsens identitet. Vi har båda ett intresse för besöksnäring och här finns det potential att utveckla den på ett hållbart sätt. Vi vill undersöka hur potentiella besökares och lokalbefolkningens intressen skulle kunna gynna varandra, säger Thea Salomonsson.</p><p>Studenterna åkte till Norge den 15 februari och stannade till söndag den 19 februari.</p><figure class="caption imagefullwidth"><figcaption><em>Årskurs 2 på Arkitektprogrammet i Umeå. Foto: Tobias Westerlund</em></figcaption></figure><h2 id="info0">Om Arkitekthögskolan:</h2><p>Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur. Skolan har som mål att utbilda framtida arkitekter som kan arbeta för social förändring, mot ett hållbart samhälle, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt till professionen.</p><p><a class="columnarrow" href="http://www.arch.umu.se">www.arch.umu.se</a></p><h2 id="info1">För mer information, kontakta gärna:</h2><p>Tobias Westerlund, Arkitekthögskolan vid Umeå universitetTelefon: 090 – 786 66 33<br>E-post: <a href="mailto:tobias.westerlund@umu.se">tobias.westerlund@umu.se</a></p><p><a class="columnarrow" href="https://mediabank.umu.se/share/b8aab0e1db6261dbe56521d3ed8bd1e0">Pressbilder för nedladdning</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/arkitektstudenter-tar-trana-med-storm_5815318/https://www.umu.se/nyheter/nya-bitradande-och-stallforetradande-prefekter-pa-arkitekthogskolan_5815398/Nya biträdande och ställföreträdande prefekter på ArkitekthögskolanLedningsorganisationen på Arkitekthögskolan är förstärkt. Dekanus har utsett universitetslektor Anna Croon Fors till biträdande prefekt på halvtid och universitetsadjunkt Amalia Katapodis till ställföreträdande prefekt.Wed, 20 Jun 2018 10:45:14 +0200<figure class="caption imageleftsmall"><figcaption><em>Anna Croon.</em></figcaption></figure><p>Arbetsfördelningen innebär att rektor även fortsättningsvis har det övergripande ansvaret för skolans verksamhet, det vill säga personal-, ekonomi- och arbetsmiljöansvar.</p><p>Ett antal arbetsuppgifter kommer att delegeras från Ana Betancour, skolans rektor, till universitetslektor Anna Croon Fors. Samordning av den administrativa verksamheten blir en prioriterad arbetsuppgift för henne i rollen som biträdande prefekt. Anna fortsätter även som föreståndare för Umeå centrum för genusstudier på halvtid.</p><p>Amalia Katapodis går in som ställföreträdande prefekt. Hon är universitetsadjunkt på Arkitekthögskolan och har arbetat på skolan sedan 2015. En ställföreträdande prefekt träder in i prefektens ställe om denne skulle vara förhindrad att agera som prefekt.</p><figure class="caption imageleftsmall"><figcaption><em>Amalia Katapodis.</em></figcaption></figure><p>Arkitekthögskolan har under 2016 genomgått ett utvecklingsarbete avseende verksamhet och arbetsmiljö. Inom utvecklingsprojektets ram har en utvecklad ledningsorganisation skapats med syfte att stärka ledning och styrning vid Arkitekthögskolan. Ett led i detta är att dekanus vid beslutsmötet den 23 januari utsåg biträdande och ställföreträdande prefekter för perioden 170101 – 170630.</p><p>Alla institutioner vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har samma slags ledningsorganisation.</p><h2 id="info0">Om arkitekthögskolan:</h2><p>Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur.</p><p><a class="columnarrow" href="http://www.arch.umu.se">www.arch.umu.se</a></p><p class="textright">Redaktör: Ingrid Söderbergh</p>https://www.umu.se/nyheter/nya-bitradande-och-stallforetradande-prefekter-pa-arkitekthogskolan_5815398/