Ulrich von Pawel-Rammingen

Projekten som pågår i min forskningsgrupp syftar till att förstå funktionen av en grupp antikroppsklyvande proteaser som vi döpt till IgdE, och som tidigare identifierats av vår forskningsgrupp. IgdE proteaser förekommer i sjukdomsframkallande streptokocker och uppvisar en hög substratspecificitet det vill säga proteaserna klipper endast vissa undergrupper, så kallade subklasser av IgG antikroppar.

Vi har kunnat visa att IgdE från streptokocker som infekterar vissa djurarter, bara klipper IgG från just dessa djur och att de streptokocker som infekterar människor har IgdE-proteaser som klipper humant IgG. Vi vill förstå vad som gör dessa proteaser så specifika eftersom det kan vara en del av förklaringen varför vissa streptokocker bara infekterar djur och inte människor. Det är spännande att ta reda på om specificiteten av IgdE kan vara avgörande för värdspecificiteten av dessa bakterier, men det är även en viktig frågeställning då många djurstreptokocker redan är resistenta mot antibiotika och om sådana resistenta bakterier skulle utvecklas för att infektera och spridas bland människor skulle det kunna utgöra en allvarlig risk för utbredd smitta.

Vi intresserar oss också för Grupp B streptokocker (GBS) som tillhör normalfloran hos vuxna, men kan orsaka allvarliga infektioner hos nyfödda barn. Nyfödda är mycket mottagliga för infektion och cirka 1 barn per 1000 födda barn drabbas. Antibiotikabehandling kan minska GBS-infektioner hos nyfödda i samband med förlossningen, men antibiotikabehandling har inte påverkat antal GBS-infektioner som kan drabba barnen senare under sjukhusvistelse. Många prekliniska djurstudier undersöker vaccinationsvägar och mekanismer kring immunförsvar.

Med tanke på vår upptäckt att ett human-specifikt proteas används av grupp B-streptokocker, bör resultat från djur (som ju inte påverkas av ett humant IgG1-proteas) tolkas med försiktighet. Vi undersöker vilken roll IgdE-proteaser har i kolonisering av människor och vid infektion av nyfödda barn.