Alpina ekosystem under lupp

Ekosystem på höga berg och i kalla områden är känsliga för ett varmare klimat. Men vegetation och markförhållanden förändras långsamt när temperaturen stiger, och det krävs gott om tid att följa utvecklingen i dessa ofta rätt så otillgängliga områden. För att snabba upp processen använder Maja Sundqvist och hennes forskarkollegor naturliga höjdgradienter i bergsområden som "klimatlaboratorier". Längst upp på berget är det kallast, och följer man sluttningen neråt blir det gradvis varmare – nästan som att ta en snabbtitt in i framtiden!

Bergslandskapens ekosystem är så kallade "hot spots" för biodiversitet – här finns många unika arter som är väldigt känsliga för en klimatförändring. Redan nu går det att se tydliga tecken på att klimatet blivit varmare. Vissa typer av växter är vanligare på tundran – till exempel buskar såsom vide – och en del arter som klassas som subalpina återfinns på högre höjder än tidigare.

Maja Sundqvist studerar särskilt hur samspelet mellan växter och markförhållanden förändras längs dessa naturliga gradienter, och i experiment med varierande medeltemperatur, betestryck, höjd över havet och vegetationstyp. I en studie mätte hon och hennes forskarkollegor diversitet, näringstillgång och produktivitet på höjdgradienter i sju olika tempererade regioner runt om i världen: Centraleuropa, Hokkaido i Japan, östra Australien, Nya Zeeland, Colorado i USA, British Columbia i Kanada och Patagonien i Sydamerika.

– Anmärkningsvärt nog är effekterna av ökande temperatur i de vitt spridda bergsregionerna relativt lika. Fortsätter klimatet att bli allt varmare kan vi förvänta oss förändringar i ekosystemen i högt belägna bergslandskap, delvis på grund av en ändrad balans mellan kväve och fosfor i marken.

 

Text: Camilla Bergvall
Foto:  Mattias Pettersson

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2017.