Nyheter

Nyheterhttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usWed, 02 Sep 2026 09:40:18 +0200https://www.umu.se/nyheter/staten-maste-ta-ett-storre-ansvar-vid-stora-industrisatsningar_12113616/Staten måste ta ett större ansvar vid stora industrisatsningarKommuner, särskilt de mindre, tvekar inför nya stora industrietableringar. Nu måste staten gå in och dela på riskerna. Wed, 18 Jun 2025 10:13:34 +0200<p>Enligt en ny rapport från Tillväxtverket är det allt fler kommuner som tvekar inför stora nya etableringar, på grund av oklara spelregler, stora ekonomiska risker och brist på långsiktigt statligt stöd. Northvolts konkurs illustrerar sårbarheten i att stora industrisatsningar snabbt kan förändra förutsättningarna för hela regioner.</p><p>Under Mötesplats Lycksele fanns vi på CERUM på plats för att köra livepodd och spela in säsongens sista avsnitt av <a href="https://open.spotify.com/episode/4crxy7fy7yTbHYNRhNgvDp?si=f1e02e95d5d440b6">"Det nya framtidslandet"</a>. Vi diskuterar rimligheten i att små kommuner tvingas bära riskerna i nationella tillväxtprojekt och kraven på ökat statligt stöd och riskfördelning.</p><p><strong>Gäster:</strong></p><p><strong>AnneLie Granljung</strong>, Samordnare för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten på Tillväxtverket och författar bakom rapporten Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten.</p><p><strong>Dieter Muller</strong>, vice rektor på Umeå universitet, professor i kulturgeografi och ansvarig för universitetets roll i den pågående samhällsomvandlingen i norr.</p>https://www.umu.se/nyheter/staten-maste-ta-ett-storre-ansvar-vid-stora-industrisatsningar_12113616/https://www.umu.se/nyheter/perspektiv-fran-manga-olika-hall_12010758/Perspektiv från många olika hållEtt av huvudsyftena med konferensen Perspectives är att skapa en mötesplats där olika forskare inom ett tema möter representanter från olika branscher med olika infallsvinklar. En person som tog tillfället i akt att närvara är Jane Axelsson kontorschef på banken SEB. – Om vi ska lyckas i samhället är det jätteviktigt att vi har flera perspektiv, säger hon. Thu, 12 Jun 2025 09:21:54 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1b32acf5-8163-4282-a75c-ed3c0b130644" data-contentname="Perspectives 2024">{}</div><p>Perspectives är ett arrangemang som kan beskrivas som allt mellan en konferens och mötesplats till kunskapsfylld källa och diskussionsforum. Arrangemanget den 22 november hade temat ”naturresurserna och den hållbara utvecklingen”.</p><p>Programmet var sprängfyllt – eller vad sägs om fyra huvudtalare, fem panelsamtal, sex filminslag, tid för mingel och nätverkande, samt livemusik med eftertanke. Perspektiven berörde allt från skog, hav, migration, gruvor, vindkraftverk, produktutveckling, arbetskraft, näringsliv, politik, teknik, samhällsutmaningar, konsumtion, kultur och en hel del annat.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/jane_axelsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/jane_axelsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/jane_axelsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/jane_axelsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/jane_axelsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/jane_axelsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jane Axelsson, kontorschef på banken SEB var en av besökarna på Perspectives 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>Målet med Perspectives är inte bara att skapa en scen som rymmer många olika perspektiv utan även att besökarna ska komma från flera olika håll med sina perspektiv. Bland åhörarna fanns Jane Axelsson, kontorschef på banken SEB. Hon besökte Perspectives även i fjol då temat var "samhällsomvandlig i norr" och kände att hon ville komma tillbaka.</p><p>– Jag jobbar på bank och i många sammanhang pratar man om att det är kapitalet som styr, och det ligger mycket sanning i det, och vi kan då kanalisera kapitalet till rätt typ av investeringar, som handlar om grön omställning, säger hon. </p><p><strong>Vad tar du med dig från dagen? </strong></p><p>– Att det inte är lätt att lyckas med alla de här olika perspektiven. Men jag känner mer inspiration kring det som vi kan vara med och bidra med. Varje dag träffar vi företagare från olika typer av branscher som står inför val om investeringar för att kunna ställa om, säger hon och nämner att de nu närmast arbetar med fastigheter, transportsektorn, skog och lantbruk.</p><p class="quote-center">Om vi ska kunna förändra något så behövs alla delar i samhället och inte bara forskarvärlden som en egen bubbla.</p><p>Även om näringslivssektorn fanns representerad så tyckte Jane Axelsson att intresset borde vara större från det hållet när det skapas arenor där forskningen försöker nå ut.</p><p>– Om vi ska kunna förändra något så behövs alla delar i samhället och inte bara forskarvärlden som en egen bubbla, säger hon. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/elin_pudas.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/elin_pudas.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/elin_pudas.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/elin_pudas.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/elin_pudas.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/elin_pudas.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Pudas från Uminova Innovation var en av besökarna av Perspective 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>En annan besökare som representerade näringslivet var Elin Pudas från Uminova innovation, där hon arbetar med att scouta affärsidéer och företag som har potential att växa till hållbara techbolag. Även hon besökte Perspectives för andra året. </p><p>– Jag tycker att det här är ett så himla bra sätt för att få omvärldsspaning. Uminova Innovation stöttar teknikföretag som vill göra skillnad, så det är jätteviktigt för oss att vara här i dag och lyssna in och förstå olika röster kring omställning. Det är också intressant och nyttigt när olika forskningsområden, branscher och företag möts. Det behöver vi mer av, säger hon och lägger till:</p><p>– Och det är så himla proffsigt kurerat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Insikt om att mycket görs – trots allt</h2><p>Michael Schneider arbetar till vardags som talesperson och sakkunnig för rovdjursfrågor på Länsstyrelsen i Västerbotten.</p><p>– Jag jobbar med liknande frågeställningar i och med att jag jobbar med vindkraft, främst havsbaserad vindkraft, och hur den påverkar migrerande arter, som fladdermöss, fiskar och fåglar, berättar han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_schneider2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_schneider2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_schneider2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_schneider2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_schneider2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_schneider2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Schneider från Länsstyrelsen var en av beökarna på Perspectives 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p><span style="text-align: center;">Han kom till Perspectives med frågor som: Behöver vi verkligen så mycket vindkraft? </span></p><p>– Vindkraft orsakar ju också problem och om vi skruvar ned elförbrukningen då kanske vi inte behöver så många vindkraftverk. Vi måste dra ned på vår konsumtion helt enkelt, det är det som är problemet egentligen, säger han.</p><p>Han har antecknat en rad olika saker som han tar med sig från dagen. </p><p>– Det största är kanske att förstå att det är så många som faktiskt jobbar med de frågorna. Upplevelsen har varit att regeringen inte är intresserad, samhället är inte intresserat, ingenting händer och det blir sämre, sämre och sämre, ute i naturen och i miljön. Men nu ser man ju att det är jättemånga här på universitetet som forskar kring det här och det är många andra för andra delar av samhället som är engagerad som är här. Det är ju kul.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intressant att se nuläget</h2><p>Under en av mingelpauserna stod han bredvid Michael Jalmby, hållbarhetskonsult som för dagen representerade Nätverket för hållbart byggande och förvaltande. Nätverket finns i Umeå, Örnsköldsvik och Skellefteå och är kopplat till omställning och bostadsförsörjning men generellt systemperspektivet på omställningen. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_jalmby.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_jalmby.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_jalmby.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_jalmby.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_jalmby.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/michael_jalmby.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Jalmby från Nätverket för hållbart byggande och förvaltande besökte Perspectives 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>Han tycker att det har varit givande att få de olika perspektiven.</p><p>– Det är spännande och aktuella ämnen. De kommande fem åren kommer att vara målkonfliktsår då det kommer att smälla en del, lokalt, regionalt, nationellt, säkert på global nivå också. Vi närmar oss målkonflikterna mer och mer och därför är det spännande att se vart är vi nu, vad säger forskningen, säger han. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Framtidens aktörer på plats</h2><p>Bland åhörarna fanns också framtidens potentiella aktörer inom temat. Studenten Ilse Olsson läser första året på masterprogrammet i ekologi. </p><p>– Jag tycker att allt tvärkunskapligt är jätteroligt, man lär sig jättemycket av att träffa folk som har andra bakgrunder och synvinklar på saker. Och så tycker jag att hållbarhet är jätteviktigt, så det var en bra kombination.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/ilse_olsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/ilse_olsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/ilse_olsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/ilse_olsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/ilse_olsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af98dd0ef258486b8de421532c174030/ilse_olsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenten Ilse Olsson besökte Perspectives 2024. Hon läser masterutbildning inom ekologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p><strong>Vad tar du med dig från dagen? </strong></p><p>– Ganska många roliga små faktabitar, allmän sakkunskap om olika ämnen. Jag har fått lyssna till väldigt många personer från olika fält som har mycket kunskap inom det dem håller på med.</p><p>Hon fick även med sig nya perspektiv:</p><p>– Det var roligt att höra att det finns många perspektiv som jag inte var medveten om, till exempel en del om arbetsförhållandena i skogen, säger hon.</p>https://www.umu.se/nyheter/perspektiv-fran-manga-olika-hall_12010758/https://www.umu.se/nyheter/-industrins-digitala-omvandling-_11932514/ Industrins digitala omvandling - nödvändig för att möta morgondagen I takt med den snabbt växande digitaliseringen möter traditionella industrier en våg av nya teknologier som kan omdefiniera spelplanen. Samtidigt öppnar sig möjligheter till nya samarbetsformer och ekosystem. I denna era av digital transformation ställs företag inför utmaningen att integrera dessa teknologier på ett framgångsrikt sätt. En nyligen publicerad studie från Umeå universitet visar just detta fenomen med en närmare titt på sjöfartsindustrin. Tue, 05 May 2026 15:34:07 +0200<p class="quote-center">Sådana förändringar kräver ett omfattande samarbete mellan både konkurrenter och samarbetspartners</p><p>Peter Gustafsson, doktorand vid Handelshögskolan och Företagsforskarskolan, Umeå universitet, har under sin forskning analyserat processerna för teknologisk förändring inom traditionella industrier. I hans avhandling "Ships, Clouds, and Waves: Understanding Ecosystems in Traditional Industries” visar Gustafsson på hur teknologisk utveckling initieras och genomförs inom traditionella branscher, där väletablerade företag har tydliga relationer med andra aktörer och ofta är föremål för sträng reglering från regeringar eller andra myndigheter.</p><p>— I min forskning har jag studerat hur teknologisk förändring tar form inom skeppsbyggnadsindustrin. Trots att det finns flera företag som arbetar aktivt med att utveckla ny teknologi för skepp, såsom autonomi, är det utmanande att implementera mer radikala teknologiska förändringar. Sådana förändringar kräver ett omfattande samarbete mellan både konkurrenter och samarbetspartners. Det beror på att förändringen inte bara påverkar enskilda produkter utan hela ekosystem inom industrin. Det innebär att nya roller och aktiviteter behöver etableras för att implementera och dra nytta av den nya teknologin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Avgörande åtgärder</h2><p>Resultaten från avhandlingen visar att företag kan använda olika strategier för att hantera utmaningarna. Både konkurrensdriven aktivitet för att identifiera ekonomiskt värde och kollektiva insatser för att påverka utvecklingen av regelverk och standarder framhålls som avgörande. Dessa åtgärder är avgörande för att lyckas med digital transformation inom traditionella branscher, särskilt med tanke på osäkerheten kring teknologins värde och implementering. Begränsad delning</p><p>— Mina resultat ger även insikter om hur företag kan undersöka sin omgivning för att upptäcka de faktorer som kan påverka möjligheterna till omfattande förändringar. Genom en sådan analys kan företag identifiera vilka aktörer inom den traditionella industrin som har de mest gynnsamma förutsättningarna för att driva och leda framgångsrika förändringar, berättar Gustafsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/-industrins-digitala-omvandling-_11932514/https://www.umu.se/nyheter/perspectives-lockade-en-deltagarskara-med-stor-bredd_11861095/Perspectives samlade en deltagarskara med stor breddKlimatförändringarna kräver omställning. Det är de flesta överens om. Men på vilket sätt det ska ske råder det skilda meningar. På konferensen Perspectives samlades representanter för forskning, industri, myndigheter, offentlig sektor och civilsamhället för att ta del av och ge perspektiv på samhällsomvandlingen i norra Sverige. Tue, 18 Jun 2024 15:44:10 +0200<p>Sorlet är påtagligt i Rotundan på Campus Umeå när nära 150 personer uppmanas att utbyta tankar kring hur samhällsomvandlingen i norr har påverkat just dem. De så kallade bikuporna är ett återkommande element under konferensen Perspectives, som är själva finalen av Umeå universitets nya konferens- och eventserie med samma namn.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="db8bb17a-769f-45a4-89c2-22d1ba04011a" data-contentname="Film: Perspectives">{}</div><p>I lokalen sitter en deltagarskara med stor bredd – det är representanter från Polismyndigheten, länsstyrelsen, skogssektorn, journalistkåren, fackförbund, akademin, miljörörelsen, politiken, regioner, näringslivet, industrin, med flera.</p><p>Den gemensamma nämnaren är intresset för samhällsomvandlingen som kommer med den industriboom som sker i norra Sverige – en utveckling som av vissa beskrivs som räddningen för planeten, av andra som förödande för samhällen, medan många står någonstans däremellan. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats som ger utrymme åt de många olika perspektiven.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bredd i programmet</h2><p>Även upplägget på konferensen har en stor bredd då forskningspresentationer varvas med paneldebatter, korta intervjufilmer, livemusik och så samtalen. Sorlet från bikuporna följer med ut till lunch- och kafferaster. I Brashörnan i Universum samtalar Emelie Sjöström och Karin Wikstrand, som båda representerar konsult- och ingenjörsfirman Sweco.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn-2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn-2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn-2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emelie Sjöström ock Karin Wikstrand från Sweco samtalade under en av fikapauserna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>– Diskussionerna som pågår här på Perspectives jobbar vi med varje dag, säger Emelie Sjöström. </p><p>Hon har reflekterat över att själva industriutvecklingen har fått styra diskussionen om samhällsomvandlingen, att det därför är viktigt att ge plats åt fler perspektiv.</p><p>– Vi har ett perspektiv, som är industrialiseringen, och den diskussionen har makten, men vi behöver alla perspektiv för att kunna granska det. Jag kom hit för att jag kände att jag ville ha fler perspektiv, säger hon. </p><p>Hennes kollega fyller i:</p><p>– Det är också en ansvarsfråga. Vi jobbar med fysisk miljö och utformning och då gäller det också att vi är på sådana här typer av mötesplatser för att lyssna in de här samtalen, säger Karin Wikstrand. </p><p>Vikten av att träffas och öppna upp för dialog är budskap som de tar med sig från dagen. </p><p>– Alla har pratat om samverkan, vikten av samverkan, men också att det är så pass komplext att vi inte riktigt är där än, säger Karin Wikstrand.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_33_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Byström från fackförbundet Unionen hoppas att diskussionerna som förs på konferensen ska leda till förändring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>En bit ifrån dem står Daniel Byström, ledamot i regionstyrelsen för Unionen Västerbotten. Fackförbundet såg detta som ett bra tillfälle att visa upp sig, prata och lyssna in.  <br> <br>– Det är mycket som händer inom detta i Västerbotten och Norrbotten just nu, som facken vill hjälpa till med, säger Daniel Byström.</p><p>Något som fastnat särskilt hos honom är bilden av Norrland som en form av råvarubod som resten av Sverige plockar ifrån utan att ge tillbaka i samma grad, ett perspektiv som under dagen lyfts av både forskarpresentationer och i paneldebatter. <br> <br>– Jag har länge känt att Norrland ses som en koloni. Det känns om att fler här bekräftar det, särskilt de lokala politikerna. Man får väl hoppas att det händer något därifrån som tvingar företag att ge tillbaka när de tar ifrån regionen, säger Daniel Byström.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hela landets omvandling</h2><p>Ett annat perspektiv på samma tema lyfter Urban Wikman, från IT-företaget Algoryx, som delvis arbetar med gruvindustrin. Han vill betona att samhällsomvandlingen som sker i norra Sverige är hela Sveriges angelägenhet och därför bör inte norra Sverige stå ensamma med riskerna. <br> <br>– Det var skitbra att höra hur detta påverkar små byar, och kommunerna och deras satsningar, och vikten av att hela Sverige måste vara med på detta. Det funkar inte att Skellefteå eller Gällivare ska ta hela risken. Vi måste hjälpas åt, säger han. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_38_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_38_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_38_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_38_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_38_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_38_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Wikman från IT-företaget Algoryx tar fasta på perspektivet att samhällsomvandlingen i norr är en angelägenhet för hela landet och därför ett ansvar för hela landet. – Det funkar inte att Skellefteå eller Gällivare ska ta hela risken, säger han.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>Bland konferensen deltagare finns en del från näringslivet, Urban Wikman skulle gärna se mer representation från det hållet.</p><p>– Jag har varit på ett antal likande arrangemang, men här i Umeå är det första gången som vi lyckats få in företag i det hela. Från företagshåll har jag saknat det, vi har pratat mycket om samhället, men lite om människor. För mig är det så viktigt att vi gör det möjligt att ställa om, säger han. </p><p class="quote-center">Vi behöver enormt mycket forskning, för det är jättemycket som vi inte vet.</p><p>Han upplever också att det är första gången som han diskuterar med människor som förstår vad samhällsomvandlingen kan innebära.  <br> <br>– Tidigare har jag upplevt att väldigt många tjänstemän och forskare har haft lite svårt att lyfta blicken och se vad samhällsomvandlingen innebär. Vi har ett behov på 20 000 ingenjörer för att klara av omställningen och vi behöver enormt mycket forskning, för det är jättemycket som vi inte vet. Vi måste veta vart vi ska någonstans för att få en bild av hur vi tar oss dit. Det är därför sådana här typer av möten är jätteviktiga, säger han. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_40_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_40_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_40_231201_jfn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_40_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_40_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_40_231201_jfn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Almkvist, strateg vid Region Norrbotten, arbetar med kommuner som påverkas av samhällsomvandlingen. Hon tycker att det har varit intressant att höra om andra samhällen som mött liknande utmaningar. – Man tror att man är unik och så fattar man när man lyssnar på forskare som Greg Halseth om Kanada, eller om Finland, att det är exakt samma problem, bara andra förutsättningar och villkor. Det är väldigt nyttigt att höra, säger hon.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>Konferensen har pågått i dagarna två. Den 30 november var upplägget ett akademiskt seminarium med vetenskapliga sessioner. Medan upplägget den 1 december har ett bredare tilltal och är öppen för alla intresserade.</p><p>Stina Almkvist, strateg vid Region Norrbotten och konsulten Ella Jonsson har varit med båda dagarna. De arbetar tillsammans med projektet North Sweden green deal, som går ut på att bemöta den omställningen som pågår i norra Sverige.</p><p>– När man har praktiskt verkstad är det så viktigt att få komma och lyssna till olika perspektiv från forskare. Man får hela tiden belägg för det man har gjort bra och så känner vi att det finns saker som vi aldrig tänkt på, som vi ska ta med i arbetet. Så det har varit grymt värdefulla dagar, säger Stina Almkvist. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_39_231201_jfn-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_39_231201_jfn-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_39_231201_jfn-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_39_231201_jfn-2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_39_231201_jfn-2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73064ca48c984e88990eda5f90806f02/perspectives_2023_39_231201_jfn-2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ella Jonsson känner till Umeå universitets forskning på samhällsomvandlingen sedan tidigare, så hon anmälde sig direkt hon fick höra talas om konferensen. – Perspectives har gett otroligt mycket bekräftelse på saker som vi ser i vårt arbete, men också intressant forskning ur ett mer holistiskt perspektiv, att liksom kunna fånga många olika frågor, säger hon.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>En förhoppning som dem har med konferensen är att få mer kunskap men också att skapa nätverk och kontakter för sitt fortsatta arbete.  </p><p>– För att kunna få stöd i det som händer nu i omställningen, för att kunna förstå den här nya tiden, säger Ella Jonsson. </p>https://www.umu.se/nyheter/perspectives-lockade-en-deltagarskara-med-stor-bredd_11861095/https://www.umu.se/nyheter/viktigt-med-socialt-ansvar-i-samhallsomvandlingen_11856318/Viktigt med socialt ansvar i samhällsomvandlingen i norrI norra Sverige växer stora industrier fram med syfte att främja så kallad grön omställning. Men kan den kallas ”grön” och vilket socialt ansvar tar utvinningsindustrin för andra hållbara värden för människor, djur och natur? – Vi har väldigt mycket att lära från urfolks perspektiv, om man ska fundera på vad hållbarhet egentligen betyder, säger Kristina Sehlin MacNeil, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Mon, 26 Feb 2024 16:17:34 +0100<p>Kristina Sehlin MacNeil tar emot i fikarummet på Várdduo, Umeå universitets centrum för samisk forskning, där hon både är biträdande föreståndare och forskar om konflikt- och maktrelationer mellan urfolk och utvinningsindustrier. Hon ska bara avsluta ett zoommöte innan hon kan ta en kopp kaffe och sätta sig ned. Intervjun är inplanerad på en av få lediga luckor i hennes kalender. Dagen därpå ska hon resa till Helsingborg ett par dagar för att arrangera panelsamtal på Mänskliga rättighetsdagarna, veckan därpå ska hon arrangera ett heldags symposium, där hon bland annat ska presentera resultat från<a title="länk till projektet" href="~/link/a78c503b77454aaa8592bf3266ab4069.aspx"> forskningsprojektet Skada Skedd</a>, dagen efter det medverkar hon under Arktiskt forum, för att avsluta veckan med att vara en av keynote-talarna under Umeå universitets stora konferenssatsning Perspective.  </p><p>– Jag pratade med en vän häromdagen som frågade om jag försöker bestiga ett berg utan syrgas, säger hon och skrattar innan hon sätter sig.  <br> <br>Det är bara att konstatera att Kristina Sehlin MacNeil arbetar inom ett forskningsfält som väcker stort intresse. Kanske särskilt nu då det pågår en snabb industriell utveckling i norra Sverige, i Sápmi. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Är inte urfolksperson själv</h2><p>Kristina Sehlin MacNeil har engagerat sig i urfolksfrågor sedan slutet av 1990-talet. Hon är själv ingen urfolksperson och hade egentligen inte planer på att arbeta inom akademin. Hennes ingång i ämnet är ett intresse för mänskliga relationer och freds- och konfliktfrågor. Hon har varit engagerad i fredsarbete på såväl Åland som i Nordirland. När livet ledde henne till Australien 1998 sökte hon upp den lokala fredsorganisationen. Deras huvudarbete just då handlade om koloniala strukturer, rasism och diskriminering mot Australiens urfolk.</p><p>I Australien utbildade hon sig till journalist och tog en master i konflikthantering. Under hennes masteruppsats gjorde hon jämförande studier om urfolks traditionella konflikthanteringsmetoder, i svenska Sápmi och i Australien. Genom detta kom hon i kontakt med centrumet för samisk forskning vid Umeå universitet. Så småningom flyttade hon tillbaka till uppväxtstaden Umeå, där hon hade olika tjänster vid universitetet samt startade upp och arbetade med antidiskrimineringsbyrån Rättighetscentrum Västerbotten.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Drogs till akademin trots allt</h2><p>Men trots hennes tvekan att arbeta inom akademin kände hon att forskning kallade, 2012 började hon doktorera vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, med placering på Várddou.</p><p>– Nu kan jag säga att jag helt klart har hittat hem. Det är nog så att jag alltid varit akademiker, jag ville bara inte erkänna det, säger hon och skrattar. </p><p>– Jag finner forskning extremt lustfyllt. Jag drivs framförallt av att jobba med forskningsdeltagare – människors situationer, utsagor, funderingar. Det är det som min forskning handlar mycket om, att försöka reda i olika typer av maktrelationer och konflikter för att se om det finns sätt att omvandla konfliktsituationer till någonting annat. Jag jobbar främst med konflikter och maktrelationer i interaktionen mellan urfolk och olika typer av utvinningsindustrier. </p><p class="quote-center">Är det en grön omställning? Är det ens en omställning? Det finns dem som vill kalla det en svart omställning, eller nykolonialism.</p><p>Heldagseventet Perspectives år 2023 vid Umeå universitet har temat ”samhällsomvandling i norr”, Kristina Sehlin MacNeil finns bland keynote-talarna under rubriken: ”Urfolks inflytande i den så kallade gröna omställningen”.</p><p>– Jag väljer att säga ”den så kallade” för att det finns så många olika tankar och funderingar kring detta: Är det en grön omställning? Är det ens en omställning? Det finns dem som vill kalla det en svart omställning, eller nykolonialism, säger hon.  <br> <br><strong>Vilket perspektiv är särskilt viktigt att lyfta i samhällsomvandlingen i norr, utifrån ditt forskningsperspektiv? </strong><br> <br>– Socialt ansvar, det vill säga att industrin och alla aktörer som är delaktiga har ett socialt ansvar. Att man inte bara tänker att Norrland är en resursbank eller råvarubod, utan att det finns människor här, att det finns samhällen. Det är otroligt viktigt.  <br> <br><strong>Vad går man miste om ifall det sociala ansvaret inte prioriteras? </strong><br> <br>– Det är lite svårt att säga forskningsmässigt vad man går miste om. Men det man skapar är otroliga konfliktytor. Det blir svårt, för att inte säga omöjligt, för människor att fortsätta leva i de samhällena som man lever i i dag.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Det ena påverkar det andra</h2><p>Kristina Sehlin MacNeil efterfrågar en mer övergripande syn på hållbarhet. Hon menar att det väldigt ofta händer att man försöker separera ekonomi, teknik, natur och människor, i stället för att förstå att allt är del av samma system.  </p><p>– Urfolken har det tydligt i sina traditioner och trossystem – att människa, mark, djur, växter, är system som ska fungera tillsammans där man inte hela tiden hierarkiskt delar upp det. Det som blir tydligt nu är att människan är herre på täppan och planeten är till för att förbrukas och användas, och det vet vi ju nu att det inte kommer att fungera. Vi har väldigt mycket att lära från urfolks perspektiv, om man ska fundera på vad hållbarhet egentligen betyder, säger Kristina Sehlin MacNeil. </p><p class="quote-center">Det är väldigt tydligt att de samer som jag har pratat med inte är emot en grön omställning.</p><p>Hon betonar att samer inte är emot en grön omställning, tvärtom har urfolk larmat om klimathot och efterfrågat omställning långt innan många andra insett allvaret.  <br> <br>– Urfolk är kritiska till att industrin klär sig i en ny grön skrud för att göra det som de tidigare har ägnat sig åt. Men det är väldigt tydligt att de samer som jag har pratat med inte är emot en grön omställning. Snarare är man väldigt mycket för mer hållbara sätt att hantera planeten på. Det man ifrågasätter är ifall det är hållbart att dra upp mer naturresurser, det efterfrågas en diskussion om det.   </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ba12b41d-c488-488b-86b5-561da19ac557" data-contentname="kontakt Kristina Sehlin MacNeil">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/viktigt-med-socialt-ansvar-i-samhallsomvandlingen_11856318/https://www.umu.se/nyheter/rikard-eriksson-ar-i-centrum-av-samhallsomvandlingen_11855083/En avsliten hälsena bäddade för framtidslandetI augusti år 2000 klev en 22-årig Rikard Eriksson in genom dörrarna på Umeå universitet för att studera på samhällsplanerarprogrammet. Vad han inte anade då var att drygt tjugo år senare skulle en avsliten hälsena hjälpa honom att landa ett stort forskningsprojekt som fick tv, radio och tidningar och seminariebokare att ringa som aldrig förr. Fri, 24 Nov 2023 14:18:22 +0100<p>– Det har minst sagt varit en hektisk period, säger Rikard Eriksson när han dyker några minuter sen efter att ha startat upp ett skript i en databas.</p><p>– De där körningarna i databaserna tar tid, så det gäller att komma ihåg att dra igång en när man ska göra något annat en stund, förklarar han. Men jag klagar verkligen inte, att vårt stora forskningsprojekt ”Det nya framtidslandet?” har fått så mycket uppmärksamhet i media gynnar förstås alla inblandade, det ökar förståelsen för att forskningen behövs och när vi ska ut på fältet vet många redan om att vi håller på.</p><p>Ett angenämt problem med den stora uppmärksamheten är att det kan börja påverka projektets empiri, alltså själva datainsamlingen. Vid intervjuer i forskningsprojektet har det dykt upp saker som till exempel Rikard Eriksson själv har sagt i intervjuer, en slags rundgång som de förstås vill undvika.</p><p>– Det har gjort att vi faktiskt har avgränsat lite i vilka sammanhang vi ska delta i, för att inte påverka vår egen datainsamling, så att säga. Just det har jag faktiskt aldrig varit med om tidigare, är nog lite extremt faktiskt, men är vi bara medvetna om det går det förstås att hantera.</p><p>Ett ställe där Rikard Eriksson i alla fall kommer att dyka upp är på Perspectives - Samhällsomvandling i norr, den 1 december på Umeå universitet, där han är en av seminariets i key note-talare. Ett heldagsevent med fullt fokus på just samhällsomvandlingen i norr.</p><h3>Forskar på ett rörligt mål</h3><p>– Det är intressant utmaning att forska på en pågående process, det är på sätt och vis ett rörligt mål, vi är mitt i processen. Dels söker vi historiska paralleller till det som hände för runt hundra år sedan när norra Sverige genomgick en annan industrialiseringsprocess, dels vill vi försöka nyansera bilden av den gröna omställningen. Blir den så grön som vi hoppas?</p><p>I forskningsprojektet formuleras det så här: Forskningen ska identifiera drivkrafter, hinder och förutsättningar i ett historiskt, samtida och framåtblickande perspektiv, och binda samman en tradition av norrlandsforskning med internationella teman kring hållbar utveckling. När det pratas om att 100 000 invånare ska flytta till Sveriges två nordligaste län skapar det förstås stora ekonomiska, sociala och politiska utmaningar, men också möjligheter.</p><p>– Det kan förstås bli en grön industriell revolution, men i värsta fall kan det bli ett spektakulärt misslyckande. Vi hoppas också att genom att belysa processen här och nu kan vi skapa förståelse för såväl andra regioner som inför framtida utmaning. Det är ett unikt tillfälle som jag är tacksam och glad att jag får vara med om.</p><h3>Vill göra skillnad</h3><p>Också var det där med hälsenan då. Rikard Eriksson spelade fotboll i snön med barnen på jullovet och slet av hälsenan. Resultatet blev vila i hemmet i två månader. Och precis då var det dags att sätta sig och färdigställa ansökan till Riksbankens jubileumsfond.</p><p>– Tack vare att jag fick ta det lite lugnare för att läka hälsenan fick jag mer tid att jobba med att få ihop en bra ansökan för forskningsprojektet ”Det nya framtidslandet?”. Och på många sätt summerar det projektet allt som lockade mig från första början när jag började studera; jag vill göra skillnad och vara med och påverka.</p><p>Och nog är Rikard Eriksson med och påverkar samhället drygt tjugo år efter att han klev in genom dörrarna vid Umeå universitet. Förutom ovan nämnda projekt är han även inblandad i “Seniorentreprenörer – betydelsen av socialt kapital för att stödja en inkluderande silverekonomi på den svenska landsbygden”, ”Laboratorium för arbetsmarknadsmobilitet (Umeå): Strukturomvandling och rörlighet på regionala arbetsmarknader” samt “Regioner i förändring: Variationer i regional resiliens och hur det påverkar olika delar av arbetskraften”.</p><p>– Ja, det är den stora fördelen med att ha varit med ett tag, jag kan vara med och bidra i flera projekt samtidigt, men jag hoppas verkligen att jag slipper sitta hemma med en trasig hälsena igen!</p>https://www.umu.se/nyheter/rikard-eriksson-ar-i-centrum-av-samhallsomvandlingen_11855083/https://www.umu.se/nyheter/ett-idehistoriskt-perspektiv-pa-samhallsomvandlingen-_11852500/Energin i inlandet – ett idéhistoriskt perspektiv på samhällsomvandlingen Lokalsamhället, försörjning och livskvalitet står i fokus när idéhistorikern och forskaren Janina Priebe ger sitt perspektiv på samhällsomvandlingen i norr. – Här finns i dag en otrolig öppning för en inkluderande samhällsomvandling, menar hon.Fri, 24 Nov 2023 14:59:32 +0100<p>På Janina Priebes datorskärm skymtar en färgglad Sverigekarta. Fält i olika storlekar i lila och gröna nyanser täcker Sverige, i norr är det mest lila, i söder dominerar de gröna områdena. Det ska visa sig att färgerna representerar något oväntat. Men vi tar det från början, hur kom det sig egentligen att Janina Priebe började forska om naturresursutveckling?</p><p>– Jag har nog alltid dragits till att förstå naturresursutveckling, hur människor samsas om, förvaltar och samarbetar om naturresurser. En känd ekonom sade på 1930-talet att resurser <em>är inte</em>, de <em>blir</em>. Det fångade vad jag tyckte var intressant och krävde en helhetssyn. Eftersom ingenting <em>är</em> en resurs, det <em>blir</em> till en först när människor har en idé om hur man kan använda något som finns i naturen. Det i sin tur påverkar hur den förvaltas, säger Janina Priebe, som är forskare i idéhistoria med inriktning mot miljöhistoria vid Umeå universitet.</p><p>I sin doktorsavhandling Greenland’s Future undersöker hon hur olika aktörer konstruerat berättelser om Grönlands framtid och moderniseringen av landets naturresursindustrier under 1900-talet.</p><p>– Mitt fokus var fiskerifrågor i Nordatlanten. Fisk är ett exempel på en naturresurs som dessutom rör sig. Efter det har jag kommit in på skogsbruksfrågor och livsmedelsproduktion som utgör faktorer som radikalt förändrar förutsättningarna för hur naturresurser används och utvecklas.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Historiska tillbakablickar och tankeställare</h2><p>Som key note-talare vid eventet Perspectives – Samhällsomvandling i norr den 1 december vid Umeå universitet kommer Janina Priebe att bidra med idéhistoriska perspektiv på samhällsomvandlingen i norr.</p><p>– Som idéhistoriker är jag intresserad av de underliggande idéerna, tankegodset som styr samhället, som sedan flödar in i politiken, regelverken och så vidare. När vi pratar om samhällsomvandlingen i norr blir det ofta fokus på tekniken, men jag vill fokusera på lokalsamhällets perspektiv på försörjning och livskvalitet.</p><p>Genom historiska tillbakablickar kommer deltagarna att förflytta sig bland annat till 1960-talets Norrbotten och bygget av Letsi vattenkraftverk – en omvälvande satsning som påverkade så väl närsamhälle som rennäring och lämnade efter sig en av Sveriges längsta torrfåror.</p><p>Deltagarna kommer även att få stifta bekantskap med växtfysiologen och livsmedelsforskaren Georg Borgströms teori om spök-arealer och platser som tillhandahåller resurser för behov och efterfrågan på annat håll.</p><p class="quote-center">I inlandet finns de platser som behövs för att möjliggöra utvecklingen som vi ser längs kusterna, ett exempel är Dorotea som tappar invånare och måste kämpa för att behålla sin befolkning. </p><p>– I inlandet finns de platser som behövs för att möjliggöra utvecklingen som vi ser längs kusterna, ett exempel är Dorotea som tappar invånare och måste kämpa för att behålla sin befolkning. Det faktum att det öppnar en jättefabrik 300 kilometer bort som behöver mängder med arbetare hjälper inte de små lokalsamhällena. Istället riskerar inlandet att drabbas hårt av konsekvenserna av den storskaliga energiutvecklingen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya kartor för Sverige</h2><p>Vi går tillbaka till den färgglada Sverigekartan på datorskärmen. Den visar sig nämligen föreställa andel av befolkningen som bor inom en kilometer från ett elljusspår. Den lila färgen som täcker stora delar av norra Sverige visar att mellan 60 och 90 procent av invånarna bor inom en kilometer från ett elljusspår.</p><p>– För mig som inte är svensk var det här med elljusspår något helt nytt. På 60-talet var anläggandet av dem en del av moderniseringen, det satsades på livskvalitet – gavs energi om man så vill – till glest befolkade kommuner, säger Janina Priebe.</p><p>Kan dagens samhällsomvandling skapa en ny slags Sverigekarta och vad skulle den i så fall kunna föreställa? Det blir en av frågorna för åhörarna att fundera på tillsammans vid eventet Perspectives – Samhällsomvandling i norr.</p>https://www.umu.se/nyheter/ett-idehistoriskt-perspektiv-pa-samhallsomvandlingen-_11852500/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-vard-for-evenemang-i-eu-om-samhallsomvandlingen_11786939/Umeå universitet värd för evenemang i EU om samhällsomvandlingenUmeå universitet ska i slutet av juni arrangera ett evenemang under det svenska ordförandeskapet i EU:s råd med fokus på samhällsomvandling i norr och den gröna omställningen. Evenemanget kommer att erbjuda ett vetenskapligt perspektiv på den socioekonomiska utvecklingen i de regioner i norra Sverige som genomgår en form av återindustrialisering för att stödja EU:s gröna industriella omställning.Thu, 22 Jun 2023 08:50:21 +0200<p>– Vi från Umeå universitet är tacksamma att vi får dela med oss av vår forskning och kunskap till politiker och tjänstemännen i EU om den pågående och kommande samhällsomvandlingen i norra Sverige. Vi som universitet spelar förstås en viktig och avgörande roll som både kunskapscentrum och som en bit i pusslet som måste läggas för att säkra kompetensförsörjningen, säger Dieter Müller, professor och vicerektor vid Umeå universitet som tillsammans med Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, och Kathrine Tveiterås, professor och vicerektor vid UiT The Arctic University of Norway, ska tala vid evenemanget.</p><p>Investeringar i batterifabriker och fossilfria stålproduktionsanläggningar har skapat en industriboom, drivet av tillgång till grön energi och mineraler. Denna utveckling har dock medfört sociala och ekonomiska förändringar inom den europeiska norra regionen. Utmaningar som brist på energikapacitet, konkurrens om markanvändning och arbetskraftsbehov måste hanteras för att säkerställa en hållbar omställning.</p><h3>Både utbildning och forskning behövs</h3><p>Universitetens roll i den pågående förändringen, och de utmaningar och möjligheter som är kopplade till forskning och utbildning, kommer att diskuteras och belysas under arrangemanget. Umeå universitet samarbetar också med grannuniversitet i norra Norge och Finland, genom universitetsalliansen Arctic Five, för att stärka forskning och utbildning inom området och främja engagemanget i samhällsomvandlingen.</p><h3>Eget arrangemang 1 december</h3><p>Arrangemanget kommer att fungera som en plattform för att diskutera de utmaningar och möjligheter som följer med den pågående omställningen och hur universiteten kan spela en avgörande roll i att navigera genom dessa förändringar. En fortsättning på arrangemanget i EU kommer att ske den 1 december då Umeå universitet själva arrangerar en heldag – Perspectives – med fokus på samhällsomvandlingen i norr med talare och deltagare från såväl forskning som samhälle och politik, näringsliv och kultur.</p><p> </p><p><em>Talare på North Sweden European Office, 29 juni i Bryssel:<br></em><strong>Rikard Eriksson</strong>, professor i ekonomisk geografi. Forskar om arbetsmarknad, strukturomvandling och regional utveckling. Biträdande prefekt och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet.</p><p><strong>Dieter K. Müller</strong>, vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning inom samhällsvetenskap och humaniora. Ansvar för universitetets roll i den pågående samhällsomvandlingen i norr. Professor i kulturgeografi.</p><p><strong>Kathrine Tveiterås</strong>, professor och vicerektor vid UiT The Arctic University of Norway.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-vard-for-evenemang-i-eu-om-samhallsomvandlingen_11786939/https://www.umu.se/nyheter/perspectives--nytt-forum-for-forskning-och-samhallsdebatt_11730725/Perspectives – nytt forum för forskning och samhällsdebattDen 8 mars ser en ny konferens- och eventserie dagens ljus vid Umeå universitet. Perspectives är ett forum där forskare, beslutsfattare och samhällsaktörer möts för att lyfta olika perspektiv på aktuella ämnen. Årets tema är samhällsomvandling i norr. – Umeå universitet ska vara en plats för samhällsdebatt, en plats där stora frågor diskuteras, säger Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet. Wed, 18 Oct 2023 14:07:52 +0200<p>Umeå universitet arrangerar flera framgångsrika populärvetenskapliga mötesplatser för att nå ut med forskning – exempelvis de välbesökta<a title="Länk till Fika efter en forksare" href="~/link/916e9d510ad94175b7d7d2f1e861e184.aspx"> Fika efter en forskare</a> och<a title="Länk till vetenskapsluncher" href="~/link/029854629fb148e499b8d102824c4dbe.aspx"> Vetenskapsluncherna</a>. Det nya forumet – Perspectives – är en konferens- och eventserie med fokus på möten mellan forskare och beslutsfattare, samhällsaktörer, politiker och näringsliv etcetera. Ett forum där aktuella och viktiga samhällsfrågor lyfts och diskuteras utifrån olika perspektiv, därav namnet: ”Perspectives”.</p><p>– Vid Umeå universitet sker det relevant och viktig forskning som ibland kan vara lösningen eller ge värdefulla pusselbitar till lösningen på ett samhällsproblem eller samhällsutveckling. Vi vill skapa förutsättningarna för det mötet mellan dem som står mitt i utvecklingen och forskarna som kritiskt granskar den eller på annat sätt bidrar till innovation, säger Dieter Müller.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="64a6557e-2431-4de7-bf09-6d45e3d29bc2" data-contentname="Detta är Perspectives">{}</div><p>Han betonar att det inte alltid är forskarna som kommer med svaren,. Ibland blir det tydligt i möten vilka frågor som man bör titta närmare på och som kan generera relevanta forskningsuppslag. <br>– Jag tror att kunskapen ofta skapas i samspelet. ”Perspectives” ska vara en plats att möta varandra på ögonhöjd, säger Dieter Müller.</p><p>Även inom universitetet finns det ofta många olika perspektiv på samma frågor, också där är mötet viktigt.<br>– Det blev väldigt tydligt under pandemin, när det diskuterades olika strategier för hur man skulle kunna hantera Covid-19. Även inom ett universitet kan det finnas olika synpunkter, och det är också kunskapsproduktionens natur. Det är inte så att alla är överens från första början, utan olika idéer ska kunna diskuteras och bedömas utifrån vetenskapliga perspektiv, säger Dieter Müller, som hoppas att Perspectives ska vara ett forum som är intellektuellt stimulerande.</p><p class="quote-center">Ett väldigt aktuellt tema, och utvecklingen sker dessutom precis där vi står</p><p>Arrangemangen inom Perspectives kretsar runt ett och samma tema under året men presenteras i olika form och storlek, där själva finalen är en stor konferens i två dagar i slutet av året.</p><p>Just nu finns beslut om att arrangera Perspectives i två år och årets tema är samhällsomvandling i norr. <br>– Det är ett väldigt aktuellt tema, och utvecklingen sker dessutom precis där vi står, säger Dieter Müller, som  har ett särskilt ansvar för universitetets roll i den pågående samhällsomvandlingen i norr.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skellefteå i fokus</h2><p>Första arrangemanget av Perspectives äger rum den 8 mars i Rotundan vid Umeå universitet, under rubriken ”Skellefteå – i förändringens mitt!”. På plats finns då Skellefteås kommundirektör, Kristina Sundin Jonsson samt Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomvandling i norr.</p><p>– Samhällsomvandlingen i norra Sverige drivs av den helt nödvändiga industriella gröna omställningen. På kort tid ska ny infrastruktur och bostäder byggas, nya människor flytta in för arbete i alla de jobb som skapas i industrin, service och offentlig sektor. På samma gång som detta är en möjlighet är det också en extraordinär utmaning som kräver nya sätt att arbeta för alla involverade, säger Peter Larsson, om de perspektiv som han kommer med i panelsamtalet.</p><p>Kristina Sundin Jonsson kommer att berätta om Skellefteås del i den pågående samhällsomvandlingen, vad den innebär och att ”de nu är i slutet på början”, som hon säger.<br>– Jag hoppas kunna delta i ett intressant samtal kring behovet av närheten till den nationella nivån och akademin. Alla perspektiv behövs i en snabb och komplex samhällsutveckling, säger Kristina Sundin Jonsson.</p><p class="quote-center">Alla perspektiv behövs i en snabb och komplex samhällsutveckling.</p><p>Samhällsomvandlingen i norr är ett tema som berör en bred palett av forskning vid Umeå universitet. Dieter Müller hoppas att många tar tillfället i akt att komma och delta i de arrangemang som skapas under året.<br>– Det kanske kan ge uppslag för nya forskningsfrågor, eller uppslag för nya utbildningsinitiativ. Jag tror det finns många skäl varför man ska komma och intressera sig för de här frågorna. Samhällsomvandlingen i norr ligger dessutom väldigt nära rent geografiskt, det påverkar oss alla, säger Dieter Müller.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b10527bb-de15-496d-9866-09e0c283f3ae" data-contentname="Kontaktblock vicerektor Müller">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/perspectives--nytt-forum-for-forskning-och-samhallsdebatt_11730725/https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-for-en-hallbar-gron-omstallning-i-norra-sverige_11714958/Ny forskning för en hållbar grön omställning i norra SverigeI dagarna drar forskningsprogrammet “Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering” igång vid Umeå universitet. Under 7 år ska forskare försöka få en större förståelse för den pågående gröna industriella omvandlingen i norra Sverige.Mon, 02 Sep 2024 13:53:34 +0200<p>Programmet kommer att fokusera på de stora investeringarna i Skellefteå, Boden och Malmfälten. Målet är att forskningsresultaten ska ha stor relevans för samhällsaktörer, företag och forskare som strävar efter att skapa en hållbar framtid.</p><p>– Under de kommande decennierna kommer miljarder att investeras i industrisatsningar i Norrbotten och Västerbotten. För att möta behovet av ny arbetskraft kan upp till 100 000 invånare, en befolkningsökning på 20%, behöva flytta till norra Norrland. Vi vill studera både möjligheter och utmaningar som följer med den här utvecklingen, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och ansvarig för programmet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Konsekvenser av den gröna omställningen</h2><p>Forskningsprogrammet är uppdelat i fyra delprojekt. Det första delprojektet ska undersöka hur den regionala arbetsmarknaden och ekonomin påverkas av den gröna omställningen.</p><p>– Vi vill till exempel skapa oss en bild av i vilken utsträckning vi faktiskt kan förvänta oss att människor med rätt kompetens flyttar till de norra regionerna för att få ett jobb. Vi vill också se vilka effekter industriexpansionen får för verksamhet som redan finns på plats. Kommer de nya stora företagen tränga ut mindre lokala aktörer?</p><p>Rikard Eriksson berättar att det andra delprojektet ska studera vilken bild av Norrland som skapas i till exempel media och politik.</p><p>– Vi vill undersöka vad som uppfattas som Norrlands utmaningar, problem och fördelar, och också vilka antaganden ligger till grund för platsmarknadsföringsstrategier och andra insatser som genomförs för att göra Norrland mer attraktivt. Finns det maktrelationer och förlegade bilder av norra Sverige som skulle behöva ersättas av mer inkluderade och lokalt förankrade berättelser?</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilka hörs i kommunens planering?</h2><p>Delprojekt tre vill framför allt titta på kommunernas arbete i förhållande till den gröna omställningen. Hur ska kommunerna till exempel balansera behoven hos olika grupper av invånare – med olika ålder, klass, kön, etnicitet osv – mot de nya krav som följer med den gröna omvandlingen?</p><p>– Vi ska titta närmare på hur kommunernas planeringsprocesser är organiserade och vilka aktörer som är involverade. Vi vill också se vilka konflikter som uppstår mellan olika aktörer, till exempel om det finns konflikter mellan industrins krav på kommunerna och kommunernas åtagande att genomföra Agenda 2030, fortsätter Rikard Eriksson. </p><p>Det fjärde delprojektet gör en historisk jämförelse för att bättre förstå varför den nuvarande industrialiseringsvågen sker nu och varför den äger rum i norr.</p><p>– Genom historiska analyser vill vi undersöka drivkrafter och hinder bakom de nuvarande investeringarna och se hur de kan jämföras med drivkrafter för ekonomisk strukturomvandling i det förflutna, säger Rikard Eriksson.</p><p>Forskningsprogrammet “Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering” finansieras av Riksbankens jubileumsfond 2023 – 2029.</p><p>Läs mer om projektet här: <a href="~/link/14f7d6f6c4134b2c83ecebbed1286cf4.aspx">https://www.umu.se/forskning/projekt/det-nya-framtidslandet/</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-forskning-for-en-hallbar-gron-omstallning-i-norra-sverige_11714958/https://www.umu.se/nyheter/stort-behov-av-utbildade-forskollarare-och-larare_11712213/Stort behov av utbildade förskollärare och lärareAnna Lindqvist är en av talarna vid Kunskapsnoden 2023. Hon är biträdande föreståndare på Lärarhögskolan vid Umeå universitet och, förutom att forska om dans som uttrycksform i förskolan, har hon särskilt ansvar för utbildnings- och samverkansfrågor.Wed, 25 Jan 2023 08:00:00 +0100<p>Anna Lindqvist berättar att hon har en bakgrund som danslärare, förskollärare och grundskollärare.</p><p>– Och efter ett antal år på Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet, påbörjade jag mitt uppdrag som biträdande föreståndare på Lärarhögskolan, där jag har ett särskilt ansvar för utbildnings- och samverkansfrågor, säger Anna Lindqvist.</p><p>– Och idag kombinerar jag föreståndarskapet på Lärarhögskolan med praktiknära forskning om dans som uttrycksform i förskolan.</p><p class="quote-center">Läraryrket måste bli mer attraktivt! Vi behöver fler som utbildar sig till förskollärare och lärare och fler som slutför sin utbildning.</p><h3>På vilket sätt har ditt arbete bäring på samhällsomvandlingen i norr?</h3><p>– Det stora behovet av utbildade förskollärare och lärare i regionen. Utvecklingen av flexibla utbildningsformer, kompetensutvecklingsfrågor och forsknings/utvecklingssamarbeten är områden med direkt koppling till samhällsomvandlingen i norr. </p><h3>Vad ser du för möjligheter och utmaningar med det som nu går under benämningen ”samhällsomvandlingen i norr”?</h3><p>– Som möjligheter ser jag att vi sedan tidigare har en god samverkan med skolhuvudmännen i regionen där vi tillsammans har möjlighet att skapa förutsättningar för och driva olika frågor som rör utbildning och praktiknära skolforskning. Arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL) där studenterna studerar 75% och arbetar 50% på en skola, utgör ett av flera exempel på samverkan.</p><p>– När det kommer till utmaningar så handlar det om att i vissa fall så påverkar nuvarande arbetskraftsbrist intresset för att utbilda sig till lärare. Läraryrket måste bli mer attraktivt! Vi behöver fler som utbildar sig till förskollärare och lärare och fler som slutför sin utbildning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="eb3925df-2247-49cb-bb32-3cafafb4e8c5" data-contentname="Fakta om Anna Lindqvist">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/stort-behov-av-utbildade-forskollarare-och-larare_11712213/https://www.umu.se/nyheter/hur-skapas-en-hallbar-samhallsomvandling-i-norra-sverige_11712223/Hur skapas en hållbar samhällsomvandling i norra Sverige?Rikard Eriksson forskar om regional utveckling, och då särskilt förutsättningar för arbete och välfärd på platser utanför de större städerna. Han håller på att starta upp ett helt nytt omfattande tvärvetenskapligt forskningsprogram som fokuserar på såväl de ekonomiska som sociala och politiska dimensionerna av samhällsomvandlingen i norr.Thu, 26 Jan 2023 13:29:07 +0100<p>– Egentligen skulle jag säga att all min forskning har bäring på årets tema ”samhällsomvandlingen i norr” eftersom den på olika sätt undersöker de förutsättningar olika regioner har att kunna hantera förändring och omvandling, säger Rikard Eriksson.</p><p>Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi vid Institutionen för geografi och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Umeå universitet. Under de kommande sju åren leder han forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.</p><p class="quote-center">Vi vill kunna svara på frågan om samhällsomvandlingen verkligen är hållbar, och i sådana fall för vem?</p><p>– Inom forskningsprogrammet vill vi fokusera på de ekonomiska, sociala och politiska dimensionerna av samhällsomvandlingen. Vi är en tvärvetenskaplig grupp bestående av geografer, ekonomer, etnologer, statsvetare, arkitekter och ekonomhistoriker som kommer analysera omvandlingen utifrån perspektiv kring inkluderande och hållbar lokal och regional utveckling. Vi ska ta reda på om, och i så fall hur, bilden av norra Sverige förändras i spåren av investeringarna, hur kommuner och regioner planerar för en eventuell kraftig befolkningstillväxt och se vilka paralleller som kan dras till historiska skeenden. Vi vill därmed kunna svara på frågan om samhällsomvandlingen verkligen är hållbar, och i sådana fall för vem?</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kompetensförsörjning är en utmaning</h2><p>En fråga som redan i dag är en utmaning för kommuner i norra Sverige är kompetensförsörjning.</p><p>– Det är en utmaning att hitta rätt kompetens, både när det gäller de jobb som är kopplade direkt till de nya investeringarna, men också på andra delar av arbetsmarknaden. Vi pratar här om kommuner och regioner med redan låg arbetslöshet och en åldersstruktur som gör att det är relativt få i arbetande ålder. Eftersom det är få som flyttar mellan regioner är det därför en stor, och akut, utmaning att locka arbetskraft till norr. Det finns en stor risk att det kan bli ett lokalt nollsummespel då nya jobb i grön industri inte skapar fler jobb i kommunerna utan istället konkurrerar ut befintliga.</p><p class="quote-center">Det är ett stort ansvar som ligger på kommunerna.</p><p>En annan stor fråga är hur man ska planera för tillväxt på ett sätt som också skapar en hållbar samhällsutveckling.</p><p>– Det är ett stort ansvar som ligger på kommunerna – att både skapa goda förutsättningar för investeringar och även blir attraktiva för migranter. Det är en enorm utmaning att göra investeringar och planera för en förväntad tillväxt utan att veta om tillväxten kommer realiseras eller inte.</p><p>– En annan relaterad fråga handlar om hur kommunerna kan verka för inkludering och inte låta alla resurser vara kopplade till en eller några få arbetsgivare. Det är ju så mycket mer som är viktigt i kommunerna, och det är långt ifrån säkert att alla aktörer kommer känna sig som vinnare i den här omvandlingen. Slutligen handlar det så klart också om att befintliga hållbarhetsmål måste omförhandlas när nya områden ska vara klara på väldigt kort tid. Går det att göra snabba samhällsförändringar idag som samtidigt kan ta hänsyn till framtida generationer?</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-skapas-en-hallbar-samhallsomvandling-i-norra-sverige_11712223/https://www.umu.se/nyheter/forskar-med-hjartat-i-fokus_11711221/Forskar med hjärtat i fokusAtt färre ska drabbas av hjärtkärlsjukdomar och att de som ändå drabbas ska få en bättre livskvalitet och ett längre liv, är centralt i Ulf Näslunds forskargärning. En viktig grund för forskningen och något av en unik forskningsresurs är underlaget från Västerbottens hälsoundersökningar.Mon, 12 Feb 2024 15:36:01 +0100<p>Ett av de största problemen i att förebygga och behandla hjärtkärlsjukdomar och diabetes, är låg följsamhet till rekommendationer och medicinering. För att studera sätt att förbättra följsamheten leder Ulf Näslund forskningsprogrammet Vipviza, Västerbotten Intervention Programme Visualization of Atherosclerosis. I programmet medverkar ett 40-tal forskare; de är doktorander och postdoc från en rad olika institutioner i ämnen alltifrån psykologi, beteendevetenskap, kliniska specialiteter till molekylärbiologi.</p><p>Utöver traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och biokemiska aspekter studeras även psykologiska, beteendemässiga och socioekonomiska faktorer av betydelse som hinder för förebyggande insatser, alternativt som framgångsfaktorer i de fall de förebyggande insatserna har fungerat.</p><p class="quote-center">Att lägga om livsföring och medicinera rätt för att undvika hjärtkärlsjukdom är ytterst en fråga om liv och död.</p><p>Ett uppmärksammat resultat i Vipviza-programmet var en studie som visade att personer som fick se ultraljudsbilder av sina egna förkalkade halskärl sedan var bättre på att följa rekommendationer från vården och att ta sina mediciner. Deltagarna fick ett brev med bild och grafik i färg från ultraljudsundersökningen och information om att åderförkalkning kan bromsas eller till med gå tillbaka med förebyggande åtgärder samt ett uppföljande telefonsamtal med en sjuksköterska. Vid en uppföljning efter tre år visade det sig att de som hade fått se bilderna hade större följsamhet till råd och medicinering än en lika stor kontrollgrupp. De som fått se bilderna hade mindre bukomfång, lägre blodtryck och rökte mindre än kontrollgruppen. Totalt ingick 3 500 personer i studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En fråga om liv eller död</h2><p>– Att lägga om livsföring och medicinera rätt för att undvika hjärtkärlsjukdom är ytterst en fråga om liv och död. Därför är det glädjande att konstatera att en så relativt enkel åtgärd som att se bilder på sina egna halskärl har en påtaglig effekt över tid, säger Ulf Näslund.</p><p>För forskningen kring hjärtkärlsjukdomar vid Umeå universitet finns en mycket viktig resurs i det material som samlats in vid Västerbottens hälsoundersökningar, VHU. Sedan länge tid kallas alla som fyller 40, 50 och 60 år i Västerbottens län till hälsoundersökníng och rådgivning med bland annat provtagning av blodtryck, blodfetter, blodsocker och andra värden av betydelse för hälsan. Materialet från dessa undersökningar, 184 000 personer, utgör ett stort och i sitt slag unikt underlag för forskning om folkhälsa, hjärtkärlsjukdomar och diabetes.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskar-med-hjartat-i-fokus_11711221/https://www.umu.se/nyheter/yrkeslararutbildningen-vid-campus-skelleftea-invigd_11710637/Yrkeslärarutbildningen vid Campus Skellefteå invigdI mitten av januari var det högtidlig invigning av en ny yrkeslärarutbildning i Skellefteå i Umeå universitets regi. Söktrycket till utbildningen var högt och nu startar 21 studenter sina studier vid Campus Skellefteå.Thu, 19 Jan 2023 15:27:27 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0881f2df-57c6-47e7-8466-0d37bc406df8" data-contentname="Bildspel: Invigning Skellefteå">{}</div><p>– Utbildningsprogrammet fyller ett stort behov och förhoppningen är att studenterna som nyutbildade lärare snart själva kan bidra till att forma yrkeskunniga medarbetare för ett expansivt samhälle i snabb förändring, säger Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet, som deltog vid invigningen i Skellefteå.</p><p>Utbildningen är treårig på deltid och 60 högskolepoäng är teoretiska och 30 poäng består av så kallad verksamhetsförlagd utbildning. Invigningen genomfördes vid Campus Skellefteå med representanter från såväl Skellefteå kommun som Umeå universitet och Lärarhögskolan vid Umeå universitet.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/yrkeslararutbildningen-vid-campus-skelleftea-invigd_11710637/https://www.umu.se/nyheter/hur-ser-kommunikationen-ut-kring-det-som-hander-i-norr_11709923/Hur ser kommunikationen ut kring det som händer i norr?Annika Egan Sjölander är en av talarna vid Kunskapsnoden 2023. Hon är professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet och forskar på att förstå samhälleligt beslutsfattande när det handlar om gemensamma utmaningar och komplexa storskaliga problem.Fri, 20 Jan 2023 07:38:22 +0100<p>Annika Egan Sjölander berättar att forskningsprojekten hon arbetat med ofta har handlat om olika typer av miljöfrågor, och särskilt då kommunikationens roll i demokratiskt beslutsfattande, varför journalistik och medborgardialoger varit viktiga att studera.</p><p>– De är ju båda viktiga institutioner ur kunskapshänseende och för att skapa bred delaktighet i samhället kring gemensamma beslut, säger Annika Egan Sjölander.</p><p class="quote-center">Samhällsomvandlingen är inget som sker av sig självt utan resultatet av en rad mänskliga handlingar, alltså det vi skapar tillsammans, alla samhällets olika aktörer. </p><p><strong>På vilket sätt har ditt arbete bäring på samhällsomvandlingen i norr?</strong></p><p>– Kommunikation <em>för</em> hållbara samhällen är namnet på det forskningsprogram jag driver och just när det gäller de redan pågående förändringarna, i främst Norr- och Västerbotten, behöver utvecklingen ske hållbart och då är det betydligt fler aspekter att ta hänsyn och hantera visavi de strikt miljömässiga som rör koldioxidutsläpp från vår industriproduktion.</p><p>– Hur kommunikationen i våra samhällen ser ut kring det som händer i norr, i riks- och lokala medier men också i andra gemensamma fora, vilka aktörer som deltar och vilka röster som inte hörs alls, är viktigt att förstå. Huruvida medieindustrin i sig fungerar som en transformerande kraft när det gäller hållbar omställning av våra samhällen, är också något vi undersöker. </p><p><strong>Vad ser du för möjligheter och utmaningar med det som nu går under benämningen ”samhällsomvandlingen i norr”?</strong></p><p>– Samhällsomvandlingen är inget som sker av sig självt utan resultatet av en rad mänskliga handlingar, alltså det vi skapar tillsammans, alla samhällets olika aktörer. Det kan vara lätt att glömma bort i dagens debatt som tenderar att dels ha en ganska stark positiv slagsida, dels se re-industrialiseringen som en nödvändig, och i stora stycken given, utveckling.</p><p>– Att det ser ut så idag är i sig inte svårt att förstå om man tänker på de utmaningar norra Sverige erfarit under många decennier och om vi blickar tillbaka historiskt där Norrland även tidigare setts som just ett framtidsland, se till exempel Sörlin, 1988*.</p><p>– Det viktiga nu är att kreera något nytt som på ett bättre sätt kan hantera en mångfald hållbarhetsperspektiv och inte minst de konflikter som oundvikligen uppstår i re-industrialiseringens spår, till exempel kring vår markanvändning.</p><p>*<em>I boken <strong>Framtidslandet</strong> av idéhistorikern Sverker Sörlin skriver han bland annat om hur man i samband med industraliseringen skapade bilden av Norrland som ett framtidsland. Där näringslivet skulle blomstra, folk skulle bosätta sig och rikedomarna spridas över Sverige. Och att det inte var första gången Norrland spelade denna roll – inte heller den sista.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/hur-ser-kommunikationen-ut-kring-det-som-hander-i-norr_11709923/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-startar-ny-universitetsutbildning-i-skelleftea_11708317/Umeå universitet startar ny universitetsutbildning i Skellefteå – viktig pusselbit i samhällsomvandlingenDen 18 januari startar en yrkeslärarutbildning i Skellefteå i Umeå universitets regi. Utbildningen är en strategiskt viktig pusselbit för såväl Skellefteå kommun som hela regionens kompetensförsörjning eftersom det är stor brist på yrkeslärare i regionen redan idag. – Det är med stor glädje vi nu välkomnar våra första studenter, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.Mon, 16 Jan 2023 08:27:42 +0100<p>– Planeringen har pågått i flera år och det är många som är involverade när en utbildning ska startas upp på en annan ort, så jag vill passa på att tacka för att det stora arbetet som alla inbladande har lagt ner i såväl Skellefteå kommun som vid Umeå universitet. Utbildning blir en viktig del i den samhällsomvandling som just nu pågår i norra Sverige och där vi som universitet spelar en nyckelroll, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Att Umeå universitet nu förstärker sin närvaro vid Campus Skellefteå kan ses som ett resultat av det partnerskap som Skellefteå kommun och Umeå Universitet inledde under 2020.</p><p>– Att yrkeslärarutbildningen nu introduceras i Skellefteå är mycket glädjande och en viktig pusselbit i vårt arbete kring kompetensförsörjningen i Skellefteå kommun. Som ett resultat av det goda partnerskapet mellan Skellefteå och Umeå stärks nu universitetets närvaro i Skellefteå, vilket är mycket positivt, säger Kristina Sundin-Jonsson, kommundirektör Skellefteå kommun.</p><p>Det var högt söktryck till utbildningen och nu startar 21 studenter på programmet. Utbildningen är treårig på deltid och 60 högskolepoäng är teoretiska och 30 poäng består av så kallad verksamhetsförlagd utbildning, då studenterna får vara ute på en skola och med stöd av en handledare träna på att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet.</p><p>– Behovet av utbildade lärare är stort inte bara i norra Sverige, utan i hela landet, men just i norra Sverige och regionen runt Skellefteå är förstås behovet ännu större och mer akut. Därför känns det oerhört bra att vi nu kan erbjuda den här utbildningen, som ett komplement till vårt ordinarie programutbud, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan.</p><p class="quote-center">Universitetets roll i samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige har både fördjupats och förtydligats det senaste året.</p><h3>Viktig forskning för omställning</h3><p>Inom partnerskapet mellan Umeå universitet och Skellefteå kommun pekas strategisk kompetensförsörjning ut som ett särskilt viktigt område för samverkan där Yrkeslärarutbildningen är ett viktigt steg i den överenskommelsen. Umeå universitet har även sedan i höstas utsett vicerektor Dieter Müller som speciellt ansvarig för universitetets roll i samhällsomvandlingen i norr, och Dieter Müller kommer att medverka vid uppstarten av det nya programmet den 18 januari.</p><p>– Universitetets roll i samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige har både fördjupats och förtydligats det senaste året. Förutom att skapa relevanta utbildningar, som den här för yrkeslärare, handlar det om att hitta insikter om såväl förutsättningar som hinder för en hållbar samhällsomvandling. Resultaten från den forskning vi bedriver i norra Sverige nu är väsentlig för den omställning samhällen runt om i världen måste gå genom i morgon, säger Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-startar-ny-universitetsutbildning-i-skelleftea_11708317/https://www.umu.se/nyheter/framtidens-energi-kan-finnas-i-restprodukter-_11690862/Framtidens energi kan finnas i restprodukter Samhällsomvandlingen i norra Sverige kräver nya, hållbara energikällor. Christoffer Boman forskar om hur biologiska material och restprodukter kan bli miljövänlig energi – och även minska klimatavtrycket på andra sätt.Thu, 19 Jan 2023 08:45:14 +0100<p>När du eldar en brasa förbränns det mesta av veden, men askan blir kvar. En biologisk restprodukt som det inte går att göra något av. Eller?</p><p>Forskaren Christoffer Boman håller inte med. Hans forskning handlar bland annat om hur man kan ta vara på sådant som blir över – restströmmar – i jordbruket, skogsbruket och industrin.</p><p class="quote-center">Biomaterial kommer att behövas i omvandlingen till ett mer hållbart samhälle</p><p>– Det vi gör är att titta på hur vi kan använda termiska processer, som förbränning eller förgasning, för att omvandla det här materialet till något annat värdefullt, säger Christoffer Boman som är universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och föreståndare för forskningsmiljön Bio4Energy. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Biomaterial används till mycket</h2><p>Det värdefulla kan vara energi (värme, el eller drivmedel) eller mineraler och näringsämnen som återvinns ur askan, men även “gröna kemikalier” i exempelvis läkemedel, textilier och förpackningar. Det går också att producera biokol som kan användas till många olika saker, till exempel jordförbättring eller vattenrening. Grävs det ner i marken och har rätt egenskaper så hålls det stabilt under lång tid.  </p><p>– Vi kallar det negativa kolflöden. Det är en av metoderna vi ser behöver utnyttjas mer för att kunna åtgärda en ökande koldioxidhalt i atmosfären, säger Christoffer Boman.</p><p>Forskningen är också högaktuell när det gäller produktion av vätgas.</p><p>Umeå universitet är världsledande inom forskningsområdet termokemisk energiteknik. Kunskap och verktyg inom högtemperaturkemi har funnits mycket länge vid universitetet och används sedan drygt 20 år även inom energisektorn.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hjälper samhället att ställa om</h2><p>– Jag är övertygad om att den forskning jag och mina kollegor jobbar med är mer relevant än någonsin i den här samhällsomvandlingen. Hur ska vi försörja samhället med förnyelsebar och hållbar energi och allt annat som vi dagligen använder men som idag görs av fossila råvaror?  </p><p>Christoffer Boman har jobbat inom akademin i 25 år. Han kommer ursprungligen från Stockholm och fascinerades av forskarvärlden redan under sitt examensarbete vid Energitekniskt centrum i Piteå, som idag är en del av RISE. Han fastnade sedan för forskningsmiljön i Umeå som enligt honom har nära till tvärvetenskap och samarbeten. </p><p>– Det handlar om att hjälpa industrin och hela samhället att ställa om till hållbart. Hur vi kan använda våra resurser generellt och utnyttja cirkulära flöden och materialströmmar? Den här forskningen är relevant på olika plan för att minska klimatavtrycken. Biomaterial kommer att behövas i omvandlingen till ett mer hållbart samhälle, säger Christoffer Boman.</p><p><em>Christoffer Boman är en av fem forskare från Umeå universitet som deltar i Kunskapsnoden i Stockholm 31 januari 2023, där temat är “Samhällsomvandling i norr”.</em>  </p>https://www.umu.se/nyheter/framtidens-energi-kan-finnas-i-restprodukter-_11690862/https://www.umu.se/nyheter/stort-intresse-for-norra-sveriges-samhallsomvandling_11686414/Stort intresse för norra Sveriges samhällsomvandling Hur hänger vi med i utvecklingen? Vilka kompetenser behövs? Vad kan vi göra för att attrahera fler? När Umeå universitet i mitten av november bjöd in till AIMday möttes ett hundratal frågeställare och forskare för att diskutera den pågående samhällsomvandlingen i norr. Mon, 05 Dec 2022 09:50:51 +0100<p>AIMday är ett återkommande arrangemang där representanter för näringslivet, den offentliga sektorn och civilsamhället på förhand får skicka in frågor som de vill diskutera med forskare vid Umeå universitet. I år var frågelådan överfull. Inte så konstigt. Snart sagt alla påverkas av industrivågen som nu rullar in över Västerbotten och Norrbotten. </p><p>Vicerektor Dieter Müller inledde dagen med några svindlande siffror. Under de närmaste åren kommer stora aktörer att investera omkring 1 000 miljarder kronor för att leda omställningen mot en hållbar utveckling härifrån norr. För att möta behovet av kompetens behöver vi attrahera minst 100 000 invånare till. Det är en situation som kräver samverkan.  </p><p>– AIMday är ett bra koncept för att säkerställa att det vi gör är relevant. Vi på Umeå universitet vill arbeta över vetenskapsområden och med aktörer utanför akademin för att skapa ny kunskap och tillsammans möta de utmaningar som vårt samhälle står inför, sade Dieter Müller.  </p><p>Gränsöverskridande utbyten av idéer och erfarenheter var precis vad som väntade när frågeställare och forskare sedan möttes i mindre grupper för att ägna en timme åt var och en av de över tjugo frågorna.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Glapp mellan servicebehov och resurser</h2><p>En utmaning som många forskare intresserade sig för rörde befolkningskurvan. Idag ökar antalet unga och äldre snabbare än antalet invånare i arbetsför ålder, vilket i sin tur påverkar allt från skatteintäkter till omsorg. </p><p>– Vi står inför ett gap mellan behovet av service och tillgängliga resurser. Den här utvecklingen berör och kommer att påverka oss alla. Så vad kan vi tillsammans göra för att möta den demografiska utvecklingen?, undrade Camilla Jägerving Isaksson och hennes kollegor inom äldreomsorgsförvaltningen på Umeå kommun. </p><p>De flesta var överens om att vården redan nu är tungt belastad och att något behöver göras för att samhällssystemet ska fungera på sikt. Samtidigt ville Fredrik Snellman, forskare vid Institutionen för socialt arbete och intresserad av föreställningar om äldre, gärna nyansera bilden.</p><p>– Det är lätt att det blir alarmism om "köttberget". Men att vara äldre idag är inte nödvändigtvis synonymt med passivitet och beroende. Många 70-åringar förvärvsarbetar fortfarande och den självskattade hälsan ökar bland äldre i Västerbottens län, inflikade han.   </p><p>I samtalet som följde pratades om allt från drivkrafter för ett hälsosamt liv och förebyggande insatser till informell omsorg och bättre förutsättningar för anställda inom vården.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Svårt att få folk att flytta på sig</h2><p>En annan utmaning är att locka till sig rätt kompetens. Här ställde Komatsu Forest en fråga relevant inte bara för det egna företaget, utan för hela den norra regionen. Hur ska vi göra för att bli attraktiva för så många kulturer och människor som möjligt?</p><p>– Många industrier expanderar och har ett stort behov av arbetskraft från alla delar av Sverige och även internationellt. Vad är då en norrländsk sales pitch utöver natur? Vi behöver ett serviceutbud och en bredd av kultur- och fritidsaktiviteter som bidrar till att göra norra Sverige tilltalande för många, menade Martin Ärlestig, global produktionschef på Komatsu Forest.</p><p>Helena Pettersson, forskare vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, höll med om att sättet att både agera och kommunicera behöver breddas. Framför allt för att attrahera medarbetare från andra delar av världen. </p><p>– Högutbildade har ofta en högutbildad partner, vilket sätter extra press på rekryteringsprocessen. Dessutom behöver sammanhanget, alltså även privatlivet och vardagen, kunna förmedla fördelar. Hur kommer mina barn att trivas? Hur konkurrenskraftiga blir de internationellt när de går i svensk skola? Här tror jag att svensk arbetsmarknad måste tänka till faktiskt, sade hon. </p><p class="quote-center">Svensk arbetsmarknad måste tänka till faktiskt.</p><p>Samtidigt underströk flera forskare att det är bevisat svårt att få folk att flytta på sig, framför allt hela familjer. Undantaget är hemvändare som har kopplingar till en plats i form av exempelvis släkt och barndomsvänner. Därför kan det vara värt att begrunda vilka man försöker locka och när i livet. Kanske är människor i sig kompetensen som behövs? Även om de måste gå igenom en intern- eller vidareutbildning för att klara jobbet.</p><p>– Lättrörliga är enklast att attrahera, som nationella och internationella studenter. Men, har du nyss flyttat är du intressant nog mer benägen att flytta igen, flikade kulturgeografen Emma Lundholm in. </p><p>En nöt att knäcka är alltså vad som får folk att vilja stanna kvar. En annan att de över huvud taget ska kunna göra det i tider då det blivit tuffare att få arbets- och uppehållstillstånd.</p><p>Bättre förutsättningar att lära sig språket lyftes också fram som en viktig faktor för att trivas och känna sig trygg. Att inte kunna svenska gör inget på ett globalt företag som Komatsu Forest, men innebär ofta en helt annan sits i möten med myndigheter, kommunal verksamhet och grannar. Här var deltagarna eniga om att gemensamma insatser kan behövas för att göra språkstödet effektivare än idag.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Osäkerhet inför ökad digitalisering</h2><p>För flera var känslan av att lägga rälsen med man kör på den överhängande. Skellefteå kommun funderade bland annat över hur mindre kommuner ska hantera den snabba utvecklingen vad gäller AI och automatisering. Å ena sidan lockar leverantörer med potentialen att lösa några av den offentliga sektorns största utmaningar – ekonomi, kompetens och förmågan att möta förändrade förväntningar från medborgarna. Å andra sidan kan den här typen av programvara orsaka stor skada om den införs utan kunnande och styrning.</p><p>– Redan idag letar sig maskinlärningsalgoritmer in i fler och fler mjukvarulösningar som används i våra kommuner medan policy- och upphandlingskrav oftast släpar efter. Vi köper utifrån sådant vi känner till, som teknisk förmåga och robusthet, och riskerar att missa de etiska aspekterna. Hur gör vi för att säkerställa att vi inte stoppar in vad som senare visar sig vara "IT-asbest"?, undrade Michael Carlberg Lax, digitaliserings- och IT-ansvarig på Skellefteå kommun.</p><p class="quote-center">Hur gör vi för att säkerställa att vi inte stoppar in vad som senare visar sig vara IT-asbest? </p><p>Forskarna kunde förstå dilemmat. Lena Enqvist på Juridiska institutionen förklarade att även om AI-lagstiftning ännu är en bit bort, så finns guidande regler och det går att minska risken för fel genom att arbeta enligt principen "human in the loop" där någon ansvarig person kan göra den yttersta avvägningen istället för ett system. Men det kräver förstås ändå kunskap om AI, juridik och etik. Specialistkunskap som långtifrån alla av Sveriges 290 kommuner har idag. </p><p>Psykologiforskaren Andreas Stenling deltar i ett forskningsprogram kring automatisering inom Socialtjänsten. Han påpekade att ny teknik både kan öka känslan av autonomi och kontroll eller hämma den beroende på kompetens. Därför kan det vara värt att fundera innan man agerar. </p><p>– Det är inte alltid så tydligt vad målet med de här AI-satsningarna är eller hur de påverkar arbetsmiljön. Hur blir det exempelvis för nyanställda? Eller för äldre som är vana att arbeta mer manuellt? Antingen köper man in system och anpassar arbetsplatsen till systemet. Eller så väntar man in att rätt kompetens kommer till först, sade han.   </p><p>Mot slutet av dagen stod det klart att frågor som på papperet såg väldigt olika ut och kom från skilda håll i själva verket hade många beröringspunkter. Deltagarna hade knutit nya kontakter och börjat fundera över nästa steg på omvandlingsresan. Tillsammans.</p><p>– En lösning är inte hela lösningen och flera hjärnor är bättre än en, som Camilla Jägerving Isaksson på Umeå kommun slog fast. </p>https://www.umu.se/nyheter/stort-intresse-for-norra-sveriges-samhallsomvandling_11686414/https://www.umu.se/nyheter/knappt-15-miljoner-till-forskning-om-hallbar-utveckling_11686894/Knappt 15 miljoner till forskning om hållbar utvecklingProjekt om energibesparande beteende på universitetsområdet, renar i ett ändrat klimat och storskaliga investeringar är några av de som har beviljats medel. Mon, 05 Dec 2022 09:53:24 +0100<p>Det statliga forskningsrådet Formas verkar en för hållbar utveckling. De finansierar forskning och innovation inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. I Formas årliga öppna utlysning 2022 fick 5 projekt från Umeå universitet dela på knappt 15 miljoner kronor.</p><p><strong>Följande projekt från Umeå universitet har beviljats medel i Formas årliga öppna utlysning 2022:</strong></p><p>Patrik Andersson, Kemiska institutionen, får 2 998 099 kr för projektet: <em>AI-PolyRisk - Artificiell intelligens för prioritering och identifiering av polymerer som nya kemikalierisker</em></p><p>Madeleine Eriksson, Institutionen för geografi, får 2 983 335 kr för projektet: <em>Planering för hållbar omställning. Storskaliga investeringar och samhällsomvandling</em></p><p>Johan Olofsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får 2 999 652 kr för projektet: <em>Skyddar renar biodiversiteten i Arktis i ett ändrat klimat</em></p><p>Jean-Francois Boily, Kemiska institutionen, får 3 000 000 kr för projektet: <em>Direkt mineralisering av atmosfärisk koldioxid genom påskyndad vittring</em></p><p>Weizhuo Lu, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får 2 997 646 kr för projektet: <em>Intelligent Human-Buildings Interactions Lab: Identifiera, kvantifiera och guida energibesparande beteende på universitetsområdet</em></p>https://www.umu.se/nyheter/knappt-15-miljoner-till-forskning-om-hallbar-utveckling_11686894/https://www.umu.se/nyheter/43-miljoner-till-forskning-om-samhallsomvandlingen_11677841/43 miljoner till forskning om samhällsomvandlingen till Umeå universitetRiksbankens jubileumsfond har beslutat att tilldela Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, drygt 43 miljoner till ett forskningsprojekt om de ekonomiska, sociala och politiska utmaningar och möjligheter som följer med den pågående industriella omvandlingen i norra Sverige. Även två andra projekt vid universitetet får medel i samma utlysning.Fri, 17 Nov 2023 11:07:15 +0100<p>– Först och främst är det fantastiskt att få möjligheten att bedriva tvärvetenskaplig grundforskning under en längre period med en spännande grupp forskare. Sedan är det ju väldigt ovanligt att få förmånen att forska kring en pågående process som inte bara är oerhört viktig för Umeå universitets närområde, utan också kan bidra med insikter om förutsättningar och hinder för hållbar samhällsomvandling på bred front, säger <a href="~/link/aef4be9535ae49309d64847d35d768e1.aspx">Rikard Eriksson</a>, professor i ekonomisk geografi, vid <a title="Institutionen för geografi" href="~/link/3cdc4a44153c4d18a576039cac5124e0.aspx">Institutionen för geografi</a> vid Umeå universitet.</p><p>Forskningsprogrammet befäster tydligt universitetets, och inte minst Cerums- Centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet - roll för samhällsomvandlingen i norra Sverige genom att långsiktigt samla några av de främsta norrlandsforskarna inom sina respektive områden.</p><p>– Syftet med det sjuåriga forskningsprogrammet är att analysera de ekonomiska, sociala och politiska utmaningar och möjligheter som följer med den pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige. Målet är att identifiera drivkrafter, hinder och förutsättningar i ett historiskt, samtida och framåtblickande perspektiv genom att binda samman en lång tradition av ”norrlandsforskning” vid Umeå universitet med internationella teman kring hållbar och inkluderande regional utveckling, förklarar Rikard Eriksson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två andra projekt fick också medel</h2><p>Samtidigt delar Riksbankens jubileumsfond ut medel till två andra forskningsprojekt vid Umeå universitet. Det ena tilldelas <a title="https://www.umu.se/personal/norbert-steigenberger/" href="~/link/2b35d0f34c334dfea39f8a5350e29512.aspx">Norbert Steigenberger</a>, professor i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap. Han får drygt tre miljoner till forskningen om hur så kallad signalering - en grundläggande teori om ekonomiska interaktioner - fungerar i en mer digitaliserad värld kännetecknad av ”information overload” och ”cheap fakes”.</p><p>I det andra projektet tilldelas <a title="https://www.umu.se/personal/fredrik-noren/" href="~/link/acab9c73c3274e8d96ded45e8a0eeabb.aspx">Fredrik Norén</a>, som är förste forskarassistent på Humlab – centret för digitala humaniora vid Umeå universitet –  cirka fem miljoner för ett projekt som ska skapa ett bättre ekosystem av länkad öppen data från Sveriges riksdag från år 1867 till i dag.</p>https://www.umu.se/nyheter/43-miljoner-till-forskning-om-samhallsomvandlingen_11677841/https://www.umu.se/nyheter/nya-utbildningar-for-samhallsomvandlingen-i-norr_11671653/Nya utbildningar för samhällsomvandlingen i norrI norra Sverige sker en snabb samhällsomvandling med etablering av nya industrier. I nyetableringens spår uppstår stora behov av utbildad personal även utanför industrin, till exempel av lärare och sjuksköterskor. Universitetet erbjuder därför nya distansutbildningar för att möta den ökande efterfrågan på kompetens.Fri, 28 Oct 2022 14:00:52 +0200<p>Västerbotten och Norrbotten står inför en samhällsomvandling. Nya industrier etablerar sig och det kommer att krävas stora investeringar inom infrastruktur och energiförsörjning. I det nya samhällsbygget krävs också ett stort tillskott av utbildad personal inom skola och omsorg.</p><p>– Umeå universitet är en viktig aktör i samhällsomvandlingen både inom forskning och utbildning. Inom utbildningsområdet kommer det att krävas stora satsningar av oss för att möta de stora samhällsomvandlingarna. Att erbjuda nya utbildningar och utöka antalet utbildningsorter för distansutbildningarna är ett tydligt sätt att möta behoven, säger Heidi Hansson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förskollärare och yrkeslärare i Skellefteå</h2><p>Bland satsningarna kan nämnas att Lärarhögskolan vid Umeå universitet startar två program på distans, med start våren 2023. Förskollärarprogrammet erbjuds med Umeå som utbildningsort och vid yrkeslärarprogrammet med Skellefteå som utbildningsort utbildas yrkeslärare för gymnasieskolan yrkesprogram.</p><p>– Vi har en överenskommelse med Skellefteå kommun om att samarbeta om kompetensförsörjning och vi tror på ett nära samarbete med kommunerna i de här frågorna, säger Heidi Hansson.</p><p>– Vi hoppas att distansstudier ska göra det möjligt för fler att utbilda sig till lärare. Behovet av utbildade lärare är stort inte bara i norra Sverige, utan i hela landet, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan.</p><p>En annan satsning som genomförts de senaste åren är att Grundlärarprogrammet 4-6 och Grundlärarprogrammet fritidshem erbjudits som arbetsintegrerad utbildningar. Det innebär att studenterna får möjlighet att arbeta och studera på hemorten. Målet är att kunna starta nästa arbetsintegrerade utbildning 2024.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Träffar i Skellefteå och praktik i Lycksele</h2><p>En annan distansutbildning som är i fokus för samhällsomvandlingen i norr är sjuksköterskeutbildningen där det sedan tidigare finns distansutbildningarna med utbildningar med träffar i Skellefteå och möjlighet till praktik i både Skellefteå och Lycksele för att underlätta för distansstudier.</p><p>Samtliga utbildningar har sista ansökningsdag 17 oktober.</p><h3>För mer information kan du gärna kontakta</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="abae4e42-61d5-49a3-a914-3ae75dd94b03" data-contentname="Heidi Hansson">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3ec3cece-98c1-40fd-8ae0-2db6bd0df6ca" data-contentname="Föreståndare LH">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nya-utbildningar-for-samhallsomvandlingen-i-norr_11671653/