Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon

Samhällsförändringar

Torsdag 29 oktober 2020



Samhällsförändringar – tidigare, pågående eller framtida – definierar den kontext inom vilken vi som samhällsvetare befinner oss. Ibland kan det vara svårt att se pågående sociala, ekonomiska eller politiska förskjutningar som i

längden leder till förändring, medan det vid andra tillfällen är oerhört tydligt att mer eller mindre omvälvande händelser leder till utveckling eller omställning. Att Berlinmurens fall skulle innebära stora samhälleliga förändringar i Europa, insåg nog de flesta av oss redan vid nyhetsrapporteringen på kvällen den 9 november 1989. Händelsen var början på slutet för avskiljandet mellan Öst- och Västeuropa genom den hårdbevakade järnridån, men skulle också på sikt ge konsekvenser för andra länder i världen. Likaså är insikten om den pågående pandemins påverkan på exempelvis digitalisering och arbetsliv, såväl nu som i framtiden, tydlig och märkbar.

I andra fall är det kanske först i efterhand som vi inser att en specifik händelse eller åtgärd resulterade i nya inriktningar eller förändringar. Vem av oss förstod att den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldts sommartal år 2014 skulle komma att både påverka migrationspolitiken och delvis rita om den politiska kartan? I sitt tal uppmanade han den svenska befolkningen att öppna sina hjärtan för de människor, som i stark stress med hot mot det egna livet, flyr mot Europa och Sverige för att nå frihet och förbättrade förhållanden, även om det i sin tur skulle påverka reformutrymmet i den svenska budgeten. Ett tal som i efterhand angetts som en delförklaring till både Moderaternas försämrade resultat i valet samma år och den allt hårdare migrationspolitik som gällt därefter.

Många av samhällsförändringarna sker emellertid gradvis, delvis undanskymt samt indirekt, och kan pågå under många decennier. Skattesystemets påverkan på både ekonomisk fördelning och social rättvisa kan vara ett exempel, medan ett annat exempel är hur normer och värderingar påverkar jämlikhet och jämställdhet både nationellt och internationellt.

Som samhällsvetare kan vi naturligtvis både synliggöra och problematisera drivkrafter bakom och resultat eller befarade konsekvenser av samhällsförändringar, men vi kan också vara en aktiv del i utvecklingen. I utbildning och forskning, men också samverkan – genom att vi exempelvis fungerar som remissinstans – kan vi bidra med kunskaper och kompetens i tider av förändring.

/Ruth Mannelqvist, dekan vid Samhällsvetenskapliga fakuteten