Ge dig själv bästa möjliga förutsättningar för att må bra och orka med både studier och fritid! Här finns saker du kan göra eller som kan vara bra att veta. Behöver du mer stöd är du välkommen att kontakta Studenthälsan.
Att fysisk aktivitet är bra för kroppen är känt sedan länge. Vi blir piggare, våra kroppar blir starkare och vi sover bättre. De senaste åren har det också blivit allt mer känt att fysisk aktivitet även påverkar vår psykiska hälsa i hög grad. Här hittar du förslag på hur du kan komma igång med att röra mer på dig.
Fysisk aktivitet minskar bland annat riskerna för fetma, cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och att dö i förtid. Det kan dessutom förbättra våra kognitiva funktioner, exempelvis koncentrationsförmågan och minnet. Att röra på sig regelbundet minskar stress, nedstämdhet, oro och ångest och ger oss större möjlighet att hantera känslor och tankar på ett effektivt sätt.
En liten förändring i hur mycket du rör på dig kan ge stor effekt, oavsett vilken form du är i när du börjar. För det mesta är fysisk aktivitet dessutom utan biverkningar. Vilka aktiviteter du gör, hur ofta och hur intensivt är en individuell fråga där du får utgå från just dig, dina förutsättningar och vilken effekt du vill uppnå med att med att röra på dig. En rask promenad kan vara hjälpsamt när huvudet är fullt av tankar och känslor. Prova gärna olika aktiviteter för att hitta vad som passar dig. Den bästa träningen är den som blir av!
Några tips för att komma igång
Hitta mer information och tips på 1177 Vårdguiden.
Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent? Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss. Föreläsare är Anders Hansen, överläkare i psykiatri. Filmen är ca 40 minuter.
Sätt SMARTa mål som är hållbara över tid
Vad vill du uppnå med att öka din fysiska aktivitet? Har du svårt att komma igång så kan det vara en bra idé att tänka igenom i förväg så att ditt mål är SMART:
Tycker du att du hindras av tidsbrist, trötthet, att du inte har tillgång till rätt utrustning eller annat? Det finns alltid någon aktivitet du kan göra - gör det som är möjligt!
Träna ”lagom”
Funderar du på om du tränar för mycket? Går din träning ut över andra viktiga saker i livet, exempelvis vila, din hälsa, relationer eller dina studier? Om du får stark ångest, irritation, nedstämdhet eller skuldkänslor av att låta bli att träna - kontakta Studenthälsan för att få stöd.
Mat och måltider är en del av livet och en förutsättning för att må bra. Ditt behov av energi och näringsämnen varierar med ålder, kön, aktivitet, hälsa och eventuell sjukdom.
Vad du väljer att äta har direkt och långvarig effekt på det viktigaste organet i din kropp: hjärnan. Så vilken sorts mat ger dig paltkoma efter lunch? Eller rastlöshet när du ska sova? Här får du en överblick. Filmen är ca 5 minuter lång.
Få kostinformation av dietiststudenter
Vill du lära dig mer om kostens betydelse för hälsan? Som student vid Umeå universitet har du möjlighet att kostnadsfritt få kostinformation av dietiststudenter. Läs mer om vad det innebär och hur du kontaktar studenterna hos Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
Fler användbara länkar
Kosttillskott (Riksidrottsförbundet)
Matvanor, hälsa & miljö (Livsmedelsverket)
Kostråden - hitta ditt sätt (Livsmedelsverket)
Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket)
All fisk är inte nyttig (Livsmedelsverket)
”Prokrastinering” är ett annat ord för att vi skjuter upp eller förhalar saker som behöver göras inom en viss tid trots att vi vet att det kommer att få negativa konsekvenser. Upplever du att du skjuter upp saker så att du får problem? Här får du veta varför vi prokrastinerar och vad du kan göra åt det.
Vad är prokrastinering?
När vi prokrastinerar prioriterar vi det som känns lättare eller roligare i stunden, till exempel att kolla på Youtube, framför sådant som ger oss långsiktiga fördelar som exempelvis att plugga inför en tenta. Om vi däremot väljer bort att göra något som är mindre viktigt så kallas det inte för prokrastinering utan god prioriteringsförmåga.
Prokrastinering är ett beteende som vi gör för att slippa obehagliga tankar och känslor, exempelvis tristess eller ångest. Alla prokrastinerar ibland, men om beteendet hindrar oss till exempel i studierna eller påverkar vår hälsa på ett negativt sätt så behöver vi ta tag i problemet.
Varför prokrastinerar vi?
Delar av vår hjärna är utvecklade för att fatta snabba beslut baserat på känslor. Andra delar är utvecklade för självkontroll och långsiktigt planerande. Om vi har en tendens att prokrastinera så ligger utmaningen i att inte låta ”känslohjärnan” styra för mycket när vi behöver göra något som kan ge oss fördelar i längden. Vi prokrastinerar för att det känns bra just då, men också för att det kanske inte har fått så stora konsekvenser när vi har skjutit upp saker tidigare.
Våra personliga egenskaper påverkar delvis hur benägna vi är att prokrastinera. Impulsivitet, självkänsla, självförtroende och alltför låg eller hög optimism är egenskaper som spelar in. Forskning kring uppskjutande har visat att framför allt fyra faktorer tycks spela in:
Graden av impulsivitet har visat sig vara den faktor som har störst betydelse. Olika människor kan alltså ha problem med olika saker även om alla faktorer är viktiga för att vi skall komma till skott.
Tim Urban kallar sig för en ”mästare i prokrastinering”. I sin TED Talks-film försöker han förklara vad som händer när man prokrastinerar.
Jag tror att prokrastinering är ett problem för mig – hur kommer jag vidare?
En ogjord uppgift är energikrävande. Varje gång du tänker på den så känns den större och större. Istället för att jobba med uppgiften så kanske du i slutändan har använt mer tid på att bara tänka på den eller planera för att sätta igång med den.
Här är några förslag på saker du kan göra för att få bukt med prokrastinering:
Behöver du mer hjälp?
Kontakta Studenthälsan om du behöver stöd eller har frågor om din hälsa.
Kontakta Studieverkstaden om du behöver hjälp med exempelvis studieteknik, akademiskt skrivande eller att göra muntliga presentationer.
Sexualitet och lust är centrala delar i de flesta människors liv oavsett kön eller ålder, om vi lever singel eller i en relation. Sexualitet fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Det är bara du som bestämmer om, när, hur och vilka du vill ha sex med.
Har du sex som du inte mår bra av? Har du varit utsatt för sexuella övergrepp? Det finns hjälp att få. Kontakta oss!
Sexuellt överförbara infektioner (STI)
Könssjukdomar är infektioner som du kan få genom att ha sex. Vissa könssjukdomar ingår i smittskyddslagen och du måste testa dig om du misstänker att du har någon av dem. Studenthälsan jobbar för att minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Hos oss kan du få:
Landstingen erbjuder testning av alla sexuellt överförbara infektioner. På 1177 Vårdguiden hittar du information och uppgifter om vad som gäller där du är.
Västerbottens läns landsting om sexuellt överförbara infektioner
Sex och relationer
På 1177 Vårdguiden hittar du information om sexualitet och relationer. Du kan även läsa om preventivmedel och om hur du skyddar dig mot könssjukdomar.
Fler användbara länkar:
Filmer: Nästan allt om sex i Sverige
RFSU - Riksförbundet för sexuell upplysning
Sveriges förenade HBTQIA+ studenter (SFQ)
Som student ställs du inför en rad nya och spännande utmaningar. Du får ny kunskap, träffa nya människor, kanske byta ort och flytta hemifrån. Du förväntas också klara examinationer, göra redovisningar och fungera socialt.
Allt det här innebär ansträngningar, och det gör ju inget så länge du kan återhämta dig. Ibland kan ansträngningen fortsätta under en längre tid och då kan det hända att du känner dig maktlös och stressad.
Symtomen på stress kan se olika ut. Det kan handla om irritation, sömnsvårigheter, svårt att koppla av, koncentrationssvårigheter, allmän känsla av oro, spänningshuvudvärk eller magont. Om du känner dig stressad så försök ta reda på vad du behöver för att få återhämtning och vila.
Läs på 1177 Vårdguiden om stress, symptom, återhämtning och praktiska råd
Hos Studenthälsan kan du få olika typer av stöd för att lära dig hantera stress:
Samtal - boka tid
Föreläsningar och grupper med olika teman - läs mer i kalendariet
Sömn behövs för att din kropp och hjärna ska få återhämta sig och bearbeta intryck. Den påverkar även din förmåga till inlärning och ditt minne. En vuxen person behöver sova mellan 6-9 timmar för att bli utvilad. Om du ofta sover mycket mer eller mindre än så kan det påverka hälsan negativt, men du behöver inte vara orolig om din sömn är annorlunda en eller några nätter.
Sju tips på hur du kan förbättra din sömn
Gör din egen sömndagbok
För att du ska få en tydligare bild av hur din sömn fungerar kan du skriva en "sömndagbok" när du vaknar varje morgon. Du kan också notera vilka saker du gjort under dagen i en "beteendedagbok". Hittar du något som kan ha påverkat sömnen positivt eller negativt? Kan du göra mer av det som påverkat sömnen positivt?
"Sömnskolan" - läs mer om sömn och hur du gör en sömndagbok
Använd gärna de här dokumenten som underlag för dina "dagböcker".