Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon

Zooma in på forskning

Vill du och dina elever möta forskare och få en inblick i forskningens värld? Zooma in på forskning tar forskningen direkt in i klassrummet – via Zoom. Med föreläsningar, diskussioner, workshops och praktiska övningar vill vi inspirera och öka intresset för naturvetenskap och teknik.

Vårt föreläsningsprogram Forskning à la carte har i en lång rad år erbjudit skolorna besök av forskare. Just nu är det på grund av coronapandemin inte läge för fysiska besök. I stället erbjuder vi din klass att träffa ett urval av våra forskare digitalt - via mötesverktyget Zoom.

Läs mer om Zoom och ladda ner till din dator

Med 10 olika föreläsningar, workshops och experiment hoppas vi väcka nyfikenhet inför naturvetenskap och teknik och ge en inblick i forskningens spännande värld.

Alla aktiviteter är kostnadsfria för skolorna. För varje aktivitet anges vilka åldrar den i första hand är tänkt för. När du och dina elever hittar något i listan nedan kontaktar ni själva forskaren för att komma överens om en tid. Vi kan inte garantera att just den ni valt har tid just när det passar er, men i så fall finns en rad andra aktiviteter att välja bland.

Zooma in på forskning - här är hela utbudet

Matematisk origami

Matematik handlar delvis om att bygga saker. Med hjälp av modulär origami kan vi bygga former som tärningar, oktaeder och dodekaeder. I den här workshopen kommer vi att lära oss grunderna för att skapa dessa former, och med din fantasi många fler.

För mellanstadiet/högstadiet.

Kontaktperson: Manya Sundström, manya.sundstrom@umu.se, 090-786 78 80

Syna skitsnacket – om faktaresistens och villfarelser

Kanske är det viktigaste vi lär oss inte kunskapen i sig utan kritiskt tänkande. Det ger oss ett ”för-bra-för-att-vara-sant-larm” och en kompassnål som betvingar känslor och hjälper oss att hålla kurs i en annars svårnavigerad informationsvärld. Kritiskt tänkande hjälper oss att syna både villfarelser och rent skitsnack. Ett klassiskt exempel på en villfarelse är länders relativa storlek på en vanlig världskarta, där Grönland ser lika stort ut som Afrika trots att Afrika är 14 gånger större. Martin Rosvall ger i den här föreläsningen fler exempel på när fakta hanteras vårdslöst och diskuterar hur man kan syna lögner, villfarelser och rent skitsnack.

För högstadiet/gymnasiet.

Kontaktperson: Martin Rosvall, martin.rosvall@umu.se, 070-239 19 73

Hemliga koder och krypton

I mer än två tusen år har hemliga koder och krypton använts för att skydda viktig kommunikation. Lika länge har det funnits människor som arbetat med att knäcka koderna. I dag används kryptering och närbesläktade metoder både för att starta bilar och för att handla på internet. I föreläsningen ges såväl en historisk översikt som en beskrivning av några moderna tillämpningar.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Åke Brännström, ake.brannstrom@umu.se, 090-786 78 62

Har egoister skäl att samarbeta?

Samarbete återfinns överallt i naturen, från celler som samarbetar för att möjliggöra multicellulära organismer till vargar som jagar i flock och hos sociala insekter som bin och myror. Samarbete är även en hörnsten i mänskliga samhällen och interaktioner. I detta föredrag beskriver Åke Brännström hur samarbete kan studeras matematiskt och ger en överblick av några mekanismer som kan underlätta uppkomsten av samarbete.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Åke Brännström, ake.brannstrom@umu.se, 090-786 78 62

Matematik bland käglor och bollar

Jonglering är en konstform som roat och underhållit människor under minst 4 000 år. De senaste 100 åren har jonglering roat även många matematiker som skapat en fruktbar teori med vars hjälp nya vackra sätt att jonglera upptäckts. Förutom underhållande matematik ingår en hel del jonglering i föredraget!

För gymnasiet.

Kontaktperson: Åke Brännström, ake.brannstrom@umu.se, 090-786 78 62

 

 

 

 

Vår tillgång till föda hänger på insekterna

Insekterna utgör den mest artrika gruppen i djurriket och har en enorm betydelse för många ekosystem på jorden. Över 80 procent av våra växter (inklusive våra födoväxter) är beroende av insekter. Under de senaste decennierna har det dock kommit in fler och fler rapporter som vittnar om en kraftig nedgång av insekternas diversitet och antal, samtidigt som farorna med sjukdomsspridande insekter ökar.
Tyvärr är vår kunskap om insekter ganska låg jämfört med våra kunskaper om andra organismer på jorden. Det är därför först i dag som vi tack vare en tvärvetenskaplig forskning börjar förstå en komplexa bakgrunden till insekternas evolutionära ekologi med till exempel virus, mikrober, svampar, växter och djur på jorden.

För högstadiet/gymnasiet.

Kontaktperson: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se, 090-786 54 47

Rymden – inte längre bara science fiction

Fascinationen kring rymden har alltid varit stor sedan mänsklighetens tidiga historia, men under de senaste åren har intresset kring detta ökat markant på flera sätt, till exempel genom olika typer av imponerande rymdmissioner
och fascinerande astrobiologisk forskning, som toppas med en uppmaning från vår regering att Sverige bör satsa mera på rymden. I detta föredrag ger Natuschka Lee en kort översikt över människans relation till rymden, var vi står i dag, huruvida det finns liv i universum eller inte, och vilka våra
överlevnadsmöjligheter är ute i rymden.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se, 090-786 54 47

Mikrobernas fantastiska värld – vårt hopp om en bättre framtid?

Under det senaste årtiondet har den traditionella bacillskräcken stegvis ersatts av en mera positiv bild, där mikroberna nu har fått en avgörande roll för både vår hälsa och miljö. I många fall är de till och med vårt enda hopp
för att kunna sanera förorenade miljöer och utveckla nya hållbara teknologier och andra intressanta processer. Samtidigt så har andelen farliga mikrober stigit oroväckande snabbt. Varför och vad kan vi lära oss av detta? I föredraget belyser Natuschka Lee vilka mikroberna är, vilken roll de har spelat för livets utveckling och ekologi på jorden, och vilka  framtidsmöjligheter vi har tack vare mikroberna – på såväl jorden som ute i rymden.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se, 090-786 54 47

Rymdstrålning – en utmaning för människor på jorden och i rymden 

På Jorden är vi till stor del skyddade från rymdstrålning av vår atmosfär och jordens magnetfält. När vi reser i ett kommersiellt flygplan utsätter vi oss för högre strålningsnivåer än på marken eftersom vi har mindre atmosfär ovanför oss. Astronauter i banor kring jorden får ännu större strålningsdoser. Om människor ska utforska vårt solsystem längre bort måste vi förstå hur de kommer att påverkas av bland annat de höga strålningsdoserna de kommer att bli utsatta för. Även hemma kan utbrott på solen öka strålningen i vår närmiljö med konsekvenser för vårt teknikberoende samhälle. I föreläsningen diskuterar Carol Norberg vad rymdstrålning är och dess effekter.

Föreläsningen kan ges på svenska eller engelska. För gymnasiet.

Kontaktperson: Carol Norberg, carol.norberg@umu.se

Vad har Googles algoritmer att göra med hur proteiner hittar rätt gen?
 

Om du kikar under huven på Googles sökmotor hittar du page rank-algoritmen. Den beräknar sannolikheten för att surfaren hittar till en viss sida, bland annat utifrån sidans popularitet. Intressant nog påminner den slumpmässiga surfarens sätt att leta efter webbsidor om hur proteiner letar efter en specifik DNA-sekvens för att till exempel slå på en viss gen i cellen. I den här föreläsningen visar Ludvig Lizana hur matematisk modellering kan användas för att undersöka genreglering i kroppens celler. Genom att simulera ett protein som söker efter sitt mål kan man både skaffa sig förståelse för hur gener styrs i celler och hur optimala sökprocesser i datornätverk kan utformas.

För gymnasiet

Kontaktperson: Ludvig Lizana, ludvig.lizana@umu.se

Vetenskapligt skrivande

I en tid där alternativa fakta diskuteras flitigt i media är en förståelse av begreppet vetenskaplighet än viktigare. Under denna föreläsning diskuteras vetenskaplighet och hur man bygger upp vetenskapliga texter.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Thomas Mejtoft, thomas.mejtoft@umu.se, 090-786 99 33.

 

 

 

 

How to evolve complex organisms

It used to be the case that digging up fossils and looking creatively at living organisms were our only tools to understand how life evolves to be complex. A recent explosion of new techniques in genetics and molecular biology now allow us to study evolution in real time. We can literally watch as unicellular organisms evolve into new species or even become multicellular. In this lecture, mathematical biologist Eric Libby discusses some of the exciting results from experimental evolution and what they tell us about how life evolves complexity – on earth and elsewhere in the universe.

För gymnasiet. Föreläsning på engelska.

Kontaktperson: Eric Libby, eric.libby@umu.se, 090-786 91 70

Hur svårt är det för människor att resa till månen eller Mars?  

Den första personen att åka runt jorden i en rymdfarkost var den ryske kosmonauten Yuri Gagarin 1961. Under rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen var det många framgångar. Det mest minnesvärda var när tolv människor landade på månen. Varför såg det så konstigt ut när de promenerade på månen? Varför har inga människor varit tillbaka till månen sedan den sista Apollofarkosten lämnade månen 1972? Kan vi skicka människor till Mars och vilka ska vi i så fall skicka? Dessa intressanta frågor tas upp under föreläsningen, där Carol Norberg engagerar eleverna i vad som krävs inför framtida rymdfärder.

För högstadiet. Kan ges både på svenska och engelska.

Kontaktperson: Carol Norberg, carol.norberg@umu.se