Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Zooma in på forskning

Vill du och dina elever möta forskare och få en inblick i forskningens värld? Zooma in på forskning tar forskningen direkt in i klassrummet – via Zoom. Med föreläsningar, diskussioner, workshops och praktiska övningar vill vi inspirera och öka intresset för naturvetenskap och teknik.

Vårt föreläsningsprogram Forskning à la carte har i en lång rad år erbjudit skolorna besök av forskare. Just nu är det på grund av coronapandemin inte läge för fysiska besök. I stället erbjuder vi din klass att träffa ett urval av våra forskare digitalt - via mötesverktyget Zoom.

Läs mer om Zoom och ladda ner till din dator

Med 10 olika föreläsningar, workshops och experiment hoppas vi väcka nyfikenhet inför naturvetenskap och teknik och ge en inblick i forskningens spännande värld.

Alla aktiviteter är kostnadsfria för skolorna. För varje aktivitet anges vilka åldrar den i första hand är tänkt för. När du och dina elever hittar något i listan nedan kontaktar ni själva forskaren för att komma överens om en tid. Vi kan inte garantera att just den ni valt har tid just när det passar er, men i så fall finns en rad andra aktiviteter att välja bland.

Zooma in på forskning - här är hela utbudet

Matematisk origami

Matematik handlar delvis om att bygga saker. Med hjälp av modulär origami kan vi bygga former som tärningar, oktaeder och dodekaeder. I den här workshopen kommer vi att lära oss grunderna för att skapa dessa former, och med din fantasi många fler.

För mellanstadiet/högstadiet.

Kontaktperson: Manya Sundström, manya.sundstrom@umu.se, 090-786 78 80

Syna skitsnacket – om faktaresistens och villfarelser

Kanske är det viktigaste vi lär oss inte kunskapen i sig utan kritiskt tänkande. Det ger oss ett ”för-bra-för-att-vara-sant-larm” och en kompassnål som betvingar känslor och hjälper oss att hålla kurs i en annars svårnavigerad informationsvärld. Kritiskt tänkande hjälper oss att syna både villfarelser och rent skitsnack. Ett klassiskt exempel på en villfarelse är länders relativa storlek på en vanlig världskarta, där Grönland ser lika stort ut som Afrika trots att Afrika är 14 gånger större. Martin Rosvall ger i den här föreläsningen fler exempel på när fakta hanteras vårdslöst och diskuterar hur man kan syna lögner, villfarelser och rent skitsnack.

För högstadiet/gymnasiet.

Kontaktperson: Martin Rosvall, martin.rosvall@umu.se, 070-239 19 73

Hemliga koder och krypton

I mer än två tusen år har hemliga koder och krypton använts för att skydda viktig kommunikation. Lika länge har det funnits människor som arbetat med att knäcka koderna. I dag används kryptering och närbesläktade metoder både för att starta bilar och för att handla på internet. I föreläsningen ges såväl en historisk översikt som en beskrivning av några moderna tillämpningar.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Åke Brännström, ake.brannstrom@umu.se, 090-786 78 62

Har egoister skäl att samarbeta?

Samarbete återfinns överallt i naturen, från celler som samarbetar för att möjliggöra multicellulära organismer till vargar som jagar i flock och hos sociala insekter som bin och myror. Samarbete är även en hörnsten i mänskliga samhällen och interaktioner. I detta föredrag beskriver Åke Brännström hur samarbete kan studeras matematiskt och ger en överblick av några mekanismer som kan underlätta uppkomsten av samarbete.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Åke Brännström, ake.brannstrom@umu.se, 090-786 78 62

Matematik bland käglor och bollar

Jonglering är en konstform som roat och underhållit människor under minst 4 000 år. De senaste 100 åren har jonglering roat även många matematiker som skapat en fruktbar teori med vars hjälp nya vackra sätt att jonglera upptäckts. Förutom underhållande matematik ingår en hel del jonglering i föredraget!

För gymnasiet.

Kontaktperson: Åke Brännström, ake.brannstrom@umu.se, 090-786 78 62

 

 

 

Hur är det att jobba som forskare?

Hur funkar det egentligen att jobba som forskare? Hur ser dagarna ut och hur smart måste man vara egentligen? Hör kemisten Stina Jansson berätta om hur det kom sig att hon blev forskare, vad hon gör på jobbet, vad som är roligast med hennes jobb (och kanske också vad som är mindre kul!). Och såklart kan du ställa dina mest kluriga och nyfikna frågor till Stina!

För mellanstadiet/högstadiet/gymnasiet

Kontaktperson: Stina Jansson, stina.jansson@umu.se, 090-786 76 22

Avfallshantering i rymden,
så ock på jorden?

År 2030 planerar NASA att landa den första bemannade rymdfärjan på Mars. Det finns dock en hel del frågor som man måste hitta lösningar på, och avfallshanteringen är en av dessa. Projektet ”Trash-to-Gas” ingår i NASAs förberedelser inför resan till Mars. Huvudsyftet är att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall till gas och kol. På en lång rymdresa blir det mycket sopor och dessa kan inte bara kastas ut i rymden. Även material som kan lämnas på Mars måste vara behandlas så att inga mikroorganismer finns kvar. Ett sånt här projekt ställer forskning kring avfall och restprodukter på sin spets, eftersom det inte finns några andra alternativ än att betrakta avfall som en resurs. Frågan är om vi har möjlighet till något annat på vår lilla rymdfarkost Jorden heller? Detta diskuterar kemisten Stina Jansson i sin föreläsning. Hon är en av forskarna i projektet "Trash-to-Gas".

För högstadiet/gymnasiet.

Kontaktperson: Stina Jansson, stina.jansson@umu.se, 090-786 76 22

Vår tillgång till föda hänger på insekterna

Insekterna utgör den mest artika gruppen i djurriket och har en enorm betydelse för många ekosystem på jorden. Över 80 procent av våra växter (inklusive våra födoväxter) är beroende av insekter. Under de senaste decennierna har det dock kommit in fler och fler rapporter som vittnar om en kraftig nedgång av insekternas diversitet och antal, samtidigt som farorna med sjukdomsspridande insekter ökar.
Tyvärr är vår kunskap om insekter ganska låg jämfört med våra kunskaper om andra organismer på jorden. Det är därför först i dag som vi tack vare en tvärvetenskaplig forskning börjar förstå en komplexa bakgrunden till insekternas evolutionära ekologi med till exempel virus, mikrober, svampar, växter och djur på jorden.

För högstadiet/gymnasiet.

Kontaktperson: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se, 090-786 54 47

Rymden – inte längre bara science fiction

Fascinationen kring rymden har alltid varit stor sedan mänsklighetens tidiga historia, men under de senaste åren har intresset kring detta ökat markant på flera sätt, till exempel genom olika typer av imponerande rymdmissioner
och fascinerande astrobiologisk forskning, som toppas med en uppmaning från vår regering att Sverige bör satsa mera på rymden. I detta föredrag ger Natuschka Lee en kort översikt över människans relation till rymden, var vi står i dag, huruvida det finns liv i universum eller inte, och vilka våra
överlevnadsmöjligheter är ute i rymden.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se, 090-786 54 47

Mikrobernas fantastiska värld – vårt hopp om en bättre framtid?

Under det senaste årtiondet har den traditionella bacillskräcken stegvis ersatts av en mera positiv bild, där mikroberna nu har fått en avgörande roll för både vår hälsa och miljö. I många fall är de till och med vårt enda hopp
för att kunna sanera förorenade miljöer och utveckla nya hållbara teknologier och andra intressanta processer. Samtidigt så har andelen farliga mikrober stigit oroväckande snabbt. Varför och vad kan vi lära oss av detta? I föredraget belyser Natuschka Lee vilka mikroberna är, vilken roll de har spelat för livets utveckling och ekologi på jorden, och vilka  framtidsmöjligheter vi har tack vare mikroberna – på såväl jorden som ute i rymden.

För gymnasiet.

Kontaktperson: Natuschka Lee, natuschka.lee@umu.se, 090-786 54 47

Rymdstrålning – en utmaning för människor på jorden och i rymden 

På Jorden är vi till stor del skyddade från rymdstrålning av vår atmosfär och jordens magnetfält. När vi reser i ett kommersiellt flygplan utsätter vi oss för högre strålningsnivåer än på marken eftersom vi har mindre atmosfär ovanför oss. Astronauter i banor kring jorden får ännu större strålningsdoser. Om människor ska utforska vårt solsystem längre bort måste vi förstå hur de kommer att påverkas av bland annat de höga strålningsdoserna de kommer att bli utsatta för. Även hemma kan utbrott på solen öka strålningen i vår närmiljö med konsekvenser för vårt teknikberoendesamhälle. I föreläsningen diskuterar Carol Norberg vad rymdstrålning är och dess effekter.

Föreläsningen kan ges på svenska eller engelska. För gymnasiet.

Kontaktperson: Carol Norberg, carol.norberg@umu.se, 070-2793999