Från vikingar till välfärd: En introduktion till arkeologi och historia i Sverige och Norden, 30 hp

Innehåll

Denna kurs riktar sig till dig som vill få en överblick av svensk och nordisk arkeologi, historia, religionshistoria och idéhistoria. Kursen består av fyra delar. I den första delen lär du dig om levnadssätt och livsmiljöer i det antika Skandinavien. I den andra delen läser du om Nordens historia med fokus på de viktigaste milstolparna och de sociala, politiska och ekonomiska förändringarna i de nordiska länderna. Kursens tredje del består av den nordiska religionshistorien där du lär dig mer om vikingatidens religion, samisk religion och kristendom. Kursen avslutas med ett moment om Sveriges intellektuella historia, där du får insikt i vetenskapens och teknikens roll för samhällsutvecklingen under 1900-talet och fram till idag.

Modul 1. Forntid i Norden (7,5 hp).
Modulen introducerar Nordens förhistoria med början i slutet av den senaste istiden och fram till vikingatiden. Variation och förändring i forntida materiell kultur, fornlämningstyper och forntida livsmiljöer behandlas liksom olika tolkningar av forntida levnadssätt, samhällsformer och föreställningsvärldar. 

Modul 2. Nordens historia (7,5 hp) 
Modulen behandlar de nordiska ländernas historia från tidig medeltid fram till idag i ett jämförande perspektiv. Bland annat studeras uppkomsten av de danska och svenska protestantiska staterna, konsekvenserna av Napoleonperioden, nya nationella identiteter under 1800-talet, utvecklingen av den nordiska välfärdsstaten, de nordiska länderna och andra världskriget, situationen under kalla kriget och slutligen minoriteter i Norden.

Modul 3. Nordiska religioner (7,5 hp)
Modulen ger ett jämförande perspektiv på nordiska religioner, från vikingatiden till nutid. Fokus ligger på fornnordisk religion runt år 1000 och samisk religion på 1600- och 1700-talet. Vissa jämförelser görs dock även med forntida religioner på de brittiska öarna samt med kontinental-germansk och fornfinsk religion. Kristendomens introduktion och historia i Sverige behandlas också i korthet. Teman som särskilt behandlas är: källor och källkritik; myt och rit; den kulturella och samhälleliga kontexten för de olika religiösa traditionerna; samt de inhemska nordiska religionernas möten med kristendomen. Vidare problematiseras olika tolkningar och historiebruk av dessa religiösa traditioner i forskningshistoria och populärkultur.

Modul 4. Svensk idéhistoria under 1900-talet (7,5 hp)
Modulen behandlar svensk idéhistoria från början av det tjugonde århundradet och framåt, med ett särskilt fokus på vetenskapens och teknikens roll i formandet av bilden av Sverige, av nationell identitet och politisk kultur. Studenterna får inblick i den roll som expertkunskap har spelat i svensk politisk kultur, i spänningen mellan demokratiska och teknokratiska tendenser i storskaliga folkhälsoprojekt, samt i kontroverser om reglering och politik gällande energi, biomedicin och miljö. Studenterna introduceras också till litteratur om skapandet av nationella självbilder, exemplifierat genom Nobelpriset. De ska vidare delta i teoretiskt orienterade diskussioner om samspelet mellan vetenskap, teknik och samhälle.

Förväntade studieresultat

Modul 1
Studenten ska efter avklarad kurs kunna

Kunskap och förståelse:

• redogöra för grundläggande källmaterial och forskningsmetoder beträffande forntida nordiska människors levnadssätt och livsmiljöer, 
• redogöra för de mest inflytelserika tolkningarna och perspektiven beträffande variation i levnadssätt och livsmiljöer hos forntida människor i Norden, 
• redogöra för forntidens roll för senare tiders uppfattningar om kulturarv och populära föreställningar om de nordiska länderna.

Färdighet och förmåga:

• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• förstå komplexiteten i långvariga forntida processer där miljömässiga, tekniska, samhälleliga och kulturella förändringar har samverkat i Norden, 
• förstå och hantera vikten av etiska och källkritiska tillvägagångssätt inom forskning och forskningskommunikation som berör forntiden, samt inom historiebruk av kunskap om forntiden.

Modul 2
Studenten ska efter avklarad kurs kunna

Kunskap och förståelse:

• visa prov på övergripande kunskap om milstolparna i Nordens historia, 
• diskutera viktiga sociala, politiska och kulturella förändringar i de nordiska ländernas historia,

Färdighet och förmåga:

• diskutera olika historiska levnadsförhållanden utifrån faktorer såsom klass, etnicitet och kön, 
• diskutera olika uppfattningar bland historiker på problem i Nordens historia (ett historiografiskt perspektiv),
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• diskutera och utvärdera moraliska och etiska problem kopplade till de nordiska ländernas historia,
• reflektera över betydelsen av historiska kunskaper för förståelsen av de nordiska länderna,

Modul 3
Studenten ska efter avklarad kurs kunna

Kunskap och förståelse:

• redogöra för det mest centrala källmaterialet till kunskap om fornnordisk och samisk religion,
• redogöra för de karakteristiska dragen i fornnordisk och samisk mytologi och ritual,
• redogöra för de komplicerade processerna av religiös förändring i Norden från järnåldern och framåt.

Färdighet och förmåga:

• behärska källkritiska metoder och religionsvetenskapliga perspektiv i studiet av inhemska religioner i Norden,
• kunna identifiera betydelsen av kön och ålder samt social och etnisk tillhörighet i religiös praxis och religiös förändring i Norden,
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• reflektera över relevansen av kunskap om fornnordisk och samisk religion idag,

Modul 4
Studenten ska efter avklarad kurs kunna

Kunskap och förståelse:

• visa en övergripande förståelse för samspelet mellan vetenskap, teknik och det svenska samhället från början av det tjugonde århundradet fram till idag,
• visa fördjupad kunskap om specifika händelser och perioder i offentlig svensk vetenskaps- och teknikhistoria,

Färdighet och förmåga:

• analysera och problematisera förändringar av vetenskapens roll i det svenska samhället under 1900-talet,
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Reflektera över vetenskapens och teknikens övergripande roll för bilden av Sverige, nationell självförståelse och politisk kultur.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen hålls på engelska och består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och individuellt arbete. När deltagande på föreläsningar eller övningar är obligatoriskt, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta specifikt i schemat. Vid frånvaro vid obligatoriskt tillfälle tillhandahålls kompletterande uppgifter av läraren.

Examination

Kursen examineras kontinuerligt genom skriftliga inlämningsuppgifter, deltagande i obligatoriska seminarier och individuella skriftliga tentamina. Gruppuppgifter (seminarier) betygssätts med alternativen Godkänd eller Underkänd. Individuella skriftliga uppgifter och tentamina betygsättas med alternativen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. För att klara en enskild modul med minst betyget Godkänd krävs att alla obligatoriska gruppuppgifter samt de individuella skriftliga uppgifterna har getts betyget Godkänd. För att få betyget Väl godkänd på en modul krävs att betyget alla gruppuppgifter har getts betyget Godkänd, samt att alla individuella skriftliga uppgifter har getts betyget Väl godkänd. Slutbetyget för 30 hp-kursen baseras på de enskilda modulernas betyg. Betygsättningen görs av examinator utsedd av Humanistisk fakultet vid Umeå universitet. 

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
 
Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det.
 
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
I det fall kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.