Idéhistoria: Upplysning och romantik, 7,5 hp

Innehåll

Kursen ger en grundläggande idéhistorisk orientering från mitten av 1500-talet fram till och med romantiken under 1800-talets början. Kursen behandlar 15-1600-talets vetenskapliga förändringar samt det intellektuella livets förändrade samhälleliga förhållanden under så kallad tidigmodern tid. Tyngdpunkten ligger på idéhistoriskt viktiga intellektuella strömningar som upplysningen och romantiken. Fokus ligger på det europeiska tänkandet men även dess förhållande till övriga delar av världen diskuteras.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten avseende

Kunskap och förståelse

• övergripande kunna beskriva livs- och samhällsåskådningarnas, världsbildens och vetenskapens
• historia, framför allt i västerlandet, från mitten av 1500-talet fram till och med romantiken under 1800-talets början.
• kunna jämföra svensk och europeisk idéhistoria under perioden.
• kunna redogöra för innebörden av ett antal centrala idéhistoriska begrepp aktuella för perioden.

Färdighet och förmåga

• kunna urskilja idéer och tankestrukturer i källtexter och sätta in dem i ett idéhistoriskt sammanhang.
• kunna begripliggöra och förmedla tillgodogjord kunskap i skrift eller tal.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kunna tillämpa idéhistoriska betraktelsesätt genom att jämföra och kontextualisera olika idéer och tankestrukturer från perioden.
• kunna kritiskt förhålla sig till den västerländska idétraditionen och kunna reflektera över den utifrån olika maktperspektiv.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, fördjupningsuppgifter och övningar. Inom kursen genomförs en källtextanalys som redovisas skriftligt.

Examination

Kursen examineras genom aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), tentamen (4,5 hp) samt källtextanalys (1,5 hp). Seminariemedverkan bedöms med betygen Godkänd eller Underkänd medan tentamen och källtextanalysen bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tentamen.  

Kursansvarig lärare avgör ifall icke godkända examinationsuppgifter examineras genom omprov eller kompletteringsuppgifter.  

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov om inte särskilda skäl talar emot det.  

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.