Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon
Kursplan:

Barnrätt, 15 hp

Engelskt namn: Child Law

Denna kursplan gäller: 2016-01-18 och tillsvidare

Kurskod: 2JU101

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Rättsvetenskap: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: Juridiska institutionen

Beslutad av: prefekten för juridiska institutionen, 2009-12-14

Reviderad av: Föreståndaren, 2015-12-02

Innehåll


Kursen syftar till fördjupad kunskap om barns rättsliga relationer inom familj och samhälle i såväl svensk som internationell rätt. Barnrättens centrala begrepp såsom, barnets bästa, barnets rätt att komma till tals och barnets vilja fördjupas. Tvärdisciplinära teman som studeras är bland annat barnets välfärd, barnets skydd och samhällets bemötande av barn som begår brott. Barnrättens rättskällor och beroende av tvärvetenskaplig kunskap behandlas liksom olika avvägningar rörande barnets rättsliga position i förhållande till föräldrar och det omgivande samhället. Lagstiftning, makt och etik granskas kritiskt med fokus på barn i utsatta situationer.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten ha:
 
- fördjupad kunskap om barnrätten som rättsområde och forskningsfält
- fördjupad kunskap och förståelse om barnrättens begrepp samt olika perspektiv på barn och barnrätt
-fördjupad förmåga att använda barnrättens rättskällor vid rättstillämpning inom olika professionsområden som direkt eller indirekt berör barn
- förmåga att självständigt identifiera och analysera barnrättsliga problem samt inhämta, analysera och
kritiskt värdera kunskap inom området med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv
 

Behörighetskrav

Minst 90 hp i ett samhällsvetenskapligt huvudområde, vari ingår självständigt arbete om minst 15 hp samt Juridisk översiktskurs 15 hp eller motsvarande, eller 120 hp inom ramen för juristprogrammet eller motsvarande, eller 120 hp inom ramen för socionomprogrammet eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.
 

Undervisningens upplägg

Kursen ges i studerandeaktiva arbetsformer och ger möjlighet till egna val och egen fördjupning. Undervisningen ges främst genom obligatoriska seminarier som bygger på förberedelsearbete i grupp och genom en individuell skrivuppgift. I skrivuppgiften ingår också att kritiskt värdera sin egen och en studiekamrats kunskaps(re)produktion (kamrat- och självvärdering).

Rätten att erhålla undervisning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.
 

Examination

För att kunna bli godkänd på kursen krävs:

1. Grupprestation i form av godkända seminarier
2. Godkända individuella skrivuppgifter, samt
3. Godkänd individuell muntlig kamrat- och självvärdering.

Examination sker genom obligatoriska seminarier, individuella skrivuppgifter och en individuell muntlig kamrat- och självvärdering. För punkt 1 ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För punkterna 2-3 ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). Betyget sätts först när punkterna 1-3 är utförda. Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägning av betygen för punkterna 2-3.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

För student som inte blivit godkänd avseende 1-3 ovan anordnas ytterligare omprovstillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.
 
Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.

För närmare information se:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/



 

Litteratur

  • Giltig från: 2020 vecka 36

    Vetenskapliga artiklar och rättsligt material som tillhandahålls eller görs tillgängligt av utbildningsanordnaren via Ub alternativt finns fritt tillgängligt på nätet:

    Daly, Aoife (2018) No Weight for “Due Weight"? A Children's Autonomy Principle in Best Interest Proceedings. I The International Journal of Children's Rights, vol 26, issue 1, s. 61-92. Forsman, Maria (2017) The Swedish "special representatives for children" and their role in Barnahus. I Johansson et al (ed.) Collaborating against child abuse: exploring the Nordic Barnahus model. Palgrave Macmillan, s. 227-248

    Liefaard, Ton (2019) Access to Justice for Children: Towards a Specific Research and Implementation Agenda. I International Journal of Children´s Rights, vol. 27, s. 195-227 Tobin, John (2015) Understanding Children's Rights: A Vision beyond Vulnerability. I Nordic Journal of International Law, vol. 84, issue 2, s. 155-182.

    Smith, Rhona (2013) The third optional protocol to the UN Convention on the rights of the child? - Challenges arising transforming the rhetoric into reality. International Journal of Children's Rights, 21: 305-322. Lundy, Laura (2019) A Lexicon for Research on International Children´s Rights in Troubled Times. I International Journal of Children´s Rights, vol.27 s. 595-601

    Sandberg, Kirsten (2015) The Convention on the Rights of the Child and the Vunerability of Children, Nordic Journal of International Law, vol.84, s.221-247

    Samt lagtext i senaste lydelse (med fördel hämtad från sfs-registret), Prop. 2017/18:186, Ds 2019:23, Barnrättskommitténs senaste sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige, Barnrättskommitténs allmänna kommentarer (hämtas med fördel från Barnombudsmannens web), och Riktlinjer från Europarådets ministerkommitté för ett barnvänligt rättsväsende.

  • Giltig från: 2020 vecka 4

    Vetenskapliga artiklar och rättsligt material som tillhandahålls eller görs tillgängliga av utbildningssamordnaren via Ub alternativt finns fitt tillgängligt på nätet:

    Daly, Aoife (2018) No Weight for “Due Weight"? A Children's Autonomy Principle in Best Interest Proceedings. I The International Journal of Children's Rights, vol 26, issue 1, s. 61-92. Forsman, Maria (2017) The Swedish "special representatives for children" and their role in Barnahus. I Johansson et al (ed.) Collaborating against child abuse: exploring the Nordic Barnahus model. Palgrave Macmillan, s. 227-248

    Freeman, Michael (2000) The Future of Children's Rights. I Children & Society, vol. 14, s. 277-293.

    Leviner, Pernilla (2018) Child Participation in the Swedish Child Protection System: Child-Friendly Focus but Limited Child Influence on Outcomes. I The International Journal of Children's Rights, Vol. 26, nr 1, s. 136-158 Tobin, John (2015) Understanding Children's Rights: A Vision beyond Vulnerability. I Nordic Journal of International Law, vol. 84, issue 2, s. 155-182.

    Smith, Rhona (2013) The third optional protocol to the UN Convention on the rights of the child? - Challenges arising transforming the rhetoric into reality. International Journal of Children's Rights, 21: 305-322.

    Samt lagtext i senaste lydelse (med fördel hämtad från sfs-registret), Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Barnrättskommitténs senaste sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige, Barnrättskommitténs allmänna kommentarer (hämtas med fördel från Barnombudsmannens web), och Riktlinjer från Europarådets ministerkommitté för ett barnvänligt rättsväsende.

  • Giltig från: 2019 vecka 36

    Vetenskapliga artiklar och rättsligt material som tillhandahålls eller görs tillgängliga av utbildningssamordnaren via Ub alternativt finns fitt tillgängligt på nätet:

    Daly, Aoife (2018) No Weight for “Due Weight"? A Children's Autonomy Principle in Best Interest Proceedings. I The International Journal of Children's Rights, vol 26, issue 1, s. 61-92. Forsman, Maria (2017) The Swedish "special representatives for children" and their role in Barnahus. I Johansson et al (ed.) Collaborating against child abuse: exploring the Nordic Barnahus model. Palgrave Macmillan, s. 227-248

    Freeman, Michael (2000) The Future of Children's Rights. I Children & Society, vol. 14, s. 277-293. Leviner, Pernilla (2018) Barnkonventionen som svensk lag: en diskussion om utmaningar och möjligheter för att förverkliga barns rättigheter. I Förvaltningsrättslig tidskrift, nr 2 2018, s. 287-311.

    Leviner, Pernilla (2018) Child Participation in the Swedish Child Protection System: Child-Friendly Focus but Limited Child Influence on Outcomes. I The International Journal of Children's Rights, Vol. 26, nr 1, s. 136-158 Tobin, John (2015) Understanding Children's Rights: A Vision beyond Vulnerability. I Nordic Journal of International Law, vol. 84, issue 2, s. 155-182.

    Schiratzki, Johanna (2013) Some reflections on the principle of the best interests of the child - in the light of normality and exceptions. I International Family Law, Policy and Practice, vol. 1, no 1, s. 8-13. Smith, Rhona (2013) The third optional protocol to the UN Convention on the rights of the child? - Challenges arising transforming the rhetoric into reality. International Journal of Children's Rights, 21: 305-322.

    Samt lagtext i senaste lydelse (med fördel hämtad från sfs-registret), Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Barnrättskommitténs senaste sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige, Barnrättskommitténs allmänna kommentarer (hämtas med fördel från Barnombudsmannens web), och Riktlinjer från Europarådets ministerkommitté för ett barnvänligt rättsväsende.

  • Giltig från: 2016 vecka 3

    Kurslitteratur

    Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.