Barns språkutveckling, 7,5 hp

Innehåll

I kursen studeras barns språkutveckling med fokus på utvecklingen under förskoleåldern. Fonologisk utveckling, begreppslig och lexikal utveckling, grammatisk utveckling och pragmatisk/kommunikativ utveckling behandlas ur såväl ett förstaspråks- som ett flerspråkighetsperspektiv och tillämpas i analys av ett barns språkliga produktion. Även språklig sårbarhet belyses. 
Lärandemiljöns och interaktionens betydelse för barnets möjligheter att utvecklas språkligt och kommunikativt diskuteras. Den roll som berättande och umgänge med barnlitteratur spelar både för språk- och identitetsutveckling lyfts. Observation och analys av språkliga praktiker i förskolans verksamhet ingår liksom tillämpning av språkutvecklande arbetssätt.

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• redogöra för huvuddrag i barns typiska språkutveckling under förskoleåldern;
• använda grundläggande språkvetenskapliga begrepp för att beskriva barns språkliga produktion;
• redogöra för grundläggande begrepp gällande samtals struktur samt för samtalets betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling;
• diskutera aspekter av språkutveckling i flerspråkiga kontexter;
• redogöra för betydelsen av berättande och bokläsning för barns språkutveckling;
• förklara begreppet språklig sårbarhet samt redogöra för hur variation i språklig förmåga kan ta sig uttryck i förskoleåldern.

Färdighet och förmåga

• observera och analysera barns och pedagogers språkanvändning i förskolekontext ur olika perspektiv;
• diskutera och reflektera över hur berättelser och barnlitteratur kan användas för att uppnå olika mål i den pedagogiska verksamheten;
• diskutera hur barns språkliga resurser kan tas tillvara i den pedagogiska verksamheten;
• beskriva och värdera lärmiljöer och pedagogiska praktiker med utgångspunkt i kunskap om språkutvecklande arbetssätt.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av inspelade föreläsningar, läsanvisningar samt diskussionsforum.

Examination

Barns språk och tal (3 hp) examineras genom bedömning av en individuell skriftlig transkriptions- och analysuppgift och bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). 

Samtal och samtalsfärdigheter (1,5 hp) examineras genom bedömning av en individuell skriftlig analysuppgift och bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). 

Språkutvecklande arbetssätt (3 hp) examineras genom bedömning av en läslogg, en muntlig redovisning av en observationsuppgift samt en skriftlig reflektionsuppgift. Läsloggen och den muntliga redovisningen bedöms med betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Den skriftliga reflektionsuppgiften bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) och bestämmer betyget för den delen. 

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs detta betyg på minst 4,5 hp. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan få möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt; komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.  

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Övriga föreskrifter

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.