Undervisningen i biologi i gymnasieskolan ska ge möjlighet för eleverna att delta i samhällsdebatten med anknytning till naturvetenskap. Hur undervisning för att uppnå detta mål kan läggas upp diskuteras. De studerande väljer en aktuell samhällsfråga med anknytning till biologiämnet och ger förslag på hur undervisning om denna fråga kan läggas upp. Elevers prestationer i och attityder till de naturvetenskapliga ämnena och hur dessa förändrats över tid studeras. Internationella undersökningar som PISA, ROSE och TIMSS tas upp.
Olika arbetsformer som kan användas i biologiundervisningen studeras och diskuteras. Det kan vara lärargenomgång för att presentera innehållet i det aktuella området; hjälp till eleverna att internalisera begrepp och förklaringsmodeller inom biologi, t.ex. genom diskussioner i klassen eller i smågrupper eller genom problemlösning; systematiskt undersökande arbete med värdering och argumentation för ställningstaganden, både inom biologiämnet och i samverkan med andra ämnen. Kursen fokuserar även bedömning av elevers kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena med såväl summativ som formativ bedömning. De studerande tillämpar sina kunskaper genom att planera längre undervisningsmoment inom något biologiområde.
Viktiga frågor för läraren att beakta i sin yrkesroll är svårigheter för eleverna att förstå begrepp och förklaringsmodeller inom biologiämnet, svårigheter med det naturvetenskapliga språket, vad elevernas attityder betyder för tillgodogörandet av undervisningen och vilken roll genusaspekter spelar. Den biologididaktiska forskningen presenteras i relation till dessa frågor. De studerande läser också under kursen en aktuell avhandling med relevans för biologiundervisningen och redovisar och diskuterar betydelsen av innehållet.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
beskriva någon samhällsfråga med anknytning till biologin som bör tas upp i biologiundervisningen och kunna ge förslag på hur en sådan undervisning kan läggas upp,
visa insikt om internationella undersökningar om kunskaper i och attityder till naturvetenskap och kunna diskutera betydelsen av sådana resultat, lägga upp undervisningen i biologi i relation till resultaten och kunna diskutera för- och nackdelar med dessa undersökningar,
visa kunskaper om såväl summativ som formativ bedömning i anknytning till biologiundervisning,
redogöra för ämnesdidaktisk forskning med relevans för biologiundervisning,
Färdighet och förmåga
samverka med andra ämnen, överblicka större områden och kunna utvärdera och bedöma sitt eget och elevers arbete,
ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen,
utveckla undervisning som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor,
Värderingsförmåga och förhållningssätt
reflektera över hur arbete med samhällsfrågor kan påverka elevers lärande,
kritiskt granska såväl det egna som andras förhållningssätt till biologi och biologiundervisning,
värdera olika val av arbetssätt med speciell hänsyn till elevers svårigheter, förekomst av kommunikation, elevaktivitet och elevengagemang.
Behörighetskrav
Univ: Kurser om 15 hp i biologi, eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till laborativt och övrigt praktiskt arbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial.
Examination
Kursen examineras genom följande prov:
individuell skriftlig rapport knutet till det biologididaktiska ämnesinnehållet på kursen,
muntlig examination i samband med undervisningsövningar knutna till samhällsfrågor inom naturvetenskapen,
individuell skriftlig inlämningsuppgift inför seminarium kring bedömning, samt
muntlig examination i samband med aktivt deltagande i seminarium kring bedömning.
Den skriftliga rapporten bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Kursens övriga prov bedöms med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).
Betyg på kursen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Kursen betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga rapporten bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.
Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
Övriga föreskrifter
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–501-15).
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla att gälla eller kursen slutat att erbjudas.
