Cellens struktur och funktion, 27 hp

Innehåll

Kursen behandlar eukaryota cellers kemi och biologi. Basala kunskaper såväl som de senaste forskningsrönen förmedlas. Kursens huvudområden omfattas av grundläggande cellbiologi, enzymologi, protein- och nukleinsyrastruktur och omsättning av extracellulärt matrix. Ytterligare huvudområden som behandlas är cellens metabolism, det centrala dogmat, celldelning (meios och mitos), kommunikation i eller mellan celler samt biologiska membraners struktur och funktion. Därutöver får studenten kunskaper om cytoskelettets uppbyggnad och funktion samt intracellulära kompartments och intra- och extracellulär transport. Vidare tar vi upp  de första fyra veckornas embryologi och grundläggande genetik.

Kursens huvudsakliga fokus ligger på den friska cellens funktion men till viss del även vad som händer vid sjukdomar då de naturliga processerna i cellen går fel för att illustrera syftet med dessa processer. I kursen ingår också vetenskaplig metodutbildning samt professionell utveckling i form av grundläggande konsultation steg 1. Den professionella utvecklingen kompletteras med en temadag i kommunikation/bemötande. Global hälsa och hållbar utveckling introduceras utifrån Agenda 2030 med de 17 globala målen, dess motiv samt krav på system- och processperspektiv.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskap om:

• Den eukaryota cellens biologi, dess kemiska processer samt grundläggande cellbiologiska metoder och deras möjligheter/begränsningar. (Examensmål 1, 3)
• De grundläggande termodynamiska lagar och kinetiska lagar som styr enzymers funktion. (Examensmål 1)
• Generella drag i proteiners struktur och funktion. (Examensmål 1)
• Cellens ämnesomsättning, d.v.s. hur energi genereras från olika substrat, hur energi lagras, hur de viktigaste syntesvägarna ser ut samt hur dessa processer regleras för att motsvara den enskilda cellens olika behov. (Examensmål 1)
• Mitokondriens funktioner, syrets reaktioner och aerob förbränning. (Examensmål 1)
• Genomets roll som informationsbärare samt hur DNA kan replikeras och repareras på ett så felfritt sätt som möjligt. (Examensmål 1)
• Transkription och translation, dvs hur processerna går till, hur de regleras samt hur epigentiska faktorer kan styra detta. (Examensmål 1)
• Hur biologiska membran är uppbyggda och fungerar. (Examensmål 1)
• Hur cellens olika kompartments är uppbyggda, hur olika molekyler kan transporteras mellan dem samt hur exocytos, endocytos och andra membranberoende processer går till. (Examensmål 1)
• De signaltransduktionsvägar som finns för att celler ska kunna kommunicera med varandra och information från cellens omgivning ska kunna överföras från cellytan till kärnan via cytoplasman. (Examensmål 1)
• Olika typer av bärar-, pump- och kanalproteiner som finns för att cellen bland annat ska kunna upprätthålla sin jonbalans gentemot omgivningen, ta upp näringsämnen, kunna ta emot signaler utifrån och kunna leda signalerna vidare till andra celler. (Examensmål 1)
• Grundläggande principer för eukaryota cellers tillväxt och interaktion med omgivningen, vilket innefattar beroendet av externa signaler, cellcykelns faser och effektormekanismer, storlekstillväxt, celldelning samt celldöd (apoptos). (Examensmål 1)
• Cytoskelettets uppbyggnad, funktion och omsättning, samt dess betydelse för formförändringar, celldelning och cellmotilitet. (Examensmål 1)
• Struktur och funktion hos extracellulär matrix och de adhesionsmolekyler celler använder sig av för att binda till varandra och underlaget. (Examensmål 1)
• Hur embryonalutvecklingen går till och hur den kontrolleras. (Examensmål 1)
• Grundläggande genetik och nedärvningsmönster. (Examensmål 1)
• Grundläggande säkerhetsregler vid laborativt arbete. (Examensmål 9)
• Grunderna för den patientcentrerade konsultationsprocessen. (Examensmål 4)
• Agenda 2030, dess motiv samt krav på system- och processperspektiv. (Examensmål 5)

Färdigheter och förmåga: 
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Känna till de roller som olika professioner har i vården/omsorgen av patienten och grundläggande etiska och kommunikativa riktlinjer för framgångsrikt team-samarbete. (Examensmål 10)
• Kunna genomföra en basal konsultation. (Examensmål 10)
• Förstå relationen mellan cellens struktur och funktion genom att kunna integrera kunskaper om cellens olika delar och funktioner för att beskriva cellen som funktionell enhet och bärare av livet. (Examensmål 11)
• Grundläggande forskningsmetodik och vetenskaplig försöksplanering, handhavandet av digitala program för detta samt förståelse av basala begrepp för detta såsom validitet och reliabilitet. (Examensmål 18, 20)
• Kunna söka vetenskapliga originalartiklar i elektroniska databaser, samt granska och sammanfatta artiklarnas innehåll. (Examensmål 18, 19, 20 och 23)
• Upprätta en individuell studieplan och ge konstruktiv återkoppling på medstudents studieplan. (Examensmål 23)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Arbeta tillsammans i en arbetsgrupp och etablera förtroendefulla relationer till medstudenter och lärare. (Examensmål 16, 21)

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Kemi B, Fysik B, Biologi B samt Matematik D eller Kemi 2, Fysik 2, Biologi 2 samt Matematik 4 (Områdesbehörighet 13/A13)

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, casestudier, laborationer samt praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet via laborationer, litteratursökning och besök på en hälsocentral kopplad till utförandet av grundläggande konsultation. Examinerande kursmoment är teoretiskt kunskapsprov, duggor, gruppredovisningar, skriftliga uppgifter (labrapport och studieplan), och praktiska övningar med bedömningsmall. Dessutom finns ett antal digitala tester som man måste vara godkänd på med syftet att underlätta inlärandet av dessa moment inför de reguljära examinationerna.

Examination

Kursen delas in i följande moduler

• Teoretiskt kunskapsprov 20 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen. Samtliga kunskapsmål ingår i underlaget.

• Kursportfölj 7 hp
  • Duggor, en muntlig och en skriftlig. Duggor är ett kunskapsprov på en del av kursen med syftet att säkerställa se till att studenterna är i fas med kursen och därmed maximera kunskapsinlärningen inför det avslutande teoretiska kunskapsprovet. På duggorna sätts betyget godkänt eller underkänt.
  • Casegenomgångar och kalciumdemonstrationen. För godkänt krävs att studenten aktivt bidrar till diskussionen och bidrar till eget och andras lärande.
  • Laborationer.
    • Under examinerande laborationer sker formativ återkoppling kring teorin och laborationstekniska moment. Aktivt deltagande är då en förutsättning för godkänt. Efter varje laboration skrivs en laborationsrapport som lämnas in. Vid missad laboration sker i första hand byte av dag med andra studentgrupper men går inte det kan omprov ske i form av ytterligare en laboration med tillhörande laborationsrapport. För övriga studenter är kompletteringslaborationen frivillig.

  • Grundläggande konsultation med bedömningsprotokoll. Examinerande uppföljning av konsultationsövningar och hälsocentraldagen.
  • Gruppredovisning för examination av litteraturuppgiften och Agenda 2030 (muntlig framställning). Krav finns på att varje student har en egen aktiv del i redovisningen.
  • Genomfört progresstest och upprättad individuell studieplan. Studenterna får parvis bedöma varandras studieplaner. Både studieplan och feedback ingår vid betygssättning.
    • Under kursen sker fortlöpande bedömning av förmågan att kunna bidra till lärande i grupp och att kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare 

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhets direktiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger