Död och begravning: analys av mänskliga kvarlevor och begravningsarkeologi, 15 hp

Innehåll

Kursen ger studenten en introduktion i analys av mänskliga kvarlevor inom arkeologi, samt ger kunskaper och färdigheter om de metoder och tekniker som används för att studera mänskliga kvarlevor. Genom en blandning av föreläsningar, seminarier, praktiska övningar och laboratoriearbete undersöks ett antal teman som tillsammans representerar en bredd av samtida frågeställningar inom fysisk antropologi.
 
Föreläsningarna och de praktiska övningarna är ger studenten en bred förståelse för hur människans inställning till hur avlidna ska behandlas har förändrats över tid, samt ge kunskaper om utgrävning, analys och bevarande av mänskliga kvarlevor.
 
Kursen förenar praktiska förhållningssätt med grundläggande aspekter av mänsklig fysisk antropologi, förhistoriska och historiska begravningsseder, samt avslutas med ett fokus på moderna förhållningssätt till död, begravning och forensisk arkeologi.
 
Kursen består av tre delar:

1. Analys av mänskliga kvarlevor (6,5 hp). Denna del av kursen fokuserar på fysisk antropologi. Undervisningen består av föreläsningar som introducerar ämnet "analys av mänskliga kvarlevor", samt laboratoriearbete som ger studenten möjlighet till praktisk erfarenhet i att, till exempel, dokumentera skelettdelar samt bestämma ålder och kön på mänskliga kvarlevor. Det krävs att studenten känner sig bekväm med att hantera mänskliga kvarlevor. Denna del av kursen förväntas utgöras av minst åtta timmar handledd laboration och åtta timmar studentledda övningar, med minst fyra timmars föreläsningstid som komplement till laboratoriearbetet. Studenten förväntas delta vid alla laborationer för att kunna genomföra en fullständig labbrapport baserat på analyserna. 

2. Olika förhållningssätt till död och begravning (4,5 hp). Denna del av kursen fokuserar på hur begravningsseder har förändrats över tid och hur inställningen till död och begravning har förändrats i linje med hur socioekonomiska fortsättningar förändrats över tid. Undervisningen består av föreläsningar och studentledda seminarier. Bedömningen av denna del av kursen bygger på en uppsats om de förhållningssätt till död och begravning som existerade vid en specifik tid i det förflutna. 
 
3. Forensisk arkeologi (4 hp). Denna del av kursen studerar moderna och forensiska synsätt kring plats, identifiering och analys av brottsplatser och den övergripande undersökningsprocessen. Detta är huvudsakligen en föreläsningsbaserad del av kursen, men den bedöms genom att studenten tar fram en poster som hanterar ett ouppklarat fall som studenten valt själv och genom vilket studenten förväntas analysera det ursprungliga fallet på egen hand och reflektera över på vilka sätt som moderna forensiska metoder skulle (eller inte skulle) ha kunnat förbättra de ursprungliga undersökningarna.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse:

• Beskriva de olika metoder som används inom fysisk antropologi och diskutera hur ändamålsenliga de är samt visa grundläggande kunskap om samtida (och tidigare) forskning.
• Visa god kunskap och förståelse om metodik genom att kunna bedöma vilka tekniker och analysmetoder som är bäst lämpade för att studera mänskliga kvarlevor och sociala förhållningssätt till död och begravning, däri ingår att ha en god grundläggande överblick över forskningsfältet och goda kunskaper inom vissa delområden.
• Analysera olika spår som är relevanta för forskningsfältet och visa förståelse för de grundläggande aspekter som gäller för studier av fysisk antropologi och forntida människor.
• Bedöma hur användbara de metoder som används för studier av mänskliga kvarlever eller kriminologi är och fastställa om de är lämpliga för de aktuella studierna.  

Färdighet och förmåga:

• Visa förmåga att planera och använda lämpliga analysmetoder samt dokumentera mänskliga kvarlevor från arkeologiska fyndplatser.
• Analysera, dokumentera och rapportera bevarade mänskliga skelettkvarlevor samt känna igen och kritiskt analysera olika förhållningssätt till döden och begravning över tid.
• Visa förmåga att genomföra efterforskningar på människor från förr i tiden.
• Samla in, till exempel genom laborationer, och redogöra för data på ett sammanhängande och logiskt sätt.
• Analysera resultaten som laboratoriearbetet och litteraturstudierna har lett fram till och sätta in dem i sina respektive arkeologiska och historiska sammanhang.
• Känna igen och kunna dokumentera observationer och resultat som har framkommit genom laboration och studier för att kunna presentera en sammanhållen rapport, uppsats eller poster.
• Framställa ett rikt nyanserat dataset och redogöra för resultaten på ett sammanhängande och logiskt sätt. 
• Planera sin tid väl.
• Visa IT-skicklighet i behandlingen och tolkningen av data.
• Förbereda och redovisa en översikt av posterprojektet vid ett seminarium.
• Ta fram och kommunicera resultatet av laboratoriearbetet i en skriftlig rapport. 
• Undersöka och designa en visuell återgivning av moderna och/eller forensiska förhållningssätt till döden och begravning. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Undersöka olika tekniker som är lämpliga inom området och använda dessa tekniker för att tolka bevis från mänskliga kvarlevor, arkeologiska monument och kriminaltekniska förhållningssätt på ett logiskt sätt.
• Redovisa en rapport som beskriver de metoder som används vid analys av mänskliga kvarlevor, och som visar god kunskap och förståelse när det gäller deras genomförbarhet och tillämpning.
• Visa bred förståelse för hur forskare har tänkt och tänker om döden och begravning, både genom historien och i vår samtid.
• Kunna avgöra vilka aspekter av vad studenten lärt sig som lämpar sig bäst för att studera det valda skelettet, gravplatsens landskap och den forensiska fallstudien.
• Visa kunskaper om möjligheter och begränsningar inom forskning och säkerställa att studentens arbete används ansvarsfullt.
• Skriva en uppsats/poster som kan förstås av personer som inte är specialister inom ämnet och som håller den nivå som förväntas vid studier på grundnivå.

Behörighetskrav

Univ: 45 hp kurser i arkeologi eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, grupparbeten, seminarier och handledning. Kursen ges i form av salsundervisning och laborationer på universitetet. Studenten förväntas arbeta såväl självständigt som en integrerad del av en grupp. Studenten förväntas visa en hög nivå av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och social kompetens som motsvarar högskolestudier på grundnivå.

Examination

Examinationen baseras på en individuell bedömning av praktiska, muntliga och skriftliga uppgifter. Aktivt deltagande i alla examinerande delar är obligatoriskt.
Examinationen inkluderar:
 
Del 1. Analys av mänskliga kvarlevor (6,5 hp). Bedömningen baseras på obligatoriskt deltagande vid laborationer i grupp, samt utifrån individuell prestation i form av en skriftlig labbrapport (hemtentamen) på 2 500 ord eller motsvarande med betygsskalan VG, G eller U.
 
Del 2. Förändrade förhållningssätt till döden och begravning över tid (4,5 hp). Bedömning baseras på seminarier i grupp och en individuell skrivuppgift. Skrivuppgiften utgörs av en uppsats om de förhållningssätt till död och begravning som existerade vid en specifik tid i det förflutna, antingen i förhistorisk eller historisk tid (1 500 ord eller motsvarande).
 
Del 3. Forensisk arkeologi (4 hp). Bedömningen baseras på studentens eget arbete som inkluderar en poster och muntlig presentation (1 250 ord eller motsvarande) om forensiska studier som införlivar historiska och moderna förhållningssätt till död och begravning.
 
Studenten bedöms individuellt på de tre kursdelarna och betygssätts enligt betygsskalan VG (väl godkänd), G (godkänd) och U (underkänd). För hela kursen ges något av betygen VG, G och U. För att få betyget G på hela kursen krävs minst betyget G på alla tre kursdelar; för betyget VG på hela kursen krävs därutöver minst VG på två av tre kursdelar. Bedömningskriterier och dokumentationsmetoder för individuella arbetsinsatser presenteras av examinator vid kursstart.
 
För studenter som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, ett så kallat uppsamlingsprov. Studenter som har erhållit ett godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. 
 
Studenter som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det (enligt Högskoleförordningen, kapitel 6, 22 §).
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.