Evidensbaserat folkhälsoarbete, 4 hp

Innehåll

“Evidens-basering” har blivit populärt både i forskning och beslutsfattande, och idén ses som en möjlighet att bygga broar mellan forskning och samhällsplanering i vid mening. Idén har sina rötter i och är mest utvecklad i medicinsk forskning och hälso- och sjukvård, men har också en uppenbar relevans för folkhälsoarbete och folkhälsopolitik. Dock finns tydliga skillnader mellan hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvård ges individuellt medan de flesta folkhälsoåtgärder har en mer kollektiv natur som att säkra tillgång till mat och vatten, erbjuda utbildning eller minimera risker i arbetet. Sådana kollektiva åtgärder måste i regel utvärderas med andra vetenskapliga metoder än de som används i medicinsk forskning. Kursen utforskar hur en interventions kontext påverkar vad som kan anses vara god evidens. Parallellt med föreläsningar och gruppövningar läser studenterna Daniel Kahnemans bok ”Thinking, Fast and Slow”, som utmanar våra föreställningar om rationalitet i individuellt och kollektivt beslutsfattande.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

•  Redogöra för olika metoder att syntetisera vetenskaplig kunskap
•  Visa fördjupad insikt i hur vetenskaplig kunskap används för individuellt och kollektivt beslutsfattande utanför universiteten.

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Analysera sambanden mellan kontextuella förutsättningar och ideal evidens.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Tillägnat sig ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt som möjliggör en nyanserad bedömning av vad som är ”tillräcklig evidens” för handling i olika kontext.

Behörighetskrav

För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap, samt En B/6.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges under två kursveckor. Undervisningen ges i form av föreläsningar och obligatoriska gruppövningar. All undervisningen sker på engelska.

Examination

Kursen examineras individuellt genom aktivt deltagande vid obligatoriska individuella och gruppbaserade uppgifter.

På obligatoriska seminarier och gruppövningar sätts betygen underkänd (U) och godkänd (G), och på individuella uppgifter underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG)

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten från examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända..

Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Övriga föreskrifter

Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.