Examensarbete för ämneslärarexamen - Naturkunskap, 30 hp

Innehåll

Kursen innebär ett systematiskt studium av undervisning och lärande i skolämnet naturkunskap. Detta omfattar planering och genomförande av en vetenskaplig studie samt dokumentation och redovisning av denna såväl muntligt vid seminarier som skriftligt i form av en vetenskaplig uppsats. Arbetet med den vetenskapliga uppsatsen förutsätter studier av teorier och tidigare nationell och internationell forskning inom problemområdet. Kursen bygger på de teoretiska och forskningsmetodologiska kunskaper och färdigheter som studenterna tillägnat sig i ämnesstudier och utbildningsvetenskaplig kärna, och på de insikter i lärarens yrkesroll som nåtts under verksamhetsförlagd utbildning.

Kursen består av två moment.

Moment 1. Forskningsplanering, 7,5 hp
Momentet behandlar forskningsprocessens delar med tonvikt på formulering av syfte och forskningsfrågor inom området undervisning och lärande i skolämnet naturkunskap samt utarbetande av en litteraturöversikt med relevans för den planerade studien. Momentet inleds med en översikt om vetenskapligt förhållningssätt och forskningsprocessen med fokus på formulering av forskningsfrågor, metodval samt teoretisk förankring. Vidare behandlas litteratursökning inom för arbetet relevanta områden samt källkritiska överväganden. Under momentet utarbetas en forskningsplan för den egna studien.

Moment 2. Genomförande av forskningsuppgift samt utformning av vetenskaplig uppsats, 22,5 hp
Momentet behandlar forskningsprocessens delar med tonvikt på metoder för insamling och analys av material liksom presentation av resultat och diskussion utifrån studiens forskningsbakgrund. Vidare ingår färdigställande av en vetenskaplig uppsats enligt forskningsområdets konventioner. I momentet ingår försvar av det egna arbetet samt opposition på annans examensarbete.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• uppvisa för forskningsuppgiften nöjaktiga kunskaper i ämnet och grundläggande förståelse av för studien relevanta begrepp,
• uppvisa relevant och aktuell kunskap om forskningsområdet genom användning av primär- och sekundärkällor,
• uppvisa ändamålsenlig metodologisk kunskap,

Färdighet och förmåga

• självständigt formulera ett syfte och undersökningsbara frågeställningar med relevans för läraryrket,
• välja, motivera, tillämpa och tydligt redovisa relevant vetenskaplig metod i förhållande till forskningsproblemet,
• bearbeta, tolka och analysera insamlade data i enlighet med vetenskapliga principer samt redogöra för detta,
• dra slutsatser grundade i egna resultat, tidigare forskning och teorier samt diskutera resultaten i förhållande till yrkesverksamheten,
• strukturera en sammanhängande presentation med väl underbyggda argument,
• använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk med en vetenskaplig stil,
• utforma textens layout, inklusive referenser, tabeller och figurer, i enlighet med anvisningar,
• kritiskt och konstruktivt granska vetenskapliga uppsatser,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera och kritiskt värdera teorier, egna metod- och materialval, egna och andras lösningar och resultat,
• diskutera det egna arbetets slutsatser och deras implikationer för framtida forskning,
• motivera de val som gjorts utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska perspektiv, 
• diskutera generaliserbarhet och begränsningar i den egna vetenskapliga studien, samt
• där det är tillämpligt, diskutera forskares ansvar liksom möjliga konsekvenser av forskning, däribland den egna.

Behörighetskrav

Univ: För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser inom UK I och UK II samt de verksamhetsförlagda kurserna VFU I och VFU II är godkända. Utöver detta krävs för Ämneslärare med inriktning mot gymnasiet minst 150 hp i de två undervisningsämnen som skall ingå i examen varav minst 75 hp inom naturkunskapsinriktningen eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av seminarier samt handledning. Under första momentet genomförs ett antal seminarier som behandlar vetenskaplig problemformulering samt sökning av nationella och internationella publikationer inom det aktuella området. Under senare del av kursen genomförs seminarier kring vetenskaplig teori och metod, analys av olika typer av empiriskt material samt områdets konventioner för utformning av forskningsrapporter. Handledning sker kontinuerligt under kursens gång. Den studerande ska regelbundet rådgöra och diskutera med handledaren om arbetets fortskridande. Under kursens gång genomförs ett antal handledningsseminarier där studenternas egna arbeten presenteras och diskuteras. Vid ett avslutande seminarium genomför de studerande opposition på varandras arbeten.


 

Examination

Examinationen av moment 1 görs genom bedömning av inlämnad forskningsplan. I detta moment används endast betygen godkänd (G) och underkänd (U). Examinationen av moment 2 görs vid två tillfällen. Vid det första tillfället görs en bedömning av ett utkast till vetenskaplig uppsats. Vid det andra tillfället görs bedömning av färdigställd vetenskaplig uppsats samt försvar av det egna examensarbete och opposition av annat examensarbete. Vid examinationen av detta moment används betygsgraderna väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). För betyget väl godkänt (VG) läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att identifiera och visa relevant teori och forskning, problematisera forskningsmetodiska frågor samt att på ett reflekterande och självständigt sätt analysera, värdera och diskutera de egna resultaten i relation till nationell och internationell forskning, teorier, forskningsetiska principer och yrkesverksamhet. För väl godkänt (VG) på momentet vägs även en väl genomförd opposition in i betyget. Bedömningen ska enligt gällande förordning vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske. För betyget väl godkänd (VG) på kursen krävs detta betyg på moment 2.

Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå. Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Vidare har student enligt artikel 2.3 i Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, ifall samarbetsproblem eller andra liknande särskilda skäl föreligger, rätt att få frågan prövad angående byte av handledare eller examinator. Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator eller handledare enligt ovan ska ställas till prefekt vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Handledning
Handledningsresursen ska primärt nyttjas under den tid då kursen ges, men kan även nyttjas under följande termin för efterarbete och eventuella kompletteringar i mån av tillgängliga resurser om handledaren så beslutar.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.