GIS för landskaps- och miljöarkeologi, 15 hp

Innehåll

Kursen introducerar studenten till GIS (geografiska informationssystem) för landskaps- och miljöarkeologi. Kursen ger studenten möjlighet att lära sig att använda geografiska databaser och en rad olika analys- och visualiseringstekniker, samt hur de kan tolkas och utvärderas. Landskapsarkeologiska och miljöarkeologiska data har geografiska, kronologiska och mänskliga dimensioner som lägger grunden till vår förståelse av tidigare mänsklig aktivitet, landskap och miljöer. För att analysera dessa dimensioner krävs en förståelse för hur data kan hanteras och utvärderas samt hur de hänger samman.
 
Kursen innehåller en kombination av tematiska introduktionsföreläsningar och praktiska genomgångar med efterföljande seminarier i grupp och därutöver individuellt, praktiskt arbete. Arbetet baseras på fallstudier med fokus på landskaps- och miljöarkeologiska studier. Material för fallstudier hämtas från publicerade vetenskapliga artiklar och rapporter, olika projekt vid institutionen och Miljöarkeologiska laboratoriet (däribland SEAD - strategisk miljöarkeologisk databas), övriga arkeologiska och miljöarkeologiska databaser, olika digitala karttjänster och geodatabaser; även data som studenten tagit fram själv. Detta arbete utgör grunden för det fortsatta lärandet och det används av studenten för att presentera resultat och ligga till grund för gruppdiskussioner. Studenten får lära sig hur data och resultat kan presenteras på olika sätt, även genom digital kartografi. Studenten får även använda och utvärdera olika former av datavisualisering.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse:

• Visa kunskap och förståelse för de olika typerna av geodatakällor används i GIS.
• Visa god förståelse för hur man kan extrahera, ordna och förbereda data för att ta fram kartor och modeller inom GIS-plattformen.
• Visa god förståelse för hur GIS kan tillämpas i landskaps- och miljöarkeologi. 

Färdighet och förmåga:

• Använda GIS-mjukvara för att ta fram kartor som visualiserar data och som kan användas för publicering.
• Använda GIS och liknande mjukvaror för att lösa problem inom landskaps- och miljöarkeologi.
• Ta fram grundläggande databaser med landskaps- och miljödata som kan analyseras och visualiseras med hjälp av GIS. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Analysera, dra slutsatser från och presentera rumsligt och kronologiskt kopplade miljöarkeologiska data med hjälp av GIS.
• Sammanställa relevant data av olika, men likartat ursprung.
• Kritiskt bedöma kvaliteten, precisionen och noggrannheten hos data.
• Identifiera kopplingar mellan olika dataset och kunna avgöra den mest lämpliga metoden för dataintegrering och utdata.
• Kritiskt utvärdera publicerade kartor och analysera rumsliga data.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Särskilda förkunskapskrav är 90 hp i något av följande huvudområden: arkeologi, miljöarkeologi, naturgeografi, geovetenskap, historia, antropologi, antikens studier, biologi, miljövetenskap eller motsvarande.  Dessutom krävs engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier och, om programmet ges på svenska, svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar, praktiska övningar, gruppövningar och seminarier. Föreläsningarna och seminarierna är framtagna för att ge ett brett utbud av exempel, från både svenska och internationella sammanhang, för att ge studenten möjlighet att bekanta sig med komplexiteten i de data som genereras i studier av naturliga landskap och landskap som är påverkade av människan.
 
Studenten förväntas visa en hög nivå av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och social kompetens som motsvarar högskolestudier på avancerad nivå. Förmågan att arbeta såväl självständigt som en integrerad del av en grupp är väsentlig.
 
Studenten förväntas ha tillgång till en dator, men tillgång till dator finns vid behov även vid Humlab. En lärplattform  används för att hantera undervisningsmaterial och kursupplägg, och en rad olika onlinebaserade datakällor används.

Examination

Examinationen inkluderar följande ingående delar:
 

• Aktivt muntligt deltagande i gruppseminarier  1,5 hp (U, G)
• Individuell veckovis redovisning i skriftlig och grafisk form av de data och de kartor som genererats samt en översikt över de metoder som använts 8 hp (U, G)
• En individuell slutrapport som skriftligt och grafiskt sammanställer de praktiska delarna av kursen och ger en översikt över metod och teori inom landskaps- och/eller miljöarkeologiska studier 5,5 hp (U, G, VG) 

Kursen som helhet examineras med betygsskalan VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd. För G på hela kursen krävs G på samtliga kursens delar. För VG krävs VG på den individuella slutrapporten samt G på övriga delar. Graden av och kvaliteten på seminariedeltagandet måste anses ha varit på en tillfredsställande nivå för att kursen ska anses vara genomgången och för att kursbetyg ska sättas. Bedömningskriterier och dokumentationsmetoder för individuella arbetsinsatser presenteras av examinator vid kursstart.
 
För de studenter som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.

Studenter som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.