Kursen ger kunskap om proteiner och enzymers struktur och funktion liksom om cellens uppbyggnad. Kursen omfattar även nukleinsyrors uppbyggnad och molekylära mekanismer för överföring av genetisk information i cellen liksom en översikt av biotekniska tillämpningar. Den laborativa delen av kursen belyser de centrala delarna av teorin och innefattar grundläggande biokemiska metoder. Laborationsavsnittet innehåller rening av protein och nukleinsyra, karakterisering och analys av protein samt kloning och expression av genetisk information.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: •
beskriva betydelsen av begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi liksom sambandet mellan kemiska reaktioners jämviktsegenskaper och förändring i Gibbs fria energi •
beskriva olika typer av cellers morfologi, organellers och cellkomponenternas funktion ur ett biokemiskt perspektiv •
redogöra för aminosyrors kemiska egenskaper och deras struktur •
redogöra för proteiners struktur och funktion liksom sambandet mellan struktur och funktion •
använda molekylgrafik för enklare analyser av proteinstrukturer •
förklara enzymers funktion •
beskriva struktur och egenskaper hos kvävebaser och nukleinsyror liksom diskutera samband mellan molekylers struktur och deras biologiska funktion •
redogöra för informationsöverföringens tre processer; replikation av DNA, transkription (syntes av RNA) och translation (syntes av protein) •
hantera den vanliga laboratorieutrustning som finns på ett biokemiskt laboratorium, som t ex pipetter, centrifuger, spektrofotometrar, pH-metrar, vågar. •
sammanställa och utvärdera erhållna experimentella resultat liksom redovisa erhållna resultat både skriftligt och muntligt.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Kemins grunder (5KE016 15 hp) eller Kemins grunder med miljö- och samhällsperspektiv (5KE105 15 hp) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen, som till vissa delar är nätbaserad, bedrivs i form av föreläsningar, lektionsundervisning och laborationer. I denna kurs ingår även ett par didaktiska seminarier där elevers svårigheter med att lära kemi och kemibegrepp diskuteras. Laborationer är obligatoriska moment i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker dels i form av skriftlig och/eller muntlig avrapportering av de laborativa projekten, och dels i form av skriftliga eller muntligt prov vid kursens slut. Betyg på kursen sätts först när både prov och laborationskurs är godkända. På de laborativa projekten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På de skriftliga proven, och på hel kurs, sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG) . För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Kemiska institutionen.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
