Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) ingår i Lärarlyftet, 45 hp

Innehåll

Kursen består av följande moduler:

1. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 7,5 hp
2. Livet i hem och familj, 7,5 hp
3. Mat och hälsa, 7,5 hp
4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del I, 7,5 hp
5. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 7,5 hp
6. Konsumtion och ekonomi, 7,5 hp

I kursens samtliga moduler ingår ämnesdidaktik inklusive metodik motsvarande totalt 13 hp

Modul 1. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 7,5 hp
Modulen är en introduktion till skolämnet hem- och konsumentkunskap. Ämnets historia, teoretiska grund, syfte, mål, innehåll och kunskapskrav bearbetas och äm-nets potentiella bidrag till hållbar utveckling synliggörs. Ämnesrelevant forskning introduceras och problematiseras. Pedagogiska planeringar och hjälpmedel samt aktuella arbetsformer för årskurserna 7-9 belyses. Modulens innehåll relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag. Studenten introduceras i vetenskapligt skrivande.

Kursplan och arbetsformer för årskurserna 7-9 berörs genom att studenterna läser kursplanen för ämnet, boken Didaktik för hem- och konsumentkunskap och lyssnar på inspelade föreläsningar om kursplanen, historiskt och fram till dagens. På campus arbetar vi med att problematisera kursplanen tillsammans i grupp och med lärare. Studenterna skriver enskilda pedagogiska planeringar med formativa och summativa bedömningar, för ett valfritt område i kursplanen. Detta lämnas in och bedöms av lärare. Studenterna redovisar sina pedagogiska planeringar för varandra via lärplattformen eller på plats på campus. Studenterna tar också del av nationell ämnesdidaktisk forskning genom att se inspelade presentationer om dessa samt läser en avhandling var för att senare redovisa den för varandra och på så sätt dela kunskap. Forskningen problematiseras utifrån kursplanen i HK och andra ramfaktorer samt på vilket sätt de kan ha användning av forskningen i sin undervisning. På detta sätt får studenterna ett varierande arbetssätt där samspel sker både i virtuella och fysiska lärmiljöer. Kollaborativt lärande speglar den utbildningsfilosofi som används på hela utbildningen. Generella kompetenser tränas genom att studenterna får redovisa för varandra och använda sig av akademiskt skrivande.

Modul 2. Livet i hem och familj, 7,5 hp
Modulen belyser livet i hem och familj. Hemarbete och privatekonomi studeras och diskuteras utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, jämställdhet, genus, kultur och normer. Måltidens centrala betydelse för människans sociala relationer samt vanliga mattraditioner belyses. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

I denna modul är fokus på den del av grundskolans kursplan som handlar om levnadsvanor och privatekonomi. Hemarbete såsom rutiner och metoder för rengöring och tvätt behandlas och problematiseras genom att studenterna får ett tilldelat område för rengöring eller tvätt som ska redovisas genom filminspelning. Filmen ska behandla metoder för det tilldelade området med fokus på hälsa, ekonom och miljö, kultur och normer. Filmerna laddas upp i lärplattformen och studenterna tittar på varandras filmer för att på så sätt ta del av kunskap av varandra (kollaborativt lärande). Vidare behandlas kursplanen i grundskolan som handlar om hemarbete, rengöring och tvätt. Detta görs genom att studenterna får konstruera pedagogiska planeringar med formativa bedömningar tillsammans och vi problematiserar vad som kan behandlas och på vilket sätt. På så sätt tar vi tillvara på studenternas olika förkunskaper och använder det som en styrka i undervisningen. Privatekonomi behandlas genom litteraturstudier och att göra en budget tränas genom en individuell skriftlig inlämning som senare redovisas i grupp via lärplattform eller på campus. Måltidens betydelse i relation till kultur och religion behandlas genom att studenterna får tillaga några olika maträtter som är vanliga inom olika mattraditioner både nationellt och internationellt samt diskutera dessa tillsammans utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom att variera undervisningssättet får studenterna träna både på tal och skrift. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer. De generella kompetenserna tränas genom att studenterna får använda sig av filminspelning och redovisningar i grupp. Även arbete i köksmiljö i grupp ingår, vilket ger studenterna en möjlighet till förståelse för elevers grupparbete i Hkk-ämnet.

Modul 3. Mat och hälsa, 7,5 hp
Modulen behandlar matens betydelse för människors fysiska och psykosociala hälsa. Generella rekommendationer och individuella behov av energi och näring bearbetas i relation till livsmedelsinnehåll. Modulen belyser födoämnesöverkänslighet och kostrelaterade folksjukdomar relaterade till energi- och näring. Dessutom behandlas den mångkulturella måltidens betydelse. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet i grundskolans centrala innehåll som handlar om levnadsvanor. Kostens betydelse för hälsa behandlas genom att studen-terna läser aktuella nordiska näringsrekommendationer baserade på vetenskaplig grund, arbetar med information på livsmedelsverkets hemsida, läser kurslitteratur samt ser inspelade föreläsningar som är baserade på forskning om näring, kost och hälsa. De folksjukdomar som behandlas är övervikt, diabetes typ 1 och 2, och hjärtkärlsjukdom. Studenterna stöds i lärandet med hjälp av instuderingsfrågor och möjlighet till asynkron diskussion med lärare och medstudenter i lärplattform. Med hjälp av digitala applikationer för energi och näringsberäkningar får studenterna arbeta med uppgifter utformade som case för att tillgodogöra sig kunskaper om på vilket sätt man kan sätta samman en dagsmatsedel med olika typer av måltider så att dagen blir varierad och balanserad. Födoämnesöverkänsligheter såsom celiaki (glutenintolerans), komjölkproteinallergi, laktosintolerans med flera behandlas genom att studenterna tillsammans i grupp tillagar maträtter och bakverk lämpliga för födoämnesöverkänsliga, bland annat med ersättningsprodukter. Födoämnesöverkänslighet problematiseras och diskuteras ur olika perspektiv, exempelvis vilka konsekvenser som kan uppstå vid intag av livsmedel som innehåller exempelvis allergener samt näringsmässiga risker för individen. I modulen behandlas även ämnesövergripande arbetssätt som kan användas i skolan när det gäller innehållet mat och hälsa. Modulens innehåll problematiserat utifrån kursplanen och studenterna diskuterat på vilket sätt innehållet ska bedömas för grundskolans elever. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer och de generella kompetenserna som tränas är bland annat redovisning i grupp, presentationsteknik, samarbete på distans samt att använda sig av digitala applikationer.

Modul 4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del 1, 7,5 hp

Modulen behandlar råvarors ursprung, produktion, sammansättning och uppbyggnad. Begreppet livsmedelskvalitet problematiseras utifrån olika hållbarhetsperspektiv. Mikrobiologi, livsmedelshygien samt relevant livsmedelslagstiftning behandlas. Matsvinn och hushållens avfall och användning av energi och vatten belyses. Inne-hållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag. Denna modul behandlar delar av innehållet i grundskolans centrala innehåll som handlar om levnadsvanor och mat och matlagning. Studenterna studerar olika livs-medelsgrupper genom att läsa kurslitteraturen Livsmedelsvetenskap och problema-tiserar livsmedel utifrån några olika hållbarhetsperspektiv. Detta görs genom att studenterna får undersöka olika processade livsmedel och göra en livscykelanalys utifrån hälsa, ekonomi, miljö och sensoriska aspekter. Analysen redovisas för medstudenter antingen via lärplattform eller på campus. Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet problematiseras genom att studenterna tar del av fakta kring mikrobiologiska faktorer som kan påverka livsmedelssäkerheten. Didaktiska diskussioner förs hur man kan tillrättalägga undervisningen i grundskolan utifrån hygien- och säkerhetsaspekter samt hur och vad som kan bedömas uti-från kursplanen. Genom redovisning i grupp får studenterna lära av varandra (kollaborativt lärande). Matsvinn och hushållens avfall behandlas genom att studenterna får tillaga måltider utifrån begränsad tillgång på energi, vatten och livsmedel. Detta diskuteras sedan i grupp. Hushållens avfall behandlas genom en föreläsning av yrkesverksamma personer inom vatten och avfall. Generella kunskaper som tränas i denna modul är framförallt muntlig kommunikation och förmåga att ge feedback.

Modul 5: Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 7,5 hp
I modulen ingår att välja, hantera, tillaga och värdera livsmedel i relation till hälsa, ekonomi, miljö, tid och sensoriska aspekter. Grundläggande metoder för matlagning och bakning analyseras och tillämpas. Kemiska processer som sker vid hantering och tillagning belyses översiktligt. Mat och måltider värderas och analyseras för att möta olika elevers behov. Recept analyseras och modifieras med fokus på hälsa, ekonomi, miljö, tid samt sensoriska och pedagogiska aspekter. Innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet som i grundskolans centrala innehåll handlar om mat och matlagning och levnadsvanor. Studenten tränar på att hantera och tillaga mat samt att baka genom att tillsammans i grupp utföra laborationer på campus som sedan redovisas och diskuteras tillsammans. Studenterna tränar även hemma på grundläggande metoder för matlagning. Metoderna filmas av studenten och läggs upp på lärplattformen där de diskuteras. Kurslitteraturen Livsmedelsvetenskap och tillförlitliga receptböcker som Vår kokbok används för att som student tillgodogöra sig optimal metod för matlagning och bakning. Studenter med olika erfarenheter av området hjälps åt att föra lärandet framåt i diskussioner på campus och i lärplattform. Recept och receptteknik behandlas genom att studenterna får ta del av inspelad föreläsning kring receptteknik och på så sätt tillgodogöra sig kun-skaper kring vilka vanliga begrepp som förekommer inom matlagning och bakning. Sensoriska aspekter genomsyrar all matlagning och bakning. Sensoriska metoder används i form av SAPERE-metoden, en vetenskapligt och praktiskt beprövad laboration riktad till yngre åldrar som handlar om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur hos livsmedel. Studenterna tränas i metoden genom att utföra laborationen tillsammans med elever i grundskolan och sedan analysera och diskutera dess utfall. I denna modul används en rik variation av undervisningssätt; föreläsningar, laborationer och demonstrationer. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer och de generella kompetenserna som tränas är bland annat redovisning i grupp, demonstrationer och filminspelning.

Modul 6: Konsumtion och ekonomi, 7,5 hp
Modulen behandlar levnadsvanor och konsumtion av varor och tjänster i relation till sociologiska perspektiv och hållbar utveckling. Reklam och mediers påverkan på olika målgruppers konsumtion belyses och problematiseras. Lagar som reglerar köp och marknadsföring samt myndigheter och organisationer som stärker konsumentens ställning behandlas. Modulen belyses genomgående med fokus på barn och ungdomar och innehållet relateras till kunskapskraven och problematiseras utifrån lärarens roll och uppdrag.

Denna modul behandlar delar av innehållet som i grundskolans centrala innehåll handlar om privatekonomi och konsumtion. Ungas privatekonomi, konsumtion och sparande behandlas genom att studenterna tar del av litteratur, föreläsningar både inspelade och på plats från organisationer såsom Konsumentverket och Kronofogden. Konsumenters rättigheter och skyldigheter behandlas genom att studenterna använder sig av innehållet på konsumentverkets hemsida och redovisar genom tvärgruppsredovisningar på plats. Studenterna gör även en individuell skriftlig inlämning där barn och ungas konsumtion problematiseras. Inlämningen redovisas även via seminarium på campus eller via lärplattformen. I modulen behandlas även kursplanens innehåll gällande konsumtion och ekonomi och studenterna diskuterar på vilket sätt detta kan genomföras och bedömas. Även i denna modul sker samspelet mellan studenter och lärare i virtuella och fysiska lärmiljöer och de generella kompetenserna som tränas är bland annat filminspelning och redovisning i grupp där studenterna övas i argumentationsteknik.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Hem- och konsumentkunskap - en introduktion i skolämnet, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för hem- och konsumentkunskapsämnets historia, syfte, mål, innehåll och kunskapskrav enligt gällande kursplan
• Redogöra för ämnesrelevant forskning

Färdighet och förmåga

• Tillämpa vetenskapligt skrivande med referenshantering
• Planera pedagogisk verksamhet inom ämnet utifrån gällande styrdokument

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt granska och värdera undervisning i hem- och konsumentkunskap utifrån forskningsresultat

Modul 2. Livet i hem och familj, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för privatekonomiska val som förekommer i ett hushåll
• Känna till den egna livsstilens påverkan på miljö och klimat
•  Redogöra för begreppet hållbar utveckling i relation till ämnet hem- och konsumentkunskap
• Redogöra för hur måltiden konstrueras och skapar mening i sociala relationer
• Känna till vanligt förkommande mattraditioner

Färdighet och förmåga

• Välja och använda funktionella och säkra metoder, redskap och produkter för tvätt och städning utifrån hälsa, ekonomi och miljö
• Använda och beskriva olika verktyg för planering av privatpersoners ekonomi

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Diskutera människors förhållningssätt till hemarbete utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö, jämställdhet och kultur
• Problematisera och analysera hushållets ekonomi i relation till hälsa och miljö

Modul 3. Mat och hälsa, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för människans behov av energi, näringsämnen och vätska
• Redogöra för livsmedels innehåll av energi, näringsämnen och allergener
• Redogöra för den mångkulturella måltidens betydelse
• Redogöra för kostrelaterade folksjukdomar kopplade till energi och näring

Färdighet och förmåga

• Använda digitala applikationer för energi- och näringsberäkning
• Planera måltider utifrån nordiska näringsrekommendationer
• Tillaga måltider för personer med födoämnesöverkänslighet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera och anpassa måltider och undervisning med hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar
• Problematisera skolans roll i folkhälsoarbete

Modul 4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del 1, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Beskriva råvarors ursprung, uppbyggnad, sammansättning och produktion
• Beskriva faktorer som påverkar livsmedelskvalitet
• Beskriva hur mikroorganismer i livsmedel kan påverka livsmedelskvalitet och hälsa samt hur hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan påverka dessa processer
• Beskriva konserveringsmetoder som används för att bevara livsmedel

Färdighet och förmåga

• Kunna tillaga måltider utifrån olika hållbarhetsperspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Analysera och värdera råvaror, livsmedel och produkter utifrån livsmedelskvalitet och hållbar utveckling

Modul 5: Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för matlagningstermer och kulinariska ord
• Beskriva översiktliga kemiska processer vid hantering och tillagning av livsmedel
• Förklara kvalitets- och näringsvärdesförändringar som kan uppstå vid hantering, förvaring och tillagning av olika livsmedel

Färdighet och förmåga

• Tillämpa grundläggande metoder för matlagning och bakning
•  Tillämpa ämnesdidaktiska metoder som används vid yrkesutövningen
• Planera och genomföra Sapere-laboration tillsammans med grundskoleelever

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera och modifiera recept utifrån olika perspektiv
• Värdera olika livsmedel, matlagningsmetoder och maträtter utifrån hälsa, ekonomi, miljö, tid och sensoriska aspekter

Modul 6: Konsumtion och ekonomi 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för lagar som reglerar konsumenters rättigheter och skyldigheter samt ge exempel på hur dessa tillämpas
• Identifiera kunskap och kompetenser som är av betydelse för hållbar konsumtion

Färdighet och förmåga

• Visa ämnesdidaktiska förmågor inom området konsumtion som krävs för yrkesutövningen

Värderingsförmåga o förhållningssätt

• Granska och diskutera reklam och mediers påverkan på barn och ungdomar
• Diskutera vilken betydelse konsumtion av varor och tjänster har för barn och ungdomar samt för en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling

Behörighetskrav

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

Undervisningens upplägg

50% studietakt, Distans med campusträffar, 2 träffar/termin a 2-3 dagar.

Examination

Former för examination
Modul 1. HK - en introduktion, 7,5 hp
Examination sker genom en individuell skriftlig uppgift som betygsätts U/G eller VG. I modulen ingår ytterligare individuella skriftliga uppgifter samt seminarier där betyget U eller G sätts.

Modul 2. Livet i hem och familj, 7,5 hp
Examination sker genom tre individuella skriftliga uppgifter som betygsätts U/G eller VG. I modulen ingår även demonstration genom filminspelning samt semi-narier och laboration där betyget U eller G sätts.

Modul 3. Mat och hälsa, 7,5 hp
Examination sker genom individuell digital tentamen i lärplattform där betyget U, G eller VG sätts. I modulen ingår även individuella skriftliga uppgifter, seminarium samt laboration och redovisningar i grupp, där betyget U eller G sätts.

Modul 4. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del I, 7,5 hp
.Examination sker genom en individuell skriftlig uppgift samt en individuell digital tentamen i lärplattform som betygsätts U/G eller VG. I modulen ingår ytterligare individuella skriftliga uppgifter, laboration samt seminarier där betyget U eller G sätts.

Modul 5. Livsmedelsvetenskap och matlagningsprocesser del II, 7,5 hp
Examination sker genom individuella skriftliga uppgifter som betygssätts med U, G eller VG. I modulen ingår även examinerande seminarier och laborationer i grupp med individuell bedömning samt individuella test via lärplattform. För dessa sätts betyget U eller G.

Modul 6. Konsumtion och ekonomi, 7,5 hp
Examination sker genom individuella skriftliga uppgifter som betygssätts med U, G eller VG. I modulen ingår även examinerande seminarier. För dessa sätts betyget U eller G.

För betyg VG på hel kurs krävs att fyra moduler är VG

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.  Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på modul eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. I det fall kursplanen upphör att gälla eller genomgår större förändringar garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt den ursprungliga kursplanen under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets  regelverk och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt studentcentrums riktlinjer.