Historia 3, 30 hp

Innehåll

Kursen kan även läsas i variant med kandidatuppsats om 15 hp enligt särskild kursplan (Historia 3 med kandidatuppsats).

Kursen består av fyra moduler: Historiografi (7,5hp), Idéhistoriska perspektiv (7,5hp), Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5hp), och Historiebruk i teori och praktik (7,5hp). 1,5 hp i varje modul utgör historiedidaktiska inslag. 
 
Modul 1: Historiografi (7,5 hp) 
Mdulen avser dels att fördjupa studenternas ämneskunskaper, dels att fördjupa förståelsen av historieämnets vetenskapliga utveckling. Under kursens gång skall studenterna läsa verk som representerar olika historiska traditioner. Genom läsning av dessa får studenterna en ämnesfördjupning som problematiserar historisk metod, källmaterial och teorianvändning. Modulen ger en fördjupad kunskap i historia. De didaktiska inslagen behandlar dels hur man i skolan kan arbeta med historiografiska frågor, dels övningar i muntlig presentation. 

Modul 2: Historiebruk i teori och praktik (7,5 hp) 
Kursen innehåller två delar där den första delen fokuserar på allmänna teorier om historiemedvetande, historiekultur och historiebruk och syftar till att ge den studerande en grundläggande förståelse av hur dessa fenomen kan analyseras. I modulens andra del fokuseras och analyseras konkreta exempel på olika typer av historiebruk i exempelvis historiska utställningar, minnesmärken, politisk debatt, nyhetsrapportering och populärkultur. För de studenter som så önskar - och förutsatt att finansiering erhålls - anordnas under modulens senare del en exkursion till en plats eller ett område av speciellt intresse ur ett historiebruksperspektiv där olika historiska platser, minnesmärken, muséer etc. besöks och analyseras. Studenter som inte önskar medfölja på denna exkursion ges möjlighet att analysera andra konkreta exempel på historiebruk. I modulen ingår att konstruera övningar i källkritik och analys av historiebruk som kan användas i skolan.
 
Modul 3: Idéhistoriska perspektiv: Vetenskap, kultur och samhälle (7,5 hp) 
Modulen behandlar idéhistorisk historiografi samt idéhistoriska perspektiv och metoder. För att konkretisera detta kommer kursen belysa nyare idéhistoriska perspektiv på vetenskapernas framväxt och utveckling från 1500- och 1600-talens vetenskapliga revolution till dagens vetenskapsdominerade värld. Fokus ligger på vetenskapernas idémässiga utveckling, samhälleliga drivkrafter och konsekvenser liksom på deras kulturella formering och betydelser. Vidare uppmärksammas vetenskapens betydelse för synen på naturen, samhället, genus och kunskapsförmedling. Under kursens gång ska studenterna genom seminarier och självständiga arbeten studera vetenskapshistoriska källtexter. Avsikten är att studenterna skall tillägna sig idé- och lärdomshistoriska metoder, så som att lära sig vad som kan utgöra en idéhistorisk källa och hur dessa analyseras och kritiskt granskas. Studenterna ska också få resonera om hur detta eventuellt skiljer sig från källkritisk metod. De får också lösa uppgifter på temat hur vetenskapshistoria kan ingå i skolundervisningen.   
 
Modul 4: Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5 hp) 
Modulen behandlar drivkrafter bakom världsekonomins utveckling, med fokus på tiden efter 1800. Modulen fångar de stora dragen och de breda sammanhangen i den globala utvecklingen, samt ger en fördjupad kunskap om faktorer bakom västvärldens välståndsutveckling i relation till den globala. Särskilt fokus riktas mot olika ekonomiska tankemodeller för att förklara ekonomisk utveckling och förändring. Det didaktiska inslaget behandlar hur man kan undervisa om den moderna världens uppkomst och den globala ekonomiska utvecklingen genom att tillämpa ett icke-eurocentriskt narrativ. I anslutning till detta diskuteras vilka konsekvenser som detta får i ett undervisningsperspektiv.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande 
 
Kunskap och förståelse 
-    visa fördjupade kunskaper om olika historiska perspektiv, metoder och teoribildningar. 
-    visa fördjupade kunskaper om historiemedvetande, historiekultur, historiebruk och källkritik samt historielärarens roll som förmedlare av historia. 
 
Färdighet och förmåga 
-    Visa associationsförmåga och förmåga till självreflektion i relation till medstudenter och kunskapsstoff i det vetenskapliga tankeutbytet. 
-    kunna tolka historiska berättelser och artefakter och förstå deras roll för historiebruk. 
-    självständigt kunna utveckla olika undervisningsmetoder som medvetandegör elever om källkritik, vetenskaplig metod och historiebruk. 
-    kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl och på olika sätt i tal och skrift. 
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt 
-    kunna problematisera, analysera och vetenskapligt värdera de kunskaper som preciseras i Kunskap och förståelse ovan.

Behörighetskrav

Historia 1 med godkänt resultat på 22,5 hp samt Historia 2, med godkänt resultat på minst 15 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.

Examination

Examination sker skriftligen och muntligen. Med skriftlig examination avses skrivsalstentamen på moment 3, medan övriga moment har olika former av individuella inlämningsuppgifter. Vad gäller den muntliga examinationen har samtliga moment dels examinerande seminarium i grupp, dels muntliga presentationer. 
 
Varje moment betygsätts med U, G, VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 22,5. 
 
För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. 
 
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. 
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. 
 
Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.