Huvudområden och successiv fördjupning:
Historia: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd
Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2021-09-21
Innehåll
Kursen består av tre moment: Moment 1: Historisk metod och teori I (7,5 hp), Moment 2: Fördjupningsmoment, historiebruk i teori och praktik (7,5 hp), Moment 3: Uppsats (15 hp)
Moment 1 och 3 ges delvis parallellt. Under moment 1 studeras centrala teoretiska och metodiska problemställningar och under moment 3 ska studenten skriva en vetenskapligt dokumenterad uppsats om ett historiskt problem och försvara den på ett seminarium. Vidare skall hon/han aktivt delta i seminarier där uppsatser och metodproblem behandlas och vara opponent vid ett uppsatsseminarium.
Moment 2 innehåller två delar där den första delen fokuserar på allmänna teorier om historiebruk och syftar till att ge den studerande en grundläggande förståelse av detta analysredskap och dess sammanhang. I momentets andra del fokuseras och analyseras konkreta exempel på olika typer av historiebruk i exempelvis historiska utställningar, minnesmärken, politisk debatt och nyhetsrapportering.
När det är möjligt av ekonomiska skäl anordnas under historiebruksmomentets senare del en resa till en plats eller ett område av speciellt intresse ur ett historiebruksperspektiv där olika historiska platser, minnesmärken, muséer etc. besöks och analyseras. Studenter som inte önskar medfölja på denna resa ges möjlighet att analysera andra konkreta exempel på historiebruk. Undervisningen sker huvudsakligen i form av seminarier och olika former av studentpresentationer. Examinationen är både skriftlig och muntlig.
För studenter som redan läst historiebrukskursen inom ramen för lärarutbildningen ges möjlighet att istället läsa en fördjupningskurs på avancerad nivå.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten:
Kunskap och förståelse:
ha goda kunskaper om vetenskaplig presentation
ha fördjupade kunskaper i användningen av teori och metod i historieämnet
kunna redogöra för och analysera olika modeller för analys av historiebruk
vara bekant med begrepp av typen historiesyn, historiekultur och historiebruk och deras användningsområden samt kunna använda dessa begrepp analytiskt
Färdigheter och förmåga:
ha förmåga att skriva en väl disponerad och strukturerad historievetenskaplig uppsats
självständigt kunna formulera ett relevant, tydligt formulerat och vetenskapligt väl avgränsat historievetenskapligt problem
kunna välja ut och analysera ett relevant historiskt källmaterial och uppvisa god källkritisk förmåga
kunna tillämpa teori och metod i ett självständigt vetenskapligt arbete
kunna presentera vetenskapligt väl underbyggda resultat i en uppsats
ha förmåga att relatera ett vetenskapligt problem till relevant vetenskaplig litteratur
ha visat förmåga att behandla den formalia som gäller enligt vedertagna normer för historievetenskapliga undersökningar
ha uppvisat goda språkliga färdigheter
ha uppvisat förmåga att på ett sakligt sätt försvara en egen vetenskaplig undersökning
muntligt och skriftligt ha förmedlat sina kunskaper
självständigt ha förmåga att genomföra en vetenskapligt grundad analys av konkreta exempel på utomvetenskapligt historiebruk.
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
kunna granska och värdera medstudenters vetenskapliga arbeten
kunna granska och värdera olika historikers vetenskapliga arbeten
Behörighetskrav
Univ: Historia A med godkänt resultat på 22,5 hp samt Historia B, med godkänt resultat på minst 15 hp, eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och handledning. Vid seminarier är det obligatorisk närvaro om inte annat anges specifikt.
Den studerande har rätt till handledning under det moment då uppsatsen skrivs (det vill säga den schemalagda skrivperioden) den termin den studerande är förstagångsregistrerad på kursen.
När kursen ges på nät gäller också följande: på kursen förekommer muntlig examination, även genomförd i realtid, vilket kräver att studenter har tillgång till lämplig datautrustning (stabil, säker och snabb internetuppkoppling, headset med hörlurar och mikrofon samt webbkamera) och har möjlighet att avsätta en fast tid för detta.
Examination
Moment 3 examineras genom en bedömning av uppsatsen, oppositionen och deltagandet i övrigt vid uppsatsseminarierna. I samband med oppositionen bedöms även förmågan till muntlig framställning och kommunikation. Moment 1 examineras genom muntliga seminariediskussioner och skriftliga inlämningsuppgifter. Moment 2 examineras muntligt och skriftligt.
Antalet provtillfällen är begränsat till fem.
För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia C (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd på kursen Historia C krävs betyget väl godkänt på uppsatsmomentet, 15 hp.
För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för kommande omprov.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
