Kursen behandlar idrotten som en del i strategiskt folkhälsoarbete och utmaningar kopplade till detta. Kursen har tre huvudteman som handlar om en god hälsa, utmaningar kopplat till allas rätt att vara med och idrotten från ett utvecklingsperspektiv. Kursen är en av tre delkurser som behandlar Idrott för alla och sker delvis i samverkan med idrottsmedicinska enheten och Institutionen för psykologi. De tre kurserna löper parallellt med 33% respektive 34%studietakt.
I kursen diskuteras kost och folkhälsa i relation till idrottsrörelsens strategiska folkhälsoarbete. Kursen behandlar Nordiska näringsrekommendationer samt kostrekommendationer för idrottare ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Kostens betydelse för både folkhälsa och idrottande personer i olika åldrar belyses. Energi- och kosttillskott samt ergogena (prestationshöjande) tillskott vanliga inom idrotten behandlas också. Kost- och nutritionsrelaterade sjukdomar som kan påverka valet av mat och livsmedel samt förebyggande åtgärder för ätstörning diskuteras. Övriga faktorer, tex. sociokulturella och etiska aspekter, som kan påverka människors val av mat och livsmedel behandlas också. Idrottsrörelsens tillämpning av lagstiftning kring hantering och försäljning av mat och livsmedel studeras.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse
redogöra för de Nordiska näringsrekommendationernas betydelse för folkhälsan
visa förståelse för hur de Nordiska näringsrekommendationerna tillämpas inom idrottsrörelsen
visa förståelse för nationella och internationella kostrekommendationer för elitidrottande personer
visa grundläggande kunskaper kring eventuella behov av och risker med användande av kosttillskott
visa förståelse för idrottsrörelsens utifrån lagstiftning framtagna branschriktlinjer gällande hantering, försäljning och servering av mat och livsmedel
Färdighet och förmåga
problematisera och diskutera ett för idrottsrörelsen relevant nutritionsrelaterat område
Värderingsförmåga och förhållningssätt
relatera idrottens strategiska folkhälsoarbete till nutritionsområdet, och diskutera hur detta kan tillämpas inom idrotten utifrån ett ledarskaps- och verksamhetsutvecklingsperspektiv.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Obligatoriska moment är gruppövningar och seminarier. Delar av utbildningen kräver tillgång till dator och internetuppkoppling.
Examination
Examination sker genom individuell salstentamen samt genom muntliga och skriftliga redovisningar i grupp. På muntliga och skriftliga redovisningar sätts något av betygen U eller G.
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända.
I följande text avser prov de examinationsformer som angivits ovan. Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av ordinarie prov har meddelats och studenten delgivits återkoppling på provet, exempelvis kopia av studentens tentamen. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Prov baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyad examination. I det fall kursplanen upphör att gälla eller genomgår större förändringar garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt den ursprungliga kursplanen under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelverk och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på universitetet e-tjänst för tillgodoräknande. Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet.
