Kursen ger i moment 1 (Matematik, 4.5 hp (Mathematics, 4.5 ECTS)) en översikt över de matematiska begrepp och verktyg som kommer till användning i de inledande kurserna. Ekvationer, olikheter och funktioner är exempel på sådana viktiga begrepp. Särskild vikt läggs vid de inom teknikområdet mest centrala områdena - trigonometriska funktioner, polynom, exponential- och logaritmfunktioner samt elementär komplex analys. Kursens moment 2 (Experimentell metodik, 3 hp (Experimental methods, 3 ECTS)) behandlar experimentell metodik där den studerande ges övning i att planera och genomföra experiment samt att värdera resultaten med hjälp av statistiska verktyg. Vidare ges träning i att hantera programvara avsedd för beräkningar, ordbehandling och grafisk presentation, samt att ge en introduktion till skriftlig rapportering.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Matematik: - tillämpa den notation och de skrivsätt som tas upp i matematikmomentet, - föra logiska resonemang och genomföra induktionsbevis, - formulera och tillämpa centrala satser som behandlas på kursen, - lösa ekvationer och olikheter med och utan absolutbelopp, - utföra beräkningar med komplexa tal, - tillämpa de trigonometriska funktionernas egenskaper vid beräkningar, såväl geometriskt som algebraiskt. Experimentell metodik: - insamla och göra enkla statistiska beräkningar på mätvärden (medelvärde, standardavvikelse, viktat medelvärde, samt linjär regression), - använda något/några vanliga beräkningsverktyg för bearbetning och presentation av data, - tillämpa grunderna i rapportskrivning, - känna till och jämföra olika typer av teknikvetenskaplig text.
Behörighetskrav
Fysik B, Kemi A, Matematik E. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet 9/A9)
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter, laborationer, övningar och skriftliga rapporter ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen, krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
